Fokus Samhällssäkerhet 16-06-19

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

SAMHÄLLSSÄKERHET FÖR EN TRYGGARE OCH OMVÄRLD

JUNI 2016

”Risken för ett digitalt Pearl Harbor är låg.”

IT-säkerhet, sidan 10

”I kris drabbas alltid redan utsatta värst” Samhällsberedskap, sidan 6

ANNONS

Ann Enander: Granska stereotypa antaganden Krönikan, sidan 18

Vi hjälper varumärken att öka sitt kundengagemang, varumärkeskännedom och försäljning genom att samla in användargenererat innehåll från olika sociala medier och publicera tillbaka på deras marknadsföringskanaler.

Jonatan Söderlund 0737- 62 70 78

getflowbox.com

Frivilliga löste flyktingkrisen Krisberedskap, sidan 4

Allt har ett pris Cyberattacker, sidan 8

Profilintervju

ANDERS YGEMAN ”Vi kan inte skydda oss mot allt. Men vi ska göra allt vi kan för att skydda oss”

Vi hjälper till att försvara Sverige

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Ulf Dahlberg

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

Läs mer om...

Läs ledaren i mobilen!

”Tydliga krav för ökad samhällssäkerhet”

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

08

04 Fokus Krisberedskap 06 Fördjupning Samhällsberedskap

Samhällssäkerhet står, likt andra välfärdsområden, för stora utmaningar. Att vår vardag fungerar bygger i allt större omfattning på komplexa system och blir alltmer sårbart för störningar. Det var inte bättre förr men att till exempel hämta vatten ur egen brunn var ett betydligt robustare system än dagens vattenförsörjning. Det skriver Ulf Dahlberg, ordförande Swedish Association of Civil Security Likadant är det på många andra om­rå­den, teknik och rationalisering­ ar har gett oss ett effektivare men samtidigt mer sårbart samhälle.

Globalisering, miljöeffekter och det världspolitiska säkerhetsläget medför dessutom att både de antagonistiska och ickeantagonistiska hoten mot samhället ökar och vi får kontinu­ erligt nya rapporter och reportage om bristerna i samhällets säkerhets­ system. Hackerattacker, bristande krisberedskap, fallerande styrsystem för samhällskritiska funktioner är återkommande rubriker. Bristerna inom samhällssäkerhet kan ju knap­ past utgöra någon överraskning för den som är insatt i området. Bara under de senaste åren har ansvariga myndigheter själva initierat och ge­ nomfört ett 20-tal utredningar som alla visar på stora förbättringsbehov inom krisberedskap, informationsoch cybersäkerhet, skydd mot terrorism och organiserad brottslig­ het samt behov att stärka det civila försvaret. Nu behöver man ju inte vara raketforskare för att inse att våra

(samhällets) gemensamma resurser inte kommer att räcka till för att lösa alla samlade samhällsutmaningar inom sjukvård, skola, integration, försvar, samhällssäkerhet med flera.

Det är här våra folkvalda politi­ ker måste stå upp och, utifrån en uppställd målbild, göra de svåra men nödvändiga prioriteringarna. Inte minst på samhällssäkerhetsområdet saknas tydliga mål, något som också framförs i MSB´s egen rapport av skogsbrandsutredningarna. Den övergripande målsättningen med samhällssäkerhet (att värna män­ niskors liv och hälsa) är bra men fungerar inte som vägledning för att sätta tydliga kravnivåer och göra nödvändiga prioriteringar.

Från SACS sida anser vi att mycket av dagens brister bottnar i avsaknaden av tydliga krav. När det dessutom inte finns några konsekvenser av att inte följa befintliga direktiv och anvisningar är det inte konstigt att man i kommuner, landsting och länsstyrelser nedprioriterar dessa

frågor. För att vara tydlig: vi behöver inte utreda mera, bristerna är kända, det är dags att bestämma oss för vilken nivå på samhällssäkerhet vi vill ha och sen börja agera.

Hur skall vi då få en tillfredsställande samhällssäkerhet till rimlig kostnad?

Mycket av hoten och den ökade sårbarheten kommer från de möj­ ligheter som teknikutveckling och digitalisering ger. Samhället drar stor nytta av denna utveckling men den medför också en förändrad hotbild och ökad sårbarhet. Samtidigt har vi stuprörsliknande ansvarsstruk­ turer som baseras på hundraåriga lagar och förordningar och skapar begränsningar i handlingsutrymme och passar dåligt för dagens kom­ plexa system. Det är i och för sig vällovligt med en viss kontinuitet på säkerhetsområdet (vi behöver inte en ny skolcirkus) men det är hög tid att ifrågasätta nuvarande strukturer och dra nytta av de möjligheter som ny teknik ger. Vi är dock tveksamma till att disruptiva lösningar kommer från

FOKUS SAMHÄLLSSÄKERHET Projektledare Ebba Knutsson ebba.knutsson@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Annemarie Palm, Håkan Söderberg, Waldemar Ingdahl Omslagsbild Montage/foto Johan Umenius, Shutterstock Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

14

08 Utmaning Cyberattacker 10 Fördjupning IT-säkerhet 12 Profilen Anders Ygeman de som är satta att ratta det befintliga systemet. Inom näringslivet har nya aktörer visat att ny teknologi kan skapa helt nya affärslösningar. Vi är övertygade om att motsvarande nyskapande kan åstadkommas inom samhällssäkerhet genom att i högre grad än idag involvera näringslivet i utvecklandet av morgondagens samhällssäkerhet. n

14 Framtid Resiliens 16 Aktuellt Brandskydd 18 Krönikan Ann Enander

Trevlig läsning!

Ebba Knutsson Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Nyheter, juni 2016 Tryck Bold Printing Stockholm Webb www.fokussamhällssäkerhet.se

FRÅN SNABBA INSATSER TILL INDIVIDUELLA KONCEPT CSG är specialiserade på bevaknings- och säkerhetstjänster.

Vi arbetar fram professionella koncept tillsammans med våra kunder, inom egendomsskydd, godssäkerhet och trygghet i omgivningar där många människor rör sig. Våra verksamhetsområden är bland annat transport och logistik, handel och publika miljöer. Mer information om hur vi skapar en tryggare vardag för våra kunder hittar du på commutersecurity.se

CSG - Commuter Security Group AB Tel: 08-410 147 00 www.commutersecurity.se info@commutersecurity.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

Hur trygg känner du dig i cybervärlden?

I en uppkopplad värld där vi arbetar, kommunicerar och köper allt mer via digitala kanaler blir vi också mer sårbara för intrång och identitesstöld. Cyberbrott med allvarliga ekonomiska konsekvenser ökar dramatiskt och med detta har kompromisslös cybersäkerhet blivit hårdvaluta.

Clavisters säkerhetslösningar ger dig det robusta försvar som krävs för att eliminera dessa risker. Med bl.a. MFA (multifaktorautenticering) stängs och bommas bakdörren snabbt och din information blir oåtkomlig även för den mest sluga hackern.

Vi skapar en säker cybervärld där alla kan arbeta, kommunicera och konsumera i full trygghet.

•

www.clavister.com • Tel 0660 29 77 55 • sales@clavister.com

Clavister_helsidaSakerhet.indd 1

2016-06-07 14:38

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Fokus Krisberedskap

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

Frivilliga

löste flyktingkrisen Flyktingkrisen hösten och vintern 2015-2016 ställde de svenska myndigheterna inför stora utmaningar.

En del av lösningen blev de frivilliga krafterna. Från oktober till januari arbetade Frivilliga resursgruppen, FRG, sammanlagt 35 000 timmar.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO SHUTTERSTOCK

FRG är en del av den svenska krisberedskapen, vars uppgift är att stötta kommunen vid extraordi­ nära lägen, samt att via kommunen stötta landsting och centrala myn­ digheter som förstärkningsresurs.

Gruppen organiseras och utbildas av Civilförsvarsförbundet på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i samarbete med Sveriges kommuner och frivilliga försvars­ organisationer.

Och flyktingkrisen blev ett rik­ tigt eldprov. 35 000 timmar arbe­ tade de frivilliga resursgrupperna från oktober 2015 till januari 2016.

– Många kommuner blev tagna på sängen, alla resurser var inte

på plats. Då kunde man ändå sätta in den frivilliga resursgrup­ pen på banan, säger Jan Alsander, utbildningschef på Civilförsvars­ förbundet.

– Vi visade vilken fantastisk re­ surs gruppen är när vi är med och löser en akut kris på det här sättet, fortsätter han.

”Vår verksamhet är som en gummisnodd” Att hjälpa till vid belastningstop­ par när folk ska transporteras, att vara en vuxen för ensamkom­ mande barn med akuta hjälpbehov och skjutsa folk till tandläkare är exempel på uppgifter för den frivil­ liga resursgruppen. När krisen kom

Det är skillnad på att vara frivillig och rycka ut vid de tillfällen då man känner att man verkligen behövs.

Jan Alsander

så överraskande anlitades också resursgruppen av Migrationsver­ ket för att hjälpa till vid flykting­ boenden.

Det är dock inte meningen att de frivilliga krafterna ska ersätta anställda på något sätt.

– Jag ser vår verksamhet som en gummisnodd, att vara en förstärkningsresurs i akuta lägen, säger Jan Alsander. Även om det finns möjlighet att få ersättning för förlorad ar­ betstid så innebär engagemanget ofta ekonomiskt minus.

– Många tar också ut semes­ ter. Men jag tror man ska förstå att det här är människor som vill göra skillnad. De vill göra

en insats, det är det som är viktigt.

De behöver inte heller sola sig i glansen inför andra.

Samtidigt som röster från fören­ ingslivet hävdar att det är svårt att rekrytera ideella krafter så har utvecklingen visar sig vara en helt annan för de frivilliga insatserna i krislägen: Den senaste tidens kriser med flyktingar och bränder har medfört att det blivit lättare att rekrytera frivilliga.

– Ja, intresset har blivit större så det är många som hör av sig och vill göra en insats, säger Jan Alsander och fortsätter: – Det är skillnad på att vara fri­ villig och rycka ut vid de tillfällen då man känner att man verkligen be­

MIC Nordic har kompletta lösningar för bättre mobiltäckning inomhus

FM, TETRA, 2G, 3G, 4G, 5G, GPS, WLAN MIC Nordic AB Norgegatan 2 • 164 32 Kista • 08 23 97 00 info@micnordic.se • www.micnordic.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Fokus Krisberedskap 5 FOTO CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

ANNONS

Aktuellt

Anders Hansson (M)

Säkerhetspolitisk överblick Med en långsiktig risk- och sårbarhetsanalys kan hot konkretiseras och värderas rätt.

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Den senaste tidens kriser med flyktingar och bränder har medfört att det blivit lättare att rekrytera frivilliga. hövs. Att engagera sig i en förening innebär mycket administration och andra plikter som många anser är betungande, när man är mitt i livet.

Det finns möjligen en sak som kan hejda intresset; att det aldrig händer några kriser.

