Fokus Energi

FOKUS ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ENERGI

FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

APRIL 2015

FÖRNYBAR ENERGI Så ska vi ersätta det fossila bränslet

ANNONS

MALIN THORSÉN

Hög elförbrukning utmärker ett hållbart samhälle

GRÖN TRANSPORT Vår största energiutmaning?

Energianvändning I dag och i morgon

Bli klimatsmart expert

P

Utbilda dig inom energi

IUM

R

De dolda miljöbovarna

R

EM

PARTNE

Återvinn dina elprodukter Profilintervju

IBRAHIM BAYLAN Om Energikommissionens viktigaste utmaningar Läs intervjun med profilen i mobilen!

FOKUSENERGI.SE

Nu laNserar vi produkterNa i reNZero™-koNceptet PAROC® renERGIA™ Renoveringspanel paroc.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Anita Aspegren

FOKUSENERGI.SE

Alla spelar en roll i framtidens energisystem

Att hitta vägen mot ett hållbart energisystem är ingen en-mans-föreställning. Det är snarare en utmaning som kräver att vi alla bidrar och samarbetar. Det är därför som vårt arbete på Energimyndigheten både handlar om de stora vägvalen och om besluten vi tar i vardagen.

Anita Aspegren, avdelningschef på Energimyndigheten

Den senaste tiden har det hänt en hel del inom politiken på energiområdet, både inom EU och här hemma i Sverige. Unioner har bildats och kommissioner utsetts - för att vi ska föra dialog och hitta en väg mot ett hållbart energisystem.

EU:s Energiunion föreslår en ökad solidaritet mellan medlemsländer för att minska beroendet av enskilda leverantörer. Energimarknaderna ska bli integrerade och lokalt producerad energi ska lättare kunna överföras till näten. Likaså ska andelen förnybar energi öka.

Energibesparing genom effektivare energianvändning och nya energismarta produkter ska räknas som egen energikälla. Det är många stora utmaningar där länder måste ta ansvar och samarbeta.

I Sverige har vi en transportsektor där stora insatser behövs för att nå målen om fossiloberoende till år 2030.

Samtidigt har vi en elproduktion där de två största energislagen står inför utmaningar när reaktorer åldras och vattenkraften prövas mot moderna miljökrav.

Här behövs en dialog, som förhoppningsvis kommer att handla om att finna pragmatiska lösningar och skapa bra förutsättningar, snarare än ja eller nej i olika frågor.

Och visst är det komplexa frågor och beslut som måste tas. Vägval som måste göras. Det kan ibland kännas övermäktigt och för gemene man, kanske lite väl långt bort från vardagen. Men på Energimyndigheten får vi kraft i att både delta i diskussionerna kring de stora vägvalsbesluten och det dagliga arbete som görs i Sverige varje dag.

Vd Jim Rosengren Redaktionschef Pål Johansson

Läs mer om...

FOKUSENERGI.SE

06

Vår försörjningstrygghet stärks, precis som näringslivets konkurrenskraſt.

Genom en effektivare resursanvändning minskar vårt behov av tillförsel av ny energi. Vår försörjningstrygghet stärks, precis som näringslivets konkurrenskraft. Enligt International Energy Agency, IEA, så finns det även vinster som ökad hälsa, ökad tillväxt och minskad fattigdom.

Genom innovationer och teknikutveckling skapas tillgång till ny teknik, produkter och tjänster som gör det möjligt för konsumenter, företag och offentlig sektor att på ett enklare sätt kunna styra och kontrollera sin energianvändning.

LED-dioden, solceller, nya typer av batterier, bränslesnålare motorer – listan kan göras lång på produkter som vi använder för att minska vår energianvändning.

När konsumenter, kommuner och företag byter till energieffektivare belysning, väljer att renovera energieffektivt eller kartlägger sin verksamhet för att hitta och åtgärda energitjuvar. De är alla exempel på beslut som bidrar till en minskad energianvändning och på sikt ett hållbart energisystem.

Att minska vår energianvändning sparar givetvis pengar och minskar vår klimatpåverkan. Men det finns fler vinster än så.

Det senaste tillskottet i mitt hem är den nya utomhusbelysningen som tack vare LED-dioden går att variera i det oändliga, med fler ljuskällor på olika platser i trädgården. Det blir bättre ljus, trevligare miljö och vår energianvändning minskar. Det är ett exempel på när energieffektivisering har mervärden i vardagen.

Så oavsett var i samhället vi verkar så har vi alla en viktig roll i utvecklingen mot ett hållbart energisystem – och ett ansvar att arbeta tillsammans. n

12

04 Energianvändning – nulägesrapport 06 Förnyelsebara energikällor – kraſt från haven 08 Förnyelsebara energikällor – att ersätta fossilt bränsle 10 Profilintervju Ibrahim Baylan 12 Elprodukter – återvinningens dolda miljötjuvar 14 Transport – vår största energiutmaning 16 Så kan du utbilda dig inom energi 18 Krönika Malin Thorsén

Trevlig läsning!

Sebastian Dahlström Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS ENERGI sebastian.dahlström@smartmediapublishing.com

Läs ledaren i mobilen!

Certifiering är ett sätt att kvalitetssäkra t ex ledningssystem eller företags och individers arbete. INCERT utfärdar personoch företagscertifikat under och utanför ackreditering inom flera områden. www.incert.se

PREMIUM PARTNER:

Projektledare Sebastian Dahlström

ANNONS

Text Caroline Ford, Fredrik Dhejne, Markus Nordström Omslagsbild Kristian Pohl/Regeringskansliet Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Sara Wikström Distribution Dagens Nyheter, april 2015 Tryck Bold Printing Stockholm Webb www.fokusenergi.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediapublishing.com Webb www.smartmediapublishing.com

– ger dig mer tid för dina kunder

Elviras grundmoduler ger ett kraftfullt grundläggande kundinformations- och debiteringssystem för användning inom områdena el- och näthandel, fjärrvärme och vatten, samt en mängd olika periodiska nyttigheter som till exempel kabel-tv, Internet och renhållning. Uppgifter om kunder, anläggningar, avtal och avläsningar finns samlade i en utgångspunkt, anläggningsregistret.

Nordanvägen 5 | 296 32 Åhus | Tel. +46 44 28 94 65 | www.fdab.se | info@fdab.se

ANNONS

Cortus Energy lanserar banbrytande modulkoncept för kostnadseffektiv grön energi Cortus Energy erbjuder kostnadseffektiva förnybara energigaslösningar för kraft-, transport- och industriapplikationer baserade på den patenterade WoodRoll® teknologin. WoodRoll® är en innovativ svenskutvecklad process för kostnadseffektiv termisk förgasning av biomassa som erbjuder en fossilfri och CO2-neutral energikälla med marknadens högsta energieffektivitet. WoodRoll® står nu inför ett intressant kommersiellt genombrott.

Tre anläggningar i Italien ska använda regionalt vingårdsavfall som bränsle och leverera förnybar el till det publika elnätet samt överskottsvärme till ett lokalt jordbruksföretag. För att finansiera satsningen genomför Cortys Energy under våren en företrädesemission som ska generera 34 miljoner kronor till satsningen. Företrädesemissionen följs hösten 2015 av en teckningsoption på 69 miljoner kronor.

Klipp från lokala vinodlingar skall användas som bränsle.

Modulärt och högeffektivt koncept WoodRoll® producerar en energirik och ren Försäljningen av förnybar elektricitet till det Genom att kombinera industriellt etablerade energigas som kan ersätta alla typer av fossila publika elnätet förutsätts ge statliga subventioner till ett garanterat elpris i 20 år. Italiens tekniker och separera delprocesser på ett bränslen. starka stödsystem för förnybar skapar förinnovativt sätt kan biomassa förgasas termiskt Första anläggningarna tas i drift utsättningar för en god framtida lönsamhet. på ett mera kostnadseffektivt sätt. Torkningen i Italien 2016 Varje anläggning har en energigaskapacitet om i WoodRoll® är en separat men integrerad delWoodRoll® står inför ett kommersiellt genom5 MW och kommer att drivas som en kraftprocess som möjliggör användning av olika biomassor såsom lokala lågvärdiga lågkost- brott, Cortus Energys första anläggningar för värmeanläggning där energigasen omvandnadsbränslen och en mix av olika bränslen. el och värme kommer att uppföras i Italien och las till 2 MW el och 2,5 MW värme. Under I förgasaren produceras energigas genom att beräknas tas i drift under första delen av 2016. de nästkommande tre åren planeras totalt träkol från pyrolyssteget förgasas med hjälp av WoodRoll® anläggningarna baseras på ett tio stycken modulära WoodRoll® 5 MW att internt genererad värme som tillförs indirekt. nyskapande modulkoncept där varje modul tillverkas. Målsättningen är att kassaflödet Värmen återvinns sedan ytterligare i pyrolys- innehåller ett specifikt processavsnitt. Tekno- från den första anläggningen i kombination och torkprocessen vilket resulterar i mark- login skapar förutsättningar för att leverera med lånefinansiering ska stödja den fortsatta utbyggnaden. nadens högsta effektivitet om 80 procent. grön kostnadseffektiv på en industriell skala.

Fakta: Cortus Energy erbjuder kostnadseffektiva förnybara energigaslösningar för kraft-, industri- och transport applikationer som är baserade på den patenterade WoodRoll® teknologin. WoodRoll® har stor bränsleflexibilitet vilket innebär att processen kan utnyttja lågvärdiga förnybara bränslen utan att kompromissa med kvalitén på producerad energigas. WoodRoll® möjliggör en kostnadseffektiv övergång till förnybar energi då energigasen kan ersätta alla typer av fossila bränslen. Cortus Energys aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX First North. www.cortusenergy.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Nulägesrapport

ANNONS

FOKUSENERGI.SE

Så ser energianvändningen ut i dag Utan energi kan vi inte leva. Utan en levande planet kan vi inte utvinna energi. Utan teknik och kunskap kan vi ingetdera.

TEXT CAROLINE FORD

Under senare delen av 1900-talet har energianvändningen ökat dramatiskt för att ackumulera under vårt pågående sekel. Vårt välfärdssamhälle kräver stora mängder energi. För att värma våra hus, för att belysa dem, för att producera varor, distribuera och i slutänden annan energi för att använda varorna.

