Fokus Samhällsutveckling 170314

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLING HÅLLBARHET & URBANISERING

DIGITALISERING

Ska lyfta den svenska skolan

JOHANNA JAARA ÅSTRAND

ANNONS

FIBERUTBYGGNAD

Gör glesbygden mer attraktiv

"Vi behöver ett gymnasielöfte"

MARS 2017

Specialister inom teknikområdet VVS

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se

Vi hjälper er med systemlösningar, projektering, energieffektivisering, OVK, täthetsprovning, termografering, radonmätning mm.

Boka in oss under vintern för en offert.

PB teknik AB Vretenvägen 2, 171 54 Solna Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: pbt@pbt.se

www.pbt.se

Medborgarnytta

Digitaliseringens möjligheter

Välfärdssektorn

Kvalificerad arbetskraft behövs

Profilen

SVEN-ERIK BUCHT "Hela Sverige ska frodas"

Skaffa en digital brevlåda!

Gör som över en miljon privatpersoner och företag. Gå till minameddelanden.se och välj en brevlåda, så får du post från myndigheter digitalt.

En myndighetsgemensam tjänst förvaltad av Skatteverket.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Laura Hartman

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Läs mer om...

Så ska kvaliteten i svensk offentlig sektor fortsatt vara hög Kvaliteten och effektiviteten i svensk offentlig sektor är i internationella mått mätt hög. Men det saknas inte utmaningar. Tillitsdelegationen samlar erfarenhet från hela landet för utveckla en mer tillitsbaserad ledning och styrning av förvaltningen.

Laura Hartman, ordförande Tillitsdelegationen.

I

internationella jämförelser framstår den svenska offentliga sektorn som omfattande och effektiv. Den sysselsätter närmare 1,5 miljon människor och utgifterna motsvarar ca 50 procent av BNP. I stora drag är förtroendet för den offentliga sektorn relativt hög i Sverige. Korruption, ineffektiv byråkrati och rättsosäkra myndighetsbeslut tillhör inte vardagen utan har ett nyhetsvärde då sådant uppdagas.

Därmed inte sagt att det saknas utmaningar. Sedan en tid pågår en debatt om ledarskapet och styrningen i förvaltningen. Sjuksköterskor, läkare, poliser, lärare, socialsekreterare med flera vittnar om arbetsförhållanden där de tyngs ned av administration och upplever sig misstrodda och kontrollerade.

Kraven på dokumentation och detaljstyrningen tar tid från kärnuppdraget och leder till fel fokus.

som ska ge oss viktig kunskap om hur en mer tillitsbaserad styrning kan åstadkommas. Inriktningen i försöken är att minska detaljkontrollen, underlätta samverkan och skapa en mer motiverande, innovativ, och brukarcentrerad förvaltning. Försöken följs av kvalificerade forskare. Syftet är att förstå hur den tillitsbaserade styrningen kan omsättas i konkret praktik,

Tillitsdelegationen tar sikte på just denna problematik. Sedan sommaren 2016 har vi lyssnat på hundratals röster under en mängd studiebesök, möten och seminarier från Kiruna i norr till Lomma i söder. Många känner igen problemen. Men det står också klart att mängder av lovande lokala initiativ redan pågår för att vända styrningskulturen.

I februari sjösattes ett tiotal försöksverksamheter runtom i landet

men också att utveckla teori för att stimulera forskningen på området.

De utvalda försöksverksamheterna är kärnan i det offentliga välfärdsåtagandet: förskola, grundskola, socialtjänst, äldreomsorg, hemtjänst, LSS-omsorg, psykiatrisk vård och omsorg och sjukvård. Intresset för medverkan överträffade alla våra förväntningar, med närmare ett sextiotal inkomna förslag. Samtliga exempel kommer att samlas och

Tillitsdelegationens uppdrag är att åstadkomma en hållbar förändring längs hela styrkedjor.

fredrik.forsell@smartmediaagency.se emma.bertilsson@smartmediaagency.se

Vd Marcus Carloni Redaktionschef Louise Harvig Olsmar

Satsningen med försök är unik på flera sätt. En aspekt är det nära samarbetet med forskarsamhället. Det borgar inte bara för kvalitet och en systematisk metod, utan också för kritiska perspektiv och nyansering. Den tillitsbaserade styrningen kommer naturligtvis med en rad risker och avvägningar som måste belysas. Det finns medarbetare som hellre önskar tydliga ramar och incitament, än det utrymme som tilliten medför. Eller också fall där lagkrav gör bedömningsutrymmet snävt. Den livsviktiga kontrollen mot brott och missbruk måste självklart också värnas.

En annan unik aspekt är det ljus som sätts på den lokala praktiken.

Erfarenheter och röster från hela landet lyfts fram. En tredje aspekt är tonvikten vid mjuka faktorer, som värderingar, kultur och ledarskap.

Att förändra styrning handlar om mer än att rita om processer och organisationer.

Tillitsdelegationens uppdrag är att åstadkomma en hållbar förändring längs hela styrkedjor, från nationell lagstiftning till mötet mellan medarbetare och medborgare. För att på sikt värna den höga kvaliteten och effektiviteten i svensk förvaltning krävs ett helhetsgrepp och ett engagemang från alla! n

20

04 Digitalisering i skolan 06 Föregångare i hållbara resor 08 Den nya upphandlingslagen 10 Experterna har ordet 12 Digitalisering för högre medborgarnytta 14 Profilen Sven-Erik Bucht 16 Kompetens behövs i offentlig sektor 18 Virtuell hälsovård på frammarsch 20 Årets Fastighetsmässa 22 Fibernät för framtiden 24 Framtidens samhälle är hållbart 26 Krönika Johanna Jaara Åstrand

Trevlig läsning!

Fredrik Forsell & Emma Bertilsson Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLING Projektledare Fredrik Forsell & Emma Bertilsson

spridas via Tillitsdelegationen, för att främja erfarenhetsutbyte.

08

Text Lotta Svedberg, Alexandra Ekström Madrid, Annika Wihlborg, Annmarie Palm Omslagsbild Maria Soläng Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Dagens Industri, mars 2017 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokussamhällsutveckling.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-408 08 613 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

VINN FLER OFFENTLIGA AFFÄRER! VÅRA ERFARNA JURISTER OCH ANBUDSKONSULTER HJÄLPER DIG OPTIMERA DITT ANBUDSARBETE.

010-330 29 00 anbud@tenders.se tenderssverige.se

I Tenders Academy kan du utveckla ditt eget arbete inom offentlig upphandling.

Gå en kurs - läs mer på www.tendersacademy.se

Detta är en annons från Upplands Väsby kommun

ILLUSTRATIONER METHANOIA/ZAHA HADID ARCHITECTS

Väsby Entré ska stärka tillväxten i norra Stockholmsregionen

Stockholms län växer så det knakar och befolkningen har de senaste fem åren ökat med nästan 200 000 personer. Framför allt är det norra Stockholmsregionen som driver tillväxten, men bostadsbristen och trafikinfarkten sätter käppar i hjulet. I Upplands Väsby storsatsar man på att bygga bort växtvärken i projektet Väsby Entré.

Stockholms län fungerar som Sveriges tillväxtmotor, den starka utvecklingen innebär samtidigt stora utmaningar eftersom bostadsbyggandet och infrastruktursatsningarna inte hänger med. Att norra Stockholmsregionen lider av växtvärken märks tydligt i Upplands Väsby, och där tar man sin del av ansvaret. Sedan ett par år driver kommunen bland annat stadsutvecklingsprojektet Väsby Entré i stationsområdet.

– Allt fler jobb finns i storstadsregionerna och ju fler vi är som söker oss till städerna, desto tätare och trängre blir de och desto viktigare är det att vi även satsar på bostäder, gärna med god tillgång till kollektivtrafiken, säger Anders Wink, näringslivschef i Upplands Väsby kommun.

Företag runt om i Stockholmsregionen märker av hur bostadsbristen gör det svårare att rekrytera och locka till sig de kompetenser som man behöver.

– Vår närhet till Stockholm, Kista, Uppsala och Arlanda gör oss till en viktig kommun i regionen och vi räknar med en befolkningstillväxt på 50 procent till 2040. Med allt fler pendlare som vill ta sig genom, till och från Upplands Väsby är det angeläget att bättre utnyttja området runt pendeltågsstationen, berättar Anders Wink.

Upplands Väsbys station är redan i dag en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken.

Med 29 minuters restid till Stockholms central, 26 minuter till Uppsala och bara 8 minuter till Arlanda har kommunen ett strategiskt viktigt läge i Arlandaregionen.

Eftersom Upplands Väsby också har ett av Sveriges bästa företagsklimat är det inte bara efterfrågan på bostäder som är stor. Verksamhetslokaler står också högt på prioritetslistan, och den nya stadsdelen Väsby Entré växer fram i nära samråd med näringslivet.

– Många företag vill etablera sig i Upplands Väsby i dag och vi har en större efterfrågan än vi kan möta. I Väsby Entré bygger vi 30 000 kvadratmeter för kontor och butiker, vilket innebär ett viktigt tillskott. Det, och vårt läge i Arlandaregionen, gör att vi också tror oss kunna attrahera fler internationella företag på sikt, säger Anders Wink.

Tanken är att Väsby Entré ska utvecklas till en modern mötesplats och en viktig nod för kollektivtrafiken. Stationsområdet blir den nya stadsdelens hjärta och

Det är viktigt att vi även skapar ett område där väsbyborna trivs och en plats som besökare vill åka till – inte bara förbi. kommer att utvecklas för smidiga resor och övergångar mellan cykel, bil, buss och pendeltåg – med möjlighet till en framtida anslutning av regionaltåg.

I projektet ingår också fler än 1 000 nya bostäder i flerbostadshus. Väsby Entré

FAKTA OM VÄSBY ENTRÉ • En av Upplands Väsby kommuns största satsningar någonsin där en helt ny, modern stadsdel skapas runt stationsområdet.

• De samlade investeringarna i Väsby Entré beräknas uppgå till cirka tio miljarder kronor.

• Fler än 1 000 nya bostäder och lokaler på 30 000 kvadratmeter för butiker och kontor planeras jämte en spektakulär arkitektur.

Anne-Sophie Arbegard, projektchef för Väsby Entré.

är också avgörande för de övriga 10 000 bostäder som planeras i Upplands Väsby.

De samlade investeringarna i Väsby Entré beräknas uppgå till cirka tio miljarder kronor. Upplands Väsby kommun går in med 850 miljoner, vilket gör det till en av kommunens största satsningar någonsin.

– Men det är viktigt att vi även skapar ett område där väsbyborna trivs och en plats som besökare vill åka till – inte bara förbi. Vi har involverat så många intressenter som möjligt, både boende, byggherrar och företag, och bett dem att berätta vad de vill ha ut av stadsdelen och hur området skulle se ut om de fick välja, berättar Anne-Sophie Arbegard, projektchef för Väsby Entré.

Upplands Väsby har genomfört flera dialoger med kommunens invånare.

Väsbyborna önskade bland annat att man skulle våga göra något annorlunda – ett önskemål som resulterade i att kommunen fick den internationellt prisbelönade arkitekten Zaha Hadid att ta fram en vision för Väsby Entré.

– Vi är väldigt stolta över samarbetet med Zaha Hadid Architects. Tyvärr gick hon bort våren 2016 men vi arbetar hårt tillsammans med hennes arkitektbyrå i London för att kunna förverkliga visionen och förvalta hennes arv, säger AnneSophie Arbegard och fortsätter.

– Pendeltågsstationer har hittills ofta utformats på ett ganska fantasilöst sätt, utan fokus på det offentliga rummets möjlighe-

Anders Wink, näringslivschef på Upplands Väsby kommun.

ter att bidra till kultur och livskvalitet. När vi satsar på att bygga bort bostadsbristen i länet är det viktigt att inte upprepa misstagen från miljonprogramspolitiken,

Vår närhet till Stockholm, Kista, Uppsala och Arlanda gör oss till en viktig kommun i regionen och vi räknar med en befolkningstillväxt på 50 procent till 2040. där billiga och snabba lösningar skapade sociala problem och enformiga miljöer.

Den spektakulära arkitekturen i visionen gör Väsby Entré till ett riktigt landmärke och kanske till och med ett besöksmål som kan bidra stort till väsbybornas livsmiljö.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Möjligheter Digital skola

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Svenska lärare ska utbildas i Först kom mattelyftet och sedan läslyftet i, nu är det dags för en nationell digitalisering. Skolledare och lärare ska utbildas i hur man använder den digitala tekniken i undervisningen.

TEXT LOTTA SVEDBERG

IT-strategi för förskola och skola Den ena utarbetade IT-strategin handlar om förskolan, förskoleklasser, fritidshem och den obligatoriska skolan, och den andra om gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna.

Men till stor del tangerar strategierna varandra, framför allt när det gäller vikten av att erbjuda adekvat digital kompetensutveckling för skolledare, lärare, pedagoger och barnskötare.

Tillsammans utgör det en nationell vision som redan har påbörjats och är tänkt att bli slutförd fram till år 2022. Målet är en dator eller surfplatta per skolpersonal och elev, förutom i förskolan eller förskoleklasserna där det handlar om ett digitalt verktyg på fem barn/elever.

Man vill också att IT-strategisk och digital kompetens ska föras in som ämne i högskoleutbildningarna för lärare, förskolechefer och rektorer, och att det på varje förskola och skola ska finnas tillgång till en väl fungerande digital infrastruktur och teknisk och pedagogisk support.

Förändringar ska göras i läro-och kursplaner för att föra in programmering som ett inslag i undervisningen för eleverna och successivt

Varje skola behöver en agenda, och någon som tar ansvaret för att driva de här frågorna.

Henrik Carlsson Wolauz

även nationella digitala prov.

– Digitaliseringen är något som berör alla medborgare, för att få livet att fungera smidigt behöver vi kunna använda digitala tjänster och någorlunda hänga med i och förstå den snabba utvecklingen, därför är det så viktigt att skolelever får liknande digitala förutsättningar, oavsett vilken skola de går på eller vad de har för hemförhållanden, säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket och en av deltagarna i den projektgrupp som har arbetat med regeringens uppdrag.

– Det bör exempelvis finnas möjlighet för eleverna att ta med sig datorn från skolan. Man kan inte ta för givet att alla har tillgång till en dator hemma, och om det redan finns en sådan kanske den ofta är upptagen av syskonen. Här rör det sig om en socioekonomisk aspekt som behöver tas med i beräkningen, att ingen ska hamna på efterkälken vad gäller digital kompetens.

