Fokus Gruvindustrin

FOKUS ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

GRUVINDUSTRIN FÖR ALLA LED I MINERALBRANSCHEN

NOVEMBER 2014

INVESTERINGAR Därför satsade Boliden och Endomines

KRÖNIKA LENA SÖDERBERG Hållbarhet och återvinning

ANNONS

RÅVAROR

Säkrare del av investeringsportföljen

Arbetsmiljö Mer IT och mindre fossildrivet

Leverantörer

Allt närmare kunderna

Comeback

Smältverket i Fagersta åter igång

RT

ÖP

SMA

AK

fakt

NY

ÖR FAKT U R

J

F ÄM

ur u m .se

TJÄ

NST

FRÅ

N S MA

RT Erb leda judand nde en f rå fa – ko ctoring n stna dsfri bolag tt!

MED

IA

Profilintervju

PAUL MARSDEN ”Vi klarar den låga prisnivån”

Läs intervjun med profilen på mobilen!

En hiss ...........

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE ..... minskar underhållskostnaden för din anläggning!

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla, reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säkert måste komma på plats, har hissen en viktig roll. Våra hissar löser vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i sextio år.

www.alimakhek.com

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

2 Ledare Lennart Evrell

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Låga olyckstal och lönsamhet går hand i hand Med rika naturresurser, hög kompetens och fungerande regelverk är Sverige ett utmärkt land för en levande gruvnäring. Driven av den globala efterfrågan på basmetaller har den svenska gruvbranschen haft en kraftig tillväxt det senaste decenniet.

Något som sällan nämns men som också bidrar till lönsamheten är de framsteg som åstadkommits inom arbetsmiljöområdet.

Sverige är en viktig gruvnation i Europa. Svensk gruvnäring producerar 80 till 90 procent av all järnmalm, 25 procent av all zink och 20 procent av allt silver. Förra året stod vi för 20 procent av alla investeringar inom tillverkningsindustrin, motsvarande 11 miljarder kronor. Branschen sysselsätter 13 000 personer och skapar ytterligare tre gånger så många indirekta arbetstillfällen.

Vi verkar i en global och utpräglad cyklisk bransch där metallpriserna sätts globalt och där ökade kostnader inte kan tas ut i kundledet.

Därför fokuserar vi på kontinuerliga förbättringar och stabila processer vilket ger ökad konkurrenskraft.

Lennart Evrell, vd för Boliden och ordförande i SveMin

Stabilitet ger både säkerhet och lönsamhet En säker arbetsplats är en förutsättning för stabilitet och vice versa.

Olycksfall i arbetet orsakar inte bara oacceptabelt mänskligt lidande, utan får också ekonomiska följder.

Olyckor leder till oregelbunden produktion och oväntade situationer som i sin tur ökar risken för ytterligare störningar och olyckor.

De senaste decennierna har svenska gruvföretag gjort enorma framsteg vad gäller arbetsmiljö och kraftigt reducerat antalet olyckor.

1981 låg olycksfallsfrekvensen i den svenska gruv- och mineralindustrin

på 51,3 per en miljon arbetade timmar. Enligt den senaste mätningen, gjord vid halvårsskiftet 2014, ligger den nu på 7,5.

Svenska gruvföretag har i dag en lägre olycksfallsfrekvens än industrin i genomsnitt. Det är resultatet av ett tålmodigt arbete och ett gott samarbete mellan fack och företag.

Vid sidan av investeringar i säkrare maskiner och utrustning handlar det om ett systematiskt och kontinuerligt arbete med ledningssystem, riskbedömningar, åtgärdsplaner och förbättrade rutiner. Men det kan inte stanna där.

En bra säkerhetskultur uppstår inte av sig själv, den skapar man tillsammans.

Satsningar på entreprenörer Många företag i den svenska gruvbranschen har liksom Boliden bestämt sig för att fortsätta arbetet mot en helt olycksfri verksamhet.

Och vi vill göra det tillsammans med våra entreprenörer. Även om utvecklingen vad gäller olycksfall hos entreprenörer också har sjunkit kraf-

thomas.johansson@smartmediapublishing.com

Affärsutvecklare Marcus Carloni Text Fredrik Dhejne, Anders Edström Frejman, Waldemar Ingdahl, Annika Wihlborg

Läs mer om...

Läs ledaren på mobilen!

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

tigt – mellan 2012 och 2013 sjönk den från 22,2 till 8,3 olycksfall per en miljon arbetade timmar – ligger den fortfarande högre än för gruvbolagens egna medarbetare. Säkerhet vid entreprenadarbeten är ett område som vi i branschen kommer att satsa extra på de kommande åren.

Säkerhet – en kulturfråga Det finns inga genvägar till en olycksfri arbetsplats. För att skapa en olycksfri verksamhet behöver vi intensifiera arbetet med individens beteende, inställning och ansvar. Säkerhet skapas i hög grad i det dagliga arbetet.

Det handlar om att öka förståelsen om att det personliga ansvaret.

Varje person måste ta ansvar och ta sig tid att göra riskbedömningar och följa rutiner och regler, men också påpeka när en arbetskamrat uppvisar ett osäkert beteende och uppmanar andra att påpeka när man själv agerar oansvarigt.

Det handlar om att upprätthålla en säkerhetskultur där medvetenheten om riskerna är hög samtidigt som den personliga viljan till förbättringar är väl etablerad.

Det handlar om att skapa stolthet i de aktiviteter som leder till såväl hög lönsamhet och låga olyckstal.

En bra säkerhetskultur uppstår inte av sig själv, den skapar man tillsammans.

06

14

04 Gruvinvesteringar som börjar betala tillbaka 06 Så jagar gruvbolagen sina kostnader 08 Arbetsmiljö driver på teknikutveckling 10 Kalksten alltmer populärt 12 Arbetsmiljöutmaningar 14 Profilintervju Paul Marsden 16 Återstart för smältverket i Fagersta 18 Råvaror en säkrare investering 20 Expertpanel 22 Fler smarta maskiner i gruvorna 24 Hållbar gruvverksamhet 26 Krönika Lena Söderberg

Trevlig läsning!

Thomas Johansson Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS GRUVINDUSTRIN Projektledare Thomas Johansson

ANNONS

Textkorrektur Pål Johansson Omslagsbild Benjamin Andreasson Redaktionschef Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Martin Isaksson Distribution Dagens Industri, november 2014 Tryck BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå Webb www.fokusgruvindustrin.se

Smart Media hjälper sina kunder att förstärka varumärken, driva försäljning och skapa mervärden inom deras målgrupper – genom att producera innehåll som är behovsmotiverad och som engagerar. Smart Media har levererat Content marketing-lösningar i världsklass sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa ert företag.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 Email redaktion@smartmediapublishing.com Webb www.smartmediapublishing.com

www.silver.fi

ANNONS

För oss är jämställdhet en självklarhet Jämställdhetsfrågan är högt prioriterad inom IF Metall. På kongressen tidigare i år togs beslut om att IF Metall ska vara en feministisk organisation. En del i detta är att genomföra utbildningar i jämställdhet och genuskunskap inom hela organisationen, såväl centralt och lokalt som ute på arbetsplatserna.

IF Metall har som mål att till kongressen 2017 ha 30 procent kvinnor i beslutande och rådgivande organ. I förbundsstyrelsen är detta mål redan nått.

– För oss är det en självklarhet och inget konstigt. Jämlikhet och jämställdhet är lika viktigt, alla behövs och ska vara med, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare och ordförande för IF Metalls mångfaldsgrupp.

IF Metalls jämställdhetsarbete vilar på tre sammanhängande ben. Det första är att verka för jämställda arbetsvillkor på arbetsplatserna. Det andra är att uppnå jämställdhet inom organisationen och i egenskap av arbetsgivare på våra egna avdelningskontor och förbundskontoret.

Det tredje är att påverka för bättre jämställdhet i samhället.

För att inte detta ska fastna vid fina ord på papper krävs aktiva åtgärder och att kontinuerligt jobba med frågan. IF Metall har därför förstärkt resurserna centralt för att kunna arbeta med detta än mer intensivt under den kommande kongressperioden.

– Lika lön för lika arbete oavsett kön är en viktig hörnsten för såväl jämställda arbetsplatser som ett jämställt samhälle. Ett viktigt verktyg i detta arbete är att göra en årlig lönekartläggning på arbetsplatserna.

Vi välkomnar den nya regeringens förslag att återinföra årlig lönekartläggning i lag, liksom förslaget om en tredje pappamånad, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Ett aktivt jämställdhetsarbete kräver kunskap om såväl praktiskt utvecklingsarbete som befintlig forskning om jämställdhet och genus. Därför är det

viktigt att öka kunskaperna om detta på alla nivåer inom organisationen. Det kan handla om att öka medvetenheten om de strukturer som bland annat leder till att kvinnor inte i tillräcklig omfattning erbjuds eller önskar fackliga uppdrag samt att män och kvinnor ofta har olika typer av fackliga uppdrag och arbetsuppgifter.

– Kunskapen är viktig för att avdelningarna ska kunna arbeta mer aktivt för att få fler kvinnor som fackliga företrädare, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Samtliga IF Metallavdelningar, oavsett storlek, ska göra en skriftlig jämställdhetsplan som följs upp och utvärderas regelbundet. Planen behandlar jämställda arbetsförhållanden, möjligheterna att förena föräldraskap och arbete, motverkandet av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön samt främjandet av en jämn könsfördelning genom utveckling och utbildning samt vid anställning.

– Strukturen i jämställdhetsplanen ska följa de olika paragraferna i diskrimineringslagen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare I IF Metalls vision tas allas kunnande och erfarenhet till vara och i det hållbara och jämställda arbetslivet jobbar kvinnor och män tillsammans i organisationens alla delar – oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder och sexuell läggning.

IF Metall har cirka 325 000 medlemmar på 11 600 arbetsplatser runt om i Sverige.

Cirka 22 procent av medlemmarna (71 300) är kvinnor.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

4 Aktuellt Gruvprojekt

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Positivt för guld- och zinkgruvor Endomines guldgruva i Finland och Bolidens gruva i Garpenberg är två exempel på nordiska projekt där gjorda investeringar nu börjar ge tydliga resultat.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO BOLIDEN

Norden ligger i ett för gruvverksamhet geologiskt gynnsamt område.

Hög kunskapsnivå om gruvdrift, god infrastruktur och politisk stabilitet är andra förklaringar till de förhållandevis många och stora gruvor som finns här.

Ett exempel på en relativt nystartad gruvverksamhet i Finland är det svenska gruvföretaget Endomines AB. Företaget har ett gynnsamt läge så till vida att de kontrollerar samtliga prospekteringsrättigheter längs den 40 kilometer långa så kallade Kareliska guldlinjen. Företagets första guldgruva startades 2011 i Pampalo.

– Pampalos underjordiska gruva fungerar tekniskt mycket väl och integrerar mycket väl med anrikningsverket i Pampalo, säger företagets vd Markus Ekberg.

Man driver nu snedbanan i Pampalo mot djupet till nivån under 500 meter med sikte på att säkerställa ytterligare malm.

– De tre ”malmlinser” vi bryter kan mycket väl efter prospektering komma att kompletteras med flera pipor. Det är också aktuellt att öka prospekteringen söderut i något som kan bli utvidgad underjordsbrytning från orter längs snedbanan, men också genom ett utvidgat dagbrott.

Och den dagliga produktionen verkar rulla på.

– Vi har hög tillgänglighet och effektivitet och har under 2013 byggt ut kapaciteten i anrikningsverket för att fortsättningsvis kunna processa all Pampalo-malm med närbelägna satelliter.

Tanken med det uppgraderade anrikningsverket som centrum är alltså att bedriva brytning i närliggande fyndigheter, men också kunna ta hand om mindre rika malmer från till exempel Rämepuro. Man hoppas på skalfördelar tack vare att kapaciteten ökat från 270 000 till 420 000 ton.

– Rämepuro har startat bra och ansluter till vår strategi att addera satellitgruvor till Pampalo. Vi har efter jordavrymning hittills under 2014 planenligt brutit malm från dagbrott och ska fortsätta så. Det kan i fortsättningen bli aktuellt att driva Rämepuro som en underjordsgruva beroende på halter och hur vi väljer att optimera jordavrymning kontra underjordsdrift, säger Markus Ekberg.

Vi står nu inför en företrädesemission som är säkerställd till 80 procent.

Markus Ekberg

Företaget menar sig även ha fler intressanta potentiella gruvor i området.

– Guldfyndigheten vid Hosko är vår kanske mest lovande fyndighet.

Det var där Endomines-projektet startade, även om fokus sedan 2006 sattes på Pampalo, som förvärvades från Dragon Mining. Halterna är avsevärt högre i Hosko än i våra andra gruvor. Produktionen är planerad att starta 2015 som dagbrott.

Han tror på ökande guldpriser och att guldet kommer att återfå sin roll som motviktsfaktor i tider av oro.

Företaget är inte lika volymberoende som de stora järnmalmsaktörerna, men väl beroende av guldpriset kontra cash cost. Det senare möter man med löpande effektivetsåtgärder.

– Vi har klarat oss relativt väl som guldproducent. Vi har dock haft högre cash cost än vad vi ursprungligen bedömt och förutom detta även fallande guldpriser. En faktor som besvärat oss är vår guld-hedge som effektmässigt blivit väl stor med hänsyn till senare bedömningar.

Men hur är det då med att hitta finansiering när en del andra gruvor fått problem?

– Det är självklart så att när till exempel järnmalmsgruvor får problem ökar vår bevisbörda gentemot våra investerare.

Företaget verkar dock ha investerare som tror på verksamheten.

– Vi står nu inför en företrädesemission som är säkerställd till 80 procent, säger Markus Ekberg.

Silver- och zinkgruvan i Garpenberg i Hedemora är ett exempel på gruvverksamhet där ägaren Boliden valt att göra ett större investeringsprogram i effektiviserings- och produktionsökningar.

Gruvan är en framgångsaga så till vida att det är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Man vet att fyndigheter började bearbetas redan på 1200-talet. Det äldsta bevarade så kallade privilegiebrevet utfärdades av Magnus Eriksson 1354. Boliden har

Investeringen som Boliden gjort i Garpenberg på nästan fyra miljoner förväntas

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

Gruvprojekt Aktuellt 5

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

i Norden

Det är självklart bra för en ort om företag gör investeringar för framtiden.

Hans Jönsson

ägt gruvan sedan 1957.

Investeringen som initierades 2011 har inneburit att Boliden investerat fyra miljarder kronor av egna medel för att kunna öka produktionen från 1,4 miljoner ton till 2,5 i slutet av 2015.

Samtidigt ska produktionskostnaden minska med en fjärdedel, vilket gör företaget mindre känsligt för eventuella framtida prisfall på världsmarknaden.

– Vi tog anläggningen i drift mars och den invigdes formellt av Christer Fuglesang i augusti, säger Hans Jönsson, platschef i Garpenberg.

Och investeringarna ser ut att ha gett effekt. Enligt bolagets tredje kvartalsrapport för 2014 verkar det som om man får valuta för pengarna då man beräknar nå upp till 2,1 miljoner ton redan för helåret 2014.

– I stort sett alla fasta anläggningar är nya. Ett exempel är anrikningsverket som ersätter det gamla som var inhyst i en byggnad från 1950-talet.

Det innebär inte bara att det har högre kapacitet utan även att det är driftsäkrare och en bättre arbetsplats.

Och han fortsätter: – I all projektering av de nya anläggningarna har arbetsmiljö och säkerhet ingått i riskanalyserna som det gör i all modern projektering. Gruvan har definitivt blivit en ännu tryggare arbetsplats tack vare det faktum att detta eftersträvats redan från början.

minska kostnaderna med 25 procent.

