Fokus Västra Götaland 20160531

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS VÄSTRA GÖTALAND HÅLLBAR STADSUTVECKLING

MAJ 2016

”De som satsar på en miljö­ märkning gör det av respekt för konsumenten”, sidan 20

”Nu sätter vi ned foten och och går den väg som passar oss bäst ”, sidan 4

ANNONS

Sandra Zätterström: ”Städer har blivit varumärken” Krönikan, sidan 26

We help brands collect, curate and publish user generated content in order to drive awareness, engagement, and conversions.

Jonatan Söderlund 0737- 62 70 78

Social Hubs | Visual Commerce | Shoppable Instagram | Live Events | Hashtag Competitons

getflowbox.com

”Ingen skulle låta EPA-traktorer och Formel 1 använda samma väg, men så är det i tågtrafiken.” sidan 12

Tyst, miljövänlig och eldriven kollektivtrafik. En dröm för bra för att vara sann?

sidan 8

Profilintervju

ULF KAMNE

”Elcykeln kommer att få större betydelse än elbilen” SÄLJSTART INOM KORT

EN KOLLEKTION BOSTADSRÄTTER FÖR PERSONLIGHETER LÄS MER OM WELLINGEBY KOLLEKTIONEN PÅ WELLINGEBY.SE

B O S TA D S R Ä T T S F Ö R E N I N G

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Henrik Munck

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Läs ledaren i mobilen!

Läs mer om...

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Infrastrukturen äger!

06

08

04 Aktuellt Älvstaden

J

a, dagens ungdomar säger ju så om något som är betydelsefullt och framgångsrikt. På traditionell svenska vänder vi på orden och konstaterar att infrastrukturen är bland det mest betydelsefulla som vi alla äger gemensamt. Infrastrukturen är dessutom avgörande för samhällets framgång.

1900-talet var den moderna stadens århundrade och 2000-talet ska bli den hållbara stadens epok.

Dagens krav på stadsutveckling är helt annorlunda jämfört med bara några tiotals år sedan. Klimatfrågan genomsyrar både trafik- och stadsplanering. Människor vill ha attraktiva stadsmiljöer att vistas och mötas i, och för att uppnå social hållbarhet måste stadens alla delar vara sammanlänkade med bra förbindelser.

Hållbar stadsutveckling handlar till stor del om hur bra vi lyckas utnyttja stadens ytor. Tät bebyggelse är inte ett självändamål men en viktig förutsättning för att kunna skapa bra möjligheter för gång, cykel och kollektivtrafik. Hållbarhet innebär också att vi förtätar på redan anspråkstagen mark, inte minst i anslutning till existerande trafikstråk. Det är därför trafik- och stadsplanering måste gå hand i hand. Den hållbara staden måste bygga mycket nytt längs trafikstrå-

ken och därför måste trafikstråken utvecklas och anpassas för att vara del av en attraktiv stadsmiljö. Likaså är byggnadernas utformning avgörande för stadsmiljön, exempelvis med publika lokaler i bottenvåningarna och tysta innergårdar.

Infrastrukturens huvudstråk startar och slutar i städer. Därför är kopplingen till det lokala transportnätet avgörande för att hela transportkedjan ska fungera, för gods och människor. Pendeltåg ska mötas upp av effektiv spår- eller busstrafik inom staden. Pendelparkeringar ger alternativa möjligheter för biltrafiken. Och tjänster som lånecyklar kan vara ett bra komplement för många inom staden. Bra placerade logistikcentra och samlastning är viktigt för effektiv citydistribution av gods.

Västsverige har en imponerande tradition inom infrastruktur och transporter med alltifrån hamnen som Skandinaviens port mot omvärlden till kommuners arbete för fossilfria transporter. Och när vi nu tittar framåt kan vi konstatera att mer än någonsin är på gång.

Götalandsbanan ger oss mycket bättre tågförbindelser österut, samtidigt som kapacitet frigörs för godstransporterna. Västlänken ger nya pendlingsmöjligheter till och från regionens största stad. Självkö-

06 Framtid Göteborgs nya entré 08 Inspiration ElectriCity

Västsverige har en imponerande tradition inom infrastruktur och transporter

Text Annmarie Palm, Annika Wihlborg, Håkan Söderberg, Lotta Svedberg, Nathalie Hallberg Omslagsbild Catharina Fyrberg Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

12 Perspektiv Tågtrafik 14 Profilen Ulf Kamne 16 Guide Svenska maskinmässan 18 Inspiration BoStad2021 20 Fördjupning Svanenmärkta byggnader 22 Fördjupning Stadsutveckling 24 Möjligheter Challenge Lab 26 Krönikan Sandra Zätterström

Trevlig läsning!

Erik Sörgren Projektledare

Henrik Munck (MP), vice ordförande Trafiknämnden, Göteborgs stad

rande fordon och elektrifiering gör att vägtrafiken står inför den största omdaningen sedan övergången från häst och vagn.

I Göteborg är Älvstaden det stora projekt där tiotusentals nya bostäder och arbetsplatser bokstavligt flätas samman med de olika trafikslagens

FOKUS VÄSTRA GÖTALAND Projektledare Erik Sörgren erik.sorgren@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Cindy Ahrnewald

10 Utmaning Korsvägen

infrastruktur. Gör vi detta riktigt bra så kommer vi ”äga ut” som ungdomarna säger, det vill säga skapa något som är överlägset bra. En riktigt attraktiv kärna i Västra Götalandsregionen som är direkt kopplad till högklassig infrastruktur. Från oss alla, till ungdomarna! ■

DETTA ÄR SMART MEDIA Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Industri, maj 2016 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokusvästragötaland.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

9 av 10 som åker buss, spårvagn eller tåg i Sverige får information om sin resa via system från Hogia.

I mer än 25 år har Hogia hjälpt kollektivtrafikföretag att ge resenären rätt information i realtid. Vi arbetar ständigt för att det ska bli enklare att dela information.

www.hogia.scom/publictransport

www.regioncity.se

Göteborg står inför en gigantisk omvandling de kommande åren. Mitt i Göteborg och regionen ligger centralstationsområdet som vi vill förvandla till en levande plats som ger tillväxt i hela Västsverige. Här möts regionen och Göteborg, de gamla och nya stadsdelarna i centrala Älvstaden och inte minst stationen och stadslivet.

Nu arbetas det intensivt med detaljplanen ovan Västlänken och detaljplanen som förbinder Västlänken med dagens bangård och centralstationen. Allt i samspel med stadsbyggnadsprogrammet för centralenområdet, Västlänken och stadens kontor.

Den 4 juni presenterar vi det första tornet i RegionCity.

Under 2020 räknar vi med att det första tornet skall vara klart för inflyttning.

Vill du etablera dig här? Skicka dina uppgifter till blomstra@regioncity.se RegionCity – där allting möts.

Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar ett fastighetsbestånd av stationer, stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen ägs av svenska staten och har 229 medarbetare. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Fastighetsbeståndet uppgår till 185 fastigheter, med ett totalt marknadsvärde på 12,2 miljarder kronor.

Tuvestad & Thorn. Visualisering: Tomorrow.

RegionCity – hjärtat som höjer pulsen i hela regionen!

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Älvstaden

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Social hållbarhet i fokus Älvstaden i Göteborg är ett av Nordens största bostadsutvecklings­ projekt. Med fokus på social hållbarhet ska här göras något som aldrig har gjorts tidigare. Åtminstone om man får tro Lena Andersson, vd för Älvstranden utveckling AB. TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO CAROLIN FREIHOLTZ

25 000 nya lägenheter och 45 000 nya arbetsplatser ska växa fram på båda sidor om älven. Fem miljoner kvadratmeter mark i centrala och attraktiva lägen. Älvstranden utveckling AB är det kommunala bolag som har ansvaret att genomföra Vision Älvstaden som klubbades år 2012. Där konstaterades att ”Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande grön och dynamisk.”

En hög ambitionsnivå var satt.

Stor politisk enighet Älvstaden är ett gigantiskt projekt men det som sticker ut mest är de sociala hållbarhetstankarna. Här ska alla ha möjlighet att bo, i visionen

Vi har en situation idag när glappen i samhället blir allt större.

Livslängden varierar beroende på var du bor. Vi vill utjämna förutsättningar för människor.

står det mycket tydligt att staden ska ha främja en social blandning genom ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseform och storlekar. Älvstranden utveckling gjorde en analys för att ta reda på vilka hyresnivåer som krävs för att fånga in de stora grupper som står utanför dagens nyproduktion. Utifrån den kunskapen gjorde man en anvisning för Frihamnen, den första delen av Älvstaden, där de byggherrar som åtog sig att nå dessa nivåer fick markanvisning.

– Det är konsekvensen av visionen och visionen är klubbad i kommunfullmäktige med stor politisk enighet, säger Lena Andersson.

Det finns en bakgrund till att den medvetna satsningen på social blandning görs.

– Vi har en situation idag när glappen i samhället blir allt större.

Livslängden varierar beroende på var du bor. Vi vill utjämna förutsättningar för människor. De mest attraktiva miljöerna är de som har en social blandning. Det andra innebär risk för segregation men också stagnation i det dynamiska som är en stad, det blir torftiga miljöer.

Det här handlar om värdeskapande processer, säger hon.

Finansiering, lagstiftning, tillträdes- och köregler är frågor som man fortfarande arbetar med för att lösa.

De sociala ambitionerna i Älvstaden har också varit omdiskuterade.

Många menar att politiken lägger

sig i den fria marknaden när man medvetet styr mot vilka människor som ska komma till Älvstaden.

– Vi gör ju det här i mångt och mycket tillsammans med marknaden Det är inte heller så att vi här presen­ terar hela lösningen. Vi testar oss fram. Det här kommer att ge kunskap att gå vidare med. Vi har bundit upp hyresnivåerna i 15 år. Det stora målet är att få en balans, att få ett överskott på attraktiva byggrätter som kan ge en sund marknad. Idag är det många som vill lösa bostadsbristen utifrån sina egna enskilda intressen. En viktig sak är att vi med vårt projekt har bidragit till att det blivit en nationell debatt om bostadssituationen och hur vi ska ha det i framtiden, säger Lena Andersson.

”Att inte trycka på kunskap är viktigt” Älvstaden handlar inte bara om den sociala hållbarheten. En blandstad, mötesplatser, ekologisk hållbarhet, transporter och kommunikationer är andra ambitiösa mål.

– Vi vill skapa en modern och flexibel stad där verksamhet och handel står i centrum. Vi har olika grupper ned representanter för näringsliv och kommunens olika verksamheter som hela tiden följer det som händer och att det vi följer visionens intentioner. Det finns mycket att vinna på samverkan mellan det privata och det offentliga.

Hur viktigt är det exempel inte för

Lena Andersson, vd Älvstranden utveckling AB

LEVANDE STADSMILJÖER KRÄVER ERFARNA SAMHÄLLSRÅDGIVARE (OCH STORA VISIONER)

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

Odinsplatsen, Göteborg.

Gestaltning: Ingrid Reimertz, Ramböll

www.ramboll.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

ANNONS

Aktuellt Älvstaden 5 FOTO WALLMANDER&CO

Aktuellt

Lena Aldergren, partner JPA Fastigheter

Backaplan ska hålla i 100 år

Backaplan Frihamnen

Norra Centralenområdet

Karlavagnsplatsen

Masthugget Järnvågen (i rött)

ÄLVSTADEN I SIFFROR: 25 000 nya bosäder 50 000 fler arbetstillfällen 5 000 000 kvadratmeter byggnad 250 000 000 000 kronor i investering många av de kommersiella aktörerna att det finns ett bibliotek och andra offentliga mötesplatser. Älvstaden vill vara ett stabilt, robust och hållbart samhälle med ett helhetsperspektiv för hela livsmiljön.

Vilket material används i byggandet, hur levereras produktion, drift och energi.

– Vi är duktiga på det här området och jag upplever att motståndet är mycket litet här. Tvärtom är alla medvetna om att vi ska ha en bra miljö. Vi är ju också en av tolv städer

om är med i City Lab som arbetar för ett hållbart samhällsbyggande.

Här kan man genom kunskapsutbyte få vägledning och verktyg att arbeta med de här frågorna. Att inte sitta och trycka på kunskap är mycket viktigt, säger Lena Andersson.

Barnperspektivet är en annan viktig fråga.

– Många pratar om barnperspektivet men vad innebär det konkret när den krassa verkligheten kommer?

Det tittar vi på och ska se till att vi i genomförandet når ända fram.

Ett omfattande arbete Älvstranden utveckling är Göteborgs Stads utvecklingsbolag med uppdrag att förverkliga Vision Älvstaden. Tillsammans med stadens planerande förvaltningar och näringsliv ska en inkluderande, grön och dynamisk skapas. Älvstaden inkluderar Backaplan, Centralenområdet, Frihamnen, Gullbergsvass, Lindholmen, Ringön och Södra Älvstranden.

Sedan 2010 har medborgar­ dialoger, expertworkshopar, erfarenhetsutbyten, utredningar och studier genomförts. Elevprojekt har utvecklats i samarbete med Göteborgs grundskolor, Chalmers, HDK och Harvard University. En internationell workshop som involverade 80 ledande experter på stadsutveckling har hållits. Erfarenhetsutbyte med sju andra större nordiska stadsutvecklingsprojekt har genomförts.

Det första fröet till det som idag är Älvstranden utveckling AB föddes redan år 1985 då man omvandlade öde varvsdockor och industriområden på Eriksberg och Lindholmen till levande stadsdelar. Nu är man på god väg.

– Resan har varit spännande och det är bra och intressant att studera andra goda exempel i världen. Men nu sätter vi ned foten och går vår egen väg, den som är speciell för de förhållanden som råder här, säger Lena Andersson.

Det är många som följer den vägen med stort intresse.

Ett nytt handelscentrum, rese­ centrum, kulturhus och cirka 6 000 lägenheter.

Backaplan i Göteborg står inför en omfattande förvandling.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Smart fakta Lena Andersson Ålder: 50 år.

Bor: Kedjehus i Askim.

Gör: Vd för Älvstranden Utveckling AB. Bakgrund: Född och uppväxt i Göteborg. Efter Chalmers jobbade hon på Arkitektstudion mellan 1997 och 2000. Därefter Lundberg Arkitekter fram till 2005, innan hon bytte till HSB och arbete med projekt- och markutveckling. Tillträdde som vd för Älvstranden år 2013.

Bland annat bygger JPA Fastigheter ett nytt stort kontorshus vid Backa Entré.