Hög andel gymnasieelever har dator När det gäller inköp av datorer ligger Sverige i framkant internationellt, men minst lika viktigt är att skolledare och lärare får lära sig hur man bäst använder den digitala tekniken i undervisningen.

Undersökningar har visat att i dag har 80 procent av alla svenska gymnasieelever tillgång till en dator eller surfplatta, och i grundskolans högstadium ligger siffran på 50 procent. Satsningen på 1–1, en bärbar dator eller surfplatta per elev och lärare, inleddes redan för ett tiotal år sedan, och i forskningsprojektet Unos uno vid Örebro universitet och Högskolan Dalarna följdes mellan åren 2010-2013 ett antal skolor som hade hoppat på tåget.

Man förtydligade sedan att ett tungt och stort ansvar ligger hos varje kommun, för att underlätta med infrastruktur och dokumentation ut till skolorna, att kostnader för datorer och infrastruktur inte får tränga ut personalen och det alltid bör vara verksamhetens behov som styr inköp och användning. IT i skolan är ett förändringsprojekt, och inte ett teknikprojekt.

– Vi har 17 grundskolor i vår kommun, och en stor del av arbetet som lärare i dag utgörs av nya sätt att hitta och bearbeta digitalt material, bland annat ett ständigt utforskande av olika appar och program som stödjer läroplanen, berättar Martin Andersson, utvecklingsledare på Österåkers kommun. För att få full nytta av digitaliseringen och uppnå

Pedagogcentrum i Österåker, mötesplats för fortbildning till pedagoger.

FOTO BILL FRAKES

Sommaren 2015 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att arbeta fram ett nationellt skolutvecklingsprogram för att stärka den digitala kompetensen i skolorna, och i april förra året lämnade myndigheten in förslag till två strategier för skolans digitalisering till regeringen.

Peter Karlberg.

Henrik Carlsson Wolauz.

Detta är en annons från Knivsta kommun

Knivsta satsar på näringslivet Det är allt fler företag som vill etablera sig i Knivsta, en av Sveriges mest expansiva kommuner.

Ett intensivt arbete ska ge det lokala näringslivet ultimata förutsättningar.

som en plattform för dem att kunna träffas och utbyta erfarenheter med varandra, säger Kent.

TEXT: LOTTA SVEDBERG

Med tanke på att Knivsta ligger mitt emellan Stockholm och Uppsala så utgör inte kommunikationerna något problem.

Tåget tar cirka 29 minuter till Stockholm, nio minuter till Uppsala och åtta minuter till Arlanda. Det finns också täta avgångar med pendeltåg och bussar.

– Många som bor här pendlar dagligen, och vi vill att det ska vara lätt att röra sig mellan boende, arbete, affärer och aktiviteter, fortsätter Kent Ryberg.

För att kunna möta det växande behovet kommer det att byggas lägenheter för 10 000 nya invånare i kommunen. Det handlar om ett hållbart byggande inför framtiden, med bland annat satsningar på energisnåla passivhus.

Knivsta har en ambitiös vision som innebär att orten skall växa från 17 000 till 25 000 invånare till år 2025. Det är en snabb utveckling som till stor del beror på ett gynnsamt geografiskt läge.

Bli en företagskommun

Vägen dit innebär också att man vill utvecklas som en föregångskommun för ett hållbart samhälle. Kent Ryberg, näringslivsutvecklare i Knivsta kommun, anställd i Alsike Fastighets AB, menar att det redan finns företag här som verkar inom flera olika slags branscher, allt från mindre konsultföretag till större industrier med över 100 anställda.

– Med ökad kommunal tillgänglighet och närhet till näringslivet vill vi ge befintliga företag möjlighet att växa maximalt och nya företag goda förutsättningar att etablera sig. Det gör vi genom att skapa en bra synergi mellan företagen, att fungera

Goda kommunikationer

– en del av Knivsta kommun

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

ANNONS

Digital skola Möjligheter 5

FOTO ÖSTERÅKERS KOMMUN

digitaliseringslyftet

Det är många lärare som har tagit klivet över den digitala tröskeln.

Martin Andersson

Martin Andersson.

effekt i det vardagliga arbetet krävs därför en ökad kompetens.

– Det är många lärare som har tagit klivet över den digitala tröskeln och i allt större utsträckning använder IT och teknik på ett bra sätt i undervisningen. Men framstegen är också beroende av att rektorerna ger dem möjlighet att fortbilda sig och lära av varandra på arbetstid, alltså är det kanske dags för en omprioritering av mötesplaneringen för att åstadkomma tid för en lärande organisation, här är ledarskapet viktigt.

Skolverkets rekommendationer Martin tillägger att Österåkers kommun gärna lyssnar på och använder Skolverkets rekommendationer i arbetet med digitaliseringen, och förutom att erbjuda fortbildning, stöd och IT-utveckling till skolorna, har man lagt stor vikt vid att förenkla för personal och elever i det digitala ekosystemet.

– Lättillgänglighet är en viktig aspekt, och vi arbetar med SSO, single sign-on, som gör att det bara krävs en enda inloggning för att komma in i alla skolans plattformar. Det är en digital lösning som förenklar administrationen oerhört mycket, och just nu har det bildats en kö av skolor här i kommunen som vill ansluta sig.

Henrik Carlsson Wolauz på Skolverket arbetar specifikt med kompetensutveckling, och menar att det är viktigt att den ges kontinuerligt över en längre tid, eftersom utvecklingen går så fort framåt.

– Varje skola behöver en agenda, och någon som tar ansvaret för att driva de här frågorna, förklarar han.

Vi har hittills skapat fyra moduler, riktade till lärare och skolbibliotekarier i grundskolan och på gymnasiet, som är lätta att hitta på larportalen. skolverket.se. De bygger på kollegialt lärande, det vill säga att man lär sig av- och med varandra, ett arbete

som för en enda modul är tänkt att löpa under cirka ett halvårs tid, men naturligtvis går takten att anpassa efter verksamheten.

Flera utbildningsmoduler Modulerna är uppdelade på olika områden: Kritisk användning av nätet, leda och lära i tekniktäta klassrum, digitalt berättande och säker användning av nätet. De består av forskningsartiklar, ljudfiler och filmer, reflektionsfrågor och förslag på olika arbetssätt att föra in i undervisningen.

Under våren och hösten introducerar Skolverket en liknande utbildning för skolledare. Den består också av moduler och kartlägger bland annat digitaliseringen i skolan, ger förslag på en utvecklingsplan och går igenom tekniska frågor som betydelsen av ett trådlöst avancerat nät och hur man blir en bra beställare av utrustning och tjänster gentemot en kommunal IT-avdelning eller extern leverantör. Under hösten kommer även material om programmering att lanseras för lärare.

Smart Fakta Dator och smartphone • 89 procent av alla 9–12-åringar i svenska höginkomstfamiljer har tillgång till en egen smartphone, motsvarande siffra för 9–12-åringar i svenska låginkomstfamiljer är i stället 66 procent.

• 81 procent av alla 13–16-åringar i svenska höginkomstfamiljer har tillgång till en egen dator, motsvarande siffra för 13–16-åringar i svenska låginkomstfamiljer är i stället 61 procent.

KÄLLA: STATENS MEDIERÅD, STATISTIK FRÅN 2015

Mötesplatsen inom det moderna och innovativa lärandet

Viktigt med kompetens i höga positioner Den tekniska utvecklingen i samhället är snabbare idag än någonsin tidigare. Det ställer höga krav på chefer som ska leda företag i förändring och anpassa dem till en marknad med nya förutsättningar.

Stockholms universitet erbjuder kompetensutveckling för personer med lång erfarenhet inom näringsliv eller offentlig sektor.

Utbildningen har sin grund inom företagsekonomi och är både teoretisk och praktisk. Fokus ligger på att utveckla ledarskapsförmågan hos kursdeltagarna utifrån ett ekonomiskt och hållbart perspektiv.

– När världen runt omkring förändras är det ibland svårt att hänga med, vilket kan leda till ogenomtänkta beslut. Kortsiktighet, passivitet och likgiltighet inför vad som påverkar det egna företaget kan vara förödande, säger Johan Lembke, operativ chef för uppdragsutbildning på Stockholms Universitet.

Samhället står inför stora utmaningar, framförallt den tekniska utvecklingen och vår påverkan på klimatet. Det finns ett behov av att få nya perspektiv för att kunna ta till vara på potentialen i förändringen.

– Många har kommit långt och förstår vikten av hållbart företagande men de flesta har det inte helt inbäddat i sina företagsstrategier, säger Johan Lembke.

Kunniga företagsledare påverkar opinionen och samhället. Därför är det viktigt att de är goda medborgare som tar hänsyn till samhället.

– Bland de populära momenten i programmet är diskussionerna kring hållbarhet, strategi och samhällsfrågor. Dessutom skapar deltagarna nya nyttiga nätverk, säger Johan Lembke.

ÅRETS TEMAN: Bottom up Human vs Technology Teacher 2 Teacher ii

3-5 maj 2017 Kistamässan

Anmäl dig nu på www.settdagarna.se Samarbetspartner

Arrangörer

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Inspiration Hållbara resor

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Respektive avdelning beläggs med en extra avgift om medarbetarna använder flyget eller bilen för sina tjänsteresor. All kollektivtrafik är däremot gratis.

Integrerade löneoch HR-processer i molnet I dag har varenda svensk en mobil. Det är en utveckling som HRM Software har tagit till vara, för att hjälpa företag att förenkla alla löne- och HR-ärenden.

ANNONS

Allt i linje med att det ska bli mer attraktivt att resa utan bil.

Olov Åslund

Torsten Berglund

TEXT LOTTA SVEDBERG

På ett större företag genomförs många olika personalärenden.

Det är löner, bemanning, tidsrapportering och schemaläggning.

LAS-hantering, lönerevisioner, reseräkningar, sjukskrivningar och intern kommunikation.

– När data ska hämtas in från helt olika håll och system, blir det ofta väldigt svårhanterligt, förklarar Christian Myhrberg, VD på HRM Software. Det är där vi hittade vår nisch, ett unikt gemensamt system i en och samma molnbaserade lösning.

HRM systemet har utvecklats och förfinats sedan 2001 med stöd för Lön och HR. Samtidigt kan ett företag välja enbart utvalda delar, integrera mot system man är nöjda med och vid behov därefter växa in i HRM systemet.

– HRM ger en snabbare och enklare kommunikation, chefer och medarbetare kan vara i kontakt med varandra och lösa olika frågor via mobilerna. Eftersom systemet är rollanpassat får du i en och samma app tillgång till exakt vad du själv behöver.

Medarbetarna blir mer delaktiga, och kan via mobilen exempelvis tidsrapportera, schemaändra, hantera resor och attester. Trenden fortsätter starkt med ”självbetjäning” och ökad interaktion, för anställda på alla nivåer.

Västernorrland och Eskilstuna i bräschen Runt om i landet planeras det för projekt som ska inspirera till att utöva resor på ett mer hållbart sätt. Västernorrland och Eskilstuna utgör två av de goda exemplen. Smart Media har träffat Torsten Berglund, projektledare för Hållbara resor och Olov Åslund, projektsamordnare på Eskilstuna kommun.

TEXT ANNMARIE PALM

Projektet Hållbara resor i Västernorrland representerar ett samarbete mellan sex kommuner, Landstinget, Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Västernorrland samt Kollektivtrafikmyndigheten, och är ett treårsprogram som till hälften är finansierat av Strukturfonden.

Grunden till projektet är det framgångsrika arbete med hållbara tjänsteresor som bedrivits av Landstinget Västernorrland. Detta inspirerade till en projektidé hos två av länets kommuner.

– Vi har utgått från detta arbete

när vi format projektet, säger Torsten Berglund, och berättar vidare: – Vi drog igång det hela redan hösten 2015. Men med tanke på att det är många olika engagerade parter så är det först i år som vi kommer ut på banan med våra aktiviteter för att främja hållbara resor i vår del av landet.

Målgruppen är alla de olika organisationernas anställda. Totalt handlar det om 27 000 personer.

En av nyckelpositionerna i projektet är de nyligen anställda reserådgivarna inom varje organisation. I deras uppgifter ingår bland annat att ta fram statistik över hur tjänsteresorna utövas, på avdelningsnivå.

– Att få svart på vitt hur det ser ut i de olika verksamheterna är mycket värdefullt i vår strävan att kunna förändra beteendet hos våra resenärer.

Våra reserådgivare kan sedan samverka och bidra med sina olika lokala erfarenheter och kunskaper.

Resepolicy visar vägen I landstingets ursprungsarbete ingår även en resepolicy, en tydlig fingervisning om hur hållbart tjänsteresande bör utformas.

Resultatet från genomförandet

har exempelvis visat att antalet tjänsteresor med flyg till och från Stockholm minskat med hela 80 procent. Dessutom har användandet av distansmötesteknik ökat markant.

Det finns även ett ekonomiskt incitament i policyn, förklarar Torsten.

– Respektive avdelning beläggs med en extra avgift om medarbetarna använder flyget eller bilen för sina tjänsteresor. All kollektivtrafik är däremot gratis att använda. På så sätt kan vi ekonomiskt styra mot ett mer hållbart resande.

Klimatkompensationsersättningen används bland annat till att avlöna reserådgivarna.

– Många medarbetare har aldrig tidigare reflekterat över fördelarna med att åka kollektivt i tjänsten.

Men att åka tåg eller buss tar många gånger kortare tid än om du använder bilen. En bonuseffekt är ju att du dessutom hinner jobba och konferera med kollegor medan du förflyttar dig i tjänsten, säger Torsten.

Bilanvändningen ska minska från 60 till 40 procent En annan av Sveriges kommuner som har höga ambitioner kring ett hållbart resande är Eskilstuna

kommun. I Eskilstuna är målet att kommunens som helhet ska minska användningen av bil från 60 procent till cirka 40 procent år 2020.

När det gäller busstrafiken så har kommunen satsat på nya linjer och en utökad turtäthet, samtidigt som man gjort en stor satsning på elbussar. Men även cykelnätet har fått en översyn.

– Vi har fokuserat på en förbättrad cykelinfrastruktur med en utbyggnad av cykelbanor som kopplar ihop våra olika stadsdelar, berättar Olov Åslund.

Nästa stora projekt är ett nytt resecenter.