– De som anmäler sig är ju besjälade av att göra nytta och blir man aldrig inkallad så kanske man tappar intresset, Flyktingkrisen har också fått en annan effekt. Eftersom kommu­ nerna själva avgör om de vill ha någon frivillig resursgrupp så finns en hel del kommuner som inte har det. Det är väg att förändras.

– Vi har redan märkt att det kommer många ansökningar. Det

var samma sak efter storbranden i Västmanland. Många inser att de faktiskt kan bli drabbade av oväntade kriser, konstaterar Jan Alsander.

”Det handlar om människor” Medlemmarna i resursgruppen har en 36-timmars grundutbildning, där man bland annat lär sig att möta människor i kris. Civilför­ svarsförbundet har också utvecklat något man kallar 30-minutersme­ toden och som kan komma att bli standard vid krishantering.

– Metoden handlar om att kunna möta spontanfrivilliga. Det kommer många utanför resurs­ gruppen och vill hjälpa till i det

Jan Alsander, utbildningschef Civilförsvarsförbundet

akuta läget. De har ju väldigt god vilja men det kan ställa till besvär för myndigheterna som har annat att tänka på. Då kan vi ta emot dem, fråga vilka de är och vad de gör. Kanske några kan göra nytta denna gång men annars får vi tacka för visat intresse. Och ta kontakt­ uppgifter för att kunna nå dem vid ett annat tillfälle, det kan ju hända en ny kris i nästa vecka. Just när det gäller flyktingar handlar det ju om människor och då kan det vara särskilt noga att det är rätt personer som går in och hjälper till.

Under flyktingkrisen vidtog regeringen en rad åtgärder för att få ner antalet flyktingar som sökte sig till Sverige och i den offentliga de­

batten framfördes en rad negativa synpunkter.

Men det är inget som Jan Alsan­ der tänker på.

– Nej det finns alltid folk som tycker att vi inte ska ha flyktingar överhuvudtaget. Alla som jag pratat med tycker att de gjort en bra insats och att de fått många personliga kontakter och knutit vänskapsband.

Det är bra för dem och bra för samhället i övrigt, säger han.

Flyktingskrisen har bidragit med en hel del erfarenhet för FRG. – Vi har fått goda erfarenheter och vi har fått många reaktioner som visar att kommunerna är nöjda med våra insatser, avslutar Jan Alsander.

LEVERANTÖR AV LÄTTANVÄNDA PASSAGESYSTEM

I sitt uppdrag som ledamot av Justitieutskottet och suppleant i Försvarsutskottet har riksdagsleda­ moten Anders Hansson från Mo­ deraterna skaffat sig en överblick av olika säkerhetsfrågor. Intresset för säkerhetsfrågor har han sedan sitt arbete som tullinspektör och som reservofficer.

När tekniken går framåt och allt fler blir uppkopplade så följer det även med avigsidor. Hotet från brottsligheten på internet såg Anders Hansson redan i sitt arbete på Tullverket. Darknets och handel med virtuella valutor gör att kriminella transaktioner inte kan spåras. Det gäller att polisen får rätt utbildning och utrustning, för det behövs pengar och att lösa trätofrågan om de civilanställdas ställning. Överblicken omfattar även landets skyddsrum. Han ser att kontrollen av dem är bristfällig och hyresvärdarna är ofta omedvetna om sitt ansvar. Kommunerna och MSB behöver öka antalet inspek­ tioner.

– Det tar tid att genomföra sä­ kerhetspolitiska frågor. Jag brukar säga att man måste ligga fyra år före i politiken. Gör en risk- och sårbarhetsanalys och tänk lång­ siktigt, det gäller så väl småföretag som Försvarsmakten, uppmanar Hansson. Då kan hot konkretiseras och värderas rätt.

FLERBOSTÄDER

Axema utvecklar smarta lösningar inom passerkontroll och porttelefoni.

• Allt i en enhet

FÖRETAG

Passersystem, porttelefon, kodlås.

• Enkelt och bekvämt

Talande instruktioner. Lätt att använda och sköta. Anpassad för alla.

• Öka tryggheten

Ökar säkerheten och kontrollen. Använd nyckelbrickor istället för nycklar.

HANDEL

INDUSTRIER

axema.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Fördjupning Samhällsberedskap

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

”I kris är det alltid de redan utsatta som drabbas värst” Anders M Johansson, generalsekreterare Civilförsvarsförbundet

Myndigheten för samhälls­ skydd och beredskap anser att det finns 27 olika typer av hot och risker som kan skapa allvarliga störningar i Sverige. Allt från dåligt väder till krig. Hur samhället klarar sin beredskap är avgörande men även den enskilde kan förbereda sig mer eller mindre väl.

– Det finns en överhängande risk att vi pratar om det vi inte kan istället för det vi kan och hur det ska tas tillvara, säger Anders M Johansson.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO ERIK CRONBERG

Krisberedskap går ut på att förebygga och minska risker samt förbereda sig för att klara det som ändå inträffar.

Alla samhällets resurser, som till

exempel myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv, organisationer och även enskilda människor, har en del av ansvaret och bör vara delakti­ ga i att förebygga och hantera kriser.

Om många människor klarar sig bra på egen hand i början av en kris så ger man också kommuner och andra offentliga myndigheter mer tid att fördela sina resurser rätt.

Det egna ansvaret är en hjälp på vägen för det offentliga åtagandet som handlar om att hjälpa alla i sam­ hället, de gamla och de som lever på institutioner eller av andra anled­ ningar har svårt att klara sig själva.

Essentiella behov Terrordåd i vår absoluta närhet och spänningar kring Östersjön har medverkat till att det idag finns en utökad hotbild. I de sammanhangen uttalas det ofta att vi måste förebe­ reda oss för det oväntade. Det kan vara en tankeväckare men knap­ past en grund för hur vi praktiskt ska förbereda oss, menar Anders M Johansson, generalsekreterare på Civilförsvarsförbundet.

– Det finns en överhängande

risk att vi pratar om det vi inte kan istället för det vi kan och hur det ska tas tillvara. Det finns betydande resurser i samhället, men ofta ligger de i stuprör och hängrännorna är för få om man uttrycker sig så.

Civilförsvarsförbundets uppgift är att organisera och utbilda riskmed­ vetna, engagerade och ansvarsta­ gande medborgare. Enligt Anders M Johanson så finns det fem behov som vi behöver tillgodose för att överleva i en kris: 1. Dricksvatten på daglig basis 2. Mat 3. Värme 4. Sömn 5. Information, att vi får rätt och relevant information som inte ger utrymme till egna tolkningar.

”Det som finns ligger på butikshyllorna” Även om det finns resurser i samhäl­ let så finns det vissa frågetecken när det kommer till den praktiska tillämpningen. Ett frågetecken är livsmedelsförsörjningen, något som

Idag är varannan tugga vi äter importerad. Det som finns ligger på butikshyllorna.

Anders M Johansson

Civilförsvarsförbundet lyft under många år.

– Idag är varannan tugga vi äter importerad. Det som finns ligger på butikshyllorna. Det finns några större centrallager men de är inte större än att det kanske räcker i tio till fjorton dagar. Du behöver inte vara lobbyist för svenska bönder för att hävda att det inte är någon bra situation, säger Anders M Johanson.

Den så kallade Prepperrörelsen där människor ständig förebreder sig för katastrof och ibland beskrivs som mer eller mindre knäppgökar kanske i själva verket är de som står för det sunda förnuftet?

– Det kan ligga något i det men det

är också viktigt att vi inte bara tänker på oss själva utan är solidariska. Folk ställer upp för varandra, det är en stark kraft som det gäller att ta vara på.

Frågan om skydd och säkerhet har i hög grad en välfärdsdimension i sig, menar Anders M Johansson.

– Det finns väl inget viktigare för oss än liv och hälsa. I samband med en kris är det alltid de redan utsatta som drabbas värst, det är välkänt och dokumenterat och något vi måste räkna in, avslutar han.

Smart fakta En lampa som går att använda utan el, ett bra kärl att hämta vatten i och mat som enkelt kan tillagas och ätas, samt ett första hjälpen-kit underlättar möjligheten att klara sig om kris uppstår.

En radio som drivs med batteri eller solceller är också värt att investera i. Radion är det mest säkra mediet och P4 är den kanal som används när kriser uppstår.

ANNONS

Digitaliseringen avgör affären Den digitala transforma­ tionen påverkar organisa­ tioner och företag på ett omvälvande sätt. Därmed har informations­ och säkerhetsfrågorna hamnat allt högre på dagordningen och är idag avgörande för hela verksamheten.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Roger Holfeldt, PwC

Digitaliseringen skapar nya förutsättningar för verksamheter inom både privat och offentligt sektor.

Den ger oändliga möjligheter samtidigt som den för med sig nya risker.

PwC har förvärvat ett av Sveriges ledande oberoende säkerhetsföretag, Ekelöw, och skapat det nya affärsområdet Cyber Security.

I och med förvärvet har PwC nu spetskompetens på området och kan

hjälpa företag med de utmaningar som väntar och ge kunderna det man kallar Digital Trust, där cybersäkerhet, risk- och kontinuitetshantering ingår. Ett 60-tal specialister ingår i affärsområdet idag.

– Grunden är att implementera ett sunt riskhanteringsarbete som kan resultera i effektiva, anpassningsbara och förberedda organisationer som har koll på sina kritiska processer, säger Roger Holfeldt på PwC. Genom att implementera ett systematiskt informations-och cybersäkerhetsarbete ökar organisationer sin förmåga att skydda essentiella verksamhetsprocesser, kärnfunktioner, varumärke etc. Samtidigt som möjligheten att nå strategiska mål i en alltmer riskfylld omvärld ökar.

– Det finns ett behov av att ledningarna engagerar sig i de här frågeställningarna eftersom det handlar om att skydda kritiska kärnfunktioner och affärsmål, säger Roger Holfeldt.

Därför riktar man också in sig mot ledningar och styrelser.

Under Almedalsveckan kommer PwC att hålla 18 seminarier under temat ”Sveriges konkurrenskraft – vår framtid” där digitalisering är ett av flera högaktuella ämnen.

PWC PwC Sverige ingår i det globala PwC-nätverket som finns i 157 länder och har cirka 208 000 medarbetare.

Läs mer på www.pwc.se

ANNONS

Kommunikation ger integration Anna Skagersten är Lidingö stads förste integrationssamordnare. Uppdraget är att skapa mötesplatser mellan öborna och nyanlända flyktingar.

– Jag tror att det handlar väldigt mycket om en bra kommunikation.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO ANDERS E. SKANBERG/SHUTTERSTOCK

Under 2016 ska Lidingö stad ta hand om 189 ensamkommande barn och utöver det har staden avtal med Migrationsverket att ta emot 171 nyanlända med uppehållstillstånd.

Av dem består hälften av familjer.

Anna Skagersten tillträdde sin tjänst i januari och konstaterar att Lidingöbornas intresse för att hjälpa människor från andra kulturer att integreras i det svenska samhället är stort.

– Det finns ett stort engagemang från organisationer och föreningar och från individer och familjer som hör av sig till mig och säger att de gärna vill hjälpa till. Alla som är intresserade är välkomna att höra av sig till mig, säger hon.