Hållbarhetsfrågorna finns självklart med i planeringen och Lena Aldergren på JPA som tillsammans med Balder, Skandia Fastigheter och Göteborgs Stad, arbetar med utvecklingen av Backaplan, menar att det är just självklart. Hon vill utvidga begreppen.

– Idag pratas mycket om miljöcertifiering och olika märkningar.

Jag menar att det är självklarheter idag, en ren hygienfaktor. Men det har funnits en trend att slå upp grå lådor överallt och även om man har fått en miljöcertifiering så blir det inte hållbart om nästa generation vill riva husen igen. Vi vill skapa design och arkitektur som uppskattas även om hundra år.

– Vi arbetar efter devisen "Människor med passion kan förändra världen till det bättre”. Vi vill själva bidra till det genom att skapa fastigheter där människor som vill förändra världen till det bättre trivs och utvecklas.

De första nya husen på Backaplan beräknas stå klara år 2018. Och 2118 ska folk fortfarande trivas om Lena Aldergren får som hon vill.

Malmström Edström Arkitekter Ingenjörer Göteborg www.malmstromedstrom.se

Visualisering av TMRW

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Framtid Göteborgs nya entré

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Västra Götalands nya mötesplats

FOTO GÖTEBORGS STAD

Aktuellt

ANNONS

Katja Ketola, projektledare Stadsbyggnadskontoret Göteborg Odinsplatsen är ett exempel på en lyckad förnyad plats.

Gullbergsvass förvandlas Gullbergsvass i Göteborg ska förvandlas från ett industri- och terminalområde till en levande stadsdel. Ett 90 hektar stort om­ råde där det ska finnas plats för runt 20 000 boende och ungefär lika många arbetsplatser. Det ska stå klart runt år 2050.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

– Det är fascinerande att arbeta med något på 35 års sikt, säger Henrik Undeland, marknadsdirektör för området Planning & Urban Design på Ramböll som i en förstudie bland annat tittat med på de blå-gröna strukturerna och framtida mobilitetsfrågor i området.

– Gullbergsvass har ett strategiskt viktigt läge, nära centralstationen, säger han.

Det finns också en hel del tuffa utmaningar för att skapa en hållbar stadsdel. Översvämningsrisken från älven och en komplex infrastruktur är ett par av dem.

Arbetet är bara i upptaktsfasen men Henrik Undeland tänker på hur omgivningarna förberetts och förnyats som till exempel Odinsplatsen som Ramböll medverkat vid omdaningen av. Från en trafikplats till en fin grön park.

– Idag ser man hur folk är där och nyttjar platsen, man äter lunch på bänkarna, spelar boll eller leker i fontänen. Där har fina resultat uppnåtts snabbt, det är något att tänka på när man arbetar med saker på lång sikt. Bra lokala förebilder på levande stadsmiljöer är viktiga, avslutar Henrik Undeland.

Urban Hammarlund, regionchef Jernhusen Göteborg

Göteborgs centralstation

Området kring Göteborgs centralstation har länge ansetts vara stadens bak­ gård, men med den nya satsningen Vision Älvstaden planeras nu en ordentlig förändring. Det gamla och tråkiga ska bli nytt, men framförallt ska platsen bli en viktig mötesplats.

TEXT NATHALIE HALLBERG FOTO MATS BENGTSSON

Älvstadsprojektet är utvecklingen av Göteborg på båda sidor om Göta älv. Älvstaden ska stärka regionen och bli Västra Götalandsregionens verkliga kärna. Målet är att utveckla en attraktiv och hållbar regionkärna med ett rikt stadsliv.

– Centralen-området, som ligger mitt i Älvstaden, utvecklas och ska sträcka sig till ända fram till älven och en bra bit bakom stationen. Samtidigt expanderas centralstationen som ska välkomna fler resenärer, säger Katja Ketola, projektledare på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Området kring centralstationen har utnyttjats dåligt och fungerar idag till största del som en trafikapparat. Med den nya utbyggnaden av staden vill man skapa bättre tillgänglighet till platsen, med fler gator,

torg och parker. När den regionala mötesplatsen utvecklas, finns möjligheten att koppla ihop olika stråk.

Detta, menar Katja Ketola, skapar en större effekt av satsningarna och förbättrar möjligheterna till att resa kollektivt och lösa trafiken. Målet är att allt ska stå klart till år 2035, med omkring 2 000 nya bostäder och 16 000 nya arbetstillfällen i området.

Målet är att det som idag är en bakgård ska bli regionens absoluta centrum.

Urban Hammarlund

Med plats för avslappning Centralstationen ska få fyra nya spår via Västlänkstunneln, vilket gör att stationsområdet också blir större.

Visionen är en livfull mötesplats för hela regionen. Därför utvecklas också hela centralen med nya entréer och nya kvarter. Katja Ketola menar att detta stärker hela satsningen på en mötesplats, då resenärantalet samtidigt kommer att öka i takt med att nytt utrymme tillgängliggörs.

Urban Hammarlund, regionchef

på Jernhusen Göteborg, berättar att den kommande mötespunkten RegionCity ska uppfylla staden och regionens behov. Med utvecklingen av Göteborgs centralstation och RegionCity möter man stadens visionsarbete med ett regionalt perspektiv på mötesplatsen.

Den 4 juni presenterar Jernhusen konceptet för det första av de torn som kommer att finnas i RegionCity och på stationsområdet. Tornen är tänkta som ett komplement till de traditionella gatorna med låga hus.

Inspirationen kommer från Vancouver och tanken är att öka tätheten och skapa en dynamisk plats där gatan är en sjudande plats, samtidigt som att det kommer finnas möjligheter att fly stadens brus upp till de högre byggnadernas takterrasser och restauranger och där finns plats för möten och avslappning.

– Målet är att det som idag är en bakgård ska bli regionens absoluta centrum och parkerings- och asfaltsytor ska omvandlas till en mer levande del av staden och ge regionen tillväxt, säger Urban Hammarlund.

En läkt stad En viktig del i stadsutvecklingen är den nya bron över Göta älv. Med den byggs staden ihop och cyklister, fotgängare och kollektivtrafik får mer utrymme.

Katja Ketola berättar att ur en hållbarhetsaspekt ser man en positiv

effekt på resandet med kollektivtrafik när staden byggs ihop och närhet mellan hållplatser, bostäder och arbetsplatser skapas. Detta tar man hänsyn till och på Stadsbyggnadskontoret tror man på en positiv inverkan på hela Västra Götalandsregionen, då Centralenområdet blir mer tillgängligt med kollektivtrafik från hela länet.

Det är ett sätt att läka staden och minska barriärerna.

Katja Ketola

För att skapa en livfull och sammanhängande stadsmiljö har man också valt att sänka E45:an och bygga över den med gator och kvarter. Poängen med att bygga ihop staden är att skapa nära avstånd, då man sett att detta ger en tydlig positiv effekt på resandet med kollektivtrafik. Ett mål är att allt ska kunna nås på 600 meters avstånd från stationer och hållplatser. En sammanhängande stadsmiljö gör att samma promenadavstånd upplevs som kortare och mer givande på många sätt.

– Det är ett sätt att läka staden och minska barriärerna, avslutar Katja Ketola.

ANNONS

Dagens avfall =

morgondagens råvara Miljökoncernen Renova omvandlar avfall till ny råvara och energi. Samhällsnytta och teknikutveckling står högt på agendan i Västsveriges ledande företag inom avfall och återvinning.

Renova ägs av tio kommuner i Väs­ tra Götaland. I utbudet ingår råd­ givning och utbildning, insamling och transport, sortering, behandling samt servicetjänster.

–Vårt uppdrag i Renova AB är att skapa samhällsnytta och bidra till hållbar tillväxt, genom ett eget bolag kan ägarkommuner­ na påverka och driva utveckling, säger Renovas vd Ingrid Näsström.

Genom dotterbolaget Renova Miljö AB, som vänder sig till den privata marknaden, kan vi erbjuda vår samlande kompetens till en ännu bredare målgrupp, fortsätter Ingrid.

Miljösmarta lösningar En förutsättning för utveckling är ett nära samarbete med kunderna i Renova Miljö.

Enligt David Dalek, som arbetar med affärsutveckling på Renova, är det avgörande att man kan sätta sig in i kundernas specifika verksamheter.

– Genom åren har vi därför också, tillsammans med våra kun­ der, kunnat utveckla en rad olika miljösmarta lösningar, med vinster

både för kunden och miljön.

Företaget har under många år även arbetat med fordonsutveckling.

– Sedan ett år tillbaka kan vi stoltse­ ra med att hela vår tunga fordons­ flotta numera är helt fossilfri, 15 år före regeringens nationella mål, konstaterar David.

Bidrar till en cirkulär ekonomi I Västra Götaland pågår för närva­ rande ett antal stora infrastruktur­ projekt. Samtidigt har man från politikens sida en ambitiös agenda när det gäller hållbar stads­ utveckling.

– I samband med dessa infra­ strukturprojekt kommer mängden avfall att öka. Här är Renovas verk­ samhet och kompetens central. För att vi ska kunna uppnå en cirkulär ekonomi behöver vi ju både kunna behandla och på ett miljövänligt sätt transportera det avfall som uppstår, säger Ingrid.

När material kommer till Reno­ vas anläggningar så tar man först reda på vad som kan återvinnas.

Ambitionen är att ingenting ska

David Dalek, Chef Affärsutveckling, och Ingrid Näsström, VD, är stolta över Renovas fossilfria fordonsflotta.

gå till spillo. En del material kan inte återvinnas, t ex riskavfall från sjukhus och material som är konta­ minerat. Giftigt material måste avskiljas och deponeras så det inte sprids vidare, det handlar om att av­ gifta kretsloppet. Ur det avfall som blir kvar produceras värme och el.

– Det är kanske inte alla som vet, men här i Västra Götaland har vi en av världens mest moderna anläggningar för energiåtervinning, avslutar David Dalek och Ingrid Näsström.

Renovas avfallskraftvärmeverk är en av världens mest avancerade anläggningar för förbränning av avfall med energiproduktion.

Anläggningen står för nästan 40 % av fjärrvärmen och 5 % av elen i Göteborgsområdet.

RENOVA Läs mer på renova.se

38 YEARS OF EXPERIENCE IN THE INDUSTRY

WE HELP YOUR COMPANY WITH: • CUSTOMS CLEARANCES

• LOGISTICS IN AIR & SEA

• DOMESTICS & FOREIGN

• SHIPPING

Stora Gatan 42, VÄSTERÅS | Telefon: 0735-11 82 33 | E-post: ulf.dahl@udst.se | www.udst.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Inspiration ElectriCity

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

En hållbar och miljövänlig stad FOTO ANNA HULT

Aktuellt

Jonatan Hanson, bolagschef Hogia Public Transport Systems

Morgondagens kollektivtrafik

Lotta Göthe, koordinator ElectriCity FOTO JOHANNEBERG SCIENCE PARK

Framtidens resenär har en mer flexibel syn på kombinationen av olika trafikslag. Att kunna planera och betala sin kollektivresa i real­ tid, även när den inkluderar flera olika trafikslag och trafikleveran­ törer, är kritiskt.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Modern informationsteknik och att olika trafikaktörer använder datagränssnitt som gör att information går att kombinera i en app, är en förutsättning för morgondagens flexibla kollektivtrafik.

– Framtidens resenärer vill kunna planera sin resa i realtid eller på kort varsel, till exempel med hjälp av en app som passar individens resmönster. En person vill kanske kunna överblicka Västtrafiks avgångar, Styr & Ställs cyklar och taxi i en och samma app, medan en annan resenär istället vill överblicka antalet bokningsbara bilar i en bilpool, nästa förbindelse till Stockholm, SL:s utbud tillsammans med tillgängliga hotell, säger Jonatan Hanson, bolagschef på Hogia Public Transport Systems.

Framtidens resenärer vill kunna planera sin resa i realtid eller på kort varsel, till exempel med hjälp av en app som passar individens resmönster.

Han menar att den här typen av planeringsappar ger individen större frihet att planera sin resa på kort varsel eller medan de befinner sig ute i trafiken. De minskar också behovet av egna bilar när möjligheten att kombinera exempelvis Västtrafiks trafikutbud med självkörande bilar på en och samma resa introduceras.

– Gränsdragningen mellan kollektivtrafik och biltrafik kommer att suddas ut. När tjänsteleverantörer skapar appar som kombinerar trafikutbudet med andra tjänster krävs öppna datagränssnitt som möjliggör informationsinhämtning från många olika källor, säger Jonatan Hanson.

Ulf Östermark, forskningskoordinator ElectriCity, Chalmers

Tyst, miljövänlig och eldriven kollektivtrafik. Det låter kanske som en framtidsdröm som är för bra för att vara sann?

I Göteborg är detta redan verklighet. I sann triple helix-anda, ett samarbete mellan samhälle, industri och akademi, jobbar man för fullt med nya idéer och lösningar för framtidens stad.

TEXT NATHALIE HALLBERG FOTO HÅKAN LUDWIGSON

ElectriCity är projektet som driver forskning och samhällsutveckling framåt genom att utveckla, testa och demonstrera framtidens elbussar.

Sedan juni 2015 kan Göteborgsborna ta bussen på nya Linje 55 från Chalmers/Johanneberg Science Park till Lindholmen Science Park.

Bussarna drivs till största delen av förnybar el och ombord har resenärerna tillgång till trådlöst internet och kan ladda sina mobiler eller datorer. Lotta Göthe, koordinator för ElectriCity, framhåller vikten av att projektet främst ska ses som ett samarbete mellan olika parter.

Nyckeln i framgången ligger i att kompetenser tas tillvara på från alla olika områden.

– Det är i nuläget ett samarbete mellan 14 parter med en gemensam vision om hållbar elektrifierad kollektivtrafik, säger hon.

Lotta Göthe liknar projektet vid ett knytkalas, dit alla kommer och bidrar med just sin spetskunskap.

Aktörerna bidrar med expertis och idéer och koordinatorerna ser till att allt hänger ihop. Arbetssättet öppnar upp för många fler idéer och tankar.

– Det är fantastiskt roligt att olika parter vill kliva in och bli en del av samarbetet, trots att allt inte varit definierat från början. Vi skulle aldrig ha åstadkommit så mycket på så kort tid som vi har gjort, om så många inte hade vågat skriva under på den här gemensamma visionen,

säger Lotta Göthe.

