Fokus Samhällsutveckling 151030

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLING

FLYGTRANSPORT

FÖR TILLVÄXT & HÅLLBARHET

Ytterligare en flygbana behöver byggas

OKTOBER 2015

ANNONS

SVERIGEFÖRHANDLINGEN KRÖNIKA Infrastrukturprojektet som spränger gränser

Gränslös samverkan kräver kompetens

Kommuner i framkant – Lund, Örebro och Norrtälje

Snabbast i Europa

Men fortsatt utbyggnad av stadsnät är nödvändigt

CORE-hamnar

R

EM

IUM

R

P

Optimerar Europas godsstråk

PARTNE

Profilintervju

Håkan Sörman

Övervältring av kostnader är inte hållbart Läs intervjun i mobilen!

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

VA-Mässan, Fjärrvärme Mässan, Avfall & Återvinning Mötesplatsen för det hållbara samhället, Elmia i Jönköping 27-29 september 2016

Boka din monter

elmia.se/vamassan

elmia.se/fjarrvarme

elmia.se/avfall

Mötesplatsen för det hållbara samhället. Elmia, Jönköping 27-29 sep 2016

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Anna Johansson

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Satsning på modernt höghastighetståg främjar bostäder och jobb Ett effektivt och hållbart transportsystem krävs för fler jobb, minskad klimatpåverkan och ökat bostadsbyggande. Det är nog de flesta överens om. Vi har dock en bit kvar innan vi är där, inte minst behövs en mer robust och pålitlig järnväg.

Idag är det ofta fullt på spåren och dagens stambanor för järnvägstrafiken är över 100 år gamla. Det är hög tid att bygga ut för ökad kapacitet. De nya stambanor som nu planeras ska givetvis byggas med modern teknik och anpassas till riktigt snabba tåg. Redan nästa år tas de första avgörande stegen då Sverigeförhandlingen drar igång på allvar i februari.

J

ärnvägen har en viktig roll i ett hållbart transportsystem. Därför prioriterar regeringen satsningar som lockar fler människor att åka tåg, och fler företagare att transpor­ tera gods på räls. Det handlar både om att rusta den infrastruktur vi har och om att bygga nytt. Förutom en kraftfull satsning på förstärkt järnvägsunderhåll planerar reger­ ingen därför för den största järnvägs­ investeringen på över ett sekel.

Det är den så kallade Sverigeförhand­ lingen som har uppdraget att planera för byggnationen av de nya höghas­ tighetsbanorna och förhandla fram sträckor, stationer och finansiering.

Staten står givetvis i huvudsak för finansieringen. Men även kommu­ ner, regioner och andra aktörer kan komma att medfinansiera sträckor

Anna Johansson (S), infrastrukturminister

och områden som kommer dem till gagn. Detta är en viktig del av förhandlingarna, som startar i

Missa inte intervjun med …

Läs ledaren i mobilen!

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

februari nästa år. I slutet av 2017 ska Sverigeförhandlingen lämna in sin slutrapport och förhandlingarna ska därmed vara avslutade. Det är en spännande tid som väntar.

Regeringen har satt målet att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Satsningar på järnvägen och övriga transportsystemets in­ frastruktur är extra nödvändiga mot bakgrund av att dagens bostadbrist och opålitliga transporter häm­ mar jobbtillväxt och företagande i Sverige. Vi behöver vända utveck­ lingen och öka jobbtillfällen, liksom möjligheterna till export och ökat bostadsbyggande.

Höghastighetsbanorna kommer att bidra till en positiv utveckling i hela landet. När sträckan Stockholm – Göteborg körs på två timmar, och Stockholm – Malmö på två och en halv, öppnas helt nya möjligheter för ett hållbart transportsystem.

Därtill skapar själva projektet fler jobb, och när allt står klart kommer arbetspendlingen mellan våra tre största städer bli mycket effektiv.

I Sverigeförhandlingens uppdrag ingår även att skapa förutsättningar för fler bostäder.

Projektet kommer att sträcka sig över flera mandatperioder och

påverka statsbudgeten över lång tid.

En ryckighet på grund av skiftande majoriteter i Sveriges riksdag vore olyckligt. Det är därför glädjande att satsningen på höghastighetståg har ett brett stöd i Sveriges riksdag.

Förutom en kraftfull satsning på förstärkt järnvägsunderhåll planerar regeringen därför för den största järnvägsinvesteringen på över ett sekel.

Regeringen och jag som infrastruk­ turminister har ett viktigt och hårt jobb framför oss när det gäller att förbättra robustheten i järnvägen och öka möjligheterna för hållbara resor och transporter. Men vi kan inte göra det själva, berörda branscher behö­ ver också bidra. Tillsammans kan vi bygga Sverige ännu mer konkurrens­ kraftigt på den globala marknaden.

Det ser jag fram emot. n

12

Håkan Sörman, SKL

04 Aktuellt Sverigeförhandlingen 06 Transport Sjöfart 09 Möjligheter Kommuner i framkant 12 Intervju Håkan Sörman 14 Utveckling Stadsnät 16 Transport Järnvägsnät 18 Transport Flygtrafik 20 Expertpanel Effektivisering 22 Krönika Carl-Johan Engström, Torbjörn Suneson

Trevlig läsning!

Jonatan Söderlund Projektledare

Cat har i mer än 30 år arbetat med Mät & styr, Automation, Industriell IT, Säkerhet samt Datakommunikation för industri och myndighet. Cat AB är tillsammans med kunder verksamma inom de flesta branscher i Sverige och de har etablerat varumärken såsom Moxa och Advantech på den svenska marknaden. www.catab.se

PREMIUM PARTNER:

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLING Projektledare Jonatan Söderlund jonatan.soderlund@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Cindy Ahrnewald

ANNONS

DETTA ÄR SMART MEDIA

Text Anders Edström Frejman, Fredrik Dhejne, Cindy Ahrnewald Omslagsbild Rickard L Eriksson Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Industri, oktober 2015 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokussamhällsutveckling.se

SOUND BLOCK

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

SMARTARE Ett system. Tre segment. Oändliga möjligheter.

CITY – Smart och smidig för arbeten i citymiljö CABLE – Flexibel och driftsäker för linjearbete RAIL – Multifunktionell och effektiv för järnvägsunderhåll

Läs mer på huddig.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Sverigeförhandlingen

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Sverigeförhandlingen – ett infrastrukturprojekt som spränger gränser Det så kallade Sverigebygget var Alliansens stora vallöfte. Ett paket om totalt 400 miljarder kronor skulle ge nya stambanor för höghastighetståg samt 100 000 nya bostäder. Idag driver den nuvarande regeringen projektet vidare under ett nytt namn – Sverigeförhandlingen.

TEXT CINDY AHRNEWALD, FREDRIK DHEJNE

Infrastrukturprojektet syftar till att så snabbt som möjligt lägga en höghastighetsjärnväg där tåg kan köra uppemot 320 kilometer i tim­ men, från Stockholm till Göteborg och Malmö. Samtidigt förbinder sig kommuner att bygga och finansiera nya bostäderna. År 2013 gav dåvarande reger­ ingen den tidigare moderate stats­ sekreteraren Hans Gustaf Allan Wessberg (HG Wessberg) och Catharina Håkansson-Boman, tidigare stats­sekreterare hos Maud Olofsson (c), uppdraget att för­ handla fram infrastrukturprojektets finansiering, totalt 400 miljarder kronor. Trots maktskifte så har HG Wessberg och Catharina Hå­ kansson-Boman fortsatt förtroende och leder förhandlingarna.

Stockholmsförhandlingen – klart för avspark Sverigeförhandlingens första del, som sedermera kom att kallas Stockholmsförhandlingen, resulte­ rade i en lösning som finansierade utbyggnaden av fyra nya tunnel­ banesträckningar samt 78 000 nya bostäder. Vid förhandlingsbordet möttes staten, landstinget, samt

kommunerna Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla. Överenskom­ melsen om tunnelbanan i Stockholm kom att omfatta fyra delar: »» En förlängning av Blå linjen från Kungsträdgården till Gullmars­ plan, via Södermalm med en ny station vid Sofia för att knyta ihop förlängningen med dagens Gröna linje till Hagsätra. »» En förlängning av Blå linjen från Kungsträdgården till Nacka Forum, med nya stationer vid Sofia, Hammarby Kanal, Sickla, Järla, och Nacka Centrum, samt en station i Slakthusområdet. »» En ny tunnelbanelinje från Odenplan till Arenastaden via Hagastaden. »» En förlängning av Blå linjen från Akalla till Barkarby station via station Barkarbystaden.

Utbyggnaden ska bland annat finan­ sieras med höjd trängselskatt och utvidgningen av trängselskatten till Essingeleden som införs 2016.

Som en del av överenskommel­ sen åtog sig kommunerna Stock­ holm, Nacka, Solna och Järfälla att

finansiera och bygga cirka 78 000 nya bostäder i Stockholms län.

Nästa steg: Snabbtåg, länkar och ytterligare bostäder Nästa steg inom ramen för Sverige­ förhandlingen är att förhandla om finansieringen av höghastighetsjärn­ vägarna samt ytterligare kollektivoch bostadsåtgärder i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– För oss handlar det om att hitta investeringar som skapar så stora nyttor som möjligt – särskilt ökat bostadsbyggande. Det kommer att styra sträckningar, säger Catharina Håkansson-Boman.

– Regeringen har inte ändrat någonting i våra direktiv och vi har nu tagit in nyttoberäkningar från berörda kommuner. Vi tittar bland annat på möjligheterna till medfinans­iering för de nya stamba­ norna och åtgärder i storstäderna.

Nu går vi igenom materialet och det pågår en dialog med kommunerna.

I uppdraget ingår även att ta fram en finansiering för leden som knyter ihop de norra och södra länkarna i Stockholm. De två miljarder kronor som förra regeringen satte av till projektering finns fortfarande kvar.

Anna Wersäll, näringspolitisk expert vid Handelskammaren i Stockholm, ser gärna att regeringen ger klar­ tecken för en östlig bilförbindelse.

– Den blir dyrare än man tidigare trott, runt 20 miljarder kronor. Men den skulle kunna finansieras med justeringar av trängselskatten. Leden ger stora förbättringar av trafikläget i Stockholms innerstad och förbätt­ rar kommunikationerna mellan länets södra, östra och norra delar, säger Anna Wersäll.

Kapacitetsutredningen talar om 40 miljarder kronor bara för att ställa den befintliga anläggningen i ordning. Risken är att snabbtågsutbyggnaden äter upp alla anslag.

Anna Wersäll

Vad gäller åtgärder som kan gynna ett ökat bostadsbyggande i storstä­ derna så är Catharina HåkanssonBoman optimistisk.

