Fokus Bygg 170930

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

BYGG

FÖR FRAMTIDENS BYGGINDUSTRI

SEPTEMBER 2017

CECILIA EHRENBORG WILLIAMS Ledare.

Social hållbarhet i fokus.

HANTVERK

JONAS KARLSSON

Ny finansieringslösning för snabbspår Stockholm – Oslo.

ANNONS

LOUISE MASRELIEZ

Krönika. Så bör vi utveckla vårt befintliga byggnadsbestånd.

Utbildning i bygghantverk inriktning trä och mur

www.conservation.gu.se

Hållbarhets­ projekt: Albano kan bli förebild för stadsplanering i världen

Byggbranschens förbättrings­arbete Nollvision för arbetsplatsolyckor

Profilen

ANDERS SJELVGREN ”Vi bygger inte bostäder, vi bygger samhällen”

Snabba leveranser av limträ Vi på Setra vet vikten av snabba svar och korta leveranstider.

Vid behov levereras projekt inom 8 dagar.

Kontakta oss för dina kommande projekt så berättar vi mer.

Setra Långshyttan, Niclas Tapper 0225-635 12, niclas.tapper@setragroup.com

www.setragroup.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

2 Ledare Cecilia Ehrenborg Williams

FOKUSBYGG.SE

Läs mer om...

Sätt sociala värden i fokus i de nya stadsdelarna Ä

Cecilia Ehrenborg Williams, VD för Sweden Green Building Council

r det ett alltför snårigt mål för vår framtid att alla människor i stadsdelar, nyproducerade som befintliga, är trygga, har goda försörjningsmöjligheter och trivs? Om tillräckligt många engagerade i samhällsutveckling kunde enas och kraftsamlas kring en hållbar utveckling som innebär att social hållbarhet är målet för samhället – där ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning – kanske vi kan lyckas?

Gällande det heta begreppet social hållbarhet är vi en aktör som inte bara snackar utan som redan idag, tillsammans med våra medlemmar och nätverk, erbjuder marknaden kunskapsuppbyggande forum och verktyg. Dessa vänder sig till alla som är intresserade av att diskutera och samverka istället för att snacka vilket vi tror skapar ett gemensamt språk som i sin tur gör så att vi kommer framåt i utvecklingen.

Men det behövs växlas upp inom detta område och därför har vi nu fokus på ett nytt certifieringssystem för planering av hållbara stadsdelar i pipen med bl a krav på den sociala miljön.

Det handlar om Citylab, vår satsning på ett forum för hållbar stadsutveckling, som till Citylab Actions utbildningsprogram ska koppla på

möjligheten att hållbarhetscertifiera deltagande stadutvecklingsprojekt i planeringsstadiet.

Projekt i programmet som engagerar sig kommer att jobba för att leva upp till krav på den sociala miljön som har att göra med engagemang och att skapa delaktighet för de lokala invånarna samt skapa en blandning av upplåtelse-former med särskilt fokus på prisrimliga

Gällande det heta begreppet social hållbarhet är vi en aktör som inte bara snackar. bostäder. Andra krav handlar om att skapa tillgång till social och kommersiell service liksom kultur och idrottsanläggningar samt att bebyggelsestrukturen ska skapa förutsättningar för social och rumslig integration och sammanhållning.

Avslutningsvis ska också områdesomvandlingen stödja social inkludering och sammanhållning genom att utveckla en lokal ekonomi byggd på lokala arbetstillfällen, delnings­-

28

04 Arbetsmiljö 05 Oslo-Stockholm 06 Arbetsbrist

ekonomi och cirkulär ekonomi.

En princip i certifieringen är att alla investeringar som görs i ett hållbart stadsutvecklings-projekt ska koordineras så att varje krona i någon mån skapar ömsesidig förstärkning av ekologiska, ekonomiska och sociala värden. Via forskningsprojektet Decode, vars främsta bidrag är att skapa en gemensam grund för hållbar stadsutveckling genom en inkluderande och effektiv stadsbyggnadsprocess, får vi också ett fantastiskt underlag till vilka sociala aspekter Citylab bör innefatta.

Vi i Sweden Green Building Council är en ideell organisation för alla som vill framåt mot ett håll­ barare samhälle genom att förändra vår byggda miljö till något som också kommer att funka för kommande generationer.

Vi är 337 medlemmar som brinner för bättre byggnader och stadsdelar som ger människor sundare och mer livsbejakande miljöer att leva, arbeta och leka i. Tillsammans utvecklar vi existerande och nya certifieringssystem, utbildningsplattformar och nätverk för att påskynda arbetet mot ett hållbart samhälle.

Det snabbare tåget med destination en hållbar framtid med alla människor i centrum är på rull.

Du hoppar väl på? n

08 Betong är hållbart 10 Rekrytering 12 Bygga i trä 14 Miljonprogrammens renovering 16 Profilen – Anders Sjelvgren 18 Hållbara trafiksystem i Helsingborg 20 Säkerhet i branschen 22 Albano visar vägen 24 Solenergi 26 Nya stadsdelar och hållbarhet 28 Smarta hemmet 30 Krönikan - Louise Masreliez

Trevlig läsning!

Rasmus Andersson Projektledare

– Läs nedan om min gamla hemkommuns nya område!

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS BYGG Projektledare Rasmus Andersson rasmus.andersson@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Louise Harvig Olsmar

08

Text Birgitta Stolt, Lotta Svedberg, Anna Adolfsson, Anders Edström Frejman, Eva Warneholm Sundnäs Omslagsbild Morgan Karlsson Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Jenny Levallius Distribution Dagens Nyheter, september 2017 Tryck Bold Printing Stockholm Webb www.fokusbygg.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-408 08 613 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

Detta är en annons från Sollentuna kommun

Sollentuna kommun satsar på nya hållbara stadsdelen Väsjön I nuläget bygger Sollentuna för att ta emot drygt 1000 nya invånare per år. Ett av de allra tydligaste exemplen på Sollentunas stadsutvecklingsstrategi är den nya stadsdelen Väsjön i kommunens nordöstra del. I kilen mellan två naturreservat och sjön Väsjön växer en ny spännande stadsdel fram med drygt 4 000 nya bostäder.

I Väsjön vill Sollentuna kommun erbjuda en varierad och inkluderande boendemiljö för ett aktivt liv. Bostäderna får olika upplåtelseformer och de boende får nära till skolor, förskolor, butiker, bra kommunikationer, socialt boende, frilufts- och idrottsanläggningar.

Väsjön blir på många sätt en hållbar stadsdel med fyra fokusområden: livskraftig natur, livsstil och brukande, byggande samt transporter och resor.

Linbana planeras i området

Samordnade varutransporter till affärer, restauranger och skolor och genomtänkta lösningar för avfallshämtning är viktiga delar av Väsjöns transportsystem. Byggherrarna

ska även arbeta för att öka andelen resor med hållbara färdmedel. Gång- och cykeltrafik prioriteras och kollektivtrafiklösningar, som både är hållbara och innovativa kommer att säkerställa att området blir tillgänglig för alla.

– Det blir både enkelt och hållbart att ta sig till, från och runt i Väsjön. En linbana mellan Väsjön och Häggviks pendeltågsstation via Edsberg planeras bli det primära kollektiva färdmedlet in och ut ur Väsjön, säger Yussuf Hassen, Sollentuna kommuns projektledare för Väsjön.

Ett av de viktigastet målen i Väsjön är att tillgängliggöra och utveckla den natur som finns kring Väsjön – Rösjön och Törnskogens naturreservat, sammanlagt drygt 600 hektar.

www.sollentuna.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Säkerhet

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

Trots att svensk byggindustri är ett framgångsexempel internationellt drabbas den årligen av allvarliga arbetsplatsolyckor. Men visionen är att ingen ska behöva riskera sin hälsa på arbetet.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Svensk byggindustri är en av de bästa i världen ur arbetsmiljösynpunkt. Det menar Magnus Stenberg, forskare på avdelningen för arbets­ vetenskap på Luleå tekniska universitet, som nyligen publicerat rapporten Bortom noll – En hälsofrämjande byggbransch.

– Internationellt sett ser det bra ut för svensk byggindustri, men det är fortfarande förhållandevis många olyckor, framför allt allvarliga olyckor och dödsolyckor. Och jämfört med andra branscher ligger man ju högt, säger han.

FOTO: LERSAN/ADOBE STOCK

Ingen ska behöva riskera sin hälsa på jobbet Studien bakom rapporten bygger på enkätundersökningar med medarbetare i byggindustrin, och både Sveriges byggindustrier och Byggnads har varit involverade.

– Branschen är ju intresserad.

De lägger stor vikt vid och tar det på allvar, och vill ha mer kunskap.

Men de har haft lite olika syn på vad olyckor beror på och det är anledningen till att den här studien kom till. Och förhoppningen är att den ska kunna ligga till grund för en gemensamstrategi för hur man går vidare, förklarar Magnus Stenberg.

sannolikheten att råka ut för en olycka. Bortsett från den yngsta och äldsta åldersgruppen, som ligger runt genomsnittet, ökar sannolikheten att råka ut för allvarliga olyckor med åldern.

Individfaktorer Slutsatserna som kan dras är att det finns ett flertal riskfaktorer som spelar in och som samverkar.

– Vi har tittat på väldigt mycket, till exempel när på året och vilken tid på dygnet som olyckor sker. Men även på vilka som drabbats, deras förutsättningar och hur medarbetarna upplevt sin situation i samband med en olycka, säger han.

Den övergripande slutsats som dras i studien är att det är en väldigt komplex miljö på en byggarbetsplats.

Den skiftar från dag till dag och det är många olika yrkeskategorier igång samtidigt. På individnivå har ålder visat sig ha stor påverkan på

– Det är ett fysiskt arbete och med åldern avtar den fysiska förmågan. Men yrkeserfarenhet och inställning till hälsa och säkerhet påverkar positivt. Där har de yngsta fysiken, men saknar rätt attityd. Lite förvånade var det dock att åldersfaktorn spelar så stor roll att riskerna ökar med åldern, trots att erfarenhet bidrar med bättre attityd till hälsa och säkerhet, säger Magnus Stenberg.

Han lyfter även upp att konsekvensen av en olycka ofta blir större för någon som är äldre. Att till exempel ramla från en stege kan för en 20-åring resultera i en stukad fot medan en 60-åring kanske bryter lårbenshalsen i samma fall.

Branschen tar det på allvar, och vill ha mer kunskap.

Magnus Stenberg

Löneformer och stress Mycket i studien tyder även på att löneformen påverkar risken för allvarliga olyckor på en arbetsplats.

Personer med någon form av prestationslön är mer utsatta för olyckor.

Magnus Stenberg påpekar dock att detta skulle behöva undersökas mer eftersom studien endast granskat byggbranschen som helhet.

– Löneformen påverkar sannolikt risken för att råka ut för allvarliga olyckor. Men det skulle även kunna vara så att vissa yrkesgrupper där ackord är vanligt generellt är mer olycksdrabbade, säger han. Även stress har ett starkt samband med olyckor enligt studien.

– De som upplever mer stress råkar generellt sett ut för fler olyckor.

Frågan blir då vad stressen beror på och den största kopplingen är då till bristande planering. Upplever man arbetsplatsen som dåligt planerad och får göra mycket akututryckningar så ökar det stressmomentet och då ökar också risken för allvarliga olyckor, säger Magnus Stenberg. Överlag visar studien således att en sund säkerhetskultur på arbetsplatsen är en viktig övergripande faktor. Där det finns en kultur som prioriterar hälsa och säkerhet, prioriteras det förebyggande arbetet.

Det i sin tur leder både till färre olyckor och att man håller tidplanerna bättre.

– Viktigast är att man kan se att det är en kombination av de här faktorerna och att det påverkar sannolikheten väldigt mycket. Kan man eliminera vissa bitar får man även ner sannolikenen kraftigt, säger Magnus Stenberg.

Magnus Stenberg.

VI DIGITALISERAR BYGGBRANSCHEN - FÖR SÄKERHETS SKULL Varje bygge är unikt, med sina speciella utmaningar. Genom att använda de senaste tekniska verktygen kan vi nu göra byggprocessen både effektivare och säkrare, samt minska antalet överraskningar. Digitaliseringen av branschen är här för att stanna. Därför har vi valt att inte bara följa utvecklingen, utan att leda den. På ramirent.se kan du läsa mer om våra produkter och tjänster för att bygga framtiden.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSBYGG.SE

Infrastruktur Aktuellt 5

Ny finansieringsmodell kan lösa tågförbindelsen Stockholm – Oslo Stockholm och Oslo är två av Europas mest snabbväxande städer.

I dagsläget saknas effektiva tågförbindelser mellan dessa två skandinaviska huvudstäder. Stegvis ska nuvarande infrastruktur och regiontågtrafik i Mälardalen kopplas till Karlstad och Oslo och möjliggöra tågresor på under tre timmar.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners. Mellan Arlanda och Gardermoen reser varje år 1,4 miljoner passagerare. En flygresa som bara är 40 mil lång. Bolaget Oslo-Stockholm 2.55 som samverkar med näringslivet – däribland finansbolag, byggföretag och tågoperatörer, för att tillsammans identifiera innovativa finansieringslösningar – har startats för att få till bättre förbindelser i hela stråket. Projektet handlar om att stegvis förbättra nuvarande infrastruktur och regiontågtrafik i Mälardalen så att den kopplas till Karlstad och Oslo.

För att möjliggöra tågresor på under tre timmar mellan Oslo och Stockholm krävs inga höghastighetståg. Det som behövs är två nya länkar. En som kopplar samman Mälarbanan med Värmlandsbanan och en förbindelse över riksgränsen.

Samarbete leder framåt En nyckelfråga för att kunna finansiera en attraktiv järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo, och även andra infrastrukturprojekt i framtiden, är att hitta nya finansieringslösningar.

– Trots att regeringen nyligen presenterat en rekordstor satsning på infrastruktur så är det uppenbart att

ANNONS

skattepengar inte på långa vägar räcker till alla de infrastruktursatsningar som behövs, säger Jonas Karlsson, vd på Oslo-Stockholm 2.55.

Tidigare i år genomförde bolaget en RFI, Request for information, där Oslo-Stockholm 2.55 frågade marknaden om de skulle vara beredda att jobba tillsammans för att hitta lösningar som effektiviserar tågförbindelser längs med sträckan.

Gensvaret var stort – över 20 företag från tio länder deltar nu i arbetet.

