Fokus Västra Götaland 170711

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS VÄSTRA GÖTALAND SVERIGES FRAMSIDA VÄXER

MARIA LEJON

Projektledare BoStad2021 berättar sida 20

ANNONS

CARINA HALVORD VD på Universeum berättar sida 11

LENA ANDERSSON

VD Älvstranden Utveckling AB berättar sida 17

JULI 2017

Just nu arbetar vi med några av de större byggprojekten i sitt slag i GöteborgGeely Innovation Center på Lindholmen Global Business Gate på Masthuggskajen Nya Resecentrum i Gamlestaden Följ oss på www.arkitektbyrandesign.se - 031-333 60 00

Centralområdet

går från trafikområde till levande stadsmiljö sida 6

Västra Götaland

satsar brett på samhällsutbyggnad och infrastruktur sida 12

Profilen

EMMALI JANSSON Så ska Göteborg bli Skandinaviens centrum

6-7 september, 2017 Svenska Mässan, Göteborg

Norra Europas största Fastighetsmässa

kos Allt Anm tnads fr eas äl dig itt! yfai rs på: /fas tigh .com etgb g

Fokusområden: Drift, förvaltning, underhåll, energi, miljö & Säkerhet · 200 utställare & över 40 seminarier med bl.a:

Kicki Björklund

Anders Borg

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Lisbeth Schultze

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Läs mer om...

Hållbar utveckling kräver nytänkande och samordnad planering

V

ästra Götalands län växer.

Vi är inne i en av de starkaste tillväxtfaserna på länge. Invandring och inflyttning till en stark arbetsmarknad gör att befolkningen växer. Trycket på att producera nya bostäder och ett gott livsklimat är högt.

Tillväxten kräver att vi gemensamt kan hantera alla de perspektiv som får ett samhälle att växa hållbart: det ekonomiska, det ekologiska och det sociala. Länsstyrelsens roll är att värna enskilda och allmänna intressen och att se till att perspektiven vägs samman i alla de initiativ som tas.

Lisbeth Schultze, tf landshövding, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Lagstiftningen ger oss verktyg som kan underlätta utvecklingen, men som också kan hantera konflikter mellan olika intressen. Vi använder plan- och bygglagen och miljöbalken när vi prövar exempelvis planer och miljöfarlig verksamhet. Vi tar då hänsyn till bland annat luftföroreningar, buller och vattenkvalitet.

Länsstyrelsen fördelar också vissa ekonomiska stöd till den som vill bygga bostäder, solenergianläggningar eller sanera förorenad mark. Vi stödjer samhället i arbetet med integration av nyanlända och vi arbetar förebyggande mot brott och missbruk av alkohol, dopning,

narkotika och tobak.

Genom rådgivning och myndighetsarbete bromsar vi ibland planerade projekt som riskerar att skapa en oönskad samhällsutveckling. Det kan vara en otacksam roll, som innebär den svåra utmaningen att balansera olika intressen mot varandra. När vi utvecklar samhället måste vi samtidigt skydda människors hälsa och ta hänsyn till värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Samordnad planering och helhetsperspektiv är lösningen för många av våra utmaningar.

I strävan att skapa en hållbar utveckling samverkar länsstyrelsen med länets 49 kommuner, andra statliga myndigheter och Västra Götalandsregionen. Länets universitet och högskolor är en viktig samarbetspart och resurs i arbetet.

Göteborgsregionen är en till-

17

04 Självstyre i Västra Götaland 06 Älvstaden görs levande & hållbar

växtmotor, som med sitt näringsliv, kommunikationer och service, har en stark dragningskraft på företag, kapital och människor.

Men, länet har fler tillväxtmotorer. Samtidigt är stad och land beroende av varandra – den omgivande landsbygden är en förutsättning för en hållbar tillväxt.

Samordnad planering och helhetsperspektiv är lösningen för många av våra utmaningar.

Utbyggnaden av bostäder måste kombineras med infrastruktur och kollektivtrafik, service som dagis, skolor, sjukvård och en fungerande integration. Alla människor har rätt till en bostad. Det ställer stora krav på planering och projektering för att skapa bostäder som passar människors ekonomiska förutsättningar och underlättar ett hållbart sätt att leva.

08 Eldriven kollektivtrafik 10 Korsvägens förvandling 12 Räls är vägen fram 14 Profilen Emmali Jansson 17 Social blandning ska gynna Älvstranden 18 Integration i studentvärlden 20 Göteborg växer med nya bostäder 22 Höns för hållbarhet 26 Krönika Johan Trouvé

Länsstyrelsen arbetar för att skapa system och arenor för en samordnad planering. Det är tydligt att konventionella metoder för planering och utveckling inte längre fungerar.

Den fortsatta tillväxten i Västra Götalands län är beroende av förmågan hos alla aktörer att samverka och tänka nytt. Den regionala nivån är särskilt betydelsefull för samordning och helhetssyn. n

Trevlig läsning!

Erik Sörgren Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS VÄSTRA GÖTALAND Projektledare Erik Sörgren erik.sorgren@smartmediaagency.se Vd Daniel Sivertsson Redaktionschef Louise Harvig Olsmar

08

Text Nathalie Hallberg, Håkan Söderberg, Anna Adolfsson, Alexandra Ekström Madrid Omslagsbild Petra Elf Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Dagens Industri, juli 2017 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokusvästragötaland.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-408 08 613 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

www.corem.se

NYPRODUKTION

NYPRODUKTION

ETABLERA ER YRKESBUTIK I HISINGS BACKA

ETABLERA ER YRKESBUTIK I BORÅS

BACKA 96:2 – EXPORTGATAN 23

SKRUVEN 3 - SANDLIDSGATAN 3

På Exportgatan 23, Hisings Backa, planerar Corem att nyproducera yrkesbutiker mellan 500-2 500 kvm.

Ytorna kan specialanpassas efter önskemål. Inflyttning ca 9-12 månader efter kontraktstecknande.

T EK N I SK I N FOR MAT IO N • Nära till E6 och den kommande Marieholmstunneln.

• Bra skyltläge.

• Stor kundparkering.

• Närservice i området.

För ytterligare information kontakta Oscar Mörner på 070 - 929 66 10 eller oscar.morner@corem.se

T EKNI SK I NFO RMAT I O N

• Fördelaktigt läge strax intill Riksväg 40.

På Sandlidsgatan 3 i Borås planerar Corem att nyproducera yrkesbutiker mellan 500- 6 500 kvm. • Bra skyltläge.

• Stor kundparkering.

Ytorna kan specialanpassas efter önskemål. Inflyttning ca 9-12 månader efter kontraktstecknande.

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel.

Letar du efter något nytt att satsa på?

Det gör vi med, varje dag. Och vi ser till att hitta det, så att du kan få ta del av det också.

Vare sig du letar efter något nytt att jobba med eller en ny investering, eller ett behov som du har för att lösa ett problem.

GU Ventures har tillsammans med samarbetspartners i över 20 år utvecklat och finansierat innovativa idéer med koppling till Göteborgs universitet. Vi har startat 140 företag hittills, varav 100 är verksamma. De omsätter sammanlagt 300 mkr, sysselsätter 350 personer och har rest över 1,2 miljarder kr. Elva av företagen är listade på AktieTorget och Nasdaq First North.

Det är hög risk att satsa på nya innovativa idéer och det tar tid, men det har visat sig vara värt det. Många av dem förbättrar våra liv genom att tillhandahålla bättre och mer miljövänliga lösningar, kan bota sjukdomar, ge förnyelsebar energi, odla mat där det inte gick att odla, osv.

Det hade aldrig hänt om vi inte hade haft dedikerade människor som gjorde sitt yttersta för att få det att hända. Idégivare, entreprenörer, anställda, styrelseledamöter, kunder, leverantörer och finansiärer. Vår ambition är att bygga fler framgångsrika tillväxtföretag. Vill du vara med och satsa på nästa framgångssaga?

Från vänster: Sten R. Sörensen, vd Cereno Scientific, Klementina Österberg, vd GU Ventures, samt Erik Gatenholm, vd och grundare Cellink. Fotograf: Ingela Vågsund.

-

FAKTA GU VENTURES GU Ventures bedriver inkubatoroch investeringsverksamhet, som har topprankats av UBI Global Index. Bolaget är helägt av svenska staten och förvaltas av Göteborgs universitet.

Förutom intäkter finansieras verksamheten av Västra Götalandsregionen, VINNOVA, Tillväxtverket, EU, m.fl.

Är du intresserad av att jobba och att saminvestera med oss för att stötta tillväxtföretagen, välkommen att kontakta oss på: information@ventures.gu.se. Vi kan även nås på 031-786 5153.

Läs mer på: www.guventures. com, samt följs oss på LinkedIn, Twitter och Facebook.

Utvecklingsprojekt bedrivs med EU-medel för sociala innovationer och hållbarhet, samt kvalitetsutveckling av inkubatorstödet.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOTO SERGIO JOSELOVSKY

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

KARTA PBARDOCZ/ADOBE STOCK

FOTO LARS BOSTRÖM

4 Inspiration Västra Götalandsregionen

ANNONS

Helén Eliasson.

Johnny Magnusson.

Vägen till Västra Götalandsregionen Det tog lång tid, men gick ändå fort. Läs om hur Västra Götaland kom att bli Sveriges första självstyrande region.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Efter många års stötande och blötande av regionfrågan har regeringen tillsatt en Indelningskommitté, som har i uppdrag att senast om ett år föreslå en ny regional indelning av Sverige. Det finns dock en region som tog saken i egna händer redan för 20 år sedan – Västra Götalandsregionen.

Hösten 1996 lämnade politiker från S, V, C, Fp och Kd i Västsverige en hemställan till regeringen om att få bilda ett regionalt självstyrelseorgan på försök, och den 15 maj året därpå tog regeringen beslut om bildandet Västra Götalandsregionen.

– Diskussionen kom framför allt upp här i Göteborg. På den tiden var vi en landstingsfri kommun och hade hand om sjukvården så vi var ett fjärde landsting här i Västsverige.

4MA0CK0AR

ÖV ER HE

L A SV ER

IGE!

När det gällde våra kontakter med statliga myndigheter framför allt så var det ett jäkla virrvarr. Det var rörigt med landshövdingar hit och dit och då sa vi att vi bildar Göteborgs län, berättar Johnny Magnusson (M), Regionstyrelsens ordförande.

En unik uppgift Uppgiften som politikerna stod inför var helt unik. Det de skulle komma att genomföra var en av de största sammanslagningarna av olika organisationer som genomförts i Sverige.

De skulle bygga en helt ny organisationsform, som dessutom skulle ha nya uppgifter och befogenheter.

Arbetet inleddes med bildandet av Väststyrelsen, som skulle leda arbetet med regionsbildningen, och rent praktiskt organiserades den som en ideell förening med de tre landstingen och Göteborgs stad som medlemmar. Föreningsformen medförde att offentlighetsprincipen inte gällde, vilket väckte en del kritik men gjorde att medlemmarna kunde diskutera öppet i lugn och ro innan offentliga ställningstaganden publicerades.

Rent formellt slogs länen och länsstyrelserna samman den 1 januari 1998 och bildade då Västra Götalands län.

Där ingår Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs län utom kommunerna Mullsjö och Habo.

Ett år senare bildades Västra Götalandsregionen, eller Västra Götalands läns landsting som det formellt heter, av Landstinget i Skaraborg, Landstinget i Älvsborg, Bohuslandstinget, sjukvården och delar av kulturen i Göteborgs stad samt länsstyrelsernas enheter för länsplanering och utveckling. Västra Götaland tog därmed över ansvaret för Västra Götalands utveckling från länsstyrelsen.

Och det är just ansvaret för den regionala utvecklingen som gör Västra Götalandsregionen till något mer än ett stort landsting, en region.

Detta innebär även en maktförskjutning från den statliga nivån till direktvalda politiker på en ny demokratisk nivå, den regionala.

– Idag fungerar vi som en effektiv enhet. Storgöteborg är förvisso tyngdpunkten men alla kommuner är med i diskussionen. Alla kommunerna

Vi har ett direktvalt regionfullmäktige och här kan man som invånare utkräva ansvar. På så sätt utvecklar vi demokratin.

Helén Eliasson

har samma själv- och målbilder av vad som ska ske i Västra Götaland.

Vi har gemensamma prioriteringar när det gäller infrastruktur. Det finns saker vi inte är alldeles eniga om men så är alltid politiken. När jag var kommunalråd i Göteborg hade jag inte en susning av vad de höll på med i Svenljunga. Idag känner jag alla 49 kommuner, säger Johnny.

”Vi utvecklar demokratin” Den 1 januari 2011 blev försöket med regionen permanent, och i och med den nya utredningen om storregioner står man inför en utvidgning. Och förslaget är något som vice ordförande Helén Eliasson (S) välkomnar.