Ett par gånger per termin bjuder staden in allmänheten till öppna samtalskvällar om integrationen och hur man tar emot flyktingar.

Det senaste hade fokus på skolan och där berättade Hersby gymnasium om sitt integrationsprojekt och

om IM-programmet där många nyanlända ungdomar går. Eleverna har även startat en internationell förening så att både svenska och nyanlända elever lättare kan träffas utanför skoltid.

– De kan träffas och äta tillsammans, åka skidor eller vad som helst.

De gör saker tillsammans hela tiden och många får nya kompisar.

Lidingö står väl rustat.

Vänfamilj eller Kom-igångstödjare är andra sätta att hjälpa nyanlända flyktingar men ett antal öbor har också ställt upp på tyngre uppdrag som att vara jourhem eller familjehem.

Lidingö stad har också ett mer formaliserat samarbete med det civila samhället. Ett externt råd har tillsatts där stadens föreningar och organisationer finns representerade och som träffas några gånger per termin.

– Många som kommer har ju noll koll på vad ett svenskt föreningsliv innebär. Så här finns mycket

Anna Skagersten

att hämta inte minst inom idrotten.

Ett annat samarbete är med Nyföretagarcentrum om hur man kan utbilda nyanlända i att starta företag.

– Jag har också deltagit i företagarfrukost som handlar om integration och hur man kan hjälpa företag som vill anställa flyktingar. Även inom den kommunala förvaltningen har en rad åtgärder vidtagits. Bland annat har ett integrationsråd där alla förvaltningschefer ingår tillsatts.

– Alla ska vara med. Från tekniska, fastighets, utbildningsförvaltningen och så vidare där vi kan diskutera hur vi sköter vårt uppdrag och identifiera vilka brister som kan finnas.

Det är ett intensivt arbete och nästa år väntas ännu fler komma.

– Jag har många duktiga medarbetare omkring mig och det fanns en förberedd plan och en integrationspolicy sedan i höstas. Det är en bra grund att stå på, avslutar Anna Skagersten.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Det spelar egentligen ingen större roll hur hög kvalitet det är på utbild­ ningen vi erbjuder om samhället i övrigt inte inbjuder till delaktighet via alltifrån föreningslivet till arbets­ livet och den dagliga interaktionen mellan människor i vardagen, säger Charlotte Vällfors, verksamhets­ områdeschef på Hermods.

Charlotte Vällfors, verksamhetsområdeschef Hermods

När människor känner sig inklu­ derade och delaktiga i samhället minskar känslan av utanförskap,

otrygghet och därmed även behovet av att bosätta sig i områden som till stor del befolkas av landsmän. ”Samhällen i samhället” som utgör en grogrund för fördomar och klyftor i samhället.

Charlotte Vällfors menar att nyanlända som tidigt efter sin ankomst till Sverige får samhällsin­ formation och arbetsmarknads­ introduktion i kombination med individanpassad språkundervisning, upplever att de är inkluderade i samhället gör snabbare inträde på arbetsmarknaden.

– Elever som hunnit interagera med svensktalande personer innan de påbörjar sin SFI­undervisning uppnår ofta betydligt snabbare resultat än elever som inte haft möjlighet att lära sig och träna sin svenska genom interaktion med svensktalande. Det är ytterligare ett viktigt skäl till varför inkludering och delaktighet i samhällets olika delar är så avgörande för en fram­ gångsrik integrationsprocess.

Hon tillägger att nyanlända drivs av en stark vilja att bidra till och etablera sig i det svenska samhället, så till de främsta integrationsutma­ ningarna hör att tillvarata och upp­ märksamma kompetens, erfarenhet och förmågor.

– På Hermods gör vi detta möjligt genom att utgå från indivi­ dens erfarenheter och behov i våra insatser och utbildningar. Sömlösa och flexibla studier med digitala lärandeverktyg i kombination med matchning till arbete kortar vägen till självförsörjning och tillgänglig­ gör samhället för nyanlända.

Ökad kunskap stärker viljan till inkludering Charlotte Vällfors tycker att reger­ ingens etableringspaket, där jobb, utbildning, boende och mottagnade samt civilsamhällets roll betonas behövs, men påpekar att forskning och erfarenhet från andra länder pekar på att samhället behöver tillgängliggöras för nyanlända. Det inkluderar att skapa mötesplatser för svenskar och nyanlända att interagera på.

– I slutänden krävs en vilja att tillgängliggöra samhället och inkludera de nyanlända. Där kan en ökad kunskap bland Sveriges befolkning leda till att fler betraktar de nyanlända som en värdefull resurs som kan tillföra mycket till Sverige, säger Charlotte Vällfors.

Den som vill hjälpa till kan kontakta Anna Skagersten på 08-731 39 23 eller e-post: anna.skagersten@lidingo.se

ANNONS

”Inkludering och delaktighet är avgörande vid integration” Inkludering på arbetsmarknaden och tillgång till SFIunder­visning­framhävs­ofta­som­nyckelfaktorer­för­en­ framgångsrik integrationsprocess. Pusselbitarna är viktiga­för­att­människor­från­andra­länder­ska­kunna­bli­ en del av samhället, men det i särklass viktigaste är att tillgängliggöra­det­svenska­samhällets­olika­delar­så­att­ nyanlända­blir­delaktiga­i­samhällsutvecklingen.­

LIDINGÖ STAD

HERMODS Vill du veta mer om Hermods utilbdningar och tjänster?

Besök hermods.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Utmaning Cyberattacker

ANNONS

FOTO SHUTTERSTOCK

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

Allt har ett pris Det råder en katt-och-råtta lek på internet. Företag, myndigheter och organisationers IT-avdelningar skaffar sig allt bättre skydd mot attacker. Datorhackarna finslipar ständigt sina angreppsmetoder och använder ny teknik för att kunna kompromettera datasystem och samtidigt hålla sig dolda för säkerhetsprogram och polis. Den som är väl förberedd låter sig inte överraskas. Men hur skyddar man sig mot hot man inte känner till?

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Den 19 mars i år utsattes Sverige för ett av de mest väl samordnade datorangreppen hittills. De främsta måltavlorna var tidningssajter till­ hörande mediehusen Bonnier och Schibstedt. Servrarna utsattes för miljontals samtidiga anrop från da­ torer utifrån via sina internetleveran­ törer. Webbplatserna för tidningarna gick inte att surfa in på under flera timmar. Angreppen fortsatte den 20 mars och förnyades i styrka den 24 mars. Cyberattacken var en ögon­ öppnare, hur allvarligt kan hackare slå till mot viktiga samhällsfunktio­ ner? Och vilka är de?

Olika former av attacker Dagens hackare är sällan ensamma datornördar i tonåren, även om de finns kvar och kan orsaka skado­r.

Hackarna blir istället alltmer sofistikerade och arbetar nischat inom ett ekosystem av specialiserade cyberbrottslingar som delar med sig av skadlig mjukvara, informa­ tion om kända programbuggar och sina färdigheter. Därmed kan även nybörjare bland hackare använda resurser de annars inte skulle ha tillgång till eller vetskap om, för att angripa system.

Angreppet den 19 mars var en klassisk överbelastningsattack som genomfördes av ett så kallat botnät.

Ett botnät är ett nätverk som utgörs av ett stort antal datorer som smittats

av ett virusprogram. En hackare kan sedan styra datorn över internet. Ti­ digt riktades misstankarna mot Ryss­ land. Datatrafiken mellan Ryssland och Sverige ökade just vid tidpunkten för attacken men det behöver inte betyda att angreppet utfördes däri­ från. På internet är botnät som kapat miljoner datorer inte ovanliga. Dessa botnäts kan sedan den så kallade botherden hyra ut per timma för att delta i ett angrepp. Överbelastningsattacker är klum­ piga angrepp och handlar enbart om att blockera och förstöra ett datasys­ tem. Det kan inte leta reda på och stjäla någon information ur systemet. Överbelastningsattacker kan använ­ das för att avleda systemförvaltarens uppmärksamheten från ett viktigare angrepp, men oftast rör det sig bara om vandalisering.

Nolldagsattacker, dataintrång eller sabotage är betydligt allvarligare speciellt om de utnyttjar en sårbar­ het som bara angriparen känner till.

Attackerna blir lättare att utföra med nyinköpt mjukvara som anpassats till att angripa målet. Namnet nolldags­ attack kommer ifrån att utvecklarna av programmet som har sårbarheten har haft noll dagar på sig att korrigera sårbarheten. Det finns alltså ingen möjlighet att lösa felet.

Under de senaste åren har även angreppen med Ransomware ökat.

Utpressningsvirusen smittar en dator

och hackaren kräver offret på pengar för att datorn ska bli användbar igen.

Hackarna kan kryptera stulna filer och lägga upp dem på nätet under hot om att släppa kodnyckeln fri för alla att plocka åt sig.

Mycket av dagens säkerhetsåt­ gärder som antivirusprogram och brandväggar handlar om att skydda mot hot som redan är kända, och där det redan finns utvecklade motmedel.

Enligt en rapport från säkerhetsföre­ taget Check Point år 2015 angriper dock 106 nya former av sabotagepro­ gram system varje timme. Hur kan man skydda sig mot hot man inte känner till?

IT är en förutsättning för verksamheten även om många beslutsfattare fortfarande ser ITsäkerhet som en kostnad.

Harri Larsson

Så skyddar man sig Tidsaspekten spelar stor roll för att upptäcka attacker, kunna svara på ho­ ten och reparera skador. Intrång och andra säkerhetshot kan gå oupptäckta i månader, ibland även i åratal. Om det fortfarande upptäcks säkerhetshål i gamla kommunikationsprotokoll som OpenSSL och kommandogräns­ snitt som Bash finns det anledning att vara försiktig med nyare programvara med öppen källkod.

Angripare kan vänta upp till tre

år innan de gör något. Skickliga hackare vet att det är mer lönsamt att ha tillgång till data i ett system än att stjäla data. Då kan de bjuda ut informationen och säkerhetshålen till högstbjudande på en internetauk­ tion, som i sin tur kan vidareförmedla till ännu en part med intresse av att ändra på dem. Förfalskade data kan höja och sänka aktiekurser, att viktiga tillgångar glöms bort eller leda till att företag fattar felaktiga beslut.

– Vi måste bli mindre policyfix­ erade och mer baselinefixerade! I Sverige verkar det ofta vara viktigare att vi har följt regelverket inför en cyberattack, snarare än att se till att effekten av intrånget minimeras säger Harri Larsson, strategichef för försvar och nationell säkerhet i Norden för Hewlett Packard Enterprise.

Det skifte som behövs, enligt Harri Larsson, är att börja se att IT är en förutsättning för verksamhe­ ten även om många beslutsfattare fortfarande ser IT-säkerhet som en kostnad. Det är viktigt att se till att organisationen skaffar sig en partner som har IT som kärnverksamheten för att vara uppdaterad med de se­ naste inom säkerhet. Det behovet har ökat då IT- användningen hos många småföretag är mycket mer avancerad än för bara några år sedan. De interna säkerhetsrutinerna har inte hållit jämna steg.