– Vi har träffat ett tiotal Stock­ holmskommuner om ytterligare ut­ byggnad av tunnelbanan än det som redan är beslutat i Stockholmsför­ handlingen. Vi går igenom alla våra tre storstäders önskemål om olika satsningar som förbättrar kollektivtra­ fiken och ökar bostadsbyggandet. Det är en spännande fas som vi är inne i.

Många röster ska komma till tals Det är många viljor som ska enas runt förhandlingsbordet. Förutom stat, län och landsting och kommu­ ner, så vill även transportsektorn – som aktivt arbetar mot att transpo­ litiska mål uppnås, få gehör inom respektive område.

Swedavia, som driver Luftfarts­ verkets tidigare flygplatser, är till exempel mycket angelägna om att höghastighetstågen ska gå till Arlanda. Annars får Kastrup en orättvis konkurrensfördel. Så blir dock inte fallet.

– Det blir inte höghastighetsjärn­ väg till Arlanda, men tåget kan gå dit på den befintliga banan. Samma gäller för Kastrup. Det finns alla möjligheter att rulla ut höghastig­ hetstågen över bron och järnvägsde­ len av Öresundsbron har fortfarande kapacitet för mer trafik, även om en del flaskhalsar på svensk sida behö­ ver åtgärdas. Vi tittar också på en ny förbindelse till Danmark, säger Catharina Håkansson-Boman.

För oss handlar det om att hitta investeringar som skapar så stora nyttor som möjligt – särskilt ökat bostadsbyggande och stadsutveckling. Det kommer att styra sträckningar.

Catharina Håkansson-Boman

Näringslivets Transportråd och Handelskammaren i Stockholm befarar att satsningen på höghastig­ hetståg kan gå ut över underhåll och uppgradering av befintlig järnväg.

Anna Wersäll tycker därför att man borde ta ett steg tillbaka i resone­ mangen kring höghastighetstågen och se till att den anläggning som redan har rustas upp fungerar som den ska.

– Kapacitetsutredningen talar om 40 miljarder kronor bara för att

Chalmers Styrkeområde Samhällsbyggnad samlar forskning, utbildning och innovation inom fyra tvärvetenskapliga fält: ansvarsfull resursanvändning, hållbar stadsutveckling, hållbara infrastrukturer samt avancerade beräkningsverktyg för design och produktion.

Chalmers Styrkeområden är grunden för nya och utökade samarbeten, internt och externt, mellan discipliner och med olika intressenter.

Några exempel är HSB Living Lab som utvecklar framtidens boende och Mistra Urban Futures som prövar nya lösningar för hållbara städer. För projekteringen av E39 i Norge utvecklas nya klimatsmarta strukturer. Parallellt utvecklas metoder och verktyg för avancerad design och produktion, t ex http://smartgeometry.org och http://fenicsproject.org.

Styrkeområde Samhällsbyggnad

HSB Living Lab / Chalmers

Cayambe /Wikimedia Commons

HSB Living Lab på Chalmers Campus Johanneberg i Göteborg. Quito, Ecuador, värd för Habitat-III 2016. Smart Geometry workshop och konferens i april 2016.

www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad twitter: chalmersbltenv kontakta oss på tel 031-7724979, jan.riise@chalmers.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

ANNONS

Sverigeförhandlingen Aktuellt 5 FOTO SANDRA BACKLUND

FOTO MIKLOS SZABO, ØRESUNDSBRON

Aktuellt

Börje Åbinger, vd Areco Contractor

Miljöriktigt riv TEXT CINDY AHRNEWALD

FOTO CHRISTOFFER EDLING

Catharina Håkansson-Boman förhandlar på regeringens uppdrag projektet Sverigeförhandlingen

När höghastighetsbanan till Malmö blir klar kan tågen rulla över bron till Kastrup och Köpenhamn.

Kartan visar tänkta sträckningar för höghastighetsbanorna. De gröna och blå fälten illustrerar inom vilken sektor banan kan dras.

ställa den befintliga anläggningen i ordning. Risken är att snabbutbygg­ naden äter upp alla anslag. Det är inte heller så stor idé att satsa på de riktigt höga farterna. Det räcker egentligen ganska bra med den fart som X2000 redan har, särskilt om man kan köra så fort på fler sträckor.

– Talar vi hastighet spelar inrikesflyget större roll och dess mil­ jöproblem kommer att minska, ef­ tersom vi med all säkerhet kommer att få fram förnyelsebart flygbränsle, fortsätter Anna Wersäll.

Anna Wersäll ställer sig också tveksam till att markvärdena kom­ mer att öka som förväntat tillföljd av höghastighetstågen. Dessutom menar hon att kommunal medfinan­ siering inte ger så mycket pengar.

Catharina Håkansson-Boman håller inte med.

– Det finns en stor konsensus

Anna Wersäll är näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare

kring nya höghastighetsjärnvägar.

De behövs därför att det är fullt på de andra banorna vilket betyder att vi behöver öka kapaciteten i hela järnvägssystemet.

– Vad gäller markvärden och medfinansiering så har vi inga för­ utfattade meningar. Det är därför vi ställer frågor till kommuner och re­ gioner. Vi har även låtit PwC titta på de kommersiella förutsättningarna att köra höghastighetståg i Sverige.

Den rapporten visar bland annat, och i enlighet med operatörerna, att det går att få lönsamhet i höghastig­ hetståg under förutsättning att man kan hålla höga hastigheter och en hög punktlighet. Det vill säga två och en halv timme till Malmö och två timmar till Göteborg. Höghastighets­ järnvägen är ett framtidsprojekt för ett snabbt och hållbart resande, beto­ nar Catharina Håkansson-Boman.

Har ni problem med dagvatten eller ledningsnätet?

Tillsammans löser vi dem!

Tillskottsvatten? Resurseffektiva ledningsnät? Grön infrastruktur?

Biofilter och dammar för dagvatten? Klimatförändringar och dagvatten?

Dagvattenanläggningars funktion, drift och underhåll? Bakterier i dagvatten?

Välkommen att kontakta oss! urbanwater@ltu.se www.ltu.se/dag-nat

I äldre fastigheter kan det finnas farliga ämnen som till exempel asbest, PCB och PAH. Då är det viktigt att utföra sanering och rivning på ett av myndigheterna godkänt sätt. I myndigheternas krav på en godkänd rivning ställs hårda krav på arbetsmiljön såväl som att rivningen inte får påverka omgivningen negativt. Modernt rivningsföretag bör därför behärska alla avdelningar inom rivning, för att kunna göra en så komplett och ansvarsfull rivning som möjligt.

Börje Åbinger är vd på Areco Contractor, ett rivningsföretag som utför alla förekommande rivningar, totalrivningar och inomhusriv­ ningar, men även rena sanerings­ arbeten och marksanering. Han menar att vid rivning ska man alltid sätta miljön i fokus.

– Kompetens är såklart mycket viktigt men också att man känner ett stort ansvar inför varje uppdrag.

Att man värnar om sin seriositet och genom fortlöpande utbildning tryggar sina uppdragsgivare och svarar upp till myndighetskraven.

Precis som inom alla branscher så finns det mer eller mindre kompli­ cerade rivningsuppdrag och projekt.

– Som rivningsföretag är det viktigt att du behärskar alla olika krav, då projekten kan variera så kraftigt. Ett av våra mest intres­ santa och utmanande projekt var rivningen av nästan ett helt kvarter med 1800-talsbyggnader i Kristian­ stad. Det var tekniskt komplicerat och krävde omsorgsfull planering då vi skulle behålla fasaderna. Men tack vare att vi behärskar alla delar inom rivning så lyckades vi så väl att vi till och med fick pris, 2014 års rivningsprojekt, och staden fick behålla ett historiskt och vackert kvarter, berättar Börje Åbinger.

Vi är kompetensnätverket Dag&Nät men blir gärna fler!

ANNONS

6 Transport Sjöfart FOTO ROSIE ALM

Aktuellt

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

CORE-hamnar

borgar för en effektiv logistik Inom EU pågår ett viktigt arbete för att optimera transportflöden. Att begränsa miljöpåverkan och främja tillväxt är två mål och en nyckel till att öka effektiviteten i byten mellan transportslag.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Anne-Sophie Arbegard, projektchef Väsby Entré

”Väsby är hett och gynnas av läget” Stockholmsförorten Väsby ligger strategiskt längs E4/E20 och Ost­ kustbanan med pendeltågs­trafik.

Stockholms huvudstadskärna ligger 30 minuter söderut, Arlanda 15 minuter norrut och Uppsala ytterligare 30 minuter norrut.

Projektet Väsby Entré är en nyckel för tillväxt och blir den nya porten till Väsby. Det handlar om att bygga en modern stadsdel med resefunktioner, bostäder och verksamheter. Resefunktioner för flera trafikslag dimensionerat för framtiden.

– Vi vill skapa förutsättningar för att i större utsträckning an­ vända kollektiva färdmedel för studie – och arbetspendling genom effektiva resefunktioner som ger smidiga byten säger, Anne-Sophie Arbegard, projektchef Väsby Entré från Upplands Väsby Kommun.

I stationsområdet pågår en omvandling på flera fronter. På gångavstånd utanför nämnda projekt uppförs bostäder där bland annat BraBo, JM och PEAB och befinner sig i olika skeden.

– Bara i Väsby Entré rör det sig om totalt 1 000 bostäder och 30 000-40 000 kvadratmeter kontor, hotell och handel. AB Väsbyhem har fått en mark­anvisning och planerar för hyresrätter för unga och studenter. Intresset är stort för hela stationsområdet och vi menar att det finns fog för att konstatera att Väsby är hett.

FOTO JOHAN RAMBERG

Sjöfarten är en viktig pusselbit i logistikflöden. Den stora last­ kapaciteten och gynnsamma förhållandet mellan tonkilometer och bränsleåtgång ger transport­ fartyg en stor fördel jämfört med landsvägstrafik. Det är även långt kvar till kapacitet­staket sjövägen.

Detta i bjärt kontrast till järnvägen som på flera ställen upplever akut kapacitets­brist. Ofta finns även olyckliga intressekonflikter med persontrafik om tillgång till spår.

Här kan sjötransporter användas för att skala upp transportflöden genom att lyfta av gods från väg- och järnvägstransporter i takt med att transportvolymer ökar.

Framtidens hamnar Enbart inom EU finns 1 800 hamnar varav cirka 80 är så kalla­ de CORE-hamnar, hamnar som ligger i två städer och i två olika länder. CORE-hamnarna är särskilt betydelsefulla ur ett strategiskt läge när det kommer till transportflöden – flöden som finns redan idag och som beräknas växa och utvecklas i framtiden.