– Vi själva har inget behov av att

växa och bli större, men för att skapa en tillväxt i landet behöver vi skapa jämnstarka regioner. Jag tror inte att våra invånare egentligen funderar så mycket över organisationen. De tänker mer hur får vi en kollektivtrafik som fungerar, hur får vi vård när vi behöver.

Men jag är fullt uövertygad om att vi som är ansvariga för samhällsutvecklingen måste stå för de här delarna och organisera det som fungerar.

Men invånarnas demokratiska rättigheter är ändå det viktigaste enligt Helén.

– Med de 49 kommunerna är vi en starkare röst. Vi har ett direktvalt regionfullmäktige och här kan man som invånare utkräva ansvar. På så sätt utvecklar vi demokratin.

Mackarna som håller hela Sverige levande

Detta är en annons från Västra Götalandsregionen

Islandsprojektet

– stora vinster efter bara ett halvår

Socialtjänst och socialjour delar ut ett specialproducerat material samt en nalle till alla barn inom projektet. Illustrationer i materialet av Karolina Bång.

Västra Götalandsregionen gick i början av 2017 in i skarpt läge för sitt operativa myndighetssamarbete kring våld i nära relationer. Projektet har hämtat inspiration från Island som har ett gott och nära samarbete mellan myndigheter som gör att våldsutsatta snabbt får stöd och hjälp, samt att våldsutövare i större omfattning lagförs. På Island läggs stor vikt vid att möta barnen i de utsatta familjerna, något som det har fokuserats på i pilotområdet i Göteborg där Islandsprojektet bedrivs.

- Nu när projektet är igång har vi fått in 10 så kallade ”Islandsärenden” i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo, dvs. akuta våldshändelser i familjer där det finns barn. Och redan nu kan vi se stora vinster med ett operativt samarbete för de ingående myndigheterna säger Carina Eliason, projektledare för Islandsprojektet.

Vinsterna består av bättre skriftliga rapporter från polisen, bättre kontakt med socialtjänst och socialjour.

Polispatrullen väntar ofta kvar så att socialjour hinner komma på plats och möta upp för ett informationsutbyte. Dessutom har Barnhuset förändrat sitt arbetssätt så att alla barn i familjer där det förekommit våld, får en kontakt och blir föremål för ett myndighetssamråd.

- Det nya hos Barnhuset i Göteborg, är att de nu har samråd om barn som bevittnat våld. Det är bra att också de barnen får ett samlat stöd från myndigheterna, säger Carina Eliason.

Projektet startade maj 2015 och fram till dec 2016 har medverkande verksamheter/myndigheter tillsammans arbetat fram den samarbets-/ samverkansmodell som nu testas operativt från den 1 januari 2017.

- Från projektets start har medverkande verksamheter/myndigheter visat ett stort intresse och engagemang att arbeta tillsammans. Det finns en stark vilja och en målmedvetenhet att utveckla myndighetssamverkan vid akuta våldshändelser i familjer med barn, säger Carina Eliason

Utbildning och utvärdering är nästa steg Under projektets gång har önskemål framkommit om behovet av en fördjupad kunskap om hur man ska bemöta barn i svåra situationer.

Under hösten 2017 kommer polis, socialjour och socialtjänst utbildas inom Traumamedveten omsorg (TMO), som är ett förhållningssätt för professionella att bemöta barn som har upplevt svåra situationer.

Under 2018 kommer projektet att utvärderas av Maria Eriksson, professor vid Ersta-Sköndals Högskola.

Hon kommer att presentera sin utvärdering på en konferens under våren 2019.

Instruktionsfilm hjälper läkare En viktig del i projektet är att alla brottsutsatta och deras barn erbjuds

en hälsokontroll på vårdcentral i direkt samband med den akuta våldshändelsen. Dels för att ge ett adekvat stöd i det akuta skedet, men också för att upptäcka eventuella nya och gamla skador som kan vara viktiga att dokumentera inför en eventuell rättsprocess. Som en hjälp för doktorerna har en film om hur det mötet ska gå till tagits fram.

- Instruktionsfilmen visar alla steg som skall tas, alltifrån att brottsutsatta vuxna och barn kommer till vårdcentralen, till att de undersöks och hur de sedan tas om hand efteråt. Alla steg är viktiga, såväl det medicinska som det mänskliga mötet för barn och vuxen som är i en svår situation, säger Carina Eliason.

Lokal och nationell spridning

En målsättning för projektet är att vid goda resultat i utvärderingen kan de olika arbetssätten spridas till hela Västra Götaland och till övriga myndigheter och verksamheter i Sverige.

Den övergripande målsättningen med projektet är att i en högre grad uppmärksamma alla barn som upplever och bevittnar våld i sina familjer för att därigenom stärka deras mänskliga rättigheter.

Carina Eliason, projektledare för Islandsprojektet vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV

FAKTA OM VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV, har ett övergripande regionuppdrag från Regionstyrelsen att arbete med mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och sexuella övergrepp. VKV har ett grunduppdrag att initiera och bedriva utbildnings- och informationsverksamhet, utvecklingsarbete kring metoder och samverkan, forskning med anknytning till den kliniska verksamheten samt följa, sammanställa och sprida forskningsresultat. www.valdinararelationer.se/vkv

FAKTA OM ISLANDSPROJEKTET Islandsprojektet utvecklar ett konkret och effektivt samarbete på en operativ nivå mellan polis, åklagare, socialtjänst, socialjour samt hälso- och sjukvård.

Samarbetet fokuserar på handläggning och uppföljning av akuta våldshändelser i familjer med barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Projektet drivs av VKV och löper mellan åren 2015-2019. Därefter följer ett implementeringsarbete där de goda erfarenheterna sprids regionalt och nationellt.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Fördjupning Stadsutveckling

ANNONS

ILLUSTRATION TOMORROW

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Det är viktigt att inte bara bygga infrastruktur utan att redan från början ha med planen för en levande stad i området.

Simon Wallqvist

Centralområdet går från trafikområde till levande stadsmiljö Idag dominerar trafiken i Centralområdet men inom 20 år planeras 2 000 nya bostäder, 16 000 nya arbetsplatser, plats för kultur, grönområden och ett rikt folkliv. Genom att utveckla området runtomkring centralstationen vill man skapa en hållbar stadsmiljö som länkar ihop flera områden och samtidigt uppmanar till att låta bilen stå.

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Centralområdet är en del av Älvstaden som är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Syftet med Älvstaden är att stärka regionens kärna och att möta stadens ökade behov av bostäder och arbetsplatser genom att förtäta staden. Centralenområdet sträcker sig från älven i norr till trädgårdsföreningen i söder, från Packhusplatsen i väst och nästan halvvägs bort till

skansen Lejonet. Mitt i ligger Göteborgs centralstation.

Infrastrukturprojekt gör city levande Inom Centralområdet planeras och byggs flera viktiga infrastrukturprojekt. Bland annat den nya Hisingsbron som ska ersätta Göta älvbron över älven och beräknas vara färdig år 2020. Samtidigt byggs Västlänken som markant ökar regiontågskapaciteten till och igenom Göteborg. I den nya planen kommer 100 000 boende och 130 000 arbetande att ha gångoch cykelavstånd till en pendeltågsstation i centrala Göteborg år 2026.

– Det är viktigt att inte bara bygga infrastruktur utan att redan från början ha med planen för en levande stad i området. Vi planerar till exempel för bebyggelse i direkt anslutning till Hisingsbrons ramper, Så att det blir mer en gata i staden än ett fristående infrastrukturselement, säger Simon Wallqvist, arkitekt på stadsbyggnadskontoret.

Centralområdet beräknas vara klart år 2035, i första etappen byggs framförallt ny infrastruktur och därefter hus för boende och arbets-

Vi visar vägen.

I hela Sverige dygnet runt.

www.trafiksystem.com

Vi vill möjliggöra hållbar tillväxt och att få fler att välja järnvägen. Det gör vi här genom att skapa en stadsdel där staden och regionen möts.

Urban Hammarlund

platser. Samtidigt måste området fungera under tiden det byggs.

Det är en stor utmaning i ett så stort område som dessutom rymmer en kollektivtrafikhub.

– Vi har länge byggt för långsamt och det har skapat ett underskott. Det kan upplevas som ett stort ingrepp i stadsmiljön men samtidigt måste man komma ihåg att staden är en organism som lever och växer. Den är i konstant förändring, säger Simon Wallqvist.

Målet att låta bilen stå I områdets mitt precis vid centralstationen ska Göteborg få sitt eget downtown - RegionCity. Det kommer karaktäriseras av gågator, levande bottenvåningar med handel och de högre

husen med både kontor och bostäder.

Målet är att ge många möjlighet att bo eller arbeta vid järnvägen och samtidigt skapa tillväxt. Forskningen visar att fler låter bilen stå om man har närhet till effektiv kollektivtrafik.

– Vi vill möjliggöra hållbar tillväxt och att få fler att välja järnvägen. Det gör vi här genom att skapa en stadsdel där staden och regionen möts. Eftersom vi lever i en internationell konkurrens och har en stark urbanisering kan vi inte vänta med utvecklingen. I RegionCity bygger vi parallellt med att infrastrukturen byggs. Vi siktar på att leverera delar både till stadens 400 års jubileum 2021 och tills Västlänkens öppnade av station Centralen december 2023, säger Urban Hammarlund,

regionchef Jernhusen.

RegionCity blir en plats för ökad rörlighet, fler mänskliga möten och tillväxt. Detaljplaneringen pågår och projekteringen har startat. 2021 öppnar Jubileumstornets första kontor och en skybar med utsikt till Vinga.

I december 2023 öppnar Älvtornet och västlänkens station Centralen.

Det är en stor förändring som pågår i staden och det har gett både positiva och negativa reaktioner.

Många är inte vana vid att det byggs i den här takten eller i den här formen men det behövs för regionens och stadens framtida utveckling. Infrastruktursatsningarna i västsvenska paketet ger en större arbetsmarknad. Älvstadsvisionen ger en starkare kärna. Om man tex.valt att bygga på ett traditionellt sätt runt stationen hade området beräknats ge ungefär 5 000 nya arbetstillfällen. Om man, som i det här fallet, väljer att bygga mer på höjden likt ett litet Manhattan kan det ge 30 000 nya arbetstillfällen.

En sådan central satsning ger också sekundära effekter ute i regionen 100 arbetstillfällen i RegionCity ger ytterligare 70-80 ute i regionen.

Detta är en annons från Fortum

Sverige håller på att ställa om till ett mer hållbart samhälle och i längden en cirkulär ekonomi. Det innebär allt högre krav på sortering och återvinning av avfall, inte minst miljöfarliga ämnen. Fortum Waste Solutions, tidigare Ekokem, är idag den enda aktören som erbjuder lösningar för hela kedjan.

Nya möjligheter till effektiv återvinning för industrin i Göteborg I april i år bytte Ekokem namn till Fortum Waste Solutions. I och med Fortums uppköp av verksamheten har nya investeringar och satsningar kommit till med syftet att kunna erbjuda industrier över hela Sverige de bästa helhetslösningarna för hantering av avfall, återvinning och marksanering. Håkan Hansson, regionchef inom försäljning på Fortum Waste Solutions, berättar mer om vad uppköpet inneburit: – Vi kan nu göra kostsamma investeringar som inte var möjliga tidigare, och addera fler affärsområden till vårt erbjudande. Med detta steg får vi ännu större kraft att skapa kompletta lösningar för återvinning och hantering av avfall.

Vad är det som gör er unika?

– Vi arbetar med något vi kallar ”total waste solutions”, tjänster för att ta hand om alla olika avfallsslag. Genom

att hantera det mer komplexa avfallet och behandla det genom högtemperaturförbränning i roterugn oskadliggör vi de farliga kemiska föreningarna i avfallet, vilket inte är möjligt vid vanlig förbränning. En förutsättning för att cirkulär ekonomi ska fungera fullt ut är att man sorterar ut farliga ämnen ur kretsloppet och hanterar dem på ett miljöriktigt sätt. Dessutom bygger vi nu upp en möjlighet för våra kunder att börja sortera avfall redan på plats hos dem själva.

Vad innebär detta för era kunder?

– Att de får ordning på sin avfallshantering, blir effektivare och förbättrar sitt miljöarbete. Vi erbjuder mätbara förbättringar som ger effekt både för ekonomi, säkerhet och miljö.

Vår framtid kräver slutna system för mycket av det material vi använder, och att vi får bort de farliga kemikalierna från naturens kretslopp. För våra kunder är det viktigt att ta sitt ansvar, spara resurser och bidra till en renare värld.

Det hjälper vi dem med.

Vad händer i Göteborgsregionen just nu?