Påståenden och faktum som motsäger varandra men som egentligen är ganska naturliga och självklara.

Om vi i den norra, kalla västvärlden inte hade behövt värma upp våra hus till 25 grader, inte hade behövt äta solmogna tomater året runt, inte behövt förflytta oss på semesterresor till en varmare del av jordklotet under den kalla vintern. Ja, då hade vi inte behövt använda så mycket energi. Å andra sidan har det tvingat fram teknik och kunnande samt ett visst mått av medvetenhet om vår jords egen förgänglighet.

Vad är egentligen energi? Förenklat kan man säga att det är en kraft som sätter något i rörelse. Oss själva, ett fordon, eller en förändring som i sin tur förvandlas till energi.

Energin finns lagrad eller omvandlad i olika former och det mesta av den energi som finns på jorden har sitt ursprung hos solen.

Den energi som kommer ur fossila bränslen, är den som gör mest skada och nytta på samma gång.

Fossila bränslen har bildats av döda djur och växter som under högt tryck och miljontals års förvaring på, och i jordens inre omvandlats till olja, kol och naturgas. Dess utvinning och användning tär på det skyddande ozonlagret runt jorden liksom den förorenar luft och vat-

Det växer fram nya klyſtor, liknande de i globala sammanhang, i den svenska energianvändningen. tendrag.

Vatten- och vindkraft bildas indirekt av solen genom omvandling av solvärmen och allt som allt hänger det ihop i det stora globala kretslopp vi människor kallar vårt.

Energianvändningen och elkonsumtionen varierar stort runtom i världen. Gemensamt för oss i den rika västvärlden är att vi konsumerar mer och mer på bekostnad av jordens resurser och de fattiga länderna.

USA i ena änden; storkonsumenterna som har vaknat upp och försöker bromsa utvecklingen och världssamvetet. Kina i den andra; jättenationen som arbetat sig upp ur fattigdom och gör det på bekostnad av miljön när de säljer billiga produkter, tillverkade av förödande fossil energi och exporterade till oss på ett lika miljöovänligt sätt.

Hur ska vi få energiresurserna att räcka till och hur ska vi få vår hårt ansatta och exploaterade planet att överleva?

Ingen vill tumma på konsumtionen men forskare är rörande eniga om att vi måste, politikerna lyssnar så långt deras väljarmarginaler tillåter, företagsledare och ekonomer räknar på

ett minimum av vad man kan tänkas skära i sin verksamhet.

Vi vanliga dödliga lägger dövörat till men lättar lite på vårt dåliga samvete med små punktinsatser vad gäller den egna konsumtionen. Det är klart vi vill värna om miljön men inte gärna avstå från frukt från fjärrran land eller dra på yllekalsongerna istället för att leva i t-shirt året runt?

I Rio lades 1992 grunden för FN:s klimatpanel IPCC (International Panel on Climate Control). Man fastställde att halterna av växthusgaser i atmosfären måste stabiliseras på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt.

Det enda egentliga sättet att minska koldioxidutsläppen, som bland annat höjer den globala temperaturen, är att använda mindre olja, kol och naturgas. Så enkelt och så svårt.

Med ansvaret vilandes på de rika industriländerna som motsägelsefullt både leder utvecklingen av utsläpp som den för teknik att minska den förra och att effektivisera sin egen konsumtion.

Med Kyotoavtalet 1997 befästes åtagandena och fler länder anslöt gradvis, bland annat USA, liksom det förlängdes fram till år 2020 då målet är en åtta procents minskning av koldioxidutsläppen. Mål som för närvarande inte ser ut att kunna uppfyllas.

I Sverige fördelas vår energiförbrukning med 60 procent på uppvärmning, 30 procent på transporter och tio procent på hushållsel.

Vi har å ena sidan en låg energianvändning jämfört med andra länder genom ”rena” energikällor

Det enda egentliga sättet att minska koldioxidutsläppen, som bland annat höjer den globala temperaturen, är att använda mindre olja, kol och naturgas.

Så enkelt och så svårt.

Allklimat är specialiserat på inomhusmiljö och inomhusklimat med mer än 30 års branscherfarenhet. Detta omfattar även data- och produktionsmiljöer. Vi kan erbjuda er ett av marknadens bredaste produktsortiment från några av de ledande leverantörerna inom kyla, värmepumpar, luftrening och luftbefuktning.

Vårt erbjudande omfattar projektering, installation, service och finansiering samt även korttidsuthyrning av samtliga produkter.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSENERGI.SE

ANNONS

Nulägesrapport Aktuellt 5

– och i framtiden som kärnkraft och förnybar energi.

Detta tack vare vår avancerade teknologi, en stadigt växande ekonomi och industri, en stark politisk vilja och lagstiftning. Å andra sidan köper svenska hushåll så mycket produkter som producerats med fossil energi och importerats att vi på så sätt använder tre gånger så mycket mer ”dålig” energi genom ren konsumtion. En prylfixering och köpa-nytt-iver i allt från ny elektronik, teknik, vitvaror, bilar, livsmedel, utlandsresor och som gör oss till storkonsumenter och koldioxidmissbrukare.

Enligt en undersökning från Energimyndigheten växer det fram nya klyftor, liknande de i globala sammanhang, i den svenska energianvändningen. Mellan välbeställda svenskar som har råd med den nya energisnåla tekniken och de låginkomsttagare vars löneutveckling inte följer vare sig energi- eller konsumtionsvarupriserna.

En låginkomsttagare som exempelvis inte har råd att rusta sitt hus med nya treglasfönster eller en ny energisnål bil har också dubbelt så höga energiutgifter som en höginkomsttagare. Jämfört med en höginkomsttagare som bytt ut alla sina vitvaror, sin värmeanläggning och sin husisolering.

Smart Fakta Vid all förbränning bildas koldioxid som bidrar till växthuseffekten.

Utsläppen av koldioxid går ej att rena utan är direkt proportionella mot användningen av energi. koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan olika bränslen. Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin/diesel.

Konsten att göra en byggnad transparent Det svenska vintermörkret börjar redan i slutet av oktober. Då spelar det ingen roll hur mycket vi har laddat batterierna med sommarsol.

Vi behöver ljus och vi behöver hjälp utifrån.

I Sverige är vi i många avseenden världsledande vad gäller innovativ teknologi och energi. Vi är bra på att värma upp hus och på att spara naturens resurser. Men vad gör vi egentligen åt våra geografiska förhållanden? Mer än att åka utomlands för dyra pengar när vintersolen lyser som bäst med sin frånvaro. Vi frågade Nils Nilsson, vd för Parans Solar Lighting AB om råd.

Hur överlever man bäst den svenska vintern?

– Det gäller att ta tillvara på de fåtal soltimmar vi har när det är som mörkast. De är extra värdefulla och viktiga om vi jobbar eller vistas i en offentlig miljö med lite ljusinsläpp.

Vi på Parans säljer naturligt ljus som får oss att må bra.

Kan man verkligen få solljus när solen inte skiner?

– Ja, med vår teknik får man in solljus även en molnig dag. Vi leder in solljuset lite längre än takfönster eller ljusschakt. Mottagare på taket följer och koncentrerar solljuset in i fiberkablar som sedan transporterar ljuset genom fastigheten och armaturer som därefter sprider det naturliga ljuset i rummet. Solljusets temperaturskiftningar återspeglas på så sätt i arbetsrum belägna i norr, konferensrum i mitten av byggnader med långa avstånd från fönster samt fönsterlösa avdelningar på sjukhus. Rum som annars inte fått efterlängtat dagsljus.

Är du också för klimat- och ursprungsmärkning av drivmedel?

Var med och påverka – gå in och gilla Gröna Bilisters upprop nu!

www.facebook.com/JagVillVeta

www.klimatsmart.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

6 Möjligheter Förnybara energikällor

FOKUSENERGI.SE

Alla de stora sprången som mänskligheten måste ta kräver byte av teknik.

Göran Linder

Tidvattenkraſt – energikälla i tiden Världen behöver en ren energirevolution för att bryta sig loss från beroendet av fossila bränslen. I form av förnybar energi som bio- och solenergi, vindoch vattenkraſt - eller varför inte tidvattenkraſt?

TEXT CAROLINE FORD

”En sådan revolution skulle ge global energisäkerhet, främja långsiktig ekonomisk tillväxt och ge sig på sådana utmaningar i miljön som klimatförändringar. Det skulle bryta upp den långtgående länken mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp (CO2)”.

Allt enligt IEA, the International Energy Agency, som bildades 1973 när världen drabbades av den stora olje- och energikrisen.

Revolutionen kanske redan finns, åtminstone om man ska tro Göran Linder

på Midroc vars verksamhet bygger på att i ett tidigt skede investera i nya teknologier som bland annat främjar den globala miljön. Inga små projekt med andra ord.

– Alla de stora sprången som mänskligheten måste ta kräver byte av teknik.

Det tar lång tid att få pengarna tillbaka och långsiktighet krävs. Göran Linder är en visionär och realist som konstaterar att tekniken finns men att man i dagens samhälle oftast har alltför korta perspektiv på investeringar och beslutsfattande.

Föreställ dig att du står på en strand med en drake som vinden lyfter så den sätts i en roterande rörelse varmed draken flyger snabbare än vad vinden faktiskt blåser. Samma princip gäller för företaget Minesto´s teknik ”Deep Green”, fast under vattnet.

En närmast surrealistisk design och teknologi framtagen i ett spännande samarbete mellan en kreativ ingenjör på Saab, entreprenörer från Chalmers och

Världshaven skulle kunna täcka tio procent av jordens energibehov.

långsiktiga riskkapitalister. Uppfinningen är en slags drake, fäst via kablar på havsbotten, som ”flyger” tio gånger snabbare än vattnet strömmar.

Med en turbin på ”magen” fångar draken sedan i flykten in och mångdubblar kraften i vattnet. För turbinen är det som om den befann sig i ett oändligt vattenfall.