I Sverige finns fem COREhamnar; Sveriges största hamn Göteborg, Trelleborg, Stockholm, Luleå och Malmö. Alla med sin unika karaktäristik. Göteborg står för lejonparten av den sjöväga importen och exporten till och från Sverige. Trelleborg är Sveriges största hamn efter Göteborg med en omfattande trafik till Tyskland och Polen. Stockholms Hamnar ingår i det Europeiska TEN-nätverket, (TransEuropeiskaNät). I Luleås fall fungerar hamnen som en stor nord­

lig bulklasthamn och avlastar Malm­ banan mot Narvik. Luleå är även en av de allra nordligaste hamnarna i Östersjön och anses strategiskt vik­ tig enbart i det hänseendet. Malmö hamn har en särskild betydelse för transportnätet i Europa då Malmö tillhör en av de tio järnvägskorrido­ rer som har identifierats som särskilt centrala.

Avlastar och effektiviserar CORE-hamnarna är ofta föremål för olika slags om- och tillbyggnader.

Till exempel muddringsarbeten för att kunna ta emot större fartyg, förlängning av kajer och andra in­ direkt kapacitetsökande åtgärder för logistiken. Exempel på det senare är utbyggnader av närliggande logis­ tikparker. Allt för att klara dagens transport­volymer.

– Det handlar i mångt och mycket om att för allas bästa opti­ mera godsstråken genom Europa, vara förutseende och undvika flaskhalsar. Här kan sjötransporter vara en viktig bricka genom att avlasta och effektivisera landgående transporter på väg och järnväg, säger Johan Röstin, vd på CopenhagenMalmö Port, CMP. Johan vill också understryka vikten av att alla hamnar behöver ha en modern och effektiv järnvägslös­ ning som kompletterar väggående trafik. Bildligt talat; räls hela vägen till kajkanten.

– Framtiden stavas mångfald och kombiterminaler där gods effektivt kan byta transportsätt är en nyckel.

Vill man minska miljöpåverkan så är ett sätt att låta gods åka båt och tåg så länge det är möjligt.

Johan Röstin, vd Copenhagen-Malmö Port, CMP

Optimering istället för osund dragkamp Att utveckla hamnar och andra lo­ gistikcentra så att gods enklare kan byta transportslag har CORE-ham­ nen i Malmö, som drivs av samma bolag på båda sidor om vattnet, tagit fasta på. Det handlar om optime­ ring, menar Johan Röstin: – Vi kan undvika osund drag­ kamp och istället koncentrera oss på att utveckla och specialisera de olika delarna av hamnen på var sin sida av sundet.

Som exempel nämner han valet att utveckla nya terminaler vid Norra Hamnen på den svenska sidan. Norra Hamnen kan hantera RoRo-fartyg – fartyg som är konstruerade för att fartygets last lätt ska kunna köras ombord och iland, innehåller både en ny combi­

terminal och containerterminal, samt Malmö Industrial Park som är under utveckling. I den senare – som ägs och utvecklas av Malmö stad, kan man förvänta sig många nyetableringar.

Malmö hamn spelar en viktig roll i optimeringen av trafikflöden. Här tas varor tas in, förädlas och skickas vidare via, bil, järnväg, flyg eller båt.

Till exempel kommer bilar från inte mindre än 17 biltillverkare båtvägen och passerar hamnen för vidare leverans i Norden eller österut. En stor del av detta via järnväg.

– Närheten till Kastrup – norra Europas i särklass största flygfrakts­ hub – möjliggör även att gods som landar på flygplatsen kan mindre än tre timmar senare finnas förtullat och klart i Norra Hamnen, avslutar Johan Röstin.

Våra medlemmar är klokare, närmare och långsiktigare.

Lyssna på fyra av dem på Kvalitetsmässan 3–5 november i Göteborg. Oss hittar du i monter B01:14.

Så det så.

www.kfs.net

SÖKES: Kreativa byggherrar

Nu söker vi kreativa byggherrar som kan göra om en idrottsplats till ett ”å-nära” bostadsområde i Örnsro i Örebro Läget i Örnsro är unikt och exklusivt med bara cirka en kilometer till Örebros citykärna och det är den sista byggbara tomten direkt intill Svartån. Vi vill ha arkitektonisk kvalitet och en smart byggnadsstruktur som samspelar med koloni­område,­befintlig­bebyggelse­och­ höga naturvärden.

Idag är Örnsro en spännande mix av kulturmiljö, verksamheter, historia och stadsutveckling. Hjälp oss skapa historia och ett nytt attraktivt och unikt vattennära bostadsområde med närhet till stadens centrum och till Södra station!

Läs mer på orebro.se/ornsro

Illustration av kommunens viljeinriktning och ambition för den allmänna platsmarken norr om tävlingsområdet.

Örebro kommun orebro.se

Vinnaren av priset

2014

Specialiserad på miljövänlig rivning och andra experttjänster i branschen så som håltagning och miljökonsultation. Prisbelönt för varsam rivning av delar av ett 1800-talskomplex i Kristianstad. Rev en av Sveriges mest förorenade industrier, Klippans läderfabrik.

Läs mer på www.arecocontractor.se

MIP_Fokus Samhällsutveckling_MNHBP 2015-10-08 14:57 Sida 1

www.malmoindustrialpark.com

Konkurrenskraftiga villkor, toppmodern infrastruktur, attraktiva kringtjänster.

Industritomternas storlek varierar – från 20 000 kvadratmeter och uppåt.

Ledig yta

Copenhagen Malmö Port

Uthyrd yta

Naturområde

Malmö Industrial Park byggs ut i flera etapper. Området ska stå klart mitten av 2020-talet och omfattar då 900 000 kvadratmeter.

Malmö Industrial Park – logistiknavet för norra Europa Malmö Industrial Park är ett nytt, expansivt industriområde i södra Sverige. Här erbjuds företag inom tillverkning, förädling och distribution attraktiv och centralt belägen industrimark. Tomtindelningen är flexibel och anpassas till varje företags specifika behov.

Det geografiska läget gör det enkelt att distribuera gods till hela norra Europa. Industriparken ligger i anslutning till Norra Hamnen med dess kombiterminal, men också nära de internationella motorvägsnäten. Bara en halvtimmes bilresa från Malmö ligger dessutom Köpenhamns storflygplats Kastrup – den naturliga knutpunkten för flygfrakt i norra Europa.

Helsinki Oslo

Eftersom tåg-, väg- och sjötrafiken knyts samman i Malmö Industrial Park är de trimodala logistiklösningarna väl utbyggda.

Sankt-Peterburg

Tallinn Stockholm

Riga

Klaipèda

Copenhagen

200 km Lübeck Hamburg Amsterdam

don

400 km

Vilnius

600 km

Hamnen drivs av Copenhagen Malmö Port (CMP) som är navet i en hantering, där gods flyttas mellan fartyg, lastbil och tåg på ett sätt som är effektivt och mer miljövänligt.

Flera företag har redan reserverat mark och de första byggprojekten påbörjas 2015. Samtidigt görs satsningar på infrastrukturen i området. Vägar, broar och genomfartsleder byggs som ökar kapaciteten och underlättar godsflödena. I nästa steg görs även investeringar i vindkraft och andra gröna energilösningar.

Malmö Industrial Park ska vara fullt utbyggd i mitten av 2020-talet.

Då omfattar området nära 900 000 kvadratmeter och är hemvist för mängder av företag, som gjort Malmö till knutpunkt för sin verksamhet i norra Europa.

800 km

Gdansk Szczecin

Berlin

Warszawa

MALMÖ INDUSTRIAL

Brussel

PARK

Prague

Från Malmö distribueras gods enkelt till hela norra Europa.

Paris Wien

Bratislava Budapest

Bern

www.malmo.se/fastighetskontoret

Besök www.malmoindustrialpark.com för mer information.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

ANNONS

Kommuner i framkant Möjligheter 9

Inspirerande optimism i Lund, Norrtälje och Örebro FOTO PERRY NORDENG

Framgångsrika kommuner skiljer sig ofta väsentligt åt.

Men en sak förenar dem alla – en optimistisk framtidstro.

I det här numret av Fokus Samhällsutveckling möter du tre av Sveriges kommuner i framkant; Lund, Örebro och Norrtälje, som alla satsar på stads­utbyggnad, infrastruktur och omvandling för nya verksamheter.

TEXT FREDRIK DHEJNE

Eva Dalman, projektchef Brunnshög

– Vad beträffar laboratoriet MAX IV så är det färdigt och ska invigas i juni nästa år, men verksamheten är redan igång. Bygget av ESS pågår för fullt och planeras för testkörningar under 2019.

Anläggningen Max IV. Inte långt från laboratoriet byggs Lunds nya stadsdel Brunnshög.

MAX IV-laboratoriet är en nationell anläggning för röntgenstrålar i vetenskaplig forskning och den nya anläggningen sägs bli den mest brilj­ anta röntgenkällan i världen.

Vad gäller Brunnshög så har markarbetena börjat och vi räknar med att de första bostäderna börjar byggas nästa sommar.

Arbetet med stadsdelen går helt enligt planerna och byggherrarna är mycket intresserade.

ESS är en unik anläggning för materi­ alforskning och kommer att bli ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med världens mest kraftfulla neu­ tronkälla. Vad kommer forsknings­ anläggningarna att betyda för Lund?

– Det är svårt att riktigt greppa deras betydelse – de är större än vi kan ana.

Vi kommer ju att bli ett internatio­ nellt center för materialforskning, vilket är ett jätteområde inom forsk­ ningsvärlden. Vi förbereder oss nu för denna framtid och vi räknar så klart med att befolkningen kommer att fortsätta att växa, svarar Eva Dalman.

De nya forskningsanläggning­ arna innebär också fler jobb. Något som måste vara välkommet då Lund ett flertal gånger drabbats av det skånska näringslivets kriser. Bland annat Astra Zenecas nedläggning och i samband med de stora varslen hos Ericsson och Sony. En del av jobbförlusterna har man redan lyck­ ats kompensera för genom bildandet av telecomklustret Mobile Hights som också har lockat ditt andra företag, bland annat Apple. Det har också bildats ett företagskluster för life science som sugit upp medarbe­ tare från Astra Zeneca.

Företagskluster som dessa skulle kunna gynnas av regeringens nya snabbtågsambition, då snabbtågsba­ nan till Malmö kommer att passera

FOTO MARTIN OLSON

FOTO PER NYBERG

Lund, beläget mitt på den skånska slätten, är inne i en kraftfull och mycket spännande stadsutveckling med etableringen av de två största forskningsanläggningarna i Sverige, laboratorierna MAX IV och Euro­ pean Spallation Source (ESS). Intill anläggningarna byggs också den nya stadsdelen Brunnshög.

– Vad gäller Brunnshög så har markarbetena börjat och vi räknar med att de första bostäderna börjar byggas nästa sommar. Arbetet med stadsdelen går helt enligt planerna och byggherrarna är mycket intres­ serade. Till Brunnshög planeras även en ny spårväg från Lunds cen­ tral till Science Village i Brunnshög och på sikt planeras ytterligare två linjer, Brunnshög-Dalby och Lund C-Staffanstorp, säger Brunnshögs projektchef Eva Dalman.