– Vi bygger en ny anläggning och skapar också ett nytt tjänsteutbud för marknaden här. Det handlar framför allt om tank- och cisternrengöring, schakt- och sedimenthantering, avfallshantering, oljeavskiljning samt vattenbehandling. Vi kommer också att satsa mycket på att hålla en hög servicenivå. Det ska vara enkelt, flexibelt och tryggt att samarbeta med oss!

Varför är det här en så viktig fråga?

– Miljöfrågor tar allt mer plats i samhället och i industrin.

Lär mer om Fortum Waste Solutions på www.fortum.com/wastesolutions

ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM!

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Inspiration ElectriCity

ANNONS

FOTO ANNA HULT

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Lotta Göthe.

Tyst, miljövänlig och eldriven kollektivtrafik. Det låter kanske som en framtidsdröm för bra för att vara sann? I Göteborg är detta redan verklighet. I sann triple helix-anda, ett samarbete mellan samhälle, industri och akademi, jobbar man för fullt med nya idéer och lösningar för framtidens stad.

TEXT NATHALIE HALLBERG & LEIF SVENSSON

ElectriCity är projektet som driver forskning och stadsutveckling framåt genom att utveckla, testa och demonstrera elektrifierade lösningar för resor och transporter.

Sedan juni 2015 kan göteborgarna resa med eldrivna bussar på linje 55 mellan Chalmers båda campus, Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park. Bussarna drivs till största delen av förnybar el och ombord finns trådlöst internet och möjlighet för resenärerna att ladda mobiler, surfplattor och datorer. Hittills har över 1,5 miljoner resor genomförts på linje 55 och resenärerna ger linjen högt betyg.

Nu har samarbetet beslutat att utöka trafiken och nästa år tas två eldrivna högkapacitetsbussar i drift.

Samtidigt planeras för en utvidgning med fler tunga fordon för tyst och emissionsfri stadstrafik.

Lotta Göthe, koordinator för ElectriCity, framhåller att samarbetsformen gjort det möjligt att ta tillvara olika kompetenser inom ett stort antal områden på ett effektivt sätt. Det är nyckeln till projektets framgång.

– ElectriCity har utvecklats till

FOTO HELENA LIND

ElectriCity visar vägen till framtidens hållbara stad En fråga är till exempel vad som händer om till exempel bussen tas dit människorna finns, och inte tvärtom.

Stefan Eglinger

ett samarbete mellan 15 parter som har en gemensam vision om hållbara elektrifierade resor och transporter i staden, säger hon.

Lotta Göthe liknar projektet vid ett knytkalas, dit alla kommer och bidrar med just sin spetskunskap.

Aktörerna bidrar med expertis och idéer och koordinatorerna ser till att allt hänger ihop. Arbetssättet öppnar upp för många fler idéer och tankar.

– Det är fantastiskt roligt att olika parter vill kliva in och bli en del av samarbetet, trots att allt inte varit definierat från början. Vi skulle aldrig ha åstadkommit så mycket på så kort tid som vi har gjort, om så många inte hade vågat skriva under på den här gemensamma

visionen, säger Lotta Göthe.

Busslinje 55 är en så kallad demonstrationsarena, där nya idéer och funktioner testas och utvecklas.

Det innebär att olika alternativa lösningar kan prövas och utvärderas i skarp trafik, för att sedan användas i flera sammanhang.

Försöken utvidgas 2018 I triple helix-samarbetet finns en gemensam bild om en hållbar elektrifierad trafik, där man både ser till utvecklingen ur resenärernas perspektiv och till en hållbar stadsutveckling. Bland annat finns en inomhushållplats vid Teknikgatan på Lindholmen, en tyst väntkur vid Sven Hultins plats samt flexibla ståplatser och möjlighet till mobilladdning och

wifi ombord på bussarna. Tanken är att testa hur man kan utveckla kollektivtrafiken och identifiera fördelar, nackdelar och utmaningar vid en jämförelse med dagens lösningar. Ännu har forskarna inte alla svar, men helt klart är att linje 55 uppskattas av resenärerna.

Västtrafiks undersökningar visar att resenärerna på linje 55 är betydligt mer nöjda än de som åker buss på andra linjer i staden.

Lärdomarna tas nu med in i nästa fas av samarbetet, som innebär en utvidgning av försöken med eldrivna fordon. I juni 2018, lagom till målgången för Volvo Ocean Race, kommer två nya eldrivna ledbussar att sättas i demonstrationstrafik mellan Nordstan och Frihamnen. De

båda prototypbussarna ska därefter användas i skarp trafik på stombusslinje 16, som kommer att utrustas med laddinfrastruktur och olika hållplatsfunktioner för elektrifierad högkapacitetstrafik. I planerna ingår också tester med andra tunga eldrivna fordon.

Göteborgs Stads trafikdirektör, Stefan Eglinger, ser en ökad andel elektrifierade fordon som en viktig nyckel till stadens framtida utveckling.

– Med mindre trafikbuller och renare luft får vi helt nya möjligheter att fortsätta bygga en tätare, närmare stad med ökad livskvalitet för invånarna, säger han.

Med erfarenheterna från ElectriCity i ryggen prövar man redan nu nya analys- och planeringsverktyg som baseras på andra kalkyler för till exempel buller, än de som använts hittills. Men för att utvecklingen verkligen ska ta fart behöver fler konventionella bussar, lastbilar och bilar bytas ut mot eldrivna.

– Det som krävs är större volymer, och här har vi möjlighet att ta ett betydelsefullt steg vid nästa stora bussupphandling som sker i Göteborg 2020.

Enligt de ursprungliga planerna skulle ElectriCity-samarbetet sträcka sig fram till 2018. Den främsta anledningen till att det nu förlängts är att resultaten i många avseenden överträffat förväntningarna. Samarbetsformerna har visat sig fungera väl liksom den nya tekniken, och inte minst viktigt – göteborgarna gillar sina elbussar.

– Även många som sällan eller aldrig åker buss känner en stolthet över att staden går före i utvecklingen av en tystare, renare transporter, det är både ett viktigt mål och en stark drivkraft för det fortsatta arbetet , säger Stefan Eglinger.

Detta är en annons från Trafiksystem Väst Ny teknik möter gammal. Håkan Sedelius med en ny ITS­skylt i bakgrunden.

MÄNNISKAN ÄR PROBLEMET OCH

LÖSNINGEN TRAFIKINFARKTER UPPSTÅR nästan

samarbetar kan trafiken prioriteras

alltid på grund av den mänskliga fak-

och styras så att störningar mildras.

torn. För att få ett jämnt och säkert

Precis som inom industrin fungerar

flöde i den expanderande stadens

lean-principen för att underlätta

trafik krävs att de tekniska system­

trafik flöden.

en och trafikanterna samarbetar.

– För att erhålla optimering och

Resultatet blir snabbare resor, trevli-

kontinuitet måste du ha en partner

gare bilister, mindre stress och färre

som levererar en teknik anpassad till

olyckor.

människan. Och det snabbaste sät-

Vid köbildning och stockningar ser

tet att förändra ett beteende är att

man ofta trafikanter som tar risker

framhålla nyttan med förändringen.

för att hitta alternativa vägar. Det är

Tekniken kan spara mycket tid och

fullt förståeligt eftersom människan

ge en lugnare trafik, enligt Håkan

vill hålla sig i rörelse och känna att

Sedelius, VD på Trafiksystem Väst AB.

det händer något. Trafiken är som ett

blodomlopp som måste ha flyt.

KÖPENHAMN ETT BRA EXEMPEL

Cykelflödena i Köpenhamn är ett bra

TEKNIK I MÄNNISKANS TJÄNST

exempel där man lyckats förändra ett

Utmaningen växer med storleken på

beteende. Cyklisterna rör sig som

staden och när olika trafikslag ska

ett stim och trafiken flyter effektivt.

samsas om samma trafikområde

Detta flöde kompletteras nu med oli-

uppstår ofta problem.

Med hjälp av tekniska system som

ka tekniska lösningar som kommer att underlätta trafiken ytterligare.

VI VISAR VÄGEN. Trafiksystem är en av Sveriges ledande aktörer inom lösningar för vägtrafik system där el och styrning är en av huvudkomponenterna samt entreprenad, drift och underhåll. Våra affärsområden är Belysning, Trafiksignaler, Laddstolpar och ITS ­ Intelligenta Transportsystem.

HÖGT I TAK PÅ JOBBET! Flobyskåpet är lätt, starkt och återvinningsbart. Du kan lasta mer, minska bränsleförbrukningen och lita på att det håller för tuffa tag. Våra konstruktionslösningar baseras på lättbyggnadsteknik, vilket ger minskad miljöpåverkan. På det välvda taket samlas inget vatten som kan frysa. Och du vet väl att Flobys tak släpper igenom ljus som gör jobbet lättare? Fråga din billeverantör efter miljövänliga påbyggnader från Floby. För om bilen är en viktig kompis i jobbet – varför skulle du nöja dig med mindre?

www.autokaross.se • 0515-72 34 00

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Utmaning Korsvägen

Lina Gudmundsson.

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Sophia Älfvåg.

”Det gäller att hitta balansen” Biltrafiken ska minska och de gående, cyklisterna och kollektivtrafiken ska prioriteras. Det ska bli lätt att röra sig i området. Det är målet när Korsvägen i centrala Göteborg nu ska förvandlas.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Korsvägen är en historisk plats, och har varit en port in till Göteborg sedan 1600-talet. På senare år har den även varit en knutpunkt för trafiken.

En stökig och överbelastad sådan där gående och cyklister upplever att det är rörigt att ta sig fram. Nu planeras området om för att göra det trevligare för boende och besökare.

Lina Gudmundsson och Sophia Älfvåg är projektledare för Korsvägen för Trafikkontoret respektive Stadsbyggnadskontoret och två av dem som arbetar med att forma Korsvägens framtid.

– Göteborg växer och det gäller att hitta balansen för att skapa en trevlig

stadsmiljö, säger Lina Gudmundsson.

Omfattande dialog I och med Västlänken skapas tre nya stationer under jord; Göteborgs central, vid Haga och en vid just Korsvägen.

– Utrymmet under jord ger stora möjligheter, att kunna vara under jord är inte vi göteborgare vana vid.

Vi får andra rörelsemönster i och med Västlänkens station vid Korsvägen. Det innebär en helt ny situation för vardagslivet och vid de väldiga toppar av besökare som finns i det här området, säger Sophia Älfvåg, projektledare Stadsbyggnadskontoret.

Svenska Mässan, Liseberg, Världskulturmuseet, Universeum, Scandinavium, Valhalla sporthallar och Valhallabadet drar till sig sammanlagt cirka sex miljoner besökare per år så att det blir toppar är lätt att förstå.

Under arbetet med stadsutvecklingsprogrammet för Korsvägenområdet har man haft en omfattande dialog, i projektgrupper, i möten och workshops och idéer har fångats upp

Det är viktig att kollektivtrafiken fungerar och att cyklister och gående kan ta sig fram.

Lina Gudmundsson

från olika aktörer men också närboende och andra göteborgare.

– Vi har ju också mycket direkt samarbete med Svenska mässan, Liseberg, universitetet och andra.

Vi samverkar även med andra förvaltningar. Vi bygger staden tillsammans för att hitta den rätta balansen, Sophia Älfvåg, projektledare Stadsbyggnadskontoret.

Fem år av byggtid Bygget av Västlänken innebär att 100 000 boende och 130 000 arbetande kommer att få gång- och cykelavstånd

till pendeltåg inom centrala Göteborg.

Trafiklösningen på Korsvägen kommer att färdigställas först efter det att schaktarbetena för Västlänken är färdiga, kanske runt år 2022.

Så nu väntar fem år av byggtid.

Området mellan Liseberg och backen mot Universitetsbiblioteket kommer att vara uppgrävt i olika etapper. Under byggtiden ska kollektivtrafik, bilar, gående och cyklister ledas fram i området vid sidan av de öppna schakten.

– Det blir en utmaning, det är viktig att kollektivtrafiken fungerar och att cyklister och gående kan ta sig fram, säger Lina Gudmundsson.

Kanske prövas göteborgarnas tålamod under de närmaste åren, men det kommer en ljusnande framtid.

Om bara allt går som planerat.

Stadsutvecklingsprogrammet Korsvägen Så här ska Korsvägen fungera år 2035 enligt stadsutvecklingsprogrammet: ”En utveckling som knyter

samman stadsdelar, världsdelar och människor. Västlänkens station har en stor betydelse för trafikflödena i marknivå, och att Västlänken trafikeras av ett stort antal människor är något som hela området kring Korsvägen drar nytta av, och utvecklas vidare kring. Stationslägena, och det anslutande stadslivet, pulserar med tågen och dygnsrytmen, och de olika verksamheterna integreras mer när stadsrummen och gatorna mellan dem inbjuder till vistelse och stadsliv.