Säkerheten rör sig ifrån att svara på intrång, som med antiviruspro­ grammen, till att förebygga intrång redan innan de kommer in i data­ systemen. Det gäller att regelbundet göra översyn av enheter, tjänster och användarmodellers säkerhet. Några av de bästa skydden mot hackare handlar inte om avancerad teknik utan om att ha gjort sin riskhantering.

Så ser staten på cybersäkerhet Utredningen ”Informations- och cy­ bersäkerhet i Sverige”, SOU 2015:23,

Harri Larsson, strategichef för försvar och nationell säkerhet i Norden, Hewlett Packard Enterprise

som är ute på remiss visar trender i hur staten ser på cybersäkerhet.

Utrednin­gen förordar samarbete mel­ lan sektorer, myndigheter och andra länder men nytt är att en allomfattan­ de strategi inte längre föreslås. Beho­ ven är för omfattande och varierande så det behövs flera strategier.

Utredningen föreslår att MSB ska utöva tillsyn över myndigheternas säkerhetsarbete och ställa krav för hur staten upphandlar IT-tjänster. Vidare föreslås att det ska bli obligatoriskt för alla myndigheter att rapportera ITincidenter. I EU:s kommande data­ skyddsförordning och i länder som Tyskland är skyldigheten att rappor­ tera intrång starkare. Förutom ökade anslag till MSB, utgår utredningen från att kostnaderna för förslagen ska bäras av respektive myndighet.

Smart fakta ISO/IEC 27000 är en samling säkerhetsstandarder utgivna av standardiseringsorganisationerna ISO och IEC och ger riktlinjer för hur risker och hot kan kartläggas och hanteras på ett systematiskt sätt. De beskriver ledningens ansvar, administrativa rutiner och övergripande krav på IT-infrastrukturen.

ANNONS

Inkluderar trygghet redan i stadsplaneringen I Österåkers kommun står invånarnas trygghet högt på agendan. Satsningen ”Trygg i Österåker” leds av två anställda, en trygghetssamordnare och en verksamhetsutvecklare, som alla är kopplade till samhällsbyggnadsförvaltningen, och har på tre år resulterat i en kraftig minskning i antalet anmälda brott.

– Nyckeln till Österåkers framgång baseras på samverkan, säger Lena Brodin.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

I Österåkers kommun råder en bred politisk enighet som innebär att trygghetsfrågorna betraktas som strategiskt viktiga av alla politiker, oavsett partitillhörighet. Trygg i Österåker leds av trygghetssamordnaren Lena Brodin och verksamhetsutvecklaren Daniela Balladares, i nära samverkan med ett trygghetsråd med politiker, tjänstemän, polisen och representanter från kommunens fastighetsbolag.

– Ett strategiskt viktigt beslut var att Trygg i Österåker är knuten till samhällsbyggnadsförvaltningen. Det innebär att vi inkluderar trygghetsperspektivet i samband med att nya parker, bostadsområden och andra delar av kommunen planeras, säger Lena Brodin.

Färre anmälda brott Kommunen har en app, Felanmälan Österåker, som gör det möjligt för

invånarna att snabbt och enkelt rapportera in otrygga platser, klotter, skadegörelse eller övergivna fordon. Förtroendet för kommunens trygghetsarbete är högt, vilket bland annat beror på att de är snabba med att undersöka och åtgärda inrapporterade otrygghetsfaktorer runtom i kommunen. Appen gör det möjligt för invånarna att följa sina inrapporterade ärenden från start till mål.

– Det är verkligen glädjande att Trygg i Österåker ger konkreta resultat. Vi startade upp år 2012 och 2015 var andelen anmälda brott den lägsta på tjugo år. En konsekvent satsning på att minska antalet bilbränder har resulterat i en minskning av dessa på 63 procent. Närpolisen och bevakningsföretag i kommunen ägnar sig också mycket åt situationell och social rondering, vilket bidragit till minskad brottslighet och ökad trygghet, säger Lena Brodin.

Aktiv nattvandringsverksamhet I Österåkers kommun finns exempelvis en mycket aktiv nattvandringsverksamhet där frivilliga nattvandrar två kvällar i veckan året runt. Här råder definitivt ingen brist på frivilliga krafter som vill bidra till att skapa ett tryggt klimat i Österåkers kommun.

– Som ett led till att bli en säker och trygg kommun arbetar vi med trygghet i det offentliga rummet.

Liv och rörelse i offentliga rummet skapar trygghet. Vi arbetar efter beprövade metoder som exempelvis rutinsaktivitetsteorin, Broken Windows-teorin och Power of Ten-teorin, avslutar Lena Brodin.

ÖSTERÅKERS KOMMUN Trygg i Österåkers vision och mål: ”Vi ska vara en trygg och säker kommun att verka och bo i. Detta uppnår vi genom ett nära samarbete med kommunens invånare, andra myndigheter, föreningar, ideella organisationer och näringsliv. Vårt arbete är att samordna och utveckla ett övergripande, strategiskt och långsiktigt drog- och brottsförebyggande trygghetsarbete i Österåkers Kommun. Vi är aktivt med i samhällsplaneringen när det gäller att skapa trygghet i de offentliga rummen.”

Vill du veta mer om Trygg i Österåker och Österåkers kommun, gå in på osteraker.se

TECHNOLOGIES IN SUPPORT OF A SAFER FUTURE At BAE Systems Bofors we are always trying to find new ways to improve our products and services. To be innovative and bold are trademarks for us in our continuously work to increase the Customer value of our offerings. Being innovative is much more than implementing new functionalities. It is also about reducing cost, increasing safety, improving quality and being an active force to support the work for a safer future. To deliver cost effective, high quality and safe products that fully meets the Customers’ expectations, is top priority to BAE Systems Bofors.

In order to reach this goal on today’s competitive market you need to be innovative, bold and trusted, the trademarks of BAE Systems Bofors.

www.baesystems.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Fördjupning IT-säkerhet

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

”Risker måste bedömas balanserat”

Aktuellt

Roger Holfeldt, rådgivare och director, Cyber Security, PwC

IT-säkerhet en överlevnadsfråga

Mikael Wedlin, IT-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Privatiseringen av många samhälls­ viktiga verksamheter ställer högre krav på samarbete kring informa­ tions- och IT-säkerhet mellan den privata och den offentliga sektorn.

Leveranser av tjänster och pro­ dukter blir mer och mer beroende av kommunikation via internet. Ett avbrott i ett specifikt system eller en tjänst riskerar att inte bara på­ verka enskilda kommunikationer som databaser och applikationer.

Det kan också spridas och orsaka allvarliga problem för samhällsvik­ tiga sektorer som bank, transport och energi, och på längre sikt för hela samhället.

Eftersom de är sammankopp­ lade, öppnar cyberhot för allvarliga störningar för alla typer av funktio­ ner och på alla nivåer i samhället.

Säkerhet och motståndskraft i kritisk informationsinfrastruktur blir en överlevnadsfråga för organi­ sationer och verksamheter.

– Det kommer alltfler externa kravställningar, nya regler, lagar och direktiv som förutsätter ett väl fungerande riskarbete, säger Roger Holfeldt, rådgivare och director på PwC inom affärsområdet Cyber Security.

När NIS-direktivet från EU ska införas kommer samtidigt det svenska kravet på rapportering av IT-incidenter som gäller för statliga myndigheter att utökas till att gälla fler aktörer som bedriver samhälls­ viktigverksamhet.

Säkerhet i en allt mer komplicerad IT-miljö kräver mer kunskap och övning.

– Tidigare handlade intrång mer om klotter, nu mer om ekonomiskt sabotage, politiska motiv och brottslighet, det är proffsigare nu, säger Mikael Wedlin.

TEXT WALDEMAR INGDAHL

IT-säkerhet är en brett ämne som ofta kräver en stark specialisering.

Tekniken är lätt att använda även om användaren inte förstår hur IT fungerar. Allt fler föremål i vår var­ dag styrs av mjukvara. IT har blivit ett omfattande begrepp som förutom stationära datorer även omfattar exempelvis smartphones, surfplattor, bilar, kylskåp. Apparaterna skyddas av antivirusprogram och brandväg­ gar, men många föremåls proces­ sorkraft och minne är otillräckliga för att kunna köra de bästa programmen.

Internet byggdes upp som en all­ män resurs och förutsätter hederliga aktörer i en betrodd omgivning. En enskild datoranvändare hade inte så mycket att tjäna på att uppträda själviskt eller bedrägligt, då det från början fanns så lite vinst att hämta på nätintrång.

Den möjliga vinsten för angri­ parna stiger när vi blir mer beroende av IT, samtidigt börjar ansvaret för säkerheten att läggas ut på användar­ na. Användarna känner fortfarande tillit till tekniken och internet men tilliten är inte alltid befogad.

Kostar tid och pengar Mikael Wedlin är IT-säkerhets­ forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. FOI är ett statligt

forskningsinstitut som finansieras främst genom att utföra uppdrag åt bland annat Försvarsmakten, myndigheter och näringslivet. Upp­ dragen kan handla om att lära ut den kunskap FOI samlat om IT-säkerhet.

Mikael Wedlin jämför dagens IT-utveckling med säkerheten som den såg ut när bilen kom i slutet av 1800-talet. Många kunde köra bil, men det fanns inte säkerhetshjälp­ medel som bilbälten eller krockkud­ dar. Då säkerhetskunnandet var lågt stiftades i England en lag om att före varje bil som körde skulle det gå en man med röd varningsflagga. Säker­ heten tog då bort nyttan med bilen.

Enligt Riksrevisionens gransk­ ning saknade 65 procent av myndigheterna en plan för hur IT-säkerhetsarbetet ska bedrivas kontinuerligt. En anledning till detta kan vara att säkerhet kostar tid och pengar. Kostnaderna gäller inköp av material, utbildning och att sänker­ het kan tynga ned IT-systemens funktionalitet. Skador kan upptäckas lång tid efter att ett angrepp ägt rum, samtidigt som kostnaderna för säkerheten syns direkt.

Kunskap är säkerhet Ett kontinuerligt säkerhetsarbete är dock viktigt för aktörerna förändras,

berättar Mikael Wedlin men tillägger också att risker alltid måste bedömas.

– Tidigare handlade intrång mer om klotter, nu mer om ekonomiskt sabotage, politiska motiv och brottslighet, det är proffsigare nu.

Risken för ett “digitalt Pearl Harbor”, ett oväntat storangrepp, är ändå låg. Även vid angrepp mot kritisk infra­ struktur så vet inte angriparen riktigt vilket resultatet blir. Det handlar ofta om korta störningar, inte stor förödelse. Cyberattackerna mot kraftindustrin i Ukraina i januari ledde till att elnätet gick ned i tre timmar, vilket motsvarar skadorna från en stor höststorm. Risker måste bedömas balanserat, annars är det lätt att man börjar att ropa varg.

Träning gör att man kan hantera en incident och upptäcka vad som är ett angrepp eller ett datafel. Träning ger också en gemensam terminologi och förhållningssätt till cybersäker­ het, menar Mikael Wedlin, som också framhäver betydelsen av certi­ fieringar av systemadministratörer.