– År 2017 kommer tågtrafiken utökas i Mälardalen. För oss i Eskilstuna är det därför prioriterat att kunna erbjuda en ny och modern samlingsplats för de som reser med tåg och bussar, och för de som cyklar. Redan under perioden 2016 till 2017 bygger vi ett cykelgarage vid stationen. Vi kommer även presentera ett nytt biljettsystem för bussoch tågresenärerna som kommer göra det enklare för de som pendlar över länsgränserna i Mälardalen.

– Allt i linje med att det ska bli mer attraktivt att resa utan bil, avslutar Olov Åslund.

Sopsug, en naturlig del av infrastrukturen

www.envac.se

Detta är en annons från C4 Energi

Bygger fibernätet för framtiden I Kristianstad bygger C4 Energi ut fibernätet med målet att 95 procent av invånarna ska ha möjlighet till fiber år 2020. Utbyggnaden beror på att efterfrågan har varit hög och att C4 Energi har prioriterat fiberutbyggnad.

TEXT: ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

C4 Energi är en koncern som är ägd av Kristianstads Kommun. Koncernen erbjuder elavtal, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla, fibernät, biogas och biogödsel. Företaget satsar från flera håll på en hållbar framtid med grön energi och samhällsutveckling i fokus. När det gäller fiberutbyggnad så ska fibernätet inkludera 95 procent av befolkningen i kommunen till år 2020. Att C4 Energi ligger i framkant när det gäller fiberutbyggnaden rimmar väl med den nya bredbandsstrategin som presenterades av regeringen i december 2016.

– Det är viktigt för oss att göra kommunen till en attraktiv plats att leva, bo och arbeta på. Fibernätet bidrar till stor del till att gynna företagande och ge invånarna möjlighet till en säker internetuppkoppling oavsett var de bor, säger Jan Larsson som är affärsområdeschef för fibernät på C4 Energi.

C4 Energi började bygga fibernätet i mitten på 90-talet men den breda ut-

Jan Larsson.

byggnaden kom igång först år 2004-2005 efter att Region Skåne och de skånska kommunerna kommit överens om att fiber var viktigt för framtiden. 70 procent av invånarna i Kristianstads kommun är idag anslutna eller har möjlighet att ansluta sig till fibernätet.

– Redan nu börjar folk efterfråga hastigheter upp till 1000 Mbit/s och för att få det krävs fiberanslutning. Det är både privatpersoner och företag som efterfrågar de höga hastigheterna. Många privatpersoner som spelar datorspel vill ha det eftersom en millisekunds fördröjning kan vara avgörande i spelen. Företagen som kräver höga hastigheter är ofta de som hanterar stora informationsmängder, säger Jan Larsson.

Dessutom är fibernätet viktigt för den offentliga sektorn. Omsorgen kan med

nya digitala funktioner förbättra vården på landsbygden och förutsättningen för de nya innovationerna måste vara på plats när välfärdstjänsterna ska tas bruk. En del nya digitala tjänster är redan här och kommunen ska kunna erbjuda alla sina invånare en god omsorg även till de som bor allra mest avskilt. Därför krävs ett omfattande nät som innefattar alla hushåll.

– Historisk ifrågasattes elnätets utbyggnad som en onödig nymodighet i vissa kretsar och vi får ibland höra samma argument om fibernätet. Men vi är övertygade om att fibern kommer att vara en lika viktig del av framtiden som elen är för oss idag, säger Jan Larsson.

Kristianstad är Skånes största kommun till ytan och en del av framtidens samhällsutveckling handlar enligt Jan Larsson också om att man ska kunna bo

kvar på landsbygden och verka där som företagare.

– Jag är övertygad om att fiberutvecklingen kommer att bidra till Kristianstads kommuns utveckling och på sikt ge fler arbetstillfällen i kommunen, säger Jan Larsson.

www.c4energi.se

Detta är en annons från Net Secure

Har du kontroll över IT-säkerheten? Ökad hotbild gör IT-säkerheten ännu viktigare. Målet för alla företag bör vara att identifiera sårbarheten innan det är försent. Gör gärna vårt IT-säkerhetstest och minska risken för databrott.

Hotbilden för IT-säkerheten har förändrats. Idag är det inte längre angrepp utförda av hobbyhackers som är det största hotet utan professionella hackers som gör det för att tjäna pengar med hjälp av Ransomware. IT-säkerheten har därmed blivit ännu viktigare för företag och de senaste åren har behovet av IT-säkerhet ökat. Dessutom finns hot från fientlig makt och statsägda företag som med betalda hackers och stora resurser vill komma åt företagshemligheter såsom patent, ritningar, kunder och avtal etcetera. Riskerna är många – svagheterna är ännu fler.

Gör gärna vårt IT-säkerhetstest och minska risken för databrott. Här är exempel på frågor ni bör ställa er:

• Vem har tillgång till informationen i ert CRM eller ERP-system?

Jan Lindblom.

• Har ni kontroll på vem som har tillgång till system med företagskritisk information?

• Var har ni lagrat er verksamhetsinformation: i en egen serverpark, i molnet eller i datacenter?

• Vad säger licensreglerna om vem som äger informationen som ni

Om ni vill ha hjälp med att få en bild över på hur det ser ut hos er idag och med att följa upp och övervaka säkerhet i ert nätverk är ni välkomna att kontakta mig för ett möte.

Jan Lindblom Jan.lindblom@netsecure.se 070-3016060

lägger i molntjänster?

• Följer ni den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) som träder i kraft den 25 maj 2018 eller tagit höjd för den?

• Har ni kontroll på hur olika enheter, datorer, paddor, mobiltelefoner,

övervakningskameror är uppkopplade till ert nätverk och med vilken behörighet?

www.netsecure.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Aktuellt Offentlig upphandling

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE FOTO BILLIONPHOTOS.COM/ADOBE STOCK

ANNONS

Tänk på att en stor del av anbudsarbetet handlar om förarbete och lagkunskap.

Caroline Haag

Syftet med de nya lagarna är att underlätta administrationen för båda parter i en upphandling.

Henrik Grönberg

Ny upphandlingslag ska underlätta för småföretagare Varje år omsätter upphandlingar mellan privata företag och den offentliga sektorn här i Sverige cirka 844 miljarder kronor. Nu har det kommit en ny lagstiftning, som bland annat ska underlätta processen för småföretagare.

Den offentliga sektorn bör ha fastslagit en upphandlingpolicy i sin verksamhet, och inför varje upphandling genomföra en behovsanalys och en marknadsundersökning.

Ida-Maria Andersson

TEXT LOTTA SVEDBERG

Det är mycket som måste fungera vid offentliga upphandlingar. Förutom att de ska genomföras effektivt och rättssäkert, vara rädda om våra skattemedel och låta företagen konkurrera på rättvisa grunder, är de flesta överens om att man bör främja innovation och nytänkande och ta hänsyn till miljön och ett socialt hållbart samhälle.

För att utveckla den offentliga upphandlingen här i Sverige håller regeringen sedan några år tillbaka på med ett stort reformarbete. Diskussionerna rör inrättandet av en statlig upphandlingsmyndighet, en nationell upphandlingsstrategi och en ny upphandlingslagstiftning som till stor del bygger på direktiv från EU och trädde i kraft så sent som den 1 januari.

Upphandlingsmyndigheten När det gäller Upphandlingsmyndigheten är uppdraget att utföra, samla och utveckla den upphandlingsstödjande verksamhet som tidigare bedrevs på Kammarkollegiet, Vinnova, Svenska Miljöstyrningsrådet och Konkurrensverket. Visionen lyder: ”Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid”.

– Att upphandla är en lång process, och den offentliga sektorn bör ha fastslagit en upphandlingpolicy i sin verksamhet, och inför varje upphandling genomföra en behovsanalys och en marknadsun-

dersökning, förklarar Ida-Maria Andersson, jurist och anbudskonsult på konsultföretaget Tenders, som hjälper små och stora leverantörer med offentliga anbud.

– Det krävs mycket förarbete, innan ett skriftligt förfrågningsunderlag som talar om vilka krav som ställs på anbudsgivarna kan tas fram. Kraven ska vara genomtänkta och tillvarata konkurrensen, för att så många företag som möjligt ska kunna lämna anbud.

Ny svensk lagstiftning I och med den nya svenska lagstiftningen har 2007 års LOU (om offentlig upphandling) och LUF (om upphandling inom försörjningssektorerna) ersatts med två nya lagar, och den helt nya lagen LUK (om upphandling av tjänste- och byggkoncessioner) har dessutom införts.

– Syftet med de nya lagarna är, förutom att göra det lättare att använda upphandlingar för att uppnå olika samhälleliga mål som miljökrav och sociala hänsyn och att reglera viss praxis från EU-domstolen, att underlätta administrationen för båda parter i en upphandling, fortsätter Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

– Det ställs bland annat krav på att använda elektronisk kommunikation,

i stället för att skicka handlingar via posten. Men vi svenskar ligger nog redan långt i framkant i det avseendet.

I lagstiftningsarbetet har också lagts stor vikt vid att öka deltagandet från små och medelstora företag i anbudsprocessen, genom att det exempelvis inte ska finnas några oproportionerligt höga krav på omsättning.

Mer information om upphandlingslagen I Upphandlingsmyndighetens färgglada broschyr Trendens nr 1, som ska ingå i en rapportserie om utvecklingen på upphandlingsområdet, finns mer information om den nya lagstiftningen. Den är mycket lättläst och går att ladda ner från hemsidan.

En annan förändring är att det i LOU har införts en skyldighet för upphandlande myndigheter att ta ställning till om ett kontrakt ska delas upp i olika delkontrakt. Om myndigheten inte gör på det sättet måste den motivera varför. Tanken är att det ska bli lättare för småföretag att lämna anbud och tilldelas kontrakt och man får dessutom ett verktyg för att undvika så kallad marknadskoncentration.

– Samtidigt har man velat motverka osund konkurrens genom att bland annat höja kraven på att utesluta företag vars företrädare har begått vissa brott, fortsätter Henrik

Grönberg. Det har blivit en mer långtgående lagstiftning, där även vissa underleverantörer till företagen kommer att kontrolleras.

Upphandlingsbranschens omsättning Varje år omsätter upphandlingar mellan privata företag och den offentliga sektorn här i Sverige cirka 844 miljarder kronor. Den största upphandlande myndigheten är kommunerna, och bygg och anläggning den vanligaste branschen att upphandla från. Enligt statistik från Upphandlingsmyndigheten står sig mindre företag redan bra i konkurrensen. Den vanligaste leverantören är generellt räknat över alla branscher ett aktiebolag med mindre än 50 anställda.

– För mindre företag gäller det att bevaka annonser och tänka på att en stor del av anbudsarbetet handlar om förarbete och lagkunskap, fortsätter Caroline Haag, jurist och anbudskonsult på Tenders. Fokusera på det ni är bra på, kan ni inte lagstiftningen är det bättre att ta in hjälp. Man måste veta vilka frågor som kan och bör ställas, även större företag gör ibland missar i sina anbud. Det har öppnats nya möjligheter också, som det här med att upphandlaren bör dela upp kontrakten i flera olika delar. Glöm inte

heller att småföretag kan gå in som underleverantör till större företag, om man inte uppfyller samtliga krav själv.

– Det finns dock vissa nya krav som riskerar att få en negativ effekt.

Upphandlande myndigheter är exempelvis skyldiga att acceptera en preliminär egenförsäkran under kvalificeringsfasen, och den kan vara krånglig att fylla i för mindre företag. Samtidigt, om försäkran fungerar som tänkt, kan den underlätta på så sätt att man slipper ta fram och skicka in bevis redan i samband med anbudet. Det är bara de företag som ska tilldelas kontrakt som kontrolleras. Två andra eventuella nackdelar är utökade möjligheter för myndigheten att ställa krav på certifiering, vilket kan bli dyrt för företagaren, och kortare tidsfrister som leder till ännu mer press än tidigare.

Den nya lagstiftningen har inte gjort upphandlarkompetensen hos den offentliga sektorn mindre viktig, snarare är det tvärtom. Ju mer insatta båda parter är i processen, desto bättre och mer kostnadseffektiva upphandlingar.

Smart Fakta Nationell upphandlingsstrategi 1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär.

2. Effektiva offentliga inköp.

3. En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens.

4. En rättssäker offentlig upphandling.

5. En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar.

6. En miljömässigt ansvarsfull upphandling.

7. Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle.

www.hallbarkompetens.se

HYR, REKRYTERA ELLER LÅT OSS GÖRA HELA JOBBET. “Vi levererar IT-konsulter för alla behov.”

SEMIR JASAREVIC | KONSULTCHEF

Vi på Centric är specialister på bemanning och rekrytering inom IT. Centric har lång erfarenhet av att hjälpa svenska myndigheter och organisationer att finna rätt medarbetare som har rätt kompetens, rätt engagemang och rätt inställning.

BEMANNING | REKRYTERING | IT OUTSOURCING

www.centric.eu

2017-03-06 - Fokus Samhällsutveckling - 248mm x 183mm - VERSION 2.indd 1

2017-03-05 19:20

Detta är en annons från Trelleborgs Hamn

Trelleborgs hamn flyttar och rustas för framtidens efterfrågan Trelleborgs hamn, som är Skandinaviens största Ro-Ro hamn, hanterar en stor del av Sveriges export och import. Hamnen är Sveriges sydligaste med endast 85 kilometer till Tyskland, vilket innebär att den är en viktig port till och från den europeiska kontinenten. För närvarande pågår en omfattande flytt av hela hamnen, från centrala Trelleborg till ett helt nytt hamnområde utanför stadskärnan. Det rustar Trelleborgs hamn för framtidens krav och möjliggör anlöp för fartyg med en längd på uppemot 240 meter.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

Trelleborgs hamn är Sveriges största färjehamn och Sveriges andra hamn vad gäller antalet anlöp och godsvolym. Hamnen har länge dominerat bilden av centrala Trelleborg. Den utflyttning av hamnen som pågår nu bidrar till att skapa nya förutsättningar för såväl hamnverksamheten som kommunens utveckling.

I och med att Trelleborgs Hamn flyttar hamnen och lämnar sitt gamla område ger det utrymme att utveckla staden i direkt anslutning till vattnet, vilket görs via projektet Kuststad 2025, som drivs av Trelleborgs Kommun. Hamnflytten delfinansieras av EU i ett Motorway of the Sea projekt.

Flytten färdigställs år 2025 I den första delen av hamnflytten har nya vågbrytare byggts, tillsammans tre km långa, hamninloppet har breddats, hamnbassäng och farled har muddrats, 50 hektar nytt land har skapats och ett nytt färjeläge, som kan ta emot 240 meter långa fartyg, invigdes hösten 2014.