I den ökade exponeringen av olika stråk, med evenemang, kunskap, kultur, upplevelser och parkmiljöer, öppnas fler möjligheter för utbyten.

Korsvägenområdet fungerar både väl i stadens trafiknät, och som destination och målpunkt med egenvärde, som väljs för sitt utbud, identitet, närhet, utformning och stadsliv. Kring Korsvägen är helhetsupplevelsen prioriterad. Det är tryggt att röra sig, och den samlade stadsbilden är upplevelserik, öppen för ett aktivt gatuliv och oväntade sammanträffanden”.

Detta är en annons från Universeum

Nya kunskapsmiljöer för en hållbar framtid – Sverige och världen är i förändring och Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling kommer tveklöst att vara i fokus framöver.

God utbildning för alla, mål 4, är en avgörande framgångsfaktor för de övriga målen.

Det säger Carina Halvord, VD på Universeum. Ända sedan starten 2001 har science centret i Göteborg pekat på behovet av lärande för lärandets egen skull – på bildning snarare än på kunskapsöverföring.

Att uppmuntra och utmana besökarna att ställa relevanta frågor har alltid varit viktigare än att presentera rätt svar.

– Vi ger bränsle till barns och vuxnas lärande, varje dag, året om. Som science center har vi en viktig roll att spela för att stärka Sveriges förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle och då är kunskap nyckeln.

På Universeum använder vi naturvetenskap och teknik för att skaffa oss kunskap om världen och förstå komplexa systemsamband. Hur allt hänger ihop och hur jag kan förhålla mig till det på ett hållbart sätt, förklarar Carina Halvord.

Varje år besöker nära 600 000 människor Universeum för att uppleva och engagera sig i naturvetenskap och teknik. Hela 70 000 av dem är skolelever och 2 000 är lärare som fortbildas av science centrets egna pedagoger.

Lärmiljön på Universeum knyter an till både skolan och vardagen. Här ges många möjligheter till laborativa och problemlösande arbetssätt. Samtidigt kan man här, till skillnad från i naturen och vardagstillvaron, studera företeelser och söka kunskap på ett pedagogiskt, systematiskt och lustfyllt sätt.

– Vi tror att barn och vuxna, genom upplevelserna på Universeum, kan finna vägar för att se de mångvetenskapliga sambanden och att varje människa själv spelar en viktig roll, säger Carina Halvord.

2016 fyllde Universeum 15 år. Tillsammans med ägarna Chalmers, Göteborgs universitet, Västsvenska Handelskammaren och Göteborgsregionens kommunalförbund startade då också planeringen för de kommande 15 åren.

– När vi nu riktar vi blicken mot 2030 knyter vi självklart an till Parisavtalet och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Det är ämneskunskap, kritiskt tänkande, kreativitet och vilja att själv förändra och förändras som krävs för att både dagens och morgondagens generationer ska kunna leva hållbart.

Med fortsatt utgångpunkt i naturvetenskap och teknik gör nu science centret en storsatsning för att

utveckla en fysisk och digital arena för laborativt lärande som går på djupet, ger människor nya insikter och leder till transformation.

– Vår verksamhet kommer att växa för att skapa utrymme för utställningar, labb och digitala lärmiljöer där man får uppleva hur ny teknik och ny kompetens leder till hållbar utveckling. Hos oss ska barn och vuxna få forska och lösa problem på riktigt. Vi ska vara en grogrund för talanger inom utvecklingsområden som Life Science, hållbar kemi, maritima miljöer och rymdteknik.

Satsningen har redan startat. Genom en jubileumsdonation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och i samarbete med Visualiseringscenter C, Tekniska Muséet, Umevatoriet och Science Center Malmö Muséer satsar verksamheten på en helt ny typ av kunskapsupplevelse med hjälp av världsledande visualiseringsteknik.

Det kommer tydligast att synas genom den domteater som ska byggas på Universeums tak. I den stora kupolen kommer besökarna tas med till platser de aldrig själva kunnat nå, se det som annars skulle vara dolt och få förståelse för skeenden som är för små, för stora, för snabba eller för långsamma för människan att överblicka. Barn och vuxna ska här få studera hur världen fungerar utifrån banbrytande forskning inom till exempel mikro- och cellbiologi, nanoteknologi, kvantfysik och autonoma system – forskning som fått avgörande betydelse för hur vi ser på världen.

– Med hjälp av visualisering kan vi nå varje barn och varje vuxen som besöker oss, oavsett vilket språk de talar, vilken kunskapsnivå de befinner sig på eller vilken bakgrund de har. Domteatern kommer att vara ett kraftfullt pedagogiskt verktyg som ger ny förståelse och kunskap genom omskakande, storslagna upplevelser.

– Vi är övertygade om att alla unga, med rätt support, kan bli avgörande förändringsagenter när vi tillsammans möter de 17 globala målen för hållbar utveckling, avslutar Carina Halvord och sträcker samtidigt ut en hand till filantroper, företag och offentliga verksamheter som vill vara en del av satsningen.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Perspektiv Tågtrafik

ANNONS

FOTO OLANDSFOKUS/ADOBE STOCK

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Ingen skulle komma på tanken att EPAtraktorer och Formel 1 använder samma väg men så är det i tågtrafiken idag.

Birgitta Losman

Tillväxt på räls är vägen fram Om Birgitta Losman, ordförande i Regionutvecklingsnämnden och gruppledare för Miljöpartiet får som hon vill så kommer en stor del av Västra Götalands tillväxt att komma på räls. Höghastighetsbanan och en satsning på godstrafiken med bland annat dubbelspår till Norge ska hjälpa regionen att uppnå både klimatmål och ekonomisk utveckling.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

I Västra Götaland satsar man brett på samhällsutbyggnad och infrastruktur, vilket visas i regionens strategiska styrdokument ”Målbild tåg 2035”.

I målbild tåg 2035 lyfter regionen fram en vision om en tredubbling av resandet på tåg. Detta inbegriper utveckling av bland annat Västra Stambanan, de regionala banorna

såväl som Sverigeförhandlingens målsättning om ny stambana i stråket Borås – Jönköping – Stockholm.

Västsvenska paketet och Västra stambanan och Västra Götalandsregionen. Man är också engagerad i Sverigeförhandlingen, där ett av syftena är att etablera Sveriges första höghastighetsjärnväg.

Det kan finnas många anledningar att satsa på en tillväxt på räls.

Minskad trängsel, minskat vägslitage, ökad attraktivitet och mindre miljö- och klimatpåverkan är några av dem. Birgitta Losman vill gärna se ännu större satsning på tågtrafiken för att människor ska kunna ta sig fram snabbt bekvämt och miljövänligt och en väl utvecklad godstrafik.

– Det pratas mycket om hur viktigt det är att persontrafiken går i tid och då särskilt fjärrtrafiken. Men det är lika viktigt att godset kommer fram i tid. Jag tror att andra delar av landet kanske inte alltid förstår vilken central betydelse godstrafiken har här nere. Göteborg är ju en av

Jag tror att andra delar av landet kanske inte alltid förstår vilken central betydelse godstrafiken har här nere.

Birgitta Losman

Skandinaviens viktigaste hamnar exempelvis, säger hon.

Större satsning mot Norge Efterfrågan på både resande och godstransporter förväntas öka, vilket också innebär ett ökat behov av trafik med alla kategorier av tåg: snabbtåg, regionaltåg, pendeltåg och godståg.

Den omdiskuterade nya stambanan till Stockholm är en viktig del i den framtida utvecklingen. Banan byggs för persontrafik och därmed kan dagens spår frigöras för godstrafik och utökad pendeltågstrafik som går i tid.

– Vi har ett system som byggdes upp för 100 år sedan och där alla ska gå på samma spår. Vi måste få spår anpassade efter olika hastigheter

för fjärrtrafik, godståg och pendeltågstrafik. Ingen skulle komma på tanken att EPA-traktorer och Formel 1 använder samma väg men så är det i tågtrafiken idag.

– I samarbete med Göteborg stad jobbar vi hårt för att i första hand få dubbelspår till Norge. E6 är ju så fylld med godstransporter att det mer är som ett rullande lager. Det är inte bra för miljön, inte för säkerheten och inte heller bra för besöksnäringen. Här upplever jag att intresset är större på den norska sidan än vad det är här.

Men vi jobbar vidare. För oss är det här lika viktigt som Öresundsbron är för Skåne, säger Birgitta Losman.

”Flerkärnighet är viktigt” Regionen jobbar för att skynda på

utvecklingen och har bland annat kontakt med många politiker, ofta i samverkan med andra. Just nu behöver vi visa på det stora behovet av bättre järnvägar i regionen då det pågår en revidering av den nationella infrastrukturplanen för åren 2018-2029.

I juni väntar uppvaktning om Sverigeförhandlingen hos infrastrukturminister Anna Johansson (från Göteborg) tillsammans med representanter för de två andra storstadsregionerna.

Birgitta Losman poängterar också hur viktigt det är att tänka på hela regionen. Det är 49 kommuner att ta hänsyn till i Västra Götaland.

För att människor och företag ska trivas i en region är flerkärnighet viktigt, menar Losman.

– Det går att bygga mycket utveckling kring stationssamhällen exempelvis. När det görs kalkyler om samhällsnytta så är det när man kopplar ihop olika regioner som de stora vinsterna görs. Vi bygger samhället, det är viktigt att ha det perspektivet.

LADDAD. med GARO Futuresmart™

Effektiv fordonsladdning hemma, borta och på väg

Publika laddstolpen LS4

GARO levererar det marknaden vill ha. Smarta laddboxar för arbetsplatsen eller bostaden. Lättskötta laddstationer som tål tuffa krav på offentliga platser. Kraftfulla snabbladdare för riktigt stora fordon.

Alla med modern design och tydlig laddindikering. Tack vare stor framsynthet och stark innovationskraft har vi blivit den ledande leverantören av ladd-infrastruktur för elfordon i hela Norden.

GARO Futuresmart™ garanterar vår innovation av framtidssäkra produkter som säkerställer energibesparing, smartare styrning och enkelhet i användandet.

garo.se

En nytänkande kraft

MÖT FRAMTIDEN MED

MITSUBISHI ELECTRIC I det moderna samhället ställs stora krav på energieffektivisering och god komfort. För att uppnå detta mål krävs väl genomtänkta lösningar.

Vi på Mitsubishi Electric jobbar kontinuerligt med banbrytande global miljöteknik för att bidra till ett mer hållbart samhälle.

Vår stora styrka är att all forskning och produktutveckling sker i egna laboratorier, samt att alla viktiga komponenter tillverkas i egna fabriker. Detta gör att vi kan garantera kvaliteten och prestandan på alla produkter som säljs under varumärket Mitsubishi Electric.

HETVATTENVÄRMEPUMP MED NATURLIGT KÖLDMEDIUM CO2 Högeffektiv varmvattenvärmepump med naturligt köldmedium CO2.

Optimalt verktyg för energiklassificering av byggnader med hög varmvattenproduktion.

Vi har produkter som tar hand om fastighetens kyl och värmebehov på ett mycket effektivt sätt. Varje rum är en egen temperaturzon. Överskottsenergi för produktion av kyla används med fördel för värme eller varmvatten produktion.

Kontakta oss för mer information eller gå in på vår hemsida www.mitsubishi-aircon.se

KONTAKT

08-625 12 30 melpro@se.mee.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Profilen Emmali Jansson

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Framtidens Göteborg är Skandinaviens centrum Framtidens Göteborg ska bli ett centrum för Västra Götalandsregionen och hela Skandinavien. Genom att bygga hållbart och förtäta staden kommer stadsdelarna smälta samman och skapa en mer levande stadsmiljö.

Emmali Jansson (MP), ordförande för byggnadsnämnden ser stor potential i de många outnyttjade ytor som finns mellan stadsdelarna.

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID FOTO PETRA ELF

E

mmali Jansson (MP) blev ny ordförande för Göteborgs byggnadsnämnd i mars i år.

Hon har arbetat inom stadsutveckling och bostadsfrågor i många år.

Hon är dessutom bostadspolitisk sekreterare för Miljöpartiet i Göteborg och för Miljöpartiet i riksdagen. Som ordförande i Göteborgs byggnadsnämnd vill hon fortsätta att utveckla Göteborg till en levande, inkluderande och sammanhängande stad som ska fungera som ett Skandinaviskt centrum.

– Det blir en tågtrafikhub för hela regionen och det är viktigt att alla delar av staden på ett bra sätt knyts ihop med den, säger Emmali Jansson.

Hög byggtakt Utanför Göteborg varierar utmaningarna inom Västra Götaland.

Göteborg och Borås är urbana magneter med stadig befolkningstillväxt vilket ställer krav på fler bostäder och utökad kollektivtrafik. I till exempel Norra Dalsland sker däremot avfolkning och kommunerna får kämpa för att behålla sina invånare. Skillnaderna blir större mellan stad och land.