– Kunskapen är viktig för att kunna ställa säkerhetskrav under systemutvecklingen, för det är dyrt att säkra systemen när något väl hänt. Då kan man göra rätt priori­ teringar mellan kostnad, nytta och säkerhet i systemet.

Smart fakta FOI erbjuder praktiska demonstra­ tioner för att inte säkerhetstänkandet ska bli för teoretiskt eller tekniskt djupt. De synliggör hur till exempel ett program som USB Dumper tar information från stickor som sätts in i en smittad dator.

Det finns även kurser om grundläggande säkerhet i industriella informations- och styrsystem för drifts- och utvecklingsingenjörer som lär ut vikten av ett aktivt säkerhetsarbete, vilka metoder och verktyg som är lämpliga och hur säkerhetsutveckling kan gå till. Praktisk incidenthantering är en annan kurs där deltagande systemadministratörer kan lära sig att hantera angrepp. På FOI:s träningsanläggning CRATE kan tekniker under realistiska förhållanden öva sig i större nätverk, till exempel på att upprätthålla säkerheten i ett system som varit infiltrerat av hackers under lång tid.

FRAMTIDEN FÖR CYBERSÄKERHET ÄR 360° Dataintrång är ofrånkomligt, man kan läsa om dem dagligen i media. Cybersäkerhet ska inte ses som en tilläggsfunktion utan mer som ett obligatoriskt skydd. För att följa med i utvecklingen behöver man idag ett mångfacetterat och kontinuerligt digitalt skydd. F-Secure ger ett heltäckande modernt cyberskydd i 360°.

Vill du veta hur förberett ditt företag är?

GÖR F-SECURES STRESSTEST PÅ F-SECURE.COM/CYBERTEST

ANNONS

Hadas Baimot lär sig det svenska språket och kulturen med praktik på NBV

Eva Tånneryd, i mitten, arbetar som verksamhetsutvecklare på NBV Mittsverige.

Hadas Baimot berättar att man som asylsökande inte har möjlighet att söka sig till SFI:s undervisning.

NBV och andra studieförbund fyller därför en mycket viktig funktion för nyanlända som vill börja lära sig svenska redan som asylsökande.

Vi studieförbund och det övriga civilsamhället är ofta de första representanterna från civilsamhället som de asylsökande möter när de kommit till Sverige.

Eva Tånneryd

För Hadas Baimot, som flytt från Eritrea till Sverige och kom som asylsökande till Kramfors för åtta månader sedan, var resan till Sverige både lång och farlig. I väntan på uppehållstillstånd praktiserar Hadas Baimot på studieförbundet NBV i Kramfors.

Praktikplatsen betyder mycket för hennes välbefinnande och ger henne dessutom en möjlighet att träna sina svenskkunskaper.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Studieförbund har en nyckelfunktion i arbetet med att erbjuda asylsökande en möjlighet att lära sig grundläggande svenska och därmed kunna få en meningsfull sysselsättning.

Arbetet tillför även en viss struktur i en tillvaro som i övrigt fokuserar mycket på väntan – att få ett besked om ett eventuellt uppehållstillstånd.

Eftersom det kan ta uppemot arton månader att få besked om uppehållstillstånd så är det viktigt att asylsökande erbjuds någon form av sysselsättning under tiden.

– Vi studieförbund och det övriga civilsamhället är ofta de första representanterna från civilsamhället som de asylsökande möter när de kommit till Sverige. Vår språkträningsverksamhet i Kramfors bemannas av ett femtiotal svenska volontärer och hade under fjolåret 350 deltagare. Utöver renodlade språkgrupper så erbjuder vi även språkträning med körsång, hantverk och bokcirklar där de som kommit lite längre läser lättlästa böcker, säger Eva Tånneryd, verksamhetsutvecklare på NBV Mittsverige.

”Jag lyckades överleva resan över Medelhavet” Hadas Baimot är utbildad sjuksköterska som vidareutbildat sig till barnmorska, och hon drömmer om att starta ett nytt liv i Sverige och så småningom kunna utöva sitt yrke här.

– Jag arbetade som barnmorska i sex år i Eritrea innan jag bestämde mig för att fly till Europa, med siktet inställt på Sverige. Många faktorer bidrog till beslutet att fly mitt

hemland. Eritrea är en av världens mest odemokratiska stater, vilket förstås medförde många problem i mitt dagliga liv. För min del var det en kombination av personliga och yrkesmässiga faktorer som gjorde att jag slutligen fattade beslutet att inleda flykten till Europa, säger Hadas Baimot.

När hon inledde ett liv på flykt var hon inställd på att det skulle ta tid att nå sin slutdestination, Sverige. Att ta sig till Europa över Medelhavet kan vara farligt och många flyktingar transporteras på överbelastade båtar med stora säkerhetsbrister. Efter att ha vandrat genom öken i Sudan, där hon fängslades av polisen i tjugoen dagar, och hamnat i Libyen där hon stannade i drygt månad, tog Hadas Baimot båten över Medelhavet.

– Resan var mycket farlig och dramatisk, jag färdades tillsammans med många andra flyktingar på en båt som egentligen var alltför liten för att klara färden över Medelhavet på ett säkert sätt. Ett par timmar utanför den italienska kusten höll på det på att gå riktigt illa, men då kom den italienska kustbevakningen till vår räddning. De delade ut flytvästar till alla flyktingar som befann sig på båten och lät oss gå ombord på deras fartyg. Då väntade en tre timmar lång båtresa till en hamn längs med den italienska kusten. När jag klev i land i Italien kändes det väldigt bra att vara i land i Europa och att jag lyckades överleva den mycket riskfyllda resan över Medelhavet, säger Hadas Baimot.

Praktiserar på NBV Efter tio dagar i Italien valde Hadas Baimot att fortsätta resan till Skandinavien. Hon tog sig igenom stora delar av den europeiska kontinenten och hamnade så småningom i Danmark. Därifrån kom hon via Öresundsbron till Sverige, där Migrationsverket valde att placera henne på ett asylboende i Kramfors i Ångermanland.

– När NBV:s representant kom till asylboendet för att presentera sin språkträningsverksamhet blev jag intresserad och valde att delta i olika aktiviteter för att lära mig svenska.

Som asylsökande har man inte möjlighet att söka sig till undervisning i SFI, Svenska för invandrare.

NBV och andra studieförbund fyller därför en mycket viktig funktion för mig och andra nyanlända som vill börja lära sig svenska redan som asylsökande, säger Hadas Baimot.

Så småningom fick hon en praktikplats på NBV i Kramfors. Som praktikant hjälper Hadas Baimot till med många av de praktiska göromål som behöver utföras i verksamheten, alltifrån städning och blomvattning till att förbereda fikat till deltagarna i språkträningsverksamheterna. Praktikplatsen är mycket viktig för henne och har stor inverkan på välbefinnandet.

– Jag är så tacksam och glad att jag har fått en praktikplats på NBV, den betyder så mycket för mig.

Här får jag dels en möjlighet att lära mig svenska, men jag lär mig också om hur dynamiken fungerar på en svensk arbetsplats, hur man

interagerar med andra människor i Sverige och hur det svenska arbetslivet och samhället fungerar. För mig fyller praktikplatsen även en jätteviktig social funktion, här känner jag att jag kan bidra till samhället genom att göra nytta för andra. Jag har också skaffat mig nya vänner här, jag har fått bra kontakt med många andra asylsökanden och med de svenska volontärer som arbetar här, säger Hadas Baimot.

För mig fyller praktikplatsen även en jätteviktig social funktion, här känner jag att jag kan bidra till samhället genom att göra nytta för andra.

Hadas Baimot

Hennes dröm är att få uppehållstillstånd, kunna bosätta sig permanent i Sverige och så småningom arbeta som barnmorska i den svenska hälso- och sjukvården.

– Jag trivs jättebra i Sverige, livet är så mycket bättre för mig här än i Eritrea. Olikheterna mellan Sverige och Eritrea är verkligen många, när

jag kom till Sverige kändes det som att en helt ny värld öppnades upp för mig. Hela det svenska samhället är uppbyggt på ett helt annat sätt jämfört med det eritreanska samhället. De människor jag mött på NBV har hjälpt mig att bearbeta de jobbiga minnena från flykten och bättre hantera övergången från det eritreanska till det svenska samhället. NBV har verkligen varit ett stort och viktigt stöd för mig, avslutar Hadas Baimot.

NBV NBV:s språkträningsverksamhet bidrar bland annat till att skapa möten mellan svenskar och asylsökande, vilket i sin tur förebygger fördomar. Många asylsökande som deltagit i språkträningen och senare beviljas uppehållstillstånd gör dessutom snabbare framsteg i SFI-undervisningen.

Läs mer om NBV och deras verksamhet på nbv.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Profilen Anders Ygeman

ANNONS

FOKUSSMAHÄLLSSÄKERHET.SE

”Jag drivs av ett stort rättvisepatos” Anders Ygeman har nu haft rollen som Sveriges inrikesminister i 16 månader. I Sveriges Riksdag har han suttit i totalt 19 år.

– Att jag valde att engagera mig och också arbeta med politik beror i grunden på att jag drivs av ett rättvisepatos. Jag vill bidra till att förändra och förbättra det svenska samhället.

TEXT ANNMARIE PALM FOTO JOHAN UMENIUS

Anders är uppvuxen i Hagsätra i södr­a Stockholm. Där spelade han fotboll och engagerade sig också tidigt i SSU. Han var ordförande i SSU Stockholm 1992–1996, därefter vice ordförande i hela ungdomsförbundet SSU. I Riksdagen har han bland annat suttit i arbetsmarknadsutskottet, kon­ stitutionsutskottet och lagutskottet, samt varit ordförande i trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Under sin tid som inrikesminis­ ter har han hunnit med att sjösätta den största reformen av den svenska polisen på 50 år, en reform som är blocköverskridande. I reformen ingår bland annat att få ut fler poliser nära medborgarna.

– Det är grundläggande att vi får fler poliser närmare medborgarna.

Genom färre chefer och en samlad administration får vi fler poliser i yttre tjänst.

”Vi ska göra allt för att skydda oss” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i en rapport beskrivit att en stor andel av Sveriges med­ borgare känner sig oroliga för att ett terrordåd ska ske i Sverige.

– Med den förhöjda hotbilds­ nivån måste vi orka tänka att de terrordåd som hänt i bland annat

Samhällssäkerheten beroende av Cybersäkerhet Dagens samhällen byggs och utvecklas mer och mer runt ny teknologi där IT spelar en allt större roll. För att möjliggöra en fortsatt sådan utveckling behöver Cybersäkerheten utvecklas även på samhällsnivå samt mellan organisationer med samhällsansvar.

HPE driver sedan mer än 10 år de två största säkra intranäten i världen. Dessa är US Navy Marine Corps Intranet och UK Defence Information Infrastructure. Det möjliggör för användare att komma åt och distribuera information till sin personal där de befinner sig på ett säkert sätt. Detta är grunden för att kunna samordna resurser i tid och rum. Låt oss visa dig hur det går att få kontroll över information och tillgängligöra den där den behövs utan att eftersätta säkerheten. hp.com

Bryssel, Paris, Oslo och Köpenhamn även kan hända här.