Busslinjen är en så kallad demonstrationsarena, där nya saker testas och utvecklas. I juni i år har bussarna rullat i ett år och ska rulla fram till år 2018. Under tiden har fler samarbetsparter tillkommit, bland annat Keolis som kör bussarna, flera fastighetsägare och Chalmers tekniska högskola. Genom att utveckla projektet på en demonstrationsarena skapas förutsättningar för att testa olika lösningar och utvärdera dem i skarp trafik, för att sedan ta med sig lösningarna vidare till andra platser och sammanhang.

– Genom att testa hur saker fungerar i praktiken lär man sig jättemycket, säger Lotta Göthe.

Ett långsiktigt kunskapsperspektiv I triple helix-samarbetet finns en gemensam vision om en hållbar elektrifierad kollektivtrafik, där man både ser till utvecklingen ur resenärernas perspektiv och till en hållbar stadsutveckling. Bland annat finns en inomhushållplats vid Teknikgatan på Lindholmen, en tyst kur längs med linjen samt flexibla ståplatser och möjligheter till mobilladdning ombord på bussarna.

Tanken är att testa hur man kan utveckla kollektivtrafiken i sin helhet och upptäcka de för- och nackdelar samt utmaningar som finns utöver konventionella hållplatser.

Chalmers finns med som representant för akademien i samarbetet. Ulf Östermark, forskningskoordinator för ElectriCity på Chalmers, säger att man från forskningssidan vill tillföra ett långsiktigt kunskapsperspektiv och skapa en levande plattform för att man ska kunna fortsätta med forskning och utbildning inom området. Rent konkret innebär det att delta i den arbetande delen av projektet. Man jobbar bland annat med hållplatserna och deras utformning och hur man tillför energin till bussarna genom uppladdning av batterierna på ändhållplatserna.

Chalmers tittar på projektet med ett tydligt användarperspektiv. Ulf Östermark berättar att det är viktigt att ta reda på hur användarna upplever den nya formen av transportmedel, för att sedan kunna anpassa den i den nya stadsutvecklingen.

Här inkluderar man både passagerare och förare, men även fotgängare som också berörs av trafiksystemet.

– En fråga är till exempel vad som händer om till exempel bussen tas dit människorna finns, och inte tvärtom.

Man får testa både hur det upplevs av användarna och hur det ska skötas rent energimässigt, säger han.

Nya möjligheter skapar nya frågor Med eldriven kollektivtrafik öppnas det upp för fler möjligheter. Ulf Östermark sammanfattar samarbetet

123 268 23 34

Du behövs, vi behövs. Bli medlem!* Aldrig har tiden varit mer mogen att vända utvecklingen till renare bilism och smartare mobilitet.

* Bilist och/ eller mobilist? I Gröna Bilister kan du känna igen dig både med och utan bil.

Medlemskapet kostar endast 100 kr per år. Läs mer på www.gronabilister.se

i tre steg, där det första steget är att ersätta de dieseldrivna bussarna med de nya eldrivna. Därefter tas bussarna till nya platser i staden. Slutligen anpassas staden efter vad man lärt sig om det nya sättet att köra buss på.

När bussarna är tysta och det inte finns några lokala utsläpp, ges busstrafiken helt nya möjligheter till att ta sig fram i bebyggelser där det tidigare inte varit aktuellt att köra.

Men detta skapar också frågetecken som måste rätas ut. Ulf Östermark menar att det är väldigt relevant att lära sig av tidigare försök för hur byggnader och trafiksystem byggs ihop när sammanhang går in i varandra. Till exempel måste man göra systemen tillgängliga för alla och se till en annan sorts säkerhet.

– Hur ska de nya fordonen till exempel samsas med cyklister och fotgängare, och hur utformar man miljöerna mellan bytena så att folk inte råkar ut för exempelvis halkoch fallolyckor? En idé är att ersätta trottoarkanter med miljöer som kompenserar för den här sortens olyckor, säger han.

Både Ulf Östermark och Lotta Göthe är entusiastiska inför vad samarbetet tillför staden och dess utveckling, och den nya linjen uppskattas också av stadens invånare.

– Det har fått ett fantastiskt genomslag och på energimyndigheten är man imponerad av samarbetet, avslutar Ulf Östermark.

Nya lagen trädde i kraft 1/1 2016

Movenium ID06

Miljöbränsle Göteborgs Stads, liksom andra städers stora miljöproblem är för höga värden av kvävedioxid (NO2).

Vi har lösningen – använd EcoPar, syntetiskt drivmedel för dieselmotorer. EcoPar kan halvera NO2-utsläppen och minskar utsläppen av sot och cancerogena kolväten kraftigt. Passar alla dieselmotorer.

Finns nu även framställd av biomassa.

Mer info på www.ecopar.se eller ring 031-711 50 20

Lätt och komplett personalliggare Movenium ID06 är en smidig helhetslösning för att möta Skatteverkets nya krav. Personalliggaren har minimalt med administration och är otroligt enkel att använda - du kan checka in eller ut på en sekund!

Som byggherre kan du överlåta stor del av hanteringen av personalliggaren direkt till dina hantverkare och underentreprenörer.

ID06 Personalliggare är en av Moveniums molnbaserade lösningar som hjälper företag att driva mer effektiva projekt. Vi har mer än 10 års erfarenhet, ca 1400 kunder och finns på över 100 000 arbetsplatser i Norden.

25

kr /aktiv byggdag /projekt

• INGEN BINDNINGSTID • INGEN STARTAVGIFT • FRI SUPPORT • BETALA ENDAST NÄR DU BYGGER

www.movenium.se/id06

SKAPA DEMOKONTO

CEVT Gör FramsTEG mEd andra GEnEraTIonEns hybrIdTransmIssIon För ElbIlar CEVT, China Euro Vehicle Technology AB, driver ett projekt för att utveckla andra generationens växellåda till den kinesiska fordonstillverkaren Geelys framtida bilmodeller. Inom ramen för FFI, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, bidrar Energimyndigheten med 7,2 miljoner kronor till projektet som kommer bidra till förbättrad energiprestanda och minskad materialkostnad. ”Som en relativt ny aktör inom svensk fordonsindustri är vi stolta över att få till stånd ett samarbete med både energimyndigheten och Chalmers i Göteborg – speciellt inom hybridteknologi som är ett framtidsområde” Säger Johan Hellsing, Teknisk Specialist inom Elektrifierade Drivlinor.

Projektet startades i december förra året och vi gör hela tiden framsteg med förverkligandet nu. Vi kommer starta vår provning för modellering inom två veckor i samarbete med Chalmers, där vi har en rigg där den kompletta växellådan kan köras.” Säger Börje Grandin, Avdelningschef för Elektrifierade Drivlinor på CEVT. ”Vår största utmaning just nu är aktiv synkronisering av elmotor och växellåda vid växlingar. Men vi har stora förhoppningar att snart ha lösningen klar” ”En av nycklarna med teknologin är att vi kan reducera kostnaden för elektrifieringen. Vi har smarta lösningar för det som vi jobbar på att realisera nu. De tekniska utmaningarna beror i stor del på att vi har valt kostnadseffektiva lösningar att utveckla. Belöningen

kommer förhoppningsvis bli en produkt som blir väldigt attraktiv för slutkunderna i både pris och prestanda. Avslutar Johan Hellsing.”

China Euro Vehicle Technology AB, CEVT, är ett utvecklingscentrum för framtidens bilar inom Geely-koncernen. CEVTs verksamhet täcker alla delar av personbilsutveckling – från total arkitektur, kraftöverföring och drivlinor, till chassi och fordonens visuella design. CEVT sysselsätter för nuvarande runt 1700 personer med ambition att bli fler. Företaget är lokaliserat i Lindholmen Science Park, Göteborg, Innovatum Science Center, Trollhättan, och i Hangzhou, China.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Utmaning Korsvägen

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Aktuellt

Lina Gudmundsson, projektledare Trafikkontoret Otto Laurila, vd Movenium

Personalliggare ger entreprenörer fördelar I januari infördes en ny lag om krav på elektroniska personal­ liggare i byggbranschen, något som i Finland varit verklighet sedan år 2014. Kan den svenska branschen lära av sina grannar?

TEXT NATHALIE HALLBERG

– I Finland har Movenium tagit fram kundanpassade system för tidsrapportering inom byggbranschen under tio års tid.

Företaget strävar efter att hitta fördelar i de nya krav som branschen hela tiden ställer på entreprenörerna. Otto Laurila, vd på Movenium, berättar att byggföretagen bland annat enkelt kan se via den digitala personalliggaren vilka som är närvarande på arbetsplatsen och sedan jämföra rapporteringar mot inkommande fakturor.

Detta är i slutänden ekonomiskt fördelaktigt för byggföretaget, och personalliggarna kan också ha fördelar för arbetssäkerheten.

Det digitala systemet Movenium ID06 ger många fördelar menar Otto Laurila. Det är enkelt att minimera administrationen eftersom totalentreprenören låter underentreprenörerna göra en självregistrering till arbetsplatsen.

Byggherren lägger bara till projektet och låter sedan de inbjudna företagen sköta jobbet.

– Nyckeln till effektiv hantering av personalliggare är att låta underentreprenören göra jobbet, säger Otto Laurila.

J

F PA

A

I ST

GH

E

R TE

.S

”Det gäller att hitta balansen”

Sophia Älfvåg, projektledare Stadsbyggnadskontoret

Biltrafiken ska minska och de gående, cyklisterna och kollektivtrafiken ska prioriteras.

Det ska bli lätt att röra sig i området.

Det är målet när Korsvägen i centrala Göteborg nu ska förvandlas.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Korsvägen är en historisk plats, och har varit en port in till Göteborg sedan 1600-talet.

På senare år har den även varit en knutpunkt för trafiken. En stökig och överbelastad sådan där gående och cyklister upplever att det är rörigt att ta sig fram. Nu planeras området om för att göra det trevligare för boende och besökare.

Lina Gudmundsson och Sophia Älfvåg är projektledare för Korsvägen för Trafikkontoret respektive Stadsbyggnadskontoret och två av dem som arbetar med att forma Korsvägens framtid.

– Göteborg växer och det gäller att hitta balansen för att skapa en trevlig stadsmiljö, säger Lina Gudmundsson.

Omfattande dialog I och med Västlänken skapas tre nya stationer under jord; Göteborgs central, vid Haga och en vid just Korsvägen.

– Utrymmet under jord ger stora möjligheter, att kunna vara under jord är inte vi göteborgare vana vid.

Vi får andra rörelsemönster i och

med Västlänkens station vid Korsvägen. Det innebär en helt ny situation för vardagslivet och vid de väldiga toppar av besökare som finns i det här området, säger Sophia Älfvåg, projektledare Stadsbyggnadskontoret.

Svenska Mässan, Liseberg, Världskulturmuseet, Universeum, Scandinavium, Valhalla sporthallar och Valhallabadet drar till sig sammanlagt cirka sex miljoner besökare per år så att det blir toppar är lätt att förstå.

Under arbetet med stadsutvecklingsprogrammet för Korsvägenområdet har man haft en omfattande dialog, i projektgrupper, i möten och workshops och idéer har fångats upp från olika aktörer men också närboende och andra göteborgare.

– Vi har ju också mycket direkt samarbete med Svenska mässan, Liseberg, universitetet och andra.

Vi samverkar även med andra förvaltningar. Vi bygger staden tillsammans för att hitta den rätta balansen, Sophia Älfvåg, projektledare Stadsbyggnadskontoret.

Fem år av byggtid Bygget av Västlänken innebär

att 100 000 boende och 130 000 arbetande kommer att få gång- och cykelavstånd till pendeltåg inom centrala Göteborg.

Trafiklösningen på Korsvägen kommer att färdigställas först efter det att schaktarbetena för Västlänken är färdiga, kanske runt år 2022.

Så nu väntar fem år av byggtid.

Området mellan Liseberg och backen mot Universitetsbiblioteket kommer att vara uppgrävt i olika etapper. Under byggtiden ska kollektivtrafik, bilar, gående och cyklister ledas fram i området vid sidan av de öppna schakten.

– Det blir en utmaning, det är viktig att kollektivtrafiken fungerar och cyklister och gående kan ta sig fram, säger Lina Gudmundsson.

Kanske prövas göteborgarnas tålamod under de närmaste åren, men det kommer en ljusnande framtid.

Om bara allt går som planerat.

Stadsutvecklingsprogrammet Korsvägen Så här ska Korsvägen fungera år 2035 enligt stadsutvecklings­ programmet:

”En utveckling som knyter samman stadsdelar, världsdelar och människor. Västlänkens station har en stor betydelse för trafikflödena i marknivå, och att Västlänken trafikeras av ett stort antal människor är något som hela området kring Korsvägen drar nytta av, och utvecklas vidare kring. Stationslägena, och det anslutande stadslivet, pulserar med tågen och dygnsrytmen, och de olika verksamheterna integreras mer när stadsrummen och gatorna mellan dem inbjuder till vistelse och stadsliv. I den ökade exponeringen av olika stråk, med evenemang, kunskap, kultur, upplevelser och parkmiljöer, öppnas fler möjligheter för utbyten.

Korsvägenområdet fungerar både väl i stadens trafiknät, och som destination och målpunkt med egenvärde, som väljs för sitt utbud, identitet, närhet, utformning och stadsliv. Kring Korsvägen är helhetsupplevelsen prioriterad. Det är tryggt att röra sig, och den samlade stadsbilden är upplevelserik, öppen för ett aktivt gatuliv och oväntade sammanträffanden”.

E

LÄGE FÖR NYTT KONTOR? Omvandlingen av Backaplan inleds med en ny detaljplan för nordöstra delen av Backaplan vid Leråkersmotet. Här bygger vi ett nytt högt kontorshus med bästa skyltläge i anslutning till motet och kan skräddarsy lokaler för stora och små företag. Byggnationerna beräknas stå klara under andra halvan av 2018.

Intresserad?

Kontakta Johan Aldergren, VD, JPA Fastigheter: 0761-390 290 eller johan@jpainvestment.se

Fastigheter

Illustration: Cosmo Arkitekter

Flytta till en bättre resultaträkning

Effektivare logistik, smartare lagersystem, smidigare lastning och lossning och bättre arbetsmiljö. Skräddarsydda lagerlokaler i ett strategiskt läge gynnar inte bara verksamheten, kunder och anställda. De minskar även driftskostnaderna med upp till 30 procent. Välj en miljöcertifierad lösning som gör skillnad, ända ner till sista raden på din resultaträkning.