Det gör att städerna nu står inför ett stort byggbehov. Byggtakten i Göteborg är hög just nu men är ännu inte så hög som under miljonprogrammet på 60- och 70-talen.

– Det är många bostäder som

snart är färdiga och jag ser fram emot flera inflyttningsfester under kommande åren. Redan nästa år kommer situationen vara bättre och många nya bostäder klara för inflyttning, säger Emmali Jansson.

Hon menar att vi ser en peak i byggandet nu men att byggtakten inte ska stagnera. Planen är att möta efterfrågan på bostadsmarknaden inom tio år. Samtidigt som man satsar på bostadsbyggandet måste man planera för en levande stad med flera olika funktioner i varje område.

– Många områden som byggts är planerade med antingen enbart bostäder eller med enbart handel. När man bygger så främjas bilberoendet samtidigt som bostadsområdena blir exkluderade från den levande stadsmiljön. För att bryta trenden behöver man bygga en roligare stad där bostäder, handel och kontor är blandade, säger hon.

Outnyttjade ytor mellan stadsdelarna Göteborg är uppbyggd med flera olika stadsdelar som inte riktigt hänger ihop. Det finns stora områden av ingenmansland eller bilvägar mellan dem. Genom att bygga mycket och täppa igen de outnyttjade ytorna skapas både trygghet och inkludering.

Genom att dessutom anlägga cykelbanor och utöka kollektivtrafiken av

Redan nästa år kommer situationen vara bättre och många nya bostäder klara för inflyttning. olika slag binds stadsdelarna ihop. I planen ligger nu utökad spårväg och fler busslinjer som ska vara färdigt till år 2035. Det planeras också för en linbana över älven som är tänkt att bli klar till Göteborgs 400-årsjubileum.

– Linbanan mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen blir både en snabb och smidig resa för pendlare, bara några minuter kommer det ta att resa över älven. Linbanan främjar både kultur och turism i kombination med funktionellt resande för göteborgarna. Precis som på Långgatorna där vardagsliv blandas med turism, säger Emmali Jansson.

Förr byggdes mycket av det nya i utkanterna av staden men så ska det inte fortsätta. För att förtäta innerstaden och utnyttja de döda ytorna är strategin att bygga emellan stadsdelarna. Med projektet Älvstaden skapas en helt ny blandad och levande stadsdel mitt i Göteborgs centrum

TECKNINGSMUSEET 27 MAJ–27 AUG DEN STORA UTSTÄLLNINGEN OM SVENSK ILLUSTRATION 1880–2020 GRÖNINGEN, LAHOLM 22–29 JULI CYKELFESTIVALEN

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

ANNONS

Emmali Jansson Profilen 15

Man måste bygga olika sorters boenden i stadsdelarna. och på så sätt byggs de olika centrala stadsdelarna ihop. Det nya området kommer att vara varierande och erbjuda både handel, service, boende och arbetsplatser. Älvstaden ligger precis kant i kant med centralstationen med sin kollektivtrafikhub som kommer främja en bilfri stadsdel.

Digitaliseringen påverkar samhället och nya handelsmönster och levnadsvanor har uppstått. Många handlar på nätet och är i större behov av mindre lokala affärer i närområdet att komplettera med. Det planeras därför att byggas olika sorters handelsplatser i närområdena, både längs med de nya boulevarderna men också i form av köpcentrum.

– Båda sorterna behövs eftersom de tilltalas av olika människor men vi ska inte längre bygga stora bilanpassade handelsplatser utanför stadskärnan. Handeln bidrar till levande kvarter och det ska man ta till vara på, säger Emmali Jansson.

Bygger ihop förorter När förorterna i Göteborg planerades på 60-talet la man dem långt utför stadskärnans gränser. Det krävs att Göteborgs befolkning blir mer än tio gånger så stor jämfört med idag för att de ska växa ihop med Göteborgs centrala delar. Därför skapar man istället större kluster och bygger ihop de olika förorterna till levande satellitområden.

– De avlägsna förorterna ska byggas ihop med varandra med hjälp av nya byggnader, boulevarder och cykelvägar. De mentala avstånden ska bli kortare mellan tätorterna för att skapa en levande stadsmiljö och mer trygghet, säger Emmali Jansson.

Förminskas de mentala avstånden ökar samspelet mellan punkterna och människor med olika bakgrund möts menar hon. En sammanhängande stad bygger dessutom bort en del av integrationsproblematiken.

– Man måste bygga olika sorters boenden i stadsdelarna. Både dyrare bostadsrätter och hyresrätter med rimliga hyror för att locka olika sorters boende. Vi har sett för mycket lyxrenoveringar i hyresrätterna de senaste åren som gjort att boende tvingats flytta. Våra kommunala bostadsbolag ska i fortsättningen renovera medvetet så att alla kan bo kvar, säger hon.

Genom att genomföra stegvisa renoveringar där basrenoveringen inte innebär någon hyreshöjning ska alla kunna välja efter förmåga. I de nybyggda hyresrätterna ska det också finnas alternativ för dem med lägre inkomst. Från och med i år ska tio procent av alla markanvisade hyresrätter ha en lägre hyra än 6000 kronor i månaden för en trerummare.

– Även om det inte är så stora volymer är det ett tillskott som ger en större blandning i stadsdelarna, säger Emmali Jansson.

Höjd vattennivå Långsiktigt står Göteborg inför flera stora klimathot. Framförallt är det hotet från höjd vattennivå i havet och i älven. Det behövs byggas portar mot havet för att skydda staden mot översvämning men frågan om vem som ska finansiera sådana åtgärder är inte löst. Älvkantsskydd, så som murar och vallar, är enkelt att planera in i bygget av de nya områdena men de behövs också byggas i de gamla stadsdelarna vilket är svårare. Den gamla stadsbilden behöver bevaras och bör inte förändras men samtidigt riskerar översvämningar att förstöra de kulturhistoriska arvet.

– Som det ser ut idag behövs ny lagstiftning som möjliggör att man kan ta avgifter från dem längre ner för att bygga skydd och portar längs älven. Portar skyddar staden från översvämningsrisk men staten borde medfinansiera en sådan lösning, säger Emmali Jansson. n

Fastighetsmässan – en arena för fastighetsbranschen Nu händer det mycket i Göteborg och inom de kommande åren kommer det att ske stora förändringar som påverkar fastighetsbranschen. Den 6-7 september är det dags för Fastighetsmässan i Göteborg som anordnas för fjärde gången i rad. En mötesplats där viktiga samhällsfrågor med fokus på Göteborg kommer att diskuteras ur en rad olika perspektiv.

Att fastighetsbranschen både berör och engagerar inom olika samhällssektorer framgår tydligt när man tar del av dagliga nyhetsrapporteringar. Fastigheter, och inte minst bostäder, samlar frågor som stadsplanering, integration, hållbarhet, ekonomi och säkerhet.

En av gästerna är förre finansministern Anders Borg som kommer att tala om hur pågående digitalisering och globalisering påverkar ekonomin, men även om hur de europeiska ländernas regeringar och företag måste anta de utmaningar samt ta vara på de möjligheter detta innebär, säger Caroline Svärd, projektchef på Easyfairs som anordnar de årligen återkommande och välbesökta fastighetsmässorna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn.

GODA UTSIKTER – året runt GODA UTSIKTER – året runt

www.stromstad.se

Ett av flera skäl till att vi fortsätter att växa hållbart

www.stromstad.se

Ett Härav är flera någraskäl till:till att vi fortsätter att växa hållbart ärmodell någraför till: •Här Unik prisvärt byggande av bra hyresrätter • Natur och friluftsliv i världsklass enligt nyhetskanalen CNN • Unik modell för prisvärt byggande av bra hyresrätter • Sveriges första marina nationalpark • Natur och friluftsliv i världsklass enligt nyhetskanalen CNN • Grön el i kommunala bostäder • Sveriges första marina nationalpark • Grön el i kommunala bostäder

Vy från Strömstads stadshus Vy från Strömstads stadshus

• • • • • • • •

Stark besöksnäring med natur, hälsa och kultur som varumärke Kunskapsföretag och forskning inom miljöteknik och läkemedel Stark besöksnäring med natur, hälsa och kultur som varumärke Gott grannskap och stark handel (högst handelsindex i Sverige) Kunskapsföretag och forskning inom miljöteknik och läkemedel Nytt kulturhus – invigs 2017 Gott grannskap och stark handel (högst handelsindex i Sverige) Nytt kulturhus – invigs 2017

Befolkningsökning Befolkningsökning 2012-2015: 2012-2015: 4,5 4,5 %, Befolkningsökning Befolkningsökning sverigemedel: sverigemedel: 3,1 3,1% %(SCB) (SCB) 2012-2015: 2012-2015: 4,5 4,5 %, sverigemedel: sverigemedel: 3,1 3,1% %(SCB) (SCB)

Kom nära vattnet i ett växande Göteborg!

Centrala Göteborg ska växa till dubbel storlek med Älvstaden – Nordens största stadsutvecklingsprojekt.

På fem miljoner kvadratmeter byggyta kommer företag, bostäder och människor att mötas längs levande älvstränder och kajer. Massor av outnyttjad mark ska bebyggas. Det gör inte bara projektet unikt i sitt slag, utan innebär också goda etableringsmöjligheter i framtidens inkluderande, gröna och dynamiska innerstad.

Nordens största leverantör av tillfälliga byggnader, hallar, tält, väderskydd, evenemang och presenningar

Vill du veta mer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att följa utvecklingen och ta del av allt som händer i projekt Älvstaden. Läs mer och anmäl dig till nyhetsbrevet på alvstaden.se

+46(0)8 649 80 80 | +46(0)31 28 59 50 sales@obwiik.se | goteborg@obwiik.se

www.obwiik.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

ANNONS

Älvstaden Aktuellt 17

Modellen över den framtida Älvstaden. Färgerna visar i vilken takt utbyggnaden sker, där det röda ska vara klart omkring 2021, orange runt 2028 och det gula 2035 och framåt.

Lena Andersson, vd Älvstranden Utveckling AB.

Social hållbarhet i fokus Älvstaden i Göteborg är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Med fokus på social hållbarhet ska här göras något som aldrig har gjorts förut. Åtminstone om man får tro Lena Andersson, vd för Älvstranden Utveckling AB. TEXT HÅKAN SÖDERBERG

25 000 nya lägenheter och 45 000 nya arbetsplatser ska växa fram på båda sidor om älven. Fem miljoner kvadratmeter mark i centrala och attraktiva lägen. Älvstranden Utveckling är det kommunala bolag som har ansvaret att genomföra Vision Älvstaden som klubbades år 2012. Där konstaterades att ”Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk.”. En hög ambitionsnivå var satt.

Stor politisk enighet Älvstaden är ett gigantiskt projekt men det som sticker ut mest är de sociala hållbarhetstankarna. Här ska alla ha möjlighet att bo, i visionen står det mycket tydligt att staden ska ha främja en social blandning genom ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseform och storlekar. Älvstranden Utveckling gjorde en analys för att ta reda på vilka hyresnivåer som krävs

för att fånga in de stora grupper som står utanför dagens nyproduktion.

Utifrån den kunskapen gjorde man en anvisning för Frihamnen, ett av Älvstadens delområden, där de byggherrar som åtog sig att nå dessa nivåer fick markanvisning.

– Det är konsekvensen av visionen och visionen är klubbad i kommunfullmäktige med stor politisk enighet, säger Lena Andersson.

Det finns en bakgrund till att den medvetna satsningen på social blandning görs.

– Vi har en situation idag när glappen i samhället blir allt större.

Livslängden varierar beroende på var du bor. Vi vill utjämna förutsättningar för människor. De mest attraktiva miljöerna är de som har en social blandning. Det andra innebär risk för segregation men också stagnation i det dynamiska som är en stad, det blir torftiga miljöer. Det här handlar om värdeskapande processer, säger hon.

Finansiering, lagstiftning, tillträdes- och köregler är frågor som man fortfarande arbetar med för att lösa.

De sociala ambitionerna i Älvstaden har också varit omdiskuterade.

Många menar att politiken lägger sig i den fria marknaden när man medvetet styr mot vilka människor som ska komma till Älvstaden.

– Vi gör ju det här i mångt och mycket tillsammans med marknaden Det är inte heller så att vi här presenterar hela lösningen. Vi testar oss fram. Det här kommer att ge kunskap

att gå vidare med. Vi har bundit upp hyresnivåerna i 15 år. Det stora målet är att få en balans, att få ett överskott på attraktiva byggrätter som kan ge en sund marknad. Idag är det många som vill lösa bostadsbristen utifrån sina egna enskilda intressen. En viktig sak är att vi med vårt projekt har bidragit till att det blivit en nationell debatt om bostadssituationen och hur vi ska ha det i framtiden, säger Lena Andersson.

och andra offentliga mötesplatser. Älvstaden vill vara ett stabilt, robust och hållbart samhälle med ett helhetsperspektiv för hela livsmiljön. Vilket material används i byggandet, hur levereras produktion, drift och energi.