Finansieringsmodell Idag behöver vi bli bättre på att tala om intäkter kopplade till investeringar i infrastruktur. Finns det resenärer som skulle vara beredda att betala för resandemöjligheten och finns det möjlighet att tjäna pengar på att driva trafik, samt tillvarata de tillväxtmöjligheter som en förbättrad spårbunden infrastruktur medför?

Möjligheten att etablera bostäder, handel och verksamheter i anslutning till stationerna längs med sträckan kommer att vara stort.

– Det är naturligtvis ett omfattande jobb, men första halvåret 2018 siktar vi på att kunna presentera ett förslag på hur sträckan StockholmOslo skulle kunna finansieras och genomföras, säger Jonas Karlsson.

Jonas Karlsson.

En nyckelfråga för att kunna finansiera en attraktiv järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo och även andra infrastrukturprojekt i framtiden är att hitta nya finansieringslösningar.

FOTO: STEFANHOLM/ADOBE STOCK

ANNONS

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

6 Framtid Arbetskraft

FOTO: KZENON/ADOBE STOCK

FOKUSBYGG.SE

Så ska bristen på arbetskraft inom bygg­ sektorn lösas Det byggs mer än på länge men ändå eskalerar bostads-­ bristen. I 255 av 290 kommuner råder det underskott på bostäder. Stadsbyggnads­borgarrådet i Stockholm och Roger Mogert (S) menar att om vi ska kunna åtgärda bostads­bristen så måste alla kommuner dra sitt strå till stacken.

TEXT BIRGITTA STOLT

Den akuta bostadsbristen är ett stort och konkret problem i många kommuner i Sverige. Enligt Boverket ska det byggas 710 000 nya bostäder fram till 2045 varav 440 000 innan 2020 – och byggbranschen behöver ca 40 000 nya medarbetare enligt Sveriges byggindustrier, inom en femårs period. Fokus Bygg ringde upp Roger Mogert, stadsbyggnadsborgarråd (S).

För att anställa cirka 40 000 nya medarbetare måste utbild­ ningsvägarna kortas. Hur ska det åtgärdas? − Vi signalerade tidigt från Stockholm att det krävs att staden går in och skapar snabbare spår. Som det ser ut nu behöver vi en volymökning vad gäller utbildningsplatser.

Branschen behöver fler kvinnor.

Vad gör ni för att attrahera fler kvinnor till branschen? − Vi har ett stort behov av kvinnor till branschen. Vi kan ju inte bara spela med ena halvan av laget. Men vi har fått många fler kvinnor till branschen, speciellt i kommunerna.

Men vi behöver få fler till de privata företagen. På tjänstemannasidan har vi ett stort behov, där det behövs mest arbetskraft, bland annat bygglovshandläggare, arkitekter, ingenjörer, planerare och även hantverkare ute på byggena.

Vad gör ni för att det ska bli lättare för kapitalsvaga hushåll att kunna hyra eller köpa en bostad?

– Vi behöver lösa det här med kontantinsatsen. Vi har exempelvis: Fokus Skärholmen där enskilda aktörer kommer över hindren att köpa eller hyra, om man inte är så resursstark. Och bygga olika typer av boenden som passar för olika typer av människor. Även om det byggs oerhört mycket så eskalerar bostads­ bristen. Vilka grupper i sam­ hället satsar man främst på, och vilken typ av boenden prioriteras?

– Fler kommuner har rapporterat att siffrorna gått upp. Men vi har

ökat byggtakten med 50 procent de sista två, tre åren. Den stora effekten av det kommer vi att se runt 2018, 2019. Framför allt kommer vi märka det i Universitetsstäderna vad gäller studentbostäderna.

Vi behöver trycka upp produktionstakten och sätta mätbara mål och tillsätta resurser till detta.

Men mycket av det som byggs är dyrt. Jag tänker på grupper som unga, arbetslösa, äldre och nyanlända. Vem är det man bygger för?

– Ja, det är den stora problematiken som vi har framför oss. Regeringen har börjat att laborera mer med den här frågan.

Men hur kan man få ihop den ekvationen att öka byggtakten och samtidigt sänka kostnaderna utan att man tullar på kvalitet, säkerhet och miljö?

– I någon mening har vi lyckats att öka takten. Stockholmshusen som exempel- konceptet togs fram 2015 och första byggstart är planerad till 2017 och det är cirka 2,5 år från byggstart. Det kommer ligga runt 25-30 procent lägre i pris än vanlig nyproduktion.

Det sägs att många byggregler är för krångliga och att det kan ta lång tid från beslut till inflytt­ ningsbar bostad. Kan man göra några regelförenklingar?

– Jag tror att vi har skruvat på PBL-

Roger Mogert.

reglerna i 20 år. Tror inte att det är regelverket som är det stora problemet, utan det är överklagandetiderna som tar tid. För få procent leder till åtgärder. Om regeringen kunde skjuta till rättsväsendet så skulle man påskynda processerna.

Om du skulle lista fem saker som är de viktigaste åtgärderna i att bygga bort bostadsbristen. Vilka skulle du säga att dessa är?

– Det ena är att alla drar sitt strå till stacken. Vissa kommuner vill inte vara med och bygga. De bidrar ej till att lösa situationen. Som nummer två,

bättre stöd till resurssvaga hushåll, så att de kan skaffa sig en hyresrätt eller köpa en bostadsrätt. På tredje plats handlar det om att korta överklagandeprocesserna. Och som nummer fyra så anser jag att vi har mycket av makten i egna händer och vi kan fokusera på vad vi kan göra – och inte titta på vad vi inte kan göra. Vi behöver trycka upp produktionstakten och sätta mätbara mål och tillsätta resurser till detta. Bra om regeringen kan skjuta till mer stöd här. Som nummer fem, förbättra infrastrukturen. Vi behöver fler bussar och tunnelbanor där nya områden nu byggs.

RUM FÖR ALLA!

SAMVERKAN BYGGER SAMHÄLLEN Ett hem, ett samhälle, en plats att bo, leva och arbeta. Vi kan inte bara bygga bostäder, vi måste bygga samhällen. Att bygga hållbart är en investering för framtida generationer, både för plånboken och miljön.

Det är samverkan mellan stat, landsting, kommun och byggbransch som skapar platser att bo. Bygg fler hyresrätter med rimliga hyror, det går!

Hyresgästföreningen region Stockholm

Från vision till verkstad i Väsby Entré

– Väsby Entré är kommunens största infrastruktur- och stadsbyggnadsprojekt någonsin och därför är det viktigt Anne-Sophie att rätt aktörer är Arbegard, projektchef med och förverkVäsby Entré ligar det. Konkurrensen i urvalsprocessen har varit stenhård och vi har lagt stor vikt vid aktörernas förmåga och vilja att förverkliga visionen för Väsby Entré, säger projektchefen Anne-Sophie Arbegard.

När kommunen gick ut och sökte intressenter till att förverkliga projektet anmälde hela 50 byggherrar intresse för markanvisningar. Nu går projektet in i nästa fas när kommunen valt ut 15

aktörer att förhandla vidare med.

Detaljplanen går ut på samråd under 2018.

Kommunen genomförde tidigt flera dialoger med kommuninvånarna om Väsby Entré. Väsbyborna önskade bland annat att man skulle våga göra något annorlunda – ett önskemål som resulterade i att kommunen fick den internationellt prisbelönade arkitekten Zaha Hadid att ta fram en vision för Väsby Entré.

– Vi vill skapa ett område där Väsbyborna trivs och en plats som besökare vill åka till – inte bara förbi. Pendeltågsstationer har ofta utformats på ett ganska fantasilöst sätt, utan fokus på det offentliga rummets möjligheter att bidra till kultur och livskvalitet. Den spektakulära arkitekturen

Zaha Hadid Architects

Snart kommer Väsbyborna att börja se hur det stora infrastrukturprojektet Väsby Entré tar form intill stationsområdet. Här ska 1 000 nya bostäder och 30 000 kvadratmeter för butik och kontor byggas i direkt anslutning till pendeltåg och buss. Intresset för att bygga i Väsby Entré har visat sig vara riktigt stort, och nu har Upplands Väsby kommun valt ut de 15 byggherrar de vill gå vidare med.

Väsby Entré knyter ihop stationsområdet genom nya bostäder och ännu bättre kollektivtrafik.

i Zaha Hadids vision kommer bidra stort till Väsbybornas livsmiljö, berättar säger Anne-Sophie Arbegard.

Väsby Entré ska utvecklas till en modern mötesplats och en ännu viktigare nod för kollektivtrafiken.

Stationsområdet blir den nya stadsdelens hjärta och ska utvecklas för smidiga resor och övergångar mellan cykel, bil, buss och pendeltåg – med möjlighet till en framtida anslutning av regionaltåg.

Arbetet med att ta Väsby Entré från vision till verkstad på-

går för fullt och processen med att välja ut vilka aktörer som får markanvisningar beräknas pågå fram till våren 2018. Det är först då kommunen bestämmer vilka aktörer som i slutändan får markanvisningar.

VäsbyEntre_annons_FokusBygg_170930.indd 1

2017-09-08 09:57:41

Detta är en annons från Uppsala kommun

Innovativa lösningar när Uppsala växer Den historiskt höga byggnivån i Uppsala är en del av en långsiktig utveckling – de kommande femton åren planeras 44 000 nya bostäder i kommunen. Staden etablerar nu flera nya stadsdelar med variation, hållbarhet och hög innovationshöjd som ledord.

Uppsala är en av Sveriges mest snabbväxande städer och växer i historiskt hög takt. Ambitionen är att staden ska växa med 140 000 nya invånare och 70 000 arbetstillfällen fram till år 2050. Ett område som expanderar kraftigt är Främre Boländerna som ligger i omedelbar närhet till Uppsala resecentrum.

Främre Boländerna Främre Boländerna är attraktivt för företag som vill etablera sig eller för pendlare som arbetar i Uppsala eller som har världen som arbetsmarknad – med 17 minuter från Arlanda. Ingrid Anderbjörk, projektchef för Främre Boländerna på Uppsala kommun menar att näringslivet i Främre Boländerna redan idag präglas av mångfald, men att visionen är att förtäta och skapa förutsättningar för ännu fler

företag att etablera sig i området.

– Främre Boländerna är ett viktigt område för att Uppsala kommun ska nå målet om 70 000 arbetstillfällen fram till 2050 och på så sätt balansera bostadsmålet, säger Ingrid Anderbjörk, projektchef för Främre Boländerna på Uppsala kommun.

Värnar mångfalden bland företagarna Life Science bolaget GE Health, Uppsalas största privata arbetsgivare, har valt att investera vidare i Främre Boländerna.

Uppsala kommun vill värna mångfalden bland företagen i området, och strävar efter att öka exploateringsgraden för att ge utrymme för fler.

2016 beviljades bygglov för 4000 nya bostäder i Uppsala och 2017 blir siffran förmodligen lika hög. En av de nya stadsdelar som växer fram är Rosendal, som när

Anna Sander, projektchef för Rosendal på Uppsala kommun.

den står klar ska bestå av 4500 bostäder på några minuters cykelavstånd från resecentrum. Rosendal blir en komplett stadsdel med en mix av bostäder, handel, service och närhet till park- och naturområden.

– Trygghet, engagemang i närmiljön, jämställdhet och hållbarhet är viktiga parametrar i Rosendal, liksom en utpräglad variation vad gäller husens arkitektoniska uttryck. I Rosendal bygger vi också för att främja fritidsaktiviteter bland de boende, säger Anna Sander, projektchef för Rosendal på Uppsala kommun.

Uppsalamodellen främjar innovation De senaste åren har Uppsala kommun ökat antalet byggherrar som är verksamma i kommunen från fem till sextiofem, vilket innebär ökad konkurrens och mer innovativa lösningar i stadsplaneringen.

Uppsalamodellen innebär att staden låter byggherrarna tävla om uppdragen med fokus på pris, kvalitet, genomförandeförmåga, hållbarhet och gestaltning.

– Med Uppsalamodellen vill vi locka fram det allra bästa vad gäller innovation och hållbara lösningar, social hållbarhet och trygghet, säger Anna Sander.

Enligt Anna bidrar Uppsalamodellen också till stadsutvecklingen i andra delar av Sverige eftersom många byggherrar för vidare de innovativa idéer som genererats via Uppsalamodellen till sina byggprojekt runtom i landet. Läs mer om hur Uppsala växer på bygg.uppsala.se.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

8 Miljö Material

FOTO: HODA BOGDAN/ADOBE STOCK

FOKUSBYGG.SE

Bengt Nilsson.

Bygg för långsiktig hållbarhet med Hybrix™ Det är Lamera AB som har startat tillverkning av metalliska sandwichmaterialet Hybrix™ i Göteborg. Såväl produkten som tillverkningsmetoden är utvecklad av bolaget Lamera.

– Produktionsanläggningen som vi kallar ALFA-line är helt unik, den första och enda av sitt slag, förklarar Bengt Nilsson som är VD för Lamera.

Hybrix™ är ett sandwichmaterial med metallyta och isolerande kärna.

Materialet går att få med olika typer av metallyta och är fantastiskt formbart, ungefär som vanlig plåt men med fördelen att det väger hälften så mycket. Sedan tidigare används materialet i till exempel flyg- och medicinskteknisk industri. Lamera kan nu leverera stora volymer till kunder inom bygg-, elektronik- och fordonsindustri.

– Redan nu har vi levererat till flera projekt och vi har hållbarheten i fokus under hela utvecklings- och tillverkningsprocessen för Hybrix™.

Tillsammans med produktens tekniska prestanda uppfyller vi kundernas önskemål vilket är det viktigaste för oss, avslutar Bengt Nilsson.

Minskad miljöbelastning En studie vid Chalmers Tekniska Högskola, CTH, visar att miljöbelastningen minskas med 15-50% inom byggindustrin genom användningen av Hybrix™ som fasadmaterial. Hybrix™ ger möjlighet att lyfta fram ett exklusivt utseende samtidigt som materialet är lättare, enklare att montera samt förbättrar akustiken.

LAMERA AB Utveckling och tillverkning av metalliska lättviktsmaterial av sandwichtyp under produktnamnet Hybrix™. Ursprung från entreprenörsutbildningen på Chalmers Tekniska Högskola. Ägs av svenska riskkapitalbolag. VD är Bengt Nilsson. Hemvist med utveckling och tillverkning i Göteborg.