Trelleborgs Hamn planerar bland annat att bygga ytterligare tre färjelägen, en ny handelskaj, ny check in samt att färdigställa uppställningsytor i det nya hamnområdet. Från Trelleborgs hamn fraktas gods till Travemunde, Rostock, Sassnitz och Swinoujscie. Godset transporteras därefter vidare via någon av de europeiska godskorridorerna.

– För närvarande pågår projektering av två nya färjelägen i den nya delen av hamnen. Etableringen av den nya hamnen ska vara helt färdigställd i samband med att den

nya ringvägen runt Trelleborg färdigställs år 2025. Ringvägen möjliggör smidiga godstransporter till och från hamnen och godsmängder som hittills transporterats genom centrala Trelleborg kan istället fraktas via den nya ringvägen, säger Ulf Sonesson, ansvarig för teknikutveckling och infrastrukturutveckling på Trelleborgs hamn.

Hamnverksamheten växer stadigt Hamnflytten medför en rad olika möjligheter för Trelleborgs hamn och dess kunder. Utöver att kunna ta emot större fartyg innebär flytten även att bullernivåerna sänks i centrala Trelleborg. Den nya hamnen blir dessutom mer ytoptimerad och effektiv jämfört med sin föregångare.

Samtidigt ökar gods- och lagringskapaciteten, vilket många kunder efterfrågat. I den befintliga hamnen uppgår den årliga godskapaciteten till 11 miljoner ton gods,

medan godskapaciteten i den nya hamnen ökar till 17 miljoner ton gods.

– Trelleborgs hamn har på senare år präglats av en positiv utveckling med en ökad efterfrågan från våra kunder. De senaste tio åren har vi växt med i genomsnitt sex procent per år. Vårt strategiska läge och vår inriktning mot roro-gods har bidragit till den ökade efterfrågan från våra kunder, säger Ulf Sonesson.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Expertpanel

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Claus Kempe

FOTO ROSIE ALM

Experterna har ordet Mathias Bohman

Karin Nygård Skalman

INFORMATIONS- OCH

KOMMUNSTYRELSENS

VD,

SÄKERHETSSKYDDSCHEF,

ORDFÖRANDE (S),

IFTAC

MÖNSTERÅS KOMMUN

UPPLANDS VÄSBY

Vilka utmaningar ser du inför digitaliseringen av samhället?

– EU:s nya dataskyddsförordning innebär stora förändringar vad gäller digitaliseringen av samhället och då inte minst för kommunerna. Det handlar initialt om att avsätta resurser för att informera om den nya förordningen som träder i kraft under 2018.

Därutöver måste en hel del resurser avsättas för att anpassa kommunens redan befintliga digitalisering till de nya kraven. Kostnaderna för att ytterligare digitalisera samhället är också i övrigt en utmaning för kommunerna.

– Den största utmaningen är det digitala utanförskapet, där bland annat socioekonomiskt utsatta grupper och äldre riskerar att halka efter. Om Sverige ska vara bäst i världen på digitalisering måste vi se till att alla människor kan dra nytta av dess möjligheter.

Det kan vi till exempel göra genom att säkra tillgången till snabb uppkoppling, genom att ställa krav på IT-infrastrukturen när vi bygger nytt eller genom att utforma välfärdens e-tjänster i samråd med de medborgare som faktiskt ska använda dem.

– För att klara digitaliseringen måste den fiberoptiska infrastrukturen fungera. Vi kan inte ha stopp i trafiken, kablar och kontaktpunkter får inte påverkas av vatten och vind. Robusta nät är superviktigt. De människor och företag som ansvarar för installation och drift är nyckelaktörer i den framtida digitaliseringen.

Varför är det viktigt att skynda på digitaliseringen av offentlig sektor?

– Befolkningen blir allt äldre vilket gör att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med flera hundra procent fram till år 2040.

Något som i sin tur förväntas medföra ökat behov av både vård och omsorg. Klart är att det kommer att finnas allt mindre resurser att tillgå både personellt och ekonomiskt, vilket gör att det krävs digitalisering av den offentliga sektorn inom alla områden för att uppnå högre kostnadseffektivitet.

– Det är viktigt för att vi ska kunna fortsätta leverera välfärdstjänster i världsklass. En smartare välfärd är mer tillgänglig och bidrar till en enklare vardag för medborgarna, samtidigt som den gör att vi kan effektivisera verksamheter och använda resurserna bättre. Ett bra exempel är digitaliseringen av äldreomsorgen, som vi kommuner ansvarar för. Digitala tjänster och verktyg ger personalen bättre möjligheter att anpassa omsorgen till individens behov och ger mer tid för det personliga mötet.

– Vi har stora samhällsutmaningar framför oss; vi blir äldre och fler människor och vi måste effektivisera våra rutiner och processer för att alla människor ska ha tillgång till vård, utbildning och myndighetsservice. Oavsett var man bor i landet måste människor ges möjlighet till samma offentliga service. Det kan vi uppnå genom att skynda på digitaliseringen.

Hur rustar man bäst inför en digitaliserad framtid?

– Den kanske viktigaste frågan är hur vi ser till att våra barn får rätt utbildning för att klara den digitaliserade framtiden. Vissa undersökningar gör gällande att över 50 procent av antalet anställda i Sverige kan ersättas av digital teknik under de kommande två decennierna. I nuläget är det viktigt att kunskap om de digitala möjligheterna finns på både lednings- och högsta politiska nivå där de strategiska besluten som kommer att påverka den digitaliserade framtiden tas.

– Om vi ska fortsätta vara en IT-nation i framkant behöver vi bland annat satsa på IT-infrastrukturen när vi bygger om och bygger nytt. De senaste fem åren har Stockholms län vuxit med nästan 200 000 personer och vi ser hur bostadsbristen bromsar den ekonomiska tillväxten. I Upplands Väsby planerar vi att bygga 10 000 nya bostäder fram till 2040. För oss är tillgången till bredband och internettjänster lika viktigt som satsningar på annan infrastruktur och effektiva kollektivtrafiklösningar.

– Bygg ut de fiberoptiska näten med hög kvalitet, och utbilda de personer som ska bygga ut näten så att de har tillräcklig kompetens för detta. Utbilda dessutom konsumenterna, både i digital användning och i vilka möjligheter som kommer med digitaliseringen.

Ert behov – vårt uppdrag Kompetensutveckla personal med skräddarsydd utbildning inom Digitalisering Integration Entreprenörskap och innovation Hållbarhet Ledarskap Design Välkommen att kontakta oss: samverkan@lnu.se Lnu.se/uppdragsutbildning

Gnesta – en urban småstad med goda pendlingsmöjligheter

ANNONS

Kommunalråden Johan Rocklind och Ann-Sofie Lifvenhage tillsammans med kommunchefen Christina Hedberg har stora planer för befolkningstillväxten.

Gnesta kommun är en attraktiv boendekommun på bekvämt pendlingsavstånd till såväl Stockholm som flera andra städer i Mälardalen.

Gnesta har en levande stadskärna med ett brett utbud av handel, service, kultur- och föreningsliv i kombination med närheten till Sörmlands fantastiska natur.

dynamiskt föreningsliv. Vi siktar på att öka kommunens invånarantal med mellan 30 och 40 procent fram till år 2030 och samtidigt värna om vår unika livskvalitet, säger Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande i Gnesta.

– Gnesta kommun kan erbjuda attraktiva boendemöjligheter till en rimlig kostnad. Från Gnesta station når man dessutom Stockholms Central på drygt en halvtimme, det gör att våra invånare har korta avstånd till en stor del av Mälardalens arbetsmarknad. Vi har dessutom en mångfacetterad stadskärna med många små personliga butiker, TEXT ANNIKA WIHLBORG tillägger Ann-Sofie Lifvenhage (M), kommunstyrelsens 1:a vice ordfö– Gnesta kommun befinner sig mitt rande i Gnesta. i en expansiv fas. Intresset för att flytta hit ökar kontinuerligt. Allt En ny stadsdel – Frösjö Strand fler upptäcker vår närhet till natur, De kommande åren kan Gnesta handel, arbetsmarknad och ett kommun erbjuda ett stort utbud av

attraktiva centrumnära villatomter mellan 600 och 1200 kvadratmeter.

Ett av de mest expansiva områdena är Frösjö Strand, en ny stadsdel som växer fram i anslutning till Frösjöns strandlinje, med ett par minuters gångavstånd från Gnesta centrum.

Här byggs hyresrätter och bostadsrätter i såväl flerfamiljshus som villor och radhus, med närhet till naturen, centrum och tågstationen.

– I Frösjö Strand bygger tre olika byggföretag nya bostäder med varierande upplåtelseformer. I december 2015 var det dags för inflyttning i kommunägda Gnestahems sjönära bostadshus med 42 hyreslägenheter som håller en hög arkitektonisk och materialmässig kvalitet, säger Christina Hedberg, kommunchef i Gnesta.

Totalt byggs närmare 200 nya bostäder i Frösjö Strand fram till 2019. Göteborgsbaserade Ereim, som vann kommunens

markanvisningstävling för radhusområdet, påbörjar i mars 2016 en första etapp och senare i höst ytterligare en etapp med sammanlagt ett fyrtiotal radhus. Våren 2016 påbörjar även byggföretaget Nokon byggandet av ett åttiotal lägenheter i bostadshus i fyra våningsplan.

Närhet till allt som behövs – En faktor som bidrar till vår attraktivitet är ett gediget utbud av fritidsaktiviteter, från ett fräscht badhus till en nybyggd sporthall som snart står klar, utegym, motionsspår och friluftsområden.

Här är det två minuters gångväg från tågstationen till Frösjön, där man kan bada sommartid och åka skridskor vintertid. Natursköna boendemiljöer med genuin småstadskänsla kombineras med närhet till ett mysigt och funktionellt centrum, säger Christina Hedberg.

GNESTA KOMMUN Total yta: 540 km2 Sjöar: 180 Invånare: 10 600 Företag: 1 200 Barnomsorg: 16 Grundskolor: 6 Föreningar: 79 På plats nr 40 av Sveriges 290 kommuner i Svenskt Näringslivs senaste ranking. gnesta.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Möjligheter Digitalisering

ANNONS

FOTO CHOMBOSAN/ADOBE STOCK

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Intresset för solenergi växer Solcellerna börjar nu bli så pass kostnadseffektiva att allt fler anser det vara en god investering att bli egna elproducenter. För många energibolag är det också naturligt att satsa på solenergi som ytterligare ett steg mot ett mer hållbart samhälle.

Den tekniska utvecklingen gör att grön energi blir allt mer attraktiv. I vårt land finns naturligtvis inte lika goda förutsättningar för solenergi som på sydligare breddgrader, men i södra Sverige kan man nu producera ungefär 1000 kilowattimmar per 6 kvadratmeter och år till en, för många, rimlig kostnad.

– Normalt sett behåller man kopplingen till det fasta elnätet också. Har man överskottsproduktion av el under soliga dagar så säljer man sitt överskott genom nätet till sitt energibolag. Producerar man tvärtom mindre än vad man använder så kan man köpa mellanskillnaden som vanligt. På det sättet riskerar man aldrig att bli utan el, och det finns pengar att spara, säger Göran Thessén, vd på C4 Energi i Kristianstad, som nyligen börjat sälja nyckelfärdiga solcellslösningar till privatkunder och företag.

I framtiden tror Thessén att det kommer att byggas mer förnybar kraftproduktion som sol- och vindkraftsanläggningar samtidigt som kärnkraften på sikt sannolikt avvecklas. Vattenkraften kommer fortsätta att vara basen i svensk elproduktion, men allt fler kommer troligen att bli egna elproducenter.

– Intresset för solpanelerna bland privatpersoner började öka på allvar för ett par, tre år sedan. Man kan i C4 Energis elnätsområde idag räkna med att man har tjänat in sin investering i solpaneler på taket efter 12-15 år, säger Göran Thessén.

Erik Thorell.

Digitaliseringen av offentlig sektor bör snabbas på Kommuner och myndigheter har kommit olika långt i sina digitala resor.

Gemensamt är ett ökat intresse och en större förståelse för hur digitaliseringen kan skapa en högre medborgarnytta.

Att integrera det digitala tänket i allt som görs är avgörande. Möjligheter som vi idag inte ens kan tänka oss kommer vara verklighet om 10 år.

Erik Thorell

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Digitaliseringen av offentlig sektor är komplicerad och det är många olika lagar och regler att förhålla sig till. Men det finns stora möjligheter att skapa ökad medborgarnytta och effektivare arbetssätt.

Erik Thorell, projektledare för Digitala Strategidagarna som anordnas 3-4 maj i Stockholm, menar att intresset inom offentlig sektor har ökat de senaste åren.

– Det har varit en successiv ökning för varje år. Från början var vi en mötesplats som pratade intranät och nu har det utvecklats till olika delar, bland annat Digitala Strategida-

garna för offentlig sektor och Digital Workplace Summit, säger han.

Av de som Erik mött, både talare och deltagare, som har en lyckad digitalisering av sin organisation i ryggen finns en sak gemensamt: En bra ledning som driver digitaliseringsfrågan så att den genomsyrar hela verksamheten.

– Förändringsledning är nyckeln till att skapa ett stort medarbetarengagemang, som är avgörande för att lyckas med digitaliseringen. Hela organisationen måste jobba gemensamt mot målen och det är viktigt att skapa en förståelse hos medarbetarna kring nyttan av de förändringar organisa-

tionen genomför, säger Erik Thorell.

Digitalisering kräver ny kompetens Stiftelsen för strategisk forskning beräknar att 53 procent av alla tjänster som finns idag kommer att ha automatiserats eller ersatts av digital teknik om 20 år. Det kommer dock inte leda till att folk står utanför arbetsmarknaden, utan snarare innebära att nya typer av tjänster kommer att skapas. Det kräver en kompetensutveckling bland de anställda så att de utvecklas tillsammans med tekniken och inte mot den.

– Att integrera det digitala tänket i

allt som görs är avgörande. Möjligheter som vi idag inte ens kan tänka oss kommer vara verklighet om 10 år. Det är bara att titta 10 år tillbaka i tiden. Digitaliseringen kräver därför att processer, arbetssätt och arbetsplatser också kontinuerligt utvecklas, säger Erik Thorell.

Det är viktigt att utgå ifrån medborgarperspektivet när man utvecklar nya tjänster. Skatteverket är ett bra exempel på hur man har gjort stora förändringar som har förenklat vardagen.