– Vi är duktiga på det här området och jag upplever att motståndet är mycket litet här. Tvärtom är alla medvetna om att vi ska ha en bra

Vi har en situation idag när glappen i samhället blir allt större. Livslängden varierar beroende på var du bor. Vi vill utjämna förutsättningar för människor.

Lena Andersson

”Att inte trycka på kunskap är viktigt” Älvstaden handlar inte bara om den sociala hållbarheten. En blandstad, mötesplatser, ekologisk hållbarhet, transporter och kommunikationer är andra ambitiösa mål.

– Vi vill skapa en modern och flexibel stad där verksamhet och handel står i centrum.

Det finns mycket att vinna på samverkan mellan det privata och det offentliga. Hur viktigt är det exempelvis inte för många av de kommersiella aktörerna att det finns ett bibliotek

miljö. Vi är ju också en av tolv städer som är med i City Lab som arbetar för ett hållbart samhällsbyggande.

Här kan man genom kunskapsutbyte få vägledning och verktyg att arbeta med de här frågorna. Att inte sitta och trycka på kunskap är mycket viktigt, säger Lena Andersson.

Barnperspektivet är en annan viktig fråga.

– Många pratar om barnperspektivet men vad innebär det konkret när den krassa verkligheten kommer?

Det tittar vi på och ska se till att vi i genomförandet når ända fram.

FRIA ARBETSKLÄDER – EN SJÄLVKLARHET Läs mer på tvatteriforbundet.se och textilservicebranschen.se

Ett omfattande arbete Älvstranden Utveckling är Göteborgs Stads utvecklingsbolag med uppdrag att förverkliga Vision Älvstaden. I samarbete med stadens planerande förvaltningar och näringsliv ska en inkluderande, grön och dynamisk stad skapas. Älvstaden omfattar Backaplan, Centralenområdet, Frihamnen, Gullbergsvass, Lindholmen, Ringön och Södra Älvstranden.

Sedan 2010 har medborgardialoger, expertworkshopar, erfarenhetsutbyten, utredningar och studier genomförts. Elevprojekt har utvecklats i samarbete med Göteborgs grundskolor, Chalmers, HDK och Harvard University. En internationell workshop som involverade 80 ledande experter på stadsutveckling har hållits. Erfarenhetsutbyte med sju andra större nordiska stadsutvecklingsprojekt har genomförts.

Det första fröet till det som idag är Älvstranden Utveckling föddes redan år 1985 då man omvandlade öde varvsdockor och industriområden på Eriksberg och Lindholmen till levande stadsdelar. Nu är man på god väg.

– Resan har varit spännande och det är bra och intressant att studera andra goda exempel i världen. Men nu sätter vi ned foten och går vår egen väg, den som är speciell för de förhållanden som råder här, säger Lena Andersson.

Det är många som följer den vägen med stort intresse.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Möjligheter Challenge Lab

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Studenterna kan angripa problem på alla nivåer och sätt.

Framtidens värmepumpar har naturliga köldmedium Framtidens hårda krav på utsläpp av växthusgaser driver värmepumpsutvecklingen mot nya generationens köldmedier. I framtiden kommer vi förmodligen endast ha naturliga köldmedium i våra värmepumpsprodukter. Idag finns redan alternativ för den som vill undvika f-gas, till exempel koldioxid eller propan.

Nya EU-direktiv ställer hårda krav på att utsläppen på f-gaser ska minska med två tredjedelar till år 2030. Därför börjar nu övergången till nya alternativ och stort fokus kommer naturliga köldmedium så som koldioxid och propan att få. De tidigare köldmedierna som använts i värmepumpar och kylmaskiner har haft en relativt låg påverkan på växthuseffekten men skall nu avvecklas.

– Redan förra året startade Mitsubishi Electric lanseringen av produkter med den nya generationens köldmedier och även produkter med naturliga köldmedier. För konsumenter lanserade vi en luftvattenvärmepump för villor med CO2 som köldmedium, för det kommersiella segmentet en luftvattenvärmepump med 90 grader utgående vatten temperatur också denna med CO2 som köldmedium, säger Anders Nilsson, Strategisk produktchef på Mitsubishi Electric i Skandinavien.

För konsumenter tror han att propan i små mängder kommer att bli mest populärt som köldmedium i framtidens värmepumpar.

– Propan ställer inte så stora krav på det befintliga värmesystemet och kan ersätta befintlig teknik med bra eller bättre verkningsgrad, CO2 kräver mer och kan i vissa fall innebära ombyggnader av värmesystemet för att få bra verkningsgrad Propan används redan i hushållsapparater och i en liten mängd är explosionsrisken låg. Eftersom den här typen av produkter har en lång livslängd kommer det dock att dröja innan alla gamla system är utbytta till system med de nya köldmedierna.

Örjan Söderberg

Fernando Peregrina, Örjan Söderberg och Amanda Blomqvist.

Nya perspektiv för en hållbar framtid När människor med kunskap från olika områden och med skiftande bakgrunder förs samman kan fantastiska saker åstadkommas. Så ser det ofta ut i arbetslivet, men vad händer om man implementerar detta synsätt i studenternas masterprogram? På Chalmers i Göteborg tar man reda på detta.

TEXT NATHALIE HALLBERG

Vanligtvis genomför studenter vid Sveriges tekniska högskolor examensarbeten på masternivå hos ett redan etablerat företag. Där finns oftast både problemformuleringen och frågeställningen redan färdigställa, och arbetssättet är mer eller mindre utstakat. På Chalmers tekniska högskola undrade man vad som händer om studenterna själva får identifiera problem och formulera sina frågeställningar? Och framförallt, hur skulle det bli om man försökte lösa problem utifrån en vision om ett hållbart samhälle med lyckliga människor istället för att bara produktutveckla som vanligt?

Satsningen heter Challenge Lab och här möts masterstudenter som vill arbeta med en tydlig koppling till hållbar utveckling. Örjan Söderberg är programansvarig för teknisk design och ansvarig för designtänkandet på Challenge Lab. Han berättar att kursen är gränsöverskridande och oberoende det masterprogram man går på.

– Det är ett kluster av människor med olika inriktningar. På Challenge Lab vill vi hjälpa studenterna att bli ”change agents”, det vill säga ge dem verktyg och självförtroende till att kunna påverka inom sina respektive fält.

En gemensam vision Grundidén med Challenge Lab är att studenterna får en stor fördel genom att de i egenskap av studenter kan arbeta med nästan vem som helst. På så vis kan man intervjua och utmana folk utan att system låses, och man kan til�låta sig att satsa på mer visionära och långsiktiga lösningar, menar Örjan.

– Studenterna kan angripa problem på alla nivåer och sätt. Det kan annars vara svårt att förändra genom en hel organisation. Idén är att låta studenterna arbeta med olika aktörer och få dem att samarbeta, och på så vis flytta positioner och hitta lösningar som annars skulle vara svåra att hitta, säger han.

På programmet använder man sig av den så kallade ”back castingmetodiken” där man, istället för att främst fokusera på dagsläget, kommer överens om vad en god framtid är, för att sedan hitta vägen dit. Här kommer studenternas olika expertisområden in, då respektive kunskap blir ett specialverktyg. Det primära i arbetsprocessen är att man har en gemensam bild av vart man ska. Där tillåts studenterna vara en del av den kreativa processen, på ett helt annat vis än traditionellt, och själva välja vad de vill jobba med utifrån sina egna värderingar.

Under examensarbetets gång arbetar 14 personer från olika länder

och masterprogram med nio olika arbeten. Det första steget är en gemensam startup-fas på fyra veckor, där studenterna själva får söka efter och identifiera en vision och kriterier för en hållbar framtid. Här tittar man på hur samhället ser ut idag och hur man tror att det kommer att se ut i framtiden utefter fyra olika kriterier: hållbarhet, samhälle, ekonomi och välmående.

Under den fyra veckors långa introduktionen går studenterna igenom detta tillsammans och skapar en dialog med intresserade företag och organisationer från olika områden i regionen, såsom integration och energi, och utforskar de utmaningar som finns. Studenterna skriver sina arbeten antingen individuellt eller i par, men arbetsplatsen liknar mer en arbetsplats än ett traditionellt klassrum. Örjan menar att det här arbetssättet är väldigt effektivt, då en miljö där man sitter tillsammans skapar möjligheter till att bolla idéer och arbeta ihop.

Alternativa transportlösningar Amanda, från Sverige, och Fernando från Mexiko är två av studenterna som gör sitt exjobb i Challenge Lab. Tillsammans arbetar de med ett projekt i den nya stadsdelen Frihamnen. Det nya området är tacksamt att arbeta med, eftersom det fortfarande är under utformning. Flera andra av Challenge Labs studenter gör också sina arbeten med utgångspunkt i området.

Amanda och Fernando har två olika discipliner, teknisk design respektive kommunikationsingenjör

och arbetet utgår ifrån den strikta parkeringspolicyn som Frihamnen kommer att ha. De kallar det för ”parking 0.1”, som innebär att det endast kommer att finnas en parkeringsplats per tio lägenheter.

Detta väcker förstås frågor och tankar kring hur parkeringsfrågan ska lösas.

– Normen är att varje hushåll har sin egen bil, men studier visar att bilen är stillastående 95 procent av tiden. Vi jobbar bland annat med hur man kan implementera tanken om en delad bil, berättar Amanda.

Till detta kommer ytterligare frågeställningar som Amanda och Fernando jobbar med. I dagsläget finns till exempel ett ökat problemen med köer, utsläpp och bilvägarnas kapacitet. Därför satsar de i sitt projekt på att skapa ett slags servicepaket för mobil hållvbarhet.

Här ser de att städerna som de ser ut idag är väldigt anpassade efter just bilar.

Om exempelvis parkeringsmöjligheterna då minskar måste man söka efter alternativa transportlösningar. Att hitta den här lösningen är kärnan i Amanda och Fernandos projekt. Det ultimata målet är att lösningarna sedan ska kunna användas och exporteras. Både Amanda och Fernando tror att arbetssättet i Challenge Lab har en positiv inverkan för en hållbar framtid.

– Vi måste inse att vårt levnadssätt inte är hållbart i längden och genom att utmana traditionella utgångspunkter, arbetsprocesser och system kan vi göra det, säger Fernando.

På programmet använder man sig av den så kallade ”back casting-metodiken” där man, istället för att främst fokusera på dagsläget, kommer överens om vad en god framtid är, för att sedan hitta vägen dit.

Detta är en annons från Hyresgästföreningen Region Västra Sverige

Bostadsbyggandet ökar efter en lång tids låg byggtakt. Risken för att det byggs sämre bostäder än tidigare är påtaglig. Centrum för boendets arkitektur är skapad för att bryta trenden – ett samarbete mellan bland andra Chalmers och Hyresgästföreningen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att forma en ny social bostadspolitik efter att den avskaffades i början av 90-talet.

Chalmers och Hyresgästföreningen är dock oroliga för utvecklingen där man inte längre tar hänsyn till vad forskningen visar är bra bostadsbyggande.

Forskning leder rätt

Lägenheterna som har byggts och kommer att byggas under den närmaste tiden är ofta mindre storleksmässigt, av lägre kvalitet och har mindre uterum än tidigare. Idag byggs många trerummare på 55-60 kvadratmeter istället för 75 kvadratmeter som man byggde förr. Då hade man kommit fram till de olika bostadsytorna genom forskning men idag finns ingen akademisk grund i valet av bostadsstorlek.

Därför har Chalmers startat Centrum för boendets arkitektur i samarbete med Hyresgästföreningen och ska på så sätt tillhandahålla kunskap och den senaste forskningen.

– Vi kan bidra med kunskap från våra

medlemmar och på så sätt bidra till forskningen. Vi är en långsiktig aktör som arbetar lokal i hela Sverige vilket också gör oss till en bra samarbetspartner i de här frågorna. Vi vill helt enkelt samarbeta med Chalmers, det är en win-win, säger Beatrice Klein, projektledare på Hyresgästföreningen.

Jag hoppas att man om några år ska börja titta på svensk boendearkitektur som ledande nation inom bostadsbyggande.

Ola Nylander Hon hoppas att samarbetet ska lyfta de boendes kunskap och inflytande, de ska ses som en resurs inte ett hinder. Långsiktigt och hållbart boende handlar inte bara om kvalitet och material utan också om utförande inne i lägenheterna. De ska erbjuda en bra boendemiljö från den egna planlösningen ut på gården till kvarteret.

– Genom att arbeta demokratiskt och inkluderande kan de boende berätta mycket om hur de vill ha det i sin boendemiljö.