Kontaktuppgifter: Telefon: 031-757 71 80 Hemsida: www.lamera.se E-post: info@lamera.se

Betong ett mångsidigt och långsiktigt hållbart byggmaterial Betong är ett mångsidigt och hållbart byggmaterial med många fördelar. Det är ett hållbart materialval eftersom det är fukttåligt, har en lång livslängd, god brandbeständighet och en värmelagrande förmåga som möjliggör täta och energi­effektiva hus med en attraktiv långsiktig energikalkyl.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– En av betongens främsta styrkor är helt klart dess långa livslängd. Vid livscykelanalyser av fastigheter som baseras på en hundraårsperiod är betong ett byggmaterial som har mycket goda hållbarhetsegenskaper, inte minst eftersom det är ett beständigt material som effektivt lagrar såväl värme som kyla, säger Ingemar Löfgren, FoU-chef på Thomas Concrete Group.

Ett högaktuellt och intressant forskningsspår är att när utvecklingen av konstruktionsmässigt optimala material, och användandet av alternativa betongmaterial ökar, så minimerar miljöbelastningen. I första hand används restmaterial från olika industrier som kan ersätta traditionell cement i samband med betongtillverkning.

Betongens värmelagrande egenskaper och täthet gör att det med fördel används när man bygger nollenergihus eller plusenergihus. Betong ger även rätt förutsättningar för en komfortabel ljudmiljö eftersom det ljudisolerar på ett effektivt vis och det är också brandtåligt och obrännbart.

Forskning kring betong av restmaterial – Betongforskningen har länge fokuserat på att tillverka betong av restmaterial från olika industrier, exempelvis granulerad masugnsslagg från stålindustrin eller stenkolsaska från kolkraftverk. På senare tid har detta rönt mer intresse och internationellt har man även börjat analysera naturliga leror som upphettats till en temperatur som gör dem mer reaktiva.

Men en utmaning är att hitta ersättningsmedel till cement som finns att tillgå i tillräcklig omfattning för att täcka av den relativt omfattande svenska betongtillverkningen. Därför provar man sig även fram med flerkomponentsbindemedel som ofta kombinerar tre eller fyra olika bindemedel, säger Ingemar Löfgren.

En del av den betongforskning som för närvarande pågår fokuserar på att utveckla fiberarmerad betong med en högre bärighet jämfört med traditionell betong, vilket möjliggör mer effektiva konstruktioner samtidigt som det tunga armeringsarbetet

Vid livscykelanalyser av fastigheter som baseras på en hundraårsperiod är betong ett byggmaterial som har mycket goda hållbarhetsegenskaper Ingemar Löfgren

minskas. Hittills har avsaknaden av beräkningsstandarder utgjort en stoppkloss för utvecklingen, men på senare tid har välfungerande beräkningsstandarder tagits fram.

Allt fler väljer självkompakte­ rande betong Självkompakterande betong är ytterligare en betongtyp som blivit allt vanligare på senare tid. Mellan åtta och tio procent av all platsgjuten betong som används i Sverige är i dagsläget självkompakterande, men i visa regioner kan andelen uppgå till uppemot trettio procent.

Den självkompakterande betongens stora fördel är att den inte behöver vibreras på byggarbetsplatsen vilken minskar arbetsrelaterad skador.

– Ett annat område där intensiv utveckling pågår är fotokatalytisk betong, som är självrengörande och samtidigt bryter ner luftföroreningar.

Tekniken har visserligen funnits på marknaden i drygt femton år, men vidareutvecklas fortfarande på olika sätt. Självrengörande betong är särskilt lämpligt att använda på ytor i utsatta utomhusmiljöer, exempelvis vägbeläggningar i hårt trafikerade miljöer, säger Ingemar Löfgren.

50%

Bygg fram)den lä2are med formbara sandwichmaterial av metall

Kontakta Lamera AB www.lamera.se / info@lamera.se för mer informa)on.

En svensk produkt från

Bli användare redan idag!

Min Betong

TM

Gör din vardag på byggarbetsplatsen enklare med vår nya portal.

Följ dina byggarbetsplatser, betongleveranser och följesedlar.

Kontakta oss på portal@thomasbetong.se eller din Tekniska säljare för att få dina personliga inloggningsuppgifter.

Thomas Betong AB | Tel: 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | thomasbetong.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Framtid Personal

ANNONS

FOTO: LACOZZA/ADOBE STOCK

FOKUSBYGG.SE

Antalet sökande till Bygg- och anläggningsprogrammet har äntligen börjat öka efter några år av nedgång.

Lars Tullsted.

Linda Lindblad.

Rekrytering till Byggbranschen: “Vi behöver väsentligt fler platser på yrkeshögskolan” För att hålla en jämn och hög byggtakt behöver bygg­sektorn uppemot 50 000 nya medarbetare inom en femårsperiod. Så här ska de göra för att fylla behovet.

TEXT BIRGITTA STOLT FOTO ROSIE ALM

De största fokusfrågorna i branschen just nu handlar om bristen på rätt arbetskraft. Lars Tullstedt arbetar på Sveriges Byggindustrier och är nationellt ansvarig för kompetensförsörjningen i branschen.

Hur ser rekryteringsbehovet i branschen ut just nu?

– Vi har årligen ett behov av 10 000 nya medarbetare till byggsektorn.

Av allt att döma så står vi dessutom inför fortsatt volymökning gällande bostadsbyggandet. Det kan innebära lika många till per år för att klara tillväxten. Dessutom stora infrastrukturomställningar. Och renovering samt energieffektivisering av bland annat miljonprogrammet har ännu inte kommit igång på allvar, säger Lars Tullstedt.

Lars berättar att Arbets­för­­med­­

lingen i sina prognoser uttrycker att det behövs arbetskraft inom alla områden i byggbranschen. Men frågan är hur man ska lyckas att locka fler till utbildningarna?

– Vi måste komma ut med information till ungdomar och finnas på webben och i sociala medier.

Skolorna behöver vara aktiva och visa upp sig med ”öppet hus” och skoltävlingar på lokal nivå. Antalet sökande till Bygg- och anläggningsprogrammet har äntligen börjat öka efter några år av nedgång.

Kamp mot sexism och rasism Delar av byggbranschen har en machokultur att kämpa mot. Kvinnor, sexism och rasism är något de får markera starkt mot.

– Vi jobbar målmedvetet med det i vårt bildmaterial exempelvis, där vi visar vad vi förväntar oss – blandade arbetsplatser. Oavsett yrke.

Bland ingenjörer och civilingenjörer har det varit cirka 30 till 40 procent kvinnor på utbildningarna i många år nu och det märks i företagen. Men det finns mer att göra. Vi för även en dialog med lärarna på Bygg- och anläggningsprogrammet angående mångfaldsfrågor i samband med

Efterfrågan på den här typen av kompetens är jätte-­ hög. Det är exempelvis stor brist på traditionella murare.

Linda Lindblad

lärarkonferenser som vi arrangerar.

Vi måste bryta den här negativa kulturen och utvecklingen.

Det sägs att många får jobb efter utbildningen och vissa hoppar av innan utbildningen är slut för att det finns så mycket jobb. Hur ser utbildningarna ut, innehållsmässigt?

– Digitaliseringen har ännu inte slagit igenom. Det börjar att synas lite mer i projekten men inte så mycket ute på byggarbetsplatserna.

Skolorna är fortfarande inte helt på banan med det här. Det är fortfarande pappers­ritningar som framför allt gäller och inte surfplattor med

BIM och CAD-ritningar.

Linda Lindblad är verksamhetsledare på Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet i Mariestad och har själv gått bygghantverksprogrammet är bebyggelseantikvarie. Hon vurmar för frågorna om hantverk och kunskap och tycker att utbildningarna är bra och att yrket kan tilltala många.

– Inom byggnadsvården är det cirka 30 procent kvinnor, vilket är lite högre än vad man hittar i byggindustrin generellt. Vi har utbildningar för traditionella murare och bygghantverkare för trähus samt en utbildning inom traditionellt byggnadsmåleri. Många väljer dessa yrken något senare i livet. En del kommer från nyproduktion och några har jobbat med att vårda människor tidigare (i sjukvården) och så börjar man vårda hus istället.

Det kan vara så att man själv köpt ett gammalt hus, och börjar intressera sig för traditionellt hantverk.

Tv-program som inspirerar Linda berättar att det finns en ny branschorganisation som heter Byggnadsvårdsföretagen där ingår cirka 1 500 företag. Det här är en

bransch som växer och blivit större, menar hon.

– 46 procent av företagen vill anställa personal och 90 procent säger att efterfrågan är stor och 40 procent menar att det finns plats för fler aktörer. Efterfrågan på den här typen av kompetens är jättehög. Det är exempelvis stor brist på traditionella murare. Få utbildningar lär ut det här idag för att de flesta gymnasieskolor inriktade på bygg är fokuserade på nyproduktion, säger Linda.

Vill ut i arbete tidigt Linda berättar att det tar ett år att bli målare, och att bli trähantverkare eller murare tar tre år. Universitetet gjorde en enkät där de såg att 80 procent jobbade i branschen – fem år efter utbildningen. Många slutade plugga innan avslutad utbildning, och började jobba direkt efter praktiken. Ett exempel på det är murarna.

– Många vill idag arbeta med det som är traditionellt och hållbart.

Och inom det traditionella byggandet kan man både få ta tillvara det som finns, samtidigt som man lär sig nyproduktion med hållbara material och byggtekniker.

ecialister Specialister robotintegration på robotintegration h automation och automation arho.se

arho.se

Din utveckling – Våra kurser AMA – MER – Arbetsledarutbildning Arbetsmiljöansvar BAS-U och BAS-P Ekonomi – Juridik – Inköp – Förhandling Installationssamordning – Kalkyl Chefens Personalansvar – Ledarskapsprogram Ritningsläsning – Visuell Planering – ÄTA Bästa utbildning, kunskap och utveckling.

Vi ser dina behov. Vi kan byggbranschen.

Vi har de bästa föreläsarna. Våra kurser finns nära dig.

Välkommen att utbilda dig hos oss!

utomatiseringsgrad sänker era tillverkningskostnader. Ökad automatiseringsgrad sänker era tillverkningskostnader. älpt kunderVii har olikahjälpt branscher att optimera robotar kunder i olika branscher attoch optimera robotar och ng under mer än 40 år.

Nu vill vi gärna hjälpa er också. utrustning under mer än 40 år. Nu vill vi gärna hjälpa er också.

oss gärnaBesök på oss gärna på imässorna SYD Industrimässorna SYD er B:04 29-30 mars B:04 på 29-30 mars på i monter mässan. Malmömässan.

08-12 05 84 44 • www.byggakademin.com

Som medlem i SBR Byggingenjörerna får du tillgång till: − SBRs nätverk − Rådgivning − Marknadsföringshjälp − Specialistutbildningar − Förmåner − Rätten till den skyddande titeln ingenjör SBR Läs mer på sbr.se

får du tillgång till SBRs nätverk, rådgivning, marknadsföringshjälp, specialistutbildningar, förmåner samt rätten till den skyddande titeln ingenjör SBR. SBR Byggingenjörerna är en ideell yrkesorganisation för Läs mer på sbr.se

ingenjörer inom bygg- och fastighetsbranschen. SBR:s syfte är att utveckla medlemmarnas yrkeskunnande samt värna om ansvarskänsla och kvalitet i yrkesutövningen.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Möjligheter Nya material

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

Omvälvande förändring när byggbranschen digitaliseras Digitaliseringen kommer att förändra hela byggbranschen och berör allt från hur samverkan mellan olika parter i projekten effektiviseras till att byggarbetsplatser blir mer uppkopplade.

Säkerhet och effektivitet är två av byggbranschens största utmaningar. Jonas Söderkvist märker en tydlig förändring i kundkraven kring digital interaktion i tidiga skeden i byggprojekten. Han ser också ett gott resultat i ökad effektivitet och ett bättre flöde i de projekt där digitala planering­ sverktyg används.

– Med hjälp av BIM och arbets­ processer kring dessa modeller (VDC) blir det lättare att planera hur och i vilken ordning olika arbets­ moment ska utföras, samt förankra planen i projektet. Jag tror även att olika former av sensorer kommer att få ett ännu bredare genomslag i framtidens byggbransch, säger Jonas Söderkvist, vd på Ramirent.

– Vår viktigaste roll är att effektivisera byggprojekt och att säkra branschens temporära fabriker, alltså byggarbetsplatser. En ny ”fabrik” sätts upp för varje nytt byggprojekt där vi kan göra skillnad genom att vara smörjmedlet i den fabriken samt se till att fabriken är designad på ett smart sätt och att logistiken kring byggandet fungerar. När byggarbetarna kommer på morgonen så kan de fokusera på att bygga istället för all logistik runtomkring. Det ökar också säkerheten vilket gör arbetsplatsen mer effektiv, säger Jonas Söderkvist.

Det är egentligen bara konstruktörernas egen fantasi som sätter gränserna för hur limträ kan användas.

Thomas Kling

Limträ breddar träbyggnadsteknikens möjligheter Andelen nya träbyggnader i Sverige ökar stadigt år för år och trenden håller i sig.

Många konstruktörer väljer att använda limträ, ett material som är mångsidigt och klimatsmart.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Limträ är uppbyggt av ett antal sammanlimmade lameller av trä. Fiberriktningen i lamellerna går parallellt med längden. Limträ­element är uppbyggda med individuella lameller av konstruktionsvirke, vilket ger ett effektivt materialutnyttjande Limträbalkar tillverkas av lameller i högre hållfasthetsklass i

underkant och i överkant, där de maximala drag- respektive tryckpåkänningarna uppträder. I resten av tvärsnittet, där påkänningarna är lägre, används lameller i lägre hållfasthetsklass.

Det möjliggör ett effektivare materialutnyttjande, jämfört med att enbart använda virke med samma hållfasthetsklass. Limträ är, i förhållande till sin vikt, ett av de starkaste konstruktionsmaterialen. Limträ är dessutom ett hållbart alternativ eftersom det är energi­effektivt att tillverka.

Andra fördelar är att limträ kan anpassas i praktiskt taget vilken form som helst. Det är dessutom tåligt och enligt många estetiskt tilltalande, vilket även gjort det populärt som inredningsdetalj bland arkitekter.

Ökad andel flerbostadshus i trä Trä är ett klimatsmart och lättarbetat byggmaterial med många fördelar. Flera faktorer bidrar till att andelen limträbyggnader har ökat på senare år.