Denna revolutionerande teknik är ensam om att kunna omvandla långsamma oceana strömma roch tidvattenskrafter till förutsägbar och kontinuerlig elproduktion. En säker energikälla med andra ord.

Det kanske allra mest dynamiska området inom ny energiteknik är idag tidvattenkraftverk. Världshaven utgör 70 procent av jordytan och är enligt IEA en outnyttjad källa för energi som skulle kunna täcka tio procent av jordens energibehov.

Enligt Midroc kan detta tal höjas till 50 procent, om också de långsamma

oceana strömmarna nyttjas. Deras portföljbolag Minesto´s undervattensdrake öppnar oanade möjligheter och uppmärksammas just nu runtom i världen för dess geniala konstruktion.

När Minesto introducerade sin idé i Storbritannien dubblades plötsligt alla prognoser och beräkningar. Detsamma ser ut att gälla för exempelvis Japan, Taiwan och Korea. Fram tills nu har anläggningar för havsenergiutvinning i regel varit både stora och klumpiga i sin utformning samt oekonomiska i flera bemärkelser. ”Deep green” väger bara en hundradel av dess föregångare men producerar ändå nästan lika mycket energi. Det ger hög kostnadseffektivitet.

En testanläggning finns i drift på Nordirland sedan två år och drottningen av England har nyligen högtidligt gett sitt medgivande till att den första fullskaliga parken ska ligga utanför Wales. Svensk teknologi är vågad.

Pellets – ett miljövänligt och enkelt alternativ Pellets är en ren naturprodukt som ingår i naturens kretslopp och som är ett bra val för både miljö och ekonomi. Laxå Pellets erbjuder pellets i flera olika varianter som passar för privatpersoner och industri. Det går att beställa som småsäck på pall, bulk eller storsäck. Vi har både 6mm och 8mm pellets.

Från projektering till elproduktion - vindkraft med wpd 1 700 vindkraftverk 3 000 MW installerad effekt 1 200 anställda 6 700 MW planerat på land 6 400 MW planerat till havs 17 länder www.wpd.se

laxapellets.se / 0584-44 41 60

ANNONS

Midroc bygger för hållbar energi På rekordtid har E.ON tillsammans med Midroc byggt ett nytt fjärrvärmeverk i Åkersberga, i norra Stockholm. Det nya värmeverket, som byggdes på mindre än ett år, innebär väsentligt mindre utsläpp tack vare modern förbränningsteknik.

V

ärmeverket kommer enbart att eldas med en mix av biobränslen, skogsflis pellets och bioolja.

Alla installationer är nu klara och driftsättning och avprovningar pågår inför övertagande av E.ON under april månad.

Men redan i december 2014 var delar av verket klart att sättas i drift.

– Tillståndsförfarandet har pågått under flera år, men nu när det är klart är det kort om tid tills det nya värmeverket måste tas i drift, eftersom tillståndet på det nuvarande snart löper ut, säger Bo Hagman,

”Det här är ett komplext projekt som kräver noggrann och professionell projektledning vilket Midroc levererar.”

projektledare på Midroc. En utmaning som Midroc har helt rätt kompetens för.

– Vi jobbar bra ihop och på E.ON har vi varit otroligt nöjda med våra tidigare samarbeten.

Det här är ett komplext projekt

som kräver noggrann och professionell projektledning vilket Midroc levererar, konstaterar Thomas Nyberg, enhetschef på E.ON i Stockholm.

Utmaningarna i projektet är stora och ett gott samarbete är A och O för att ro i land projektet.

Midroc Project Management

har varit med i projektet redan från projekteringsstadiet och haft projektledningsansvar för hela projektet, från upphandling till färdig anläggning.

Läs mer på: midroc.se

ANNONS

Framtidens vindar blåser från väst I Varberg – Västkustens kreativa mittpunkt – går man ett steg längre. Här finns en energi- och IT-koncern som alltid ligger lite före.

Varberg Energi byggde Sveriges första vindkraftpark redan 1991 och sedan dess har det blivit tio till. De var först i Sverige med att erbjuda sina kunder och sin bygd förnybar el som bara bestod av mixen vind och vatten, under namnet VIVA. En kombination som blivit till ett signum för företaget Varberg Energi med många järn i elden. VIVA står inte bara för vind och vatten utan förmedlar också det latinska ”leva”. För i Varberg ska man, om man ska följa Varberg Energis devis, leva under långsiktiga förhållanden som gynnar dess invånare och bevarar dess fina miljö.

– Det hållbara samhället är vårt främsta fokus, deklarerar VD Björn Sjöström vars ledarroll präglas av ett stort ansvarstagande i flera bemärkelser. Å ena sidan gentemot sin kundkrets som leverantör av el, fjärrvärme och stadsnät via fiber med mera. Å den andra som en långsiktig visionär som siktar mot ett bättre samhälle inte bara miljömässigt.

– Vår fjärrvärme i samarbete med Södra Cell Värö har uppmärksammats av Sweden Green Building Council där fastighetsägare som använder vår fjärrvärme får betyget Miljöbyggnad Guld.

Det är värme som annars går till spillo

eller rakt ut i havet istället för att som nu värma upp fastigheter. Det här kombineras med ett biobränsleeldat värmeverk som byggdes år 2012.

Efter att ha arbetat med att minska CO2-utsläppen i många år har man nu fått belägg för sin framgång genom att göra ett gynnsamt klimatbokslut för hela företaget. Varberg Energi bidrog till att minska klimatpåverkan med totalt 99 300 ton koldioxid under 2014, motsvarandes utsläppen för drygt tre enkelresor till New York för var och en av dess kunder.

I fjol ställde man sig på Varberg Energi frågan vad nästa steg skulle bli.

– Vi kände att vi ville utmana oss själva, att gå ett steg längre, förklarar Björn Sjöström. Ambitionen är att maximera vårt bidrag till hållbar utveckling och därför har vi startat ett arbete med implementering av ISO 26000. Det är en standard mot vilken det går att verifiera sitt ansvarstagande och hållbarhetsarbete.

Nästa steg är att djupare undersöka förväntningar på oss från kunder och andra intressenter. Frågor vi ställer handlar t ex om vår etiska kompass är rätt, är vi tillräckligt transparanta, leder vår uppförandekod oss i rätt riktning?

Björn Sjöström,VD Varberg Energi Närmare hälften av elen man säljer är egenproducerad och förnybar. Men man satsar även på annan förnybar energi genom att erbjuda kunder solcellspaket.

En win-win-situation för samhället, miljön, kunderna och företaget där Varberg Energi i sin tur köper tillbaka eventuell överskottsel. Lite som ett lokalt kretslopp om man så vill.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Möjligheter Förnybara energikällor

ANNONS

FOKUSENERGI.SE

Så ska vi ersätta det fossila bränslet Inom EU har Sverige idag den högsta andelen av förnybar energi i förhållande till den slutliga energianvändningen. Våra politiker har lagt fast det ambitiösa målet att så mycket som 50 procent av vår energianvändning år 2020 ska bestå av förnybar energi.

TEXT CAROLINE FORD

Idag utgör fossila bränslen så mycket som 81procent av världens energiförbrukning. Dess följd, koldioxidutsläppen bland andra, skapar växthusgaser som höjer jordens temperatur och ger alltmer allvarliga effekter på natur och miljö. Vi måste hitta alternativ. Den svenska industrin är full av innovativa entreprenörer som kommer ifrån, samt har ett nära samarbete med, landets tekniska högskolor. Man forskar och tar fram tekniska lösningar inom jordens alla tänkbara element i syfte att, i

långt möjligaste mån, hitta alternativ energiförsörjning. Här kan exempelvis kraftverk för oceana strömmar och tidvatten faktiskt ersätta fossil förbränning och kärnkraft som basenergi på global nivå.

Solen är vår största energikälla, ur vilken många andra förgrenar sig.

Dess värme skapar vindar som i sig är en energikälla. Vind i kombination med solstrålar avdunstar vatten som i sin tur omvandlas till regn och snö.

Nederbörden skapar förutsättningar för hydroelektrisk energi eller vattenkraft. Även vid tidvattenkraft har solen ett finger med i spelet då den ju värmer upp vattenytan som genom jordens dragningskraft till månen och solen skapar tidvattenskillnaderna.

Sol, vind och vatten I Sverige har vi faktiskt en betydande mängd soltimmar där Kiruna exempelvis har lika många soltimmar som Paris. Solcellstekniken växer i industrivärlden och tillverkas såväl här som i högproducerande, och fossilenergianvändande, Kina. Bättre än någonsin kan vi ta tillvara solens värme genom

Att slösa med energi är omodernt.

Och dumt. Och dyrt.

Ta kontroll nu

över din energianvändning.

Vi ger dig den proffshjälp du behöver.

Kontakta oss!

eef.se är adressen

Solen är vår största energikälla, ur vilken många andra förgrenar sig. paneler och lättmonterade moduler på tak och väggar för att producera såväl el som att värma upp vatten. Åtminstone de ljusaste delarna av året.

Vindkraftverken ökar i popularitet runtom i landet likt vita utropstecken som sticker upp här och var, i enskild regi eller i stora anläggningar. Kriterierna för lönsamhet är vindförutsättningar om minst sju meter per sekund på en höjd av 100 meter ovan marken. Idealstyrkan ligger på mellan 12-14 meter per sekund vilket kan jämföras med en lagom höststorm.

Vattenkraft eller hydroelektricitet har nått sin fulla utvecklingspotential vad gäller exploatering av våra vattendrag. Taket för utbyggnad av forsar och älvar är nått, naturen til�-

låter knappast mer.

Vågkraft från de stora haven är en energikälla och kraft med lång driftstid som dessutom inte släpper ut några farliga eller miljöpåverkande gaser.

Sist men verkligen inte minst kommer tidvattenkraften som tack vare dess förutsägbara och kontinuerliga krafter som dessutom är helt gröna. Tekniken som tidigare var stor och tung har kommit till ett banbrytande genombrott.

Geotermisk energi En energiform som inte har ursprung ur solen är den som kommer från jordens inre. Geoenergi. Använd och utvecklad i ett halvt sekel genom bergvärmesystem, utnyttjandes den energi som finns lagrad i berggrunden i form av ånga eller hett vatten. Genom att borra djupt kan man ta tillvara på energin, som finns lagrad i form av ånga eller hett vatten främst för att värma men även omvänt för att kyla en fastighet.