Just nu finns lediga ytor i Brunna, Upplands-Bro, och i Arendal Green Park, Göteborgs hamn, tillgängliga från december 2016.

VILL DU VETA MER? Logistikexpert region Göteborg: maria.bjorsander@ncc.se, 070-270 24 97 Logistikexpert region Stockholm: richard.helgesson@ncc.se, 070-737 04 60 ncc.se/brunna

ncc.se/arendal

Vi skapar era framtida lokaler Klövern är Sveriges näst största fastighetsbolag sett till ytan med ca 3 000 000 m2. Kanske är vi störst när det gäller att skapa och tillvarata framtidslägen i Stockholm och starka regionstäder. Elite Hotels och Länsstyrelsen i Uppsala, Tele2 i Kista och Linköpings Universitet i Norrköping är bara några exempel på projekt vi ligger bakom. Nu utvecklar vi även slakthusområdet i Gamlestaden, Göteborg. Hur vill du att dina lokaler ska vara?

Fastighetsbolaget med mer närhet och engagemang klovern.se | info@klovern.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Perspektiv Tågtrafik

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Aktuellt

Tillväxt på räls är vägen fram Elvy Söderström, ordförande Norrtåg

Göteborgs hamn och den Botniska korridoren bygger landet Tillsammans fyller vi en nyckel­ funktion för jobb och för svensk exportindustri.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Botniska korridoren är ett godsstråk som binder samman Västra Götalandsregionen och Göteborgs hamn med norra Sverige, Norge och Finland, och är viktig för Sverige, Europas tillgång till råvaror och för att förse världen med världsledande produkter.

För att kunna verka konkurrenskraftigt på en global marknad krävs även god tillgång till Göteborgs hamn. Smidiga godsflöden via den Botniska korridoren till Göteborgs hamn blir därför viktiga.

Gruv-, skog- och tillverkningsindustrin bidrar årligen med 125 miljarder i skatteintäkter.

För att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som ett modernt och exporterande industriland är det viktigt med hållbara, effektiva och välfungerande godstransporter på järnväg som via Göteborgs hamn tar produkterna och råvarorna ut i världen och insatsvaror tillbaka.

– En ökad samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den Botniska korridoren är en vinst­affär för båda regionerna, säger Elvy Söderström, ordförande Norrtåg.

Om Birgitta Losman, ordförande i Regionutvecklingsnämn­ den och gruppledare för Miljöpartiet får som hon vill så kommer en stor del av Västra Götalands tillväxt att komma på räls.

Höghastighetsbanan och en satsning på godstrafiken med bland annat dubbelspår till Norge ska hjälpa regionen att uppnå både klimatmål och ekonomisk utveckling.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

I Västra Götaland satsar man brett på samhällsutbyggnad och infrastruktur, bland annat med Västsvenska paketet och Västra stambanan och Västra Götalandsregionen. Man är också engagerad i Sverigeförhandlingen, där ett av syftena är att etablera Sveriges första höghastighetsjärnväg.

Ingen skulle komma på tanken att EPA-traktorer och Formel 1 använder samma väg men så är det i tågtrafiken idag.

Det kan finnas många anledningar att satsa på en tillväxt på räls. Minskad trängsel, minskat vägslitage, ökad attraktivitet och mindre miljöoch klimatpåverkan är några av dem. Birgitta Losman vill gärna se ännu större satsning på tågtrafiken för att människor ska kunna ta sig fram snabbt bekvämt och miljövänligt och en väl utvecklad godstrafik.

– Det pratas mycket om hur viktigt det är att persontrafiken går i tid och då särskilt fjärrtrafiken. Men det är lika viktigt att godset kommer fram i tid. Jag tror att andra delar av landet kanske inte alltid förstår vilken central betydelse godstrafiken har här nere. Göteborg är ju en av Skandinaviens viktigaste hamn exempelvis, säger hon.

Större satsning mot Norge Efterfrågan på både resande och godstransporter förväntas öka, vilket också innebär ett ökat behov av trafik med alla kategorier av tåg: snabbtåg, regionaltåg, pendeltåg och godståg.

Den omdiskuterade Höghastighetsbanan är en viktig del i den framtida utvecklingen.

Eftersom den gäller persontrafiken så kan spår frigöras för godstrafiken och utökad pendeltågstrafik som går i tid – Vi har ett system som byggdes upp 100 år sedan och där alla ska gå på samma spår. Vi måste få spår anpassade efter olika hastigheter för fjärrtrafik, godståg och pendeltågstrafik. Ingen skulle komma på tanken att EPA-traktorer och Formel 1 använder samma väg men så är det i tågtrafiken idag.

– I samarbete med Göteborg stad jobbar vi hårt för att i första hand få dubbelspår till Norge. E 6 är ju så

Birgitta Losman, ordförande i Regionutvecklingsnämnden och gruppledare för Miljöpartiet

fylld med godstransporter att det mer är som ett rullande lager. Det är inte bra för miljön, inte för säkerheten och inte heller bra för besöksnäringen. Här upplever jag att intresset är större på den norska sidan än vad det är här. Men vi jobbar vidare.

För oss är det här lika viktigt som Öresundsbron är för Skåne, säger Birgitta Losman.

”Flerkärnighet är viktigt” Regionen jobbar för att skynda på utvecklingen och har bland annat kontakt med många politiker, ofta i samverkan med andra. I juni väntar uppvaktning om Sverigeförhandlingen hos infrastrukturminister

Anna Johansson (från Göteborg) tillsammans med representanter för de två andra stortstadsregionerna.

Birgitta Losman poängterar också hur viktigt det är att tänka på hela regionen. Det är 48 kommuner att ta hänsyn till i Västra Götaland.

För att människor och företag ska trivas i en region är flerkärnighet viktigt, menar Losman.

– Det går att bygga mycket utveckling kring stationssamhällen exempelvis. När det görs kalkyler om samhällsnytta så är det när man kopplar ihop olika regioner som de stora vinsterna görs. Vi bygger samhället, det är viktigt att ha det perspektivet.

ANNONS

Europaspåret mot framtiden och en region i utveckling

Varmt v

älkom m Busine en att lyssna ss Are na i Alm på vårt semin arium edalen på den 5 juli

Trycket ökar på Öresundsbron och nya tågtrafiklösningar utreds för Öresundsregionen. Europaspåret är en naturlig helhetslösning som kan skapa ett minskat tryck på Malmö och Köpenhamn och öppnar upp för ett Greater Copenhagen.

Ö

resundsregionen är navet mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. Men det är också en trång passage för tågtrafiken.

Och när den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält står klar kommer trycket öka ytterligare på Öresundsbron. En uppskattning visar på en 80-procentig ökning av godstrafiken. Att hantera förväntad godstrafik är en utmaning i sig. Men vill man också att regionen ska kunna växa måste man hitta en lösning som är både hållbar och effektiv.

Europaspåret: Landskrona–Köpenhamn Europaspåret mellan Landskrona och Köpenhamn är en naturlig lösning när diskussionerna förs. Förslaget är en helhetslösning för såväl Europa, Norden som Öresundsregionen och Sveriges nästa steg till en snabbare och grönare järnväg.

Landskrona stad står bakom utredningen av Europaspåret men Christian Alexandersson,

utvecklingschef, menar att det är lika mycket ett danskt som ett svenskt förslag. Europaspåret skulle öka kapaciteten vid Köpenhamns Hovedbanegård med 50 procent, en knutpunkt som redan idag dras med överbelastning och problem. Europaspåret skulle även avlasta Öresundsbron och öka kapaciteten för persontågstrafik på denna.

– Europaspåret är en välgrundad lösning. Det är lika enkelt och naturligt som att vi diskuterar nya stambanor och höghastighetståg.

”Genom Europaspåret kan vi knyta ihop hela Skandinavien.”

Lösningen är också självklar ur ett danskt och tyskt perspektiv. Genom Europaspåret kan vi knyta ihop hela Skandinavien, säger Christian Alexandersson.

Läs mer på: europasparet.se

SOUND BLOCK

SOUND BLOCK

Avlastning i järnvägsnätet och kortare restider

Med förbindelsen Landskrona–Köpenhamn kommer regionen att kunna hantera alla slag av järnvägstransporter: godståg, regionaltåg och höghastighetståg. Europaspåret knyts ihop med den nya stambanan och blir den snabbaste vägen till Köpenhamns flygplats.

Med Europaspåret skapar man också förutsättningar för en fortsatt utveckling av Öresundsregionen.

– För den enskilda människan handlar det om förkortade restider vilket ger kommuner utanför Öresundsregionen en utvidgad arbetsmarknad. Regionen skulle kunna attrahera ytterligare en miljon människor. Men först och främst handlar det om de stora systemeffekterna. Om våra länder ska kunna fortsätta att importera och exportera måste vi hitta en lösning som är hållbar, avslutar Christian Alexandersson.

Christian Andersson, Utvecklingschef EUROPASPÅRET LANDSKRONA – KÖPENHAMN: Europaspåret är en helhetslösning för Europa, Norden och Öresundsregionen för godståg, regionaltåg och höghastighetståg. Europaspårets sträckning går i tunnel under Öresund samt genom centrala Köpenhamn.

RESTIDER MED EUROPASPÅRET: Lund – Köpenhamn

30 min

Helsingborg – Köpenhamn

25 min

Landskrona – Köpenhamn

14 min

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Profilen Ulf Kamne

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

”Jag är gärna ute och cyklar” Ulf Kamne är gruppledare för Miljöpartiet och kommunalråd med ansvar för stadsutveckling och miljö i Göteborg.

Han vill att Göteborg ska bli grönare och att det ska bli möjligt att bo i staden utan att vara beroende av bil.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO VANCOUVER V. BEN/SHUTTERSTOCK.COM

Ett citat från den välkände social­ antropologen Margaret Mead finns på Ulf Kamnes facebooksida. ”Never doubt that a few dedicated people can change the world. In fact, it is the only thing that ever has” – Visst är det så. Människans egen initiativkraft är extremt viktig.

Det gäller inte bara inom politiken, utan överallt i samhället där människor ser möjligheter och arbetar för det.

Ulf Kamnes egen passion handlar om att Göteborgs ska ta sitt klimatansvar. De senaste åren har den politiska ledningen lagt mycket energi på att utveckla en tydlig, sammanhållen strategi för hela stadsutvecklingen som handlar om att bygga ut för att få plats med den ökande befolkningen samtidigt som de gröna kvaliteterna säkerställs.

– Det är viktigt att vi inte drar åt olika håll. Idag är vi väldigt tydliga på vad vi vill ha av de aktörer som vill vara med att bygga och utveckla staden. Exempelvis har vi alla en stor vilja att bygga fler bostäder när staden växer men vi får inte tappa bort grönområden eller bygga med dålig kvalitet. I år har vi ändå markanvisat dubbelt så många bostäder än tidigare, säger han.

Vancouver inspirerar Älvstranden, Nya Korsvägen, Dag Hammarskölds boulevard, bygget av Västlänken, listan kan göras lång på allt stort och smått som pågår i Göteborg just nu. I alla projekt löper hållbarheten som en röd tråd.

Och en klar inriktning att minska bilismen till förmån för gång, cykel och kollektivresenärer. År 2017 kommer också hastigheten ska sänkas i centrala delar av Göteborg. En stor del av alla 50 vägar föreslås få en ny hastighetsgräns på 30 eller 40 kilometer per timme. Det ska bli säkrare och mindre buller och enklare att gå och cykla.

Bilisterna och deras organisationer brukar vara ganska starka lobbyister och protestera mot det mesta som hindrar bilismens framfart. Även i Göteborg har det varit en del protester. Men även om inriktningen i mycket av det som görs idag går ut på att minska bilismen i staden så vill Ulf Kamne framhålla att utvecklingen inte bara är negativ för bilister.

– Bilisterna får ju också något, en ökad framkomlighet exempelvis.

Protester hördes också när trängselskatten infördes.

ANNONS

– Det var en tung och jobbig diskussion om hur beslutet togs och så vidare. Nu tror jag att missnöjet minskat faktiskt. Den samlade effekten är också att det har gett minskad biltrafik även om det inte är lika stor minskning som det var inledningsvis. Intressant är ju också att Handelskammaren var för en trängselskatt eftersom minskad biltrafik underlättar för gods-och nyttotrafiken, säger han.

Som inspiration har den politiska ledningen har bland annat besökt Vancouver som lyckats öka medborgarnas möjligheter att röra sig utan bil.

Vancouver toppar i dag rankningar över städer som erbjuder möjlighet till hög livskvalitet, ekologiskt hållbar utveckling och promenadvänlighet.

Trots att befolkningen växt kraftigt.

Staden har sagt nej till motorvägar i stadsmiljö och byggt cykelbanor och promenadstråk istället.

– Jag har inte själv varit där, men Vancouvers exempel visar att det går och det i land där man är ännu mer bilorienterade än här, säger Ulf Kamne.

Nyligen har Göteborg lag sin första budget efter klimatmötet i Paris och Ulf Kamne menar att staden ska göra sitt för att målet att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, ska uppnås.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

ANNONS

Ulf Kamne Profilen 15 Läs intervjun i mobilen!

Aktuellt

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Det är viktigt att vi inte drar åt olika håll. Idag är vi väldigt tydliga på vad vi vill ha av de aktörer som vill vara med att bygga och utveckla staden.

Hållbar utveckling

Ett mindre projekt i Göteborg som han följer med stort intresse är den första fossilfria förskolan som ska byggas någonstans i Göteborg under år 2017.

– Det är ett pilotprojekt som vi tror kommer att få stor betydelse i framtiden. Vi tar ett nytt steg i miljöarbetet.

”Elcykeln får större betydelse än elbilen” Ulf Kamne försöker leva som han lär och cykeln är det transportmedel han använder sig av i första hand – Ja det är ett smidigt sätt att ta sig fram, det snabbaste också i centrala Göteborg. Jag promenerar också till jobbet ibland. Men vi har bil i familjen som vi använder när vi åker längre sträckor.

Det är vanlig cykel som gäller men elcykeln tror Ulf Kamne kommer att bli stort inom kort.

– Jag tror att elcykeln kommer att få större betydelse än elbilen.

Du tar dig fram mycket smidigare i trafiken, slipper fastna i köer och med en eldriven cykel ökar du också räckvidden, säger han.

Miljöintresset har funnits länge och har tidigare också jobbat som miljökonsult på Ecoplan och på Naturskyddsföreningen Innan han kom in i politiken hade han också teaterproducent som profession. Han ser vissa likheter med det jobb han har idag.