ANNONS

Han beskriver den uppgraderade Garpenbergsgruvan som en av världens modernaste gruvor med hög tekniknivå genom hela kedjan. Autonoma lastmaskiner under jorden där operatörer kan fjärrstyra såväl lastning som lossning, kortare transportvägar och fjärrövervakning av processer i anrikningsverk är bara några av byggstenarna.

Automatisk styrning av ventilation och avancerade lösningar för rening av vatten från kväve och syreförbrukande ämnen är exempel på åtgärder för att minska miljöpåverkan.

Dessutom har vattenanvändningen kunnat minskas tack vare modernare utrustning och effektivare hantering.

Modern gruvdrift är långt ifrån så personalkrävande som för ett antal decennier sedan. Den stora investeringen har därmed inte inneburit några dramatiska personalökningar.

– Det har ändå tagits emot mycket positivt i bygden. Jag har inte hört något negativt om detta. Det är självklart bra för en ort om företag gör investeringar och satsar för framtiden.

Han berättar att trots att man nu skruvat upp produktionen högst väsentligt så har man en framförhållning på säkert 20 år när det gäller malmreserver och därmed verksamhetens fortlevnad på platsen.

Malmreserverna har genom fortsatt prospektering kunnat säkerställas – Dessutom finns det potential att hitta ännu mer i framtiden, så det ser ljust ut även på den fronten.

Ljust ut har det även sett ut på metallprisfronten, eftersom Garpenbergs komplexmalm innehåller främst zink och bly, men även koppar guld och silver. Metallmixen ger en bra kostnadsposition.

– Prisutvecklingen på exempelvis zink har gynnat oss på sista tiden, avslutar Hans Jönsson.

Smart Fakta Järnmalmspriset har fallit mycket under det senaste halvåret. Prisfallet på guld har inte varit lika dramatiskt. Prisutvecklingen för zink har däremot varit betydligt bättre.

Konsulter möter gruvbolags utmaningar Tid är pengar och ibland behöver gruvbolag – även etablerade sådana – komplettera kompetensen i sin befintliga organisation.

– Bland annat efterfrågas specialistkompens inom stål-, betong-, dynamiskt belastade konstruktioner, industriarkitektur, flödesoch slitageegenskaper hos olika material, säger Richard Furuhovde, regionchef industri på Sweco.

Det ökande användandet av BIM (Building Information Model) är ett annat viktigt område.

– Det är viktigt för kunder att kunna samla inte bara information om byggnader utan även maskiner och ingående delars underhållbehov i en gemensam digital modell.

Man behöver även förse kunderna med projekt- och projekteringsledare i större omfattning än tidigare.

– Den viktigaste utmaningen för oss som konsultbolag är att bemanna hela kundens behov i ett projekt. Det är en tydlig trend att kunder allt mer önskar ett helhetsåtagande från en leverantör.

Men Richard Furuhovde menar att den riktigt stora utmaningen för hans industrienhet är att organisera projektgrupper.

– Det handlar om att stimulera och engagera medarbetare så att de hela tiden försöker göra sitt bästa lite bättre i de projekt vi utför åt våra kunder.

VÄRLDSLEDANDE GYROTEKNOLOGI Snabba resultat.

I alla lutningar.

I miljö med magnetism.

023-790 560 GlobalDrilling.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

6 Fokus Maskiner

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Gruvbolag söker djupare samarbete med ett minskande antal leverantörer.

Instrumentet håller reda på borrhålet Att borra snabbt är bra, men att borra rätt är viktigare. Borrning i berg är kostsamt – i synnerhet diamantborrning – och det är förstås viktigt att man får det resultat man vill ha.

– Ett sätt är att använda sig av avancerade mätinstrument som man för ned i borrhålet, säger Jan Halvarsson, teknisk expert på Global Drilling, ett företag specialiserat på utrustning för borrning i berg.

Så kallade mikromekaniska system, ofta förkortat MEMS, är en nyckel för att veta mer om hur borrhål är orienterade.

– IsCompass är ett exempel på ett modernt magnetiskt multishotinstrument som bygger på MEMSteknologi. Det är framtaget för att mäta hålavvikelser i omagnetiska miljöer.

Lutning, rotationsvinkel, magnetic tool face och riktning kan mätas med 0,15, 0,20 respektive 0,35 graders noggrannhet.

– Enkelt förklarat kan man få svar på vart ett borrhål egentligen tar vägen, vilket är extremt viktigt i många fall.

Instrumentet samlar på sig och skickar standarddata som bland annat stationsdjup, lutning, azimuth och temperatur.

– Något annat som är viktigt är att användaren via en fält-PC kan analysera, studera och felkorrigera datan redan ute i fält, avslutar Jan Halvarsson.

ANNONS

I jakten på allt högre kostnadseffektivitet blir även maskiner större. Ett exempel är världens största gruvtruck Belaz 75710 som lastar 450 ton.

Den drivs av två V16-motorer om vardera 2 300 hästkrafter.

Tillgänglighet och kostnad viktigast Konkurrensen hårdnar för leverantörerna till gruvindustrin. Vinnarna blir de som samarbetar nära sina kunder och aktivt hjälper dem att blir lite bättre än sina branschkollegor.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO BELAZ

Om det är något som karaktäriserar gruvindustrin så är det stora investeringar som ska räknas hem på ett fåtal år. Det handlar alltid om stora volymer material som ska processas så effektivt som möjligt. Varje liten förbättring kan i slutändan innebära stor utväxling i kronor.

Den maskinella utrustningen är förstås en central del i detta. Kontinuerlig drift är a och o och varje stopp blir snabbt mycket kostsamt i form av tappad försäljning.

Underhållskontrakt innehåller därför ofta ekonomiska incitament om

utrusningens tillgänglighet givet att ett överenskommer underhållsschema följs. Når man upp till ett visst antal garanterade drifttimmar och kanske överträffar detta så blir det ekonomiskt gynnsamt för leverantören – och självklart även för kunden som har en störningsfri produktion.

Blir drifttimmarna för få svider det i leverantörens plånbok.

En tydlig trend är att gruvbolag söker djupare samarbete med ett minskande antal leverantörer. Anledningen är att gruvföretag befinner sig i en bransch som karaktäriseras av stor transparens. De flesta priser sätts på en råvarubörs och företagens produktionskostnader per producerat ton är enkla att räkna ut. Här gäller det att vässa varje del av verksamheten.

Till skillnad från många andra branscher kan gruvbolag inte vältra över ökade kostnader på sina kunder.

Enda möjligheten att bibehålla långsiktig lönsamhet och skapa motståndskraft mot råvaruprisfall är att hålla nere kostnaden.

Man skär i kostnader eller ökar produktiviteten – helst både och. Och det är här det tätare och mer integrerade samarbetet mellan gruvbolag och maskinleverantörer kommer in.

Men samtidigt vill man öka konkurrensen vid upphandlingen. Traditionella leverantörer till gruvindustrin har börjat känna av konkurrens från kinesiska och östeuropeiska leverantörer som börjar närma sig kvalitetsmässigt.

Men gruvbolagen nöjer sig inte med bara med tillförlitlig produktion och socialt ansvarstagande. Utöver teknisk excellens vill de även att leverantörerna själva visar att de är drivande när det gäller kostnadstänk.

Man vill ha ett bra förhållande och balans mellan investeringskostnad och total kostnad över maskininvesteringens ekonomiska livslängd.

Som leverantör är det därför viktigt att aktivt hjälpa sina kunder att hela tiden vara lite bättre än konkurrenterna. Här har välkända etablerade svenska bolag en stark ställning

inte minst genom att det sedan länge varit vanligt att prototyper testats ute hos kund.

Leverantörerna vittnar om att inte minst svenska kunder är oerhört krävande, vilket inte nödvändigtvis behöver innebära något negativt. Det gör deras produkter attraktiva på andra marknader.

De hårda leverantörskraven kan sannolikt förklaras med att svenska gruvor – förutom ett unikt hårt berg även – har en mycket långt dragen automatiseringsgrad. Produktionen är strömlinjeformad och därför är som tidigare nämnts tillgänglighet centralt.

Smart Fakta Val av produktionsutrustning påverkar i hög grad verksamhetens resultat. Detta genom investeringskostnader och underhåll och produktivitet genom prestanda och tillgänglighet.

ANNONS

Borrutrustning från Driconeq tryggar och effektiviserar gruvindustrin Driconeq utvecklar avancerad borrutrustning för gruvindustrin, vattenborrning, geotermisk och undersökningsborrning. Oavsett hur behoven ser ut kan Driconeq alltid leverera en trygg lösning, med hög tillgänglighet och en servicenivå som motsvarar högt ställda kvalitetskrav från gruvindustrin.

I tjugo års tid har Driconeq tillverkat borrör och utrustning i världsklass till gruvföretag runtom i världen. Våra ingenjörer arbetar nära kunden när de skräddarsyr borrlösningar som på detalj nivå matchar kundens behov.

– Vi har stor erfarenhet av att anpassa produkterna efter våra kunders behov och önskemål. Vår telefon är öppen dygnet runt för frågor och våra produkt -

specialister kan med kort varsel finnas på plats vid en borrarbetsplats. För oss är det viktigt att verkligen finnas där, när kunden behöver oss som mest, säger Driconeqs Senior adviser och produktchef Håkan Olsson.

All värmebehandling i egen regi Företaget HÄRDtekno ägs av Driconeq och värmebehandlar all borrutrustning.

Genom att hantera all värmebehand ling i egen regi, så kan vi garantera en genomgående hög kvalitet och kontroll i hela processen, med minimala ledtider för såväl produktion som leverans.

Driconeqs tillverkning sker i värmländska Sunne. Råmaterialet köps in från Europas bästa leverantörer och verksamheten är certifierad enligt ISO 14001 och 9001.

– Ytterligare en trygghetsfaktor för våra kunder är vår fullständiga spår barhet, som sträcker sig från stålverk, tillverkning och bearbetning till färdig produkt, säger Håkan Olsson.

www.driconeq.com

NYA SCOOPTRAM ST18 Gruvlastaren som maximerar din produktivitet

Atlas Copco Scooptram ST18 är gruvlastaren som maximerar din produktivitet.

Genom att kombinera avancerad teknologi och smarta lösningar är Scooptram ST18 din bästa vän i gruvan.

Designa din egen ST18 på www.stylemyst18.com

STEG 4 CERTIFIERADE FRÅN 105 TILL 515 KW D5

KEEP IT SIMPLE! MED VÅR ENKLA OCH BEPRÖVADE SCR TEKNIK KAN NI UPPFYLLA DE SENASTE OCH MEST KRÄVANDE EMISSIONSREGLERNA.

D8

D11

D13

D16

POWERING YOUR BUSINESS WWW.VOLVOPENTA.COM www.volvopenta.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

8 Framtid Teknikutveckling

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Jag tror inte att Northlandprojektet är kört om det får nya ägare.

Per Weihed

För gruvindustrin är dieselmotorer med låga avgasutsläpp avgörande.

Arbetsmiljö och djupare gruvor driver på teknikutvecklingen Ska svensk gruvnäring fortsätta att vara konkurrensduglig krävs stora satsningar på forskning och teknikutveckling. Här har gruvföretagen också ett gott samarbete med universitet och de ledande svenska maskinleverantörerna.

Djupare gruvor kräver mer teknikutveckling. Då behövs informationssystem som hela tiden kontrollerar vad som händer med berget.

Jerker Delsing

TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO SANDVIK, LTU

Professor Pär Weihed vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) leder det strategiska nationella innovationsprogrammet för den svenska gruv- och metallproducerande industrin (STRIM) som löper mellan 2013 och 2016.

– Företagen vill att vi effektiviserar hela värdekedjan och utvecklar mer leana processer. Utmaningen är att vi ska bli mer konkurrenskraftiga, mer resurseffektiva, minska energianvändning och avfall och utveckla mer miljösäkra processer, förklarar han.

Bland de deltagande företagen finns LKAB, Boliden, Lundin Mining, Sandvik, Atlas Copco, ABB med flera.

– Vi har projekt kring prospektering för att göra den processen mer lean och för att bland annat kunna mäta i borrhålen och utveckla mer flexibel borrteknik. Att borra mycket djupa hål är väldigt dyrt. Det är intressant att snabbt ta sig till de stora djupen och samtidigt kunna mäta och analysera. Vi vill också kunna integrera hela processen från prospektering till metallurgi.

Han säger att gruvindustrin strävar att ta bort folk från brytningsfronten, eliminera farliga moment och göra arbetet mer fjärrstyrt.

Vad funderar du på framåt?

– Världsbehovet av metaller väntas öka med två till tre procent per år även om priserna varierar över tid, branschen är cyklisk. LKAB och Boliden klarar sig dock ganska bra.

LKAB kan ta lite mer betalt för sin produkt och Boliden är inte beroende av järnmalmen. För de mindre svenska gruvorna kan det bli kärvare.

Att Northland fick svårigheter tror han beror på att bolaget räknade med högre malmpriser och hade för höga logistikkostnader.

– Jag tror inte att projektet är kört om det får nya ägare. Sammantaget är svensk gruvindustri extremt konkurrenskraftig och med fortsatt FoU ser jag positivt på framtiden.

Professor Jerker Delsing (LTU) arbetar med forskning inom nätverkande elektronik och inbyggda system.

– Inom gruvteknik jobbar vi med gruvautomation och processautomation. I gruvor bygger man hela tiden ut infrastrukturen. Det är framdragning av el, ventilation, vatten, spår för gruvtåg med mera. Här behövs mer automation. Djupare gruvor kräver också mer teknikutveckling. Då behövs informationssystem som hela

tiden kontrollerar vad som händer med berget. Att till exempel utveckla intelligenta bergbultar som sänder information om bergets tillstånd.

Han förutspår allt fler fjärrstyrda maskiner.

– Däremot behöver vi alltid ha servicepersonal som underhåller maskiner på plats. Att förlänga serviceintervallen är också en mycket viktig utveckling.

Industrin vill också ha bättre sätt att mäta. Ett exempel är att kunna mäta gasflöden vid pelletstillverkning. Det är mycket besvärligt med svåra miljöomständigheter.

– Industrin ställer mycket hårda krav vilket har gynnat svenska leverantörer. I vår forskning samarbetar vi bland annat med ABB och flera mindre ingenjörsföretag.

Bolidens vd hävdar att det inte finns någon motsättning mellan bra miljö och lönsamhet och kvalitet – hur ser du på det?

– Jag håller med om det. Mår människor och maskiner bra producerar man bättre. Sverige och Finland ligger långt framme. Vi räknar också

med att brytning måste ske på betydligt större djup. Det ställer hårdare krav på arbetsmiljö och säkerhet.

Vad ser du framåt?

– Två saker: Ett att vi kan rekrytera ungdomar som vill jobba med avancerad automation, de länder som lyckas med detta har en konkurrensfördel och kan då få fram malm till lägre kostnader. Det andra är att man vågar ligga på teknikens framkant.

Vi får fler uppkopplade stora system som utnyttjar all den information som redan finns och informationsmängden ökar. Det kräver mer avancerade datorsystem som kan hantera all informationen och presentera den på ett begripligt sätt för beslutsfattarna.

Staffan Sandström är teknisk chef för Bolidens gruvverksamhet.

Han säger att en viktig drivkraft för utvecklingen är att höja produktiviteten, öka kapaciteten i befintliga gruvor och automatisera mer.

– Vi vill kunna jobba kontinuerligt 24 timmar om dygnet, komma åt ställtider och öka personalens effektiva arbetstid. I dag går mycket tid åt till att transportera dem. Vi vill även se till att rätt brytningsfront är i

arbete. Vi vill kunna borra och ladda för sprängning fjärrstyrt. Vi vill också bli bättre på att styra verksamheten och optimera arbetet i gruvorna. Det händer alltid saker i en gruva. Folk blir sjuka och maskiner går sönder. Då gäller det att omplanera och vara flexibla.

Kommunikation är viktigt i gruvor.