Kärnenergi Kärnenergi finns lagrad i uran och

används till produktion av el som sker i kärnkraftverk där atomkärnor klyvs eller slås samman. Kärnkraften i sig är inte skadlig för natur och miljö men dess radioaktiva avfall en ännu inte löst fråga.

Biobränsle Genom att ta tillvara en mängd olika sorters restprodukter eller avfall kan man producera både el och värme, småskaligt och storskaligt. Det har man gjort sedan urminnes tider men idag har vi betydligt mer sofistikerade metoder för att bryta ner och utvinna resterna.

Smart Fakta Om vi exempelvis skulle satsa på att utvinna havens inneboende energi genom att ta tillvara på dess vattentemperaturskillnader, saltinnehåll, tidvattenrörelser, vågor och dyningar skulle vi enligt IEA kunna tillverka mellan 20 000 och 80 000 TWh.

Ett enklare sätt att bli med värmepump!

Nu lanserar vi CTC Komplett™ – ett tryggare och enklare sätt att bli med värmepump. Allt installerat och klart av en auktoriserad CTC installatör.

M A de J ! r

Med CTC Komplett™ får du allt redovisat i minsta detalj från första mötet till att din värmepump är installerad och klar.

å.

VÅ Vi RK d kö A vi p a M på v PA en ny N Sp CT J Lä C

TI LL

s a- V m w ä på er ee rm o w m ke ep w k w a nd um .c m tc p f p .s an e je ör tv bju n

31

Boka ett kostnadsfritt hembesök på www.ctc.se och få 5 Trisslotter!

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN TRANÅS ENERGI

Tranås Energi går mot strömmen

Unika miljösatsningar hos småländskt energibolag Att förnybar energi är den bästa ur miljösynpunkt är de flesta överens om, men även den förnybara vattenkraftproduktionen påverkar vår miljö. Tranås Energi, det kommunala energibolaget i småländska Tranås, jobbar sedan länge med miljöanpassning av sin vattenkraftproduktion på ett helt unikt sätt.

Frågan om vattenkraftens påverkan på vår biologiska mångfald är just nu högaktuell. Regeringens Vattenverksamhetsutredning, med förslag om att alla kraftverksägare ska söka nya tillstånd för sina anläggningar enligt Miljöbalken, har väckt starka reaktioner i branschen, då många av dessa inte når upp till dagens miljökrav.

På Tranås Energi, som bedriver sin vattenkraftproduktion i Ydre, Östergötland, finns ingen oro över Vattenverksamhetsutredningens förslag.

De arbetar sedan länge med miljöfrågorna runt sin produktion och de snart hundraåriga vattenkraftverken bevisar att det är möjligt att bedriva elproduktion på ett affärsmässigt sätt och samtidigt ta hänsyn till miljön.

Med åtgärder som frivilligt höga vattensläpp och faunapassager är Tranås Energi föregångare i branschen.

Åtgärder som gynnar djurlivet Faunapassager, det vill säga vattenvägar där fisk och andra vattenlevande djur kan ta sig förbi vandringshinder, finns idag vid tre av Tranås Energis anläggningar. Ett projekt för att bygga vid en fjärde pågår och planen är att därefter fortsätta arbetet med de sista två. Målet är att öppna vattensystemet mellan sjöarna Västra Lägern, Östra Lägern och Sommen för att skapa fri vandring för fisk och övrigt vattenlevande djurliv.

Miljöanpassade vattenflöden förbi vattenkraftverken och bidrag till utläggning av lekgrus är exempel på andra, helt frivilliga, åtgärder som görs redan idag.

- Innan vi påbörjade arbetet hade vattenområdet där våra verk finns varit stängt i över 100 år. Vi ser detta som ett sätt att ge tillbaka till naturen, säger Magnus Lundberg som är elnätschef på Tranås Energi.

Endast 2 % av landets ca 2100 vattenkraftverk har liknande lösningar och tack vare sitt unika arbete har Tranås Energi belönats med diplom från organisationen Älvräddarna.

Faunapassagen vid Åsvallehult i Tranås hjälper fisken att ta sig förbi och är en vacker plats i staden.

Först med ny teknik Tranås Energi har idag ingen produktion i sina två anläggningar i Tranås tätort, de lades ned på sjuttiotalet när lönsamheten blev för låg. Idag finns andra förutsättningar och bolaget planerar just nu för att återuppta produktionen i en av anläggningarna. En skruvturbin, som inte skadar förbipasserande fisk och fungerar bra till det höga flödet och den låga fallhöjden, är tänkt att installeras.Tekniken är helt ny i Sverige, men finns i exempelvis Tyskland och på andra platser i Europa.

Hur kommer det sig då att en så liten elproducent som Tranås Energi väljer att satsa på dessa åtgärder?

- Vi vill ta vårt ansvar och vara delaktiga i en hållbar samhällsutveckling.

Naturligtvis sker det också på ren affärsmässig grund då vi får fler kunder och därmed ökad lönsamhet tack vare de åtgärder vi gör, säger Niklas Johansson,VD på Tranås Energi.

- Vi vill ta vårt ansvar, säger Niklas Johansson, VD på Tranås Energi.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Profilintervju Ibrahim Baylan

FOKUSENERGI.SE

"Nej, vi prisar inte ut kärnkraſten" Regeringen prisar inte ut kärnkraſten. Inte heller har regeringen beslutat att stänga några reaktorer under mandatperioden. Att kärnkraſtsägarna har lönsamhetsproblem beror på de låga elpriserna. Det säger energiminister Ibrahim Baylan.

TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Smart Media träffar Ibrahim Baylan på miljö- och energidepartementet i det röda huset mitt på Tegelbacken.

Ibrahim Baylan berättar att han är född i en liten by i sydöstra Turkiet och hans föräldrar är kristna assyrier/syrianer.

– Där jag levde de första åren fanns det ingen el. Jag är nog en av de få energiministrar som vuxit upp utan el. Det är en annorlunda erfarenhet. Jag vet värdet av el.

Hur känner du för de kristnas situation i området med Isis terror?

– Situationen är fruktansvärd. Jag tänker att det där lika gärna skulle ha kunnat vara jag. Jag har alltid känt att det är en stor förmån att få leva och verka i ett land som Sverige. Jag kunde ha varit en av alla flyktingar från det där området. Jag kan identifiera mig med dem.

Annars har du ingen direkt erfarenhet av energifrågorna?

– Att vara minister handlar främst om det politiska hantverket. Jag har lång politisk erfarenhet. Energifrågorna är nya men jag är omgiven av experter både här på departementet och bland myndigheter och högskolor, dessutom är jag läskunnig, det kommer man ganska långt med.

Vi måste framför allt se till att klara vår elproduktion på sikt.

Det viktigaste Ibrahim Baylan jobbar med nu är att tillsätta Energikommissionen och utforma direktiven.

– Den är grunden för energisamtalen. Den har tre uppgifter: • Uppdatera kunskapsläget och initiera en bred debatt om energisektorn.

• Att göra långsiktiga analyser om vad vi har framför oss.

• Att ta fram ett underlag för en politisk uppgörelse som vi hoppas får en bred politisk majoritet i riksdagen. Med en energipolitik som sträcker sig bort mot 2050.

Svenskt Näringsliv tycker det är meningslöst med en kommission utan kärnkraſt, kommentar?

– Kärnkraften är inte utesluten ur kommissionens arbete. Jag har varit väldigt tydlig med att det inte finns några diskussionsförbud. Jag har inte heller fått den bilden när jag träffat industrin, energisektorn och även Svenskt näringslivs ledning. Däremot är de kritiska mot vår hållning

ANNONS

avseende en del beskattningar och vår vision om 100 procent förnybart.

Det respekterar jag.

Ibrahim Baylan säger att Energikommissionen inte får handla om ja eller nej till kärnkraft.

– Den måste titta brett på vår energiproduktion och elsystemet och arbetet måste avgränsas för att bli hanterligt. Vi kan inte ta med alla utmaningar. Vi måste framför allt se till att klara vår elproduktion på sikt när kärnkraften fasas ut. Vi måste också hantera ett elsystem med en stor mängd förnybar produktion och hur vi ska reglera den när produktionen varierar beroende på vind och sol. Vi ska även kunna hantera marknadens funktion när det blåser mycket och är soligt och vi får negativa priser.

Håller ni på att prisa ut kärnkraſten?

– Nej, det finns tre delar i det här, det ena är skärpta säkerhetskrav baserat på erfarenheterna från Japan. Där är riksdagen enig. Det andra är kärnavfallsavgiften som regeringen i höjde i december från två öre per kilowattimme till fyra öre per kilowattimme. Även där är riksdagen enig om att kärnkraftsindustrin ska betala detta. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som beräknat kostnaden och

Vår framtid Vårt ansvar Vi har hög kompetens.

Våra projekt världen över genererar ren el och kan driva 4 miljoner svenska hem.

Nordisk Vindkraft AB projekterar, bygger, äger och driver vindkraft i Sverige, Norge och Finland.

Investera med oss för att skapa ren grön energi!

www.nordiskvindkraft.se | +46 31-339 59 60 Vi är en del av RES, en ledande global koncern inom förnybar energi och hållbar teknologi. | www.res-group.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

Ibrahim Baylan Profilintervju 11

FOKUSENERGI.SE

Läs intervjun i mobilen!

FOKUSENERGI.SE

Att kärnkraſten har lönsamhetsproblem beror på de låga elpriserna.

behovet av höjningen. Det tredje är att vi föreslår en höjning av skatten på termisk effekt vilket motsvarar ett öre på elpriset. Om man anser att detta prisar ut kärnkraften ger man höjningen alldeles för stor betydelse.

Att kärnkraften har lönsamhetsproblem beror på de låga elpriserna.

Regeringen har heller inte beslutat att stänga några reaktorer denna mandatperiod, säger Ibrahim Baylan.