Mobile Hights. Ett kluster för mobiltelefonteknik som har bildats i Lund efter de stora neddragningarna hos Ericsson och Sony mobile.

Lund. Att dra framtidens snabbtåg längs med kluster inom teknik, forskning och utveckling, med tusentals lokal- och regionaltågspas­ sagerare, skulle naturligtvis också stärka järnvägens totala attraktions­ kraft med ett ökat resande som följd.

– Banan är jätteviktig för oss och öppnar helt nya resemönster. I och med den måste vi också bygga fler bostäder och vi behöver bygga om centralen till ett nytt resecenter, bekräftar Eva Dalman.

Därför behöver vi Götalandsbanan Läs mer på www.gotalandsbanan.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Möjligheter Kommuner i framkant

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Örebro – hållbara reserelationer i fokus Örebro är den stad som uppvisar den kraftigaste tillväxtökningen pro­ centuellt sett efter de tre storstadsre­ gionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Staden ligger på bekvämt avstånd från Göteborg, Jönköping och Stockholm, vilket har bidragit till att Örebro har utvecklats till ett starkt logistikcenter. Örebro flygplats ligger också bra till och är en av Sveriges större flygplatser när det gäller frakt. Det finns även en passagerarlinje till Köpenhamn.

Örebro ligger strategiskt väl placerat.

FOTO SUSANNE FLINK

Patrik Kindström, enhetschef för Stadsbyggnad vid Trafikenheten, be­ kräftar att Örebro kommun fortsätter att skapa verksamhetsområden för företag och omvandla äldre områden till annan användning, men även att staden öppnar upp för nya resvägar.

– Vi försöker se framåt, vad är det för infrastruktur som vi kan vänta oss framöver? Vi tror att det kommer att byggas snabbtåg mellan

Patrik Kindström, enhetschef för Stadsbyggnad vid Trafikenheten

Stockholm och Oslo och att den banan kommer att passera Örebro.

Vi planerar redan nu för att ge plats för spåren och ser till att det finns mark reserverat för detta.

Minskar restiden Stockholm-Oslo till under två timmar och 55 minuter tror Patrik Kindström att tåget kan bli ett hållbart alternativ till flyget.

– Kortas restiden ÖrebroStockholm med tåg till en timme öppnar sig möjligheter för helt nya resemönster. För arbete och studier, nya marknader, för tågoperatörerna och näringslivet i stort.

– Vi satsar också på att förbättra den regionala och lokala trafiken mot ett mer hållbart resande. Vi ska ha busstråk i egna filer av samma typ som Malmöexpressen med special­ byggda fordon. Vi ska också bygga om våra stadsgator så att de blir mer vänliga för cyklister och gående och vi sänker hastighetsgränsen på stadsgatorna vilket ökar framkom­ ligheten för övriga trafikanter. Vi strävar att göra vårt stadsrum mer trevligt, förklarar Patrik Kindström.

Att effektivisera kollektiv­trafiken och se till att reserelationerna hänger ihop på ett bättre sätt än idag tycker Patrik är viktigt för framtiden.

– Vi ska bygga om vårt södra stationsområde som är en viktig knutpunkt för regionaltrafiken. Vi vill integrera det mer med staden och minska barriäreffekterna från järnvägen. Kan vi också bygga nära spåren, framför allt med kontor, skapar det ekonomi för utveckling.

Vi försöker se framåt, vad är det för infrastruktur som vi kan vänta oss framöver? Vi tror att det kommer att byggas ut snabbtåg mellan Stockholm och Oslo och att den banan kommer att passera Örebro.

Radhusområde i Örby, Stockholms kommun

Norrtälje – sommarparadis och tillväxtkommun – Norrtälje är en otroligt spännande kommun att jobba i. Vi är en del av Stockholmsregionen och geo­ grafiskt sett en mycket stor kommun med småstadsidyll, landsbygd och en fantast­isk skärgård, säger Dan Löfgren, näringslivs- och kommunikation­schef för Norrtälje kommun.

Totalt har Norrtälje kommun knappt 60 000 invånare. I central­ orten Norrtälje bor omkring 18 000 invånare. Orten är en välbesökt stad året runt, inte minst tack vare kom­ munens många fritidshus. I Rimbo och Hallstavik, de två största tätort­ erna i kommunen, bor det cirka 5 000 invånare i vardera tätort.

Under 2000-talet slogs Hallsta­ viks stora arbetsgivare Hallstavik pappersbruk (numera ägd av Holmen paper, reds. anmärkning) mot varsel till följd av ökad konkurrens på pappersmarknaden, vilket drab­ bade bruksorten hårt. Idag är Hall­ stavik inte lika beroende av bruket och Rimbo blomstrar, mycket tack vare närheten till Arlanda. Kom­ munens stora prövning idag utgörs framförallt av bostadsfrågan.

– En stor utmaning är demo­ grafin med många äldre. Till en del ökar dessa genom att fritidshusägare bosätter sig permanent i sina hus. Det här ställer högre krav på vår kommu­ nala service, berättar Dan Löfgren.

I Norrtälje byggs därför bostäder både med en omfattande förtätning i centralorten och med det långsiktiga projektet att omvandla hamnen till en ny stadsdel på temat med barn, båtar och bad. Inne i hamnen, närmast de centrala stadsdelarna, rivs Lantmän­ nen spannmålssilor och hela området ska på sikt bebyggas med 1 900 lägenheter för omkring 5 000 personer.

– Vi har antagit en så kallad skelettplan för stadsdelen där alla gemensamma ytor ägs av kommu­ nen och på så sätt har vi låst fast var gator och gemensamma ytor ska ligga. Det betyder att vi kan undvika en mängd överklaganden eftersom kommun är enda sakägare. Sedan gör vi efter hand detaljplaner för

MONTAGE SYDVÄST ARKITEKTUR

… «

Så här tänker sig Sydväst arkitektur och landskap Norrtälje hamn i framtiden.

Dan Löfgren, näringslivs- och kommunikationschef Norrtälje kommun

varje enskild tomt.

Den nya stadsdelen beräknas ta mellan tio till femton år att bygga.

Utbudet beror på marknadens efter­ frågan. Men tanken är att stadsdelen ska vara blandad med bostäder, buti­ ker, restaurangen och kulturlokaler.

– För oss är det viktigt att vi har företag som kan försörja vår befolk­ ning och då gäller det att kunna erbjuda attraktiva boenden och en bra kommunal service så att folk vill bo i Norrtälje.

För oss är det viktigt att vi har företag som kan försörja vår befolkning och då gäller det att kunna erbjuda attraktiva boenden och en bra kommunal service så att folk vill bo i Norrtälje.

Typiskt för kommunen idag är många små företag med en tydlig koncentration till tjänsteföretag och handel. De många fritidshusen ger en god marknad för serviceföretag inom bygg och hantverk.

– Vi har många bostadsprojekt, den stora hamnutbyggnaden, nytt badhus och det finns ett starkt intresse att utveckla kommunen, och alla fritidshusägare och sommar­ gäster är naturligtvis en stor tillgång för oss, betonar Dan Löfgren.

Bygg för framtiden.

Välj trä.

Med våra prefabricerade byggsystem i trä erbjuder vi hållbara och attraktiva lösningar för framtidens boende – från småhusbebyggelse till flerfamiljshus. + Brett och flexibelt sortiment + Resurseffektiva produkter + Kort ledtid från idé till inflyttning + Kundoptimerad byggprocess + Höga krav på kvalitet och design = Plusshus

www.setragroup.com

WOOD FOR LIFE

Sopsug - klimatsmart miljöteknik

Lund växer mot nordost!

Envac löser avfallsinsamlingen från hushåll, gator och parker på ett enkelt och miljövänligt sätt

www.lund.se/brunnshog

Sopsugsystemet minskar mängden transporter och ger också en bättre och renare arbets- och boendemiljö

ESS och MAX IV Världens främsta forskningsanläggningar byggs nu i Lund.

Läs mer på www.envac.se

Connecting cities ÅF fortsätter att vinna prestigeprojekt runt om i Sverige. Just nu är projektering av Ostlänken i fokus där vi samlar svensk och internationell expertis. Satsningen kommer ge snabbare resor mellan storstadsregionerna och smidigare arbetspendling för framtidens medborgare.

Vill du bli en del i vårt vinnande team och tillsammans med oss skapa framtidens infrastruktur?

D E T F I N N S A LLTID FLER A V I NKL AR I EN U PPH A N DLING, V I HJ Ä LPER D I G FÅ RÄTSI DA

ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com.

Vid upphandling av entreprenadprojekt är vinklarna ofta lika många som antalet inblandade aktörer. Vi på Foyen har lång erfarenhet av att biträda såväl det allmänna som dess leverantörer i förebyggande syfte, under projekt samt i samband med tvistelösning.

2015245

Besök oss gärna på www.foyen.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Intervju Håkan Sörman

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Flyktingströmmar, ökad bostadsbrist och medfinansiering sätter press på kommunerna Staten vältrar över ytterligare kostnader på kommunerna samtidigt som planerna för fler bostäder måste förverkligas. Dessa utmaningar är tillsammans med den akuta flyktingsituationen kommunernas största frågor. Möt Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting, i en stor intervju.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO RICKARD L ERIKSSON

Utmärkande för kommuner är att deras verksamhet ligger nära medborgaren. Kommunallagen fö­ relägger kommuner ett stort ansvar gällande bland annat vård, omsorg, utbildning och annan kommunal service som vatten och avlopp.

Men kommuner står inför stora utmaningar. I framtiden behöver Sverige fler medborgare och många anser att Sverige bör satsa på att få in människor i samhället och klarar detta ekonomiskt. Samtidigt ökar bostadsbristen.

– Just nu görs stora ansträng­ ningar ute i kommunerna med att ordna boende, skola, vård och om­ sorg för de människor som flytt till Sverige. Det är en extrem situation och en enorm utmaning här och nu och på längre sikt, säger Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL).

– Till Trelleborg har det till exempel kommit ett par tusen ensamkommande barn på några få veckor. Varje enskilt barn har rätt till trygghet och omsorg och ett bra mottagande är centralt för deras fortsatta liv i Sverige.

Men för att det ska bli verklighet behövs bättre stöd från staten, me­ nar man från SKL. I det akuta skedet

måste Migrationsverket skynda på registreringen av barnens asylansö­ kan och tillståndsgivningen för nya boenden.

– I dag blir barnen ofta kvar i veckor i kommunerna som de anländer till, istället för att komma vidare till den kommun som har det långsiktiga ansvaret för deras bo­ ende och omsorg, förklarar Håkan.