Det kan skapa nya lösningar och idéer som annars gått förlorade, säger Beatrice Klein.

Så ska framtidens boenden kvalitetssäkras

Bostäderna som byggs idag är både dyrare och sämre än tidigare menar Ola Nylander, konstnärlig professor och föreståndare för Centrum för boendets arkitektur.

– Vi är oroliga för hur kvaliteten försämras när man bygger så mycket som man kommer att göra de kommande åren.

Det är viktigt att bygga långsiktigt och ekonomiskt så att det vi bygger idag fortfarande håller om 100 år. Samtidigt får man inte glömma att det är hem man bygger vilket har sina specifika krav, säger han.

Forskningen genom Centrum för boendets arkitektur har redan börjat med undersökningar i både Stockholm och Göteborg. Förutom den egna forskningen tillgängliggörs också utländsk forskning för att i slutändan kunna sammanställa all den senaste kunskapen om boende.

– Jag hoppas att man om några år ska börja titta på svensk boendearkitektur som ledande nation inom bostadsbyggande.

Det ska vara bostäder av kvalitet som är grundat på forskning och som främjar ett gott liv och hälsa samtidigt som de är ekologiskt hållbara, säger Ola Nylander.

FOTO: JOHAN ÖHMAN

Så ska framtidens bostäder kvalitetssäkras

Ola Nylander och Beatrice Klein.

gäster. Vi är partipolitiskt obundna. Över en halv miljon hushåll är medlemmar i Hyresgästföreningen. Det gör oss till en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna.

Vårt grundläggande mål är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Dessutom ska alla hyresgäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap.

Vi är 75 000 medlemmar i Göteborgsregionen

Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för bostadshyres-

Senioranpassat boende!

Villor för seniorer skapar livskvalitet på ålderns höst.

Trygghet, bekvämlighet och funktionalitet.

Med senioranpassade villor ska fler kunna bo hemma längre.

• 70 % önskar ett marknära boende?

• Seniorvillan ger hög bekvämlighet och trygghet till låga boendekostnader.

• Seniorvillan säljs med äganderätt.

• En kontantinsats av ca 30% ger dig en total boendekostnad av ca 4.ooo:-/mån inklusive driftskostnad. (tomtkostnad, ränta och egen kontantinsats påverkar boendekostnaden.)

• Du kan få din Seniorvilla som fristående eller i parhus.

Allt under samma tak: 3 rum och kök, ca 90kvm.

Toaletter: 2 st. Tvättstuga: välplanerad.

Inglasat uterum: ca 10kvm. Garage och förråd: ca 40kvm.

Villa Lisa.

Villa Jan.

Villa Lisa.

Besök vår hemsida för mer information.

Planerade och pågående projekt: Falköping - Hallstahammar - Hjo - Mariestad - Munkedal - Nässjö - Ronneby Simrishamn - Skövde - Sparreholm - Tranås - Ystad - Vara - Österlen m.fl…

Vi söker tomter!

Jan Hemberg • mob: 070-55 88 600 • jan@seniorvillor.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Inspiration BoStad2021

ANNONS

FOTO SANNA PERSSON

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Merkuriusgatan. Arkitekt Andreas Åkerlund, Arkitekthuset.

Maria Lejon, projektledare BoStad2021.

7000 extra bostäder i Göteborg Den ständigt ökande efterfrågan på bostäder kräver insatser från alla håll. Detta har man insett i Göteborgs Stad och planerar därför utöver den ordinarie bostadsproduktionen 7000 extra bostäder med satsningen BoStad2021.

bostadsproduktionen.

2015 drog arbetet igång. Maria Lejon, stadsbyggnadskontorets projektledare för BoStad2021, berättar om samarbetet mellan Göteborgs Stad och de olika aktörerna, och varför den är speciell.

– Den här satsningen är unik i sitt slag, då nära 30 byggaktörer och Göteborgs Stad arbetar med genomförandet av 31 olika projekt, säger hon.

TEXT NATHALIE HALLBERG

Arbetar tätt ihop BoStad2021 är ett gemensamt uppdrag som stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret och till viss del även park- och naturförvaltningen och förvaltningen för kretslopp och vatten, fått. Tillsammans ska de arbeta fram 7 000 färdigställda bostäder till satsningens slut, år 2021.

Vanligtvis sitter de olika förvaltningarna på respektive kontor men i och med BoStad2021 sitter alla som deltar i arbetet i en gemensam

Göteborg ska växa med nära en tredjedel de närmaste 20 åren.

Staden ska göra plats för 150 000 nya invånare. Men redan nu är bostadsbristen stor. Så för att möta behovet av bostäder gör staden en unik satsning. Slutmålet är Göteborgs 400-årsjubileum, år 2021. I ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad och flera byggaktörer ska 7 000 nya bostäder byggas. De nya bostäderna planeras utöver den ordinarie

projektlokal. På så vis skapas ett nära samarbete och arbetet mellan förvaltningarna effektiviseras.

Maria Lejon berättar att projektet i praktiken inte handlar om ett byggprojekt, snarare 31 stycken. I satsningen ingår både hyres- och bostadsrätter som kommer att byggas på både kommunal och privat mark.

I ett samverkansavtal förbinder sig de deltagande byggaktörerna till att senast färdigställa bostäderna till årsskiftet 2021–22.

– Byggbolagen har i avtalet förbundit sig till att bostäderna ska vara inflyttningsklara senast den 31 december 2021, och därför är samarbetet mellan byggbolagen och kommunen av största vikt, säger hon.

Man försöker därför jobba tätt ihop med alla byggaktörer. Tillsammans med byggaktörerna arbetar staden i ett särskilt samverkansforum med framdriften av satsningen och en effektivisering av hela arbetssättet. I samverkansforumet arbetar

Första spadtaget blir viktigt. Då visar vi göteborgarna att vi är igång, på allvar.

aktörerna ihop med staden för att hitta parallella skeden istället för att, som man vanligtvis gör, arbeta med en sak i taget.

– Processer kring exempelvis bygglov, projektering av allmän plats och av kvartersmark sker parallellt med planprocessen.

Intensiv fas Målet är att alla detaljplaner ska vara antagna innan 2017 är slut. Halvvägs in på året är arbetet i full gång - ett flertal detaljplaner är antagna, en handfull har redan vunnit laga kraft och ett par bygglov är inskickade.

Till hösten sker det allra första spad-

taget inom BoStad2021.

– Vi är inne i en intensiv fas nu, det är mycket som ska falla på plats under året och där blir första spadtaget symboliskt viktigt. Då visar vi göteborgarna att vi är igång, på allvar, och det känns jättekul, säger Maria Lejon.

Smart Fakta Målet med BoStad2021 är att jobba med ny exploatering och förtäta staden. Satsningen är inte begränsad till ett specifikt område, utan de 31 projekten är fördelade över hela den så kallade mellanstaden, den del av Göteborg som ligger mellan centrum och ytterområdena.

Mellanstaden har utbyggnadspotential med cirka 45 000–55 000 bostäder fram till år 2035.

Läs mer om BoStad2021 på: bostad2021.se

Detta är en annons från Lamera

50 % lägre vikt med HybrixTM Lamera AB utvecklar och tillverkar HybrixTM – lättvkitsmaterial som har egenskaper för stort fokus på prestanda och hållbarhet.

En representativ fasad är en självklarhet i modern byggnadsteknik.

Lameras produkt HybrixTM erbjuder en exklusiv metallfasad med alla de fördelar traditionell metall har, men utan flera av dess nackdelar. Med HybrixTM kan vikten minskas 50% samtidigt som produktens funktion, utseende och designfrihet förbättras med bibehållen eller lägre totalkostnad.

Studier gjorda vid Chalmers tekniska Högskola visar att miljöbelastningen kan minska med 15-50% om produkter av materialet används på fasader i byggindustrin!

”Nyligen har en helt ny produktionsanläggning som vi kallar ALFA-line tagits i bruk i för att producera material i stor skala till byggelektronik- och fordons-industrin säger VD Bengt Nilsson.”

Sedan tidigare sker leveranser i mindre skala även till exempelvis medicinsk teknisk- och flyg-industri.

Lamera AB: Företaget är baserat i Göteborg där utveckling och produktion sker.

HybrixTM ger en unik kombination av lättvikt och god formbarhet.

För mera information kontakta: www.lamera.se / info@lamera.se

ANNONS

Unga maskinförare tar över världen

M

askinentreprenörerna satsar nu starkt på att säkerställa kompetensförsörjningen genom att själva engagera sig i yrkesutbildningen.

Inom två år är planeringen att vi har ME-utbildningscenter på tolv orter runt om i Sverige. Vi har nu fått igång vuxenutbildning i Munkedal för utbildning av maskinförare. Nästa steg är att starta upp gymnasieutbildningen i området. För att få stark effekt på branschens behov av kompetent arbetskraft går Maskinentreprenörerna in och tar ett eget ansvar och arbetar proaktivt. En viktig poäng är att marknadsföra branschens behov av maskinförare till våra ungdomar idag. När du som elev har klarat av din utbildning är du i princip garanterad ett långvarigt arbete. Med tanke på de långsiktiga investeringar som planeras inom bygg- och infrastruktur runt om i Sverige.

Detta är verkligen en framtidsbransch, säger Uno Hallgren som är regionchef för region väst hos Maskinentreprenörerna.

– Det är nu vi utbildar nästa generation som skall ta över världen.

Läs mer på www.me.se

ME utvecklar sitt varumärke

I dag har vi öppnat sex utbildningscenter som drivs i Uppsala, Södertälje, Bålsta, Svalöv, Växjö och Munkedal. I våra utbildningscenter bedriver vi gymnasieutbildning men också vuxenoch vidareutbildning.

– Nästa steg är gymnasieutbildning i Varberg som drar igång till hösten säger Per Ek som är regionchef för region Södra i Maskinentreprenörerna. Intresset från elever och företag i Varberg är stort och Halland är ett län med stora kommande infrastruktursatsningar. Väljer man maskinförare som yrke har man en ljus framtid, menar Per. Maskinförarutbildningen på ME-utbildningscenter har en stor fördel genom sitt samarbete med Pon/Caterpillar – en av världens största maskintillverkare. Caterpillar levererar nya maskiner med den senaste tekniken direkt till Maskinentreprenörernas skolor, vilket skapar helt andra förutsättningar. Vi får ut maskinförare som kan hantera den senaste tekniska utveck-

lingen på maskinsidan vilket skapar goda förutsättningar för god lönsamhet när de kommer ut på arbetsmarknaden.

De nya maskinentreprenörerna

– Med dagens utrustning och verktyg är det ett betydligt lättare och mindre fysiskt krävande än någonsin tidigare, förklarar Uno. Yrket som maskinförare är lika roligt och lämpligt vare sig man är tjej eller kille.

Den stora utmaningen för maskinentreprenörerna idag är att lägga grunden för ökad svensk konkurrenskraft genom att bygga ny infrastruktur. Uno och Per är övertygade att de nya skolorna kommer att hjälpa fler ungdomar att upptäcka den spännande branschen, och samtidigt lägga grunden för en mer jämlik bransch. Är du intresserad av att köra stora anläggningsmaskiner och jobba med infrastruktur i många år framåt, då skall du utbilda dig till maskinförare, och din framtid är säkrad, avslutar Uno.

– ME för en nära dialog med kommunala gymnasieskolor om att starta maskinförar utbildning i Västra Götaland, säger Uno Hallgren.

Per Ek

Maskinentreprenörerna

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Inspiration HSB Living Lab

ANNONS

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

”The hen board”, boende i HSB Living Lab, har ansvaret för hönornas väl och ve.

Kackligt värre i experimenthuset Det världsunika experimenthuset HSB Living Lab har blivit med hönor. Förutom ett socialt experiment är syftet med hönsen att de boende ska lära sig mer om matsvinn, och hur vi kan konsumera och kompostera mer hållbart. Hönshuset är precis som HSB Living Lab byggt av moduler. Fästena som håller ihop hönshuset är 3D-printade och är gjorda av majs- och sockerstärkelse.

TEXT CECILIA LÖÖF FOTO JOHN-DANIEL ISACSSON

Från äggskal till hönshus Bland soppåsarna fann Kajsa massor av äggskal. Då kläcktes idén om att satsa på ett hönshus till HSB Living Lab. Mycket av den mat vi slänger fungerar som foder till hönsen.

– Genom att visa på kedjan från matavfall till foder, och så småningom äggleverans, hoppas vi att detta tydliggör värde för mat. En förhoppning är också att de boende ska bli engagerade och att hönsprojektet skapar gemenskap i huset, säger Kajsa Lindström.

Ett kretslopp i miniatyr Hönorna är nu på plats i Göteborg och HSB Living Lab. Här har de nu snart bott i tre månader och projek-

tet följs just nu upp genom att bland annat väga avfallet i soprummen för att se effekten av hönshuset.