– Åsa Romson har ”bedömt” att reaktorer kommer att stängas, jag avstår från sådana bedömningar. Det är marknaden och kärnkraftsägarna som beslutar om de vill stänga reaktorer. Jag misstänker att kärnkraften blir kvar länge än. Sedan måste vi ta höjd för att många av reaktorerna är gamla och med nuvarande långa elpriser måste man förbereda sig för att en del av dem måste fasas ut.

Svenska kärnkraſtsforskare vill bygga en försöksreaktor för fjärde generationens kärnkraſt, kommentar?

– Vi har inte mött frågan, vi får väl se den dagen det kommer in en ansökan. För de länder som bygger ny kärnkraft ser det inte så ekonomiskt gynnsamt ut.

Ibrahim Baylan utesluter inte höjda drivmedelsskatter och säger att flesta bedömare tror på långsiktigt högre oljepriser. Regeringens inställning är att fortsätta att utveckla och stötta produktionen av biodrivmedel.

– På sikt kommer också en elektrifiering av transportmedlen därför att elmotorn fortfarande är den mest överlägsna motorformen när det gäller att utnyttja energin. Till

Energikommissionen har vi bjudit in landets ledande forskare och budskapet vi fått är att det händer mycket med batteritekniken.

Ibrahim Baylan ser en stora potential i att göra drivmedel av restprodukter från skogen.

– Samtidigt har vi en del utmaningar, bland annat att utforma ett stödsystem som klarar EU-reglerna och som är långsiktigt och hållbart.

Det andra handlar om koldioxidbeskattningen. Även här pågår diskussioner. Det tredje är förhandlingen mellan EU-rådet, kommissionen och EU-parlamentet om indirekt landanvändning. Som förslaget ser ut nu ger det oss goda möjligheter att utveckla biodrivmedel av restprodukter från skogen.

Vore det inte bra att satsa statligt riskkapital på utveckling av biodrivmedel?

– Tanken är intressant men vi har inte kommit så pass långt ännu, vi har hittills fokuserat på att utforma regelverket, avslutar Ibrahim Baylan. n

Smart Fakta Ibrahim Baylan är socialdemokratisk energiminister.

Född i Turkiet 1972. Bor i Huddinge. Giſt.

Tidigare uppdrag: 2012-2014 Vice ordförande Riksdagens Utbildningsutskott 2009-2011 Partisekreterare Socialdemokraterna 2008-2009 Ordförande Riksdagens Trafikutskott 2004-2006 Skolminister

Sverige och Norge överens om gemensamt elcertifikatsystem Sverige och Norge har slutit avtal om ett gemensamt elcertifikatsystem. Avtalet innebär bland annat att ambitionsnivån för förnybar elproduktion höjs från 26,4 till 28,4 TWh till år 2020 jämfört med 2012.

Dessutom innebär ändringsavtalet att villkoren för aktörer i Sverige och i Norge blir mer lika genom att det svenska skatteundantaget för egenproducerad vindkraftsel försvinner för anläggningar driftsatta efter 1 juni 2016.

Under andra halvan av april väntas regeringen gå till riksdagehn med en proposition som både ökar ambitionsnivån och återställer balansen i elcertifikatsystemet.

– Vi ser positivt på avtalet som ger bättre förutsättningar för en ökad utbyggnad av förnybar elproduktion. De studier som finns tillgängliga visar att ökad satsning på förnybar elproduktion i kombination med ökad marknadsintegration med resten av Europa ger stora miljö- och samhällsekonomiskt gynnsamma effekter. En viktig förklaring är att det ökade utbudet av el pressar elpriset, vilket är positivt för svenska elkonsumenter i allmänhet och svensk basindustri i synnerhet, skriver Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi, i en kommentar.

Vi ska kunna se nästa generation i ögonen.

Elektronikåtervinning med både hjärta och hjärna www.SimsRecycling.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Utmaning Dolda miljötjuvar

ANNONS

FOKUSENERGI.SE

Strålande energi Solenergi kan användas både till att generera värme och elektricitet. Eftersom driftskostnaderna i princip är obefintliga så sätts energipriset efter kapitalkostnaden för investeringen. När anläggningen är avbetalad är således energin helt gratis.

Solvärme fungerar genom att solfångare genererar värme och fungerar bäst där värmebehoven överens stämmer med tillgången på solstrålning. Byggnader med varmvattenbehov på sommaren är ett exempel på ett bra tillämpningsområde.

Solvärme kommer som bäst till sin rätt om det kombineras med biobränslen. Biobränsleanläggningen har lägre verkningsgrad på sommaren, när solvärmen är som effektivast, men biobränslet kan avlösa solvärmen när det blir kallare.

Solel, när man kan producera el av solenergi, är främst intressant där elbehoven överensstämmer med tillgänglig solstrålning. Alla hus med elbehov på sommaren passar för att använda solenergi.

Byggnadsintegrerade solceller kan dessutom anslutas till elnätet.

Solceller har länge varit intressant där ledningsburen el saknats eller varit för dyr, exempelvis inom fritidssektorn. solstrålning innehåller momentant upp till 1 000 watts effekt per kvadratmeter och innehåller drygt 1 000 kilowattimmar energi per kvadratmeter och år i Sverige.

Nordiskt i elförbrukningstoppen Island ligger i topp när det gäller den årliga elanvändningen per capita. Med sin lilla befolkning och sin elintensiva industri använde islänningarna nästan 52 000 kWh per capita under år 2011. Det framgår av statistik från International Energy Agency (IEA). Här är de sju länderna med högst elanvändning: 1. Island 51 921 2. Norge 23 446 3. Finland 15 795 4. Luxemburg 15 672 5. Kanada 15 474 6. Sverige 14 360 7. USA 13 156 Källa: svenskenergi.se

Elprodukter – en utmaning för återvinningen Sverige ligger bra till på återvinning av el- och elektronikskrot. I dag samlar vi in nästan fyra gånger mer än vad EU:s direktiv kräver.

Samtidigt blir produkterna mer komplexa, mindre och innehåller mer plast.

TEXT FREDRIK DHEJNE

Även om vi är duktiga utgör elskrotet en stor global utmaning med illegal skrotexport och farlig återvinning som orsakar hälso- och miljöproblem i utvecklingsländer.

– Efter att lagen om producentansvar infördes 2001 bildade branschföreningarna för de företag som importerar och säljer el- och elektronikvaror bolaget El-Kretsen som ansvarar för insamling och återvinning av skrotade produkter, berättar Martin Seeger, vd för El-Kretsen.

– De insamlade volymerna ökade ganska starkt de första åren och pikade åren 2006-2008 då det kom många nya teveapparater. Nu har volymerna gått ned en aning, säger han.

Insamlingsvolymerna är till en del konjunkturberoende och beroende av teknikskiften. När de platta teveapparaterna kom ut på marknaden ökade skrotningen av tjockteve. Dessutom har utvecklingen fortsatt men ännu plattare apparater och LED-skärmar vilket innebär att många av de tidigare platta apparaterna kommer att bytas ut inom några år.

– Vi har också konstaterat att statistiken blir lite missvisande om vi räknar insamlade volymer efter vikt.

Det beror på att de nyare elprodukterna tenderar att bli lättare. Därför har vi nu också börjat se på antalet

Martin Seeger

inlämnade produkter.

Insamling och återvinning av kasserade elprodukter sker med entreprenörer som upphandlas av ElKretsen. Framme vid återvinningsföretagens anläggningar demonteras och miljösaneras produkterna.

Därefter skickas materialet till olika användare beroende på materialslag.

Vad ser du för problem med återvinningen?

– Ett positivt tecken är att flera miljöfarliga ämnen till exempel kadmium fasas ut. Samtidigt blir produkterna mer komplexa, mindre och innehåller mer plast. Detta är en utmaning, främst att ta vara på plasten. Det kommer också nya batterier med litium, kobolt och mangan, vilket innebär nya utmaningar. Det är också viktigt att ta vara på den resurs dessa ämnen utgör. Vi har också sällsynta jordartsmetaller som är svåra att

återvinna. De är viktiga men innebär små volymer. Här pågår forskning och utveckling. Lågenergilamporna återvinns idag och kvicksilvret tas om hand och i Sverige har vi bestämt att det ska slutförvaras. Volymerna bör på sikt minska eftersom LEDlamporna tar över. Bromerade flamskyddsmedel är ytterligare ett problem, men det finns teknik för att ta hand om dessa.

Martin Seeger säger att bilar innehåller allt mer el- och elektronikkomponenter. Idag har branschen ett eget återvinningssystem enligt producentansvaret.

Man håller också på att strukturera upp återvinningen av industrins eget el- och elektronikavfall.

Vad har du för framtidsfunderingar?

– Elektronik dyker upp på allt fler ställen och vi behöver utveckla

Smart Recycling erbjuder kostnadseffektiva återvinningslösningar för kontor och kommersiella fastigheter i Stockholm. För oss är återvinningsbranschen i högsta grad en servicebransch. Som kund kommer du upptäcka våra bilar kommer när vi lovar och att det alltid finns någon redo att hjälpa dig när du ringer.

insamlingen och återvinningen av särskilt småelektronik, att utveckla ett insamlingssystem som fungerar bra och är enkelt och säkert. Vidare att återvinningen följer med utvecklingen av nya produkter.

– En annan utmaning framåt är att förhindra den illegala exporten och de stora problem den orsakar i tredje världen. När de insamlade produkterna tagits om hand och är miljösanerat klassas materialen som råvara och kan exporteras. Tyvärr förekommer det illegal export av elavfall, ibland klassat som begagnade produkter, som ofta hamnar i utvecklingsländer där det inte finns någon utvecklad insamling och återvinning, säger Martin Seeger.

Smart Fakta El-Kretsens statistik visar att El-Kretsens arbete tillsammans med landets kommuner ger resultat. I dag samlar vi in nästan fyra gånger mer än vad EU:s direktiv kräver. 2014 återvann vi 147 500 ton elavfall, lampor och batterier. Det motsvarar vikten av 15 Eiffeltorn, eller drygt 15 kilo per person – långt mer än EU:s direktiv på fyra kilo per person.

Totalt återvann vi över 70 miljoner elprodukter förra året.