– Offentlig sektor kan lära av privat sektor framför allt när det gäller att kontinuerligt våga testa nya saker för att se vad som fungerar.

På Digitala Strategidagarna kommer deltagarna att inspireras och lära av varandra. Talarna kommer att lyfta best practice-exempel och visa projekt som ligger i framkant.

– Det är ett forum där personer och organisationer som vill driva den digitala resan samlas. Tillsammans skapar de förutsättningarna för en lyckad digitalisering i sina organisationer, avslutar Erik Thorell.

HRM PRESENTERAR STOLT

DET SMARTA LÖNEKONTORET Vi utvecklar smarta och innovativa lösningar för att möta våra kunders behov. I vår app kan medarbetare och chefer logga in var och när som helst för att exempelvis se sin lönespecifikation, tidrapportera och attestera.

På så sätt sparar du både tid och minskar risken för fel.

Ett smart lönekontor på fickan, helt enkelt.

HRMSOFTWARE.SE

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Profilen Sven-Erik Bucht

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Stad och landsbygd har ett ömsesidigt beroende Den nya regeringen har valt att satsa mer på att utveckla landsbygden.

Sveriges rika naturresurser ska förvaltas bättre och människorna som arbetar inom grön näring ska kunna fortsätta att leva och bo på landsbygden. Det menar Sven-Erik Bucht, Sveriges landsbygdsminister, som vill att hela Sverige ska frodas.

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID FOTO MARIA SOLÄNG

S

ven-Erik Bucht är född och bor i Norrbotten. Han har själv behövt se på när den lokala affären stänger i byn och vet vilka konsekvenser det får. Innan han tillträdde som landsbygdsminister år 2014 var han bland annat kommunalråd för Haparanda kommun.

Under åren i kommunstyrelsen lyckades han övertala Ingvar Kamprad att öppna ett nytt Ikeavaruhus i Haparanda. Därmed vände Haparanda från att ha varit en utflyttningsbygd till att åter bli en levande kommun med tillväxt.

Målet med hans arbete är att Sverige ska hålla ihop och att alla delar av landet frodas.

Landsbygdspolitik som fungerar Under våren 2017 ger han sig ut på en Sverigeresa med stopp i alla Sveriges 21 län med stopp i ett 40-tal landsbygdskommuner.

Ministern träffar företagare, politiker och medborgare för att diskutera hur politiken för landsbygden kan utvecklas och för att få inblick i lokala förutsättningar.

Det är därför inte stödpolitik som vi håller på med utan det är en samhällsservice.

– Land och stad är i ett ömsesidigt beroende. Mycket av vår produktion och välstånd görs på landsbygden och det måste finnas folk som vill leva och arbeta där. Det är därför viktigt med en levande landsbygd för såväl staden som landet. Det är därför inte stödpolitik som vi håller på med utan det är en samhällsservice, säger Sven-Erik Bucht.

Det är alltså viktigt att livet på landsbygden fungerar och att det är nära till affär, skola, vård och jobb. Han menar att staten aldrig ska bestämma var folk ska bo utan att det måste finnas möjlighet för folket att kunna bo där de vill. Det är därför det är viktigt med riktade

Läge: Laholm

insatser mot landsbygden.

Den 22 mars kommer regeringens förslag på sammanhållen landsbygdspolitik tillbaka från remissperioden. Därefter kan arbetet med konkreta förslag på förändringar börja.

– Vi ser en negativ utveckling i många delar av landet och vill ändra på det. Avfolkning som får till följd att skolor och närservice läggs ned gör dock att det är svårt att bryta trenden, säger Sven-Erik Bucht.

Företagsklimatet i centrum Satsningen på företagande gäller hela Sverige och landsbygden i synnerhet. Regeringen har valt att göra särskilda satsningar på gröna näringar så som skogsbruk, jordbruk och livsmedelsproduktion.

Den nationella livsmedelsstrategin är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. Det är en långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas med mål ställda mot år 2030.

– Det innebär en ökad och

Sveriges bästa laxfiske Sveriges längsta sandstrand

BYGGT KLAR

Bästa skyltläge på E6:an 7,5 miljoner kunder inom 30 mil

Visste du att Laholm är en av Sveriges mest spännande och framåttänkande företagskommuner? Eller att vi har 7,5 miljoner kunder inom 30 mil och bästa skyltläget på E6:an? Inte? Ja då är vi glada att dela med oss av några av anledningarna varför du som företagare borde titta närmare på Laholm. Förutom vårt gynnsamma och intressanta geografiska läge i närheten av andra expansiva regioner kan Laholm erbjuda ett mycket spännande företagsklimat. Varje år flyttar det in drivna och ambitiösa människor till Laholm med intressanta idéer och en vilja att lyckas med sitt företagande. Borde inte du vara en av dem? www.laholm.se/lagelaholm

Det är bara två av många anledningar till att du borde besöka Laholm. Gå in på visitlaholm.se och navigera dig fram i storslagna 360-gradersbilder, tagna 50 meter över havet, och upptäck vad Laholm har att erbjuda. Den unika destinationssajten är full av upplevelser och inspiration.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

ANNONS

Sven-Erik Bucht Profilen 15

Med digitala lösningar som skolor på distans skulle till exempel alla barn kunna lära av Sveriges bästa lärare.

hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Matproduktionen sker nästan enbart på landsbygden och bidrar därför också till att utveckla den med nya företag och boende, säger Sven-Erik Bucht.

För att kunna driva ett fungerande företag krävs bra uppkoppling.

Därför har regeringen valt att utöka bredbandsmålet till att 95 procent av hushållen ska ha 100 megabyte per sekund till år 2020. År 2025 bör 98 procent ha tillgång till bredband om minst 1 gigabyte i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent minst 100 megabyte och 0,1 procent ha minst 30 megabyte.

– Det ger också möjligheter till digitala lösningar som till exempel skolor på distans. På det sättet skulle till exempel alla barn kunna lära av Sveriges bästa lärare, säger SvenErik Bucht.

Han menar att vi har all anledning till att vara självkritiska, många regeringar har försakat landsbygden. Många bygder har blivit utan skola och vårdcentral. Människorna som lever där har inte alls samma livskvalitet som de kunde haft om bygden hade kvar sin service. Dagens regering har dock sagt att man ska jobba för att hålla ihop landet och att ingen ska lämnas utanför.

– Det är ett paradigmskifte kan man säga men det kommer att ta tid.

Sådana här stora förändringar är inget man gör i en handvändning. Det krävs en hel palett av åtgärder, säger han.

Fortsatt förädling av naturtillgångar Sverige är ett långsmalt land med lång kust, berg i norr och åsar i söder. Landsbygden ser därför olika ut beroende var i landet man befinner sig. Samma åtgärder ger därför olika resultat i de olika områdena.

– Vissa saker är gemensamt medan andra skiljer områdena åt. 70 procent av landets yta är täckt av skog och det var den som en gång byggde Sveriges välstånd. Vi måste fortsätta ta vara på skogen och se den rikedom den bär på, säger Sven-Erik Bucht.

Han berättar att det är viktigt att känna till verkligheten man jobbar med. Ofta när han sitter i bilen på vägen till flygplatsen i Luleå, för att ta sig till Stockholm, möter han stora timmerbilar.

– Då brukar jag tänka där far en bil med äldreomsorg förbi en med barnomsorg. n

Smart Fakta Bor: Föddes 1954 i Karungi, Haparanda och bor där än idag Civilstånd: Gift och har tre barn Karriär: Sveriges Landsbygdsminister sedan 2014 Riksdagsledamot sedan 2010 Kommunstyrelsens ordförande, Haparanda kommun 2003–2010

Framtidens skolsystem ska kunna integreras Idag har nästan alla skolor från förskola till universitet ett digitalt stöd, allt från enklare hemsidor och gratislösningar till specialanpassade system där man får hjälp i lärandet.

I framtiden kommer de att utvecklas och bli en större del av lärandet.

Allt fler väljer att använda de specialanpassade systemen som förenklar kommunikationen mellan elever, lärare och föräldrar vilket också ger mer tid till undervisning.

– Det tar längre tid att arbeta i system som inte är anpassat för skolan. Man måste gör om mycket inför varje termin. Med rätt system frigörs tid till undervisning, säger Helena Sandelin, vd på SchoolSoft.

Systemet hjälper också eleverna att förstå vad som förväntas av dem och vilka mål de ska nå. I framtiden kommer dessa system dessutom att kunna integreras med andra system, t ex olika digitala läromedel.

Resultaten från läromedlen hamnar direkt i systemet och läraren slipper rätta alla prov manuellt. Systemet kan då också hjälpa läraren att se om en elev kräver extra hjälp med något moment.

– Det kommer hända jättemycket inom e-lärandet. Systemen ska både kunna sammanställa resultat och kunna hjälpa eleverna att vara källkritiska och hitta rätt på internet. Det är viktigt att eleverna får stöd i kvalitetssäkring och faktagranskning när de söker information så att de lär sig att se vad som är sant och falskt på nätet, säger Helena Sandelin.

Det är dock viktigt att lyfta frågan om integritet när man utvecklar systemen för eleverna.

– Vi måste fråga oss hur vi ska utveckla systemen så att eleverna bedöms rättvist och att verktygen inte hämmar deras lärprocess. Om övningsresultaten visas kanske läraren inkluderar det i betygsunderlaget trots att detta är en del av lärandeprocessen, säger Helena Sandelin.

Branschens experter tar plats på mässans scener

15–16 mars 2017 Kistamässan, Stockholm Norra Europas största Fastighetsmässa r Allt ä fritt! s d a å: n kost ra dig p / e r t m is o Reg fairs.c lm y eas hetsth ig fast

Helén Eriksson-Elf Stadsdirektör, Sundbyberg

Lars Ejeklint Energiexpert,Vattenfall

Henrik Landelius Sverigechef, NCC

Håkan Kjellberg Anticimex

Arne Olsson VD, Folkhem

Johnny Kellner Energi-och klimatstrateg

Testa Virtual Reality och Augmented Reality på Fastighetsmässan Fredrik Reinfeldt

Kicki Björklund, VD, Bostadsbolaget

Peter Eriksson, Bostadsminister

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Aktuellt Kompetensbehov

ANNONS

FOTO AJR_IMAGES/ADOBE STOCK

FOTO ROB/ADOBE STOCK

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Framgångsrik

rekrytering är hållbar Hållbar rekrytering handlar om ”hållbara beteenden”, och att båda parter är ärliga mot varandra vad gäller avgörande drivkrafter, menar Michael Wiander, CEO på Accelerating, som utbildar i hållbara rekryteringsmetoder.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Trenden i rekryteringsbranschen går mot automatiserad kandidathantering, och man pratar om att det inom en snar framtid kommer att vara robotar som sköter rekryteringen kopplat till IQ. Det är en metod som Michael Wiander inte alls tror på.

– Det handlar om att hitta en hållbar kompetens, någon som känner arbetsglädje och motivation, och inte byter personlighet under stress. För att lyckas med det behöver du framför allt titta på de sökandes tidigare erfarenheter.

Han rekommenderar företag att lägga mycket tid på kravprofilen och bara ha med det allra viktigaste. I stället för åtta kompetenskrav kanske det räcker med 2-3 stycken. Då skapar man en bredd hos de sökande.

– Under en intervjusituation visar alla upp sin bästa sida.

Men ett beteende som någon har uppvisat förut kommer sannolikt att upprepas. Därför bör du som intervjuare gå ner på djupet och utgöra ett filter.

Det handlar inte om att döma ut någon, utan om att få rätt man på rätt plats. En person som är tävlingsinriktad och rastlös kanske inte fungerar i ett serviceyrke, hur bra man än lyckats i IQ-tester, men blommar i stället ut i en säljarroll.

Gymnasielärare och sjuksköterska är exempel på yrken där rekryteringsbehovet är stort.

Bodil Umegård.

Jobb som gör skillnad De närmaste åtta åren räknar man med att ungefär en tredjedel av alla anställda i stat, kommun och landsting ska gå i pension.

Behovet av kvalificerad arbetskraft i offentlig sektor är därmed stort.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Stat, landsting och kommuner är en av Sveriges största arbetsgivare.

Enbart inom välfärden, alltså skola, vård, omsorg och andra kommunala verksamheter, arbetar mer än en miljon människor.

Enligt en rapport från Sveriges Kommuner & Landsting, SKL, kan välfärdssektorn behöva rekrytera över en halv miljon nya medarbetare fram till år 2023.

De har även tittat på vilka yrken som efterfrågas mest och kommit fram till att behovet är som allra störst av undersköterskor, läkare, sjuksköterskor, förskollärare samt högstadie- och gymnasielärare. Varje år räknar SKL med att skolor och förskolor runtom i Sverige behöver rekrytera drygt 15 000 nya medarbetare. Samtidigt väntas antalet äldre öka med 35 procent mellan

2010 och 2030, från drygt 1 750 000 till nästan 2 350 000 personer.

Det innebär förstås att efterfrågan på äldreomsorg kommer att öka markant framöver, vilket i förlängningen innebär att vård- och omsorgsboende, hemtjänst och andra kommunala äldreomsorgsverksamheter står inför ett stort rekryteringsbehov de kommande åren, inte minst av undersköterskor och vårdbiträden.

Under de kommande tio åren bedöms behovet vara cirka 10 300 årligen. Sjuksköterskor är en annan efterfrågad yrkesgrupp. Fram till år 2022 kommer kommunerna att behöva rekrytera 11 000 sjuksköterskor, medan landstingen kommer att behöva rekrytera 27 000 sjuksköterskor fram till år 2025.

Stark digitaliseringsutveckling Enligt Bodil Umegård, utredare med fokus på kompetensförsörjning och rekryteringsprocesser på SKL, kan en breddad rekryteringsbas bidra till att trygga välfärdssektorns framtida kompetensförsörjning. Det handlar exempelvis om att i ökad utsträckning tillvarata nyanländas kompetens.

Ytterligare en utmaning för kommunerna är att förändra bilden av vissa yrken för att få till en jämnare könsfördelning i yrken som i dagslä-

Det är idag svårt att rekrytera utbildad personal till flera välfärdsyrken.

Bodil Umegård

get domineras av antingen kvinnor eller män.

Digitaliseringsutvecklingen som just nu pågår i hela samhället präglar förstås även offentlig sektor. En ökad digitalisering av välfärdstjänster öppnar upp möjligheter för en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Robotar och andra smarta tekniska innovationer i hemtjänsten kan exempelvis bidra till att fler äldre kan bo hemma längre, känna sig trygga och samtidigt minska behovet av hemtjänst.