Rätt hanterat skulle flyktingsi­ tuationen kunna vara en möjlighet.

Kommuner och landsting behöver en halv miljon nya medarbetare enbart under de närmaste tio åren.

– Med ett bra integrationsarbete kan dagens asyl- och flyktingmot­ tagande bidra till att lösa välfärdens rekryteringsutmaning. Dessutom har vi länge efterfrågat en förutsätt­ ningslös översyn av hela systemet för mottagandet, inte minst att kom­ munerna ersätts för sina kostnader.

Bostadsbrist är inte kommunernas fel Bostadsfrågan ses ofta som kom­ munernas största utmaning. Men Håkan Sörman tycker att kommu­ nerna har en bra beredskap för nya bostäder och att bostadsproblemati­ ken inte beror på kommunerna.

– Det är och kommer att vara en av

de stora utmaningarna. Kommuner­ na, staten och byggbranschen har ett gemensamt ansvar för att fler ska få tillgång till en bostad. Myten om att bostadsbristen är kommunernas fel hörs ofta i debatten. Men det är inte kommunerna som bygger bostäder.

Det är företagen.

– Vid vår förra mätning från 2013 fanns färdiga planer för närmare 72 000 bostäder i 25 av Sveriges snabbast växande kom­ muner. Samtidigt börjar det bara byggas nära 14 000 bostäder per år i dessa kommuner. I en ny enkät som vi nu jobbar med tyder mycket på att kommunernas beredskap för bostadsbyggandet är ännu bättre.

SKL menar att debatten måste handla om hur de redan färdiga pla­ nerna kan genomföras snabbare.

– Där har vi bland annat lagt fram ett krav på begränsning av länsstyrelsernas möjligheter att lägga sig i processen.

En annan hindrade omständighet för kommunerna när det kommer till att möjliggöra bostadsbyggande är så kallade riksintressen.

– Riksintressen är ett hinder för bostäder. I en granskning som Riksrevisionen har gjort svarar drygt 60 procent av kommunerna med

IT-rättsforum 2015

Du får kunskap om det senaste inom IT-rätten!

Ur årets program 1 december: • EU domstolens förbud mot överföring av personuppgifter till USA Advokaten redogör för rättsläget Leverantören ger sin syn på de nya kraven • LOU och Agil utveckling – en oförenlig kombination?

• De nya upphandlingslagarna april 2016

David Frydlinger ADVOKAT LINDAHL

Mathias Strand

Vi kommderu,? kommer CHEFSJURIST MICROSOFT

Anna Ulfsdotter Forssell ADVOKAT DELPHI

www.ifi.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

ANNONS

Håkan Sörman Intervju 13 Aktuellt FOTO EMELIE ASPLUND

Med ett bra integrationsarbete kan dagens asyl- och flyktingmottagande bidra till att lösa välfärdens rekryteringsutmaning.

Henrik Edman, vd Kvalitetsmässan

Kvalitetsmässan 3-5 november

Läs intervjun i mobilen!

FOKUSSAMHÄLSSUTVECKLING.SE

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

bostadsbrist att statens hantering av riksintressen har hindrat bostads­ byggande minst en gång de senaste tre åren.

Ett stort problem är att både bygg­ herrar och kommuner avstår från att ens påbörja arbeten för nya bostäder just i områden med riksintressen.

– Mer än halva Sverige täcks av riksintressen! Vi vill att dessa blir betydligt färre och täcker en betyd­ ligt mindre andel av Sveriges yta, betonar Håkan.

Ny länsindelning krävs Från SKL:s sida ser man med oro på hur staten vältrar över infrastruktur­ kostnader på kommuner och landsting – En studie som PwC har gjort vi­ sar till exempel att staten under åren 2006-2013 lade över 16 miljard­er kronor i kostnader för sin infra­ struktur på kommunerna. Fram till år 2025 ska ytterligare 85 miljarder medfinansieras från kommuner, landsting, regioner, trängselskatter och brukaravgifter, säger Håkan.

Detta ställs ytterligare på sin spets när det kommer till Sveriges enskilt största infrastruktursatsning någonsin.

– Staten vill ha betydande med­finansiering till höghastighets­ järnvägen som väntas kosta över 150 miljarder kronor. Övervältring­ en av kostnader är inte hållbar. Kom­ munerna och landstingen har redan ansträngd ekonomi och risken är att det blir mindre pengar till välfärden.

Viktigt för den fortsatta utveck­

lingen av Sverige är att man fortsät­ ter se över länsindelningen. På ett flertal ställen i Sverige har regioner skapats som med goda resultat samlat landstingens och länssty­ relsens roller under en gemensam huvudman. En huvudman som enklare kan ta ett samlat grepp på till exempel kollektivtrafik.

– Den länsindelning som finns idag är inte anpassad för att möta framtidens utmaningar. Länen och landstingen är i många fall för små och det regionala utvecklingsansva­ ret för splittrat.

De statliga myndigheters regiona­ la indelning måste anpassas så att den inte försvårar för medborgare och näringsliv, menar Håkan Sörman.

– En välfungerande regional utveckling och en moderniserad hälso- och sjukvård för framtiden, kräver en ny regional samhällsorga­ nisation med större län och lands­ ting, avslutar Håkan Sörman. n

Smart fakta Civilekonomen Håkan Sörman har haft och har ett stort antal uppdrag med bäring på offentlig förvaltning. Bland annat som stadsdirektör, administrativ direktör och ekonomidirektör.

Han innehar även ett antal styrelseuppdrag. 2004 utsågs han till vd för SKL och kom då från tjänsten som kommunchef på Täby kommun.

Kvalitetsmässan har sedan 1989 ut­ vecklats till en självklar mötesplats för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning – kommun, landsting och stat. Parallellt med att den offentliga förvaltningen för­ ändrats har också mässan tagit ny form. Idag finns till exempel privata utförare representerat både som utställare och föredragshållare.

– En viktig målgrupp är chefer och verksamhetsutvecklare.

Mycket handlar om att lyfta tankar och idéer för att utveckla offentlig verksamhet. Helt enkelt få bästa tänkbara effekt och nytta av varje skattekrona, säger Henrik Edman, vd för Kvalitetsmässan.

Han berättar att teknikutveck­ ling, digitalisering och innovation är några av huvudfrågorna. Ledar­ skap är ett annat.

– Vi lyfter även aktuella samhällsfrågor. Bland annat EUmigranter, hotet mot det öppna samhället med attentat och terror, och bostadsfrågan.

Konferensprogrammet erbjuder inte mindre än 180 seminarier under de tre dagarna. Statsminister Stefan Löven återfinns som invig­ ningstalare. Andra tunga namn är Anna Kinberg Batra, Ebba Busch Thor, Gustav Fridolin och Jan Björklund. Dessutom deltar Svt:s förra vd Eva Hamilton, Fredrik Reinfeldt, samt Ken Livingstone, tidigare borgmästare i London.

Avslutnings­talare är finansminister Magdalena Andersson.

Energieffektiva projekt med mindre miljöpåverkan.

www.jm-entreprenad.se

En enklare resa.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Utveckling Stadsnät Aktuellt

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Snabbt bredband en samhällsförutsättning

Hållbar sourcing kräver rätt kompetens TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Dagarna är över då outsourcing bara var en fråga för insatta i upp­ handling, IT och inköp. Kraven gällande kvalitet och effektivitet i leverantörskedjan är betydligt högre idag, när det kommer till den leve­ rerade tjänsten. Men även hållbarhet och CSR är självklara komponenter, menar Göran Francke, vd för Insti­ tutet för informationsteknologi, Ifi. – Vi utvecklar certifieringspro­ gram, kurser och seminarier bland annat med bäring på upphandling­ ar och dagliga leveranser. Den mest verksamhetskritiska IT-resursen är en person som har förståelse för juridiken och kan etablera fram­ gångsrika samarbeten, kulturer och IT-avtal. De företag som börjat etablera denna funktion kommer att lyckas i sin framtida sourcing­ strategi och nå hög effektivitet och lyckas i sina ambitioner.

Men har man inte juridikens nya lagar och EU-regler på plats, är det svårt att lyckas. Om upp­ handlingar anses vara en komplex disciplin här i Sverige, kan man räkna med att det är desto svårare där leverantören har en global tjänsteleverans.

– Allt handlar grundläggande om att verksamheten är kunskaps­ mässigt rustad, för idag och i morgon, betonar Göran Francke.

Visste du att … … det nya EU-direktivet som träder i kraft redan i april 2016 ställer nya krav på upphandling och även om det knappast blir färre regler med de nya direktiven så ska de bli tydligare.

FOTO SSNF

Det finns flera exempel på hur hushåll och företag nekats ansluta sig till bredbansnätet.

FOTO SHUTTERSTOCK

Göran Francke, vd Ifi

Mikael Ek, vd Svenska stadsnätsföreningen

Fortsatt utbyggnad av snabb internetuppkoppling via till exempel fiber är ytterst viktigt för samhället i vid mening – idag och imorgon.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Enligt en färsk rapport har Sverige återtagit förstaplatsen för snabbast Internet i Europa. Den genomsnitt­ liga uppkopplingshastigheten är 16,1 megabit per sekund.

– Vi har också de tredje lägsta bredbandspriserna i världen, vilket vi bland annat har stadsnäten att tacka för, säger Mikael Ek, vd för Svenska stadsnätsföreningen.

Cirka 190 av Sveriges 290 kom­ muner har stadsnät. Branschfören­ ingen samlar ett stort antal av dessa samt kommersiella aktörer. Han me­ nar att den svenska modellen med många offentligt ägda nät i mångt och mycket är unik för Sverige.

– De första stadsnäten bildade­s på 90-talet. Då var syftet att utmana det dåvarande statliga tele­ monopolet. Kommunerna var trötta på höga priser och bristande intresse för att bygga ut ny fiberinfra­struktur.

Flytta ditt företag närmare världen!

Snart 20 år senare står det klart att de svenska stadsnäten tjänat sitt syfte väl. Utan dem hade Sverige haft både högre bredbandspriser och färre anslutningar.

På frågan varför det är viktigt med offentligt ägda nät, svarar han: – Stadsnätsföreningen tar inte ställning i privat eller offentligt ägande, men vi kan konstatera att kombinationen mellan privat och offent­ligt ägda bredbandsnät har varit väldigt framgångsrik för Sverige.

Digitalisering handlar om överlevnad Det viktigaste i sammanhanget är att samhället i vid mening; privat­ personer, företag, organisationer och offentlig förvaltning, har tillgång till snabb internetuppkoppling. Fast eller mobil.

– En snabb bredbandsuppkopp­ ling är i dag en förutsättning för att fullt ut kunna ta del av samhällets och kulturlivets utbud. För många är det också en nödvändighet för att kunna arbeta eller studera hemifrån.