– Ja, att vara politiker är ganska likt. Det handlar mycket om koordinering och att lyfta fram experter som ska genomföra det man strävar efter, avslutar Ulf Kamne.

HSB Göteborg är det enda företag i Sverige som har omcertifierats med ISO 26000. Det är resultatet av ett långvarigt och intensivt arbete med social hållbarhet, en satsning som fortsätter.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Smart fakta Ulf Kamne Ålder: 53 Yrke: Gruppledare för Miljöpartiet och kommunalråd med ansvar för stadsutveckling och miljö i Göteborg.

Familj: Fru och två barn Intressen: Ärligt talat ser jag ingen tydlig gräns mellan arbete och fritid. Men jag gillar teater även om det blir allför sällan jag gör teaterbesök.

Sveriges mest innovativa bostadsoch stadsutvecklingsprojekt Bygger på tvärvetenskap och morgondagens innovationer Drivkraften att göra skillnad på riktigt har resulterat i vårt koncept och tvärvetenskapliga samarbete Positive Footprint Housing® – Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt. Genom projektets insikter, vetenskapliga bevis och unika sammansättning aktörer har vi möjlighet att bygga miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara bostadsområden – långt bortom dagens standarder och normer. Den första produkten brf Viva och dess 132 lägenheter byggs just nu i Guldheden, Göteborg.

Nyfiken? Läs mer på riksbyggen.se/pfh

Lena Josgård, chef mark- och projektutveckling HSB Göteborg

– Social hållbarhet är ett vitt begrepp, men inkluderar att satsa på klimat och miljö, ökad mångfald och bra arbetsvillkor, förklarar Lena Josgård, chef för markoch projektutveckling på HSB Göteborg.

Som en del i satsningen har forskningsprojektet HSB Living Lab dragits igång. Syftet är att utveckla framtidens boende ur ett hållbarhetsperspektiv, genom att studera levnadsvanorna hos studenter i en byggnad med 29 lägenheter på Chalmers.

– Forskningen kommer att ske med stor integritet för privatlivet, alla ska känna trygghet i att bo i HSB Living Lab. Vi kommer exempelvis ha en gemensam tvättstudio på entréplanet. Hur kan vi tvätta mer resurssnålt i framtiden?

Projektet ska pågå i tio års tid och genomförs i samarbete med bland andra Chalmers, Bengt Dahlgren, Electrolux, Göteborg Energi och Tieto.

– Vi fortsätter även vårt arbete med hållbar stadsutveckling och levande blandstad. I Nya Hovås har vi med hjälp av dialogarbete kompletterat ett klassiskt villaområde med lägenheter, verksamheter och nya mötesplatser i området, avslutar Lena Josgård.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Guide Svenska maskinmässan

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Ny mässa för maskinleverantörer I Västra Götaland ökar stora bygg- och industrisatsningar kraftigt. Detta ställer krav på effektiva bygg- och entreprenadmaskiner, vilka spelar en viktig roll för en hållbar stadsutveckling.

I juni slår Svenska maskinmässan upp för allra första gången. Den 2 till 4 juni är det dags för maskinmässa på Solvalla med nära 100 utställare. VI presenterar några av utställarna.

N

Utställarentré Utställarrestaurang Service Center Utställarparkering

V:01

Café

Tornet

C:19 Ö:20 C:11 C:26

S:45

Ingång

Ingång

Ingång

VILKA ÄR DINA UTMANINGAR PÅ JOBBET? Påverkas du också av buller, damm eller skadliga lyft på ditt jobb? Då är du en av många. Vi vill att du ska vara bättre skyddad på din arbetsplats. Därför har vi identifierat tolv riskområden som är till för att, utifrån ditt behov och dina utmaningar, göra din arbetsdag säkrare.

På nya tools.se/hms pratar vi enbart hälsa, miljö och säkerhet – så att du kan vara bättre skyddad på jobbet.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

ANNONS

Guide Svenska maskinmässan 17

Ö:20 SWECON Swecon kommer att visa upp ett unikt och starkt utbud av produkter och tjänster. I utbudet finns det plats för en hel del stora produktnyheter från Volvo Construction Equipment, men också en flera nya tjänster som underlättar maskin­ ägandet för Volvokunden.

På maskinsidan uppmärksammas att Volvos dumpertillverkning fyller 50 år och det firas i Swecons monter med en Sverigepremiär för Volvos största dumpern någonsin: Volvo A60H med en lastkapacitet på 55 ton.

Sveriges ledande och etablerade maskinleverantörer samlas för en helt ny slags mässa, en renodlad maskinmässa.

Något som har varit hett efterlängtat bland branschfolk. Alla utställare är medlemmar i Maskinleverantörerna och bland utställarna hittar du som besökare givetvis Swecon.

– Det är en renodlad branschmässa och en viktig mötesplats. För oss är det här en möjlighet att visa kunden det vi erbjuder, att visa att vi har maskiner för alla Läs mer på swecon.com

C:11

V:01

C:26

ASH GROUP

ENGCON

ROTOTILT

Aebi Schmidt Sweden AB med sin verksamhet i Skänning­e är en del av Aebi Schmidt gruppen, världens ledande leverantör inom underhåll av gator, vägar och flygplatser. De säljer, utvecklar och marknadsför redskap och maskiner för rengöring av den yttre miljön.

Ash Group ställer ut på Svenska maskinmässan i monter C:11. Målet är att kunna knyta många nya kundkontakter och vårda de befintliga. I montern hittas kunniga säljare som gärna hjälper till med frågor och funderingar.

Världsledande tillverkare av tiltrotatorer, visar mängder med nyheter på Svenska maskinmässan. Förutom de senaste modellerna av tiltrotatorer presenteras Q-Safe-D, ett unikt redskapsfäste med löstagbar grip & sopvals. Q-Safe-D går att välja med eller utan EC-Oil. QSC - Quick Hitch Standard Control standardiserar låsningen av snabbfästen, oavsett märke och modell. Via ePS – ”pratar” nu engcons tiltrotatorer med Leica, Topcon, Trimble & Novatron grävsystem.

Läs mer på aebi-schmidt.se

Läs mer på engcon.com

I 30 år har Rototilt anfört utvecklingen av tiltrotatorer.

Med banbrytande innovationer och trygga lösningar har de förvandlat grävmaskiner till kompetenta mångsysslare och ständigt flyttat gränserna för vad som är möjligt för entreprenörer över hela världen.

Hur firar de då detta jubileum? Jo, genom att ge morgondagens maskinförare ännu effektivare, säkrare och lönsammare arbetsredskap. De har just fått upp ångan.

Rototilt hittas i monter C:26.

Läs mer på rototilt.com

C:19

S:45 NORJE SMIDESFABRIK

WIRTGEN GROUP

Norje Smidesfabrik erbjuder ett brett sortiment av svensktillverkade premiumredskap för hjullastare, bland annat skopor, gaffelställ och kranarmar. För effektiv markplanering med hjullastare, besök demm i monter S:45 och se det mycket uppskattade redskapet Justeringsbalk, nu även med hydrauliska sidoklaffar.

Wirtgen Group är leverantören som erbjuder teknikerna för hela vägbyggnationen: krossning, blandning, utlägg­ ning, packning och fräsning. Wirtgen Group har starka varumärken som Wirtgen, Vögele, Hamm, Kleemann och Benninghoven.

Läs mer på norje.se

Läs mer på wirtgen-group.com

TILLFÄLLE ATT KORTTIDSHYRA

LEDIGA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I BORÅS ROTORN 1 – INDUSTRIGATAN 10 – BORÅS

I Ramnaslätt industriområde i Borås erbjuder vi 9 500 kvm lager- och produktionslokaler. Utöver denna yta finns även byggrätt om 6 000 kvm för en ny hyresgäst. 19 portar både i markplan och med lastkaj gör att fastigheten är ett flexibelt, prisvärt alternativ där kvalitet, tillgänglighet och stora, funktionella ytor möjliggör många olika lokallösningar. De är därför mycket lämpliga för en aktör med behov av både regional, nationell samt internationell täckning. Möjlighet till korttidskontrakt och omgående tillträde.

T EK N I S K I N FORMAT IO N • 19 portar varav 2 i markplan. • Kraftförsörjning: 500 A. • Uppvärmning: Fjärrvärme.

• Grund: Platta på mark.

• Takhöjd: 2,5 till 6,5 meter. • Rangeryta: Ca 7 000 kvm.

För ytterligare information kontakta vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på 073 - 357 18 87 eller jesper.carlsoo@corem.se

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Inspiration BoStad2021 Aktuellt

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Storsatsningar i Göteborgs mellanstad

Christer Malmström, arkitekt Malmström Edström Arkitekter

Vi jobbar med en överkapacitet för att vara helt säkra på att faktiskt nå målet.

Hållbar arkitektur bygger framtidens Göteborg Arkitekter fyller en nyckelfunk­ tion i arbetet med att forma ett framtida socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Göteborg.

Maria Lejon

Maria Lejon, projektledare BoStad2021, Stadsbyggnadskontoret

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Göteborg befinner sig för närvarande i ett spännande stadsplaneringsskede med många intressanta byggprojekt både i och utanför innerstaden.

– För att framtidens Göteborg verkligen ska bli långsiktigt hållbart så är det viktigt att arkitekter involveras redan i de initiala stadierna av stadsplaneringspro­cessen. Arki­ tekter bör delta i dialogen redan när begreppet hållbarhet diskuteras i en stadsdel eller ett specifikt projekt, säger Christer Malmström, arkitekt på Malmström Edström Arkitekter.

Han menar att Göteborg håller på att utvecklas till en stad med stora möjligheter, även ur ett arkitektoniskt perspektiv. Medvetenheten om vikten av att göra rätt från början när nya stadsdelar planeras är betydligt högre idag än historiskt sett.

– Det är viktigt att vi undviker samma arkitektoniska misstag som tidigare begåtts, exempelvis att bygga likriktade förorter i periferin, långt utanför stadsmiljön. Genom att planera hållbart från början kan vi istället bygga områden som inte kräver ständiga nyinvesteringar för att människor ska trivas, säger Christer Malmström.

Den ständigt ökande efterfrågan på bostäder kräver insatser från alla håll. Detta har man insett i Göteborgs stad och planerar därför utöver den ordinarie bostadsproduktionen ytterligare bostäder med satsningen BoStad2021.

TEXT NATHALIE HALLBERG FOTO SANNA PERSSON

Bostadsfrågan är alltid aktuell i hela landet och i takt med att Sveriges städer växer så blir också efterfrågan på bostäder större. Göteborg är en attraktiv stad som årligen lockar nya invånare från hela landet. År 2014 var befolkningsökningen i staden rekordstor, då man upplevde den största befolkningsökningen på 50 år.

För att möta behovet av bostäder gör nu Göteborgs stad en satsning som är unik i sitt slag. Slutmålet är stadens 400-årsjubileum, år 2021. I ett samverkansprojekt mellan Göteborgs stad och flera byggaktörer ska 7 000 nya bostäder byggas. De

nya bostäderna planeras utöver den ordinarie bostadsproduktionen.

Satsningen BoStad2021 presenterades på en presskonferens i april förra året och alla projekt i är redan i full gång i detaljplansskedet. Maria Lejon, Stadsbyggnadskontorets projektledare för BoStad2021, berättar om samarbetet mellan Göteborgs stad och de olika aktörerna, och varför den är speciell.

– Den här satsningen är unik i sitt slag, då 20–25 olika aktörer arbetar med genomförandet av cirka 30 olika projekt, säger hon.

Arbetar tätt ihop BoStad2021 är ett samverkansprojekt – ett gemensamt uppdrag som stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret och till viss del även park- och naturförvaltningen och förvaltningen för kretslopp och vatten, fått. Tillsammans ska de arbeta fram 7 000 färdigställda bostäder till satsningens slut, år 2021. Vanligtvis sitter de olika förvaltningarna på respektive kontor men i och med BoStad2021 sitter alla som deltar i arbetet i en gemensam projektlokal. På så vis skapas ett nära samarbete och arbetet mellan

Attraktiva områden Gröna hyresrätter Social hållbarhet

Långsiktig värdeutveckling Genuina stadskvaliteter

förvaltningarna effektiviseras.

Maria Lejon berättar att projektet i praktiken inte handlar om ett byggprojekt, snarare cirka 30 stycken. I satsningen ingår både hyres- och bostadsrätter som kommer att byggas på både kommunal och privat mark.

I ett samverkansavtal förbinder sig de deltagande byggaktörerna till att senast färdigställa bostäderna till årsskiftet 2021–22.

– Byggbolagen har i avtalet förbundit sig till att bostäderna ska vara inflyttningsklara senast den 31 december 2021, och därför är samarbetet mellan byggbolagen och kommunen av största vikt, säger hon.

Man försöker därför jobba tätt ihop med alla byggaktörer. Tillsammans med byggaktörerna arbetar staden i ett särskilt samverkansforum med framdriften av satsningen och en effektivisering av hela arbetssättet. I samverkansforumet arbetar aktörerna ihop med staden för att hitta parallella skeden istället för att, som man vanligtvis gör, arbeta med en sak i taget.

– Processer kring exempelvis bygglov, projektering av allmän plats och av kvartersmark sker parallellt med planprocessen.

Satsar med marginal Tanken är att alla detaljplaner ska vara antagna i december 2017, för att kunna bygga under åren 2018–2021. För att nå målet 7 000 bostäder har man valt att arbeta med marginal, i nuläget arbetar man därför med planering för 8 000 bostäder.

– Vi jobbar med en överkapacitet för att vara helt säkra på att faktiskt nå målet med 7 000 bostäder, eftersom en del av projekten kan tänkas fastna på vägen, säger Maria Lejon.

Smart fakta Målet med BoStad2021 är att jobba med ny exploatering och förtäta mellanstaden. Satsningen är inte begränsad till ett specifikt område i Göteborg, utan de 30 projekten ligger fördelade över hela mellanstaden, den del av staden som ligger utanför stadskärnan. Mellanstaden är den del av staden som finns med i strategin för utbyggnadsstrategin, en strategi för utbyggnadspotential med cirka 45 000–55 000 bostäder fram till år 2035.

Mer än bara lägenheter Vi har breddat våra perspektiv och lyft blicken.