EU:s så kallade WEEE-direktiv reglerar producentansvaret av elprodukter i Europa. I slutet av 2012 reviderades det. Direktivet ingår i svensk lagstiſtning i form av en förordning.

ANNONS

Stopp av fett Om miljön ska bevaras och vi gemensamt ska spara på resurserna, då behöver vi ta mer ansvar. Källsortera mer, men kanske på ett annat sätt än vi vant oss vid.

Det är egentligen inte särskilt svårt vare sig att sortera sopor eller ta dem till igloos. Numera är det lättare än förut då både kommuner och bostadsrättsföreningar till och med hämtar framför vår dörr.

Sortera är vi svenskar riktigt bra på. Vad vi däremot inte tänker på är nästa led. Vem tar hand om det vi släpper ut genom våra avlopp och framförallt – vem betalar för det?

Johanna Blavier

Ola och Erika valde att energirenovera sitt hus med renZERO™

Före energirenovering

I Sandviken har man gått ett steg längre. Sandviken Energi Vatten, som hanterar avloppsreningen i kommunen uppmanar sina medborgare att ta ansvar för vad som händer under oss, framförallt efter att vi har lagat fet mat.

När fett hälls ner i vasken är det oftast varmt och då det möter det kalla vattnet i avloppet stelnar det. Fettet fastnar och täpper till, vilket kan medföra driftsstörningar och kostsamma stopp. Något som drabbar bostadsrättsföreningen, grannen eller indirekt hela kommunen där man bor. Fettet leder till att vi måste underhållsspola ledningsnätet oftare för att undvika stopp på själva nätet och det i sin tur leder till att ledningsnätet inte håller lika länge som det normalt sett ska göra. Det orsakar dessutom frätning på t ex betongledningar vilket leder till otäta ledningar.

Sedan ett år pågår kampanjen ”Miljötratten” för att få Sandvikenbor att inte spola ner mat-

fett rätt ner i diskhon. En liter nedspolat fett förorenar ungefär 1000 liter vatten vilket i sin tur påverkar miljö och fauna.

– Det är en del i vårt långsiktiga arbete att få folk medvetna om vad som faktiskt händer och vilka konsekvenser fett i avloppen får, förklarar Johanna

”Det är en del i vårt långsiktiga arbete att få folk medvetna om vad som faktiskt händer och vilka konsekvenser fett i avloppen får.”

lock i syfte att förhindra lukt och spridning av matolja i avlopp. På Sandviken Energi Vatten erbjuder man sina 37.000 kommunmedlemmar gratis miljötrattar för att öka medvetenheten om vad fett i avlopp ställer till med. Vi riktar oss framförallt till privatpersoner berättar Johanna Blavier som konstaterar att kampanjen rönt ett väldigt stort intresse och framgång. Vi har delat ut hundratals trattar och efterfrågan tycks aldrig ta slut!

Miljötratten i sig slängs enkelt när den är fylld ner i de sopor som lämnas som brännbara.

Källsortering av fett är lätt!

Blavier, informationsansvarig på Sandviken Energi.

– Vi bidrar alla lite till att täppa till och höja skatter och kostnader, förklarar Johanna Blavier.

Med vår kampanj Miljötratten kan vi istället tillsammans i förlängningen minska behovet av underhåll som här i Sandviken går på ½ miljon kronor per år.

Miljötratten är en svenskspansk uppfinning från 2011 vilken skruvas på en vanlig PET-flaska och försluts med

FAKTA När fett kommer till reningsverk frigörs svavelväten. När det skilts från övrigt avfall blir slutprodukten rötslam.

renZERO™ - KONCEPT FÖR ENERGIRENOVERING AV SMÅHUS TILL NÄRA-NOLL Energianvändningen i bebyggelsen skall reduceras med 50% till 2050* och ca 80% av de byggnader som vi då kommer att bo i är redan byggda. Det finns idag ca 1,5 miljoner hus byggda före 1980 i Sverige och många har en alltför hög energianvändning.

För att klara klimatmålen räcker det inte att nya hus byggs som passivhus eller nära-nollenergihus; även befintligt bostadsbestånd måste energieffektiviseras. Därför har Paroc, Elitfönster och Nibe tillsammans skapat Sveriges första totalkoncept för energirenovering av småhus – renZERO™.

Efter energirenovering

Konceptet pilottestades under hösten 2013 på ett enfamiljshus från 1945 i Stockholm. Energianvändningen före renovering låg på 128 kWh/m2 och målet var att användningen efter renovering skulle vara nere på 25 kWh/m2. Detta motsvarar nivån för ett nybyggt passivhus.

För mer information – se bilder och filmer på renzero.se.

*EUs Miljö- och Klimatmål

Ingående produktlösningar

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Utmaning Transport

ANNONS

FOKUSENERGI.SE

Pilot- och demonstrationsprojekt är en grundläggande förutsättning för att kunna implementera biodrivmedelstillverkning i industriell skala.

Demoanläggning för biodrivmedel.

Transportsystemet – vår största energiutmaning?

Däremot behöver offentligt stöd behöver inte nödvändigtvis vara i bidragsform utan kan i kommersialiseringens senare skeden med fördel vara i form av statligt riskkapital.

Vi har i dag ett energisystem som lever väl upp till våra behov, utmaningen i vår del av världen handlar inte om att producera bättre eller mer.

Utmaningen är att bibehålla nyttan och bekvämligheten energisystemen ger oss idag på ett miljömässigt hållbart sätt med hög tillgänglighet i försörjningen och till en kostnad som gör oss fortsatt konkurrenskraſtiga.

TEXT MARKUS NORDSTRÖM

En av våra största utmaningar vad gäller omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige är att uppnå en fossiloberoende vägtransportsektor till år 2030, som vårt mål lyder.

I dag är den absoluta lejonparten av energitillförseln till vägtransporter fossilbaserad och det kommer att kräva stora och väl koordinerade satsningar från alla ingående aktörer för att nå fram till målet.

Den av förra regeringen beställda utredningen ”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84) har tagit ett helhetsgrepp på frågan och visar hur ett batteri av åtgärder som till exempel energieffektivisering, elektrifiering, minskat transportbehov, ökad andel transporter på järnväg och inte minst en kraftfull satsning på biodrivmedel behövs för att uppfylla målet.

Biodrivmedel – en svensk paradgren Sverige har en stark tradition, stor råvarubas och hög kunskapsnivå inom biodrivmedel som exempelvis biogas, etanol, och olika former av

Sverige har en stark tradition, stor råvarubas och hög kunskapsnivå inom biodrivmedel. biodiesel samt nya lovande lösningar som till exempel produktion av diesel och bensin från lignin.

Innovationssystemet för biodrivmedel består av en stor bredd aktörer från till exempel skogsindustri, jordbruk, drivmedelsindustri, forskningsinstitut och universitet.

Innovationssystemet omfattar även ett antal unika forskningsmiljöer, som utvecklar nya processer i olika skalor, från provrör upp till pilot och demonstationsskala.

Just pilot- och demonstrationsprojekt är en grundläggande förutsättning för att kunna implementera biodrivmedelstillverkning i industriell skala.

Otydliga spelregler och små resurser till uppskalning bromsar utvecklingen av biodrivmedel Trots dessa goda förutsättningar måste vi tyvärr konstatera att industriella satsningar på fullskaleanläggningar är mycket få. Konsekvensen är att biodrivmedelsindustrin i Sverige skapar mindre klimatnytta och färre jobb än den potentiellt skulle kunna.

En av de främsta orsakerna är avsaknaden av långsiktiga och tydliga spelregler för branschen; affären kanske ser lovande ut idag, men reglerna kan ändras med ett penndrag!

Vem vågar investera miljarder i en anläggning med en payoff-tid med mycket längre löptid än bäst-föreda-

tum på regelverket?

En annan flaskhals är medel till uppskalning av lovande tekniska processer. Vägen från forskningsresultat i laboratorieskala till kommersialisering är en lång process, som behöver långsiktigt stöd och uthållighet.

Det handlar till exempel om höga kostnader för stora demonstrationsanläggningar, där driftsförhållanden ska studeras för att ge underlag till en teknik implementerad i industriell skala. Fortsatta kraftfulla offentliga satsningar under en längre period till pilot och demonstrationsprojekt är helt avgörande för framgång och för att Sverige också fortsättningsvis ska kunna hävda sig internationellt.

LAFORs Bergvärme-lösningar halverar driftkostnaden

Nu eller aldrig Det är hög tid att fatta långsiktiga beslut och skrida till handling om vi skall uppnå fossiloberoende vägtransporter inom 15 år! Lyckligtvis sammanfaller en rad faktorer som borde göra det möjligt att få en bred politisk uppslutning för att fatta systemförändrande, långsiktiga beslut: • Skogs- och jordbruksindustrin är idag hårt pressade branscher. En satsning på biodrivmedel kan ge nya lönsamma produkter i portföljen och även ge en internationell tätposition.

• Det finns ett stort behov av de arbetstillfällen som kan skapas, speciellt utanför de stora städerna.

• Klimatarbetet – Sveriges klimatpåverkan minskar rejält.

• Räntan är extremt låg – kapital är billigt och tillgängligt vilket möjliggör investeringar i infrastruktur för elektrifiering samt fabriker för biodrivmedelproduktion.

• Kraftigt sänkta oljepriser - ger utrymme till ökat skatteuttag på oljeprodukter, pengar som kan användas till omställningen.

• Det geopolitiska läget är oroligt – aldrig har det varit med angeläget att göra sig oberoende av oljeexportörer som Ryssland eller Mellanöstern.

En meny av konkreta åtgärder för fossiloberoende vägtransporter finns framme. Branschens företag, forskningsinstitut och akademi står redo att leverera. Nu väntar vi bara på en tydlig beställning från politikerna!

SMARTARE ENERGI

Mer än 100 000 villaägare litar på hållbar pelletsvärme.

Tillsammans med industrins användning minskas utsläppen av koldioxid med 2,1 milj. ton. Pellets skapar jobb och gör att mer pengar stannar i lokal ekonomi. I Sverige använder vi 1,6 milj. ton pellets till ett värde av nästan 3 000 milj. kr.