– Arkitekter hittar allt fler användningsområden för limträet eftersom det är ett så mångsidigt material. På senare år har andelen flerbostadshus som byggs i limträ ökat, även hus som är högre än fyra våningar, säger Thomas Kling, limträspecialist på Setra.

Eftersom det väger relativt lite i jämförelse med andra byggmaterial så används det ofta till påbyggnader ovanpå befintliga byggnader.

– Det är egentligen bara konstruktörernas egen fantasi som sätter gränserna för hur limträ kan

användas. Modulhus, skolor och flerbostadshus är några av de snabbast ökande kategorierna vad gäller limträbyggande. När man jämför olika byggnadsmaterial utifrån montagemöjligheter, pris och miljöfaktorer står sig limträet alltid väldigt bra i konkurrensen, säger Thomas Kling.

Thomas får ibland frågan om det inte finns en risk för att det svenska skogsbeståndet ska vara hotat eftersom intresset för att bygga i trä ökar.

Det är dock inget man behöver oroa sig för. Skogsbeståndet i Sverige har dubblerats de senaste hundra åren, tack vare ett klokt och aktivt skogsbruk. Exempelvis planteras två nya träd för varje träd som avverkas, så skogsvolymen fortsätter att öka.

Sjuttio procent av Sveriges yta täcks av skog.

Bygma hälsar välkommen till E kobygg på Kistamässan 22-23 nov 2017 Besök oss i monter F:41 och se hur Bygma kan bidra till hållbart byggande, genom att erbjuda verktyg för att enkelt hitta de miljövänliga alternativen.

KISTAMÄSSAN STOCKHOLM 22-23 NOVEMBER

Detta är en annons från Västerås stad The Steam Hotel. Foto: Andreas Sundgren

Västerås växer och utvecklas för framtiden Västerås stad växer, har en god arbetsmarknad och hög inflyttning.

Staden utvecklas med handels­ lokaler, kontor, industrier, hotell och mycket bostäder.

har många in­ och utpendlare och ett nytt rese­ centrum är efterlängtat. I och med transforma­ tionen av området får också stadskärnan en naturlig koppling till Mälaren.

– Det är roligt att arbeta i en kommun som präglas av en stark tillväxt och framåtanda, säger Iwan Abuiraham, byggnadsinspektör och civilingenjör med inriktning mot samhällsbygg­ nad. Han får medhåll av Josefine Bilberg som även hon är byggnadsinspektör.

– I staden samverkar vi ständigt med många aktörer. Så tror vi att man skapar ett effektivt och kvalitativt samhällsbyggande i skapandet av ”staden utan gränser” – staden där allt är möjligt, avslutar Lotta Lindstam, stadsbygg­ nadsdirektör.

FOTO: PER GROTH

– Vi på Stadsbyggnadsförvaltningen är invol­ verade i samtliga stora utvecklingsprojekt i sta­ den. Exempelvis i omvandlingen av de stora centrala områdena vid Kopparlunden och runt stationen, där bostäder, kontor och ett nytt resecentrum planeras, berättar Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör.

Västerås stad arbetar med förtätning, stads­ utvecklingsprojekt och nybyggnation på jung­

frulig mark. Sedan flera år tillbaka har Öster Mälarstrand längst med Mälaren varit i fokus för nybyggnation av hyresrätter och bostads­ rätter nära Mälarens vatten, småbåtshamnar, caféer och restauranger.

I Västerås stad har vi många roliga och udda projekt såsom actionbad och hotell i ett gammalt ångkraftverk eller ett område med trekantiga höghus och parhus i tvåvåningar.

Ett designat fjärrvärmeverk med en vacker lagerbyggnad med cedumtak, för att nämna några, berättar Lotta Lindstam.

Stationsområdet ska förvandlas från tomma ytor till levande stadskvarter med ett smidigt och tillgängligt resecentrum som sätter resenä­ ren i fokus och människan i centrum. Västerås

Illustration: Bjarke Ingels Group

Lotta Lindstam

FOTO: PER GROTH

FOTO: PER GROTH

Iwan Abuiraham och Josefin Billberg.

Stationsområdet ska förvandlas från tomma ytor till levan­ de kvarter med ett smidigt och tillgängligt resecentrum.

Illustration: Bjarke Ingels Group

Poesiparken, Öster Mälarstrand.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Aktuellt Renovering

ANNONS

FOTO: MATTHIAS BUEHNER/ADOBE STOCK

FOKUSBYGG.SE

Anna Bley.

Fortbildning i ledarskap utvecklar i byggbranschen Ett gott ledarskap är grunden i en väl fungerande arbetsplats där medarbetarna känner sig delaktiga och engagerade.

– En bra ledare ska kunna för­ dela arbetsuppgifterna och delegera arbetet på ett tydligt sätt så att medarbetarna kan arbeta självständigt. Det är ett jobb att vara ledare och med det följer ett stort ansvar, säger Anders Kinding, utbildningsledare på Byggakademin.

– Det är lätt att falla i fällan och curla sina medarbetare och svara på frågor medarbetarna kan besvara själva. Det stjäl tid och utvecklar varken individen eller företaget, tillägger Anna Bley, rektor på Byggakademin.

Tydliga mål i arbetet gör det enkelt för medarbetarna att fokusera på uppgiften utan att behöva ödsla tid på att spekulera i vad som ska göras, vilket ofta leder till onödiga och tidsödande konflikter.

– Det är i synnerhet viktigt inom byggbranschen eftersom det är en rörlig bransch. Att skapa en god arbetsplats med goda förutsättningar ökar chanserna att dra till sig de bästa medarbetarna.

Alla ledare kan utvecklas som ledare med rätt verktyg och kunskap.

Fort­bildning genom kurser riktade till ledare inom branschen är en god investering i ett bra ledar­skap.

En chef behöver inte själv kunna allt men ska kunna leda ett resultatstyrt arbete och se till att man gemensamt når de uppsatta målen.

– Det är hård konkurrens inom byggbranschen och de byggarbetare som inte trivs letar sig snabbt vidare. En slarvig chef går lätt miste om bra arbetskraft. Minst lika viktigt som lönen är en trivsam och schysst arbetsplats där chefer också peppar och berömmer.

TEXT OFELIA VASQUEZ GRAAHHAGELBÄCK

FOTO: MAMUKA GOTSIRIDZE/ADOBE STOCK

Smart renoveringslösning av miljonprogrammen Det har inte byggts nya bostäder i riktigt stor skala i Sverige ända sedan 1960och 70-talets miljonprogram. Fortfarande utgör miljonprogrammets höghus, flerfamiljshus och småhus mer än en fjärdedel av landets totala byggnadsmassa.

Den under flera decennier låga byggnationstakten i kombination med en ökad inflyttning till storstäderna har i dag gjort bostadsbristen alarmerande.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Byggboom Enligt Boverket krävs minst 710 000 nya bostäder senast fram till år 2025, när Sveriges befolkning beräknas ligga på 11,2 miljoner människor.

Samtidigt tyngs många av miljon­ programsområdena av sociala problem och utanförskap, och cirka 80 procent av lägenheterna behöver stambytas, fasadrenoveras och energieffektiveras inom en snart framtid.

– Men att betrakta och döma 60- och 70-talets bostadsområden med en snäv bild av innerstaden som måttstock ger en förenklad och negativ bild av en livsmiljö med stora kvaliteter, skrev arkitekterna Klas Ruin och Ola Broms Wessel i Dagens Samhälle under hösten 2015. ”Miljonprogrammets bebyggelse har uppenbara förtjänster som måste lyftas fram och utnyttjas till fullo.”

Deras arkitektkontor Spridd i Stockholm har engagerat sig i miljonprogrammet i drygt tio år, och tagit på sig många olika uppdrag för att hitta framtida lösningar, inte bara för att renovera utan också för att utveckla områdena med ny bebyggelse.

Beroende på bristen på orörd mark med fungerande infrastruktur utanför städerna kommer en av strategierna för att vända bostadsbristen allt oftare bli att bygga nytt även inom befintliga miljonprogramsområden. Överlag behöver synen på miljon­­ programmet förändras, säger Ola Broms Wessel. Husen är byggda i gedigna material och har välplanerade lägenheter, som inte har behövt underhåll på 40-50 år och ofta är relativt lätta att energieffektivisera.

Många boende trivs jättebra i dessa områden, men lider av den negativa bild som har brett ut sig i media och hos allmänheten.

Fittja People’s Palace För tre år sedan vann Spridd tillsammans med byggjätten NCC tävlingen Nordic Built Challenge. Det var med konceptet Fittja People’s Palace, som gick ut på att miljömässigt hållbart och utan stora hyreshöjningar renovera ett av Botkyrkabyggens punkthus i miljonprogrammets Fittja.

– Det var en stor utmaning för oss, att göra stambyten, renovera kök och badrum, sätta in nya fönster och renovera trapphuset, samtidigt som hyresgästerna skulle bo kvar i sina lägenheter under hela perioden, fortsätter Klas Ruin. Framför allt var det viktigt att bygga upp ett förtroende från hyresgästerna, och för att lyckas med det skapade vi en utställning och mötesplats på bottenvåningen, där vi redan i ett tidigt skede fick en plats för dialog mellan alla inblandade.

Unik renoveringslösning Juryn föll framför allt för att Fittja Palace’s People kom med en sådan snabb och okomplicerad renoveringslösning, och skrev bland annat i sin motivering att projektet ”balanserar önskemålet om modernisering och energieffektivisering med respekt för de boendes ekonomi, jordens

resurser och kulturhistorien.” Man lät exempelvis köksinredningen vara kvar, men målade om vid behov, och alla nya badrum byggdes med en tidsbesparande metod inuti de redan befintliga. På det sättet kunde alla kostnader hållas nere, hyresgästerna fick en hyreshöjning i storleksordningen 20 procent, vilket har gjort att de har kunnat bo kvar även efter stambytet.

– Samtidigt som vi skulle hantera en teknisk uppgradering med en hållbar budget gällde det att både fysiskt och socialt få ut det mesta möjliga av befintliga strukturer, säger Ola Broms Wessel.

Miljonprogrammet är oundvikligen en självklar del av framtidens stad.

Klas Ruin och Ola Broms Wessel

Områdesutveckling Pilotprojektet har blivit mycket lyckat och arbetet med Botkyrkabyggens bestånd i Fittja fortsätter och inkluderar nu dessutom områdesutveckling. Bland övriga liknande uppdrag som arkitekterna på Spridd arbetar med märks till exempel områdesutveckling av Albyberget för Mitt Alby, nybyggnation av två moskéer i Rinkeby och Bromsten samt ny stadsplan för utvidgning av miljonprogramsområdet Årby Norra i Eskilstuna.

– Vi anser att det skulle finnas en risk med att ha innerstaden som måttstock i miljonprogrammet, med hus som står tätt och nya gårdskvarter. Vi tror på ett inifrånperspektiv, att rusta upp inifrån i stället för ytlig renovering, där vi tar tillvara på det som är bra och pratar om tillgänglighet i stället för täthet.

Men Klas Ruins och Ola Broms Wessels arkitektkontor är också engagerat i stadsutvecklingsprojekt som inte rör miljonprogrammet, i internationell konkurrens valdes man tillsammans med Studio Elin Strand och Lovely landskap ut att utveckla Jubileumsparken i Frihamnen i Göteborg, en helt ny stadsdel med 15 000 lägenheter som ska vara inflyttningsklara år 2035.

– Det är en innovativ och gigantisk satsning, man har flyttat ut den industriella hamnverksamheten och frilägger stora, fria ytor till en ny stadsdel, förklarar Klas Ruin. Man har vänt på hela stadsplaneringsprocessen genom att inleda med att aktivera hamnen innan det traditionella storskaliga byggandet stänger området med byggplank. Med utom­ husbad, bastu, lekplatser och seglarskola skapar man en mötesplats och ett diskussionsforum för att framhäva sociala och lokala behov i stadsbyggandet.

Sammanfattningsvis krävs det en massiv insats från flera olika håll för att lösa bostadskrisen i storstäderna. Dels att hitta jungfrulig mark och låta nya stadskärnor växa fram och dels en gradvis komplettering av miljonprogrammet.

– Det är oundvikligen en självklar del av framtidens stad, inte minst bor här en stor del av den befolkning som kommer att vara med och bygga det framtida samhället, som Klas Ruin och Ola Broms Wessel uttrycker det i sin debattartikel.

Smart Fakta Mellan åren 1965 och 1974 byggdes det 1 005 578 bostäder i Sverige. Man brukar kalla det för miljonprogrammet, men i själva verket hade byggandet ökat stadigt under hela efterkrigstiden.

Källa: Boverket

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Profilen Anders Sjelvgren

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

”Vår viktigaste roll är att skapa ett samhälle för alla” Regeringen tillsatte Anders Sjelvgren som generaldirektör och chef för Boverket 1 juli i år. Bostadspolitiken är en av Sveriges största utmaningar och Fokus Bygg träffade Anders Sjelvgren för att bland annat höra mer om den ökande bostadsbristen framöver.

TEXT BIRGITTA STOLT FOTO MORGAN KARLSSON

B

overket har sitt Stockholmskontor en bra bit upp i byggnaden på Karlavägen 108 i Garnisonen med en magnifik utsikt över stan. Anders ger ett ödmjukt och alert intryck. Han är i Stockholm över dagen och ska efter vårt möte återvända till Karlskrona där han bor. Anders har tidigare arbetat för Boverket och var redan inom ett par år tillbaka. Under det gångna året tjänstgjorde han som enhetschef på Research Institute of Sweden, RISE. Han har en gedigen erfarenhet av samhällsplanering, boende och byggande, såväl från näringslivet som från offentlig förvaltning.

– Jag började jobbet i juli med att åka till Almedalen. Det var perfekt för där träffar man massor av människor och knyter kontakter och utbyter erfarenheter, inleder Anders.

Hållbarhetens tre dimensioner Boverkets fokusfrågor handlar om att fler ska erbjudas bostad. Att de byggnader som byggs ska vara ändamålsenliga byggnader ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv.

Och att fler urbana miljöer svarar mot människors behov av en fungerande vardag.

Det ska finnas möjligheter för personer som vill studera eller arbeta på annan ort att skaffa sig en bostad till rimlig kostnad.