Stora pensionsavgångar väntas Även sjukvården kan effektiviseras med hjälp av e-tjänster, exempelvis virtuella läkarbesök via videolänk för äldre som bor på äldreboenden eller människor som bor långt ifrån en vårdcentral. Digitaliseringsutvecklingen öppnar upp nya möjligheter

även i skolans värld, men för att verkligen kunna tillvarata digitaliseringens alla möjligheter krävs kompetensutveckling av medarbetarna.

–Vi ser att det finns stora rekryteringsbehov framöver inom vård, skola och omsorg till följd av att antalet barn, nyanlända och äldre ökar. Särskilt kommer antalet personer över åttio år att öka kraftigt efter år 2020, vilket leder till att behoven av äldreomsorg och sjukvård tilltar.

Därtill kommer rekryteringar till följd av pensionsavgångar, säger Bodil Umegård.

–Det är idag svårt att rekrytera utbildad personal till flera välfärdsyrken. Kommuner och landsting arbetar på flera sätt för att klara rekryteringsutmaningen idag och framöver. Ett sätt är rekryteringsstrategin ”Använd kompetensen rätt”: I kommuner och landsting finns välutbildade medarbetare beredda att axla kvalificerade arbetsuppgifter. Då är det ju också viktigt att de får använda sin kompetens till rätt saker, till sådana uppgifter som de utbildat sig för och som inte andra kan göra. Istället kan man se vilka uppgifter som skulle kunna utföras av andra medarbetare, med helt andra kompetenser. I bästa fall kan det bli verkliga win-win situationer, säger Bodil Umegård.

ÄR DITT BETEENDE EN FRAMGÅNGSFAKTOR ELLER EN FÄLLA FÖR DIG OCH DITT TEAM? IDI – Interpersonal Dynamics inventory – är ett beteendeinstrument som hämtar information från personer som möter dig i olika sociala sammanhang.

Den IDI-profil som vi tar fram – tillsammans med våra handledares pedagogiska kompetens – ger dig en lärupplevelse som du kommer att ha nytta av om du vill förstå hur andra ser dig, förstå andras beteende och vill utveckla din förmåga till samarbete och samspel med andra.

Nu är vi fler än 320 licensierade handledare i Sverige.

BESÖK WWW.IDI.SE OCH LÄS OM HUR IDI GÖR NYTTA FÖR INDIVIDER OCH ORGANISATIONER

Alströmergatan 45, 112 47 Stockholm +46-8-7567035

St ockhol m Bus i nes sSchool

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Framtid E-hälsa FOTO EVERYTHINGPOSSIBLE/ADOBE STOCK

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Skräddarsydda utbildningar ger rätt kompetensutveckling Linnéuniversitetet tror på långsiktig kompetensutveckling och kompetensförsörjning med skräddarsydda uppdragsutbildningar.

Svenska högskolor och universitet har uppgiften att bidra till fort– och vidareutbildning av yrkesverksamma. Uppdragsutbildningar vilar på en vetenskaplig grund och kan generera akademiska poäng, men kan också arrangeras utan krav på att deltagarna ska få några akademiska poäng. Uppdragsutbildningar ger organisationer tillgång till de senaste forskningsresultaten.

– Uppdragsutbildning är till för alla typer av organisationer.

Utbildningen kan skräddarsys till innehåll och upplägg beroende på kompetensbehov och lärandemål.

Vi har hela universitetet som kunskapsbas och kan arbeta ämnesöverskridande, säger Katarina Ek, ansvarig för uppdragsutbildning på Linnéuniversitetet.

På senare år har universitet och högskolor framhävt ett tydligare erbjudande kring uppdragsutbildning.

– Universiteten har blivit mer medvetna om sin roll som kunskapsförmedlare samtidigt som behoven av kompetensutveckling ökar i takt med samhällsförändringar. Bland de mest efterfrågade kompetensutvecklingsområdena just nu finns integrationsfrågor, ledarskap i samband med förändringsprocesser, innovationsstrategier och hur man kan utveckla en metodik för att kontinuerligt arbeta med innovationsutveckling i sin organisation, säger Katarina Ek.

ett samverkansprojekt mellan göteborg

borås

jönköping

linköping

stockholms läns landsting

ANNONS

FOTO MARIANN HOLMBERG

ANNONS

För de med störst behov spelar det nästan inte någon roll om det är 1,3 km eller 13 mil till vårdcentralen.

Peter Berggren

Framtidens vård är virtuell I glesbygden har behovet av virtuella läkarbesök funnits länge och efter år av arbete är det virtuella besöken vardag för Storumans invånare.

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

I Storuman i norra Sveriges inland arbetar Peter Berggren med att utveckla framtidens vård. Utvecklingen pågår hela tiden och Peter Berggren tror att tekniken snart kommer vara verklighet för hela Sverige.

Peter Berggren är distriktsläkare i Storuman och chef för Gles-bygdsmedicinskt Centrum, en forsknings- och utvecklingsenhet inom Västerbottens läns landstings primärvård. Förra året mottog han också ett pris Håkan Mogrens Stiftelse för sina insatser för mänskligt välbefinnande.

– Jag började arbeta med utvecklingen av olika distanstekniska vårdlösningar redan 1994. Mina företrädare hade sett behovet av

distansvården i vårt distrikt och vi prövade olika metoder, säger han.

Patientmöte via webbkamera Ett virtuellt läkarbesök sker live över skärm och det innebär att både läkare och patient sitter ner framför var sin webbkamera samtidigt.

Andra lösningar är att fota eller filma en åkomma och sedan skicka materialet till specialisten. Då behöver man dock räkna med att svaret dröjer till dagen efter.

Virtuella läkarbesök är verklighet i Storuman och patienterna uppskattar det. Peter Berggren spår att det kommer att bli verklighet i både stad och landsbygd i framtiden.

Eftersom tekniken möjliggör bättre hemvård, det vill säga att man till viss del tar prover och behandlar sig själv med stöd från en läkare, passar det alla som vill slippa ta sig till en vårdcentral.

Framförallt multisjuka och äldre som har svårt att ta sig till vårdgivarna kan stanna hemma och få hjälp av till exempel hemtjänsten.

– För de med störst behov spelar det nästan inte någon roll om det är 1,3 km eller 13 mil till vård-centralen, det är lika svårt att sig dit. Därför är vård i hemmet med stöd från en läkare på video-länk ofta ett bättre alternativ, säger han.

Satsning på multisjuka och äldre Det är en bit kvar innan det kan bli verklighet för alla. Vården ligger efter i digitaliseringen och de satsningar som gjorts går inte alltid att integrera med varandra. I det fortsatta arbetet menar Peter Berggren att det är viktigast att skapa bra lösningar för de med störst behov först, så som multisju-ka och äldre.

Får man till ett bra system för dem kommer de att få bättre vård vilket kommer spara stora summor.

– Får man till ett sådant system faller resten på plats av sig självt. Utgår man från friska eller lätt förkylda patienter blir det svårare att hitta bra lösningar för de riktigt sjuka.

Dessutom ger det också den största

ekonomiska vinsten att börja med de sjukaste eftersom de kostar mest, säger Peter Berggren.

Digitalisering i Västerbotten har gått snabbare än i andra delar av landet. Behovet har gjort att det är många som har varit pådrivande men det har varit ett stort intresse även från andra delar av landet.

Det motstånd som finns är mer strukturellt, det är komplicerat att förändra vården från grunden och det tar tid. Den tekniska utvecklingen sker dessutom exponentiellt vilket skapar nya möjligheter hela tiden.

– Jag tror att vi kommer tänka ”Jaha, blev det såhär” om 25 år. Det är svårt att föreställa sig vart tekniken tar oss, säger han.

Just nu jobbar Peter Bergren bland annat med ett projekt som ska simulera vårdkedjan och se om virtuella vårdrum påverkar det flödena till sjukvården.

Programmet ska räkna på om man tjänar på att anställa fler hemsjukvårdare vilket förhoppningsvis leder till färre sjukhusbesök.

Hur ska vi ha det?

I Sverige har vi infrastrukturproblem. Det är fullt på järnvägen. I dagens järnvägssystem är kapaciteten nådd och om vi ska fortsätta använda järnväg i Sverige behöver något göras.

Höghastighetsjärnväg skapar nya möjligheter för persontrafik men också mer plats för gods på befintlig järnväg. Med rätt planering, vilja och gemensamma krafter kan det bli riktigt bra.

Läs mer om anledningarna till varför vi behöver högastighetsjärnväg på www.gotalandsbanan.se

Ett samverkansprojekt mellan Göteborg • Borås • Jönköping • Linköping • Stockholms läns landsting

ANNONS

LULEÅ HAMN EXPANDERAR FÖR FRAMTIDEN I och med projektet Malmporten kommer Luleå hamn få en betydande kapacitetsökning både vintertid och sommartid. Den kraftigt uppgraderade hamnen öppnar även möjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

DE T F I N N S A LLTID FLER A V I NKL AR I EN U PPH A N D L ING, V I HJ Ä LPER DI G FÅ RÄTSI DA Vid upphandling av entreprenadprojekt är vinklarna ofta lika många som antalet inblandade aktörer. Vi på Foyen har lång erfarenhet av att biträda såväl det allmänna som dess leverantörer i förebyggande syfte, under projekt samt i samband med tvistelösning.

Luleå hamn ligger strategiskt i Östersjön och är sammankopplad med Malmbanan. Den är inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn för järnmalm utan är sedan länge även viktig för regionen när det gäller andra produkter och varor.

Nu finns långt framskrida planer på att utöka hamnens kapacitet genom att möjliggöra för större fartyg att angöra hamnen.

Bakom detta står bland annat EU, Luleå stad, Svenska staten och LKAB. – Fördjupningen innebär att lastvikten för fartygen kan ökas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t vintertid,

vilket ger minskningar i transportkostnader på uppemot 35 procent, säger Henrik Vuorinen, vd för Luleå Hamn AB. Bakgrunden är bland annat den ökande malmproduktionen genom öppnandet av flera nya gruvor. Då räcker inte kapaciteten på Malmbanan mot Narvik till.

– Vi ser även en stor potential i att kunna blir en större regional hub och bredda verksamheten med ökad transport av nya godsslag och på sikt få andra företag att etablera sig i regionen. Om allt faller väl ut kan muddringsarbetet börja 2020 och driftstart för den uppgraderade hamnen år 2024.

Hanteringen av åtta miljoner gods årligen gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbåtar. Hamnens moderna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton.

Luleå Hamn Strömörvägen 9, 974 37 Luleå www.portlulea.com

Besök oss gärna på www.foyen.se

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN JATC OMSORG

Bättre möjlighet att möta individuella vårdbehov De offentliga vårdalternativen passar inte alla individer. Privata alternativ som ser till individens förutsättningar och psykosociala miljö blir allt viktigare.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Liselotte Malmqvist driver JATC Omsorg som erbjuder boenden för personer med diagnoser inom autismspektrat sedan 20 år. Hon startade företaget för att kunna erbjuda ett alternativ ur ett arbetsterapeutiskt holistiskt arbetssätt.

– Hos oss bor personer som ofta lider av psykosociala problem. De har antagligen blivit missförstådda och utsatta under uppväxten på grund av att de är annorlunda och behöver stöd. Vi erbjuder det stödet genom att fokusera på allas möjligheter och drömmar, säger Liselotte Malmqvist.

Patienter med olika erfarenheter Eftersom diagnoser inom det autistiska spektrat varierar mycket och alla brukare har olika erfarenheter har de också olika förutsättningar. Genom att se på vad individen behöver för att leva ett meningsfullt och lyckligt liv är det

tydligt att alla är olika och behöver olika saker. Privata alternativ kan erbjuda en nisch inom vården som det offentliga inte har, det är viktigt för att möta alla brukares behov.

– Vi måste se till mångfalden och kunna möta alla utifrån deras egna förutsättningar. Vi fyller en funktion och den offentliga vården en annan, vi måste samverka för att kunna möta behoven i ett mångfacetterat samhälle, säger Liselotte Malmqvist.

Olika verktyg passar olika människor Olika pedagogiska verktyg passar olika individer. Hon menar att deras arbetsterapeutiska förhållningssätt passar de brukare som bor hos dem men inte alla, och det är inte heller meningen. Andra aktörer arbetar utifrån andra pedagogiska verktyg vilket passar deras brukare. En sådan positiv konkurrens är bra för innovation

och utveckling inom vården.

– Vi ska inte konkurrera ut varandra utan samarbeta för att hjälpa så många som möjligt att hitta rätt tjänst för dem. Ju fler människor vi klämmer in i samma fålla ju fler kommer känna att de inte passar in. Det är viktigt att alla kan välja vad just de behöver, säger Liselotte Malmqvist.

Genom att samverka inom kommunerna kan man underlätta för de brukare som söker boende att hitta rätt alternativ. Södertälje kommun har en samverkansgrupp som Liselott sitter i. Där kläcks nya idéer samtidigt som det är en plattform att inspirera och lära av varandra på.

– Alla privata alternativ är inte utsugare utan vi vill driva en bra en verksamhet för de som behöver våra tjänster. Fler kommuner borde erbjuda den här typen av plattform för att underlätta för utvecklingen inom vården, säger hon.

Liselotte Malmqvist

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Aktuellt Fastighetsmässan

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Hallå där...

...Marie Larsson, chef för kvalitet och förnyelse, Skellefteå kommun.

■ Vad innebär digitaliseringen

för er kommun?

– Vårt uppdrag förändras och utvecklas, och behöver utföras tillsammans med andra; kommuninvånare, myndigheter, företag och föreningar. Det handlar om ett demokratiskt utvecklingsarbete, och invånardialogen är otroligt viktig, vi behöver veta vad det finns för behov och önskemål och försöka att ligga ett steg före.

■ Hur samlar ni in information

från invånarna?

– Sedan snart tio år tillbaka samlar vi in kunskap om vad invånarna behöver i en särskild databas, efter att alla frågor hos kundtjänsten har registrerats. Skellefteå kommun var först i landet med att införa en gemensam kundtjänst för hela verksamheten. Vi ville utveckla service och kommunikation.

■ Vad har databasen använts till?

– Det är information som har använts för möjlig vidareutveckling av tjänster. Appen Mitt Skellefteå togs exempelvis fram för några år sedan, som ett led i att möta invånarnas behov av mobila tjänster.

Den bygger på ”en väg in”-konceptet, som ska göra det enklare för dem att komma i kontakt med oss och få hjälp med ärenden.