Samtidigt visar Brottsförebyg­ gande rådets rapport att tryggheten ökar i Sverige.

– Det vi ser är att människor med utländsk bakgrund och kvinnor är otryggare. Det är en viktig fråga för regeringen, berättar Anders.

Under förra året la regeringen stor kraft på en ny strategi mot ter­ rorism. Denna innehåller en lång rad konkreta förändringar.

– Strategin är grunden för myndig­heters arbete mot terrorism­ en, och den fick också ett brett stöd bland riksdagens partier. Utöver strategin har det förts samtal med oppositionen som lett till att vi kommit överens om 13 åtgärder, däribland att snabbare kriminalisera terrorkrigsresor.

Anders konstaterar dock att vi som medborgare inte kan skydda oss mot allt.

– Nej, men vi ska göra allt vi kan för att skydda oss. Vi ser en ökad oro i vår omvärld och här gör svensk polis och säkerhetspolis ett impone­ rande arbete med att avvärja hot.

– Det vi behöver göra är att bygga en beredskap som är flexibel nog att kunna hantera även oförutsedda händelser. Det är en stor utmaning.

Flyktingmottagandet i fokus Sverige har den senaste tiden mins­ kat mottagandet av antalet asylsö­ kande, från att man som mest tog emot 10 000 i veckan till att vi som nu, vid tiden för denna intervju, tar emot cirka 700 personer i veckan.

– Vi har haft en besvärlig period vad gäller vårt flyktingmottagande.

Men i och med de införda identitets­ kontrollerna så är det nu ett färre antalet asylsökande som kommer till Sverige. Detta ger oss möjlighet att på ett bättre sätt kunna hjälpa dem som kommer eller redan har kommit hit.

Apropå en eventuell oro att Sverig­e skulle ha tagit emot terrorister i samband med flyktingströmmen så svarar Anders Ygeman så här: – Det är min uppfattning att ter­ rorister i första han väljer andra sätt att ta sig in i ett land. Vi samarbetar med säkerhetspolisen runt om i Europa. Det finns ett bra samar­ bete mellan migrationsverket och säkerhetspolisen. Dessutom ingår personkontroller även i medborgar­ skapsprocessen.

Under de senaste månaderna har man från regeringens sida fattat ett 60-tal beslut som både ska ge förutsättningar till att underlätta själva mottagandet av flyktingar men också bidra till att de som kommit

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSSMAHÄLLSSÄKERHET.SE

ANNONS

Anders Ygeman Profilen 13 Läs intervjun i mobilen!

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

Det är grundläggande att vi får fler poliser närmare medborgarna.

Med den förhöjda hotbildsnivån måste vi orka tänka att de terrordåd som hänt i bland annat Bryssel, Paris, Oslo och Köpenhamn även kan hända här.

hit integreras snabbare i samhället.

– En sådan sak är att vi från och med nu ser till att de som nu är här, även de utan uppehållstillstånd, får lära sig svenska från dag ett. Inte bara via utbildningen Svenska för invandrare, SFI, utan även via olika studieförbund. Det i sin tur hindrar dock inte att nyanlända även kan komma i sysselsättning redan från början, utan att kunna språket.

– Att tala svenska lär man ju sig även på jobbet och det är ju bra att ge människor något att göra, om än bestående av enklare tjänster, så att de får känna att de också bidrar till samhället. Ju mer dessa människor får känna att de ingår i ett samman­ hang, desto mer meningsfull blir tillvaron.

”Mitt jobb är en stor men rolig utmaning” Anders Ygeman målar upp en ansträngd arbetssituation, något som kräver en minister i balans. Privat lever han som gift och har två barn vilket, enligt honom själv, är högst bidragande till en nyttig balans i livet.

I övrigt är det med passion för sitt jobb som Anders går upp klockan halv sju varje morgon. Efter en tallri­k havregrynsgröt anländer han till regeringskansliet vid halv åtta.

– Därefter deltar jag ett stort antal möten under dagen, jag håller anfö­

randen och deltar i olika paneldebat­ ter. Men veckorna består också av att jag reser runt i Sverige för att träffa politiker, polisen och räddnings­ tjänst i alla våra län.

– Jag har två obligatoriska trä­ ningspass varje vecka, det är nyttiga pauser i annars intensiva dagar. Mitt jobb är en stor men också rolig och mycket stimulerande utmaning. ■

Smart fakta I framtiden ska 112 bli ännu effektivare med användningen av endast ett larmnummer. Idag dirigerar en operatör ärendet vidare till olika instanser som räddningstjänst, polis och brandkår när man slår 112. Med det framtida enda larmnumret ska larmoperatören istället koppla upp samtalet på samtliga instanser så att alla olika aktörer får medhörning kring det aktuella ärendet.

– På så sätt kommer vi kunna hjälpa medborgarna på bästa sätt men också med snabbare insatser än idag. Alla instanser får samma information samtidigt, utan att man behöver kontakta varandra i kedjor, säger Anders Ygeman.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Framtid Resiliens Aktuellt

Till vänster: Richard Qvarnfell, marknads­chef X-Fire Till höger: Torbjörn Herfors, ägare X-fire

Heta trender för brandskyddet TEXT WALDEMAR INGDAHL FOTO KALLE ASSBRING

– Det blir allt viktigare för företag att skydda sig själva från bränder för att undvika produktionsstopp säger Richard Qvarnfell, marknadschef på X-Fire AB. Vilka är trenderna?

Fasta släckssystem ger det bästa skyddet. Istället för pulver som skadar elektronik, används oftare släckgaser som kyler ned branden och hindrar återantändning. Släck­ gas används även i släckgranaten Fire Pro som X-Fire utvecklat.

Granaten utlöser en aerosol av kaliumnitrat, kaliumkarbonat och bindemedel som övergår till gasform. Fire Pro utsågs till årets säkerhetslösning på branschgalan Security Awards år 2015.

Richard Qvarnfell identifierar även att miljöfrågorna är mer framträdande: – Vatten är livsmedelsklassat och får inte slösas. X-fog är en tillsats i vatten som blockerar syret för att släcka elden, vilket minskar vätskeåtgången. Inblandningen av X-fog är låg på en procent och innehåller inte flourtensider, vilket är viktigt då regeringen i år begrän­ sar spridningen av dem i miljön.

Dagens släckutrustning är byggd för att fysisk styrka ska spela mindre roll och då företagen måste skydda sig, hjälper försäk­ ringsbolag och försäljare till med utbildning om utrustning och brandskydd. Bra skydd är lättare än tidigare.

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

”Det är en regional angelägenhet, inte bara en nationell” I takt med att förväntningarna ökar på hållbara, fungerande städer utan störningar, pratas det allt mer om resiliens. För att en region ska kunna utveckla sin resiliens krävs samverkan mellan systemets aktörer.

– Det gäller att samordna plattformen, alla som ansvarar för flödena och de som kan utveckla och leverera lösningar måste vara med, säger Magnus Qvant.

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Resiliens, uthållighet, är ett begrepp för hur väl ett område kan överleva och anpassa sig till förändringar och som beskriver de ömtåliga bero­ enden som finns inom ett system för att det ska fungera även vid påfrestningar. Flöden av människor, pengar, varor, energi, information och tjänster måste kunna flyta.

Inom ekologin beskrivs resiliens som ett mått på den hastighet med vilken ett ekosystem återgår till sitt föregående tillstånd efter att ha utsatts för en störning. Resiliens­ behovet påverkas av människors förväntningar har på hur effektiva, funktionella och sömlösa olika sys­ tem ska vara, och förväntningarna tycks bara öka.

Resilient Regions är en ideell förening som erbjuder en neutral arena där näringsliv, akademi, kommuner och myndigheter kan diskutera frågan om resiliens. För­ eningens vd Magnus Qvant menar att det inte finns någon enskild aktör inom det privata eller offentliga som ensam kan säkerställa alla flöden i en region, utan när en region utvecklar sin resiliens så måste det ske genom samverkan mellan systemets aktörer.

– Det gäller att samordna plattformen, alla som ansvarar för flödena och de som kan utveckla och leverera lösningar måste vara med. Det är en regional angelägen­ het, inte bara en nationell. Vi måste göra mer än att utföra en klassisk

riskhantering, för att kunna leverera lösningar för ökad attraktionskraft, säger Magnus Qvant.

”Det kommer onekligen att hända konkreta saker” Hållbarhet är ett välkänt begrepp och nära sammankopplat med resilens.

Hållbarhet pekar ut en önskvärd riktning där den ekonomiska tillväx­ ten underordnas vad ekologin skulle kunna klara av. Ekologier föränd­ ras över tid av påverkan både från naturen och från människan. De förändringarna går att mäta i bland annat föroreningshalter, biologisk mångfald av växter och djur inom ett område och förändringar i klimatet.

Men enligt Magnus Qvant omfattar resiliensbegreppet mer än hållbarhet. Begreppet används även för att bland annat beskriva frågor om ekologi, organisationer, psyko­ logi, stadsplanering, kollektivtrafik, materialteknik och ingenjörskonst, internationellt arbete och bistånd, och har kopplas till diskussioner om klimatförändringar, miljöproblem, konflikter, olyckor, terrordåd och ekonomiska prövningar. Resiliens används även gradvis allt mer för att inkludera samhällens förmåga att stå emot fysiska olyckor och katastrofer med socialpsykologiska och samhäl­ leliga betydelser.

Styrkan i begreppet är att det kan beskriva många olika fenomen och hur de påverkar varandra. Männ­

Magnus Qvant, vd Resilient Regions

iskor som mår dåligt psykiskt har svårare att svara på ett nödfall som exempelvis en brand. Svagheten är att resiliens kan bli motsägelsefullt när det påverkas av aktörernas vär­ deringar. Vad som anses som en god grundläggande livsmiljö kan skilja sig mycket åt mellan till exempel Malmö och Mexico City. När ett begrepp är framgångsrikt finns det många aktörer som ändrar sin verk­ samhet eller sin verksamhetsbeskriv­ ning för att passa in.

Själva begreppet, berättar Magnus Qvant, slog igenom år 2013 genom en serie konferenser, etableringen av 100RC, ett nätverk för 100 städer anordnat av bland annat Rockerfeller Foundation. På klimatkonferensen COP21 i Paris år 2015 gav 22 städer ett löfte om att avsätta 10 procent av stadsbudget till resiliensprojekt, totalt 5,2 miljarder dollar årligen.

– Det kommer onekligen att hända konkreta saker som kommer att göra skillnad, avslutar Magnus Qvant.

Smart fakta Idag lever hälften av världens befolkning i städer. Den siffran kommer att öka till 70 procent år 2050 enligt FN, med ökade krav på resiliens.

En viktig skillnad är mellan kronisk stress som försvagar system över tid (som hög arbetslöshet, gradvis befolkningstillväxt, hög brottsfrekvens) och akuta chocker (som snöoväder, översvämningar och olyckor). Från den åtskillnaden är det lättare att lära från tidigare erfarenheter, se hur resurser ska användas, hur mycket redundans som behövs, hur flexibla strategier bör vara och se vilka aktörer i samhället som är relevanta att ta med. Det underlättar i sin tur att öppet formulera ansvar, mäta åtgärders effekter och jämföra med vad som har stöd i forskningen.