Genom att vi aktivt söker och skapar nya möjligheter när vi bygger hus aktiverar våra projekt en värdefull stadsutveckling. För oss betyder det hus med ekologisk hållbarhet, spännande arkitektur och boendeformer som underlättar vardagliga möten. Det skapar mervärden för både hyresgäster, kommuner och samarbetspartners. byggvesta.se

ANNONS

På toppen av bergen i västra Gårdsten med fantastisk utsikt över älven och staden ligger Kryddhyllan där vi tidigare byggt villor. Här ska vi nu bygga Kryddhyllan 2, som omfattar 34 radhus med bostadsrätt. Radhusen på Kryddhyllan 2 beräknas vara klara för inflyttning hösten 2017. De ligger på naturtomter med strövområden utanför dörren samt med kommunikation och service i närheten.

Social hållbarhet i främsta rummet för Egnahemsbolaget En väsentlig del av en stads utveckling är arbetet med den sociala hållbarheten.

– Detta här är något som verkligen är aktuellt just nu, säger Linda Holm som är projektutvecklare på Egnahemsbolaget i Göteborg.

FOTO MIKAEL GÖTHAGE

Egnahemsbolaget (Göteborgs Egnahems AB) startade 1933 som Småstugebyrån med uppdraget att göra småhus tillgängliga för en bredare allmänhet i Göteborg.

Företaget är en del av Framtidenkoncernen, en fastighetskoncern som ingår i Göteborgs Stad och är en av landets största fastighetsägare. Sedan starten har Egnahemsbolaget byggt omkring 8 500 bostäder över i stort sett hela Göteborg.

– Vårt uppdrag är att bygga bostäder (äganderätter och bostadsrätter) för göteborgare i alla stadsdelar, berättar Linda Holm.

Vid starten för Egnahemsbolaget, för 80 år sedan, handlade det om att hjälpa människor att flytta från trångboddhet och utedass till eget hus med varmvatten, bad och toalett.

Idag bygger man hållbara, trivsamma och prisvärda bostäder i Göteborg, framförallt i stadsdelar som domineras av en ensidig upplåtelseform.

Att man bygger småhus och bostadsrätter där hyresrätter dominerar och bostadsrätter i utpräglade villaområden, öppnar

nya möjligheter till bostadskarriär. Boende i området kan byta bostad utan behöva lämna ett område man trivs i, samtidigt som fler nya kan flytta in i området.

– Vi kompletterar det som redan finns med ny bebyggelse på obebyggd tomtmark. Genom att förtäta på det här sättet utnyttjar vi befintlig infrastruktur samtidigt som vi skapar trygghet, säger Linda.

Exempel på sådana projekt, som ligger nära i tiden, är Kryddhyllan 2 i Gårdsten och Litteraturgatan i Hisings Backa.

Bra kvalitet och låg energiförbrukning Hållbarhet har varit ett genomgående tema alltsedan starten för Egnahemsbolaget, även om det haft olika uttryck genom åren.

Idag talar man om vikten av både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

– Vi återanvänder och anpassar också redan framtagna husmodeller. Detta för att kunna erbjuda prisvärda bostäder i det tänkta området.

Med ambitionen att kunna uppnå bästa möjliga lösningar samverkar man även med andra byggherrar. Ett sådant exempel är ”BoStad2021”, som är den del av Göteborgs Stads Jubileumsatsning, och där Egnahemsbolaget är med i framtagandet av tre olika bostadsprojekt i Bergsjön, Gårdsten och Länsmansgården.

Genom att bygga in god miljö och bra kvalitet redan från början samt att husen är konstruerade för låg energiförbrukning gör att man kan hålla nere boende- och underhållskostnaderna.

– Att investera i en ny bostad är oftast en av livets största affärer. Som kommunalt bolag har vi på Egnahemsbolaget därför ett särskilt ansvar för att leverera hållbara och prisvärda bostäder, som ger bra boende för både dagens och kommande generationer, avslutar Linda Holm.

EGNAHEMSBOLAGET Läs mer om projekten på egnahemsbolaget.se

Linda Holm, projektutvecklare, Egnahemsbolaget

Var med och bygg nya Skeppsbron Staden växer och stadskärnan ska bli dubbelt så stor. Nu söker vi byggaktörer som vill utveckla ett av de mest centralt belägna stadsutvecklingsområdena. Skeppsbron ska expandera med över 400 bostäder och 30 000 kvm för butiker, restauranger och kontor.

Visionen är att Skeppsbron ska bli göteborgarnas nya vardagsrum och mötesplats vid vattnet. En levande blandstad med attraktiva bostadsområden, verksamheter, ytor för rekreation och en spännande mötesplats vid älven. Målsättningen är att utveckla ett stadsrum som präglas av aktivitet, mänsklig närvaro och trygghet.

Bli en del av Nordens största stadsutvecklingsprojekt.

Läs mer och ansök på goteborg.se/markanvisning

www.alvstaden.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Fördjupning Svanenmärkta byggnader

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Aktuellt

Mikael Ahlén, marknadsområdeschef Riksbyggen, Göteborg

Positive Footprint Housing banar väg Ett projekt som bidrar till att byg­ ga framtidens hållbara Göteborg är Positive Footprint Housing, ett tvärvetenskapligt kunskapslabb och ett fysiskt demoprojekt i Göteborg.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Positive Footprint Housing är en hållbarhetssatsning som leds av Riksbyggen och bland annat inkluderar Chalmers, Göteborgs universitet, näringslivet, Göteborgs Stad och Johanneberg Science Park.

– Positive Footprint Housing är en plattform för innovation med fokus på forskning kring social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Syftet är att skapa ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling, säger Mikael Ahlén, marknadsområdeschef på Riksbyggen i Göteborg, som är byggherre, bostadsutvecklare och koordinator för Positive Footprint Housing.

Syftet är att skapa ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling – Projektets första praktiska til�lämpning är bostadsrättsföreningen Viva, ett flerbostadshus i grönområdet mellan Dr Allards gata i Guldheden och Chalmers.

Här planerar vi bland annat för plussenergi hus med fordonspool, växthus, solceller och gröna tak, fortsätter han.

Första spadtaget till Brf Viva tas hösten 2016. Drygt två år senare är det innovativa hållbara kvarteret inflyttningsklart. Sex av lägenheterna i Brf Viva har en låg insats, 95 000 kronor, för att kunna nå en bredare målgrupp. Ett annat exempel på hur man kan bidra till framtidens hållbara Göteborg är kooperativa hyresrätter för unga vuxna, som Riksbyggen planerar bygga i Lindholmshamnen.

Klimatsmart boende minskar ekologiska fotavtryck Idag engagerar sig inte bara skogsmullarna i miljöfrågor.

Många vill ta ansvar för sitt ekologiska fotavtryck och i takt med att vi blir mer medvetna höjs också kraven på samhällets alla nivåer.

TEXT NATHALIE HALLBERG

När du handlar, väljer du då miljömärkta produkter? Många föredrar att handla klimatsmart i mataffären eller klädbutiken, men hur utbrett är det att miljötänket följer med i hela ledet, från hushållsprodukter till tjänster och till och med boendet?

Ragnar Unge, vd på Svanen, berättar att Svanen började med miljömärkning av byggnader och hus för fem år sedan. Byggbranschen hade länge haft egna system för att bygga miljöriktigt, men någonstans insåg man att det var svårt för konsumenterna att få en överblick över de olika systemen. Svanen tog därför fram kriterier för byggbranschen som är enklare att kommunicera till konsumenterna. Ragnar menar att det är lättare för konsumenterna att känna igen en produkt som är miljömärkt med Svanen eftersom många redan är bekanta med märkningen.

– Den nordiska miljömärkningen har märkt varor och tjänster i över 25 år, det finns ett förtroende för den, säger han.

I regionen Västra Götaland byggs det, som på många håll i Sverige, mängder av nya bostäder. Ragnar Unge menar att vi står inför stora utmaningar i samhället, då vi i stor skala behöver bygga nytt. Därför är det extra viktigt att göra rätt redan från början.

– Man pratar om ett nytt miljonprojekt, säger han, och då är det viktigt att inte göra om samma misstag som man gjorde under 60och 70-talen.

Respekt för konsumenten När byggföretagen väljer att bygga bostäder och miljömärka dem efter Svanens kriterier garanteras inte bara att man under hela processen i största möjliga mån byggt miljöriktigt, det skapar också en trygghet i att byggnaden tar hänsyn till levnadskvalitet och hälsa, eftersom alla miljöaspekter

PRISVÄRT

såsom kemikalieanvändning och användning av annat material granskats noggrant i sömmarna.

En Svanenmärkning innebär att man sett till hela produktens miljöprestanda, från material till process och det färdiga resultatet. Det som skiljer det miljömärkta boendet åt är att en byggnad ska stå stadigt och användas i mer än 100 år. Därför är det ännu viktigare att produkten i detta fall är korrekt byggt från början. I den färdiga byggnaden är det viktigt att den är energisnål och då ger en liten förbättring ett stort utslag på 100 år. Målet är att slutresultat ska vara ett energisnålt hus där man ska kunna bo under bra hälsoförhållanden. När byggföretagen väljer att Svanenmärka sina byggnader skriver de under på Svanens krav, som också höjs ungefär vart tredje till femte år.

Ragnar Unge menar att de ökande kraven bidrar till att utvecklingen drivs framåt och han ser det också som att det tyder på ett stort engagemang från byggföretagens sida när de väljer det åtagande som Svanenmärkningen faktiskt innebär.

– De som satsar på en miljömärkning gör det av respekt för konsumenten. Man förstår att konsumenten har rätt att kräva en viss miljö- och hälsoprestanda.

Ringar på vattnet Det är tydligt att privatpersoner blir mer engagerade och insatta i miljöfrågan. Ragnar Unge tror att det kan ha en positiv effekt även på kommuner och regelverk. Personer som väljer att köpa miljömärkta bostäder tar med sig ansvaret vidare, man blir mer medveten, engagerar sig och vet vad man kan kräva ur en miljösynpunkt.

– Det skapar helt enkelt ringar på vattnet. Det bidrar till att diskussionerna kommer igång.

Stadsplaneringen och utveck-

Ragnar Unge, vd Svanen

Man pratar om ett nytt miljonprojekt och då är det viktigt att inte göra om samma misstag som man gjorde under 60- och 70-talen. lingen när man bygger ut staden påverkas också när man väljer att bygga klimatsmart. Bland annat menar Ragnar Unge att man kan titta på hur man väljer bostadsområden och hur man sedan får dit service, såsom kollektivtrafik och parkering, och hur detta kan miljöanpassas.

Smart fakta Skanska, Passivhuscentrum och Veidekke är några av de byggföretag som just nu väljer att bygga Svanenmärkt i Västra Götaland.

50 NYA KLOKA PARHUS I ÄLVÄNGEN www.BOKLOK.SE/ALVRINGEN

Skanska och IKEA tillsammans

ANNONS

Carlos Andersson, verksamhetschef, Passivhuscentrum Västra Götaland

Stadsskogenskolan i Alingsås, Sveriges första plusenergiskola.

Passivhus – en del av lösningen på världens klimatutmaning Efter 2020 ska alla hus i Sverige vara nära nollenergi-hus. Det innebär i praktiken att de ska vara så kallade passivhus, det vill säga hus som använder minimalt med energi och som på så sätt bidrar till minskningen av världens koldioxidutsläpp.

Passivhuscentrum Västra Götaland är ett offentligt miljöcenter som främjar energieffektivt byggande och renovering. Som kompetenscentrum arbetar man med utbildningar, seminarier, information, rådgivning, studiebesök och utvecklingsprojekt inom miljövänligt byggande och renovering, företrädelsevis passivhus.

– Fyrtio procent av all energi som används världen över är kopplad till bebyggelse, berättar Carlos Andersson, verksamhetschef på Passivhuscentrum Västra Götaland.

En ventilationsfråga Principen för ett passivhus är att det är så välisolerat att någon värmekälla egentligen inte behövs, berättar Hans Eek, arkitekt och den som grundade Passivhuscentrum Västra Götaland 2007.

Enligt Hans Eek utgörs den största uppgiften av att ta hand om de hus som redan finns.

– Det som drar mest energi i ett hus är driften. Därför handlar det om att se till huset ska förlora så lite energi och värme som möjligt.

– Oavsett om det är ett nytt eller äldre hus så bör man därför prioritera isolering, men också att huset har rätt ventilation via en värmeväxlare som återvinner värmen i huset.

I ett passivhus överstiger värmetillförseln inte 15 kWh/m² och år.

Detta gäller vid en innetemperatur på 20 grader. Värmeväxlaren leder frisk luft utifrån förbi använd luft inifrån. När de passerar varandra återvinns 80-90 % av värmen.

Möjligt att klara miljömål Ett annat område som Passivhuscentrum Västra Götaland arbetar med är att bygga upp en nationell informationsnod för livscykelanvändning av byggnadsmaterial.

– Det vi vill presentera där är de ingående byggnadsmaterialens klimatbelastning, berättar Carlos Andersson.

Arbetet är ett led i Passivhuscentrum Västra Götalands målsättning att medverka till att de svenska miljömålen uppnås.

Förslaget som riksdagens miljömålutredning har lagt fram innebär att Sverige ska gå från dagens utsläpp på 10 ton koldioxid

Smögenmagasinet går nu vidare med nästa område.

Ta chansen att förvärva ditt drömboende i Brf Smögenboden 2.

För mer info kontakta Alexander Gergils, 0734–16 02 53 W W W. S M O G E N M A G A S I N E T. S E

Hans Eek, arkitekt och grundare, Passivhuscentrum Västra Götaland

per capita ner till 0,9 ton år 2045.

Både Carlos Andersson och Hans Eek är optimistiska till att det ska gå att uppnå.

– Vi på Passivhuscentrum Västra Götaland arbetar hårt att med fokus på information och utbildning till bygg- och fastighetsbransch, kommuner, myndigheter, politiker och elever, ge kunskap och verktyg för att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål.

En nationell samordning av detta behövs. Den rollen är vi beredda att ta.

PASSIVHUSCENTRUM VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer om passivhus på passivhuscentrum.se Följ oss på twitter: @phcentrum

E T T O R , T VÅ O R OCH TREOR: 3 7 – 7 1 m2

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Fördjupning Stadsutveckling Aktuellt

Robert Bennerheim, ansvarig hälsa, miljö och säkerhet Tools Sverige

Analytiskt arbetssätt minskar riskerna på arbetsplatsen Hörselskydd och annan utrust­ ning som tillfälligt förbättrar arbetsmiljön är viktigt, men för arbetsgivaren är det långsiktigt mer lönsamt att åtgärda proble­ met från grunden.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Ett företag som funderar på att beställa hörselskydd till sina medarbetare bör fundera kring varifrån bullret kommer och om det går att åtgärda. Först därefter är det dags att eventuellt beställa skyddsutrustning, säger Robert Bennerheim, ansvarig för hälsa, miljö och säkerhet på Tools Sverige.