■ Något begrepp vi bör känna till?

– Ja, ”sakernas internet” (IoT), om hur saker och människor, tack vare små inbyggda sensorer, kan kommunicera och samla data för olika analyser. Det är något som vi arbetar intensivt med, och kommer att ha stor betydelse framöver.

Besök norra Europas största fastighetsmässa Den 15-16 mars 2017 är det dags för norra Europas ledande mötesplats för alla som är verksamma i fastighetsbranschen, Fastighetsmässan på Kistamässan.

Mässan anses av många vara norra Europas största och viktigaste fastighetsmässa.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Fastighetsmässan vänder sig till fastighetsägare och investerare samt alla som arbetar med förvaltning, drift, underhåll, energioptimering och säkerhet i fastighetsbranschen.

Mässan innehåller ett gediget seminarieprogram och ämnen som framtidens fastighetsbransch, hållbarhet, energieffektivisering och smarta lösningar kommer att diskuteras. Mässan fortsätter att växa med en närmast lavinartad fart och samlar branschens mest inflytelserika fastighetsaktörer under två intensiva dagar fyllda av nätverkande, lärande och affärer.

Här möter du tusentals vd-ar, inköpsansvariga, förvaltare, tekniker,

projektledare och investerare och skapar ett underlag för framtida affärer och kundrelationer.

I år är intresset för att ställa ut på Fastighetsmässan större än någonsin, drygt trehundra utställare står redo att låta besökarna ta del av branschens senaste innovationer.

Branschmingel och föreläsningar Bland de nya inslagen på årets mässa finns ”Fråga Experten”. Under specifika tider kan besökarna komma och fråga mässans experter kring allt de önskar veta om fönster och fasad, fastighetsautomation, energi och ventilation, tvättstuga och säkerhet.

– Vår målsättning är att besökarna ska få med sig konkreta råd och tips som de har verklig nytta av, säger Karin Lonntorp, Easyfairs projektchef för Fastighetsmässan.

På Fastighetsmässan utses även Framtidens fastighet. Dessutom arrangeras ett uppskattat branschmingel efter Fredrik Reinfeldts föreläsning på den första mässdagen.

På mässan arrangeras ett ambitiöst och mycket gediget kostnadsfritt seminarieprogram med trettiofem olika programpunkter. Seminarieprogrammet inleds med att trend-

Under specifika tider kan besökarna komma och fråga mässans experter kring allt de önskar veta.

Karin Lonntorp

spanaren Stefan Nilsson talar kring de senaste trenderna som på olika sätt berör oss. Bland talarna finns Bostadsbolagets vd Kicki Björklund, som kommer att ge sin syn på allmännyttans utmaningar när det handlar om att miljö- och klimatanpassa de miljonprogramsområden som står inför nödvändiga upprustningar framöver.

NCC:s Sverigechef Henrik Landelius berättar om hur byggbranschen kan förnya sig genom att erbjuda de bästa hållbara lösningarna och Sundbybergs stadsdirektör Hélen Eriksson- Elf berättar om hur de tänker som Sveriges

snabbast växande kommun.

Årets teman – Andra spännande föreläsare på årets mässa är bostadsminister Peter Eriksson, som talar på temat ”Så bygger vi Sverige” och Fredrik Reinfeldt, som talar kring temat ”Sverige i världen idag”. Ann-Margarethe Livh, Bostads- och demokratiborgarråd i Stockholm, talar på temat ”Allmännyttans återkomst – Så bygger vi Stockholm” och Monica Hallin, vd på Vindico Group, föreläser kring Hur DNA-teknik kan användas för att förebygga rån, inbrott och stölder, säger Karin Lonntorp.

Några genomgående teman i mässans seminarieprogram är fastighetsautomation, säkerhetsfrågor, automation, energieffektivitet vid nybyggnation, energieffektivisering av befintliga fastigheter samt integration av såväl människor som tekniska system i fastigheter.

– Det är verkligen roligt att Fastighetsmässan i år blir större än någonsin. Mängder av aktiviteter och seminarier kommer att ta plats på mässgolvet. Vi arrangerar även ett specialprogram för bostadsrättsföreningar, säger Karin Lonntorp.

9 av 10 som åker buss, spårvagn eller tåg i Sverige får information om sin resa via system från Hogia.

I mer än 25 år har Hogia hjälpt kollektivtrafikföretag att ge resenären rätt information i realtid. Vi arbetar ständigt för att det ska bli enklare att dela information.

www.hogia.scom/publictransport

UTAN KALK

INGET STÅL För mer information kontakta Jan Olars, telefon 010-476 25 81 www.nordkalk.se

Vinnaren av priset

2014

Specialiserad på miljövänlig rivning och andra experttjänster i branschen så som håltagning och miljökonsultation. Prisbelönt för varsam rivning av delar av ett 1800-talskomplex i Kristianstad. Rev en av Sveriges mest förorenade industrier, Klippans läderfabrik.

Läs mer på www.arecocontractor.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Framtid Fibernät

ANNONS

FOTO SIMONALVINGE/ADOBE STOCK

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Mikael Ek, Stadsnätsföreningen.

Fiber till alla är nyckeln för tillväxt Samhällets digitalisering kräver en allt högre uppkopplingshastighet. Fiberutbyggnaden är avgörande för ekonomisk tillväxt.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

I landsbygdsområden är tillgången till fiberuppkoppling eller motsvarande ofta en avgörande faktor för att invånare och företag ska stanna kvar på orten.

En väl utbyggd fiberinfrastruktur bidrar i hög grad till kommunens attraktivitet och ger både invånarna möjlighet att ta del av digitaliseringens samlade utbud, däribland kommuner och myndigheters e-tjänster, möjligheten att studera och jobba på distans och mycket mer.

Av Sveriges drygt 4,6 miljoner hushåll finns 2,4 miljoner i flerfamiljshus där 80 procent av hushållen i dagsläget erbjuds möjligheten att

beställa ett fiberabonnemang. På landsbygden finns drygt 300 000 hushåll, varav uppskattningsvis 20 procent har fiberuppkoppling.

Nationell bredbandsstrategi I december 2016 presenterade regeringen en ny nationell bredbandsstrategi. Den består bland annat av en ambitiös målsättning för bredbandsutbyggnaden fram till 2020.

Mikael Ek är vd för Svenska Stadsnätsföreningen, en intresseförening som bland annat verkar för att öka regionernas kompetens kring betydelsen av en välutbyggd digital infrastruktur. Han menar att den nationella bredbandsstrategin fyller en viktig funktion eftersom den stakar ut riktningen för den framtida fiberutbyggnaden och nyttjandet av landets fibernät.

– Kommuner och regioner som planerar digitala infrastrukturinvesteringar lutar sig i stor utsträckning på regeringens bredbandsstrategi. Den

De kommande åren accelererar förhoppningsvis den offentliga sektorns digitaliseringsutveckling.

Mikael Ek

senaste bredbandsstrategin innebär att ambitionsnivån för utbyggnaden av det uppkopplade samhället har höjts rejält, säger Mikael Ek. Sett ur ett europeiskt perspektiv så är den svenska fiberutvecklingen minst sagt anmärkningsvärd. Få om ens något annat europeiskt land kan matcha svenskarnas starka efterfrågan på snabb fiberuppkoppling.

Målsättningen med den nya bredbandsstrategin är att samtliga invånare i Sverige ska ha tillgång till en tillräckligt bra bredbandsuppkoppling för att de ska kunna ta del av det digitaliserade samhällets tjänster och utbud.

95 procent av hushållen ska ha tillgång till en uppkopplingshastighet på minst 100 mbit per sekund. Just nu pågår en intensiv utbyggnad av fibernätet i stora delar av landet och de kommande åren väntas allt fler hushåll kunna anslutas till fibernätet.

Landsbygden måste med Enligt Mikael Ek ägnar sig många regioner och kommuner som tidigt påbörjade utbyggnaden av den digitala infrastrukturen åt att koppla upp hushåll och företag som befinner sig längre ut på landsbygden.

Regioner och kommuner som kom igång sent med fiberutbyggnaden har däremot halkat efter, både vad gäller digital infrastruktur och i många fall

VI SÄKRAR EUROPAS IT-INFRASTRUKTUR GENOM CERTIFIERADE FIBERTEKNIKER Iftac och ICT Education är tjänsteföretag inom IT och telekom med utbildningar riktade främst mot kvalificerad nätverksteknik, nätverksdrift och bredbandsbyggnad. Vi erbjuder professionella installatörer chansen att bli ännu bättre genom utbildning och certifiering.

Med certifierade fibertekniker blir näten säkrare och mer robusta.

En riktig bra investering!

Iftac utfärdar certifieringar och bedriver yrkeshögskoleutbildningar inom IT och telekom i nära samarbete med branschen.

Mer info på: iftac.se och icteducation.se

även vad gäller tillväxttakt och i den övriga samhällsutvecklingen.

Att förse samtliga hushåll i Sverige med fiberuppkoppling är dessvärre en omöjlighet, bland annat beroende på kostnaden för att gräva ner fiberkabel i glesbygdsområden.

Enligt Mikael Ek krävs därför en kombination av radiolänk, mobil bredbandsteknik samt fiber för att kunna förse fler hushåll och företag på landsbygden med en tillräckligt hög uppkopplingshastighet.

– Under våren 2017 presenterar regeringen en ny digitaliseringsstrategi för Sverige. Strategin utgör ett viktigt komplement till bredbandsstrategin och ska framförallt bidra till att påskynda den offentliga sektorns digitalisering, däribland skola och sjukvård. De kommande åren accelererar förhoppningsvis den offentliga sektorns digitaliseringsutveckling, bland annat i form av olika typer av e-tjänster som medborgarna kan ta del av, säger Mikael Ek.

Detta är en annons från Skellefteå kommun

Foto: Conny Lundström

Skellefteå i förarsätet vad gäller digital utveckling och medborgarnytta

Marie Larsson, chef för kvalitet och förnyelse på Skellefteå kommun.

Redan för drygt ett år sedan kunde Skellefteå kommun, i samarbete med bostadsbolaget Skebo och energibolaget Skellefteå Kraft, visa upp den första testlägenheten i projektet Öppna smarta hem. Sedan blev ytterligare ett 20-tal hyresgäster erbjudna att testa det smarta, digitala hemmet.

på att utveckla trygghetskameror och sensorer, som reagerar på rörelse och temperatur och kan larma om man vaknar nattetid eller ramlar ur sängen.

Vidare kan exempelvis vattenmätaren användas som ett passivitetslarm om det inte har spolats vatten i en lägenhet under en period, strykjärnet stängas av när någon har glömt och lämnar hemmet eller lampor sättas på när man ska ut i badrummet mitt i natten.

– Det utvecklas även armband med en mängd olika tjänster, som att ha GPS för att spåra någon eller att med hjälp av sensorer mäta pulsen, informationen skickas iväg till en server och en sjuksköterska kan i realtid fatta beslut om utryckning, fortsätter Marie Larsson.

Öppen teknisk plattform

Internet of Things

I Skellefteå görs stora satsningar på teknisk utveckling och social hållbarhet. Kommunen vill mitt i en rekordsnabb samhällsutveckling vara kvar i förarsätet och har lyfts fram som en av Sveriges fem bästa på att erbjuda medborgarna digitala tjänster.

TEXT: LOTTA SVEDBERG

Det handlar om ett unikt system som bygger på en gemensam och öppen teknisk plattform, där alla funktioner samverkar för att ge komfort, trygghet och energi till framför allt äldre hyresgäster. En bra och stabil infrastruktur med bredbandsuppkoppling har sedan lång tid tillbaka funnits i Skebos bostadsbestånd, men nu ville man utveckla lägenheternas innehåll och fylla dem med olika tjänster.

– Under hösten hade vi en invånardialog för att ta reda på vilket slags stöd de äldre skulle behöva i sina hem, för att känna sig trygga och samtidigt ha kvar sin integritet, förklarar Marie Larsson, chef för kvalitet och förnyelse på Skellefteå kommun. Det har lett till att vi har satsat

Men alla åtgärder är naturligtvis helt frivilliga, hyresgäster måste få bestämma själva om de vill delta i projektet eller inte.

Syftet är att de ska kunna bo kvar i hemmet så länge som de önskar. Samlingsbegreppet är IOT (Internet of things – sakernas internet), ett fenomen som innebär att saker och människor förses med små inbyggda sensorer och datorer. År 2020 kommer enligt Vinnova 50 miljarder enheter att vara uppkopplade i världen.

– Samtidigt vill vi ha en kunddriven verksamhetsutveckling, och redan i ett tidigt skede involvera kommuninvånare, företag och lokala föreningar i arbetet. Vi tänker sitta kvar i förarsätet, och behöver veta vad vi ska leverera och hur vi ska

göra det, men då krävs även en kontinuerlig omvärldsbevakning.

– Vi befinner oss i en tid av djupgående förändringar, vilket för med sig stora utmaningar för vår kommun, och vi tittar både på det som vi kan och inte kan påverka. När till exempel jobben automatiseras kommer många av dem att byta karaktär och andra kanske helt försvinna.

Sådana aspekter gör att vi måste hitta nya lösningar och ibland prova dem innan de är färdiga, för att uppfylla medborgarnas behov även i framtiden.

Det digitala utgörs inte längre av bara en avdelning, utan är mer en dimension som förändrar allt; uppdrag, service, arbetssätt och kontakter. Ökad livskvalitet i fokus

Under våren startar ett nytt projekt i Skellefteå, IVOS, tillsammans med Luleå Tekniska Universitet. Det är mer konkret och ”hands on”, och målet är att bevisa att sakernas internet fungerar som ett system och genererar larm från de utvalda brukarna till i första hand anhöriga, men också kommunens vård och omsorg. IOT kan förhoppningsvis effektivisera äldreomsor-

gen och öka livskvaliteten hos användarna.

– Samhället står inför en genomgripande förvandling där digitalisering har väldigt stor betydelse. Det digitala utgörs inte längre av bara en avdelning, utan är mer en dimension som förändrar allt; uppdrag, service, arbetssätt och kontakter.

Vissa tjänster som tidigare har tillhandahållits av kommunen kommer att levereras av privata företag och det har uppstått behov av tjänster som inte förut har ingått i det kommunala uppdraget.