– Tidigare jobbade vi mycket med radio. I dag drar vi ner wifi i våra gruvor. Då kan vi koppla upp maskiner trådlöst och vi bygger nu en stor kapacitet för datortrafik under jord.

Vi sätter även ut fjärrstyrda kameror på visa ställen och vi kommer att fjärrstyra mer. Med vårt underjordiska datanät kan vi titta på vad som händer i gruvan i realtid.

– Vi ska heller inte ha några olycksfall. Vid brytfronterna är laddning, borrning och byte av borrkronor arbetsmoment med vissa risker.

De här momenten skulle vi vilja automatisera mer.

Ventileringen i gruvor är en stor energiförbrukare. Här samarbetar Boliden med ABB och flera andra företag för att skapa en mer optimerad ventilation som ska vara behovsstyrd.

– På sikt vill vi gå ifrån maskiner med förbränningsmotorer under jord och helt och hållet och gå över till elektriska maskiner.

Han säger att Boliden har ett bra samarbete med leverantörer och universitet, inte minst LTU. – Ju effektivare vi blir desto fattigare malmer kan vi bryta. Vi vill utveckla vår förmåga att kunna få ut så mycket metall som möjligt ur malmen. Vi vill även bli bättre på att ta vara på andra metaller ur våra malmer än det vi gör i dag genom utveckling och framtagning av nya utvinningsprocesser, till exempel hydrometallurgiska processer, avslutar Staffan Sandström.

Nordens största lagerhållare av speciallegeringar och titan • Dagsaktuell lagerlista online • Vi skickar er order • Komplett servicecenter samma dag • Vattenskärning • Mer än 100 års erfarenhet

www.haraldpihl.com

Nickel 200 201 | Monel 400 K-500 | Nilo 36 42 K | Nimonic 75 80A 90 263 901 | Nilomag 77 | Incoloy 330 800 825 925 A-286 DS | Inconel 600 601 625 686 718 C-22 C-276 HX X-750 | Titan Grad 1 2 3 4 5 7 9 23

www.normet.com

FOR TOUGH JOBS UNDERGROUND

Normet Scandinavia AB Svetsarevägen 2 771 42 Ludvika Sverige T. +46 240 59 18 00

Normet Norway AS Silovegen 20 2100 Skarnes Norway T. +47 476 66 476

NORMET_141105_imageAd_Natural Resources_w123xh177

Metallurgiska mirakel Från råmaterialet – hela vägen genom metallurgiska och formande processer – tar Swerea MEFOS tag i utmaningarna och skapar framsteg. Våra erfarna experter arbetar i nära samarbete med industrin. Vi erbjuder pilotanläggningar och experimentell utrustning för storskalig forskning och utveckling.

Om du kan tänka det – kan vi göra det! www.swereamefos.se

www.plansju.se / Foto: Maria Åsén

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

10 Möjligheter Kalkbrytning

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Eva Feldt, kommunikationschef Nordkalk

Grön omställning ökar eſterfrågan på kalksten Sveriges omställning till en hållbar samhällsutveckling gör att miljökraven på företagen skärps inom en rad olika områden. Men detta behöver inte bli en ekonomisk belastning. Genom innovativ affärsverksamhet kan utvecklingen ge både miljöfördelar och andra vinster för samhället.

TEXT EVA FELDT, KOMMUNIKATIONSCHEF NORDKALK

Kalkindustrin har en viktig roll att fylla i den gröna omställningen. I takt med att miljökraven ökar behövs allt mer avancerad teknik, rening av olika utsläpp till luft och vatten och återvinning av alltifrån sopor till metaller. I hela världen får vi en ökad efterfrågan på förnybara råvaror från jord- och skogsbruk. I Sverige

får vi också ökad efterfrågan på bra, närproducerade livsmedel. Allt detta ökar efterfrågan på kalksten.

Tack vare kalksten kan skördarna i lantbruket och näringstillförseln till djuren förbättras så att våra livsmedel i slutändan blir nyttigare. Kalksten är också nödvändig för att rena vårt dricksvatten, våra avlopp, våra sjöar och vattendrag. Kalksten är det mest naturliga alternativet för rening av olika industriella processer och användningsområdena är omfattande.

I många fall saknas i dag alternativ till kalksten i dessa sammanhang.

Ett exempel på ny användning av kalksten är avgasrening till sjöss.

De nya hårda miljöreglerna för svavelrening av fartygens rökgaser på Östersjön och Nordsjön som träder i kraft 2015 tvingar fram helt nya lösningar för sjöfarten. Nordkalk har utvecklat en ny produkt, granuler av släckt kalk, som absorberar svavlet från rökgaserna i en så kallad torrskrubber. När svavlet reagerar med

kalk bildas gips. Därmed renas inte bara fartygets rökgaser, utan en ny produkt uppstår som kan användas för byggmaterial inom exempelvis byggindustrin. Nordkalk bidrar till en förhållandevis enkel lösning som både eliminerar utsläppen och har lågt energibehov.

Ett annat exempel är sopförbränning, där skadliga ämnen bildas som måste renas innan rökgasen släpps ut i luften. Olika kalkprodukter används för reningen när vi bränner sopor, industriavfall, returträflis, däck, plast, trä och papper. I dag omvandlas cirka hälften av allt hushållsavfall i Sverige till fjärrvärme via sopförbränning, men behovet ökar i takt med att samhället vill återvinna energin och undvika att lägga sopor på deponi.

Naturligtvis ska vi utveckla återvinningen i samhället, vilket är ytterligare ett steg jämfört med energiåtervinning genom avfallsförbränning. Metaller och mineraler

kan redan i dag återanvändas i stor utsträckning genom insamling och nedsmältning till nya produkter, men i återvinningsprocessen är kalk en viktig komponent för att klara kraven på rening.

Efterfrågan på olika kalkstensprodukter för miljöändamål ökar hela tiden. Vi satsar därför på forskning och utveckling av nya miljöapplikationer som motsvarar kundernas nuvarande och framtida behov och för att leva upp till de nya hårdare miljökraven.

Kalksten behövs för många viktiga funktioner i samhället, inte minst inom miljöområdet. För att ställa om till ett mer hållbart samhälle behöver vi effektivt använda oss av de mineralresurser som finns att tillgå. Det gör vi i produktionen av olika kalkstensprodukter, men också genom att kalken förbättrar miljöprestandan i andra produktionsprocesser och produkter i samhället. Kalksten för samhällets och industrins olika

behov finns tillgänglig lokalt i Sverige och Östersjöområdet. Ett hållbart användande av dessa resurser ska ske på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Genom att använda oss av den lokalproducerade stenen främjar vi en minskad miljöbelastning och minimerar logistikrelaterade miljöutsläpp. Kalk är naturens egna recept på många miljöfrågor.

Smart Fakta Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av högklassiga kalkstensbaserade produkter för bland annat miljövård, pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt lantbruk. Nordkalk har verksamhet i nio länder runt Östersjön och sysselsätter totalt cirka 1050 personer. Nordkalk lägger stor vikt vid att förena industri och miljövård och vi är ISO 14001 miljöcertifierade. Nordkalk tillhör Rettig Group-koncernen.

Kostn webb adsfri utbild ning

Vad gör du om det hettar till på jobbet?

Varje timme börjar det brinna på en arbetsplats någonstans i Sverige.

Hos Prevent finns en utbildning om brandsäkerhet för gruv- och stålindustrin.

Lär dig det viktigaste om att förhindra och släcka bränder, och bli medveten om de risker som finns.

Utbildningen är kostnadsfri och görs vid datorn. Den tar bara en timme men kan rädda många liv.

www.prevent.se/brandgruvstal

Läs mer: prevent.se/ brandgruvstal

brand_staende_124x176_141030.indd 1

2014-10-30 16:28:23

40 ÅR AV SLIT OCH STARKARE ÄN NÅGONSIN EFFEKTIV EGEN METOD FÖR BRYTNING AV SMALA MALMER

När det bockbara slitstålet från Oxelösunds Järnverk kom ut på marknaden 1974 var det långt före andra stål inom sitt område. Nu fyller Hardox 40 år och är hårdare, segare och mer eftertraktat än någonsin.

RIK ZINK/BLYMALM OCH STABIL DRIFT MED GOD KOSTNADSUTVECKLING GER HÖG LÖNSAMHET OCH STARKT KASSAFLÖDE

Vi satsade redan från början på att utveckla ett slitstål som var så hårt som möjligt. Samtidigt skulle det vara segt för att kunna bearbetas på olika sätt utan att spricka.

HÖG UTDELNING OCH STARKA FINANSER

Hardox kan vara tunnare och ändå starkare än andra stål. Tunnare stål

MÖJLIGHETER ATT UTVECKLA NYA PROJEKT Jan-sep 2014: • Intäkterna från malmleveranserna under de tre första kvartalen 2014 uppgick till 38,0 MSEK (mot 34,7 för samma period 2013), en ökning med 9 %.

• Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 13,4 MSEK (9,8), en ökning med 37 % och en rörelsemarginal på 35 % (28).

• Vinsten per aktie uppgick till 3,06 SEK (2,05).

• Likvida medel vid periodens slut var 14,6 MSEK (8,9).

Kassaflödet från verksamheten var 15,0 MSEK (9,6).

Utsikterna för hela 2014 pekar mot ett resultat efter finansnetto på mer än 16 MSEK vid dagens metallpriser. En förbättring med mer än 50 % jämfört med 2013.

lovisagruvan.se

www.hardox.com

i lastbilsflak, containrar och andra stålkonstruktioner ger lägre vikt, mer nyttolast, bättre bränsleekonomi och färre transporter.

Med hjälp av Hardox går det att bygga en starkare, lättare och mer hållbar värld. Även om du inte ägnar vårt kära stål en enda tanke, så kan du vara säker på att det spar material och energi överallt i din vardag.

Vill du veta mer om historien bakom Hardox, välkommen till hardox.com

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

12 Fokus Arbetsmiljö

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Nya arbetsmiljöutmaningar för gruvan Gruvor har ett oförtjänt dåligt rykte som farlig arbetsmiljö.

Dagens gruvor möter andra sorters utmaningar, som gamnacke och terminalarm.

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Dagens gruvindustri domineras till största delen av maskinellt arbete och tekniskt styrd utrustning. Det finns nästan inga tunga manuella arbetsuppgifter kvar under jord. Gruvarbetarna sköter arbetet från styrhytter i maskiner och kontrollrum. Svenska gruvor är världsledande på arbetsmiljö.

Teknikens utveckling har förändrat gruvbranschen från att vara en personalintensiv näring med stora behov av relativt lågutbildad arbetskraft till att vara en till stora delar mekaniserad och automatiserad näring med behov av högutbildad arbetskraft.

Den arbetskraften ställer i sin tur högre krav på säkerheten.

Det finns fortfarande delar av arbetet som måste utföras av personal under jorden och riskerna förändras när gruvorna måste gå allt djupare

ned för att finna malm. När gruvorna går djupare innebär det att riskerna med spänningar och sprickbildningar i berget ökar vid borrning och sprängning.

Maskinerna blir större och fler under jorden, vilket ställer nya krav på planeringen och installation av ventilation. Ett annat sätt är att fler dieselmotorer i gruvmaskinerna ersätts med hybridmotorer eller blir eldrivna och körs på batteri, då myndigheternas krav på lägre gränsvärden för avgaser med största sannolikhet kommer att skärpas.

Riskanalyser hittar farliga platser och arbetsmoment för att kunna förebygga olyckor. Närvarokontroller och elektroniska taggar har visat sig vara bra för att personalen ska undvika farliga platser.

Tillbud, det vill säga händelser som hade kunnat bli en olycka med personskador, rapporteras nu och utvärderas. Det systematiska arbetet med säkerhet har gett resultat. År 1981 inträffade 51 olycksfall per miljoner arbetade timmar, enligt branschföreningen SveMin. År 2013 har siffran sjunkit till åtta olycksfall

Krossoperatörer drabbas framför allt av besvär i axlar, rygg och nacke.

Pernilla Ericsson

per miljoner arbetade timmar – Det är noga med att få till en arbetskultur av att värna säkerheten och sina kollegor, för de flesta olyckor sker sällan av att berg faller ner på någon, säger Anders Henriksson, LKAB:s förädlingschef i Malmberget.

Riskerna uppstår när någon genar, eller tar en chansning i arbetet. Det är en fråga om värderingar; det finns ett likhetstecken mellan bra affärer och en bra arbetsmiljö.

Entreprenadföretag sköter oſta riskabla uppgifter som borrning, sprängning eller malmlastning eller anlitas som specialister. Det är viktigt att vara noggrann vid kontraktsskrivningen med entreprenadföretagen – För att få tillträde måste entreprenörerna genomgå säkerhetsutbildning med prov via datorn. Det är ett formellt krav, påpekar han.

Dataoperatörsjobben leder till nya utmaningar för företagens hälsovårds-

arbete. Pernilla Ericsson, sjukgymnast och specialist i ergonomi vid Västerbottens läns landsting, har i EU-projektet Minehealth studerat riskerna för belastningsskador hos krossoperatörer.

– De drabbas framför allt av besvär i axlar, rygg och nacke, säger hon, vilket har en koppling till enformigt stillasittande arbete framför skärm. De ställningarna behöver förebyggas med bättre utformning av arbetsstationerna och kombineras med variation och fysisk rörelse.

Skiſtesarbete påverkar kroppen och kan leda till sämre sömn, hjärt- och kärlsjukdomar, magbesvär eller diabetes.

Gruvan är en arbetsmiljö som det är viktigt att få en överblick på, därför är samordningsansvaret nyckeln till säkerhet.

Smart Fakta Mörker är en arbetsmiljörisk, då det kan störa kroppens hormonrytm. Därför behövs 30 minuters solljus varje dag, bättre belysningsutformning och ljuskaféer under jord.

HILUX INVINCIBLE. ÖVERJORDISKT STARK UNDER JORD.

Jubileumspris från 276.150 kr Gäller t.o.m. 31 dec 2014. Ord. pris från 291.050 kr exkl. moms Leasing från 2.570 kr/mån* exkl. moms I Aitik-gruvan utanför Gällivare rullar ett hundratal Toyota Hilux. Dygnet runt, året om, obesegrade av de tuffa förhållanden som råder. Vår nyaste i serien är Toyota Hilux Invincible. En stor femsitsig evighetsmaskin som klarar hela 48 graders lutning, kan lasta upp till 995 kg och dra 2.800 kg. Just nu finns Hilux Invincible till jubileumspris för att fira att Toyota funnits 50 år i Sverige.

JUBILEUMSPRISET ÄR ETT REK CA PRIS FRÅN GENERALAGENT OCH GÄLLER BILAR I LAGER T O M 31 DEC -14, LOKALA AVVIKELSER KAN FÖREKOMMA. *FINANSIERINGSUPPGIFTER FRÅN TOYOTA FINANCIAL SERVICES: LEASING MED RÖRLIG RÄNTA 4,95 % (OKT -14), 36 MÅNADER, 30 % SÄRSKILD LEASINGAVGIFT, 45 % RESTVÄRDE. LEASINGPRISER ÄR EXKL MOMS, UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER. BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH CO2-UTSLÄPP VID BLANDAD KÖRNING HILUX 7,3 – 8,6 L/100 KM OCH 194 –227 G/KM. MILJÖKLASS EURO5. BILEN PÅ BILDEN KAN VARA EXTRAUTRUSTAD. MED RESERVATION FÖR AVVIKELSER, PRISÄNDRINGAR OCH TRYCKFEL. PRIS FRÅN 276.150 KR AVSER HILUX INVINCIBLE D-CAB 2,5 D-4D MANUELL.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

14 Profilintervju Paul Marsden

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Ljust för producenter av järnmalm

Läs intervjun på mobilen!

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

På lång sikt är framtiden god för europeiska producenter av högkvalitativ järnmalm och användandet kommer att bli mer uppskattat.