– Jag brukar prata om hållbarhetens tre dimensioner: socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det ska finnas möjligheter för personer som vill studera eller arbeta på annan ort att skaffa sig en bostad till rimlig kostnad. Det behöver byggas olika typer av bostäder för att möta människors olika behov. Vi måste se över planoch bygglagen så att den följer med i tiden. Det är viktigt att sektorn arbetar med klimatfrågan och att vi tittar på utsläppen från produktionen av byggnaderna, vilket står för en betydande del av CO2-utsläppen.

Anders är tydlig med att påpeka att man inte bara bygger bostäder utan att man bygger samhällen. En av hans hjärtefrågor är bostadsbyggande och segregationen. Han nämner att det är viktigt att sprida och dela med sig av goda exempel på områden som byggs eller rustas upp och som är inkluderande.

– Samhället behöver finnas för alla. Det är viktigt att knyta ihop områden som i dag är delade. Det kan till exempel vara fysiska hinder i form av vägar. Det ska finnas olika upplåtelseformer för att man ska kunna göra bostadskarriär inom ett område.

Smart Fakta Anders Sjelvgren Ålder: 50 år Familj: Gift och tre barn Bor: I Karlskrona Utbildning: Civilingenjör, Väg och vatten i Lund Jobbat på bland annat: Kjessler och Mannerstråle, ABB fläkt och Rise Byggnad han gillar: Vasamuséet

Detta är en annons från Trelleborgs kommun

Kuststad 2025 formar framtidens Trelleborg Trelleborgs kommun har påbörjat stadsutvecklingsprojektet Kuststad 2025. Sjöstaden, samlingsnamnet på den nya stadsdel som växer fram i det gamla hamnområdet, ska bli en stadsdel med olika bostadstyper och arkitektur samt attraktiva mötesplatser.

Senast 2025 ska en ny östlig infart till Trelleborgs hamn stå klar. Då har även hela hamnen, som hittills legat i centrala Trelleborg, flyttats till ett nytt läge i öster en bit utanför centrala staden. För att möjliggöra hamnens flytt byggs en ny ringväg som leder den tunga trafiken till hamnen från öster. Det styr stora delar av trafiken bort från centrala Trelleborg. Det leder i sin tur till att attraktiva ytor, totalt drygt femtio hektar, blir tillgängliga för att bygga nya havsnära stadsdelar och att den centrala staden knyts samman med havet.

– Vår vision är att Sjöstaden, samlingsnamnet på den nya stadsdel som växer fram i det gamla hamnområdet, ska bli en varierad stadsdel med

bostäder med många olika bostadstyper, upplåtelseformer, attraktiva mötesplatser och en omväxlande arkitektur, säger Charlotte Lindström, projektledare för Kuststad 2025 på Trelleborgs kommun.

Parallellt med etableringen av Sjöstaden förtätas centrala Trelleborg. Förtätningen bidrar till att stärka Trelleborgs attraktivitet samtidigt som det rustar Trelleborg för fler invånare i staden och ger ökat kommersiellt underlag för butiker och service.

– Sjöstaden ska bidra till bli en stadsdel med en hög livskvalitet, där invånarna kan ta del av den lilla stadens kvaliteter och samtidigt ha nära till storstadens utbud och arbetsmarknad i Malmö och Lund. Med Sjöstaden deltar vi i den europeiska arkitekttävlingen Europan, där vi fått in 28 förslag från europeiska arkitekter under 40 år, säger Charlotte Lindström.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSBYGG.SE

ANNONS

Anders Sjelvgren Profilen 17

FOTO: VOENNYY/ADOBE STOCK

FOTO: TSUBOYA/ADOBE STOCK

Det är viktigt att sektorn arbetar med klimatfrågan och att vi tittar på utsläppen från produktionen av byggnaderna, vilket står för en betydande del av CO2-utsläppen.

Hur ser man på att bygga fler hyresrätter i storstäderna?

– Hyresrätten är ett bra smörjmedel, du binder inget kapital och det är lätt att flytta. Människor måste ha valmöjlighet att välja sitt boende. I dag är det ett större tryck på hyresrätter men det behövs fler.

Anders fortsätter med att säga att det finns bostadsbrist i nästan alla kommuner. Det råder underskott på bostäder i 255 av 290 kommuner.

Endast Övertorneå har överskott.

Och i några kommuner har man kommit ikapp relativt bra. I städer som Örebro, Helsingborg och Kristianstad.

Nya byggregler behöver im­ plementeras för att få fart på bostadsbyggandet. Hur går det med den processen?

– Kommittén för modernare bygg­ regler som är tillsatt av regeringen tittar just nu på detta. Vi är ett kunskapsstöd till dem. Det är en förutsättning att ha regler som skyddar viktiga frågor för samhället samtidigt som de stödjer innovationer. Vi ser en stark utveckling av digitalisering i byggandet och vi ser fördelar med digitaliseringen som en metod att effektivisera plan-och byggprocesserna. Arbetsuppgifter förändras för många och de traditionella rollerna ser inte likadana ut längre.

Vilka skulle du säga är de största och viktigaste utmaningarna för byggbranschen?

– Att kunna nyttja fördelarna med digitaliseringen. Att bygga är en

Alexander Engelmark.

långsam process och genom digitaliseringen kan vi korta den processen.

Den andra utmaningen är bristen på arbetskraft. Brist på byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, platschefer och bygginspektörer med flera.

Den tredje utmaningen är att när vi bygger nytt och renoverar måste vi minska vår klimatpåverkan.

Vi måste också få till fler bostäder. Det handlar inte bara om nyproduktion utan att även se hur vi kan skapa fler bostäder i det befintliga beståndet. Vår prognos 2016 var att vi under 2018 ska ha påbörjat drygt 74 000 bostäder – där drygt 70 000 är nyproduktion och 4 000 är om­ byggnation. Det är viktigt att vi tänker till ordentligt när vi bygger. Vi bygger inte hus, vi bygger samhällen.

Anders berättar att han är optimist och att han anser att människan har förmåga att lösa problem och anpassa sig efter nya förutsättningar.

– Boverkets viktigaste roll är att vara med och påverka hur vi skapar ett samhälle för alla – ett inkluderande samhälle där vi alla kan vara delaktiga. n

Smart Fakta Boverket Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering.

Bygghantverks­ programmet utbil­ dar för framtidens arbetsmarknad För den som gillar att arbeta prak­tiskt med äldre byggnader är bygg­­hantverksprogrammet vid Göteborgs universitets filial i Mariestad en utbildning som bland annat lär ut det hantverk som krävs att förvalta och restaurera gamla byggnader.

– Jag kan rekommendera bygghantverksprogrammet till den som är intresserad av att lära sig mer om traditionellt hantverk. Utbildningen ges på ett litet campus och man lär känna både lärare och de andra studenterna väl, säger Alexander Engelmark, som gick ut Bygghantverksprogrammet inriktning trä i våras och nu arbetar på K-Märkt Byggnadsvård AB, som renoverar äldre byggnader.

Efterfrågan på utbildade bygghantverkare är hög och merparten av studenterna har jobb innan examen. Många studenter får arbete via sina praktikplatser liksom Alexander som fick jobb på det företag där han tidigare praktiserat. Han hade läst konstvetenskap tidigare, men längtade efter att få jobba mer praktiskt.

– Utbildningen ger en mång­ sidig teoretisk och praktisk kompetens som för den som vill arbeta med äldre byggnader och miljöer.

Det känns bra att ha en kompetens som verkligen behövs på framtidens arbetsmarknad. Arbetet är varierande och utmanande eftersom varje byggnad har en unik prägel och unika förutsättningar, säger Alexander.

Detta är en annons från Flen kommun

Fler väljer att pendla från vackra Flen I Flens kommun, i Sörmlands hjärta, lever och verkar 17 000 människor. I det vackra sörmländska ekbackslandskap finns över 170 sjöar som ger möjlighet till ett aktivt friluftsliv och rekreation.

Orten erbjuder ett 50-tal prisvärda och fint belägna småhustomter. Nära riksväg 55 finns dessutom ledig industrimark.

Flen ligger strategiskt bra i framtidens Mälardalen. Den lilla staden ligger nära Stockholm och det tar endast 58 minuter med tåg. Flen kan också erbjuda skolor med hög kvalitet samt lärosäten i Eskilstuna och Norrköping nås lätt med tåg. Flen har ett sjudande näringsliv med 1000 företag. Här finns Sveriges största glassfabrik och många framstående lokala matproducenter. Kommunen har många intressanta

byggprojekt på gång också. Nu finns nybyggda lägenheter i kvarteret Pinglan och kvarteret Städet där även ytterligare ett flerbostadshus skall byggas inom kort. Ett äldre hyreshus har totalrenoverats och byggts om till trygghetsboende.

Stadskärnan utvecklas

Kommunen har ett markområde i kvarteret Degeln i centrala Flen där markanvisning pågår. Detaljplan finns och 50-70 lägenheter i flerbostadshus kommer att byggas de närmaste åren. Satsningar på Flens stadskärna pågår parallellt, med detaljplaner som ska skapa möjlighet för fler bostäder och ökad handel. I Sparreholm, som ligger vid sjön Båven, planeras sju mindre enplansvillor i markplan med byggstart i höst.

Kommunen planerar även för fler tomter på Malmakvarn i Malmköping och Hyltinge strand i Sparreholm.

Flens nyrenoverade station.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Vision Kollektivtrafik

Visionsbild, Helsingborg.

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

Landborgskopplingen.

Hållbar kollektivtrafik för framtiden Helsingborgs kommun växer och kommunen står nu inför stora utmaningar att hantera det ökade reseoch transportbehovet.

TEXT EVA WARNEHOLM SUNDNÄS

Det gäller att växa och planera smart för att Helsingborg stad ska vara en attraktiv stad, säger Kristina Magnusson, Stadsbyggnadsdirektör i Helsingborgs kommun. De vill tillgodose både bra tillgänglighet och nåbarhet för invånarna.

– Mycket trafik i staden gjorde att vi hade en nivå av kvävedioxid som överskred det tillåtna värdet, berättar hon. För att minska halterna togs ett åtgärdsprogram fram för att uppfylla miljökraven. En av åtgärderna var att göra en förflyttning i staden från bilar till andra färdmedel, säger hon.

Hållbart trafiksystem Ett långsiktigt arbete pågår nu för att förbättra miljön och få ett hållbart trafiksystem. Fokus ligger på att minska genomfartstrafiken och förbättra gång- och cykelvägar i centrum. Luften mäts kontinuerligt och idag ligger kvävedioxidutsläppen inom gränsvärdet.

Helsingborg stad räknar med att ha 175 000 invånare år 2035 vilket ställer ökade krav på infrastrukturen i centrum.

– Det är en omdaning vi gör nu med den ökade befolkningsmängden, säger Kristina Magnusson. Vi satsar på att utveckla Helsingborgs stora gator, Drottninggatan och Järnvägsgatan, som är de mest trafikerade i stan och där kommer gång- och cykelstråken bli bättre och mer tydliga. Vi vill också skapa fler platser i centrum där människor kan mötas och få en slags stadsrumskänsla i staden.

Kollektivtrafiken kommer att prioriteras för att bli effektivare.

Busskörfälten i centrum är sidoförlagda och för att få en hållbar stadsmiljö behöver genomfartstrafiken välja andra vägar utanför centrum.

Citytrafiken förändras Ombyggnaden av gatorna innebär att trafiken i city ändras under byggtiden.

– Här har vi en utmaning, säger hon, för trots ombyggnationerna ska kollektivtrafikåkandet öka. Vi får hitta bra lösningar under tiden och kommer via olika Mobility management åtgärder använda de nya förutsättningarna till positiva dialoger med invånarna om hur resandet ska ske.

Med tanke på det ökade antalet invånare framöver så görs en satsning på HelsingborgsExpressen till att bli spårvägsliknande bussar för Helsing­borgs största stadsbusslinje, 1:an.

Tänk om du bara hade det här vattnet att ge ditt barn?

Varje dag dör nästan 900 barn på grund av smutsigt vatten.

För 200 kr kan du ge ett barn tillgång till rent vatten som förändrar liv.

Swisha 200 kr till 900 16 29 Tack!

Sept/16

Den nya HelsingborgsExpressen kommer att ta fler resenärer och kör längre sträckor. Det gör att staden knyter samman flera stadsdelar och gör kollektivtrafiken mer attraktiv och kapacitetsstark. Men för att det ska vara möjligt måste gator och hållplatser byggas om.

Kristina Magnusson berättar att Kommunfullmäktige har även godkänt ett stort investeringsprojekt, så kallat Landborgskopplingen. Det är en del i helheten för att utveckla centrum och har en koppling till att minska trafiken i centrum. Bygget ska jämna ut Helsingborgs nivåskillnader och förenkla för gående och cyklister. Ett parkeringsgarage för 600 bilar och lika många cyklar kommer att finnas i Landborgskopplingen.

Att jobba med förändringarna för stadsplanen 2017 är mycket spännande och vi har otroligt mycket på gång här i Helsingborg, avslutar Kristina Magnusson.

Kristina Magnusson.

Att jobba med förändringarna för stadsplanen 2017 är mycket spännande.

Detta är en annons från Älvdalens kommun

En skola som utbildar för framtiden Modern, flexibel och inspireran­ de är ord som bäst beskriver den nya skolan i Älvdalens kommun.

Skolmiljön inbjuder eleverna till dialog och delaktighet i en trygg miljö vars läroprocess uppmuntrar eleverna att använda teknik i tiden. Älvdalens kommun beslutade 2013 att bygga en ny skola då den gamla byggnaden var gammal och sliten och inte längre levde upp till dagens standard. Skolan är väl genomtänkt och har alla förutsättningar att tillgodose en varierad undervisning i trevliga och ljusa lokaler.

– Den nya skolan är inbjudande, välkomnande och anpassad efter dagens och morgondagens behov. Eleverna undervisas i en inspirerande lärmiljö där varje individ har möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, säger Pär Viklund, byggprojektledare på Norra dalarnas Lokaler som är byggherre.

Den nya skolan är förutom ljus och luftig även ytterst kvadratsmart och lokalerna är utformade så att de kan användas för flera olika ämnen. Lokalerna kan även samutnyttjas av andra verksamheter efter skoltid.

Älvdalsskolan.

Den nya skolan är förutom ljus och luftig även ytterst kvadrats­ mart och lokalerna är utformade så att de kan användas för flera olika ämnen.

Bibliotek.

Den nya skolan kommer att vara väl anpassad efter dem som ska vistas och verka där.

Gemensamma ytor och lätt att hitta

Den nya skolan kommer att vara väl anpassad efter dem som ska vistas och verka där, förklarar Barbro Nygren på Tengboms Arkitekter som fått i uppdrag att utforma den nya byggnaden som smälter väl in i omgivningen.

– Vi har till exempel tagit hänsyn till omkringliggande historiska K-märkta byggnader och har därför valt en träpanel samt transparent glas då vi gestaltat den nya skolan. Byggnaden med sina fem kroppar, mot en gemensam gård och

glasade sammanhållande länkar, kommer att förmedla öppenhet som är en viktig del av skolans värdegrund.

Invändigt finns allmänna ytor för umgänge med bekväma sittmöbler som även kan användas i undervisningen. Till varje undervisningssal hör också olika grupprum för att lättare möjliggöra grupparbeten vid olika undervisningsmoment.

– Barn mellan 6-15 år kommer att vistas i skolans lokaler vilket kräver tydlighet i strukturen, det ska vara lätt att hitta i skolan med tydliga avdelningar där man känner sig hemma. Vi har bland annat valt att färgsätta olika delar i olika färger för att tydliggöra de olika avdelningarna.

Vi har även två tydliga entréer; en för högstadiet och en för de yngre barnen.

En vänlig miljö

En vänlig skolmiljö är grundläggande

och i Älvdalens kommun har vi satsat på både hårda och mjuka värden. Med vänlig menar vi att skolan ska vara en välkomnande och trivsam och förstående arbetsplats för elever och pedagoger men också vänlig mot miljön. Därför har vi valt att använda oss av Sunda hus materialdatabas så att vi bygger vår skola med miljövänliga och hållbara material.

– Byggnaden kommer att vara energisnål och solfångarna på taket kommer även att integreras i lärandet och användas i undervisningen liksom andra teknikinstallationer. Att utnyttja skolans resurser är en viktig del för att bland annat förstå nyttan med den teknik som vi omger oss med i vårt dagliga liv, förklarar Pär Viklund.

tekniken på ett positivt sätt och skolan är också anpassad för att premiera användandet av teknik i olika former.

– Skolan vill möta tekniken med öppna armar och uppmuntra eleverna att använda sig av den. Tekniken är här för att stanna och som en skola i tiden vill vi bejaka det innovativa och nya i en härlig lärmiljö som inspirerar. Skolan utbildar för framtiden, avslutar Pär Viklund.

Omfamnar tekniken

Varje elev på skolan kommer att utrustas med en surfplatta eller dator för att främja

www.alvdalen.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Aktuellt Arbetsmiljö

ANNONS

FOTO: KZENON/ADOBE STOCK

FOKUSBYGG.SE

Torun Widström, arkitekt och doktorand i Byggvetenskap.

KTH startar högsko­ lekurs i ”Resurs­ effektivt byggande” Stockholms stad har, pga den snabba expansionen, ett akut behov av att bygga nytt. Samtidigt behöver vi minska klimatpåverkan, resursutnyttjande och föroreningar när vi bygger.

Hur hanterar staden den utmaningen?

Den 19 oktober startar på KTH uppdragskursen ”Resurseffektivt byggande”. Kursen, som är ett initiativ av Stockholms Byggnadsförening, ger förutom 7,5 högskolepoäng en överblick över möjligheter och utmaningar i resurshushållning och hållbarhet inom bygg. En av grunderna för lång­siktig hållbarhet och minimerad miljöpåverkan är att de resurser som används kan minimeras och utnyttjas så effektivt som möjligt.

– Ett begränsat antal deltagare får möjlighet, att tillsammans med KTH:s forskare och kollegor inom samhällsbyggnadssektorn, lära sig resurseffektivt byggande, berättar Torun Widström, arkitekt och doktorand i Byggvetenskap samt kursansvarig.

Parallellt med schemalagda föreläsningar och workshops arbetar kursdeltagarna med case från verksamheten.

– Kursen vänder sig till den som har minst tre års erfarenhet av arbete inom samhällsbyggnadssektorn. Deltagarna bör ha arbetat med samhällsplanering, arkitektur, byggande, förvaltning eller annat, i offentlig eller privat sektor, och i första hand ha varit verksamma på lokal eller regional nivå, säger kursansvariga Torun Widström, KTH. Information och anmälan: www.kth.se/byggastad

Arbetsmiljön måste möta förändringstakten Då verksamheter förändras över tid bör stor vikt läggas på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att löpande kunna hantera de risker som kan finnas på en arbetsplats. Detta är extra viktigt inom byggbranschen då arbetsmiljöarbetet måste omfatta alla förhållanden på alla byggarbetsplatser.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Arbetsmiljöarbete är reglerat i arbetsmiljölagen som är den lagtext som i grunden reglerar säkerheten på arbetsplatser. Förutom lagen finns det ett stort antal föreskriftshäften som preciserar lagen inom ett antal områden och konkretiserar hur man ska arbeta med säkerhet på arbetsplatsen, till exempel när det kommer till

utformning, lokaler, personlig skyddsutrustning och arbeten med kemikaler. Det finns även mer generella branschföreskrifter som till exempel för bygg- och anläggningsarbeten.

Kontinuerligt arbetsmiljöarbete är av stor vikt En grundbult i lagstiftningen är arbetsgivarens skyldighet att systematiskt arbeta med arbetsmiljön.

I praktiken innebär detta ett förebyggande arbete där arbetsgivaren regelbundet identifierat potentiella risker även om dessa inte specifikt finns reglerade i lagtexten. Man gör en riskbedömning och vidtar åtgärder som minimerar möjligheten till eventuell olycka, alternativt begränsar den potentiella olyckans omfattning.

Arbetsmiljöronder, medarbetarundersökningar och mätningar är tre exempel på förebyggande arbete.

Arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsträffar och vid utvecklingssamtal är två andra sätt att arbeta proaktivt.

Vid en olycka föreskriver lagen att det ska finnas en beredskap för att hantera situationer och kriser som uppstått. Inte heller här detaljstyr lagstiftningen arbetsgivarens handlingssätt, men det ska finnas en ansvarsfördelning hos arbetsgivaren.

I ansvarsfördelningen ska tillvägagångssätt vid en olycka såväl som det mer långsiktiga efterarbetet vara specificerat.

Ett säkerhetstänk som håller över tid Organisationens kanske allra största utmaning när det kommer till en säker arbetsmiljö är att säkerställa en levande säkerhetskultur – ett gemensamt sätt att tänka och agera i säkerhets- och arbetsmiljöfrågor.

Ett av de klassiska dikena är att en machokultur börjar utvecklas i en organisation. Jargong i stil med att man måste ta lite skit ”för att det kommer med jobbet” är ett exempel på detta. Även känslan av att inte

En grundbult i lagstiftningen är arbetsgivarens skyldighet att systematiskt arbeta med arbetsmiljön. kunna påverka en situation kan också vara direkt skadligt.

Arbetsmiljöpolicyn på en arbetsplats är ett verktyg som ska ange riktningen och det långsiktiga målet för arbetsmiljöarbetet. Om företaget har minst tio anställda ska policyn dokumenteras skriftligen.

Hur säker arbetsmiljön blir är mycket avhängigt den rådande säkerhetskulturen. Delaktighet är med andra ord a och o för att alla ska förstå och känna igen sig i arbetet.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Vision Hållbarhet

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

Albanobacken, hus 2. Källa: CCO Arkitekter.

Foto: Lennart Johansson Montage: BSK Arkitekter och Christensen & CO.

Källa: CCO Arkitekter.

Albano – ett urbant universitetsområde

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Albano är den sista pusselbiten i ett sammanhängande universitetsområde som fyller en lokalt viktig funktion genom att länka samman Stockholms Universitet, KTH samt Karolinska Institutet. Utvecklingen av Albano skapar ytterligare förutsättningar för ett ökat samarbete

mellan lärosätena.

– Albano knyter samman de olika universitetsområdena och utgör därmed en viktig del inom Veten­ skapsstaden, förklarar Aleksander Wolodarski, arkitekt på Aleksander Wolodarski Arkitekt i Stockholm.

När allt står klart 2020 kommer Albano att bli en naturlig mötesplats med stark dragningskraft där tankar och idéer kan mötas naturligt och utvecklas i en lärande, trygg och estetiskt tilltalande miljö. Området och dess miljö ska vara en mötesplats som främjar kreativitet bland studenter, lärare, forskare och allmänhet. Förutom universitetslokaler kommer det att finnas student- och gästforskarbostäder samt service som skapar en sammanhållen stad på campusområdet.

Ett nav i vetenskapsstaden Behovet av utbildning och forskning ökar och det är viktigt att ta tillvara

Albano knyter samman de olika universitetsområdena och utgör därmed en viktig del inom Veten­skapsstaden.

Aleksander Wolodarski

och förvalta Stockholms utvecklingsoch tillväxtmöjligheter. Universiteten har en viktig funktion som förmedlare av hög utbildning och nya forskarrön men fungerar också som en tillväxtmotor i kunskapsregioner.

– Det är viktigt att vi har ett lev­ande campus och att de som studerar i staden har någonstans att bo.

Utan bostäder söker sig studenterna till andra studieorter vilket gör att man går miste om kompetens, säger Susanna Stenfelt på Stads­­arki­tekt­kontoret.

Universitetet grundades som Stockholms högskola 1878, nuvarande namn erhölls 1960 då högskolan förstatligades. Enligt tidsandan ansåg man att universitetet borde ligga en bit utanför staden istället för i spridda byggnader och lokaler i stadskärnan.

– Det anglosaxiska synsättet, som var den tidens nya ideologi, separerade olika funktioner i samhället, allt skulle ligga var för sig. Idag vill vi istället göra en stad av universitetsområdet, Aleksander Wolodarski.

Funktion och skönhet hand i hand Genom att tunnla in järnvägen som går genom området och lägga lock över huvudgatan ner mot Norrtull

EN AV 20 MILJONER ANLEDNINGAR ATT BRY SIG

I det tysta pågår just nu den värsta hungerkrisen på flera år.

20 miljoner riskerar svält om vi inte agerar nu. 1,4 miljoner av dessa är barn. Stöd vårt arbete på plats! #StoppaHungern >> Swisha valfri gåva till 123 031 0748 >> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900 så skänker du 100 kronor Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

kan man skapa tvärgränder i en solfjäderform ner till Albanoparken som förenar hela området i nationalstadsparken.

– Det handlar mer om att skapa ett harmoniskt campuslandskap med urban karaktär och begriplig form än om att bygga hus. Vi vill bygga en stad på humanistisk bas, försköna området och addera mervärden och fokusera på social, kulturell och humanistisk hållbarhet. Det handlar om att bygga ut staden på ett begripligt sätt och koppla ihop Albano med närområdena, menar Susanna Stenfelt.

I campusområdet kommer bebyggelsen att vara kvartersvis med många små intima gårdar och naturliga mötesplatser i det offentliga rummet.

– Vi bygger en stad som möjliggör och främjar möten och kunskapsutbyten, avslutar Aleksander Wolodarski.

Foto: The Netherlands Red Cross

Humanistiska värderingar och individens behov av skönhetsupplevelser står i fokus då man utformar det nya campusområdet Albano i Stockholm. Ambitionen är att Albano ska bli en förebild inom hållbart bostadsbyggande och utgöra en nyckelroll i utvecklingen av vetenskapsstaden.

LJUDGOLV

Ombyggnad av vindar. Stepisolen läggs direkt på underlaget, därefter gjuter man direkt på materialet, för att uppnå bästa resultat. Stepisolgolv i kombination med golvbeläggning av plast eller linoleum, uppfyller konstruktionen luft- och stegljudsklass B i SS 01 52 67 på träbjälklag och klass A på betongbjälklag.

Sportgolv. Stepisolvskiva(50 mm) och 2 st 16 mm spånskivor, samt golvbeläggning av plast eller trä.

Gymgolv. Stepisol Silence 300 Grå 60 mm kan kombineras med 30 mm gummimatta för bästa resultat, fungerar utmärkt för att dämpa ljuder av tunga hantlar och stänger som tappas i golvet.

Byggvarudeklarationer. Produkterna är byggvarudeklarerade.

Stepisol En del av Team ET

Åkervägen 15, 177 41 Järfälla - Tel 08-580 940 00 sales@stepisol.se - www.stepisol.se

Detta är en annons från Dockab

Kundanpassade dockningslösningar för alla portfabrikat Dockab är en av Sveriges ledande tillverkare och leverantör av dockningssystem. Anpassade efter skandinaviska krav funkar Dockabs lösningar till samtliga portfabrikat.

Dockab, som funnits sedan 1988, är en komplett utvecklare, tillverkare och leverantör av dockningssystem. Anpassade efter skandinaviska krav, klimat och förutsättningar är de anpassade till samtliga portfabrikat med minimala energiförluster och temperaturförändringar som följd.

– Vi erbjuder en komplett lösning och tar ansvar hela vägen, från produktutveckling och projektering i samarbete med kund till tillverkning av kundanpassade dockningslösningar, installation och självklart även service och eftermarknad, säger Mats Palmgren, försäljningschef på Dockab.

Entreprenad – med ansvar för hela kedjan

Dockab startades som en renodlad tillverkare av dockningssystem 1988, nu gör de även entreprenad ute hos kunderna. Där kan de ansvara för hela kedjan, från produktion till driftsättning ute hos kunderna.

De har även eftermarknad för både egna produkter och för branschkollegor och erbjuder reservdelar till branschkollegor

och deras gamla lastbryggor. De har även servicepartners runtom i Sverige så de kan serva eftermarknaden lokalt.

Anpassade efter svenska användarmönster

Svenska logistikföretag ställer helt andra krav på dockningssystem jämfört med logistikföretag i andra länder. Därför krävs dockningslösningar som dels är anpassade till det svenska klimatet, dels system som tillverkats med svenska logistikföretags användarmönster i åtanke. I Sverige är lastbilarna ofta både tyngre, högre och längre än nere på kontinenten. Dockabs dockningssystem är anpassade efter svenska företag.

– Eftersom vi hanterar hela kedjan, från konstruktion till produktion och eftermarknad, kan vi enkelt och snabbt anpassa våra produkter utifrån varje kunds specifika förutsättningar och behov, säger Mats Palmgren.

Dockab är även kända för sin flexibilitet och utpräglat genomgående höga servicenivå. De har ett stort lager och kan leverera reservdelar till samtliga lastbryggor som företaget tillverkat sedan starten 1988. Dockab kan även erbjuda reservdelar till konkurrenternas dockningssystem, något som vanligtvis är svårt att få tag på hos andra tillverkare.

Dockabs dockningssystem är anpassade efter svenska företag.

Utvecklad eftermarknadsservice

En fungerande och pålitlig eftermarknadsservice blir allt viktigare för Dockabs kunder.

– De är beroende av att logistikkedjan alltid fungerar, annars kommer inte varorna fram i tid. Vi kan därför erbjuda snabba leveranser av reservdelar och har ett rikstäckande nätverk av lokala servicetekniker som snabbt kan assistera våra kunder. Det innebär sammantaget att vi kan erbjuda en högre genomsnittlig servicenivå och en mer utpräglad flexibilitet än våra konkurrenter. Våra reservdelspriser ligger dessutom en bit under konkurrenternas prisnivå, säger Mats Palmgren.

Dockab kan även bistå byggherrar och entreprenörer med projekteringshjälp och erbjuder, till skillnad från många andra aktörer på marknaden, underlag på svenska snarare än på tyska eller engelska vilket underlättar projekteringsprocessen för många kunder. Dockab kan med andra ord hjälpa och finnas tillgängliga för sina kunder redan i ett mycket tidigt skede av ett logistikprojekt.

www.dockab.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

FOTO: ALEX/ADOBE STOCK

24 Aktuellt Energi

På senare år har den genomsnittliga kostnaden för att installera solcellsanläggningar sjunkit, bland annat som en följd av ökad konkurrens på marknaden.

FOTO: ELENATHEWISE/ADOBE STOCK

Tobias Walla

Goda förutsättningar för solenergi i Sverige Mycket talar för att solenergi kan bli en avgörande byggsten i framtidens hållbara energisystem. Även om antalet solcellsinstallationer har ökat avsevärt de senaste åren så står solenergin för mindre än en procent av landets totala elkonsumtion. Potentialen för ytterligare expansion är därmed mycket stor, bland annat i kontorsfastigheter och offentliga byggnader.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Antalet solcellsinstallationer runtom i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Villahushållen står för flest installationer, men de anläggningar som kommersiella fastighetsägare väljer att investera i är ofta betydligt större och genererar därmed mer el. På senare år har den genomsnittliga kostnaden för att installera solcellsanläggningar sjunkit, bland annat som en följd av ökad konkurrens på marknaden, säger Tobias Walla, handläggare på Energimyndigheten.

Runtom i landet finns kommuner och stadsdelar som satsat lite extra på just solenergi. Två sådana exempel i Stockholm är Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden.

Båda stadsdelarna har en tydlig hållbarhetsprofilering och fungerar delvis som arenor för att testa nya tekniker som kan inspirera andra att bygga framtidens energismarta och hållbara stadsdelar. Satsningar på solenergiproduktion är en del av strävan mot att minimera stadsdelarnas klimatpåverkan. Det råder ingen tvekan om att den svenska solenergiutvecklingen fortfarande befinner sig i början av sin utvecklingsresa.

Vi kan bygga ut uppemot 40 gigawatt solenergi Även om vi lever i ett land med långa vintrar bedöms förutsättningarna

för solenergi som relativt goda, inte minst med tanke på att vi har lika bra årligt solinstrålning som exempelvis Tyskland, samt att kyla faktiskt kan öka solcellernas livslängd.

I dagsläget finns ungefär 0,2 gigawatt solenergi installerat i Sverige. Kartläggningar visar att vi skulle kunna bygga ut mellan 20 och 40 gigawatt solenergi enbart på de hustak som finns runtom i landet.

Det finns dessutom möjlighet att addera markbaserad solenergi. Allt fler kommuner och kommersiella fastighetsägare betraktar solenergi som ett intressant komplement till övriga energikällor.

– En faktor som avgör hur lönsam solenergiinstallationen kan bli är hur mycket el som konsumeras i fastigheten på dagtid, när solen lyser och solel produceras. I dagsläget är elpriserna låga, vilket innebär att fastighetsägare som investerar i solenergi inte tjänar lika mycket på att ersätta köpt el med egenproducerad solel som tidigare. Förutsättningarna kan dock förändras om elpriset stiger i framtiden, säger Tobias Walla.

Investeringsstöd för kommunala och kommersiella fastighetsägare Han betonar att många olika förnybara energiresurser behövs om Sverige ska klara av omställningen

Allt fler kommuner och kommersiella fastighetsägare betraktar solenergi som ett intressant komplement till övriga energikällor.

procent av investeringskostnaden.

Om solcellsanläggningen dessutom klassificeras som mikroproduktion kan fastighetsägaren även göra ett skatteavdrag på 60 öre per kWh solel som säljs tillbaka till elnätet.

För närvarande pågår flera intressanta svenska forskningsprojekt med fokus på solkraft, bland annat forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt som resulterar i nya innovationer med bättre systemprestanda och projekt för att öka potentialen för storskalig tillverkning till konkurrenskraftiga priser.

till ett hållbart samhälle. Solenergin kompletterar exempelvis vindkraften på ett bra sätt eftersom solenergin lättare kan installeras i stadsmiljö.

Ett annat skäl till att solenergi och vindkraft kompletterar varandra väl är att solenergin rätt bra följer mönstret för elanvändningen under ett dygn, medan vindkraften är mer följsam efter årstidernas olika elbehov. I Sverige har vi dessutom god tillgång på vattenkraft som kan balansera energitillgången från soloch vindenergi.

Kommunala och kommersiella fastighetsägare som vill installera solenergianläggningar kan ansöka om investeringsstöd från staten.

Den som väljer att göra en investering kan idag få stöd på upp till 30

Nanotrådsbaserade solceller med hög verkningsgrad – Ett forskningsprogram som ska stärka Sveriges position inom forskning och utveckling av tekniker för direkt omvandling av solenergi till el och bränsle är ”El från solen”.

Inom ramen för forskningsprogrammet bedrivs ett antal forskningsprojekt som förhoppningsvis ska resultera i framtidens smarta solenergilösningar, säger Tobias Walla.

I Sverige finns flera världsledande forskargrupper med fokus på solenergi. Några av dem forskar på hur solceller kan utformas på nya, innovativa sätt. Genom att de kan bli böjbara, mer anpassningsbara samt tunnare skulle de exempelvis

kunna byggas in i biltak i framtiden.

Ytterligare ett spännande utvecklingsområde är solceller som integreras i tak- och fasadmaterial.

– I framtiden blir det förmodligen vanligare att bygga hus med tak- och fasadmaterial som från början innehåller solceller. Det innebär att fastighetsägaren kan utvinna solenergi utan att nödvändigtvis behöva installera separata solcellspaneler. Ett annat spännande utvecklingsområde där Sverige är i framkant är solceller som baseras på nanotrådsteknik. Den typen av solceller har potential till högre verkningsgrad än de kiselbaserade solceller som i dagsläget dominerar marknaden, säger Tobias Walla.

Forskning som stärker solenergi­ marknadens exportmöjligheter Energimyndighetens satsningar syftar också till att skapa förutsättningar för att den svenska marknaden för solceller ska kunna expandera från att vara en nischprodukt till att bli en naturlig del av samhällsbilden, exempelvis genom att reducera kostnaden för solcellsanläggningar. Tidigare projekt har bland annat undersökt hur man ska kunna öka möjligheterna för kontorshus att dra nytta av solel samt hur man kan minska problemen med exempelvis skuggning och snötäckning.

StoVentec Glass Graz, Österrike.

Foto: Gerald Liebminger

Estetik möter funktion.

StoTherm Vario D. Bostadshus i Linköping.

Sto erbjuder innovativa material och beprövade metoder.

Längre livslängd, låg energiförbrukning, mindre miljöavtryck; och stort utrymme för kreativa visioner. Det är vad vi kallar omsorgsfullt byggande.

Vi ger maximala kreativa designmöjligheter: puts, glasmosaik, dekorations- och tunntegel, natursten, struktur- och effektbeläggningar. Varför inte integrera solceller direkt i fasaden?

Eller skapa liv i fasaden med lutande och böjda ytor.

Behagligt inomhusklimat och låg energiförbrukning är andra fördelar med våra innovativa fasadsystem. Tunnare isolering gör att den säljbara ytan ökar och ger ekonomiska och miljömässiga fördelar som minskad materialåtgång och transport.

Våra innovativa fasadfärger har bioniska egenskaper, som gör att regn och dagg torkar snabbt och skapar ett naturligt skydd mot alger och svamp. Fasaden håller sig vacker längre.

StoBrick. Flerfamiljhus, Gent, Belgien.

StoColor Dryonic. Privat bostad. Weil am Rhein, Tyskland.

Tydlighet och transparens är viktigt för oss på vägen mot hållbarhet. Våra miljömärkningar och kvalitetscertifikat, och mer information om våra smarta fasader och andra lösningar hittar du på www.sto.se.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

26 Inspiration Nyproduktion

Ann-Kristin Belkert, chef Citylab.

FOKUSBYGG.SE

Tunnelbanetorget i Barkarby. Illustration: Järfälla kommun.

Framtidens stadsdelar länkar hållbarhetsaspekter I arbetet med att skapa framtidens hållbara stadsdelar krävs en helhetssyn och ett systemtänkande som inkluderar många aspekter av ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

En nära samverkan mellan kommuner, byggherrar och människor, är en nödvändighet för att en stadsdel verkligen ska bli långsiktigt attraktiv och hållbar.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Fenomenet hållbara stadsdelar har på senare år fått en ordentlig spridning i såväl storstadsregionerna som i medelstora svenska städer.

Miljömässig hållbarhet har många aktörer arbetat med länge, men både kommuner och byggherrar behöver ofta hjälp med att integrera social och ekonomisk hållbarhet i sina projekt.

Hållbarhet är ett brett begrepp som inkluderar alltifrån att välja byggmaterial som minimerar klimatpåverkan och bidrar till en attraktiv uppvärmningskalkyl, till att bygga kvarter och anlägga gemensamma utrymmen som bidrar till social hållbarhet genom att främja möten mellan människor i vardagen.

– En utmaning i arbetet med att skapa hållbara stadsdelar är att byggherrar och kommuner ofta har slimmade organisationer och en tidsplan att förhålla sig till, vilket gör att det dialogbaserade arbetssättet som väger in många aspekter av hållbarhet inte alltid prioriteras eller hinns med. Det finns även stora utmaningar i att utforma en konstruktiv process där aktörer med olika intressen och tidsperspektiv deltar, säger Ann-Kristin Belkert, chef Citylab, ett forum för kunskapsdelning inom hållbar stadsutveckling som drivs av Sweden Green Building Council.

Tolv pilotprojekt genomförs Att minska bostadsbristen genom att bygga många nya bostäder på relativt

En utmaning i arbetet med att skapa hållbara stadsdelar är att byggherrar och kommuner ofta har slimmade organisationer och en tidsplan att förhålla sig till.

Ann-Kristin Belkert

kort tid, är inte enbart en utmaning för kommuner utan också för dem som vill integrera hållbarhetsaspekter i stadsplaneringen och konkreta byggprojekt.

2016 genomfördes tolv pilot­ projekt i Sverige där hållbara stads­delar byggdes enligt Citylabs samverkansmodell, bland annat i Barkarbystaden i Järfälla, Rosendal

i Uppsala, Norrtälje Hamn och Täby Park. Tanken är att representanter från de hållbara stadsutvecklingsprojekten ska utbyta erfarenheter och stärka sin kompetens kring hur man skapar långsiktigt hållbara stadsdelar. Nu genomförs en ny programomgång med 10 stadsutvecklingsprojekt under 2017.

En nyckel till att bygga långsiktigt attraktiva hållbara stadsdelar är, enligt Ann-Kristin Belkert, att involvera byggföretag, fastighetsbolag, leverantörer och medborgare redan i det kommunala stadsplaneringsarbetets tidiga skeden; Formulera konkreta mål för stadsdelen och inkludera dem i exploateringsavtalen.

På så sätt blir hållbarhetsaspekterna en naturlig del av projektet redan från start.

– Hållbara stadsutvecklingsprojekt, oavsett om det gäller nybyggda eller befintliga stadsdelar, bör skapa förutsättningar för god hälsa, välbefinnande, delaktighet och inflytande för människor. Stadsmiljöerna ska bidra till ett attraktivt stadsliv och samtidigt minimera användningen

av vatten och energi. Byggnadernas gestaltning bör ta hänsyn till mångfald och funktion, stadsdelen bör placeras i nära anslutning till kollektivtrafik för att möjliggöra en vardag utan bil. Stadsdelen bör också byggas på ett sätt som gör den motståndskraftig mot stigande vattennivåer, kraftiga skyfall och andra naturfenomen. Det är några av de aspekter som byggherrar och kommuner bör förhålla sig till om de vill planera och bygga en hållbar stadsdel, avslutar Ann-Kristin Belkert.

Smart Fakta Citylab stöttar stadsutvecklingsprojekt som står inför komplexa utmaningar, exempelvis att utveckla byggnader utan negativ klimat- och miljöpåverkan i nya och befintliga områden, bygga bostäder till rimliga prisnivåer samt att bygga en tät och sammankopplad stadsmiljö där människor har god tillgång till grönytor, service, kultur och rekreation.

Detta är en annons från Micasa Fastigheter

Behovet av vård- och omsorgsboenden ökar och enligt Stockholms stads äldreboendeplan ska 22 nya boenden byggas till år 2040. I Stockholm behövs också seniorbostäder för 65+ och nya ska byggas.

Illustration av det planerade vård- och omsorgsboendet i Rinkeby.

TEXT OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK – Bostäder för äldre ska vara en integrerad del av det övriga samhället. Många äldre vill kunna ta sig in till stan eller bo kvar i sitt område där de känner sig trygga, säger Gunnar Ohlsén, chef byggprojekt på Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Micasa Fastigheter i Stockholm AB är ett dotterbolag till Stockholms Stadshus AB som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Fram till 2030 ska bolaget investera sex miljarder kronor i nyproduktion av boenden, ombyggnad och underhåll.

Behov av olika boendeformer

Målgruppen för seniorbostäderna är de som är 65+.

Boendet ska kunna erbjuda möjlighet till umgänge med gemenskapsytor och aktiviteter för de som vill.

– Vi ska kunna erbjuda bra boendealternativ för äldre

i Stockholm, säger Maria Mannerholm, vd på Micasa.