– För näringslivet blir det allt mer tydligt att ett snabbt bredband är ett måste för att bedriva en fram­

gångsrik och livskraftig företags­ verksamhet. Utan uppkoppling fun­ kar exempelvis inte betalstationer för bankkort, vilket är katastrofalt för en företagare i dagens kontant­ lösa samhälle, fortsätter Mikael Ek. Lika viktig är snabb uppkoppling för den offentliga förvaltningen. Di­ gitaliseringen handlar helt krasst om överlevnad menar man från Svenska Stadsnätsföreningen.

– Många kommuner har redan i dag svårt att rekrytera personal och den kommande åldringsboomen kommer pressa kommunerna hårt.

Tack vare digitaliseringens möjlig­ heter kan vi både få effektivare kom­ muner och nöjdare medborgare.

Det är viktigt att komma ihåg att digitala lösningar inom exempelvis äldreomsorgen ofta är väldigt upp­ skattade av brukarna själva.

Landsort får inte samma förutsättningar Även om mycket ser bra ut gällande den fortsatta bredbandsutbyggnaden i form av snabba, stabila fasta upp­ kopplingar, så finns det orosmoln.

– Trots att stadsnäten har bidra­ git till att vi i Sverige är världsledan­ de på bredband så har de fortfarande

Fördel Knivsta

inte samma förutsättningar som övriga marknadsaktörer.

Nuvarande regelverk innebär bland annat att stadsnätet inte kan bygga ut sitt fibernät utanför kommun­gränserna.

– Det finns flera exempel på hur hushåll och företag nekats att ansluta sig till bredbandsnätet på grund av detta.

Flera av de svenska stadsnäten riskerar dessutom att inte få samma förutsättningar för att ta emot stöd för bredbandsutbyggnad som pri­ vata aktörer.

– Alla de här besluten drabbar ju så klart stadsnäten, men hårdast slag blir det mot de enskilda företag och hushåll som inte får tillgång till bredband, avslutar Mikael Ek.

Smart fakta Ett stadsnät är ett bredbandsnät som är lokalt etablerat, oftast inom en kommun. Stadsnäten är vanligen baserade på fiberoptik – infrastruktur med hög kapacitet och lång livslängd.

• Arlanda 7 minuter

• Uppsala 9 minuter • Stockholm 27 minuter

Välkommen till en ung växande kommun, mitt i Sveriges hetaste marknadsområde!

Det unika läget i Arlandaregionen och de goda kommunikationerna är några av fördelarna med Knivsta.

Här finns välbelägen tomtmark för såväl små som stora företag inom kontor, industri, hantverk och handel.

www.knivsta.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Transport Järnvägsnät

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Järnvägen – ett spår mot framtiden FOTO ULF ANGBERG

FOTO SHUTTERSTOCK

Aktuellt

ANNONS

Nicklas Erlandsson, marknadsansvarig Z-bloc Tunnelbygget Hallandsås

Dämpa bullret nära källan

Troligtvis är det bristen på en långsiktig, sammanhållen vision på riksplanet för järnvägens funktioner som gjort att järnvägen i stort haft svårt att följa med i samhällsutvecklingen.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO Z-BLOC

I takt med att urbaniseringen fort­ sätter ökar utmaningarna gällande buller; väg- och rälsburen trafik för som bekant med sig buller som måste hanteras. Moderna hus har ofta effekt­iva fönster som dämpar ljudet, men det är bara en lösning.

En annan är att lägga bilvägar och järnvägar lägre än omgivningen.

Men att sänka bil- och järnvägar är kostsamt och långt ifrån praktiskt möjligt i de flesta fall. En traditio­ nell lösning är då att använda sig av bullerplank eller bullervallar av olika slag. De medför dock ett tyd­ ligt visuellt ingrepp i omgivningen.

Felimplementerade plank kan dess­ utom generera reflektion av ljud.

– Det kan vara önskvärt att försöka dämpa ljudet så nära källan som möjligt. Ett sätt är att använda låga spårnära bullerskärmar vilka, enkelt uttryckt, stänger inne bullret under tåg­setet, säger Nicklas Erlandsson, marknadsansvarig på Z-bloc Norden.

Spårnära bullerskärmar började användas i mitten av 90-talet i Sverige och återfinns på hittills drygt 35 platser. Och det ökar.

Förutom Botniabanan har till exempel Storstockholms lokaltrafik börjat implementera spårnära bull­ erskärmar.

– Låga skärmar kan be­roende på tågtyp ge en bullerdämpande effekt som är jämförbara med höga dito.

Men utan att ge barriäreffekter i form av en avdelning av samhällen.

Dock kan vissa åtgärder behö­ vas gällande underhåll, speciellt när spårnära skärmar används på båda sidor av spåret. Exempelvis kan en spårgående snöslunga användas vid snöröjning.

Visste du att … … även andra länder ser fördelar med låga skärmar. Tysklands Deutsche Bahn utreder bullerdämpning med spårnära skärmar och i Finland och Norge har man redan testat låga skärmar på kortare sträckor.

Den svenska järnvägen ligger till grund för vårt ekonomiska välstånd och räknas av många som en fortsatt viktig kugge i framtidshjulet. Järnvägen anses vara miljövänlig, säker, snabb, och möjliggör utökad pendling och rörlighet. Men så har det inte alltid varit. Vi sammanfattar järnvägens historia.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN,

förbättrades blev transport med väg­ gående lastfordon billigare och den väggående trafiken ökade. Många av järnvägsbolagen kom på obestånd och kunde inte betala de statliga lånen.

Under efterkrigstiden blev globa­ liseringen ett faktum; länder, företag och människor i världen blev alltmer bero­ende av varandra och man foku­ serade på att bygga upp Europa igen.

I detta kom järnvägen att spela en stor roll. Tack vare snabbare lok kun­ de man öka hastigheten på järnvägen och därmed förkortades avstånden mellan länder och människor.

CINDY AHRNEWALD

Utbyggnaden av den svenska järnvä­ gen ses som en viktig historisk för­ klaring till det ekonomiska välstånd Sverige upplevt under många år.

Järnvägen har varit och är fortfaran­ de viktig för tunga industrinäringar som till exempel skogs-, stål- och gruvindustrin. Ofta hänvisar man till att svensk järnvägshistoria föddes 1856 – året då de tre första järnvägssträckorna för trafik med ånglok invigdes. Beslutet att bygga stambanor i Sverige togs emellertid av riksdagen redan år 1853. År 1862 hade den första förbin­ delsen lagts på plats mellan Stock­ holm-Göteborg i form av Västra stambanan. Ytterligare två år senare var den svenska huvudstaden knuten till Malmö via Södra stambanan.

Norra stambanan, som löpte hela vägen till Boden, stod klar år 1894.

Bibanor och sidobanor skulle dock byggas av enskilda järnvägs­bolag, det vill säga privata aktörer.

Från privat ägande till statligt övertagande Initialt stod också de privata aktör­ erna för produktionen av bi- och sidobanor. Men med tiden förstatli­ gades många av banorna. Delvis till följd av politiska och militära skäl, men oftast på grund av ekonomiska skäl. För i takt med att vägarna

Järnvägen har varit och är fortfarande viktig för tunga industrinäringar som till exempel skogs-, stål- och gruvindustrin. År 1988 är ett viktigt år i svensk järnvägshistoria. Då delades Statens Järnvägar (SJ) upp i Banverket – som fick ansvaret för alla bananlägg­ ningar – och en trafikdel som även fortsättningsvis kom att kallas SJ. Ett beslut som än idag debatteras.

Upprustning och nedmontering om vartannat Parallellt med trafiksatsningar har banor av mindre storlek eller trafik­ svaga banor under historiens gång varit föremål för en intensiv ned­ läggning och nedmontering. Ivrig­ast med att montera ner spår var man

under 50- och 60-talet, vilket följdes av en ny våg under senare delen av 80-talet efter att länstrafikreformen implementerats.

Den så kallade länstrafikrefor­ men, som infördes i hela Sverige i juli 1981, medförde att landsting runt om i landet valde att inte bedriva tågtrafik på vissa sträckor.

För invånarna blev tåget ett mindre attraktivt trafikslag då många tåg­ sträckor fick färre stationsstopp.

Det finns flera anledningar till varför man lägger ner en järnvägs­ sträcka. Ett allmänt ökat bilåkande, riksdagens beslut om att varje trafik­ slag måste bära sig själv ekonomiskt, bättre vägar och effektivare bussar, är några exempel.

Ett svenskt järnvägsnät i otakt Det finns många åsikter om varför så stora delar av det svenska järnvägsnätet länge ansetts vara i dåligt skick. Allt för många år med stort fokus på vägsatsningar och politikers ointresse för järnväg är en förklaring. Bolagiseringen och uppsplittringen av SJ, till bland annat Green Cargo och Jernhusen, är en annan. Avregleringen av järn­ vägstrafiken där SJ fått konkurrens av andra aktörer också på sina mest lönsamma sträckor, en tredje.

Troligtvis är det bristen på en långsiktig, sammanhållen vision på riksplanet för järnvägens funktioner, som gjort att järnvägen i stort haft svårt att följa med i samhällsutveck­ lingen. För det är först på senare år som Trafikverket (tidigare banverket, reds. anmärkning) på allvar fått gehör på regeringsnivå när det kom­ mer till de kraftiga reinvesteringar som behöver göras i järnvägen.

Reinvesteringar som bland annat innefattar åtgärder för att öka till­ gängligheten och skala upp kapaci­ teten på befintliga järnvägssträckor.

Just tillgängligheten – det vill säga tillförlitligheten – är a och o för företag som vill eller måste använda järnvägen för att transportera gods.

Miljövänlig, rörlig och säker Politiska beslut, en ökad miljö­ medvetenhet parallellt med en ökad befolkningstillväxt och urbanisering, är några bidragande orsaker till att den svenska järnvägen idag fått ett uppsving. Gamla spår byts ut mot nya och man satsar på nya spår och projekt.

Ett exempel på ett stort och relativt nytt projekt med bäring på rälsburen trafik är den 19 mil långa järnvägen Botniabanan. Banan går från Nyland via bland annat Örnsköldsvik och vidare mot Umeå.

Ett annat exempel är dubbelspår­ tunneln genom Hallandsås som ersätter enkel­spåret över Halland­ sås. Tunneln ökar avsevärt den totala kapaciteten för person- och godstransporter i Västsverige, samt till och från Oslo och Köpenhamn.

Ett tredje exempel är Citytunneln under Malmö som stod klar i dec­e­ mber 2010. Citytunneln har bidragit till tätare avgångar i Skåne och väsentligt kortare restid till Kastrup.

Citybanan i sin tur beräknas stå klar under 2017 och ska fördubbla spår­ kapaciteten i centrala Stockholm, genom att lyfta bort pendeltågen från den så kallade getingmidjan.