Det säger Paul Marsden vid Nordic Iron Ore AB. TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO BENJAMIN ANDREASSON

Technical Sales and Marketing Director Paul Marsdens uppgift i företaget är att svara för produkt- och processutveckling.

Bolaget är på väg att slutföra en genomförandestudie (feasibility study). Denna räknar med tolv till 15 år initial livslängd på gruvan, men studierna visar att det finns tillräckligt med malm för minst 30 till 40 år framåt. Marsden säger att arbetet går väldigt bra och följer planen.

– Vi har anlitat en oberoende konsult som ska gå igenom rapporten och alla data. Planen är att detta ska vara klart första kvartalet nästa år och får vi finansiering kan vi möjligen starta produktion i liten skala 2016 om marknadssituationen så medger och i full skala 2017.

– Vi har fått vårt miljötillstånd så vi är ”spade ready”. Det vi behöver göra är att skaffa ytterligare finansiering för fler faser av utveckling. Tekniskt ser jag inga skäl till att vi inte skulle komma igång. Jämfört med många andra projekt i världen kan vi bli en producent med låga kostnader och hög kvalitet på vår produkt. Vi tror att vi kan sälja den på vilken marknad som helst, det är bara en fråga om pris.

Miljön för gruvverksamhet är mycket bra i Sverige.

Vad betyder malmpriserna för gruvindustrin?

– Vi har sett ett substantiellt prisfall på runt 40 procent de senaste månaderna. Det har varit ett förödande slag för en del operatörer och påverkat många utvecklingsprojekt.

Men jag är övertygad om att vi kan överleva med denna prisnivå.

Nordic Iron Ore siktar i första hand in sig på den europeiska marknaden.

– Vi har närheten till marknaden och producerar en högkvalitetsprodukt som ger en bättre marginal.

Det finns därför stora möjligheter att konkurrera med länder som Brasilien och Kanada som är stora leverantörer till Europa. Många av de europeiska stålindustrierna arbetar med högkvalitetsprodukter och riktar in sig mot bilindustrin och liknande kunder, som efterfrågar högkvalitativa malmprodukter.

Vad är er stora utmaning?

– Det är att få tillräcklig finansiering,

ANNONS

det har redan dragit ned takten i vårt projekt. De goda nyheterna är att vi fortfarande är här och igång och nu ökar vi takten. Men marknaden är trög nu och många investerare har förlorat pengar och är mer tveksamma. Nu tittar de på projekten mycket mer noggrant än tidigare. Vi måste jobba hårt med vår trovärdighet.

Hur ser du på ny- och återstartade projekt i Sverige?

– När det gäller återstart har vi en distinkt fördel genom att vi har tillgång till en befintlig infrastruktur, energi, vägar och järnväg alldeles intill. Det är ingen hemlighet att till exempel Northland har mycket höga kostnader för att bygga upp en helt ny logistikkedja från väg till järnväg och vidare till utskeppningshamn.

Deras logistikkostnader ligger runt 30 USD/ton medan våra ligger närmare 10 USD/ton.

Hur kan svensk gruvnäring klara den internationella konkurrensen?

– Svensk gruvnäring är konkurrenskraftig även om de norrländska gruvorna har lite högre kostnader på grund av sitt läge, men det gäller även för gruvor i Kanada och Ryssland. Visst har Sverige högre löner, sociala kostnader och miljörestrik-

Gruvor i ett större sammanhang.

Ett nytt pelletsverk i Kiruna. Ny huvudnivå för gruvan i Kiruna och Malmberget. Återstart av gruvan i Dannemora. Alla är de exempel på hur Sweco tillsammans med kunder har skapat hållbara lösningar för Sveriges gruvindustri. Genom att kombinera vår unika kompetens och er farenhet som 50 år inom gruvbranschen har gett oss, med fördelarna med att vara ett stort företag, hoppas vi vara en uppskattad samarbetspartner i minst 50 år till. Vad kan vi göra för dig?

Läs mer om våra konsulttjänster på www.sweco.se.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

ANNONS

Paul Marsden Profilintervju 15

Men jag är övertygad om att vi kan överleva med denna prisnivå. tioner, men det kan kompenseras genom en relativt liten arbetsstyrka, hög teknisk nivå och automationsgrad. Ni har en mycket välutbildad arbetskraft med duktiga ingenjörer.

Tror du en ny regering kan införa mer restriktioner för er verksamhet?

– Jag hoppas inte det. Sverige har en väletablerad miljölagstiftning.

Utomlands tror en del att den är väldigt svår. Det är den inte, den är mycket klar och uppfyller man dess krav är det inga problem. Vi satsar på miljövänlig och energisnål teknik, vår ytpåverkan är mycket liten och vi har ett mycket starkt stöd från kommunen och det lokala näringslivet.

Vad är fördelen att driva en gruva här jämfört med andra länder?

– Miljön för gruvverksamhet är mycket bra i Sverige. Lagstiftningen är tydlig, ni har ett stabilt styre och låg grad av korruption – det gillar näringslivet. Men också ur ett tekniskt och historiskt perspektiv har ni en lång historia av gruvdrift och erfarna, välutbildade personer. För oss är Sverige en säker plats i ett brett avseende. Landet är också förutsägbart även om ni nu byter regering. Vi vet att en ny regering inte kommer att riva upp hela lagstiftningen och göra tokiga saker.

Däremot väntar han att logistikkostnader på medellång och längre sikt kan öka på grund av högre avgifter för järnvägsoperatörerna, hårdare beskattning av lastbilar och de nya reglerna för svavel i fartygsbränsle.

– Jag tror ändå att järnvägen

Prospektering med miljöansvar

kommer att vara konkurrenskraftig.

Det är ju det enda alternativet för att transportera stora volymer malm på land. Vi tror att man kommer att ta hänsyn till den svenska industrin när man sätter järnvägstaxorna.

Hur ser du på framtiden för gruvindustrin, både i Sverige och utomlands?

– På lång sikt är den mycket god.

Europeiska företag kommer att öka sin produktion av högkvalitativ järnmalm. Användandet av denna typ av malm kommer att bli allt mer uppskattat, inte minst därför att många nya fyndigheter har malm av lägre kvalitet. Globalt kan vi vänta en hel del tillväxt. Om investeringarna i järnmalmsprospektering minskar globalt finns dock en reell fara för en stark prisstegring och instabilitet. Även om vi i teorin gillar höga priser föredrar vi stabilitet. Ledtiden från prospektering till färdig gruva är lång och då är stabilitet mycket viktig.

Smart Fakta Paul Marsden Utbildad geolog, examinerad 1978. Vidareutbildade sig 1988 till ingenjör (Chartered Engineer).

Har jobbat inom den engelska mineralprocessindustrin och därefter 26 år på British Steel utomlands som konsult inom gruv- och malmförädlingsindustri. Därefter blev det svenska Northland och i november 2011 kom han till Nordic Iron Ore.

I många av de miljöer där prospektering utförs är det extra viktigt att miljöpåverkan minimeras.

– Det finns flera sätt att vara skonsam mot miljön. Exempelvis att om möjligt utföra prospekteringsborrning vintertid för att undvika markskador, säger Matti Rautakoski, business manager på Kati.

Entreprenadfirman som sedan tio år tillbaka är ISO 14001-certifierad är specialiserad på tjänster inom prospektering. Bandgående fordon är ett sätt att se till så att markskadorna blir så små som möjligt särskilt under barmarksperioden.

– Oavsett utrustning kan attityden och hänsynen hos personalen i fält inte underskattas. Den avgör om man gör ett acceptabelt eller extraordinärt bra arbete.

Områden där kraven på miljöskydd är särskilt utmanande.

– Här kan vi använda ett stängt kretslopp för borrningen som även är anpassat för användning i arktiska områden.

En stor fördel med metoden är att vattnet kan återcirkuleras i borrhålet. Vattenmängden kan därmed minskas med hela 75 procent och reducerar alltså även behovet av transporter av sköljvatten.

– Denna metod separerar alltså stenmaterialet från vattnet. Vi kan därmed även erbjuda kunderna möjlighet att transportera bort detta från platsen.

Expansion längs Karelska Guldlinjen

Gruvindustrins affärsförutsättningar i Finland Endomines AB (publ) är ett gruvbolag med guldproduktion baserad på egna mineralreserver och mineraltillgångar längs den 40 km långa Karelska Guldlinjen. Produktionskapaciteten i det centralt Förutsättningarna placerade anrikningsverket i Pampalo uppgår till 420 000 ton per år. Bolaget har målsättningen att producera 900-1 000 kg guld per år. för prospektering av Regelverket för att erhålla undersökningstillstånd och Affärsidé malmfyndigheter i Finland bearbetningskoncessioner är väl strukturerat.

Endomines affärsidé är att utveckla guld- och industriAffärsidé är gynnsamma. Landet mineralförekomster till ekonomiskt lönsamma gruvor, Endomines affärsidé är att utveckla guld- och industrimineralförekomGruvindustrins affärsförutsättningar Finland hari en väl utvecklad med primärt fokus på Pampalogruvan och andra guldster till ekonomiskt lönsamma gruvor, med primärt fokus på Pampainfrastruktur, stabila fyndigheter längs med Karelska Guldlinjen. logruvan och andra guldfyndigheter längs med Karelska Guldlinjen.

Förutsättningarna för prospektering av malmfynpolitiska förutsättningar och digheter i Finland är gynnsamma. Landet har möjligter att en erhålla både Gruvor Hosko Gruvor väl utvecklad infrastruktur, stabila politiska förutundersökningstillstånd och Endomines prioriterar i nuläget guldproduktion i Pampalo och RämeEndomines prioriterar i nuläget guldproduktion i Pamsättningar och möjligter att erhålla både underbearbetningskoncessioner puro med plan att under 2015 inleda produktion i Hosko. Bolagets pro- och Rämepuro med plan att under 2015 inleda Kuivisto palo sökningstillstånd och bearbetningskoncessioner jektportfölj omfattar vid sidan av dessa ett flertal guldfyndigheter i olika för gruvprospektering över för gruvprospektering över större områden.

Geproduktion i Hosko. Bolagets projektportfölj omfattar utvecklingsfas, som också utgör en solid bas för framtida expansion av större områden. nerellt exploateras i Finland: guld, platina, grund- Generellt vid sidan av dessa ett fl ertal guldfyndigheter i olika utPampalo verksamheten. metaller, diamanter, uran samt industrimineraler. exploateras i Finland: guld, vecklingsfas, som också utgör en solid bas för framtida Endomines AB (publ) är ett gruvbolag platina, grundmetaller, expansion av verksamheten.

Endomines har även ambitionen att aktivt delta i en framtida transformed guldproduktion baserad på egna diamanter, uran samt Endomines har även ambitionen att aktivt delta i mering och konsolidering av den nordiska gruvbranschen och kommer industrimineraler. mineralreserver och mineraltillgångar därför att utvärdera de eventuella möjligheter som uppstår. en framtida transformering och konsolidering av den Rämepuro

Expansion längs

nordiska gruvbranschen och kommer därför att utvärlängs den 40 km långa Karelska Guldlinjen.

En ytterligare hörnsten i Endomines strategi är att utnyttja det dera gynn- de eventuella möjligheter som uppstår.

Produktionskapaciteten i det centralt placerade samma klimatet för prospektering och projektutveckling som råder i En ytterligare hörnsten i Endomines strategi är att anrikningsverket i Pampalo till 420 Finland. Landets infrastrukturuppgår är välutvecklad och den politiska miljön utnyttja det gynnsamma klimatet för prospektering och stabil.

Regelverket för att erhålla undersökningstillstånd och bearbet000 ton per år. Bolaget har målsättningen att projektutveckling som råder i Finland. Landets infraningskoncessioner är väl strukturerat. producera 800-900 kg guld per år. struktur är välutvecklad och den politiska miljön stabil.

40 KM

Karelska Guldlinjen

Muurinsuo Ellinsuo Korvilansuo Kuittila

Läs mer om Bolaget på: www.endomines.com

Läs mer om Bolaget på:

www.endomines.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

16 Aktuellt Smältverk

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

CE-märkta silor enligt SS-EN 1090-1 Från den 1 juli 2014 är det lagkrav på att tillverkare av silos och andra bärverk måste vara tredjeparts certifierade enligt SS-EN 1090-1.

– Detta är något som vi på Tomal har lyckats med via Nordcerts certifieringsorgan. Tomals leveranser följer den harmoniserande standarden för silo och vi är dessutom certifierade enligt SS-EN ISO 3834-2, som säkerställer kvaliteten vid svetsning, säger Teddy Eriksson, vd för Tomal AB. Den nya lagen ställer betydligt högre krav på tillverkaren inte bara vid tillverkningen utan också vid ytbehandling och montering. Efter vald utförandeklass, beräknas och dimensioneras dessutom silorna efter berörda Eurokoder och lokala nationella standarder (NDP). Dessutom måste material och ingående komponenter vara CE-märkta.

Tomal levererar kundanpassade siloanläggningar bland annat inom gruvindustrin avsedda för lagring och utmatning av fasta kemikalier såsom pulver och granulat.

– Våra silor anpassas för den aktuella kemikalien och kan placeras inomhus eller utomhus.

Kapacitetsbehov, lokala förhållanden och kundens önskemål påverkar också silons utformning.

– I kombination med vår multiskruvdoserare får kunden en kvalitetssäkrad utrustning med en noggrann och säker utmaning.

Hjärtstartare räddar liv Varje år drabbas drygt 10 000 personer av hjärt-stopp i Sverige.

Endast 500 av dessa överlever. En konkret åtgärd för att öka överlevnadsfaktorn är att fler utbildar sig och att placera ut fler hjärtstartare på strategiska platser.

– För varje minut som går efter ett hjärtstopp minskar överlevnadschansen med upp till 10 procent.

Det är viktigt att få hjälp snabbt, säger Gustav Nord på Aptum.

För att arbetsmiljöarbetet ska bli effektivt rekommenderar han gruvföretag att inventera organisationens kompetensbehov på säkerhetsområdet och sätta ihop en handlingsplan som visar på varje medarbetares roll om olyckan är framme.

Gustav Nord rekommenderar att betrakta brandskydd och skydd mot olyckor som en helhet, där allt från produkter, såsom hjärtstartare, till underhåll av säkerhetsutrustning och utbildning ingår.

Smältverket i Fagersta åter hett Sedan mars pågår det åter kommersiell produktion i det gamla smältverket på bruksorten Fagersta. En ny ägare inom metallbranschen har tagit över.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Sverige har en lång historia med brukssamhällen och bruksorter som spelat en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Ett av de äldsta bruken i landet fanns i Fagersta. Det förvärvades i slutet av 1970-talet av Kinnevik under ledning av Jan Stenbeck.

Bruket lades dock ned redan i början av 1980-talet och bolaget kom att delas upp och delarna föras över till andra verksamheter. Bland annat Fagersta Stainless AB med ägare Sandvik/Outokumpu som producerade rostfri tråd. Ett annat var företaget SECO med skärstålstillverkning med Sandvik som ägare samt Atlas Copco för bergborrutrustning.

Med andra ord kan man säga att delar av det som en gång var Fagersta Bruk AB lever vidare.

En lokal från Fagersta Bruk där det fortfarande pågår verksamhet är den så kallade skänkhanteringshallen.

I dag används detta som smälthall, men resan fram tills i dag har varit krokig. Från början var det ett tråddragningsföretag som skulle producera svetsmaterial i nickellegeringar.

– Efter nedläggningen av bruket i början av 1980-talet bildades Gradic Wire AB. Det var ett bolag med affärsidé att utveckla direktgjuten hybridtråd, berättar Carl Pihl som representerar de nuvarande ägarna.

Anläggningen var då utrustad med två högfrekvensugnar samt en vacuumugn på tre ton. Den torkugnsdel som används i dag var byggd då, men användes som förråd. Redan efter

några år gjorde man om anläggningen för att kunna arbeta med ferrotitan.