Tools har identifierat tolv riskområden utifrån industri – och byggbranschens vanligaste utmaningar, exempelvis buller samt halk- och fallolyckor. Företag inom industri och bygg har framförallt utmaningar med att lösa arbetsmiljöproblematiken.

– Vi utgår ifrån kundens grundproblem och löser problemet långsiktigt.

Tillsammans utgår man från kundens behov och arbetar efter metodiken eliminera, förebygga och skydda. Filosofin kan tillämpas inom alla typer av säkerhets- och arbetsmiljöfrågor.

– I framtiden kommer fler företag att efterfråga ett förebyggande och konsultativt arbetssätt, snarare än skyddsutrustning som enbart åtgärdar problemet för stunden, säger Robert Bennerheim.

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

”Med nära samarbeten kan vi nå hela vägen” Inom Göteborgs stad arbetar man hårt med att staden ska vara en stad för alla.

– För mig handlar social hållbarhet om att vi skapar en samhällsstruktur som är både inkluderande, välkomnande och hälsofrämjande, säger Elif Koman André.

– Det är viktigt att alla inser att ingen aktör kan klara av allt arbete själv, säger Johanna Hult Rentsch.

TEXT ANNMARIE PALM

När Elif Koman André, hållbarhetschef för Göteborgs stad, pratar om social hållbarhet inom stadsutveckling så lyfter hon fram vikten av att staden utformar många olika typer av miljöer och platser där människor kan mötas och tilliten till varandra kan växa.

Att vi kan erbjuda ett blandat boende är helt avgörande för att vi ska minska segregationen.

Elif Koman André

– Att tillhöra och finnas i ett socialt sammanhang är grundläggande för människans välmående.

– Det är också av största vikt att man blandar olika upplåtelseformer för att skapa varierande bostadsmiljöer. Att vi kan erbjuda ett blandat boende är helt avgörande för att vi ska minska segregationen, säger hon.

För att få med medborgarna på tåget krävs det en öppen och respektfull medborgardialog.

– Vi behöver skapa en förståelse för att vi ibland behöver förändra områden i vår strävan att uppnå en bättre samhörighet och arbeta bort utanförskap.

Bygg in hållbarheten från början En av de aktörer som arbetar med hållbar stadsutveckling och som samarbetar med Göteborgs stad är NCC Property Development, där Johanna Hult Rentsch är regionchef.

Elif Koman André, hållbarhets­chef Göteborgs stad

– Jag uppskattar verkligen hur framsynta man är på Göteborgs stad när det gäller fokus på hållbarhet.

– Det visar man tydligt genom ”vision Älvstaden” (läs mer om Älvstaden på sidan 4, reds. anmärkning).

Vi välkomnar att det ställs krav på oss som utvecklar, vi vill utveckla de bästa hållbara lösningarna för staden, säger Johanna Hult Rentsch.

NCC utvecklar allt det som en stad innehåller; skolor, arbetsplatser, vägar, sjukhus, bostäder och så vidare. Ambitionen är att invånarna ska trivas och känna sig trygga, samtidigt som det skapas förutsättningar

för näringsliv att växa och utvecklas.

Enligt Johanna Hult Rentsch är social hållbarhet nära förknippat med hur den fysiska miljön är utformad.

– Vad det gäller den gröna hållbarheten har vi kommit väldigt långt och jag vill påstå att NCC varit med och lett utvecklingen inom miljöområdet i branschen. Idag använder vi allt ifrån egna recycling-stationer för byggmaterial till grön asfalt. Våra byggnader är miljöcertifierade enligt Breeam sedan år 2009 och vi var först i Sverige med att nå den högsta nivån ”Breeam Outstanding”.

– Vi arbetar som en ansvarstagande samhällsaktör med viktiga program som att integrera utlandsfödda ingenjörer, att anställa människor långt från arbetsmarknaden och att få ungdomar att intressera sig för matematik och teknik. Men det räcker inte, tillägger hon.

För NCCs räkning handlar det nu om att ta sig till nästa nivå och se social hållbarhet utifrån vad städernas invånare behöver. Företagets viktigaste fokus är att se till att hållbarheten alltid byggs in så att varje projekt man lämnar från sig ska stå i minst 100 år.

”Led och ta ansvar tillsammans” På NCC tar man sig an varje nytt stadsutvecklingsprojekt på ett systematiserat sätt enligt en egen utvecklad metod. Man tar också tar hänsyn till vad medborgarna i respektive stadsdel har för tankar, idéer och önskemål. Det kan till exempel handla om att man helst vill ha småskalighet i arkitekturen eller önskemål om vilka butiker som ska ingå i en kommande galleria.

Förutom medborgarperspektivet är nyckeln till att lyckas med sina ambitioner till en social hållbar stadsutveckling, enligt både Elif Koman André och Johanna Hult Rentsch, att se till att även upprätta

Johanna Hult Rentsch, regionchef NCC

Vi välkomnar att det ställs krav på oss som utvecklar, vi vill utveckla de bästa hållbara lösningarna för staden.

Johanna Hult Rentsch

goda samarbeten mellan det offentliga, akademin och näringslivet.

– Det är viktigt att alla inser att ingen aktör kan klara av allt arbete själv. För att du ska kunna agera som en kreativ kraft och få vara med och lösa gemensamma utmaningar, så måste du vara beredd på att leda och att ta ansvar tillsammans med andra, säger Johanna Hult Rentsch.

– Våra bolag, alltifrån Hamnen till Liseberg, arbetar med att hållbarhetsintegrera sin affärsplan. Det är glädjande att även våra samarbetspartners har ett brett och ambitiöst hållbarhetstänk. Hållbarheten ska in i ryggmärgen hos alla, så att den blir robust och håller över tid, avslutar Elif Koman André.

CSR VÄSTSVERIGE

TILLSAMMANS FÖR AFFÄRER OCH SAMHÄLLSANSVAR Gränslösa utmaningar kräver gränslösa initiativ.

Därför finns vi – en unik västsvensk kraftsamling för det goda samhället.

CSR Västsverige samlar idag hundratals verksam­ heter från samhällets olika sektorer. Genom er­ farenhetsutbyte och kompetenshöjande insatser, konkreta verktyg och metoder samt en digital plattform för att dela och sprida vårt hållbarhets­ arbete tar vi steget in i framtiden.

Den gemensamma nämnaren är ett samhällsansvar med delat värdeskapande, för varje aktör och för samhället i stort, lokalt som globalt. Det handlar om win­win och samverkan. Tillsammans lyfter vi Västsverige ­ och varandra.

KORT OM CSR VÄSTSVERIGE • Knutpunkten för Västsveriges samlade CSR­arbete • Verkar för positiva synergier mellan affärer och samhällsansvar • Sveriges största nätverk för samverkan mellan privat, offentlig och idéburen sektor samt akademi • Är till för alla verksamheter – stora som små • Erbjuder relevant stöd och mötesplatser i många former • Icke-vinstdrivande förening, medfinansierad av Västra Götalandsregionen

LÄS MER OCH BLI MEDLEM PÅ CSRVASTSVERIGE.SE

ALLA FAMILJER ÄR OLIKA - därför är varje Willa Nordic unikt!

Vi är övertygade om att det hem som passar dig och din familj bäst ännu inte finns. Vi tror att det ultimata boendet är det som skräddarsys efter era egna önskemål. Vi formar det så som ni vill ha det. www.willanordic.se

BO MITT I PARTILLES NYA HJÄRTA! SÄLJPREMIÄR 25 SEPTEMBER. 125 NYA LÄGENHETER MITT I STAN

ANMÄL INTRESSE NU!

Det är vi som utvecklar Partille Port – en ny stadsdel peabbostad.se/partilleport

PARTILLEPORT.SE

INFLYTTNING 2018

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 Möjligheter Challenge Lab

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Nya perspektiv för en hållbar framtid När människor med kunskap från olika områden, erfaren­ het från varierande kulturer och med skiftande bakgrunder förs samman kan fantastiska saker åstadkommas.

Så ser det ofta ut i arbetslivet, men vad händer om man implementerar detta synsätt i studenternas master­ program? På Chalmers i Göteborg tar man reda på detta.

Från vänster syns Fernando Peregrina, Örjan Söderberg, Amanda Blomqvist

TEXT NATHALIE HALLBERG

Vanligtvis genomför studenter vid Sveriges tekniska högskolor examens­arbeten på masternivå hos ett redan etablerat företag. Där finns oftast både problemformuleringen och frågeställningen redan färdigställda, och arbetssättet är mer eller mindre utstakat. På Chalmers tekniska högskola undrade man vad som händer om studenterna själva får identifiera problem och formulera sina frågeställningar? Och framförallt, hur skulle det bli om man försökte lösa problem utifrån en vision om ett hållbart samhälle med lyckliga människor istället för att bara produktutveckla som vanligt?

Satsningen heter Challenge Lab och här möts masterstudenter som vill arbeta med en tydlig koppling till hållbar utveckling. Örjan Söderberg är programansvarig för teknisk design och ansvarig för designtänkandet på Challenge Lab. Han berättar att kursen är gränsöverskridande och oberoende det masterprogram man går på.

– Det är ett kluster av människor med olika inriktningar. På Challenge Lab vill vi hjälpa studenterna att bli ”change agents”, det vill säga ge dem verktyg och självförtroende

Idén är att låta studenterna arbeta med olika aktörer och få dem att samarbeta, och på så vis flytta positioner och hitta lösningar som annars skulle vara svåra att hitta. Örjan Söderberg

till att kunna påverka inom sina respektive fält.

En gemensam vision En stor fördel med Challenge Lab är att studenter kan arbeta med nästan vem som helst, just för att de är studenter och inte kopplade till ett företag som många andra masterstudenter. På så vis kan man intervjua och utmana folk utan att system låses, och man kan tillåta sig att satsa på mer visionära och långsiktiga lösningar, menar Örjan Söderberg.

– Studenterna kan angripa problem på alla nivåer och sätt. Det kan annars vara svårt att förändra genom en hel organisation. Idén är att låta studenterna arbeta med olika aktörer och få dem att samarbeta, och på så vis flytta positioner och hitta lösningar som annars skulle vara svåra att hitta, säger han.

På programmet använder man sig av den så kallade ”back castingmetodiken” där man, istället för att främst fokusera på dagsläget, kommer överens om vad en god framtid är, för att sedan hitta vägen dit. Här kommer studenternas olika expertisområden in, då respektive kunskap blir ett specialverktyg. Det primära i arbetsprocessen är att man har en gemensam bild av vart man ska. Där tillåts studenterna vara en del av den kreativa processen, på ett helt annat vis än traditionellt, och själva välja vad de vill jobba med utifrån sina egna värderingar.

Under examensarbetets gång arbetar 14 personer från olika länder och masterprogram med nio olika arbeten. Det första steget är en gemensam startup-fas på fyra veckor, där studenterna själva får söka efter och identifiera en vision och kriterier för en hållbar framtid. Här tittar man på hur samhället ser ut idag och hur man tror att det kommer att se ut i framtiden utefter fyra olika kriterier: hållbarhet, samhälle, ekonomi och välmående. Under den fyra veckors långa introduktionen går studenterna igenom detta till-

sammans och skapar en dialog med intresserade företag och organisationer från olika områden i regionen, såsom integration och energi, och utforskar de utmaningar som finns.

Studenterna skriver sina arbeten antingen individuellt eller i par, men arbetsplatsen liknar mer en arbetsplats än ett traditionellt klassrum. Örjan menar att det här arbetssättet är väldigt effektivt, då en miljö där man sitter tillsammans skapar möjligheter till att bolla idéer och arbeta ihop.

Vi måste inse att vårt levnadssätt inte är hållbart i längden och genom att utmana traditionella utgångspunkter, arbetsprocesser och system kan vi göra det.

Fernando Peregrina

Letar alternativa transportlösningar Amanda Blomqvist, från Sverige, och Fernando Peregrina från Mexiko är två av studenterna som gör sitt examensarbete i Challenge Lab. Tillsammans arbetar de med ett projekt för den nya stadsdelen Frihamnen. Det nya området är tacksamt att arbeta med, eftersom det fortfarande är under utformning och flera av Challenge Labs andra studenter gör också sina arbeten med utgångspunkt i området.

Vi jobbar bland annat med hur man kan implementera tanken om en delad bil.

Amanda Blomqvist

Amanda Blomqvist och Fernando Peregrina har två olika discipliner, teknisk design respektive kommunikationsingenjör och arbetet utgår ifrån den strikta parkeringspolicyn som Frihamnen kommer att ha.

De kallar det för ”parking 0.1”, som innebär att det endast kommer att finnas en parkeringsplats per tio lägenheter. Detta väcker förstås frågor och tankar kring hur parkerings­

Studenterna arbetar i en miljö där de kan bolla idéer och arbeta tillsammans.

frågan ska lösas.

– Normen är att varje hushåll har sin egen bil, men studier visar att bilen är stillastående 95 procent av tiden. Vi jobbar bland annat med hur man kan implementera tanken om en delad bil, berättar Amanda Blomqvist.

Till detta kommer ytterligare frågeställningar som Amanda Blomqvist och Fernando Peregrina jobbar med. I dagsläget finns till exempel ett ökat problemen med köer, utsläpp och bilvägarnas kapacitet. Därför satsar de i sitt projekt på att skapa ett slags servicepaket för mobil hållbarhet. Här ser de att städerna som de ser ut idag är väldigt anpassade efter just bilar. Om

exempelvis parkeringsmöjligheterna då minskar måste man söka efter alternativa transportlösningar. Att hitta den här lösningen är kärnan i Amanda Blomqvist och Fernandos Peregrina projekt. Det ultimata målet är att lösningarna sedan ska kunna användas och exporteras.

Både Amanda och Fernando tror att arbetssättet i Challenge Lab har en positiv inverkan för en hållbar framtid.

– Vi måste inse att vårt levnadssätt inte är hållbart i längden och genom att utmana traditionella utgångspunkter, arbetsprocesser och system kan vi göra det, säger Fernando Peregrina.