ANNONS

Fastighetsförsäkring med personlig service!

På fastighetsägarnas försäkringsbolag Brandkontoret erbjuder vi årsförsäkring för bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare och fastighetsbolag i Stockholmsområdet.

TEXT ANNMARIE PALM

Brandkontoret erbjuder ett personligt engagemang och en hög servicegrad. Enligt senaste NKI-mätningen har vi ”utmärkt kundnöjdhet”.

För oss är det viktigt att arbeta skadeförebyggande genom att sprida kunskap och kompetens. Vi bjuder in till bostadsrättsföreningsträffar, delar ut boken om ”Förebyggande

fastighetsvård” och har en personlig skadehantering. På vår hemsida brandkontoret.se hittar du tips och råd om förebyggande åtgärder.

Nominerade till Årets innovation För varje skadefritt år belönas våra kunder genom att ett belopp motsvarande 10 procent av årspremien sätts av på kundens självriskkonto.

Skulle olyckan trots allt vara framme så kan pengarna användas för att betala självrisken.

Brandkontoret var nominerade som ”Årets innovation” till Insurance Award 2016, vilket är försäkringsbranschens egen gala som arrangeras av Risk & Försäkring och som lyfter fram de bästa prestationerna som gjorts under 2015.

BRANDKONTORET Brandkontoret kännetecknas av personlig service och skade­ hantering och har sedan starten år 1746 försäkrat fastigheter i Stockholms län. Bolaget drivs enligt ömsesidiga principer vilket innebär att Brandkontoret ägs av sina kunder som är fastighets­ bolag, bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare.

Nytänkande bäddar för hållbart miljö- och säkerhetsarbete

ANNONS

Mats Persson, miljö- och säkerhetschef Region Östergötland

Regioner och landsting är några av landets största arbetsgivare och nyckelaktörer i arbetet för ett allt mer hållbart och säkert samhälle.

Utvecklingen går rasande snabbt, det gäller att möta de nya utmaningarna och samtidigt fånga möjligheterna.

Världen förändras rasande snabbt. Globaliseringen, digitaliseringen och säkerhetsläget påverkar offentlig sektor i Sverige med nya utmaningar som följd. Ett hållbart miljöoch säkerhetsarbete blir därför allt viktigare.

I Östergötland integreras miljö- och säkerhet i allt från styrdokument till medarbetarsatsningar. Hållbart och långsiktigt fokus är en strategi som sakta ger utdelning.

I förlängningen ser jag att arbetet med miljö är lika naturligt och självklart som att arbeta med ekonomin, det handlar om att hushålla med begränsade resurser.

Mats Persson

TEXT SARA SCHRÖDER

Regioner och landsting ansvarar för en stor del av den svenska hälsooch sjukvården, men har även andra samhällsviktiga ansvarsområden, som kollektivtrafik. De är några av landets största arbetsgivare och nyckelaktörer i arbetet för ett allt mer hållbart och säkert samhälle.

– Vi ska möta utmaningar i komplexa miljöer där varken utrustning eller arbetsflöden får stanna för en sekund. Det handlar om livsuppehållande arbete där patientsäkerheten och arbetsmiljön aldrig får äventyras, säger Mats Persson, miljö- och säkerhetschef för Region Östergötland.

Allt går inte att förutse Säkerhetsarbetet är förebyggande, ska förhindra negativa händelser och minska konsekvenserna om något ändå inträffar. Tydliga rutiner, tekniska lösningar, omvärldsbevakning och kontinuerlig utbildning inom alla säkerhetsområden ingår som viktiga delar. Men det räcker inte i dag.

– Vi arbetar med att ständigt utveckla säkerhetsarbetet, tänka nytt och försöker hela tiden ligga steget före, säger Mats Persson.

När det oväntade inträffar ska alla veta vad som gäller.

– Den största utmaningen ligger i att skapa en kultur med medvetenhet och förståelse för miljöaspekter och säkerhetsperspektiv. Målet är att miljö- och säkerhetsarbetet ska vara

När det oväntade inträffar ska alla veta vad som gäller.

en naturlig del av verksamheten, inte kännas som en extra ryggsäck för våra chefer och medarbetare, säger han.

Metod som förebygger Inom det förebyggande säkerhetsarbetet har Region Östergötland vidareutvecklat en metod som blivit till förebild för andra organisationer.

Metoden stärker organisationens förmåga att hantera störningar så att den kritiska verksamheten alltid kan fungera.

– Jag vågar nog säga att vi inom Region Östergötland ligger i framkant i Sverige. Många har besökt oss för att se hur vi jobbar med bland annat just kontinuitetshantering. En framgångsfaktor är det starka engagemanget från högsta ledningen ner till enskilda chefers och medarbetares insatser lokalt i verksamheten, säger Mats Persson.

Miljö och säkerhet lyfter varandra Den breda förankringen inom organisationen är också helt avgörande för arbetet med miljöfrågor. I Östergötland har verksamheten en fördel av att frågorna hanteras inom en enhet. Både processer, flöden och nyckelaktörer är ofta samma.

– När vi driver frågor om miljö och säkerhet gemensamt får vi ett tydligare helhetsperspektiv på viktiga frågor som rör regionens långsiktiga hållbarhetsarbete, säger Mats Persson.

Båda perspektiven ingår bland annat som mätetal i regionens styrande dokument, finns som en obligatorisk del i regionens chefsutbildningar och utgör återkommande punkter på agendan för regiondirektörens ledningsgrupp.

Samtidigt har en rad åtgärder implementerats för att stärka och stödja enhetschefer och medarbetare i deras operativa miljöarbete. ”Vårda miljön” är ett koncept som bidrar till konkreta miljöåtgärder på varje arbetsplats. Cykelservice och prova-på-busskort gör att allt fler arbetspendlar hållbart och elcyklar är snart standard som tjänstefordon inom stadsgränserna.

– Genom att arbeta utifrån ett miljö- och säkerhetsperspektiv med en gemensam struktur i hela verksamheten bidrar medarbetarna på Miljö- och Säkerhet till verksamhetsutveckling som är framtidssäkrad och hållbar inom hela regionen, säger Mats Persson.

Viktigt vara självkritisk Det ambitiösa målet att bli en klimatneutral verksamhet till år 2020 är en del av Region Östergötlands omfattande miljöarbete. För att hantera de stora och komplicerade utmaningar som finns menar Mats Persson att ett offensivt och väl förankrat miljöarbete är helt nödvändigt.

– Vi måste jobba med frågorna på flera plan. Dels handlar det om

att vara en god förebild. Vi måste vara aktiva inom organisationen och samtidigt se till hela världens behov.

Ta plasthandskar som ett exempel; det går åt miljontals per år inom regionen. Hur kan vi effektivisera och se över vår förbrukning där?

Ett annat område där regionen gör stora insatser är transporter.

Bara en dags tjänsteresor motsvarar 40 heltidstjänsters arbetstid i ren transport.

– Vi tittade också på hur medarbetarna tar sig till och från jobbet. Tillsammans åkte våra 13 000 medarbetare ofattbara 7,5 varv runt jorden på en dag, trots att en femtedel har mindre än en mil till arbetsplatsen. Vi måste se till hela kedjan och våga ifrågasätta vår egen verksamhet, säger Mats Persson.

Ett ständigt pågående arbete Att få in ett säkerhetstänk och en medvetenhet om miljökonsekvenser i den dagliga rutinen är ett ständigt pågående arbete. I Östergötland är det verksamhetsområdet Miljö och Säkerhet som bistår chefer med den kunskap de behöver och samordnar resurser för att skapa robusta och hållbara flöden.

– Varje enskild klinik eller enhet har ansvar för sina egna nyckelfunktioner, men arbetsgivaren måste skapa de bästa förutsättningarna så att verksamheten kan göra sitt jobb ostört, säger Mats Persson och sammanfattar;

– I förlängningen ser jag att arbetet med miljö är lika naturligt och självklart som att arbeta med ekonomin, det handlar om att hushålla med begränsade resurser.

REGION ÖSTERGÖTLAND Region Östergötlands största uppdrag är att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård, där även tandvård ingår. Delar av den högspecialiserade vården har även ett nationellt uppdrag.

Regionen ansvarar även för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik i länet och leder det regionala utvecklingsarbetet inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa.

Region Östergötlands verksamhet innefattar nästan alla aspekter av samhällssäkerhet. Drygt 51 procent av verksamheten är klassad som samhällsviktig verksamhet, enligt definitionen som används av MSB.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Aktuellt Brandskydd

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

FOTO SHUTTERSTOCK

Bränder sätter samhället på prov

Ett 40-tal asylboenden eller blivande asylboenden har utsatts för brandincidenter i Sverige.

Varje år brinner det dessutom i omkring 6 000 svenska hem. Omkring 600 personer skadas och ett 100-tal personer i Sverige dör årligen i bostadsbränder.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Bostadsbränder är ett av de största hoten mot det svenska samhället.

Bränderna på asylboendena har dessutom satt systemet på hårda prov, inte minst för att många bränder har anlagts i fastigheter där boendet bara är på planeringsstadiet.

– Vi måste vända oss till både fastighetsägarna eller de som ska driva boendena och de boende själva, säger Anders Lundberg, bran­ dingenjör på MSB. Man måste göra det svårt för de som planerar att anlägga bränder.

– De kan vara att se till att man inte har skräp eller kartonger som ligger utanför fastigheten. Ofta är det bra att se till att fastigheten ligger i öppna omgivningar. De som är ute i dåliga ärenden vill ju inte synas.

Bättre belysning är ett annat exempel på det och självfallet ska man se över brandsäkerheten inomhus också, fortsätter Anders Lundberg.

När det gäller de boende på redan etablerade boendena gör språksvå­ righeter situationen extra svår.

– Vi har bra information på lätt svenska och även engelska med bra illustrationer om brandskydd i bo­ städer, hur man minskar brandrisker och agerar vid en eventuell brand.

Aktiv mot brand År 2009 fick MSB i uppdrag att utforma en nationell strategi för att stärka brandskyddet för en­ skilda. Det var bland annat efter en uppmärksammad händelse när sju personer i samma familj omkom vid en lägenhetsbrand i Rinkeby.

Då sjösattes kampanjen Aktiv mot brand.

– Vi var inspirerade av en eng­ elsk nationell kampanj som pågått i cirka 30 år. Den kampanjen heter Fire kills och det var ju inte så bra namn för det är ju just det vi ska förhindra.

Det blev Aktiv mot brand som fokuserar på insatser inom tre områden: 1. Individanpassat brandskydd 2. Riktade kommunikations­ insatser 3. Kampanjaktiviteter.

– Det individanpassade brandskyd­ det ska minska antalet döda och skadade på grund av bränder. De flesta som dör i bränder är äldre människor med olika typer av funk­ tionshinder och eftersom alltfler äldre bor hemma idag när gamla

institutioner som ålderdomshem och vårdhem inte längre finns i samma utsträckning så har riskerna ökat betydligt. Här kan behövas indivi­ duella lösningar som lättinstallerade vattenbehållare som utlöses ut av sensorer, spisvakter och larm kopplat direkt till hemtjänsten.