– Gradic Wire-projektet kördes fram till år 2004, de sista åren med en hel del förändringar bland ägarna och slutligen nedläggning som resultat. Hela projektet Gradic Wire var finansierat via en del kollektiva forskningsmedel samt bidrag från industrifonden.

Sedan dess har smältverket passerat flera händer utan att man lyckats skapa en långsiktigt livskraftig verksamhet. 2005 gjorde Sven Ekerot – då under bolagsnamnet Comdicast AB – de första smältorna FeTi 70 procent. Under detta år producerade man 32 ton. Comdicast AB sålde verksamheten till Ekerot Titanium AB med en ägartrio, Ekerot, Björn Grufman och Lundman. Toppåret var 2009 då man producerade 143 ton Fe Ti 70 procent.

Så sent som för två år sedan köptes företaget av Skrotjohan Titanium AB och från och med februari i år övertog Harald Pihl Ferrotitanium AB företaget och driften vid anläggningen i Fagersta.

Bakom ägarbolaget står Harald Pihl AB, ett företag specialiserat på handel med speciallegeringar och titan samt privatpersonerna Johan Pihl och sönerna Jonas och Carl Pihl.

Det är till största delen en privat investering som ligger utanför grossisten Harald Pihl AB.

Varför köper man ett smältverk?

– Det var faktiskt via en släkting som vi blev uppmärksammade på att smältverket var till salu. Vi tyckte att det lät spännande och tyckte samtidigt att det var tråkigt att det inte drevs någon verksamhet i smältverket. Vi tyckte att det skulle vara spännande att försöka få till stånd en livskraftig långsiktig produktion på en traditionell bruksort som kanske tappat många arbetstillfällen av detta

slag genom åren, säger Carl Pihl som även är företagets vd.

Och han fortsätter: – Vi verkar inom metallbranschen som grossister och är nu även producenter via Harald Pihl Ferrotitanium AB. Självklart är det ett stort steg att driva produktion, men vi ser det som en intressant breddning av det vi gör även om det i dag kanske inte har potential för att skapa uppenbara synergier.

generellt så är tanken även att man ska kunna agera ”smältexpert” som kan ta sig an andra uppdrag.

– Det skulle till exempel kunna vara att på sikt återvinna material för kunds räkning. Till exempel kontaminerade material som man i dag lämnar ifrån sig till externa avfallshanteringsoch återvinningsföretag. Det vill säga kunder som i stället vill återvinna eget material för sin egen verksamhet.

Vi tyckte det var tråkigt att det inte bedrevs någon verksamhet i bruksortens smältverk.

Ett annat scenario skulle kunna vara att smälta om detta skrot till andra produkter som går att avyttra och använda.

Köpet av smältverket har uppmärksammats lokalt och uppfattats som något positivt.

– Vi märker att finns ett stort intresse från kommunens nämnder, politiker och det lokala näringslivet att hjälpa oss på olika sätt även om det inte rör sig om så många arbetstillfällen. Men det finns ett stort intresse för att verksamhet av denna typ som tappat mark åter får stadigt fotfäste och bedrivs i Fagersta.

Carl Pihl

När man kom in hade det inte pågått någon verksamhet på ett antal år, men all utrustning som till exempel smältugnar var intakta.

De nya ägarna startade verksamheten redan i mars 2014 med mål att komma upp i volymer stora nog för att skapa en ekonomiskt hållbar verksamhet. Enligt Carl Pihl är man nu nära att nå svarta siffror på månadsbasis.

– I dag är vi en producent av vi ferrotitan. Vi återvinner titanskrot, smälter om det och tillsätter järn för att producera denna industrilegering.

Produktionen är uppe och börjar nu nå en livskraftig nivå och det kommer att vara vår huvudsakliga verksamhet för överskådlig tid.

Men man nöjer sig inte där.

– På sikt vill vi kunna addera andra ferrolegeringar som ligger nära ferrotitanet där till ferronickel eller ferrovanadium bara är två exempel, säger han.

Carl Pihl menar att eftersom man besitter rätt stor spetskompetens runt just smältning och metallurgi

Har det varit svårt att hitta personal?

– Egentligen inte. Fagersta är ju en gammal traditionell bruksort och förutsättningarna är ganska goda att hitta personal som är vana med industriarbete. Man har en helt annan närhet till och kunskap om industri än på många andra orter. Däremot kan det vara svårare att hitta personal med erfarenhet av just denna del av branschen, avslutar Carl Pihl.

Smart Fakta Bruksorten Fagersta är fortfarande en betydande industristad.

En stor del av näringslivet är uppbyggt kring företag som har sitt ursprung i det gamla bruket, Fagersta Bruks AB.

ngDifft-

Frisk luft under jord

NEAB kan CE-märkning och bistår med följande:

CE-märkning

NEAB bistår tillverkare och leverantörer med att uppfylla lagkraven på CE-märkning, det vill säga grundläggande hälso- och säkerhetskrav.

Atex

Projektstöd

Explosionsskyddsdokument där bland annat riskbedömning och klassning av explosionsfarliga områden ingår.

Bygg- och industriprodukter

Utbildning

NEAB finns till hands och stöttar upp er organisation vid toppar eller då den egna kompetensen saknas.

Byggprodukter som tillverkas för att varaktigt ingå i ett byggnadsverk ska från och med 1 juli 2013 CE-märkas.

Exempel på produkter som omfattas av kraven: • • • • • •

EOL Ventsystem AB Storgatan 69, SE-523 31 Ulricehamn Tel: +46 321 109 50 E-mail: info@eolvent.com Web: www.eolventsystem.com

Stålkonstruktioner Skruvar Bärande konstruktioner Bärande takplåtar Fönster Svetselektroder samt vissa andra förbrukningsmaterial m.m.

The northernmost University of Technology in Scandinavia World-class research and education

Areas of Excellence in Research and Innovation

Future Mining Luleå University of Technology is Sweden’s centre for research and education which focuses on mining, and the clearly stated ambition is to be an internationally strong centre of excellence.

The research covers the whole spectrum, from prospecting via mining and processing to metallurgy and environmental issues as well as research on occupational health and safety, the commodity economy and the societal aspects of extraction and processing.

Contact Pär Weihed, Scientific Director par.weihed@ltu.se 0920-49 13 71

www.ltu.se | www.bergsskolan.se

Jenny Greberg, Deputy Scientific Director jenny.greberg@ltu.se 0920-49 28 40

• Stöd vid upphandling av maskiner/ utrustning • Riskhantering • Upprättande av Teknisk tillverkningsdokumentation • Utbildning inom CE-märkning och maskindirektivet • Bullermätning

Sabine Mayer, Project Manager sabine.mayer@ltu.se 0920-49 24 28

Stöd vid val av skyddsutrustning och säkerhetssystem och för explosionsskydd.

Hos oss kan ni välja på några utbildningspaket som även går att anpassa till Ditt företag. Kontakta oss så berättar vi mer.

www.nordiceducation.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

18 Fokus Råvaror

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Bjarne Schieldrop, analyschef råvaror på SEB

Råvaror – den grundläggande potentialen Efterfrågan på råvaror styrs av långsiktiga trender och investeringar i produktion och kan därför vara en säkrare del av investeringsportföljen.

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Runt råvarumarknaderna har det genom historien byggts upp långväga handelsnät, transporter, finansiella tjänster och juridiska kontrakt. På råvarumarknaden byts obearbetade varor som vete och råolja, eller bearbetade som raffinerad olja och apelsinjuicekoncentrat.

Skillnaden mot handeln med värdepapper som aktier är att köparen inte behöver gå via börsen för sin investering. En fördel med råvaror i investeringsportföljen är att

sprida sina risker, då råvarupriserna ofta växlar av andra orsaker än vad priserna på börsen gör.

Vissa råvaror är säsongsberoende.

Detta gäller exempelvis vete, eller nickel som det råder brist på under monsunperioden på Filippinerna.

Det är då lättare att förutsäga hur priset kommer att utvecklas. Den jämförelsevis goda förutsägbarheten gör det möjligt för en råvaruägare att skydda sitt varulagers värde och gardera inköp eller försäljning mot prisändringar. En risk är att råvaruaffärer görs upp i främmande valutor, särskilt dollar, vilket påverkar hur högt priset kommer att bli när det omvandlas till kronor.

Spothandel sker vid det pris som råder för dagen, och vid terminshandel avtalar köpare och säljare

Politik och myndighetsprövningar spelar en viktig roll för hur många råvarumarknader utvecklas.

Bjarne Schieldrop

i dag om ett bindande pris för ett parti råvaror som ska gälla för ett datum i framtiden. Det går att köpa råvaror i parti, men det är vanligare att köpa certifikat. Det är en andel av ett terminskontrakt som en bank eller annan börsaktör tecknat upp. Ett helt kontrakt skulle vara för dyrt för privatpersoner att handla med.

Lösningen på problemet med miljöfarliga skumsläckare!

Presto lanserar nu nästa generation skumsläckare.

Det nya Eco-programmet innebär betydligt högre släckeffekt än tidigare men även mindre miljöpåverkan tack vare nyutvecklade skumvätskor, något som säkerställts av den ledande miljömärkningen Milieukeur.

Presto Brandsäkerhet AB 0150-760 00 - www.presto.se

Kina, Indien och Brasilien befinner sig i långsiktig tillväxt där efterfrågan på metaller, spannmål och energi antas öka.

– Efter finanskrisen föll priset på guld och olja och nådde botten i mars 2009. Kinas stimulanspaket gav en otypisk återhämtning av priserna fram till 2012, kommenterar Bjarne Schieldrop, analyschef råvaror på SEB, utvecklingen.

Investeringar i produktionskapacitet och infrastruktur tar lång tid innan de ger avkastning och då kan konsumtionen komma ikapp. Det ses i Kinas fallande järnmalmsproduktion då investeringar nu når sin kapacitet och erbjuder billigare järnmalm.

Priset på olja har sjunkit genom Saudiarabiens höga produktion, men Schieldrop ser att oron i Mellanöstern har hållit priset relativt högt.

– Det kan ta fem år av tillstånds- och miljöprövning för att starta en ny oljekälla i Nordsjön. Politik och myndighetsprövningar spelar en viktig roll för hur många råvarumarknader utvecklas, understryker han.

I Sverige är det relativt få som handlar med råvaror, skälet är att det ofta behövs specialister som rådgivare.

Då affärskontakterna sker över lång tid behöver rådgivarna också långsiktighet och god kreditvärdighet.

Smart Fakta Handlarna vid London Metal Exchange håller råvarulager för att jämna ut prisväxlingarna. I dag råder köer för att köpa vid lager och statistiken över lagren är svår att överblicka.

enl rade e fi Certi 1 090EN 1

Tomal tillverkar kundanpassad doseringsutrustning för gruvindustrin Tomals noggranna och tillförlitliga multiskruvdoserare säkerställer funktionen på reagensanläggningen och reningsprocessen för flera olika kemikalier såsom PAX, IBUX, Dextrin, Natriumdikromat, Koppar-, Zink-, Järnsulfat, Nasfroth, Kalk och Polymer. I våra leveranser ingår även storsäckstömmare, lagringsbehållare, blandningstankar, pumpstativ, pneumatiska transporter, automatikskåp med PLCstyrning för att ge dig kompletta skräddarsydda leveranser.

Mer än kalk, ansvar för en hållbar samhällsutveckling!

Kalk är en miljöprodukt som renar vårt dricksvatten, neutraliserar försurade sjöar och vattendrag, förbättrar lantbrukets skördar och ger oss starka, friska djur.

Kalk förbättrar miljön inom industrin genom att rena rökgaser och avlägsna svavel eller andra skadliga komponenter.

Kalk ingår i många produkter i ett modernt samhälle.

Vill du vara med och göra skillnad för miljön och för ett hållbart samhälle? Kontakta oss för mer information!

Nordkalk är norra Europas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter för bl a miljövård, pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt lantbruk.

Världsledande och naturlig samarbetspartner

WATER TECHNOLOGIES

Veolia VA-Ingenjörerna — en ledande funktionsleverantör som i över 20 år genomfört projekt från idé till färdig anläggning Med gruvprojekt och referenser runt om i världen och mer än 150 års erfarenhet av hantering och rening av gruvvatten, havsvatten, processvatten, avloppsvatten samt dricksvattenproduktion har vi kompetensen att samarbeta med ert företag för att möta de ökande kraven.

Tomals utrustning till gruvan i Garpenberg: anrikning av zink, koppar, bly, guld och silver.

ISO 9001:2008 Quality Certificate

Tel. 0346-71 31 00 Fax. 0346-71 31 39 info@tomal.se

Ny teknik minskar underhållskostnaderna av järn och plåt inom den tunga industrin!

Inom gruvindustrin är underhållet av flotationstankar ofta besvärligt och kostsamt beroende på stor mekanisk påverkan. Sedan 3 år finns Relest®. En specialutvecklad polyuretan-produkt som kan appliceras i upp till 50007000 mym. Avnötningen per år har visat sig vara ca 500 mym vilket betyder att man efter 8-10 år bara behöver att tvätta och måla igen. Hittills har ett 30-tal tankar behandlats med Relest och resultaten är mycket goda.

Ingen dyrbar och tidskrävande blästring. Minimal miljöpåverkan.

Introteknik har även ett yttolerant rostskyddssystem Isotrol som ger goda resultat målat direkt på rostigt underlag.

Ingen sandblästring är nödvändig.

Färgsystemet Isotrol har använts inom tungt rostskydd i mer än 20 år, bla. på Trafikverkets broar, Sjöfartsverkets fyrar och sjömärken mm. Kontakta oss för att ta del av alla tester och rapporter!

Stålborstad gravrost (D) behandlad med Isotrol klarlack Grund samt med Isoguard Pansar.

www.vaing.se www.vwsmining.com Veolia VA-Ingenjörerna Vretenvägen 13, 171 54 Solna Tel. 08-579 78 120, info@vaing.se

TOMAL AB, BOL 110 S-311 65 VESSIGEBRO www.tomal.se

www.introteknik.se Tel 08-590 737 50 info@introteknik.se

Sedan flera år används även Isotrol för underhåll inom gruvindustrin.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

20 Expertpanel

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Experterna har ordet Jonny Sjöberg

Per Weihed

Dr Lawrence Hooey

VD,

PROFESSOR,

SENIOR METALLURG,

ITASCA CONSULTANTS AB

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

SWEREA MEFOS

Finns det likheter i bergtekniska frågeställningar mellan infrastruktur- och gruvprojekt?

– I båda fallen handlar det om att beskriva berget så bra som möjligt. Utöver geologisk beskrivning av bergart handlar det till exempel även om att kartlägga sprickor och deras utbredning. Provborrningar kan ge noggranna svar på vissa saker, men det rör sig alltid om kostsamma stickprov. Med geofysiska undersökningar kan man undersöka större volymer, men mätdatat måste då tolkas.

Vilka forskningsutmaningar finns inom dessa områden i dag?

– När det gäller gruvor så handlar det om att bedriva gruvdrift på allt större djup. Vid underjordsgruvor måste man ta hänsyn till seismiska aspekter på grund av högre belastningar, till exempel utveckla andra metoder för bergförstärkning. Riskhantering är centralt inom både gruvdrift och infrastruktur. I det senare fallet kan verkligen ingenting gå sönder eftersom detta ofta är publika utrymmen. Riskbaserade analyser är ett område som bör utvecklas vidare.

Hur finansieras forskningen?

– Enskilda gruvbolag finansierar forskning på egen hand, genom forskningsstiftelser tillsammans med andra gruvbolag eller nationella projekt där staten går in via till exempel Vinnova. På infrastruktursidan är det mer sällan enskilda företag som finansierar. Här finns bland annat branschens forskningsstiftelse BeFo som samlar viktiga spelare.

Finns det möjlighet till framtida forskningssamarbeten?