PRO AIR

Rek. c:a pris: 10.995,-

HANDBYGGD I GÖTEBORG

Hitta din närmsta återförsäljare på nishiki.se

ANNONS

Kombinerad SFI-undervisning stärker integrationsprocessen Goda svenskkunskaper är på många sätt nyckeln till en framgångsrik integration.

Ett nära samarbete mellan näringsliv och språkundervisning vet vi av erfarenhet leder till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. Nu, när många nyanlända kommer till Sverige samtidigt, är det därför mycket viktigt att samverka och skapa kombinerade yrkes- och språkutbildningar. En stor del av studierna bör och kan ske på arbetsplatserna.

– När Hermods startades 1898 var vår bärande tanke att erbjuda korrespondensundervisning som tillgängliggjorde utbildning utifrån individens egna förutsättningar. Distansundervisningen gjorde det möjligt för människor som inte kunde delta i traditionell klassrumsundervisning att utbilda sig samtidigt som man arbetade. Samma grundtanke genomsyrar vår verksamhet än idag, numera i form av webbaserade kurser och e-learning, inte minst inom SFI, svenska för invandrare, säger Charlotte Vällfors, verksamhetsområdeschef för Språk och integration på Hermods.

Charlotte betraktar språkkunskaper som nyckeln till den svenska arbetsmarknaden och samhället. Hermods har sedan 2007 samarbetat med näringsliv och myndigheter i Sverige och skapat företagsanpassade SFI-utbildningar för såväl läkare, programmerare, jurister och yrkesförare som till personal på regeringskansliet. Detta för att så många nyanlända som möjligt ska kunna ta del av SFI-undervisningen samtidigt som de arbetar eller studerar yrkesutbildningar. Charlotte betonar vikten av flexibla inlärningsmodeller som baseras på en kombination av webbaserad distansundervisning och traditionell klassrumsundervisning.

– Vi vet att språkstudier i SFI parallellt med yrkesutbildningar eller praktik leder till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. För att en anställd ska kunna studera och arbeta samtidigt krävs innovativa digitala lösningar i kombination med traditionell undervisning.

Det möjliggör snabbare framsteg och en ökad kontinuitet, säger Charlotte.

Stärker nyanländas digitala kompetens – Digital kompetens är avgörande för att nyanlända ska bli konkurrenskraftiga på framtidens arbetsmarknad. Med webbaserade utbildningsplattformar som baseras på modern pedagogik stärks deltagarnas digitala kompetens, vilket de har stor nytta av när de ska etablera sig på framtidens effektiviserade arbetsmarknad, säger Charlotte Vällfors.

Charlotte Vällfors, verksamhetsområdeschef för Språk och integration på Hermods.

Kort fakta om Hermods AB • Sveriges största privata utbildare inom SFI. • Har cirka 8000 SFI-elever/år.

• Erbjuder cirka 70 yrkesutbildningar i form av Yrkeshögskola, Arbetsmarknadsutbildning och yrkesutbildningar för vuxna.

När nyanlända dygnet runt och året runt har tillgång till SFI-undervisning via digitala plattformar kan fler enklare kombinera studier med arbete eller annan yrkesutbildning. I det sammanhanget är webbaserade företagsanpassade lösningar en möjliggörare för ett snabbare inträde på arbetsmarknaden.

EDUCATIONS FOR A CHANGING SOCIETY KO M P E T E N S U T V E C K L I N G I N O M :

GAMIFICATION – VR - SPEL – FILM E-HANDEL - WEBB – DATA/IT VÄLKOMMEN TILL HOUSE OF CHANGE, I HJÄRTAT AV SOFO! W W W. C M E D U C AT I O N S . S E

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Krönikan Sandra Zätterström

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Läs krönikan i mobilen!

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

”Det krävs uppfinningsrikedom för att inte tappa attraktivitet”

S

täder konkurrerar om kompetens. Städer har blivit varumärken. Människors uppfattning om en stad är avgörande för att staden ska kunna locka till sig kompetens.

Att locka till sig ambitiösa människor med bra idéer och gedigen kompetens är också avgörande för en stads framtid. Företagen flyttar nämligen till de städer där dessa människor finns. Det skapar i sin tur arbetstillfällen, skatteunderlag och välfärd som i sin tur gör staden än mer attraktiv.

Men måste staden växa? Måste den bli mer attraktiv? Dessa frågor får jag ibland och brukar då svara med en fråga tillbaka: Hur skulle alternativet te sig? Ska vi hålla tillbaka satsningar som gör staden mer attraktiv för både nuvarande och framtida invånare? Vill vi att drivna entreprenörer och experter ska flytta härifrån? Går det överhuvudtaget att balansera på ett status quo?

Tvivlen hos de flesta brukar då genast skingras. Drämmer man dessutom till med att om vi inte anstränger oss ökar risken att vi blir ett nytt Detroit, så är oftast den mest tillväxtfientlige övertygad.

Göteborgsregionen växer idag snabbt med ungefär 10 000 nya invånare varje år. Det finns enorma byggplaner då gamla hamnkvarter görs om till moderna stadsdelar mitt i staden och nära vattnet. Enligt nya beräkningar från Business region Göteborg ska över 1 000 miljarder kronor investeras under en 20-års period. Arbetslösheten har sjunkit flera år i rad och näringslivet med högteknologin i spetsen är konkurrenskraftig.

Göteborg är dock fortfarande, i en internationell kontext, en liten och avlägsen stad. Det gör att vi aldrig kan slå oss till ro. Göteborgs kommun kommer inte bättre än på elfte plats i Sverige över bästa kommun att bo i enligt tidningen Fokus senaste kommunranking.

Den enorma byggboom vi planerar i Göteborg vad gäller bostäder, kommersiella lokaler och infrastruktur kommer samtidigt att innebära en del platser i träda. Dessa platser behöver utnyttjas för att staden ska bli mer attraktiv – och det kräver påhittighet.

Med temporära och flyttbara satsningar kan mellanrummen stärka staden och bygga ihop kvarter som annars riskerar att tappa i attraktivitet. Det kan ge oväntade möten mellan det mer etablerade och de oetablerade. Det lokala möter det internationella. Samtidigt som det i de tillfälliga stråken också sker nya möten.

Detta kräver dock snabbhet från kommunen. Det kräver en vilja att testa, göra om, göra rätt. Det skapar idéer för mer permanenta saker. Det utmanar också stadens arbetssätt där man ökar fokus på att staden ska skapa förutsättningar för invånare och företag att skapa stad.

I sommar testar Västsvenska Handelskammaren ett sätt att utnyttja en tom plats genom att bygga ihop transportcontainrar med olika verksamheter för Göteborgare och tillresta. Det blir en Popup-basar med butiker, showrooms och småskalig handel som går under namnet Popuzaren, och projektet är en del av ”Göteborg 2021”. Möjligheterna är oändliga samtidigt som det går snabbt och lätt och berikar staden. ■

Sandra Zätterström, ansvarig stadsutveckling Västsvenska Handelskammaren

Smal Trend på taket Läs mer på plannja.se

ANNONS

Din roll i bostadsrättsstyrelsen är viktig

Sitter du i en bostadsrättstyrelse? Grattis! Du har fått ett stort förtroende och möjlighet att aktivt vara med att påverka din och dina grannars boende.

Patrick Södermark, vd Conzignus

TEXT ANNMARIE PALM

En styrelseplats i bostadsrättsföreningen innebär att du är med och fattar beslut som påverkar allt från boendemiljön, kostnader för boendet och de stora värden som fastigheten representerar. Det handlar med andra ord om mycket viktiga saker för dig och övriga medlemmar i din förening, som ju alla även är dina grannar.

Enligt Patrick Södermark, som är vd på Conzignus som arbetar med bostadsförvaltning under varumärket Hem och Fastighet, avstår dock många tillfrågade personer en styrelseplats för att det verkar krångligt.

»Det finns ett

antal punkter som är viktiga att följa.

Så länge du sätter dig in i dessa och följer dem, kan styrelsearbetet flyta på i harmoni.

Patrick Södermark

– Så ska man inte behöva känna, men det finns ett antal punkter som är viktiga att följa. Så länge du sätter dig in i dessa och följer dem, kan styrelsearbetet flyta på i harmoni utan att vara svårt eller alltför betungande.

Underhållsplanen i fokus Det är styrelsens huvudsakliga uppgift att tillvarata medlemmarnas

ekonomiska intresse, genom att förvalta och underhålla fastigheten så att värden bibehålls eller utvecklas.

– Underhållsplanen är egentligen det basdokument som ska styra styrelsens arbete och som alla föreningar ska ha, men som många saknar. Utan den finns risk att fastigheten inte sköts effektivt, att åtgärder sätts in för sent, kostnaden stiger och att stora värden förloras, berättar Patrick.

Många bostadsrättsföreningar väljer av tidsbesparande skäl att lätta på arbetsbördan och att ta hjälp av en extern förvaltare. Föreningen behåller kontrollen och låter uppföljningen ske via moderna och molnbaserade systemlösningar.

– Med dagens moderna teknik, kommunikation och förvaltning går det att få hjälp med allt löpande. För den enskilde styrelsemedlemmen är det dock mycket viktigt att alltid vara aktiv i samband med de stora beslut som ska tas, säger Patrick Södermark.

Bra med molnbaserade systemlösningar I bostadsrättsföreningens styrelsearbete är det demokratiska principer som gäller i stora och känsliga frågor, oavsett om lagen eller stadgarna kräver det – medlemmarna ges möjlighet att vara med och diskutera frågorna och rösta om dem på stämman.

En viktig fråga är att sätta en rättvis och långsiktigt hållbar avgift.

– Om man ska kunna säkerställa att fastigheten och dess värde bevaras över tid, så måste avgiften täcka både de dagliga driftskostnaderna och räcka till avsättningar för det fram-

tida underhållet. Därför är det viktigt att föreningen har en bra princip för hur avgiften ska beräknas.

Styrelsen är gemensamt ansvarig för att föreningen drivs i enlighet med lagar, regler och stadgar. Samtliga medlemmar i styrelsen är med andra ord ansvariga för att årsredovisning och deklarationer upprättas och hanteras korrekt.

»Många bostads-

rättsföreningar väljer av tidsbesparande skäl att lätta på arbetsbördan och att ta hjälp av en extern förvaltare.

– Det är också hela styrelsens ansvar att exempelvis ta bort istappar på ett säkert sätt från taket – även om arbetet kan lejas bort. Se därför till att du är aktiv i styrelsearbetet. Det är viktigt att du deltar i besluten och läser igenom protokollen.

Men även om alla är ansvariga för allt, så är det inte lämpligt att alla gör alla uppgifter.

– Det är viktigt att styrelsen tidigt sätter upp en rimlig ansvarsfördelning. Några viktiga områden är ordförande (som är en obligatorisk post), kassör, fastighet – och nuförtiden är det inte helt fel att någon tar hand om kommunikation och IT. För att styrelsen sedan ska kunna

ha kontroll över de olika ansvarsområdena är det viktigt med en bra och strukturerad kommunikation och uppföljning.

– Det finns idag lite olika alternativ för att samla in, bearbeta och kommunicera nödvändig information. I en förening där arbetet utförs ideellt och ofta med hjälp av enskilda medlemmars datorer så bör de lösningar ni väljer vara molnbaserade, menar Patrick.

Finns stöd att få Styrelsearbete kräver ett stort mått av ansvarstagande. Det går inte att komma undan.

– När allt flyter på och alla är överens är det sällan några bekymmer. Styrelsearbetet blir mest ett trevligt sätt att umgås och få inblick i vad som händer i föreningen, även om det tar en hel del tid.

Men när det ska tas stora beslut eller det på något sätt uppstår oenigheter så gäller det att vara vaksam.

– Att vara aktiv i en bostadsstyrelse innebär att du behöver ta ställning i en rad olika ärenden. En situation som kan uppstå är att du inte håller med resten av styrelsen i en viss fråga. Vid ett sådant tillfälle är det av yttersta vikt att du reserverar dig i frågan, och ber sekreteraren vid mötet att detta ska skrivas in i protokollet. Kontrollera även att det verkligen finns på pränt innan protokollet blir påskrivet.

I det ansvarsfulla styrelsearbetet finns dock mycket stöd att få för dem som önskar och behöver.

– Det underlättar styrelsens arbete enormt mycket om ni till exempel kan välja en förvaltare som förutom bra förvaltningstjänster

erbjuder er en lösning där ni på ett enkelt och effektivt sätt får kontroll över er verksamhet och hjälper er att fokusera på de stora frågorna och besluten, avslutar Patrick Södermark.

HEM OCH FASTIGHET Råd till dig som precis klivit in i en bostadsrättsstyrelse.

1. Var aktiv i din styrelseroll och sätt dig in i de frågor som pågår just nu, hanterar ni dem på rätt sätt?

2. Se till att ni skapar en bra rollfördelning redan under första mötet.

3. Säkerställ att er lägenhetsförteckning sköts korrekt, det är en av de frågor som en styrelse kan bli stämd för om den inte sköts.

4. Håll dig uppdaterad kring nya lagar och regler, du kan aldrig gömma dig bakom det faktum att du inte visste.

5. Var inte rädd för att ta hjälp!

Med rätt verktyg och tjänster får du kontroll, bra överblick och trygghet i att arbetet alltid sköts korrekt.

VARFÖR VILL ALLA BO HOS OSS? Göteborgarna rankar oss som sitt förstahandsval* vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Kan det bero på att vi arbetar aktivt med kvalitets- och hållbarhetsfrågorna?

Sedan 2013 är vi verifierade enligt den internationella hållbarhetsstandarden ISO 26000. Hos oss är ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvarstagande en självklarhet. Som en del av Sveriges största bostadskooperation har vi det i generna. Vi ägs inte av börsen, utan av våra medlemmar.

Vinsten går tillbaka till boendet.

Våra nyproducerade hus är miljöcertifierade och vi vill gärna att det ska fortsätta vara så även i framtiden. Därför har vi bland annat utvecklat ett webbaserat verktyg som gör det lättare för oss att bedöma våra leverantörers hållbarhetsprofiler. Och i september invigs HSB Living Lab. Ett laboratorium där människor ska leva och bo, samtidigt som forskare testar och utvecklar framtidens hållbara boende.

För oss är hållbarhet inte bara snack. Vi har greppat hammaren och börjar bygga framtidens boende.

TEBORG

•

AL HA NDSV

STA ÖR

E

GÖ

STADSRÄTT

1

AD

R

P RODUCER

BO

•

NY

E

AV

F

* Läs mer på hsb.se/goteborg