– Vi ser med spänning fram emot resultaten av hönsens gästspel i HSB Living Lab. Ingen vill slänga mat i onödan, ändå gör vi det. Att hitta nycklarna till hur vi enkelt kan minska matsvinnet är en viktig fråga och här får vi möjlighet att testa metoden i ett levande labb, säger Emma Sarin, projektledare HSB Living Lab. – Går allt bra hoppas vi att det modullära hönshuset ska kunna beställas av HSBs bostadsrättsföreningar. Både som en del i att minska matsvinnet, men också för att hitta möjligheter till sociala knytpunkter och gemenskap, säger Emma Sarin.

Under Almedalsveckan kommer hönsen att få personifiera just hur forskningsprocessen kan se ut i HSB Living Lab. Kajsa Lindström, projektledare på Beetendelabbet berättar om hönsens framfart och ger svar på vad nudging är och vad det innebär för en hållbar framtid. Dessutom erbjuds alla som vill chans att gå på nudgejakt för att upptäcka nya smarta lösningar på hur vi kan leva en hållbar vardag.

Smart Fakta Experimenthuset: • HSB Living Lab är ett tioårigt samarbetsprojekt mellan Chalmers, Johanneberg Science Park och HSB. • I HSB Living Lab bor 33 personer.

• Fastigheten är både ett laboratorium och ett hyreshus på Chalmers campusområde i Göteborg. I huset finns 2 000 sensorer som mäter allt som sker i huset. Syftet är att samla in data om resursförbrukningen hyresgästerna gör.

Data samlas in och analyseras av forskare för att utveckla hållbara boendelösningar.

• Själva huset är ritat av arkitektbyrån Tengbom och fokuserar på kubik istället för kvadrat. Det är byggt av 44 stålmoduler, alla färdiginredda vid leverans. Likt lego klickades dessa ihop och huset restes på mindre än två veckor.

För mer information: Kajsa Lindström, projektledare Beteendelabbet, 073-644 44 99, kajsa@beteendelabbet.se Cecilia Lööf, press- kommunikationsansvarig på HSB Living Lab, 070-721 51 77, cecilia. loof@hsb.se

• Nio handplockade samverkanspartner ingår i projektet HSB Living Lab. De betalar in 250 000 kr vardera varje år under tio år till en forskningsfond. Och får här tillgång till data insamlat material.

VisionPlus

I snitt slänger svensken 74 kilo ätbar mat per år och person. Men frågan är hur det ser ut bland de boende i HSB Living Lab. För att få svar på det startade Kajsa Lindström på Beteendelabbet projektet ”Matsvinn”. Första steget var att inventera de boendes sopor. Med handskar, munskydd och kamera satte hon sig

i soprummet och gick igenom allt de boende slängde under en vecka.

– I de bruna kompostpåsarna gav jag innehållet högsta betyg. Värre var det i de traditionella soppåsarna.

Här hittade jag konservburkar, halva portioner med ätbar mat och många kilo grönsaker och frukt som definitivt hade kunnat serveras till middag istället för att slängas, säger Kajsa Lindström, projektledare Beetendelabbet.

H-Fönstret Lysekil Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Oavsett storlek, form och estetiskt krav så skräddarsyr vi fönstren för varje objekt.

Den unika konstruktionen i våra produkter är oslagbar och tilltalar även den mest kräsne…

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

Produkter i stål från Häfla Bruk Häfla Bruks AB tillverkar bl.a. raka trappor, spiraltrappor, ramper, räcken, lättdurk och sträckmetall i stål för alla miljöer, såväl inomhus som utomhus.

Ramp med rak trappa. Lagavallen, Ljungby.

Spiraltrappa med skyddsbur, Origohuset Hovås, Göteborg

Rak trappa i flera löp, Skatteverket i Malmö

Sträckmetall i fasad, VA-Teknik Sweden AB i Borås

610 14 Rejmyre, Tel 0151-52 40 00, Fax 0151-52 40 40 info@hafla.se, www.hafla.se

Gothenburg RORO Terminal är en av Europas ledande RORO-terminaler. Vi

erbjuder våra kunder tillförlitliga och kostnadseffektiva tjänster för loss och last av RORO fartyg.

Terminalen är öppen dygnet runt, varje dag på året med utbildad och motiverad personal. Vi är stolta över att vara en viktig del av svenska industriers logistikflöde och vi strävar mot att förbättra våra tjänster för att kunna stödja utvecklingen av våra kunders verksamhet.

Fartyg från 4 destinationer anlöper terminalen regelbundet med 17 anlöp per vecka.

Kommersiella bilar, trailrar, gods på kassetter, maskiner, containrar och projektlaster passerar genom en av terminalens 7 RORO kajer till antingen England eller Belgien. Terminalen är belägen bredvid den största containerterminalen i Skandinavien, vilket skapar möjligheter att nå ut till hela världen. Med sin höga kompetens och erfarenhet av att arbeta med stora och komplexa systemlösningar, skapar vi tillsammans med kunden, konkurrenskraftiga transportlösningar. Infrastrukturen till och från Göteborgs hamn är välutvecklad, vilket gör det lättare för kunderna att transportera sina varor. Vi är kvalitetsoch miljöcertifierad och arbetar ständigt för en hållbar utveckling genom att öka miljövänliga åtgärder såsom strömförsörjning för fartyg på land och användning av vindkraft.

Gothenburg RORO Terminal erbjuder följande tjänster: • Fartygshantering - Last och loss roro fartyg • Cross-docking och omlastning • Järnvägshantering - Last och loss från järnväg • Projekt laster

Hör av er, så hjälper vi er.

Mikael Karlsson • Customer Relations • 031 - 650 658 • mikael.karlsson@gotroro.com

www.gothenburg-roro.com • Indiska Oceanen 11, Port 4, PO Box 8986, SE-402 74 Göteborg

EN BÄTTRE VÄRLD EN BÄTTRE VÄRLD

SOUND BLOCK

SOUND BLOCK

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Krönika Johan Trouvé

FOKUSVÄSTRAGÖTALAND.SE

Nu är det dags att se upp!

Regionen har även blivit ett av världens främsta klusterområde för framtidens mobilitet. Här finns kunskap om hur framtidens fordon kommer att köras och ägas.

Nya affärsmodeller och plattformstänkande där bilen blir en integrerad del i framtidens digitaliserade värld. Förutom självkörande bilar finns en intressant utveckling av nya energiformer för framdrift.

Dessutom skapas drönare – som i framtiden kan förflytta varor, gods och människor. För denna utveckling finns kompetens i Västsverige och Göteborg. Vi är centrum för

Kort sagt så blir Göteborgsregionen en av världens hetaste regioner de kommande 20 åren, det gynnar hela Västsverige.

fordonsteknik, sensorteknik, kamerateknik dessutom med en fantastisk koppling till flyg och rymdindustrin.

Här återfinns även världsledande teknik inom mikrovågsområdet.

Kort sagt så blir Göteborgsregionen en av världens hetaste regioner de kommande 20 åren, det gynnar hela Västsverige. Kompetens drar kompetens, som i sin tur attraherar nya företag. Det här kan ingen ta ifrån oss.

Göteborg har också världens mest expansiva mässanläggning som ligger i direkt anslutning till ett av världens största hotell. Inom 15 år är planerna att Gothia Towers ska expandera till 2000 rum. Dessutom planeras en ny multiarena i direkt anslutning till Svenska Mässan.

I samma kvarter ligger Liseberg, som också expanderar med nytt hotell och året-runt-vattenland. En ny supermodern visualiseringsarena i Universeum och ett Science Center i samma kvarter. Att allt detta är beläget på promenadavstånd från Göteborgs paradgata Avenyn vilket innebär att allt det våra besökare behöver finns precis utanför tröskeln.

FOTO CLARANILA/ADOBE STOCK

F

lera andrastäder/regioner i världen ökar i attraktion.

Allt fler ser också hur de utvecklas på ett sätt som skiljer sig från huvudstäderna.

Göteborgsregionen är just nu inne i en intressant tillväxtperiod, nyligen passerade vi även drömgränsen på 1 miljon invånare.

Stadsutvecklingen i det som kallas Älvstaden är en av de hetaste i Europa med citynära utvecklingsplaner i direkt anslutning till vatten.

Det mesta sker på områden som idag utgör så kallade gråytor, det vill säga inte har några större värden.

Lägg därtill centrumnära småindustriområdet Gårda, som är fyllt med entreprenörer och mindre företag med billiga hyror. Här kan mycket bevaras och utvecklas på sitt eget sätt.

I Göteborg byggs även norra Europas högsta byggnad, Karlatornet, med internationell topp-arkitektur.

Ny infrastruktur i form av en ny tågtunnel under staden med tre nya stationer skapar dessutom en tillgänglighet till dessa nya områden, allt kommer att kunna nås på 10-15 minuter från Landvetter flygplats.

ANNONS

Många attraheras av städer under utveckling. Sveriges andrastad Göteborg är ett bra exempel på det.

Som grädde på moset så finns en enorm potential i vår region, som ligger mitt emellan två nordiska huvudstäder, Oslo och Köpenhamn.

Skulle vi kopplas närmare varandra i framtiden har det skapats en 8 miljoners region, som förmodligen blir oslagbar i Europa.

Välkommen till framtidens region med ett Göteborg i enorm expansion!

Gillar man inte utveckling gör man nog bäst i att flytta härifrån! n TEXT JOHAN TROUVÉ, VD VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN

HYR, REKRYTERA ELLER LÅT OSS GÖRA HELA JOBBET. “Vi levererar IT-konsulter för alla behov.”

SEMIR JASAREVIC | KONSULTCHEF

Vi på Centric är specialister på bemanning och rekrytering inom IT. Centric har lång erfarenhet av att hjälpa svenska myndigheter och organisationer att finna rätt medarbetare som har rätt kompetens, rätt engagemang och rätt inställning.

BEMANNING | REKRYTERING | IT OUTSOURCING 2017-05-29 - Analys Almedalen - 251 x 120_UTKAST_1.indd 1

www.centric.eu 2017-05-29 16:05

Kjell Johansson, vd Hydroware

Open Source är morgondagens ångmaskin

En hållbar industri för en hållbar värld

Precis som ångmaskinen en gång i tiden möjliggjorde

Vår vision på Hydroware inspireras av cirkulär ekonomi.

den industriella revolutionen så kommer de företag

Vi vill vara med och bygga långsiktigt hållbara hisslös-

som utvecklar produkter i Open Source-nätverk att bli

ningar där god ekonomi kombineras med att så mycket

framtidens vinnare. På Hydroware har vi inlett den resan.

som möjligt kan återanvändas och resten återvinnas.

Ger enklare underhåll, valfrihet och god ekonomi Vi utvecklar modulära produkter med definierade gränssnitt som innebär att framtida skötsel och underhåll förenklas. Vi fokuserar på det som vi kan bäst och samarbetar i övrigt med andra aktörer för att tillgodose våra kunders behov. Detta ger våra kunder och deras kunder en god ekonomi och valfrihet.

Hydroware utvecklar, tillverkar och säljer högteknologiska drivsystem för hydrauliska hissar. Genom stark fokusering på energi- och resurseffektivisering tillsammans med hissens reskomfort är vi idag ledande inom hydraulhissar.

Vi tillverkar robusta hissar med öppna system som kan moderniseras och ges en mycket lång livslängd. Öppna lösningar för en bättre framtid.

foto elisabet sverlander

Industrins framtid kan starta i en hiss

RegionCity – hjärtat som höjer pulsen i hela regionen!

Göteborg står inför en gigantisk omvandling de kommande åren. Mitt i Göteborg och regionen ligger centralstationsområdet som vi vill förvandla till en levande plats som ger tillväxt i hela Västsverige. Här möts regionen och Göteborg, de gamla och nya stadsdelarna i centrala Älvstaden, och inte minst stationen och stadslivet.

4 juni presenterade vi konceptet för nästa satsning i RegionCity – Älvtornet.

Byggnaden blir 19 våningar hög och kommer innehålla nya stationsfunktioner och kommunikationsnära arbetsplatser för en växande region. Tillsammans med förra årets satsning Jubileumstornet möjliggörs nu förbindelsen mellan dagens Centralstation och västlänkens nya Station Centralen.

Vill du etablera dig här? Skriv en rad till blomstra@regioncity.se så kontaktar vi dig.

RegionCity – där allting möts!

Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar ett fastighetsbestånd av stationer, stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen ägs av svenska staten och har ca 200 medarbetare. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Fastighetsbeståndet uppgår till 179 fastigheter, med ett totalt marknadsvärde på 14,4 miljarder kronor.

Tuvestad & Thorn. Visualisering: Tomorrow.

www.regioncity.se