– Ja, kvalitet och metoder på grundläggande förundersökningar är en gemensam utmaning.

Nämn en utmaning för dagens gruvföretag?

– Fluktuerande metallpriser. Järnmalm har exempelvis fallit 45 procent på ett halvår. Det tar troligen tid innan det kan nå de nivåer som varit fram tills nu. Bolag med tung exponering mot järnmalm eller bolag med hög belåning har fått det tufft.

Vad gör gruvföretagen i det korta perspektivet?

– Svensk gruvindustri präglas av en närmast extrem effektivitet, men man försöker effektivisera verksamheten ännu mer.

Företag som LKAB och Boliden har gjort mycket stora investeringar i produktionsökningar och effektiviseringar. LKAB försöker få ned produktionskostnaderna ytterligare genom att öka volymerna och öppna nya gruvor. Alla försöker effektivisera processer, korta ledtider och få till ett mer kontinuerligt arbetsflöde med färre kostsamma stopp.

Hur påverkas investeringar i forskning?

– Konjunkturläget i branschen är inte det mest gynnsamma för att hitta pengar till ny forskning. Det stora nationella forskningsprogrammet STRIM som pågår mellan 2013 och 2016 startade i rätt tid. Det är finansierat både från branschen och med statliga pengar.

När vänder det upp?

– Det vet naturligtvis ingen. Gruvbranschen hade en ”supercykel” som varade i tio år fram tills 2014, med undantag för en liten dipp under finanskrisen. Cyklerna tenderar att bli längre med högre toppar och djupare dalar. Metallanvändningen ökar dock med två till tre procent per år och om tre miljarder människor ska lyftas från fattigdom till medelklass så behövs det metaller.

Kan du ge några exempel på utmaningar som metalloch gruvbranschen har?

– Corporate Social Responsibility (CSR) är mycket viktigt för branschens framtid. Det är viktigt att man dels samarbetar med beslutsfattare på alla nivåer och aktivt visar att man exempelvis tar miljöfrågor på allvar och är öppen och transparent som företag. Gruvföretag verksamma i Sverige tar miljöfrågor mycket seriöst sedan lång tid tillbaka och är duktiga på detta. Även när det gäller strävan mot cirkulär ekonomi där återvinning är en central del finns det många utmaningar.

Men återvinns inte alla metaller?

– Stål återvinns i mycket hög grad, men många produkter som tillverkas i dag är mycket komplexa. Till exempel med många ingående metaller. Här finns mycket att göra för att öka återvinningen.

Kan du ge exempel på ett annat område som kan utvecklas?

– Gruv- och metallindustrin är en mycket energiintensiv industri. Med minskad energianvändning når man en dubbel effekt. Dels minskar man utsläpp exempelvis av växthusgaser och dels minskar man sina egna kostnader. Detta är något man alltid eftersträvar.

Kan du nämna något om din egen forskning?

– Mycket handlar om att hitta den optimala vägen för metallframställning genom små förbättringar som tack vare stora de volymerna som hanteras får stor effekt. Att göra produktionen så sömlös som möjligt och om möjligt hitta spinoff-effekter.

Till exempel som SSAB i Luleå och LKAB i Kiruna som båda omvandlar delar av spillvärmen till fjärrvärme. annons annons

KTH Materialvetenskap – världsledande inom materialforskning

ANNONS

Vad krävs för att behålla försprånget Vad krävs för att behålla försprånget och vad ska vi inrikta oss på? och vad ska vi inrikta oss på?

–Materialutvecklingen går väldigt fort –Materialutvecklingen går väldigt fort nu och även vår basindustri har ambitionu och även vår basindustri har ambitionen att behålla inom stål och Levente berättartätpositionen att KTH-gruppens nen att behålla tätpositionen inom stål och stålkvalitéer. Här finns alltså ett område där stålkvalitéer. alltså ett område där forskning är Här djuptfinns engagerad i järnets och forskningen ska vara med och bidra. forskningen ska vara med och bidra. stålets grundläggande strukturer på atomDet händer också mycket inom svensk Det Stål händer också mycket inommaterial. svensk nivå. är inte alls ettexempel ”färdigt” materialforskning.

Två finns materialforskning.

Två exempel finns är mycket komplicerat och det återstår Börje Johansson säger att satsningarna iDet Lund där forskningsanläggningarna i Lund där forskningsanläggningarna massor att göra för att optimera stål för på MaxIV och ESS i Lund blir en kraftfull –Det är frukten av en mycket tidig och Max-lab och kommande –Det är frukten av en mycket tidig och Max-lab och kommande långsiktig satsning utgående från den ESS bidrar och kommer att olika tillämpningar. injektion för svensk materialforskning.

ESS bidrar och kommer att långsiktig satsning utgående från den kraftfullt bidra–till atomnära hos material Vi fortsatt är unika i att vår tillämpTill detta elektronstrukturen måste kopplas atomnära elektronstrukturen hos material kraftfullt bidra till fortsatt med sikte på bland annat vår basindustri stark grundforskning. ningsinriktade forskning är direkt en mycket teoretisk stark grundforskning. med sikte påaktiv bland annat vår basindustri där stålet har varit är viktigt. Länder –Satsningarna i Lundmot grundforskning. uppkopplad forskning som kanoch tillvarata där stålet har varit och är viktigt. Länder –Satsningarna i Lund som USA och Kina ligger i startgroparna visar också på vikten av som USA och Kina ligger i startgroparna visar också Vi påhar vikten haft av en fantastisk utveckling och tolka de experimentella för att satsa stora resurser på samma typ ett livligt internationellt för attsom satsaformligen stora resurser på samma typ ett livligt internationellt under de senaste data kommer samarbete. Traditionellt 30 åren där vi av forskning men vi har ett klart försprång. av forskning men vibåda har ett klart försprång. samarbete. Traditionellt tack vare allt bättre datorer fått en att spruta ut ur de Risken är dock att försprånget snabbt äts har vi på avdelningen har vi på avdelningen Risken är dock att försprånget snabbt äts enorm hjälpett att verkligen spetsa anläggningarna.

Levente Vitos för Materialvetenskap upp om fortsatta aktiva satsningar inte upp om fortsatta aktiva satsningar inte för Materialvetenskap ett görs, förklarar Börje. ständigt ömsesidigt utbyte görs, förklarar Börje. ständigt ömsesidigt utbyte

Sverige Sverige ligger ligger ii framkant framkant inom inom matematerialforskning rörande legeringar, rialforskning rörande legeringar, spespeciellt ciellt om om stål stål och och stålets stålets egenskaper. egenskaper.

Professor Professor Börje Börje Johansson Johansson och och hans hans Sverige ligger i framkant inom Tekniska forskarkollegor på Kungliga forskarkollegor på Kungliga Tekniska materialforskning, inte minst vad Högskolan Högskolan har har genom genom egen egen forskning forskning beträffar stål och ståletsinternationellt egenskaper. och nära samarbeten och nära samarbeten internationellt KTH-professorerna Levente Vitos och nått nått en en position position som som är är unik. unik.

med forskningscentra i världen. Negativt är måste vi kunna ställa ännu högre krav på med forskningscentra i världen. Negativt är måste vi kunna ställa ännu högre krav på de svårigheter det idag är att kunna bjuda både forskare och doktorander. Det räcker de svårigheter det idag är att kunna bjuda både forskare och doktorander. Det räcker in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt inte att vara lagom om vi ska behålla vår in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt inte att vara lagom om vi ska behålla vår stipendiera en senior forskare för exemledande position. Vi måste vara bäst vilket ledande position. Vi måste vara bäst vilket stipendiera en senior forskare för exempelvis två månader, köpa biljett och få hit kräver vad de rätta förutsättningarna Börje, vill du lämna efter digoch närrätt du våra studier av metallmaterial. pelvis två månader, köpa biljett och få hit kräver de rätta förutsättningarna och rätt inställning. forskaren direkt. Det var otroligt värdefullt forskaren Det var otroligt inställning. går i pension?

– Vi villdirekt. också forska vidare kringvärdefullt jordartsför verksamheten. för verksamheten.

Att våradet studenter i den svenska metallerna säger Börje. blivit allt Börje kommer ävenDe in har på vikten avviktirätt Går att pekatar påplats något speciellt vikBörje kommer även in på vikten av rätt Går detoch att där peka på någotdespeciellt vikindustrin tillämpar metoder gare och ingår idag i en lång rad av produkter förutsättningar för svenska forskare. Idag tigt för Börje och hans forskarkollegors tigt för Börje och hans forskarkollegors förutsättningar för svenska forskare.

Idag och kunskaper de lärt hos oss. De blir som mobiltelefoner, elektronik, vindkraftverk försvinner många lovande unga forskare framgångar? försvinner många lovande unga forskare framgångar? då–Teamkänsla! en brygga mellan och med mera. Här har Kina utan blivit att denvihelt domiÄvenakademin om många av forsutomlands skapar –Teamkänsla! Även om många av forsutomlands utan att vi skapar tillräckligmen stimulans för att de karna är deOm bästa skulle vipåinte lyckas om industrin. företagen så sätt nerande producenten, nu vill man behåltillräcklig stimulans för att de karna är de bästa skulle vi inte lyckas om skabruk. komma vi inte jobbar ochbättre trivs somutnyttja team. Detta ännu la dessa för eget Dettillbaka. skapar ska komma tillbaka. vi inte jobbar och trivs kan som team. Detta hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt –Svenska forskare måste få framsteg ett skriande behov av att utnyttja hjälpte oss forskningens till att erövra ett ytterstleder åtråvärt –Svenska forskare måste få internation-ella erfarenheter forskningsbidrag från europeiska forskdet tillfrån nya exportprodukter fyndigheter på andra ställen. erfarenheter forskningsbidrag europeiska forskinternation-ella och kunskaper. Samtidigt måste ningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar kunskaper.

ERC.arbetstillfällen.

I vår forskningDetta prioriterar Det är därföroch ytterst intressantSamtidigt måste ningsrådet och vi lyfta de inhemska förutvi spännande materialfysikaliska problem lyfta denyligen inhemska förutvi spännande materialfysikaliska problem kräver en intim närhet mellan att notera attvi man helt sättningarna så det blir rejält kopplade till grundforskning. Goda relatiosättningarna så det blir rejält kopplade till grundforskning.

Goda relationyfikenhetsforskning, tillämpad funnit en storlockande sådan fyndighet i att komma tillbaka ner internationellt är också mycket viktigt. ner internationellt är också mycket viktigt. lockande att komma tillbaka och teknikutveckling.

Grännaområdet.

Johansson Dessutom, forskning lite tur med vissa forskningshem och ta de avgörandeBörje stehem och ta de avgörande steDessutom, lite tur med vissa forskningsgen som forskare. Dessutom projekt skadar inte heller. projekt skadar inte heller. gen som forskare. Dessutom

MaxIV och ESS – stark injektion för svensk materialforskning

Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH. borje.johansson@mse.kth.se Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH. Levente Vitos och Börje Johansson, Materialvetenskap, KTH.borje.johansson@mse.kth.se Institutionen för materialvetenskap KTH | Brinellvägen 23 | 100 44 Stockholm | Tel: 08-790 83 91 | Fax: 08-20 76 81 | www.mse.kth.se Institutionen KTHKTH | Brinellvägen 23 | 100 Stockholm | Tel: 08-790 91 | Fax:8308-20 76 8108-20 | www.mse.kth.se Institutionenförförmaterialvetenskap materialvetenskap | Brinellvägen 2344| 100 44 Stockholm | Tel:8308-790 91 | Fax: 76 81 | www.mse.kth.se

Marknadsledande gruvmaskiner med fokus på Säkerhet, Ergonomi och Produktivitet ANNONS

Värdefulla mineraler för både portföljen och miljön Det svenska aktiebolaget Delta Minerals affärsidé ger inte bara en vinstpotential utan räddar även liv och förbättrar miljön i Filippinernas floddeltan. Tanken är att utvinna mineraler i landets floder och i september invigdes deras första verk i Cagayanprovinsen.

Invigning av Delta Minerals verk 20 september 2014, Cagayan, Filippinerna. VD, Thomas Lundgren.

Delta Minerals AB info@deltaminerals.se www.deltaminerals.se VD Thomas Lundgren Tel: 070-397 25 24

Erosion av sand orsakar varje år stora miljöproblem i Filippinerna. Den ansamlade sanden i floderna leder till översvämningar, i synnerhet under monsunperioden, vilket resulterar i dödsfall och svåra materiella skador. Delta Minerals affärsidé är att skapa lönsamhet och samtidigt förebygga dessa problem.

– Vi forslar bort sanden ur floderna och utvinner järnmalm, så kallad magnetit. Mineralerna säljs till smältverk och stålproduktion, och vi tar även till vara på den separerade sanden. Sanden säljer vi som utfyllnads- och byggnadsmaterial. I exempelvis Sydostasien är det vanligt att länder fyller ut stora områden med fyllnadsmaterial för att få mer landyta, säger Thomas Lundgren, VD för Delta Minerals.

Han konstaterar att miljöaspekten innebär att såväl lokalbefolkning som myndigheter är positiva till projektet. Verksamheten har inte bara potential att rädda liv utan stärker även landets infrastruktur genom en upprensning av de betydelsefulla vattenvägarna.

– Miljöaspekten är av stor betydelse för bolaget och minskar risken för framtida problem från samhälle och beslutsfattare. Målsättningen är att arbeta med ett miljötänkande och ett stort socialt ansvar. Vi vill anställa lokalbefolkningen för produktionen och skapa trygga och säkra arbetsplatser i regionen, säger Thomas Lundgren.

Stor vinstpotential Men vinsterna är inte enbart miljömässiga och sociala.

I Delta Minerals preliminära beräkningar framkommer att full produktion i området, med ett upptag av 1,5 miljoner ton sand per år, skulle ge ett positivt kassaflöde om cirka 40 miljoner kronor. Ökas produktionen till sex miljoner ton sand per år, genererar det ett positivt kassaflöde om 170 miljoner kronor.

– Siffrorna är baserade på ett antagande om att magnetitinnehållet i sanden uppgår till sex procent samt att tio procent av materialet kan användas till byggnadsmaterial. Men det finns också potential att utvinna ännu större värden ur sanden. Det är exempelvis möjligt att hitta ädelmetaller i området, säger Thomas Lundgren.

Drift inom kort Delta Minerals tecknade nyligen ett avtal med det koreanska företaget Nova International om ett övertagande av deras processanläggning vid Cagayanfloden. Därigenom får företaget en pilotanläggning som möjliggör drift inom några månader.

Verket, som invigdes 12:e september, är ombyggt för att passa Delta-processen och man har nu påbörjat intrimningsprocessen.

– Cagayanfloden är Filippinernas största flod och mycket mineralrik vilket ger den en stor affärsmässig potential. Vi har även fått tillstånd att undersöka floderna Santa Ana, Abolog, Pamplona, Claveria samt övriga tillflöden i provinsen, och räknar med att komma i produktion under 2015. Mycket talar för projektet som inte bara har en stor affärsmässig potential utan även bidrar till att lösa ett omfattande och allvarligt miljöproblem, avslutar Thomas Lundgren.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

22 Framtid Automatisering

ANNONS

FOTO: SANDVIK

FOTO: ULF LINDBÄCK

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Säkerhet högt på agendan inom gruvindustrin Olycksfallsutvecklingen i den svenska gruvindustrin har under de senaste årtiondena varit mycket god. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete står högt på dagordningen och förutom att erbjuda en fysiskt säker och bra arbetsmiljö så arbetas det aktivt med att förbättra människors attityder och beteenden kring säkerhet. Att skapa en kultur där alla genom sitt beteende värnar om såväl sin egen och andras säkerhet.