Flera kommuner, exempelvis Örebro, har gjort stora insatser inom området och räddat både liv och fastigheter enligt Anders Lundberg.

Riktade kommunikationsinsatser handlar om hembesök, arrangemang och vidareinformatörer och riktas mot olika typer av grupper som kan vara särskilt utsatta. Studentboende kan vara ett sådant exempel.

– Här samlas unga människor i studentkorridorer och många kommer direkt hemifrån där andra kanske har tagit ansvar för brandris­ kerna. Hur många vet att man ska stanna inne i sin egen lägenhet om det brinner i någon annan lägenhet exempelvis, undrar han.

SFI-studerande och asylsökande kan vara andra grupper i behov riktad kommunikation.

Vidareinformatörer är de aktörer som har anslutit sig till Aktiv mot brand och som arbetar med kun­

skapsspridning om brandskydd i hemmet till privatpersoner.

Kampanjaktiviteterna sker natio­ nellt och lokalt och totalt medverkar nu över 200 organisationer i Aktiv mot brand. Gemensamt för alla akti­ viteter är att de grundar sig i samma budskap om vikten av att ta person­ ligt ansvar för det egna brandskyddet.

Det finns åtskilliga upplägg för aktiviteterna. En väl använd metod är generella hembesök i syfte att sprida kunskap om förebyggande brandskydd. För mer utåtriktad masskommunikation kan exempel­ vis annonsering i utvalda kanaler, synlighet på offentliga platser som festivaler eller kommunikation via sociala medier få stort genomslag och observeras av många.

– Vi försöker vara effektiva.

Brandfrågan är inte alltid det största intresset hos den enskilde. Vi har en kort stund att fånga uppmärksamhe­ ten och då att vi måste vara noga med vad vi förmedlar och att vi inte säger olika saker, säger Anders Lundberg.

Trygghetsskapande åtgärd En viktig fråga i sammanhanget är förstås den om brandvarnare i bostä­ der och fastigheter.

Anders Lundberg, brandingenjör MSB

Magnus Nettarp är marknadschef på SBSC, Svensk brand och säkerhets­ certifiering, som certifierar företag, personer, produkter och system inom brand- och säkerhetsområ­ det. Enligt honom är brandlarm en trygghetskapande åtgärd. När man skaffar brandlarm, som enskild per­ son eller ansvarig för upphandling i offentlig eller privat sektor, så ska man tänka på att få kvalitetssäkrade och certifierade produkter men också leverantörer. Man ska hela tiden ha livscykelperspektivet och inte bara ha pris i åtanke, rekom­ menderar Magnus Nettarp.

Fokus Samhällssäkerhet 2016_Layout 1 2016-06-10 08.44 Sida 1

S N A B B A R E

•

E F F E K T I VA R E

•

S Ä K R A R E

Tillsatsmedlet X-Fog det självklara valet för dig som värnar om miljön (EC50 test)

X-FOG ®

X-Fog gör skillnad

Med X-Fog

Utan X-Fog

ÅRETS SÄKERHETSLÖSNING SECURITY AWARDS 2015

Aerosolsläcksystem • • • • • •

Räddningstjänst Elrum Båtar Motorrum Elskåp Traforum

X-Fire AB Industrigatan 14A 511 62, Skene • www.x-fire.se

VINNARE

Richard Qvarfell: 0705-895 367 • Ulf Bergh: 0705-895 340 Berndt Karlsson: 0705-895 347 • Torbjörn Herfors: 0705-895 368

Orangutangen är allvarligt hotad av utrotning. Nära 90 % av antalet orangutanger har försvunnit de senaste femtio åren. Detta beror till stor del på att regnskogen, deras livsmiljö, skövlas för att ge plats åt oljepalmsplantager. Världsnaturfonden WWF arbetar för att skydda regnskogarna och dess invånare, bland annat genom att upprätta nationalparker och skapa förutsättningar för ett hållbart uttag av naturresurser, till exempel genom FSC-certifiering.

Stöd vårt arbete, bli Orangutangfadder idag! wwf.se/orangutangfadder

Sumatran orang utan (Pongo abelii) © naturepl.com / Anup Shah / WWF-Canon

Mjuk, orange och hemlös

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Krönikan Ann Enander

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

Läs krönikan i mobilen!

FOKUSSAMHÄLLSSÄKERHET.SE

Tufft att hantera krisens ”mjuka” frågor Blir det inte alldeles för krång­ ligt om vi ska ha riktiga männ­ iskor med i övningen?”

Frågan kom från en beredskaps­ ansvarig i samband med en stor totalförsvarsövning. Scenariot var sabotage vid ett kärnkraftverk och vi ville pröva ett nytt grepp i övningen.

Människor boende i området skulle själva delta aktivt, följa pressmed­ delanden, ställa frågor och granska informationen från myndigheter.

När vi presenterade idén såg vissa bland de som övade rätt bekymrade ut. Det går an att planera för ”män­ niskan i centrum” på papperet, men när hon dyker upp i verkligheten blir det mer besvärligt. I krisplanering och övningar är medborgaren oftast osynlig eller så figurerar hon som ett passivt föremål för åtgärder och är mest irrationell och i vägen. Vi lurar oss själva om vi tror att det är så krishantering ter sig i verkligheten. ”Panik och kaos i Bryssel” utropade löpsedlarna efter terrorattentaten vid flygplatsen och i tunnelbanan.

Video­upptagningar direkt på plats visade människor som sprang bort från faran, försökte förstå vad som hänt, meddelade sig med omvärlden, höll samman familjen och skyddade sina barn.

Det gäller att se bortom rubri­ kerna för att förstå drivkrafterna i krissituationer. Ledarskap vid sam­ hälls­kris handlar om två huvud­

sakliga uppgifter: att hantera själva händelsen och att hantera reaktioner på händelsen. Ofta är det den senare uppgiften som är mest komplex och krävande. Det vi ibland kallar krishanteringens ”mjuka frågor” handlar om att kunna sätta sig in i utsatta människors situation och samtidigt behålla sin professionalitet, om att skapa struktur men ändå vara flexibel, att ställas inför moraliska dilemman och stå pall, att ge mening och framåtriktning även i extremt svåra situationer. Knappast mjuka och gosiga frågor. Varför tränar vi så lite på dessa tuffa utmaningar som är centrala i all krishantering?

I backspegeln framträder olika skeden i utveckling av krishantering i Sverige. Under en period handlade det mycket om riskbilden – vad kunde vi drabbas av? Vilka scenarier var realistiska? Senare handlade det alltmer om legala förhållanden och samverkan mellan professionella organisationer – vem ansvarade för vad och tillsammans med vilka?

Nu börjar vi lite trevande lyfta fram samspel med det civila samhället, det är dags att ta människors behov och förmågor i kris på allvar. Det innebär att våga släppa in medborgarperspek­ tivet i planering och övningar. Det kräver även att vi alla är beredda att granska och ifrågasätta våra ibland stereotypa antaganden om mänskliga reaktioner och beteenden i kris. n

Det går an att planera för ”människan i centrum” på papperet, men när hon dyker upp i verkligheten blir det mer besvärligt.

Ann Enander är legitimerad psykolog, docent i psykologi, och forskare vid Försvarshögskolans ledarskapsinstitution

Sjöräddningssällskapet presenterar stolt: IT-gruppchef Claes Hilmersson och säljare Gustav Juliusson.

Sjöräddningssällskapet har 2 000 frivilliga som övar i alla väder för att du ska känna dig trygg till sjöss. Som medlem får du hjälp även om det bara handlar om motorstopp en strålande sommardag – utan att det kostar någonting. Det är vårt tack för att du stödjer oss. Bli medlem på sjoraddning.se.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907.

För dig som vill vara säker på att bli bäst Aldrig har det väl varit tydligare att omvärldsfaktorer som cyberkriminalitet, grov organiserad brottslighet, infiltration, bedrägerier och inte minst terrorhotet påverkar säkerhetsarbetet i både offentlig och privat sektor. Ett är dock säkert, Företagsuniversitetet fortsätter att ge den spetskompetens som behövs för att möta nya hot, samhällskriser och behovet av att visa resultat av säkerhetsinvesteringar.

Hos oss hittar du kvalificerade kurser för yrkesverksamma inom säkerhet.

Säkerhetschef, diplomutbildning Marknadens mest erkända säkerhetschefsutbildning.

En klassiker som ständigt förändras för att möta nya omvärldstendenser och arbetssätt. 28 dagar i 7 block med kursledare som är experter inom sina respektive områden. foretagsuniversitetet.se/229 a Näst Läs mer om övriga kurser, 4 1 t som säkerhetssamordnare star kurs ber och säkerhetshandläggare, på m e v foretagsuniversitetet.se no

Anders Ygeman – Årets Säkerhetsprofil 2016 Årets höjdpunkt för säkerhetsbranschen är Säkerhetsgalan, där Företagsuniversitetet tillsammans med tidningen Aktuell Säkerhet bland annat delar ut Årets Säkerhetsprofil. I år tog inrikesminister Anders Ygeman emot utmärkelsen – vem kniper titeln 2017?

Nominera redan nu på sakerhetsgalan.se!

SAVE THE DATE: Säkerhetsgalan 2017 arrangeras onsdagen den 5 april i Stockholm.

08-600 62 00 info@foretagsuniversitetet.se foretagsuniversitetet.se

Fokus Samhällssäkerhet_FUN-DN.indd 1

2016-06-09 11:29:35

!"#$%&'()&#*+,#+-..,#"/0*01#2/0#/32#*+455,#*(.#3(%(67&8/6+.(.)#91# "

#

#

:

# !

!"#$%#&'(#)*+,-.-#/0123444 !"#$%&#'()$'*+',,,'-./00-$123'456&)')"'0#2'78$7)99#$'0:;.'%0)&':;('.)6'%6<#'-<5'#2:<'.#2%-.' .$%&78$%6&':;(')60$)')<<);.#$3'=#<'>$'#69%&<'9)&'7)-<%&(#<->&)$6)-')6-")$')<<'160#$(599)' -./00-$122#6?'2#6'0#<'>$'9%<#'-%':;('-5'2#0'0#<')6-")$-<)&)60#<3'4/60%&(#<#6'4!@'25-<#' 75'$#-1$-#$'-5')<<'0#'.)6'&8$)'79#$'-./00-$12-%6-A#.<%:6#$3'B<)6'%6-A#.<%:6#$'>$'$%-.#6'-<:$')<<' 7)-<%&(#<->&)$6)'%6<#'789C#$'9)&#6':;('160#$(599#$'"5$)'-./00-$123'!"#$%&#-';%"%9D#7:9.6%6&'25-<#' -./00)-':2'.)<)-<$:7#6'%6<$>77)$3'

EEE3-./00-$123#1' F#93',G,HIG'G,'J,

skyddsprodukter_helsida_250x372_FokusSamhällssäkerhet_2015-08-24.indd 1

2015-08-27 14:35:27