Skellefteå kommun har av Sveriges kommuner och landsting, SKL, lyfts fram som en av Sveriges fem bästa på att erbjuda invånarna digitala tjänster. Här finns norra Sveriges starkaste och mest teknikintensiva näringsliv och med ett samarbete mellan kommun, invånare och företag, och tillgången till Skellefteå Kraft, Campus Skellefteå och en stark IKT-sektor, finns det goda möjligheter att fortsätta ligga i framkant när det gäller att driva igenom olika utvecklingsprojekt.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 Inspiration Hållbar utveckling ILLUSTRATION DESIGNAART/ADOBE STOCK

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Stora satsningar i Knivsta Knivsta är en av landets snabbast växande kommuner med drygt 17 000 invånare och visionen att ha 25 000 invånare år 2025. I dagsläget sker inflyttningen till och med fortare än planerat, vilket ställer höga krav på bostadsbyggandet och förbättrade förutsättningar för företag.

Knivsta kommun behöver bygga stora bostadsområden för de cirka 10 000 nya invånare som beräknas flytta in under de kommande åren.

Knivsta ligger strategiskt i Mälardalen, en av Sveriges starkast växande regioner, mitt emellan Stockholm och Uppsala med närhet till Arlanda. Därför vill många företag också investera i kommunen.

Så stora förändringar i en kommun kräver välplanerat bostadsbyggande som föregås av medborgardialog. Knivsta kommun är nu noga med att inkludera medborgarna i vision och planering.

– Det är viktigt att bygga hållbart för framtiden. Vi vill vara en föregångskommun när det gäller byggande av ett hållbart samhälle, säger Kent Ryberg, näringslivsutvecklare på Alsike Fastighetsbolag i Knivsta Kommun.

Knivsta satsar på ny teknik och är öppna för nya lösningar, de har redan byggt ett stor passivhusskola i kommunen vilket har varit en lönsam investering. Också infrastruktur och människors rörelseflöden behöver planeras ur ett hållbart perspektiv. Staden ska hålla ihop och kännas som en trivsam helhet där det är lätt att ta sig mellan boende, aktiviteter, jobb och affärer.

– Planprocessen för de nya stadsdelarna pågår nu för fullt genom att områdesutformningen successivt förtydligas genom flera steg, där samråd är en viktig komponent för progress, säger Kent Ryberg.

Han hoppas också att fler företag ser möjligheterna och vill satsa på Knivsta. Förutsättningarna förbättras ännu mer för Knivstas näringsliv när nu Arlanda expanderar.

ANNONS

Sofie Adolfsson Jörby och Jon Resmark, projektledare för Sverige 2025 på Boverket.

Vision Sverige 2025 visar vägen för framtidens samhällsplanering Fysisk samhällsplanering med fokus på ett hållbart samhälle står på agendan.

Det är Boverket som har uppdraget, ett uppdrag som har förändrats med tiden.

Flera nya bostadsområden växer fram med miljöprofil och kollektivtrafiken byggs ut på flera ställen i landet.

Sofie Adolfsson Jörby

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Visionen för Sverige 2025 som Boverket tog fram under 2012 bygger på över 100 nationella mål inom ett flertal ämnen som alla hör till en hållbar samhällsplanering 2050.

Fokus låg på bland annat hållbart byggande och utbyggd kollektivtrafik.

Responsen vid lanseringen av visionen har varit positiv och enligt Sofie Adolfsson Jörby och Jon Resmark, projektledare för Sverige 2025 på Boverket, används visionen mycket i kommunerna och av flera statsråd. Åtgärderna har dock inte kommit i den takt som de hoppats. Som det ser ut idag kommer vi inte att nå vi-

sionen till år 2025, men nu har flera åtgärder gjorts runt om i landet som är i enlighet med visionen.

– Flera nya bostadsområden växer fram med miljöprofil och kollektivtrafiken byggs ut på flera ställen i landet. Tyvärr, ökar fortfarande antal bilanvändare och bilar också, säger Sofie Adolfsson Jörby.

Politiska processer Att ändringarna dröjt kan ha flera orsaker, bland annat att det är långsamma politiska processer som leder till åtgärder. Det är också svårt att ta långsiktiga beslut under de korta mandatperioderna.

Sofie Adolfsson Jörby upplever dock att flera åtgärder har påbörjats under den här mandatperioden än den förra, men hon poängterar att det är ett delat ansvar mellan offentlig och privat sektor att nå visionen.

2012, när visionen gjordes, visste man inte hur snabbt digitaliseringen skulle utvecklas. Även om den nämns som en ”megatrend” har den inte lika stor del som den skulle ha haft om visionen skrevs idag.

Därför gör nu Boverket ett uppföljande projekt angående digitaliseringen.

– Vi ska utreda hur digitaliseringen kommer påverka sam-

hällsplaneringen och den framtida ortsstrukturen. Det skulle till exempel kunna handla om nya lösningar för teknisk försörjning och utvecklad mobilitet, berättar Jon Resmark.

Många trodde redan på 90-talet att den digitala utvecklingen skulle leda till att alla skulle sitta i sina stugor ute på landet och jobba på distans, men det har vi inte sett ännu.

Däremot kommer digitaliseringen definitivt att erbjuda många hjälpmedel för samhället och medborgarna, som nya verktyg för att delta i samhällsplaneringen och nya plattformar för att bättre nyttja delningsekonomi och decentraliserad produktion.

– Men man kan inte lägga allt på ett kort. Det är lätt att tro att förändringar sker av sig självt med teknisk utveckling men det är inte sant. Man måste se till helheten och tekniken tar inte allt. Trängseln i städerna löses till exempel inte av att bilar byts ut mot elbilar, säger Sofie Adolfsson Jörby.

OVÄNTAD TILLVÄXT? KONTORSRENOVERING? PLATSBRIST?

Det viktigaste med en tillfällig kontorslokal är att arbetet ska fungera minst lika bra som i permanenta lokaler, därför har våra moduler hög grundstandard och stora anpassningsmöjligheter. För din enkelhets skull kan vi ordna allt från ritningar, bygglov och markarbeten till el, VVS och montage. Självklart ingår all service och underhåll i hyran – allt för att vi ska ha nöjda, glada och trygga kunder.

Se hur det går till att hyra av oss på expandia.se MODULER FÖR UTHYRNING

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA AIRPORT

Stockholm Skavsta Airport - en naturlig inkörsport till södra Stockholmsregionen Stockholm Skavsta Airport är Sveriges största privatägda flygplats, som i dagsläget trafikeras av drygt 2 miljoner passagerare per år. Flygplatsen befinner sig i ett expansivt skede och har alla tillstånd på plats som krävs för att på sikt öka antalet passagerare till 6 miljoner per år. En framtida järnvägsförbindelse till flygplatsen gör det dessutom möjligt att resa hit på ett miljövänligt sätt på bara 35 minuter.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

–I en expansiv storstadsregion som Stockholm behövs flera flygplatser.

Vi kommer aldrig att vara regionens primära flygplats, men fyller en viktig funktion genom att avlasta infrastrukturen kring Arlanda och fungera som en betydelsefull flygplats för den södra delen av regionen, säger Stockholms Skavsta Airports vd Peter Steinmetz.

Statistiken talar sitt tydliga språk, under 2016 har antalet resenärer som väljer Stockholm Skavsta ökat till drygt 2 miljoner, vilket är en uppgång med över 10 %. Arbetet med att ytterligare öka antalet destinationer pågår kontinuerligt.

den drygt femton mil långa dubbelspårsjärnväg som länkar samman Mälardalen och Östergötland.

Ostlänken kommer att ha stationer i bland annat Linköping, Norrköping, Södertälje, Stockholms central och här på Stockholm Skavsta Airport. Det innebär en restid på 35 till 40 minuter från Stockholm central till flygplatsen. Med Ostlänken ökar vårt kollektiva upptagningsområde till ca 2 miljoner invånare. Vi ser fram emot att kunna erbjuda en snabb, konkurrenskraftig och miljövänlig transport till och från flygplatsen när Ostlänken står klar 2028, säger Peter Steinmetz.

Tågresa mellan Stockholm C och Skavsta på 35 minuter –En avgörande faktor för Stockholm Skavstas utveckling som en självklar sydlig inkörsport för Stockholmsregionen är Ostlänken,

Investerar i nytt landningssystem Ostlänken i kombination med flygplatsens omedelbara närhet till E4:an gör Skavsta tillgänglig och attraktiv, vilket stärker flygplatsens position

FAKTA

som en viktig länk i Stockholmsregionens samlade infrastruktur.

– Ett ökat flöde av passagerare skapar möjligheter att utveckla flygplatsområdet med ett mångfacetterat serviceutbud. Det behövs när volymerna växer och vi befäster oss som ett viktigt komplement till Arlanda, säger Joakim Lindholm,

operativ direktör på Stockholm Skavsta Airport.

Stockholm Skavsta Airport har dessutom beviljats medfinansiering från EU, vilket möjliggör investeringen i ett nytt landningssystem.

Det beräknas stå klart 2019 och ökar tillgängligheten även i mycket dåligt väder.

En stabil och långsiktig ägarsammansättning med högt ställda tillväxtmål bidrar till att göra Stockholm Skavsta Airport till ett intressant alternativ för en växande grupp flygresenärer från Stockholmsregionen och östra Sverige, däribland Norrköping och Linköping. Vår ambition är att vara en viktig del av lösningen på Stockholmsregionens infrastrukturella och logistiska utmaningar. www.skavsta.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Krönika Johanna Jaara Åstrand

Sverige behöver ett gymnasielöfte Sveriges tillväxt bygger på att vi är en ledande kunskapsnation. Företag som vill rekrytera, expandera och lansera behöver tillgång till utbildad arbetskraft. Men idag har var tredje tonåring inte klarat gymnasieexamen efter tre år. Sveriges ungdomar måste få bättre chanser att klara skolan. Vi behöver ett gymnasielöfte.

TEXT JOHANNA JAARA ÅSTRAND, ORDFÖRANDE LÄRARFÖRBUNDET

A

lla barn och ungdomar förtjänar en skola där man får kunskaper, utvecklas som människa och skaffar sig redskapen att välja väg i livet. Ska vi fortsätta att vara en innovativ kunskapsnation med blomstrande näringsliv krävs mängder av människor med rätt utbildning, självförtroende och framtidsdrömmar.

Idag är vi dessvärre långt ifrån att lyckas. Vi vet att en gymnasieexamen i praktiken är ett körkort till arbetsmarknaden som alla behöver för att göra sig anställningsbara. Men av alla ungdomar som börjar gymnasiet är det tre år senare bara två av tre som slutfört sin utbildning.

Det innebär ofattbara tiotusentals ungdomar per år som inte går klart skolan. Bland nyanlända elever är situationen än mer alarmerande.

Det här är djupt oroande. Vi riskerar en förlorad generation och det kommer naturligtvis att få stora

ANNONS

FOKUSSAMHÄLLSUTVECKLING.SE

Ska vi fortsätta att vara en innovativ kunskapsnation med blomstrande näringsliv krävs mängder av människor med rätt utbildning, självförtroende och framtidsdrömmar.

konsekvenser på sikt, både för den enskilde individen och för Sverige som land.

FOTO SERGEY NIVENS/ADOBE STOCK

ANNONS

Vi behöver en nationell kraftsamling där politiker, näringsliv, fackförbund, skolor och organisationer samverkar för att var och en av dessa tiotusentals ungdomar ska få de bästa chanser att klara sin skola. Vi behöver ett Sverige som gemensamt avger ett gymnasielöfte – vi ska se till att unga får de allra bästa möjligheter att klara en gymnasieexamen.

I det arbetet spelar lärarna en nyckelroll. Det är lärarna som varje dag möter dessa elever, som vet vilka insatser som krävs och som kan ge eleverna ny lust att lära och drömma.

Alla elever har därför rätt att mötas av utbildade lärare. Just nu saknas dock 60 000 lärare till år 2019.

Det är därför viktigt att skapa fler utbildningsplatser på lärarutbildningarna och fler vägar in till läraryrket, så att ännu fler ungdomar kan mötas av välutbildade lärare som varje dag öppnar dörren till ny kunskap, motiverar och hjälper dem att nå sina mål.

Men det räcker inte. Lärare måste också få bättre möjligheter att fokusera på sitt kärnuppdrag och slippa tidsödande administration. De måste också få en lön som motiverar dem att stanna kvar i yrket, att fortbilda sig och utvecklas i sin profession.

Dessutom behöver vi en förfinad skolvalsmodell för att minska segregationen och skapa en likvärdig skola där alla elever får samma chans.

En fungerande gymnasieskola är en ödesfråga. Ge Sverige ditt gymnasielöfte, så visar lärarna vägen. n

Familjer på flykt behöver din hjälp!

Kriget i Syrien har pågått sedan början av 2011 och behoven är större än någonsin. För 140 kronor kan UNHCR till exempel ge fyra livräddande filtar till en familj på flykt.

Fo t o : U N H C R / J a r e d Ko h l e r

SMS:a SYRIEN140 till 729 80 och ge 140 kronor.

Eller gå in på fnflykting.se och ge valfritt bidrag.

Det användarvänliga helhetsstÜdet fÜr lärande och skolutveckling Idag ställs hÜga krav pü lärare och skolledare. Det kommer nya lagar och fÜrordningar om kvalitetsredovisningar, dokumentation, kunskapskrav, närvarohantering och lärande samtidigt som dagens engagerade fÜräldrar vill ha mer information och en tätare dialog med skolan.

SchoolSoft erbjuder ett komplett och användarvänligt system med ambitionen att fÜrenkla och fÜrbättra den dagliga verksamheten inom skola och barnomsorg. Produkten stÜder planering och

genomfÜrande av skolans pedagogiska uppgift, samt fÜrenklar administration och kommunikation med elever och fÜräldrar.

Oavsett om du är lärare, elev, fÜrälder eller skolledare kommer du i SchoolSoft üt allt som rÜr skolarbetet, var som helst, när som helst. Det enda som krävs är tillgüng till Internet. Det gÜr att det blir enklare fÜr skolan att informera om elevens vardag och ger fÜräldrarna mÜjlighet att fÜlja sitt barns utveckling.

www.schoolsoft.se

Tillsammans bygger vi framtidens digitala samhälle

SchoolSoft blir en gemensam arena som büde personal, elever och fÜräldrar känner igen sig i.

Administration, dokumentation, dialog med hemmet samt ett pedagogiskt stÜd samlas pü en och samma plats. Detta hjälper skolan att nü sina mül och hÜja kvaliteten pü verksamheten.

SchoolSoft används idag av Üver 1800 skolor, büde kommunala och friskolor, stora som smü.

Allt detta är ett resultat av ett nära samarbete mellan SchoolSoft och programmets användare.