Det enskilt största sammanhållna järnvägsprojektet sedan 1850-talet är dock den planerade höghastig­ hetsjärnvägen från Stockholm via Jönköping och Göteborg till Malmö.

Projektets totala prislapp uppgår till 150 miljarder och spås i bästa fall stå klart under 2035, med en ROI i form av avlastade stambanor, tillväxt i Sveriges tre största storstäder, såväl som i städer längs sträckningen.

Smart fakta Sveriges järnvägsnät mäter drygt 16 500 spårkilometer.

Trafikverket förvaltar drygt 14 700 spår­kilometer. Omkring 80 procent, är elektrifierad järnväg.

Källa: Trafikverket.

VAR MED OCH FRÄMJA GRÖNT BYGGANDE! Till våra team i Solna och Uppsala söker vi VVS-ingenjörer för projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar av rör, luftbehandling, styr, kyla samt industriell VVS. Konstruktion och VVS-design sker i AutoCAD och Revit miljö med applikationerna CADvent och MagiCAD. Kvalitets- och miljötänkandet är en del av vår affärsidé.

Är du intresserad?

Kontakta Robert Norström, Uppsala eller Per Nordlund, Solna.

PB teknik AB Solna: Vretenvägen 2, 171 54 Solna Uppsala: Salagatan 18, plan 4, 753 30 Uppsala Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: pbt@pbt.se

www.pbt.se

www.corem.se

VI SKAPAR UTRYMME FÖR ATT UTVECKLA DIN AFFÄR

FÖR LEDIGA LOKALER RING 0200 - 33 00 55

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Transport Flygtrafik

ANNONS

FOTO SWEDAVIA

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Vilken flygplats har kapacitet att ta över Brommas trafik?

FOTO SHUTTERSTOCK

Klas Nilsson, kommunikationschef Swedavia

Det enda realistiska alternativet till Bromma flygplats är utbyggnad av Arlanda. Men då behövs ytterligare en flyg­­ bana byggas. Det menar Swedavias kommunikationschef Klas Nilsson och Stockholms handelskammares näringspolitiska expert Anna Wersäll.

TEXT FREDRIK DHEJNE

Bromma flygplats invigdes år 1936 och sedan Arlanda öppnades 1959 har Bromma flygplats diskuterats.

Under det borgerliga styret i Stock­ holm slöt staden och staten ett avtal som gäller fram till år 2038.

Detta avtal vill den nya majoriteten i Stockholm riva upp och istället lägga ner flygplatsen så snart som möjligt.

Den nuvarande regeringen svarade på detta krav genom att låta utreda hur Bromma kan läggas ner.

Arlanda enda alternativet Under årens lopp har också alla alternativa flygplatser försvunnit.

Tullinge och Barkaby är avvecklade och används för bebyggelse. Enligt Klas Nilsson på Swedavia så finns det idag inga planer på att bygga en ny flygplats på Södertörn. Det enda alternativet till Bromma är Arlanda

och då krävs ytterligare utbyggnad.

Klas menar också att varken Ärna i Uppsala eller Skavsta i Nyköping är realistiska alternativ till Bromma.

– Det krävs två flygplatser i Stockholm för att bära den trafik vi har idag även om det finns ett litet utrymme kvar på Arlanda under rusningstid. Flygplatsers kapacitet styrs av antalet rullbanor, parkerings­platser för flygplan, samt passagerarterminaler.

– På Arlanda investerar vi nu 13 miljarder kronor för att bygga ut vår kapacitet och för att anpassa oss för större flygplan. Vår trafik växer och vårt mål är att bli Skandinaviens största flygplats till år 2020. För framtiden studerar vi möjligheten att bygga en fjärde bana på Arlanda vilket bland annat innebär att ett nytt miljötillstånd krävs, förklarar Klas.

Krav på effektiv infrastruktur En ökad trafik kräver en ökad tillgänglighet. För att kunna konkur­ rera med andra stora flygplatser så krävs det att resenärerna snabbt kan ta sig till flygplatsen.

– Det är oerhört viktigt att vi får ut eventuella snabbtåg till Arlanda.

Annars skapar man en stark konkur­ rensfördel för Kastrup och minskar samtidigt Sveriges möjligheter att attra­hera inter­nationella direktförbin­ delser, vilka är nödvändiga för fortsatt tillväxt i hela landet. Vi vill naturligt­ vis också ha en snabbtågsstation på Landvetter. De här frågorna talar vi med Sverigeförhandlingen om.

Klas Nilsson säger också att stora flygplatser är stora arbetsplatser och dessutom drar till sig andra verksam­ heter och företag. Det här ställer krav på en effektiv infrastruktur.

– Vi vet att Arlandaområdet som arbetsplats kommer att expandera kraftigt och bli mycket större än idag.

– Som vi förstår det kan Bromma inte läggas ned före år 2038, det är det vi har fått veta av Anders Sund­ ström (tidigare näringsminister, reds. anmärkning), som utreder frågan på regeringens uppdrag. Det

beror bland annat på att Arlanda idag inte har kapacitet att ta över Brommas trafik. Arlanda behöver på sikt ytterligare en bana och det går inte snabbt att bygga en sådan, säger Anna Wersäll på Stockholms handelskammare.

Vad beträffar olika alternativ till Bromma menar Anna att vitsen med flygplatsen är just att den ligger så nära Stockholm. Hon tycker också att Miljö­partiets förslag att bygga en stadsdel för 50 000 invånare på Bromma är orealistiskt.

– Området är för litet och skulle mer få karaktär av Manhattan än en trevlig parkstad. Trafiklederna runt Bromma skulle också få lika mycket trafik som går på Essingeleden.

– Behåll Bromma tills det finns ett realistisk alternativ. Det blir också svårt för andra flygbolag att konkurrera med SAS på Arlanda om Bromma stängs. Läggs Bromma ned blir det också ännu svårare eko­ nomiskt för flera mindre flygplatser än det är idag. Många fler orter som Visby, Kalmar och Karlskrona behöver flyget för att snabbt kunna komma till Stockolm och andra orter i landet, avslutar Anna Wersäll.

Det krävs två flygplatser i Stockholm för att bära den trafik vi har idag även om det finns ett litet utrymme kvar på Arlanda under rusningstid.

FOTO CHRISTOFFER EDLING

ANNONS

Anna Wersäll, näringspolitisk expert Stockholms Handelskammare

Behåll Bromma tills det finns ett realistisk alternativ. Det blir också svårt för andra flygbolag att konkurrera med SAS på Arlanda om Bromma stängs.

ATT GE SAMHÄLLET FART KRÄVER 360° INSIKT COWI arbetar för en effektiv, robust och hållbar infrastruktur, som stödjer och utvecklar samhället. Vi levererar 360-graderslösningar och samtidigt som vi sätter samhället i rörelse, för vi människor närmare varandra.

Vi är involverade i flera stora infrastrukturprojekt i Sverige, såsom Västlänken i Göteborg, Värtahamnen i Stockholm och Ostlänken, en del i Sveriges nya höghastighetsjärnväg.

Läs mer på cowi.se

360-GRADERSLÖSNINGAR GER DEN KRAFT DU BEHÖVER COWI är ett ledande konsultföretag som skapar mervärde för kunder och samhället i stort tack vare vår helhetssyn – vi kallar det 360-graderslösningar. Vi har kompetens i världsklass när det gäller teknik, ekonomi och miljövetenskap och kan hantera utmaningar från många olika angreppspunkter och skapa fungerande helhetslösningar för våra kunder.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

20 Expertpanel Effektivisering

ANNONS

FOKUSSAMHĂ„LLSUTVECKLING.SE

Har du alltid funderat Üver hur en effektiv sophantering i stads­ kärnorna skÜts, vad man absolut inte für missa vid beställning av ett byggprojekt, vad som kan räknas till byggbranschens stÜrsta utmaning, eller hur man vinner de stÜrsta infrastrukturprojekten?

Nu behĂśver du inte fundera mer, experterna har ordet.

TEXT ANDERS EDSTRĂ–M FREJMAN

PATRICK HARALDSSON

PETER NEUBERG

JOHN HANE

BJĂ–RN Ă–STLUND

fÜrsäljningschef,

vd,

specialist pĂĽ

affärsomrüdeschef

Envac

JM Entreprenad

entreprenad­u pphandling,

Samhällsbyggnad,

Foyen Advokatfirma

Ă…F

Vad är en sopsug? – Det är en jättedammsugare som transpor­ terar avfall i ett underjordiskt rÜrsystem. Idag finns systemet installerat Üver hela världen – i bostadsomrüden, affärscentra, stadskärnor, industrikÜk, sjukhus och flygplatser. Systemet samordnas med installation av Üvrig infra­ struktur, som till exempel elektricitet, avlopp och vatten.

VarfÜr ska man använda en sopsug? – Bland annat därfÜr att det mÜjliggÜr effektiv sophantering även i stadskärnor. Till exempel där det av arbetsmiljÜskäl fÜr ütervinnings­ personal är svürt att hämta sopor pü grund av tunga lyft eller svürt att komma fram med fordon.

Kan igenpluggade sopnedkast Üppnas? – Ja, faktiskt. Det finns exempel pü att man kunnat bÜrja använda klassiska sopnedkast igen, det vill säga sopnedkast som tidigare stängdes pü grund av arbetsmiljÜskäl, efter anslutning till ett modernt sopsug-system.

Zaha Hadid Architects

När kommer sopsugar till sin stÜrsta rätt? – När det gäller bostäder sü är det utan tve­ kan vid flerfamiljsbostäder man für de stÜrsta vinsterna och den tydligaste nyttan fÜr slutan­ vändaren. Uthyrningsbar golvyta är dessutom oerhÜrt värdefull i storstädernas stadskärnor där kvadratmeterpriset ligger pü tiotusentals kronor. Genom att använda sopsug istället fÜr till exempel skrymmande soprum i eller pü gürden utanfÜr fastigheter, tar man bättre vara pü yta och investeringen kan räknas hem relativt snabbt.

Vilken är byggbranschen stÜrsta utmaning och hur hanterar man den? – Att investeringar i bostäder, lokaler och anläggningar fortsätter att Üka. Det sätter press pü fÜrmügan att attrahera personal och kräver strukturella ütgärder, süsom anpassade utbildningar och system fÜr praktik. Münga fÜretag har stor fÜrbättringspotential beträf­ fande müng­fald och attraktivitet. Vür erfaren­ het är att etnisk müngfald berikar affärer och fÜretagskultur.

Vad är viktigast vid en offentlig upphandling? – Beställaren bÜr vara fÜrsiktig med att alltid sätta lägst pris främst. Det fÜrdrÜjer bara de avgÜrande steg som samhället behÜver inom miljÜ, kvalitet och hüllbarhet. Beställaren tjänar sällan pü münga eller komplicerade �ska-krav�.

Krav som exempelvis ISO-certifieringar inom KMA, samt volym pü bolagen som de handlar upp, är bättre och ofta till beställarens fÜrdel.

Vilket är det viktigaste rüdet till beställare av byggprojekt? – Säkerställ att entreprenÜren har den kompe­ tens som uppdraget kräver. Tänk igenom riskfÜrdelningen i fÜrhüllande till entreprenÜ­ ren innan upphandling sker. Är det viktigt fÜr entreprenadfÜretag med egna yrkesarbetare? – Egna yrkesarbetare säkerställer volymre­ surser, lüngsiktig kontinuitet, yrkesutbildning och hÜg kvalitet, och underlättar delaktighet.

Det gynnar süväl produktivitet som arbets­ miljÜ och hüllbarhet.

Vilket är det stÜrsta hindret fÜr utveckling i byggbranschen, och varfÜr? – Det gÜrs slentrianmässigt alldeles fÜr münga düliga upphandlingar. Det handlar oftare om det än om politiska lüsningar eller bristande konkurrens. – Offentliga byggherrar behÜver generellt ges mer resurser fÜr att stärka sin kompetens.

Man behÜver tänka mer strategiskt pü hur upphandlingar ska genomfÜras pü bästa sätt.

Varje projekt skiljer sig üt. Nu finns väldigt mycket fokus pü LoU, och juridiken. Affären kommer i skymundan dü man till varje pris vill undvika det tidstapp fÜr ett projekt som en ÜverprÜvning medfÜr. Det medfÜr i sin tur att alltfÜr münga projekt handlas upp enbart pü lägsta pris.

Vilka konsekvenser leder detta till? – Det blir ett gigantiskt resursslÜseri. Man trycker ned investeringskostnaden sü mycket som mÜjligt pü bekostnad av hüllbarhet, kva­ litet och framtida drift- och underhüllskost­ nader, som vida Üverstiger investeringen. Men ocksü att münga byggprojekt handlas upp till fast pris, med tvister om ÄTA som püfÜljd, fastän kalkylfÜrutsättningarna är sü osäkra att det borde ersatts pü lÜpande räkning.

Hur bÜr man dü gÜra? – I komplicerade projekt krävs lÜpande sam­ verkan med entreprenÜren under hela projek­ tet och andra ersättningsmodeller än fast pris.

Det borde ocksü infÜras rättegüngskostnads­ ansvar eller betydande ansÜkningsavgifter fÜr ÜverprÜvning. Här skiljer sig svensk rätts­ praxis frün münga andra europeiska länder.

Marknaden trendar mot stora och internationella projekt, vilka utmaningar och mÜjligheter mÜter ingenjÜrerna i südana infrastruktursprojekt? – Ostlänken och Västlänken, tvü exempel pü südana uppdrag, ger goda karriärsmÜjligheter fÜr ingenjÜrer med intresse fÜr framtidens samhällsbyggnad. Utvecklingen gür snabbt framüt när det gäller ny teknik, projektens planeringstempo och genomfÜrandekraft.

En av de stora utmaningarna, är att det alltid finns en mÜjlighet att lära sig nya saker, utvecklas och ta nya roller efter hand.

Hur vinner man de stÜrsta infrastrukturprojekten? – Genom att üteranvända erfarenhet och hüll­ bara lÜsningar. Pü sü sätt für man mer effektiva, lüngsiktiga och lÜnsamma lÜsningar, vilket ska­ par nya utvecklingsmÜjligheter fÜr projekten.

Hur hittar ni rätt kompetens? – Vi rekryterar de vassaste konsulterna. Dess­ utom arbetar vi ofta med en mix av interna­ tionella spetsfÜretag och starka nationella partners. Pü sü sätt tar vi med oss kunskap frün hela världen och kan leverera de mest framütlutande lÜsningarna. MÜtet mellan nya kulturer och människor gÜr att kunskapsutby­ tet och innovationsgraden Ükar.

Vad är din stÜrsta utmaning fÜr att klara av leveranserna? – Just nu har vi ett behov av att anställa fler samhällsbyggare i hela landet, men det ser jag som ett trivsamt problem. Det är münga som vill vara med pü den här resan.

VÄSBY ENTRÉ

Väsbys stationsomrüde genomgür en renässans där en modern station, bostäder kontor, handel och service i & " # #

&

" #

# !

#

VARJE DAG BÖRJAR MED EN NY UTMANING När du vill tämja havets tidvattenrörelser för att skapa en hållbar och miljövänlig energikälla.

När målet är att bygga ett av Sveriges mest energieffektiva och miljövänliga kontorshus.

När 13 miljoner kvadratmeter offentliga lokalytor behöver ny energisnål belysning som sparar 73 procent av kostnaderna.

När du måste sanera något som inte bara ligger under vatten, utan också i ett trångt rum.

När uppgiften är att utveckla världens första anläggning för framställning av miljövänlig biogas från skogsråvara.

När tåget som måste komma i tid, har sin station 1 365 meter under jord.

När överlevnad hänger på rent vatten och det enda som finns är dödligt förorenat.

Det är då du måste gilla utmaningar.

Midroc drivs av att anta utmaningar tillsammans. I smått som stort. Det är vår personlighet och vårt sätt att leva.

Så vad är din utmaning idag?

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Krönika Carl-Johan Engström, Torbjörn Suneson

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Läs krönikan i mobilen!

ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Samverkan över sektorsgränser kräver kompetens och uppdaterade institutionella förutsättningar till att främja hållbar stadsutveck­ ling. Bildandet av Trafikverket innebar att den statliga planeringen för de olika trafikslagen i transport­ systemet integrerades. Utveckling av arbetsmetoder som lyfter fram smart

Det är lätt att förstå att planering, byggande och förvaltning av städer, parker, bostäder och transportsystem behöver samordnas, men det krävs utveckling av institutioner och kompetens för att gå från tanke till handling. användning av resurser, istället för krav på mer investering i det ena eller det andra trafikslaget, behövs.

Fyrstegsprincipen och åtgärdsvals­ studier, som kräver bred samverkan i utveckling av koncept för hantering av transportbehov är exempel på sådana.

I Trafikverkets dagliga arbete möter man kommuner av olika storlek, regioner med olika grad av ambi­ tioner, näringsliv och män­niskor.

I det mötet blir det uppenbart att också förståelse och kompetens för hantering av de sektorsövergripande frågorna behöver stärkas. Några slutsatser är dock särskilt relevanta för samhällsutvecklingen:

För klok hantering av begränsade gemensamma resurser krävs samverkan mellan offentliga och privata aktörer.

»» De funktionella regionerna där arbets-, service- och bostads­ marknader överlappar varandra är en nyckel för vitalitet. Även glesare delar av Sverige och små kommuner har sin framtid ihop med de funktionella regioner i vilka de ingår.

FOTO ELIN GÅRDESTIG

Sverige genomgår en snabb urbanise­ ring – med högtryck och kapacitets­ brister i storstadsområden och stagnation och kapitalförstöring i mindre orter. Skeendena är sam­ mankopplade. Ju bättre alla regioner kan fungera och ju mer attraktiva regioner är för människor och fö­ retag, desto mindre blir pressen på storstäderna där bostadsbrist och trafikinfarkter är ett faktum.

För klok hantering av begränsade gemensamma resurser krävs sam­ verkan mellan offentliga och privat­a aktörer. Men det finns många hinder. Det sektoriserade tänkandet är ett. Traditioner, arbetssätt skiljer mellan olika sektorer. Det är lätt att förstå att planering, byggande och förvaltning av städer, parker, bostä­ der och transportsystem behöver samordnas, men det krävs utveck­ ling av institutioner och kompetens för att gå från tanke till handling.

Flera statliga utredningar – Sverige­förhandlingen, Indelnings­ kommittén och Bostadsplanerings­ kommittén, arbetar med dessa problem. En del reformer har redan genomförts. Regeringens medel till stadsmiljöavtal är ett konkret bidrag

»» Bättre samspel mellan trans­ portsystem, bostäder, samhälls­ service, handel och industri krävs i både investering och långsiktig förvaltning. »» Kompetens behöver utvecklas.

Sektoriserade metoder och syn­ sätt behöver kompletteras med att utveckla förståelse och kom­ petens för rumslig utveckling, konceptutveckling och praktiskt genomförande. n

Carl-Johan Engström, professor Samhällsplanering och miljö, KTH

Torbjörn Suneson, tf generaldirektör Trafikverket

t r a m ÄR DU s NOG ATT BYGGA I FALUN BORLÄNGE-REGIONEN?

I Falun Borlänge-regionen bor 165 000 människor. Regionen växer och 3 000 nya bostäder kommer att behövas inom de närmaste åren. Det ska även investeras 3 miljarder i vård/omsorgsbostäder, skolor och övriga kommunala byggnader. För att möta dig som privat aktör på bostadsmarknaden har regionen utvecklat ett unikt arbetssätt. Målet är att underlätta för dig som vill bygga och investera i Dalarnas tillväxtmotor.

Välkommen att kontakta oss!

Falun Borlänge-regionen AB Telefon 0243-24 80 40 info@fbregionen.se www.fbregionen.se www.facebook.com/fbregionen

FALUN

BORLÄNGE

GAGNEF

LUDVIKA

SMEDJEBACKEN

SÄTER

IN AD

Vad händer när män anses vara mer kompetenta än kvinnor? I byggbranschen leder det till svårighet att rekrytera, sämre arbetsklimat, minskade vinster och orättvisa. Därför gör vi nu den största satsningen någonsin för en jämställd byggbransch. För att sticka hål på fördomar och machokultur drar vi igång en serie workshops över hela landet med start i Stockholm den 17 november. Antalet platser är begränsat så anmäl dig redan idag!

A F ÖR D O M A R

NU

T ES

T

KOMPETENS GÅR ALLTID FÖRE KÖN

STO

P PA M A C H

TU O KU L

RE

N.

Vågar du testa dina egna åsikter om jämställdhet, förresten? Gör testet ”Sanning eller bullshit” och syna dina fördomar. Du hittar testet, anmälan till workshopparna och mycket mer på stoppamachokulturen.nu

TILLSAMMANS FÖR EN JÄMSTÄLLD BYGGBRANSCH

Stressa mindre, spring på kundmötet!

”Göra människor hälsosammare och gladare.” Så låter hälsokedjan SATS inspirerande vision. Därför var det ingen slump att de snabbt var lika förtjusta som vi över idén att låta taket på Torsplan 2 i Stockholm rymma både ett utegym och en 120 meter lång löparbana. Så kunder och medarbetare kan hålla möten i medeldistanstempo, få ett enklare livspussel och visionen blir långt mer levande än på en aldrig så fin PowerPoint. Välkommen in på ncc.se om du vill veta mer om kontor som bygger varumärken, medarbetare och bättre affärer.