”BRA FÖR MILJÖ & EKONOMI”

-Vi räknar med att investeringen minskar våra kostnader för vår ångproduktion till hälften mot tidigare och att vi ska ha betalat av hela investeringen på bara fem år, säger Daniel Olofsson

Fakta: Tidigare oljeförbrukning cirka 240 kubikmeter olja nu cirka 500 ton pellets från en lokal leverantör. Minskad miljöbelastning med cirka 670 ton koldioxid. JD Tvätten AB i Umeå har 15 anställda och omsätter 19 milj. kr.

Är du nästa smarta pelletseldare?

LÄS MER OM PELLETS

www.pelletsforbundet.se

MITSUBISHI OUTLANDER

PLUG-IN HYBRID SEVEN SUMMITS EDITION Sveriges mest populära supermiljöbil finns nu i specialversionen Seven Summits Edition – en hyllning till äventyraren Renata Chlumska, den första svenska som lyckats bestiga de sju högsta bergen i alla världsdelar.

Nya Outlander Plug-in Hybrid är lika stor, stark och snål som tidigare men extrautrustad med höjdpunkter som framhäver bilens äventyrliga personlighet.

• SUPERMILJÖBIL • 4-HJULSDRIFT • FÖRMÅNSVÄRDE FR 946 KR • UPP TILL 800 KM RÄCKVIDD • UPP TILL 50 KM PÅ EL • 1 500 KG DRAGVIKT • 1 600 L LASTVOLYM • 5 STJÄRNOR I EURO NCAP

Viktad förbrukning 1,9 l/100 km och 134 Wh/km, CO2 44 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad.

Priserna är rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto vid 50 % marginalskatt.

MITSUBISHIMOTORS.SE

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Inspiration Utbildning

ANNONS

FOKUSENERGI.SE

En ny bransch föddes då deklarationer av hus vid försäljning blev påbjudet.

Bli energismart Energieffektivisering uppnås genom tekniska lösningar, som lågenergilampor och bränslesnåla bilar, medan energibesparing innebär att vi förändrar vårt beteende och våra vanor genom att samåka med bil och släcka onödig belysning. Man behöver inte ha 25 grader varmt i hemmet för att må bra, faktum är att man sover bättre vid 18 grader.

I dagsläget använder vi mer el än för 15-20 år sedan men samtidigt använder vi mindre energi. Hur hänger det ihop? Jo all elektronik och vitvaror som idag finns på marknaden är oftast mycket energisnålare än de var i slutet på 1990-talet.

Och precis som vi väljer bland livsmedel och vardaglig konsumtion med allt större medvetenhet borde vi kunna göra detsamma i våra energival. Inte alldeles självklart eller till synes logiskt alla gånger men väl nog så intressant och spännande när man börjar jämföra.

Ta en ny kyl eller frys till exempel. Den drar idag en bråkdel av en som köptes för tio år sedan. För ett par år sedan började vi på allvar att byta ut våra gamla glödlampor mot energisnål LED-belysning. Om man sätter en timer på en sådan belysning så drar den mer el än om man helt enkelt låter LED-lampan lysa. Uppvärmningen av hus har också genomgått enorma förändringar med ny isoleringsteknik och smarta material och därtill nya tekniker såsom luftvärmepumpar, vattenluft dito.

I Sverige har vi ont om soltimmar på vintern men väl desto fler sommartid varför en enklare solcellspanel exempelvis skulle kunna värma vatten. Problemet är att de initiala installationerna för förnybar energi ofta är kostsamma men här skulle man kunna titta på andra europeiska länder, exempelvis Frankrike där man subventionerar nya energiinstallationer för hushållen. Det gäller att vara energismart.

Tove Waldetoſt

Utbildad energispecialist För att vara klimatsmarta behöver vi professionell hjälp. Kunskap och information förmedlat av experter.

Men hur utbildar man sig inom energi?

TEXT CAROLINE FORD

Vill man gå den långa vägen kan man gå en flerårig, grundläggande tekniks universitetsutbildning på någon av landets tekniska högskolor i Växjö, Linköping, Karlstad, Göteborg eller Stockholm och så vidare.

Mälardalens högskola i Västerås erbjuder exempelvis ett civilingenjörsprogram i energisystem precis som Linnéuniversitetet i Växjö.

Vill man istället specialisera sig på förnybar energi kan man gå en YH-utbildning på Campus Varberg där man blir energitekniker med specialinriktning på vindkraft.

Det finns ett antal så kallade yrkeshögskoleutbildningar i landet som under två år bygger på befintliga teoretiska kunskaper och erfarenheter från arbetslivet i kombination med längre perioder av praktik. Och allt som oftast en anställning som följd efter avlagd examen.

Har man redan en utbildning i botten är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning helt klart att rekommendera. Så gjorde Tove Waldetoft.

Hur kom det sig att du valde att studera till energikonsult?

– Jag befann mig mitt i livet, jobbade men mycket på kvällar och helger och kände att ska jag ha familj och barn vore det nog bra att jobba på dagarna.

Tove Waldetoſt, idag med titeln Energikonsult, kände vid 30 års ålder att hon ville göra någonting annat. Hon ville ha mer normala arbetstider än de man har som körledare och hon ville inte lägga ner alltför många fler år på utbildning varför en YHutbildning på två år passade bra.

Intresset för miljö och energi fanns i bakhuvudet och när hon hittade KYH:s tvååriga linje vid namn ”Energispecialist Byggnader” slog hon till. Under två år lärde hon sig allt om hur man projektleder ändringar i befintliga byggnader i kalkyler och beräkningar med målet att spara energi och få ned kostnader. Huvudämnena i skolbänken var energiförsörjningssystem, projektkunskap, byggnadsteknik, ventilations- och värmesystem, klimat- och

Man bör med andra ord ha en viss mattehjärna samt en förmåga att analysera och se helheten. innemiljö samt ekonomi.

Krävs det en speciell läggning för att läsa ”Energispecialist Byggnader”?

– Man ska vara medveten om att det är mycket beräkningar inom det här yrket, skrattar Tove som fram tills 2008 mest räknat skönsjungande röster och oktaver.

Man bör med andra ord ha en viss mattehjärna samt en förmåga att analysera och se helheten i en byggnad och det omgivande samhälle den ligger i. Året då den nya utbildningen sjösattes var två år efter det att energideklarationer för hus lagstiftades.

– En ny bransch föddes då

deklarationer av hus vid försäljning blev påbjudet. Idag är det VVSprojektörer som är jätteeftertraktade konstaterar Tove.

Har du någon användning för din tidigare profession som körledare?

– Jag är ju van att prata, att stå inför folk. Det är lite grejen att lära sig helheten, svarar Tove. År 2000 gick hon på Musikhögskolan, höggravid tog hon sin examen i juni 2010 på KYH, idag är Tove Waldetoft både energikonsult på det mindre teknikkonsultföretaget Aktea där hon praktiserade under utbildningen samt tvåbarnsmamma.

En kvinna med många järn i elden som sjunger sig varm för framtidens energiförsörjning.

Smart Fakta Det finns ett antal energispecialiserade utbildningar vid yrkeshögskolorna respektive de vanliga högskolorna i Sverige. www.studentum.se har en utförlig förteckning över lärosäten liksom www.myh.se

FASTIGHETSSEKTORN SÖKER

ENERGISPECIALISTER MILJÖSAMORDNARE 2ÅRIGA UTBILDNINGAR | 400 YHPOÄNG | START 20150824

KICKSTARTA DIN FRAMTID PÅ KYH ANSÖK NU PÅ W W W . K Y H . S E STOCKHOLM

GÖTEBORG

MALMÖ

ANNONS

– Precis detta vill jag göra!

Nu har det gått två och ett halvt år sedan Carolina tog sin examen. Hon stormtrivs med att vara en i teamet som håller igång Sveriges största havsbaserade vindkraftspark – Vattenfalls Lillgrund.

Och känner att utbildningen blev en direktbiljett till ett riktigt toppenjobb.

– Just idag sitter jag inne på kontoret i Klagshamn söder om Malmö. Längst ut på udden med utsikt över parken med 48 vindkraftverk. Det blåser kraftigt idag och vindarna är uppe i stormstyrka. Det passar bra för så här års gör vi ändå ”inre tjänst” med bland annat övervakning, serviceplanering, arbetsinstruktioner med mera.

Lillgrund är alltså Sveriges största havsbaserade park med 48 ”möllor”, som de säger i Danmark.

Varje verk har en kapacitet på 2,3 MW, är 68 meter höga (115 meter med vingarna) och har en rotor med en diameter på 93 meter. Årsproduktionen på 330 GWh motsvarar hushållsel för 60 000 hem.

Verken ska köras i 20–25 år. Sedan kommer de förmodligen att skrotas, eftersom utvecklingen går så

fort och verken blir allt större.

– Mitt jobb som servicetekniker är på sätt och vis att se till att de 48 verken håller hela livslängden ut. Det tar ungefär fem dagar att serva ett helt vindkraftsverk och vi hinner precis med alla verken under servicesäsongen april–oktober.

Vi åker ut med servicefartyget tidigt varje morgon och jobbar i team om två personer. Det blir ganska långa dagar på 11 timmar, men det krävs om man ska få något gjort. Sedan jobbar vi i veckoskift med extra ledigt ungefär var tredje vecka. Arbetstiderna passar mig väldigt bra.

– Jag visste att jag skulle tycka om det här. Inte minst för att det är mycket utomhusjobb, men också för att jag ville göra något som betydde något. Energi och miljö är viktigt. I utbildningen på två år ingick sju månader LIA, vilket gjorde att jag kunde prova på många olika delar av branschen.

När jag var klar sökte jag flera jobb och valde detta. Det har jag verkligen inte ångrat!

Vi vill ha dig.

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre.

Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.

Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.

Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla

naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.

Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken.

Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se.

Ett medlemskap kostar  kr/mån.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Krönika Malin Thorsén

FOKUSENERGI.SE

Ett hållbart samhälle går på el Elbranschens devis är ”Med el gör vi allt möjligt”, och så är det verkligen. Nästan all teknisk utveckling och vår vardag har el som en grundförutsättning, och det pågår en ständig effektivisering.

TEXT MALIN THORSÉN, PROJEKTLEDARE LADDA SVERIGE, SVENSK ENERGI

Många saker behöver väldigt mycket mindre energi idag än de gjorde för tio år sedan. Till exempel behöver en ny platt-tv bara cirka sju procent av den el som motsvarande från 2003 behöver. Den nya belysningstekniken är mer än 80 procent effektivare än de gamla glödlamporna. Det innebär att vi får samma nytta och upplevelse för mycket mindre el. Smart, eller hur?

Det finns många bevis för elens roll i det hållbara samhället och att den finns med även där vi kanske inte tänker på det. De gemensamma system vi har idag för uppvärmning antingen med hjälp av fjärrvärme (vars cirkulationspumpar går på el) eller värmepumpar orsakar mycket mindre påverkan på luften och släpper ut mycket mindre mängd sotpartiklar än äldre uppvärmning.

Bilmotorerna har via elektroniken blivit mer effektiva och allra mest effektiva är de motorer som går helt på el. Så visst är el en del av lösningen på det hållbara samhället.

I slutet av mars manifesteras Earth Hour genom uppmaningen om att man ska släcka lamporna under en timma. Ungefär 1,5 miljarder människor runt om i världen kan inte göra detta eftersom de inte har några lampor att släcka. De har inte tillgång till el och får därför förlita

ANNONS

Tillgången till el gör det önskade möjligt, och skapar en hållbar lösning för både människan och miljön.

sig till eld eller fotogenlampor för att få ljus efter mörkrets inbrott.

Jag läser ofta om länder med hög elanvändning som ett problem men jag skulle vilja hävda motsatsen. En hög grad av elanvändning i förhållande till den totala mängden energi är faktiskt inte bara ett tecken på välstånd, utan också på att samhället påverkar miljön oändligt mycket mindre än vad livsstilen annars skulle göra.

Ett tydligt exempel på det är dagens utveckling där solceller används i fattiga delar av världen för att ladda lampor, mobiltelefoner, rena vatten etc. Att människor får tillgång till el på detta sätt gör att drömmar om ett bättre liv kan gå i uppfyllelse. Barnen kan läsa sina läxor i bra och hälsosam belysning, få högre betyg och därmed tillgång till högre studier.

Tillgången till el gör det önskade möjligt, och skapar en hållbar lösning för både människan och miljön.

Kanske är det så att användning av energi är obönhörligt förbunden med framåtskridande. Med utveckling. Med välfärd. Ur ett framtidsperspektiv anser jag att vi fokuserar på fel saker.

Vi pratar om att vi måste minska energianvändningen utifrån hur den produceras idag, istället för att hitta nya sätt att ta vara på energi så att vi kan använda den till allt vi vill utan att samtidigt förstöra planeten.

Tänk den dag vi har solceller på våra biltak som "tankar" bilen dygnets alla ljusa timmar och som har batteri som räcker över de mörka.

Då kan vi använda bilen som vi önskar utan att det får negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Den typen av lösningar ska vi ha fokus på. Då kan vi också få till en hållbar utveckling och samtidigt fortsätta ta steg framåt. n

Företags- och personcertifikat för arbete i kyl- och värmepumpanläggningar där köldmediet är: • CFC, HCFC eller HFC

Läs krönikan i mobilen!

FOKUSENERGI.SE

Energiexperter Ventilationsmontörer Värmepumpinstallatörer Högspänningsbrytare Fibertekniker Teletekniker

• Utbildningsintyg inom Terminering fiber och inom Mobil luftkonditionering • Diplomerad Kyl & Värmepumptekniker INSTALLATIONS CERTIFIERING I STOCKHOLM AB Box 175 37, 118 91 Stockholm, Tel 08-762 75 00, Fax 08-762 74 73 Av SWEDAC ackrediterat certifieringsorgan för personcertifiering

ANNONS

Självläkande elnät säkrar elförsörjning – HM Power visar vägen HM Power ligger i framkant på flera områden inom el- och energi.

Vad gör ni?

– Dagens elnät är fortfarande baserad på 40-50 år gammal teknologi, ett statiskt nät som bygger på dåtidens krav. Idag ser samhället helt annorlunda ut och vi är helt beroende av el, utan avbrott. Vi har tagit fram produkter och system som vid fel utesluter eller minskar avbrotten från timmar till en bråkdel av en sekund, så kallade självläkande elnät.

Självläkande elnät, vad har ni som är unikt?

– Vi upptäcker även mycket små felströmmar med unik sensor och algoritmer och har utvecklat effektbrytare som kan koppla bort felet automatiskt lika effektivt som i de sofistikerade överliggande näten. Effektbrytarna gör också att elnäten förbereds för lokal elproduktion.

Lokal elproduktion?

– Vi ser i Sverige, och framförallt i andra länder, hur privatpersoner och företag installerar solceller, vindsnurror och producerar sin egen el. Det här får konsekvenser för elnäten. Vi måste gå från statiska elnät till dynamiska elnät som kan anpassa sig till både matning

från traditionell elproduktion och lokal elproduktion.

Ni har också ett bolag som gör laddstolpar för elbilar...

– Vi tror på el- och elhybridbilarna.

Vi identifierade redan för sex år sedan att det krävs nya lösningar. Hur ska elnäten Bertil Moritz, klara att många VD HM Power AB bilar laddas samtidigt på samma plats? Vi har patenterade lösningar för problemen och har nu levererat matningsutrustningen till till exempel Teslas alla Super Charger Stationer i Sverige.

Ni verkar hitta lösningar till flera behov som ligger i tiden. Men hur klarar ni det med så få personer?

– Vi jobbar i allianser och med snabba beslut. Vi söker alltid upp de som har bäst kunnande, oavsett var de finns.

Med decenniers erfarenhet hos flera av oss inom el-området, behövs inte långa utredningar före beslut.

ANNONS

Med miljön in i framtiden Om hållbarhet är modeord så har Pite Energi länge varit före sin tid. Med långsiktigt miljöansvarstagande förankrat hos både medarbetare och kunder går man i bräschen högt upp i norr.

Enligt Pite Energis marknadschef Jörgen Hellsten började det med VD Daniel Fåhraeus tillträde 2008.

– Viljan att tänka på miljö i allt det vi gör, genomsyrar sedan dess allt vi gör dagligen, konstaterar Jörgen Hellsten. Ett tydligt medvetandegörande som sträcker sig från konkreta vardagshandlingar som att skriva ut i svartvitt och dubbelsidigt till framtidsvisioner om nya energitekniker som projekteras och praktiseras efter noggranna studier.

Enligt Daniel Fåhraeus själv går miljötänket längre tillbaka än så.

– Fastigheten vi sitter i byggdes 1992 och har sedan dess underhållits samt värmts upp av avfallsvattnet från grannen pappersbruket.

Vilket visar på den långa, goda traditionen av resursanvändning vid fjärrvärme. Den dateras i Piteå ända till 70-talet och står idag för 97% av kommunens fjärrvärmebehov i form av överskottsvärme från SCA och Smurfit Kappa.

På Pite Energi har man myntat begreppet ”Lokaltänksamhet”.

Omtänksamhet, kundnytta och hållbarhet som vidgar svenska språket på ett miljövänligt sätt.

– Kunderna är ju vi kommunbor som betalar och klimatet behöver

både långsiktighet och omtänksamhet, förklarar Jörgen Hellsten innan Daniel Fåhraeus tar Daniel Fåhraeus vid.

– All el vi säljer är miljövänlig, säger visionären i kommunen vars 41.000 invånare är förtroende är stort för hans företags innovativa tekniska lösningar.

Själv cyklar han till jobbet när han inte tar elbilen och sparar 500 kg CO2 per år.

2011 byggde man i samarbete med norska Norut en solcellspark i forskningssyfte i Piteå, med flest soltimmar i Sverige. Resultatet blev över förväntan med en produktion långt över maxkapacitet genom de två olika mottagarna, en som följer astronomisk och en som följer optisk reflexion. Den bästa följde snön vilket är en annan ljus fördel i norr.

ANNONS

Fjärrvärmens vision 2030: Vi värmer varandra med återvunnen energi Varje år överanvänder vi jordens resurser. För att inte fortsätta skuldsättningen till kommande generationer måste vi använda de samlade resurserna på ett bättre sätt. Fjärrvärmenäten ger oss unika förutsättningar att ta vara på energi som annars skulle gå till spillo.

Så kan värme som blir över hos hos den ena värma den andra.

Under senare delen av 1900-talet byggdes fjärrvärmen ut stort i Sverige och förbättrade luft och miljö i alla tätbebyggda områden. De senaste 20 åren har fjärrvärmen dessutom minskat Sveriges klimatutsläpp genom att ställa om från fossila bränslen till idag nästan bara förnybar och återvunnen energi.

Vi är förstås både stolta och glade över att pekas ut som den största bidragande orsaken till att Sverige har kunnat nå klimatmålen. Men vi stannar inte där.

Världen måste minska resursanvändningen och fjärrvärmebranschens bidrag är att nå fjärrvärmens vision ”Vi värmer varandra med återvunnen energi”.

Med våra väl utbyggda fjärrvärmenät har vi en unik möjlighet att ta vara på energi i samhället. Som spill från skogen, avfall som inte kan återvinnas på annat sätt och värme från exempelvis industrier, butiker och datahallar. Så kan fjärrvärmen fortsätta att vara ett självklart val, för både ekonomi och miljö.

Jämför factoring och fakturaköp Upp till nio offerter inom 24 h. Sänk din avgift med upp till 40%.

08-121 316 00 - ring idag! Det lönar sig alltid att jämföra villkor och det är helt kostnadsfritt.

hitta rätt factoringavtal

www.fakturum.se

NÄR VI BYGGER BOSTÄDER BRYR VI OSS OM MER ÄN BARA LÄGENHETERNA

Skillnaden mellan att bygga lägenheter och bygga samhällen är stor. Nu säljstartar vi HSB brf Finnboda Terrass, den sista etappen i en ny stadsdel. Läs mer om hur vi på HSB resonerar kring att skapa det goda boendet på www.hsb.se