– Även om gruvorna i dag är betydligt säkrare än för tio till 15 år sedan så vill parterna på området att man jobbar vidare med säkerhetskulturen. De har därför initierat projektet ”Samverkan kring säkerhetskultur i gruvbranschen” hos oss som resulterat i en kortfattad skrift som kommer lanseras under senvåren 2015 och gå att ladda ned från vår hemsida, säger Lisa Rönnbäck, projektledare på Prevent, en ideell organisation som inspirerar och stödjer arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete.

En av utbildningarna Prevent arbetar med är brandsäkerhet.

– Varje timme utbryter en brand på en arbetsplats i Sverige och det kan ta tid tills räddningstjänsten är på plats. Det är därför viktigt att man kan agera snabbt, effektivt och säkert. Tillsammans med Industriarbetarna och IF Metall har vi tagit fram en kostnadsfri webbutbildning om brandsäkerhet som ger grundläggande kunskaper, höjer medvetenheten och informerar hur bränder förebyggs.

Elias Engman

Erik Vanhatalo

Gruvmaskinerna allt smartare Framtidens gruvmaskiner har krav på sig att bli smartare, mer effektiva och mer självständiga. Kommer det i framtiden att finnas människor i gruvan under jord?

TEXT WALDEMAR INGDAHL

I Sverige finns de mest avancerade exemplen på modern och miljöanpassad teknik med automatisering och processtyrning och de maskinerna behöver kunna arbeta integrerat.

Framtidens gruvmaskiner måste anpassas till trenden i gruvbranschen med att gräva fler djupare gruvor under jord och med större produktion i driften, då mineralhalterna är lägre i malmen.

– Det viktigaste med framtidens gruvmaskiner kommer alltid vara att de ska leverera produktivitet till våra kunder, säger Elias Engman som är marknadschef på Sandvik Mining.

– Arbetsmiljön i gruvorna har under de senaste åren utvecklats väldigt positivt och så även arbets-

miljön i och runt våra gruvmaskiner.

Dock kommer kundernas krav på god ergonomi och säkerhet hos gruvmaskinerna att öka för varje år, fortsätter han.

Engman ser också tydliga trender och kundbehov som pekar mot en ökad grad av automatisering samt fjärrstyrning av gruvmaskiner, både som ett sätt att öka produktiviteten men också öka säkerheten. Slutligen så berättar han att det kommer också att finnas ett stort intresse för att se sig om efter nya, och alternativa, energikällor för framdrift av gruvmaskiner.

Gruvmaskinerna går mot att få allt mer processorkraft inbyggd och att använda mer kraftfull och tillförlitlig trådlös kommunikation. Känsliga 3D-sensorer monteras på fordonen så att operatörerna undviker kollisioner under jord.

Kontrollrummet för gruvan blir viktigare, då information från hela produktionskedjan sänds tillbaka dit.

Därifrån samordnas transportfordon, krossar, transportband, gruvspel, ventilation, el, pumpar och sensorer.

Sensorer samlar in data om sin omgivning och ger information.

Gruvarbetare med videokameror kan ge kontrollrummet mer fullständig information.

Operatörerna måste förstå allt mer av hela kedjan, från brytning till färdig produkt och avfallshantering.

Det blir viktigt ur effektivitets- och miljösynpunkt att sköta så mycket som möjligt av mineralhanteringen under jord.

Kan gruvmaskinerna ta över helt?

Helautomatiska borrmaskiner, förarlösa truckar och gruvtåg används redan. Framstegen inom utvecklingen av intelligent mjukvara, gps-system, trådlös kommunikation och sensorteknik har gett nya användningsområden för robotar i gruvdriften. I dag är robotarna dyra i drift och underhåll, men miljö- och säkerhetsskäl kommer att driva utvecklingen framåt.

Forskning görs på att använda virtuell verklighet för att ge kontrollrumspersonalen en närvarokänsla och helhetsperspektiv av hela produktionskedjan. Då kan kontrollrummet visualisera hur varje steg bidrar till värdet och kan förbättras. Det är viktigt att förebygga underhåll av gruvmaskinerna, då det kostar både pengar och dyr produktionstid.

Automatiseringen och centraliseringen av produktionsledningen till kontrollrummet pekar mot att färre människor kommer att vistas i gruvorna. I slutändan styrs maskinerna av en operatör i kontrollhytten eller på distans av kontrollrummet.

Fler smarta maskiner ställer nya krav på produktionen. Man mäter mer genom sensorerna, men får fram mindre användbar information.

– Där man tidigare mätte 5-10 variabler, mäts nu 100-200 variabler säger Erik Vanhatalo, universitetslektor i kvalitetsteknik vid Luleå Tekniska universitet. Ofta används samma statistiska metoder som tidigare. Vanhatolo arbetar i ett forskningsprojekt för att ta fram nya metoder för stora datamängder som mäts med hög frekvens. I gruvnäringen kan metoderna användas för att bevaka processer i anrikningsverk och pelletsverk.

MTC – Miljötekniskt Center AB Utveckling av miljöteknik

MTC utvecklar ny teknik inom avfallshantering, förorenad mark och vattenrening. Vi levererar innovativa lösningar med tydlig miljönytta – Vid vår anläggning för storskaliga testbäddar kan vi demonstrerar ny teknik för avfall, gruv- och mineralindustrin, pappers- och massaindustrin, förorenad jord, slam och vatten.

Innovationer i världsklass

MTC har sin grund in den miljöforskning som bedrivs vid Umeå Universitet. Samverkan sker via fyra fokusområden: • Miljöteknik: Nya smarta lösningar • Avfall: Resurs och energi • Vatten: Skydda och rena • Mark: Återställa och bevara

MTC – Miljötekniskt Center AB, Kylgrän 4A, 906 20 Umeå, www.mtcenter.se

MTC är ett dotterbolag till Envix Nord AB som är ett svenskt familjeägt, konsult- och forskningsföretag med säte i Umeå och kontor i Göteborg och Stockholm. Envix utgör en unik blandning mellan forskare, praktiskt erfarna konsulter och entreprenörer.

MTC är en unik satsning för att implementera forskning och ny teknik i samverkan mellan akademi och industri

Ord kan inte beskriva känslan av att äga guld Tavex tror på en portfölj som innehåller ett komplement av investeringsguld – en äkta hårdvaluta, med ett bestånde värde som inte kan förgås eller tas ifrån dig

“Ni måste göra ett val Lita på guldets naturliga stabilitet eller regeringsmedlemmarnas ärlighet och intelligens.

Och med full respekt för dessa herrar rekommenderar jag er att rösta på guldet så länge det kapitalistiska systemet består.”

George Bernard Shaw, 1928

Tavex

Valuta Guld Silver •

•

Smålandsgatan 9 • Solna Centrum • Liljeholmstorget • Farsta Centrum • Täby Centrum Tel: 08-678 20 30 • www.tavex.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

24 Fokus Hållbarhet

ANNONS

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Miljömässigt hållbar gruvverksamhet Gruvindustrins miljöpåverkan har minskat drastiskt de senaste decennierna. Även om gruvverksamhet ofrånkomligen medför ingrepp i landskapsbilden har många svenska gruvföretag kommit långt i sitt arbete med att värna om miljö, samverkan och sociala aspekter.

Nu väljer många gruvföretag att ta ett samlat grepp om verksamhetens samlade hållbarhetsarbete.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

De svenska kraven för att beviljas tillstånd att bedriva gruvverksamhet är striktare än i många andra länder, vilket är resurskrävande för gruvföretagen. Det ger goda förutsättningar för att etablera miljömässig hållbar gruvverksamhet.

– Miljöaspekterna finns med i hela processen, från prospektering och provbrytning till bearbetningskoncession och miljötillstånd.

Miljökraven accentueras slutligen i samband med miljöbalksprövningarna. Gruvbranschens miljökrav har definitivt skärpts de senaste tio åren, säger Anders Lundkvist, miljöansvarig på gruvsektorns branschorganisation Svemin.

Svemin har valt att formulera ett antal

Anders Lundkvist.

rekommendationer och föreskrifter som ett komplement till de lagstyrda miljökraven. Föreskrifterna reglerar bland annat hur medlemsföretagen ska agera i frågeställningar som dammsäkerhet och prospektering.

Gruvverksamhet påverkar miljön och omgivningen på många sätt. Det är därför viktigt att gruvbolag arbetar aktivt för att samverka och identifiera

lösningar som gynnar såväl gruvbolaget som andra näringsgrenar, verksamheter och medborgare, inte minst i samband med tillståndsprocesser.

– Gruvsektorns miljöarbete har delvis skiftat fokus på senare år.

Tidigare fokuserades arbetet i hög utsträckning på tekniska frågor, exempelvis hur man bygger dammar som förhindrar vittringsprodukter

från gruvavfall från att läcka ut i naturen. Nu väljer många gruvföretag att istället ta ett samlat grepp om verksamhetens samlade hållbarhetsarbete, säger Anders Lundkvist.

Relationer till andra näringsgrenar och verksamheter på orten är numera en integrerad del av flera företags hållbarhetsarbete. Svemin studerar hur andra branschorganisationer för gruvsektorn, exempelvis Mining Association Canada, har introducerat hållbarhetskrav för sina medlemsföretag. Anders Lundkvist menar att såväl gruvbolagen som dess intressenter har mycket att vinna på att introducera ett samlat hållbarhetsbegrepp som förenar miljömässig, social och ekonomiskt hållbar utveckling.

– Det kan bland annat hjälpa branschen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på ett tydligare sätt.

Branschen har historiskt sett diskuterat frågor som berör teknik, arbetsmiljöarbete och sociala frågor i olika forum.

Nu vill vi samla dessa frågor under ett paraply, säger Anders Lundkvist.

Anders Lundkvist menar att det hållbarhetsarbete som sker på företagens eget initiativ ofta hamnar i skymundan när gruvsektorns miljöpåverkan hamnar på agendan. Det

finns gott om positiva exempel på gruvföretag som arbetar konsekvent och strukturerat med hållbarhetsfrågor genom exempelvis ekologisk kompensation, som går ut på att företagen kompenserar den inverkan man har på naturen genom att skjuta till medel till andra delar av naturen.

Svenska gruvföretag är bra på att beskriva den process man står inför i samband med att en ny gruva ska öppnas, men har en bit kvar i arbetet med att kommunicera sitt samlade hållbarhetsarbete till omvärlden.

– Som en del av tillståndsprocessen ingår att samråda med berörda parter, såsom allmänhet och markägare. Det är viktigt att man redan på ett tidigt stadium klargör den process gruvföretaget står inför. När samtliga berörda parter förstår hur den påverkar dem ökar förutsättningarna för ett bättre och enklare arbete, säger Anders Lundkvist.

Smart Fakta Svemins miljöarbete fokuserar på att bistå medlemsföretagen i deras miljöarbete, bevaka branschens intressen när nya lagar utformas samt att kommunicera gruvbranschens miljöarbete till allmänheten.

ANNONS

Botnia förbereder uppstarten av en småskalig guldgruva Botnia Exploration har, efter flera års framgångsrik prospekteringsverksamhet, valt att gå vidare med förstudierna för Fäbodtjärns guldfyndighet med målsättningen att i egen regi utveckla och bryta Fäbodtjärn. Botnia Exploration gör sig nu redo att utvecklas från ett renodlat prospekteringsbolag till ett småskaligt gruvbolag som fokuserar på brytmetoder med god lönsamhet.

Prospektering tyder på att Fäbodtjärn innehåller goda guldhalter. I samverkan med Luleå Tekniska Universitet har Botnia Exploration testat en gravimetrisk anrikningsmetod med lyckat resultat. Den småskaliga gravimetriska anrikningsmetoden genererar ett minimalt ekologiskt fotavtryck ger samtidigt potential att ge god avkastning till företagets aktieägare. Guldfyndigheten Fäbodtjärn är en av de mest intressanta fyndigheterna som påvisats i Sverige på många år. Den geologiska miljön i Vindelgransele tyder även på en unik prospekteringspotential av fyndigheter lämpade för småskalig brytning.

Småskalig underjordsbrytning –Vi bedömer att Fäbodtjärnfyndigheten har rätt förutsättningar för lönsamhet med intäkter från guldförsäljning i kombination med en anrikningsmetod som sker småskaligt och under jord och därmed genererar låga investerings- och rörelsekostnader. Det medför i sin tur att vi planerar att inte genomföra några nyemissioner för att initiera brytningen i Fäbodtjärn. Parallellt fortsätter vi med övrig prospekteringsverksamhet i området, säger Botnia Explorations vd Bengt Ljung.

Fäbodtjärn har en antagen mineraltillgång som bedöms innehålla 210 kton med en genomsnittlig halt av 7.1 g/t Au. Mineraltillgångsberäkningen har utförts av Geovistas Thomas Lindholm, av SveMin registrerad kvalificerad person (QP). Anrikningen planeras att genomföras under sommarmånaderna med en kapacitet av cirka 20 ton/timme och gruvans livslängd beräknas till drygt 7 år. Genom att ett lokalt anrikningsverk planeras i Vindelgransele öppnas möjligheterna att även bryta fyndigheten i grannområdet Vargbäcken.

Provbrytning inleds sommaren 2015 –För närvarande arbetar vi med att få alla nödvändiga tillstånd på plats och räknar med att starta provbrytningen sommaren 2015. Vi har även skrivit samarbetsavtal med den närliggande samebyn. Cirka 25 000 ton kommer då att sprängas i form av en rörgrav på den guldförande kvartsgångens övre del. Eftersom vår prospekteringsverksamhet tyder på guldfyndigheter även i det närliggande området ser vi långsiktigt på vår verksamhet i Vindelgranseleområdet, säger Bengt Ljung.

Bengt Ljung

www.botniaexploration.com

ANNONS

Kilimanjaro Gold Maragruvan ligger i en välkänd mineraliserad zon i norra Tanzania. Kilimanjaro Gold har under våren genomfört testproduktion av guld som ligger kvar i restupplag på marken efter tidigare brytning. Nu planerar bolaget ingångsatt produktion med ny mer effektiv process. Längre fram planeras igångsättning av underjordsgruva.

Kilimanjaro Gold genomför nyemission och inför ny process för produktion av guld i restupplag vid Maragruvan Prospekterings- och gruvutvecklingsbolaget Kilimanjaro Gold genomför nyemission och planerar införande av ny process för att produktion av guld ur restupplag vid Maragruvan i Tanzania. På sikt är målet att genom prospektering utöka mineraltillgången under jord från 190 000 oz. till 1 miljon oz.

Maragruvan ligger i norra Tanzania i Mararegionen sydöst om Viktoriasjön.

Gruvan ligger i en väl känd och starkt mineraliserad zon med flera stora gruvor i drift. North Mara gruvan har kända mineraltillgångar på 4 miljoner oz. guld och en årlig produktion på cirka 250 000 oz. Gruvan ligger 4 km nordväst om Maragruvan som Kilimanjaro Gold förvärvat.

– Vi bedömer att det finns goda förutsättningar att etablera en mineraltillgång på 1 miljon oz. vid Maragruvan, vilket gör det till ett attraktivt projekt att på sikt ta över även för lite större aktörer, säger Peter Hjorth, VD på Kilimanjaro Gold. Företaget kommer att undersöka gruvlicensområdet genom bl a borrprogram på djupet.

Enligt tidigare undersökningar finns ca 190 000 oz. guld under jord.

För att ytterligare öka mineraltillgången finns planer på att förvärva geografisk närliggande licensrättigheter. I tillägg finns ca 10 500 oz. ovan jord i

restupplag efter tidigare gruvbrytning. Bolaget har genomfört testproduktion av guld genom lakning av restupplag under våren 2014. Totalt har ca 10 kg doréguld producerats under våren.

– Testproduktion av guld i restupplag under våren visade att vi nådde volymmålen men tyvärr var utbytet av guld för lågt för tillfredställande lönsamhet, säger Peter Hjorth.