Förutom seniorboenden finns det också behov av vårdoch omsorgsboenden med dygnet runt-bemanning. Ofta ligger vård- och omsorgsboenden på stora tomter vid sidan av övriga samhället.

– Framöver ska dessa boenden integreras så att de inte blir isolerade. Ett samhälle där olika generationer möts i vardagen skapar förståelse, kunskap och trygghet.

Fram till 2030 ska bolaget investera sex miljarder kronor i nyproduktion av boenden, ombyggnad och underhåll.

www.micasa.se

ILLUSTRATION MAF ARKITEKTKONTOR AB

Bostäder för äldre byggs i Stockholm

R I N G OS S PÅ 03 1 – 4 3 5 0 9 0 E LLE R G Å I N PÅ W W W. M I LLE TE C H . S E

BRA PRISER & SNABBA LEVERANSER Med ett av Sveriges bredaste sortiment och bästa priser på taktillbehör, infästningar och taksäkerhet erbjuder Milletech allt vad en takläggare kan tänkas behöva, bortsett från tätskikt och isolering. Vi är dessutom lyhörda för eventuella behov av nya produkter och kan även lösa svårlösta fall där en udda produkt krävs.

Har du frågor och funderingar kan du tryggt vända dig till oss.

CWL Safety Systems

NYHET!

Billigare och enklare att montera än nackräcke.

Med CWL Safety System på tätskiktstak arbetar du obehindrat löpande förankrad på och vid sidan av vajersystemet, för bästa ergonomi.

Rekommenderat avstånd mellan vajerstyrningar är max 5 m för bästa stöd vid arbete, men 10 m mellan vajerstyrningar kan väljas.

Brand- och komfortventilatorer Maila eller ring oss för offert på brandventilatorer.

Skicka antal, mått och vad för innehåll ni behöver, Så återkommer vi med offert så snart vi kan.

Maila till mikael@milletech.se

• • • • •

3-glas Flexibelt tätningsmaterial Finns även som öppningsbar Går att måttbeställa i valfri storlek karmar med eller utan isolering

Uppstignings-/ inspektionslucka Takljuskupol 3-glas Rundad eller pyramid: Vi har de flesta storlekar i lager.

• Låsningsbar från insidan • Träram med svart eller tegelröd kondensisolerad plåtlucka.

Flexibrunn Takbrunn perforerad platta, rostfri Lövsil ingår till alla dimensioner.

Värmeisolerad Dukbrunn Takbrunn, Rostfri

Pappbrunn

Perforerad platta.

Rostfri, syrafast.

Rostfri, syrafast.

Ljus- och mörkgrå.

1,5 m självreglerande värmekabel, 1 m kallkabel.

Rostfri. Lövsil ingår.

Svanhals Rostfri, Används för kabelgenomföringar mellan inner- & yttertak.

Gummistos 5 – 400 mm

Takstos för plåttak

Material: Termoplastiskt gummi.

Rostfri slangklämma ingår.

6-483 mm. EPDM-Gummistos för plåttak, exkl slangklämma.

Fuktavluftare ø 75. Papp- eller PVC duktak.

VÄ LKO M M E N T I L L O S S O M D U V I L L B LI LI K A LÖ N S A M S O M VÅ R A K U N D E R

• Taksäkerhet • Träskruv/bricka • Byggskruv • Lättbetongskruv/bricka • Takstosar • Takbrunnar • Teleskophylsor • Betongskruv • Betongstift • Lättbetongskruv • Plåtskruv med borrspets • Träskruv • Dubbelgängad träskruv • Slangklämmor • Montagehjälpmedel • Brickor • Mätredskap • Verktyg • Betong- / hammarborr • Tätningsprodukter • Skyddsartiklar • Ljuskupoler • Uppstigningsluckor m.m

Bergsjödalen 55 | Göteborg | 031 – 43 50 90 info@milletech.se | www.milletech.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

28 Framtid Digitalisering FOTO: REDPIXEL/ADOBE STOCK

FOKUSBYGG.SE

Jonas Anud Vogel, föreståndare för Testbädden KTH Live-in lab.

På väg mot det smarta hemmet TEXT ANNA ADOLFSSON

Den nya digitala världen finns inte längre runt hörnet, den stör i dörren, knackar på och vill komma in. På marknaden finns redan ett flertal aktörer som levererar både produkter och tjänster för en smartare vardag i våra hem. Och inom forskningen testas sådant som för inte så länge sedan var ren science fiction.

I ett så kallat intelligent hem kan det mesta kopplas till ett datorsystem.

Toalettstolen kan bli en elektronisk läkare och analysera ditt urinprov, samtidigt som du läser din kalender för dagen i badrumspegeln, som också är en datorskärm. Kylskåpet kan hålla reda på familjens inköpslista och föreslå middagsrecept utifrån vad som finns kvar av veckans matinköp.

Intelligenta hemmet är här Det låter som science fiction, men faktum är att vi inte är så långt därifrån. Vi har redan appar som låter väckarklockan gå igång med mjukt fågelkvitter när vi sover som lättast.

Och att vakna till doften av kaffe är inte svårt med hjälp av en kaffebryggare som går att programera. Nästa steg är kanske att låta husets intelligenta system dra ifrån gardinerna och tända upp lagom belysning för att det ska kännas hemtrevligt att komma ut i köket. Inte heller det är längre någon framtidsteknik, men vetskapen om att den finns är ännu inte så utbredd menar Lina Nord, produktchef för Smarta Hem lösningar på ABB. – Kunskapen om vilka möjligheter som öppnas upp med hjälp av automationsteknik är fortfarande ganska låg. Det finns ett intresse men många vet inte om vad man kan få.

Med systemet free@home förbinds samtliga el-installationer i hemmet på en fast eller trådlös

Hjälp människor på flykt!

Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs.

SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor.

Eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645.

Tack!

Framtiden som vi ser den är egentligen inte prylara, utan tjänsterna.

Jonas Anud Vogel, KTH

slinga. Sedan är man fri att styra, ställa och koppla ihop hur man vill.

Lampor och värme kan slås på eller av enligt ett fast schema, och olika scenarion kan styras via tryckknappar eller en surfplatta. Men det går även att koppla in en väderstation som talar om för markiserna att de ska fällas in om det börjar blåsa, eller fällas ut när det blir varmt.

– Ju mer grejer man tar in i systemet, desto smartare bli det, konstaterar Lina Nord.

Ny test-infrastruktur En som blickar mot framtiden är Jonas Anud Vogel, föreståndare för

Testbädden KTH Live-in lab.

– Vi bygger en test-infrastruktur där alla de här prylarna kan prata med varandra. Framtiden som vi ser den är egentligen inte prylarna, utan tjänsterna. Det kan betyda individuell värme för varje lägenhet i en fastighet, eller att avgiften för sopor blir lägre om du slänger mindre än grannen.

Intresset för Testbädden har varit stort redan från början och det är inte bara de självklara branscherna som bygg- och teknikföretag som är intresserade. Även banker och försäkringsbolag hör av sig till Jonas och vill veta mer. För dem öppnas en ny värld när metoder behöver utvecklas för värdering av så teknikintensiva fastigheter.

Försäkringsbolagen ser även nyttan i att kunna mäta substansen i ett bjälklag och därigenom hitta skador innan något hinner gå sönder.

Sådant kan i förlängningen leda till lägre premier för deras kunder, och man behöver kunna räkna på hur mycket.

Hur ser framtiden ut?

För framtiden ser dock inte Jonas Anund Vogel att vi kommer att bo i hem som överglänser oss med en känsla av high tech.

– Nej, man ska kunna komma hem utan att bli bländad. Ett hem är inte en ny telefon eller en dator. Vi kommer att få se hem som man kan känna sig hemma i, med tysta och osynliga lösningar som levererar det vi vill ha.

Inom en 10-årsperiod tror han att vi kommer se ett helt nytt sätt att bygga, där små, eyteffektiva lägen­ heter kommer att prioriteras.

– Energin kommer inte vara det stora problemet i framtiden, utan ytan, sophantering och vattenförsörjning är det vi behöver lösa. Vi kommer att se system för duschar med samma vatten som snurrar runt och sätt att samla regnvatten för att spola i toaletten med. Dessutom kommer vi se mer av flexibla geometrier med flyttbara väggar, så att man kan logga ut ur sitt hem och hyra yta av varandra när man inte använder den.

Fo t o : U N H C R / A n d r e w M c C o n n e l l

Redan idag finns många smarta funktioner som underlättar vardagagen hemma.

-Välj fritidshus och bo där jämt!

Effekt 111

HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET VästkustStugan AB 556468-2515 | 2013-09-19

Ett fritidshus är en plats utan måsten. Det är långa kvällar, lugn och ro framför braskaminen och härliga kvalitetsstunder med familj, vänner och barnbarn. Idag är det allt fler som gör fritidshuset till sitt permanentboende vilket ställer höga krav på komfort och kvalitet.

På hemsidan www.vastkuststugan.se hittar du närmsta försäljningskontor.

Du är även välkommen att ringa oss, tel. 0325-18600.

Er bästa investering

Karisma 5A E

N

ER

HU

S

Ny modell

GI

EFFEKTIVA

Borohus anpassar alla hus efter behov och önskemål. Hjärtligt välkomna att kontakta oss. Tillsammans tar vi fram det optimala huset för just dig och din familj. Se alla modeller och beställ katalog på vår hemsida www.borohus.se.

Villor & Fritidshus

·

Tel 0325-186 20

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

30 Krönika Louise Masreliez

Utvecklingen av kulturarvet är en hållbarhetsfråga

FOKUSBYGG.SE

För att minimera vårt klimatavtryck är det nödvändigt att vi sätter fokus på hur vi ska utveckla vårt befintliga byggnadsbestånd.

FOTO: PHILIP KINSEY/ADOBE STOCK

Debatten om bostadsbyggandet sätter ofta nya byggnader och stadsdelar i fokus. Vi behöver vidga frågan till att också handla om hur vårt befintliga byggnadsbestånd ska hanteras i relation till det nya som byggs.

TEXT LOUISE MASRELIEZ, ARKITEKT SAR/MSA ORDFÖRANDE I SVERIGES ARKITEKTER

K

ulturarvet är inte statiskt, det har förändrats så länge vi har haft byggda miljöer. Historiskt har vi utvecklat det byggda kulturarvet som en naturlig del i att hushålla med våra resurser.

Det är först under 1900-talet som vi i Sverige har haft råd att riva fungerande byggnader och bygga nytt.

Tidigare tvingades man av kostnadsskäl att återbruka byggnader, ofta genom att huset byggdes om för att anpassas till sin nya funktion.

Under sextio- och sjuttiotalet skedde ett skifte där samhället anpassades till en konsumtions­ ekonomi. Det inbegrep även byggnadsbeståndet – byggnader konsumerades och, i vissa fall, revs hela stadsdelar för att anpassas till en modern livsstil.

Istället för att restaurera och anpassa en historisk miljö till det nya samhällets krav på framkomlighet med bil och luftigare boendemiljöer, valde man att riva för att bygga nytt.

Flera av städernas historiska lager försvann därmed för att ge plats åt stadsdelar som utvecklats under en kort tidsepok. Kanske var det inte så konstigt. I en tid där man åt på papptallrikar med plastbestick för att slippa diska och slängde möbler och kläder när de blev trasiga, var det

naturligt att man också rev hus när de ansågs ha tjänat ut. Idag vet vi att de bostadskvarter som då dömdes ut som otjänliga blev bra bostäder när de rustades upp, med av många uppskattade kvaliteter.

När vi nu tvingas bli medvetna om vårt klimatavtryck bör vi fundera på hur vi utvecklar våra befintliga stadsmiljöer. Att vi bygger nya – miljöcertifierade – hus och samtidigt river gamla fungerande byggnader håller inte. Det skapar en bättre ekonomi för byggsektorn, men är ur ett hållbarhetsperspektiv inte ett vettigt agerande.

Att istället konvertera befintliga byggnader till bostäder är ett alternativ som kan ge billigare bostäder, utifrån en mer ekologisk och socialt hållbar process. Det kräver en annan slags planering, men inbjuder samtidigt till positiva processer som kan möjliggöra ett ökat medborgarinflytande och en större variation i bostadsbeståndet.

För att minimera vårt klimatavtryck är det nödvändigt att vi sätter fokus på hur vi ska utveckla vårt befintliga byggnadsbestånd. Det är en resurs som behöver utnyttjas – ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv, men också för att ge oss ett socialt och ekonomiskt mer hållbart samhälle. n

Rak trappa från Häfla Bruk Häfla Bruks AB tillverkar raka trappor i stål för alla miljöer, såväl inomhus som utomhus.

Häfla Bruks AB 610 14 Rejmyre Tel: 0151-52 40 00 Fax: 0151-52 40 40 info@hafla.se www.hafla.se

ANNONS

Vi har bland annat levererat en rak trappa i flera löp till Skatteverket i Malmö.

ISOLERAD LAGERHALL

VÄDERSKYDD ANLÄGGNING

BULKHALL

VÄDERSKYDD BYGG

LAGERHALL

HAMNLAGER

LAGERHALLAR & ARBETSTÄLT ISOLERAT/OISOLERAT:

NI VÄLJER SJÄLVA:

• Verkstadshall • Lagerhall • Anläggningshall • Hamnlager • Bulklager • Produktionshall • Avfuktat lager

• Storlek o form • Färg • Köp • Hyra • Leasing

Kontakta oss: Region Väst Göteborg: 031-28 59 50 goteborg@obwiik.se / www.obwiik.se Region Öst Nykvarn: 08-649 80 80 - Region Syd Malmö: 040-22 30 35 Region Mälardalen Örebro: 070-690 74 15

Yrkesutbildningar inom Bygg och Måleri på Hermods Komvux Bli eftertraktad på arbetsmarknaden!

Teoretiska och praktiska studier med lärare på plats Praktik på arbetsplats Kostnadsfritt och CSN-berättigat För mer information www.hermods.se/vux Ansökan sker via din hemkommun

www.hermods.se

Du behövs i byggbranschen Teori och praktik i en oslagbar kombination!

9/10 får jobb efter en yrkeshögskoleutbildning Våra utbildningar inom Bygg: Arbetsledare - Mark och anläggning Arbetsledare - Byggproduktion VVS-ingenjör

Kostnadsfritt och CSN-berättigat För mer information och ansökan www.hermods.se/yh

www.hermods.se