Och han fortsätter: – För att nå god lönsamhet bedömer vi att vi behöver införa en annan process med icke statisk lakning. Därför har vi ingått avsiktsförklaring med bolaget Ferranti som genom eget mobil anrikningsverk kan producera guld för vår räkning med väsentligt bättre utbyten.

Kassaflödet från produktion av guld ur restupplag kan delfinansiera prospektering av mineralltillgångar under jord, vilket är Bolagets egentliga huvudmål med verksamheten.

- Det är där vi bedömer att den stora potentialen finns. Kilimanjaro Gold ser positivt på möjligheterna i Afrika och framförallt Tanzania. Landet är rikt på mineraltillgångar – framförallt guld - och det finns en väl fungerande lagstiftning som skapar goda förutsättningar att verka i landet som utländsk investerare.

– Vi siktar på att utveckla fler projekt vid sidan av Maragruvan som är ett utmärkt första projekt, säger Peter Hjorth. Vi bygger en långsiktig närvaro i landet och ser stora möjligheter att bygga en stark position i segmentet mellanstora mineralfyndigheter.

FAKTA Kilimanjaro Gold är ett prospekterings- och gruvutvecklingsbolag med fokus på guldprojekt i Tanzania. Bolagets målsättning är att förvärva och utveckla fyndigheter där potential finns att bevisa mineraltillgånger på upp till 1 miljon oz. guld. Koncernen består av det svenska moderbolaget Kilimanjaro Gold Holding AB (publ), det svenska dotterbolaget Kilimanjaro Gold AB och de tanzaniska dotterbolagen Mara Mine Development Ltd och Uhuru Resources Ltd. Kilimanjaro Golds aktie är listad på NGM Nordic MTF och handlas under symbolen KILIMTF.

Kilimanjaro Gold | Brahegatan 29 | 114 37 STOCKHOLM | www.kilimanjarogold.com

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

26 Krönika Lena Söderberg

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Hållbarhet kräver såväl återvinning som nyproduktion Det ökade välståndet i världen är glädjande. Bland det första en fattig familj köper är ett kylskåp, vilket kraftigt påverkar hälsoläget åt rätt håll. Miljontals andra står inför att köpa sin första mobiltelefon eller egna transportmedel. En gemensam nämnare för utvecklingen är tillgången till metaller.

TEXT LENA SÖDERBERG, GENERALDIREKTÖR PÅ SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING (SGU)

Metaller är inte förnybara resurser, men inte heller ändliga som till exempel olja. I stället kan de flesta metaller återanvändas och återvinnas. Mineralutvinning påverkar dock ofta den närliggande naturen och behöver därför göras ansvarsfullt.

För att möta den allt mer ökande levnadsstandarden i världen krävs en genomtänkt och hållbar försörjning av metaller och mineral.

Utgångspunkten bör vara att bara använda metaller där inte förnybara material kan fylla samma funktion, och att effektivisera nyttjandet så att så lite metaller som möjligt krävs. Här kan Sverige genom innovation gå före och utveckla produkter och processer som ligger i framkant.

Vi behöver fortsätta på den inslagna vägen att återanvända och återvinna metaller.

Rönnskärsverken i Skellefteå är som exempel världsbäst på återvinning av elektronikskrot, och järn och koppar återvinns redan i stor skala, men det behöver öka betydligt för andra metaller. Speciellt för de som brukar benämnas ”sällsynta jordartsmetaller”. De finns bland annat i mobiltelefoner och läsplattor, där de används för att öka verkningsgra-

ANNONS

En återvinningsresurs som utreds av bland andra Sveriges geologiska undersökning är gammalt gruvavfall.

FOTO LARS CLASON

den, för att möjliggöra billigare, mindre och energieffektivare miljöteknik.

En återvinningsresurs som utreds av bland andra Sveriges geologiska undersökning är gammalt gruvavfall, som kan innehålla stora mängder efterfrågad mineral som kan vara lönsamma att utvinna. Forskningen pekar också på att det finns ”stadsmalm” att utvinna i gammal utrangerad infrastruktur. Men för många material kan vi inte ens i Sverige, med avancerad miljöteknik och bra infrastruktur, uppnå en återvinningstakt som är i närheten av efterfrågan. Det här beror dels på att marknaden snabbt har blivit så mycket större än för bara några tiotals år sedan, dels på att dagens elektronik till stor del bygger på nya material.

En ökad återvinning kan på sikt dämpa behovet av nyproduktion, men alltså inte ensamt täcka den ökande efterfrågan. Frågan som kvarstår är då inte om vi ska ha en gruvindustri, utan snarare hur denna produktion kan bedrivas så hållbart och ansvarsfullt som möjligt och var på jordklotet denna ska äga rum.

Sverige har en av världens modernaste och mest krävande miljö- och arbetsmiljölagstiftningar, vi har kapital och kunnande att satsa på användning av modern teknik och vi har betydande mineraltillgångar med många av de metaller som används i vardagen. Eftersom vi också är stora förbrukare av dessa och andra metaller är det rimligt att vi så långt det är möjligt bidrar till världens metallförsörjning på alla de fyra sätt som angetts ovan – innovation för byte till förnybara material, ökad effektivitet i användningen, återvinning, samt nyproduktion i form av gruvdrift. För att nå det målet ser vi därför fram mot en ökad dialog om ansvarsfull metallförsörjning i Sverige och världen.

Tidigare krönikor på mobilen!

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Foto: Mikael Ullén

BeFo tar utveckling och forskning inom bergteknik från teori till praktisk användning Stiftelsen Bergteknisk Forskning

Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) är en projektledningsorganisation vars forskning har bred förankring hos beställare, entreprenörer, konsulter, forskare och i samhället.

Resultaten skall spridas till bredast möjliga praktisk nytta och tillämpning. Ett mål är att utveckla bergbyggandet och bygga fler och bättre berganläggningar.

– Vi är involverade i Forsknings- och utvecklingsprojekt rörande undermarksbyggande, både när det gäller infrastrukturprojekt och på gruvsidan, säger Per Tengborg, forskningsdirektör på BeFo. Han förklarar kärnan i verksamheten: – BeFo identifierar branschens behov av forskning och utveckling genom tre utlysningar årligen. Intressanta projekt med hänsyn till den praktiska nyttan samt fördjupning inom utvalda områden, får finansiering. BeFo följer

forskningen under projektens gång och medverkar till att resultatet kommer industrin till del. Ett av BeFos viktiga mål är att stärka kompetensen inom bergbranschen i Sverige.

De forskningsprojekt som BeFo är med och finansierar inom sitt FoI-program omfattar ett brett spann. Från tilllämpad bergforskning till mer teoretiska projekt med till exempel avancerade beräkningsmodeller.

– Även projektens längd varierar mycket; från sex månader till finansiering av doktorander under fyra till fem år.

Gemensamt är fokus på nyttan av forskningen och hur den kan komma våra

Vi vänder oss till forskare och andra som utvecklar byggande i berg och gruvindustrin för att med gemensamma krafter ta oss an kommande utmaningar. Skicka intressanta projektförslag till BeFo senast den 30 december 2014.

Storgatan 19, Näringslivets Hus Box 5501, 114 85 STOCKHOLM

www.befoonline.org

(BeFo) är en forskningsstiftelse med 40 huvudmän från bergbranschen.

huvudmän och bergbranschen till del.

Bo-Göran Johansson, VD Atlas Copco CMT Sweden AB: – Forskningen BeFo bedriver har en viktig roll i den tekniska utvecklingen inom bergbranschen. BeFos organisation med 40 huvudmän från branschen skapar unika möjligheter till samarbete. Från samfinansiering och stöd till svensk forskning till skapandet av mötesplatser och att vara en naturlig länk mellan bergbranschens olika aktörer. Stiftelsen strävar efter att utvidga samarbetet inom bergbranschen och genom detta öka utväxlingseffekten för alla involverade parter.

ANNONS

Ludvika gruvor vädrar morgonluft Nordic Iron Ore AB är nästa järnmalmsproducent i Europa. Nystarten av Ludvika gruvor i Blötberget i södra Dalarna bara väntar på förverkligande. Även Stora investeringar väntar, liksom efterfrågan på kompetens personal.

– Vi har väldiga fördelar, vi har hela logistiken på plats från början och vi har en högkvalitativ malmprodukt, vilket är avgörande för framgången. Vi har även nyligen av utomstående analytiker bedömts vara ett av världens bästa fristående och pågående järnmalmsprojekt, säger Christer Lindqvist, vd i Nordic Iron Ore AB. Avsikten är att återuppta och utveckla produktionen av järnmalm i Blötberget och Håksberg, som tillsammans med det mellanliggande Väsmanfältet bildar Ludvika gruvor.

Gruvorna var i sina delar i aktiv drift från mitten av 1800-talet till slutet av sjuttiotalet då den lades ned med anledning av minskad efterfrågan av järnmalm.

– Det här är ett utvecklingsprojekt med relativt sett låg risk, säger Christer Lindqvist.

Förutsättningarna är mycket goda. Just nu färdigställs den slutliga projektstudien som styrelsen ska ta ställning till. Därefter ska projektet finansieras, cirka 2,3 miljarder kronor ska hämtas in i form av en blandning av ytterligare aktiekapital och lånefinansiering.

Christer Lindqvist beskriver den redan befintliga logistiken som projektets största fördel, tillsammans med möjligheten att förädla järnmalmen till en produkt med den högsta kvaliteten som finns på marknaden. Gruvan ligger i närhet till järnväg som leder till en väl dimensionerad bulkhamn i Oxelösund, vilken medger anlöp av fartyg i 100.000 tons-klassen.

– Vi når hela världen med vår produkt utan omlastning. För en så lågvärdig produkt som järnmalm krävs att man har kostnadseffektiva transportlösningar. Vi räknar med i första hand Europa som marknad, men också

www.nordicironore.se

Mellanöstern och Asien, där man är beredd att betala för högkvalitativa produkter.

Trenden går mot köp av allt högre kvaliteter, bland annat av hållbarhets- och miljöskäl. Ju högre järnhalt i malmen desto effektivare blir kundens produktion.

Efterfrågar högutbildad kompetens – Vi kommer ha en högteknologisk produktionsapparat med stort fokus på hållbarhet och miljö. Vi kommer att behöva välutbildade operatörer som får ansvar för dyrbara maskiner och system. Det kommer att behövas miljöingenjörer och geologer. Inte bara i brytningsrummet utan också runt omkring gruvan kommer det att vara stort behov av kunnig, utbildad personal, säger Christer Lindqvist. I en första fas räknar han med att projektet direkt och indirekt sysselsätta 240 personer, snart öka till 400, och inom en femårsperiod upp till ca 1000 personer.

ANNONS

Kopparberg Kopparberg Mineral fokuserar Mineral rustade norrut inför framtiden I och med annonseringen av Copperstone exploration target har Kopparberg Mineras verksamKopparberg Mineral är väl rustat inför het naturligt kommit att fokuseras norrut. framtiden med tillgångar som kan omsättas i värdehöjande insatser.

Intressebolaget Norrliden Mining: Den helägda verksamheten i Bergslagen: Kopparberg Mineral har idag tre huvudprojekt men • Arbete utveckling Tvistboförekomsten Kopparberg har i dag tre huvudprojekt.

• Mineral Copperstone exploration target, omfattar 60 - 100 med • Nästa steg ärav arbete med utveckling av Tvist-kunskap om de olika proje kommer under den närmaste framtiden att koncen1där bolaget har en bearbetningskoncession. helägdaMton verksamheten i Bergslagen och de vid 1,0 – 1,2% kopparekvivalenter,Cueq boförekomsten där bolaget redan har en bear-tidpunkt förra året. trera verksamheten till det hälftenägda men avDen KoppEn inledande kaxborrningskampanj pekar på kaxborrningstvå intressebolagen • ArbetetNorrliden har pågåttMining i två åroch – mer än 40 års probetningskoncession.

En inledande arberg Mineral drivna Copperstoneprojektet. Övriga Intressebolaget Nordic Iron goda möjligheter att utökapåoch uppgradera Nordic Iron Ore. spekteringsarbete har sammanfattats och (om) kampanj pekar goda möjligheter att utöka projekt i Bolaget är den helägda verksamheten i tolkats baserat på omfattande ochdenna förekomst. och uppgradera denna förekomst.

Bergslagen och intressebolaget Nordic Iron Ore. • Miljötillstånd beslutat i hu – Efter fjolårets kapitalanskaffning har vi geologisk goda geofysisk information • Bolaget inväntar slutlig juridisk bedömning avverkställighetsförordnand möjligheter vidareutveckla våra projekt, också med • Presentationen avgruvindustrin Copperstone åter exporationIntressebolaget tarseende koncessionsansökan för Håkansboda. ”Att kunna presentera Copperstone-projektetförhoppningen var • Uppdaterad mineraltillgån Norrliden Mining: att pendeln för get åt innbär en positivt ny geologisk tolkning som öppnar en mycket stor sak för Kopparberg Mineral. Visvänger tillbaka tillgångar 11 Mton @ 35 % • Ny, innovativ undersökningsteknik, OPTV, för ett mer håll. Inom bolaget upp för en ny geologisk (del)provins i norra delen Intressebolaget Nordic Iron Ore: har länge känt att området var mycket intressant @ 40 % järn, antagna 119 M att säkerställa strukturell geologisk information är vi fast beslutna att vända motgångar till med• Miljötillstånd beslutat i huvudsak i bolagets av Skelleftefältet men att vi skulle kunna presentera ett så pass • Inlandsinnovation har gett har applicerats. gångar, säger Kopparberg Minerals vd Per Storm.

• Förekomsten består av en disseminerad och favör, verkställighetsförordnande klart stort projekt trodde vi nog inte. Vi uppfattar detta genomförbarhetsstudie p Ny information kombineras med den information kända massiv koppar-, silver-, guld-, zink-, och bly-• mi• Uppdaterad mineraltillgångsbedömning,: som en unik möjlighet – ett av de mest intressant • Tidsplanen har påverkats, som tillfördes bolaget samband bildandet.

Den helägdaneralisering verksamheten i Bergslagen: tillgångar 11iMton @ 35 med % järn, indikerade 60 prospekteringsresultaten i Sverige under senare av branschens finansierin • Omtolkningar och pågår.119 Bolaget • Dialog med alla aktörer om förnyad bedömning Mton @ nya 40 %analyser järn, antagna Mton @ 37 % järn år. Ett projekt med utomordentlig potential”, säger • sig Inlandsinnovation har gett Kopparberg Minerals VD Per Storm. potentialen i projektet har befinner i dag i en helt annan sitsfinansiellt vad gällerstöd, slutavseende koncessionsansökan för Håkansboda. lig genomförbarhetsstudie pågår

Kopparekvivalenter(Cueq) innebär omräkning av värdemetallerna i förekomsten till koppar vid följande prisantaganden: Au $1200/oz, Ag $20/oz, Cu $6500/ton, Zn $2100/ton, Pb $2100/ton

1

Läs mer online Svensk gruvnärings nya hem på webben!

■ Prospektering – nya tekniker ■ Arbetsmiljö – nation i framkant ■ Logistik – nordiskt samarbete ■ Framtidens maskiner ■ Guldnäring ■ Logistik och transport

Din självklara webbplats för det senaste inom svensk gruvnäring – fokusgruvindustrin.se

Scanna koden med telefonen för snabb och enkel tillgång!

Finns i beställningsBeställ i din butik eller på systembolaget.se

Intensiv & passionerad Amarone körsbär, choklad och ceder. Denna röda nyhet passar till mustiga kötträtter så som Osso Bucco eller en riktig klassiker: kalops med rödbetor. Passar även utmärkt till brickan med kallskurna charkuterier och lagrade hårdostar.

Levereras i exklusiv inslagning

Perfekt gå-bort-

Bolla Le Poiane, Amarone, art nr: 70215, 75 cl, 16 % vol, 225 kr

Alkoholkonsumtion under graviditeten kan skada barnet.

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE