Fokus Region Stockholm 170921

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

REGION STOCKHOLM DEN VÄXANDE STADEN

SEPTEMBER 2017

UPPSALAMODELLEN Så kvalitetssäkrar Uppsala bostadsbyggandet

OLLE ZETTERBERG Därför vill många regioner lära av våra framgångar

ANNONS

LOGISTIK

Fortsatt intresse för region Stockholm som logistiknav

Vill du göra skillnad?

Gör ditt examensarbete hos Infranord www.infranord.se

Stockholms företagsklimat Så ska det bli bättre

Så ska alla digitaliseras Framtidsspaning

Profilen

Läs om Ellevios stora satsning på elnätet!

TOMAS ENEROTH

Ökad tillväxt kräver satsningar i infrastruktur Uppsala växlar upp när regionen växer 500 000 fler pendlare når fler arbetsplatser inom 60 minuter.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Lena Erixon

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Läs mer om...

Järnväg och näringsliv i fokus i Trafikverkets plan för transportsystemet Under plan­ perioden kommer landets viktigaste transportflöden att prioriteras.

Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör.

I

Trafikverkets förslag till åtgärder i den statliga infrastrukturen för perioden 2018-29 uppgår planeringsramen till 622,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med befintlig plan. Utöver planeringsramen tillkommer cirka 90 miljarder kronor från trängselskatter, lån, infrastrukturavgifter, banavgifter och olika former av medfinansiering. − Vår utgångspunkt för planförslaget är att utifrån dessa medel skapa förutsättningar för ett modernt, effektivt och hållbart system, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.

I Trafikverkets förslag får järnvägen en ökat fokus, och det ökade utrymmet möjliggör att anläggningen rustas upp, moderniseras och byggs ut.

– En kraftig höjning av underhållsanslaget innebär att vi nu kan återställa järnvägens funktionalitet vilket är positivt för gods- och persontrafik.

Under planperioden kommer landets viktigaste transportflöden att prioriteras. På Västra och Södra stambanan byts utslitna spår, växlar, broar och kontaktledningar ut. När Trafikverket bygger ut Mälarbanan till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll utökas kapaciteten, och leder samtidigt till att barriärer byggs bort och nya möjligheter till stads-

utveckling skapas. En utbyggnad av fyrspår hela sträckan mellan Uppsala och Stockholm möts med ett stort bostadsbyggande.

Näringslivet får också en extra tyngd i det nya planförslaget med ett flertal satsningar på väg, järnväg och sjöfart. − Vi har flera förslag som ska skapa förutsättningar för att stärka näringslivets konkurrenskraft.

Bland åtgärderna föreslås bland annat möjliggörandet av trafik med längre och tyngre fordon, som 74 tons lastbilar och 750 meter långa godståg på ett prioriterat nät. Trafikverket föreslår även att en särskild pott på 1,2 miljarder kronor avsätts, riktad mot trimningar för näringslivets transporter på järnväg. Flera av sjöfartsåtgärderna syftar till att kunna trafikera med större fartyg än vad som idag är möjligt, och åtgärder föreslås bland annat för slussarna i Södertälje och farleden från Landsort till Södertälje.

Hållbara städer och tillgänglig landsbygd Nysatsningen på Nollvisionen innebär att arbetet med trafiksäkerhet intensifieras – bland annat föreslås mötesseparering på det nationella vägnätet, och samfinansiering av åtgärder på det regionala vägnätet.

En utökning av stadsmiljöavtalen

Text Annika Wihlborg, Håkan Söderberg Omslagsbild Regeringskansliet Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Jenny Levallius

Ny teknik och digitalisering skapar morgondagens transportsystem Sist men inte minst tar vi under planperioden viktiga utvecklingssteg in i framtiden.

Planering, byggande och underhåll av den statliga infrastrukturen moderniseras. Sammantaget bidrar planen på olika sätt till en ökad digitalisering, automatisering och elektrifiering av transportsystemet. − För att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen och den nya tekniken skapar, samverkar Trafik­ verket med olika parter inom forskning och innovation, såväl offentliga som kommersiella aktörer.

Trafikverkets planförslag är nu ute på remiss, och efter att regeringen har tagit ställning till planförslaget och remissynpunkter väntas regeringen fastställa planen under våren 2018. n

18

04 Infrastruktur – hamnar 06 Företagsklimat 08 Hållbara kartan 12 Logistiknav 14 Profilen Tomas Eneroth 16 Digital transformation 18 Tunnelbaneutbyggnaden 19 Krisberedskapen 20 Uppsalamodellen 22 Stockholms expansion 26 Krönika Olle Zetterberg

Trevlig läsning!

Astrid Littorin Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS REGION STOCKHOLM Projektledare Astrid Littorin astrid.littorin@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Louise Harvig Olsmar

till tolv miljarder kronor, och med­ finansiering av storstadsförhandlingarna, skapar förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer kan ske med kollektivtrafik och cykel. Utöver det sker också en särskild satsning på säkra och funktionella cykelvägar på det statliga vägnätet. Ett flertal åtgärder görs också för att skapa ökad tillgänglighet på landsbygden.

06

Distribution Svenska Dagbladet, september 2017 Tryck V-TAB Södertälje Webb www.fokusregionstockholm.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt.

Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-408 08 613 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

Nio av de viktigaste projekten för ett leveranssäkert elnät i Stockholm 1

8

2

3 7

5

2

4

4

3

6

5

1

6

7

8

9

9

Vi bygger om en av de viktigaste knutpunkterna i Stockholms elnät, stationen i Örby. Ett jätteprojekt som pågår i tre år.

Norra Djurgårdsstaden är både en ny stadsdel och ett jättelikt forskningsprojekt. Här testar vi framtidens smarta lösningar.

När nya Slussen växer fram byter vi ut hela elnätet i området.

Vi bygger nya nätstationer och ser till att det finns en trygg elförsörjning för knutpunkten.

Vi ser till att stora delar av det nya området Hagastaden ansluts till elnätet.

I Eneby ersätter vi luftledningar med kablar som vi gräver ner i marken. Pågår oktober 2016-december 2017.

I Hägersten/Midsommarkransen ersätter vi luftledningar med kablar som vi gräver ner i marken.

Pågår februari 2017-2022.

Vi bygger om delar av nätet på Adelsö och ersätter oisolerade luftledningar med nergrävda kablar för att stärka nätet.

Projektet är ett av många som pågår eller kommer starta på Ekerö för att minska antalet strömavbrott i kommunen.

Täby växer och nya områden växer fram, både kring Täby Park och Hägerneholm/Arninge.

Vi ansluter till nätet och bygger samtidigt ut och moderniserar.

I Norvik, Nynäshamn byggs en ny hamn för Stockholmsregionen.

Vi är med och ser till att allting ansluts till nätet, så att framtidens båtar kan laddas med el.

Scanna QR-koden för att läsa mer om Ellevios satsningar runt om i landet.

Här byggs framtidens elnät Ellevio rekordsatsar för att Stockholmsområdet ska kunna fortsätta utvecklas Elnätsföretaget Ellevio är mitt uppe i en storsatsning på sina elnät. Företaget investerar nära 5 miljarder kronor i Stockholmsområdet mellan 2016-2019.

Den finns alltid där - elen.

Under våra fötter pågår just nu ett enormt arbete i det tysta för att modernisera och uppdatera Stockholmarnas elnät.

Ellevio, som har cirka 560 000 kunder i regionen, arbetar hårt för att ligga

steget före och möjliggöra den snabba utvecklingen i Stockholmsområdet.

“En möjliggörare” — Vi vill vara en möjliggörare. Elen är en förutsättning för att i princip allt annat ska fungera, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

— Stora delar av de svenska elnäten byggdes på 1960- och 70-talen.

Trots att vi investerat genom åren är de i behov av omfattande förnyelse och även kapacitetsförstärkning för att Stockholm ska kunna

fortsätta växa, säger Lindehag.

Ellevios arbete består Johan Lindehag, av flera vd på Ellevio delar: Det handlar om att byta ut stora delar av elnäten, renovera och uppgradera nätstationer som är viktiga knutpunkter i nätet och installera ny teknik som möjliggör nya energitjänster för kunder, bättre styrning av näten

och som gör att avbrott blir färre och kortare.

Samtidigt står samhället också inför en omställning.

Energisystemet ska förändras, med mer el från förnybara och väderberoende källor som sol och vind, mer aktiva kunder och ett allt mer elektrifierat samhälle, inte minst inom transportsektorn.

Mer aktiva kunder — Med nästa generations elmätare och smarta nät blir det enklare för kunderna att vara mer

aktiva, använda nya energitjänster, producera egen solel och skicka ut den i nätet när de inte behöver den själva och ladda elbilar effektivt, säger Bengt Johansson, elnätschef på Ellevio.

— Energiomställningen ställer även stora krav på hur vi styr elnäten.

Framtidens smarta elnät kommunicerar med olika delar av systemet, känner av och analyserar den informationen det får och agerar på informationen, avslutar Bengt Johansson.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Stockholms hamnar

Johan Castwall, vd på Stockholms Hamnar.

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

I den snabbt växande Stockholmsregionen ökar behovet av håll­ bara transporter, boende och arbetstillfällen.

Stockholms Hamnar har en central roll inom alla dessa områden.

Visionsbild.

Utbyggnaden av hamnkapaciteten gynnar Stockholms tillväxt Stockholm har potential att utvecklas som sjöfartsregion.

Transporter av gods vatten­ vägen är effektivt, miljövän­ ligt och bidrar till att avlasta väg- och järnvägsnätet.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

I takt med att Stockholmsregionen växer ökar också behovet av varor.

Samtidigt behöver centralt belägna ytor frigöras för bostadsbyggande.

– I den snabbt växande Stockholmsregionen ökar behovet av hållbara transporter, boenden och arbetstillfällen. Stockholms Hamnar har en central roll inom alla dessa områden. För att rusta regionen för framtiden genomför vi stora hamnprojekt i Värtahamnen, Kapellskär och i Norvik i Nynäshamns kommun, säger Johan Castwall, vd på Stockholms Hamnar.

De stora satsningarna i Värtahamnen och Kapellskärs hamn är redan genomförda inom tidplan och

budget. På Norvikudden norr om Nynäshamn har Stockholms Hamnar nu påbörjat bygget av en ny hamn för rullande gods och containrar.

Tanken är att Stockholm Norvik Hamn, med sju kajlägen, sammanlagt 44 hektar och 16,5 meters djup, ska bli framtidens godshamn i Östersjön. Här byggs dessutom en järnväg som ansluter till Nynäsbanan, vilket gör det enkelt och smidigt att transportera godset som lastas av i hamnen med tåg.

Stockholm Norvik Hamn byggs dels för att trygga en hållbar varu­ försörjning i den expansiva Mälardalsregionen, dels för att kunna ta emot större fartyg. Den nya hamnen ska erbjuda en djup, miljöanpassad hamn med kort insegling för transporter till och från regionen.

Den nya Värtapiren I Värtahamnen har Stockholms Hamnar flyttat delar av hamnen längre ut i vattnet och en ny passagerarterminal har byggts på den nya Värtapiren. Utbyggnaden i

Stockholm Norvik Hamn byggs dels för att trygga en håll­ bar varu­försörjning i den expansiva Mälardalsregionen, dels för att kunna ta emot större fartyg. vattnet har frigjort drygt 85 000 kvadratmeter för stadsutveckling.

Stockholms Hamnars och Stockholms stads satsningar i Norra Djurgårdsstaden är ett konkret exempel på hur attraktiv och centralt belägen mark kan frigöras, samtidigt som sjöfarten utvecklas.

Totalt planeras för minst 12 000

nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser i denna nya stadsdel.

– Trenden vad gäller godstrafik på vattnet är att fartygen blir större, längre och kan transportera större mängder gods. Det ställer i sin tur krav på att hamnarna rustas för att kunna ta emot större fartyg.

Dessa anpassningar har vi redan genomfört i Värtahamnen och Kapellskär. När Stockholm Norvik Hamn står klar våren 2020 kommer även den hamnen att vara redo för framtidens stora fraktfartyg. Att kunna transportera större godsmängder på ett och samma fartyg är förstås också gynnsamt utifrån ett hållbarhetsperspektiv, säger Johan Castwall.

Turistkronor till Stockholm Passagerartrafiken koncentreras till Stockholm och stora delar av Stockholmsregionens godstrafik flyttas till Stockholm Norvik Hamn, Nynäshamn och Kapellskär.

När mer av godstrafiken flyttar ut från centrala Stockholm frigörs

kapacitet för den expansiva passagerartrafiken, både i form av internationella kryssningsfartyg som lägger till i Stockholm för en dag och för linjetrafiken som regelbundet trafikerar Östersjön. Det bidrar i sin tur till fler arbetstillfällen vilket också gynnar regionens tillväxt.

Stockholm Norvik Hamn invigs 2020 När Stockholm Norvik Hamn invigs år 2020 är Stockholms Hamnars stora omlokaliserings- och utbyggnadsprojekt som på många olika sätt ska rusta regionen för framtidens krav helt klara.

– Nio av tio varor till och från Sverige passerar någon av de svenska hamnarna. Med det i åtanke är det naturligt att transportera godset vattenvägen så nära slutdestinationen som möjligt i Stockholm.

Det minskar bland annat trycket på ett redan överbelastat väg- och järnvägsnät, både i Stockholmsregionen och i övriga delar av Sverige, säger Johan Castwall.

Uppsala växlar upp när regionen växer Uppsala växer med 140 000 nya invånare och 70 000 nya arbetstillfällen till år 2050.

Uppsalamodellen är en förutsättning för den snabba byggtakten.

Läs mer på sidan 20

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

Företagsklimat Guide 5

Stockholmsregionen behöver förbättra företagsklimatet

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Stockholmsregionen kallas ofta för Sveriges tillväxtmotor. Regionens näringsliv präglas av dynamik och hög utvecklingstakt. Enligt statistik från Stockholm Business Region startas majoriteten av Sveriges nya företag i Stockholmsregionen. Flest företag startas inom handel, företagstjänster och i byggindustrin. City och Kista är de största företagsområdena sett till antalet anställda och till antalet arbetsplatser.

Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av det lokala företagsklimatet uppbyggd av resul­ tatet från en företagarenkät och officiell statistik. Syftet är att lyfta fram var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Rankingen innehåller totalt arton faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens sammanfattande omdöme om företags­klimatet i kommunen.

Varierande företagsklimat De tre högst placerade kommunerna i Svenskt Näringslivs nationella ranking 2016 finns i Stockholm:

Entrepreneur Sthlm Kompetensförsörjningen är det område där Stockholms stad tappar flest placeringar och landar på plats 134.

Här är Stockholms stad långt ifrån ensamma i länet om att ha problem.

– Företagen i Stockholms län har stora svårigheter att hitta rätt kompetens. Det är ett tillväxtproblem som är olyckligt för såväl företagen, som arbetssökande och samhället i stort, säger Annika Bröms.

Länsstyrelsen har som mål att företagandet i Stockholm ska vara

Företagen i Stockholms län har stora svårigheter att hitta rätt kompetens.

Annika Bröms

FOTO: LIDERINA/ADOBE STOCK

Stockholmsregionen svarar för 51 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, och växer snabbare än övriga Sverige. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs årliga ranking av kommunernas företagsklimat att förut­ sättningarna för att driva företag varierar mellan olika kommuner.

Solna, Sollentuna och Nacka. Även Upplands Väsby, Danderyd, Tyresö, Lidingö och Täby kommun finns med bland topp tjugo i den senaste rankingen. Annika Bröms, regionchef för Svenskt Näringsliv Stockholm menar att företagsklimatet varierar starkt i olika delar av Stockholms län. Svenskt näringslivs ranking visar exempelvis att Stockholms stad tappade 48 placeringar mellan 2015 och 2016, från plats 48 till plats 96. Haninge kommun tappade 55 placeringar, Norrtälje kommun tappade 57 och Ekerö tappade 55 placeringar.

Ett område där Stockholms stad tappar flera placeringar är kommunens service till företagen.

– Ett exempel på hur servicen fungerar är handläggningstiden för serveringstillstånd. Vissa kommuner klarar att leverera besked på en vecka medan det i Stockholms stad tar cirka tio veckor. I vår undersökning ser vi att 43 procent av företagen i Stockholm anger bättre förståelse för företagande som en av de viktigaste åtgärderna för ett förbättrat företagsklimat i staden, säger Annika Bröms, regionchef för Svenskt Näringsliv Stockholm.

i nivå med andra europeiska storstäders. En strategi har tagits fram i nära dialog med länets företagsfrämjande aktörer. Strategin har fokus på rådgivnings- och finansieringssystem. Ett exempel på

en prioriterad insats är projektet Entrepreneur Sthlm, som stödjer personer som har en idé, vill starta ett företag eller som vill utveckla sitt företag och behöver personlig rådgivning och stöd.

Högt i tak på Tuve Bygg Tuve Bygg vars företag grundades på 1970-talet tar med sig go´ företagsanda och humana värderingar in i en expanderande huvudstad.

En ny byggkultur har kommit till Stockholm och det från väst.

Hos oss får man vara som man är, ha åsikter och synpunkter som når fram ända till VD. Marie Hansson, HR-chef på Tuve Bygg berättar att introduktionen av Tuve Byggs företagskultur är den största utmaningen i deras Stockholmsetablering. Byggföretaget har en platt organisation med en starkt uttalad trygghetsgaranti i flera bemärkelser för sin personal.

Och intentionerna har redan gett resultat.

Vid konferenser och möten nere på västkusten konstaterar stockholmspersonalen att beslutsgången och företagsklimatet är bättre hos oss än hos tidigare arbetsgivare. Kommentarer som att ”man kan fråga vem som helst och bli hörd” är några av de reaktioner som spontant har yppats av de nyanställda. Åsikter och synpunkter från personalen är hörnstenar i organisationen och tas väl tillhanda i Tuve Bygg vars korta beslutsvägar garanterar kvalitet och trygghet.

Skeptikerna trodde att en annan utmaning skulle vara att hitta bra personal i Stockholm.

Men det har vi lyckats med och det till tre stora byggprojekt i hundramiljonersklassen som i skrivande stund är i full gång, fortsätter Marie Hansson.

Kanske har stockholmarna fallit för det mjuka, chosefria Tuve Bygg-sättet att vara? En skön vind från väst har blåst in för att stanna.

TEXT CAROLINE FORD

SAMVERKAN BYGGER SAMHÄLLEN Ett hem, ett samhälle, en plats att bo, leva och arbeta. Vi kan inte bara bygga bostäder, vi måste bygga samhällen. Många vill flytta till Stockholmsregionen och alla får rum. Det finns gott om plats och flera stora områden där nya samhällen kan växa fram. Det är samverkan mellan stat, landsting, kommun och byggbransch som skapar platser att bo.

Brist på hyresrätter kan dämpa tillväxten. Bygg fler hyresrätter med rimliga hyror, det går!

Hyresgästföreningen region Stockholm

RUM FÖR ALLA!

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Slakhusområdet vid Globen byter namn till Söderstaden och är dessutom ett av Stock­ holms stads strategiska utvecklingsområden de kommande åren.

Söderstaden.

ILLUSTRATION DAVID WIBERG

ILLUSTRATION DAVID WIBERG

6 Överblick Stadsutveckling

ANNONS

Söderstaden.

Här växer nya stadsdelar fram Fram till år 2020 ska 40 000 nya bostäder byggas i Stock­ holms stad och fram till år 2030 ska ytterligare 100 000 nya lägenheter byggas.

Utöver förtätning av befint­ liga stadsdelar byggs även flera helt nya stadsdelar.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Stockholm växer i rekordfart och det byggs historiskt sett mycket nya bostäder i såväl Stockholms stad som i kranskommunerna. Utöver förtätning av befintliga stadsdelar byggs även flera helt nya stadsdelar exempelvis Årstafältet, Söderstaden, Hagastaden samt Järvastaden i Solna.

Söderstaden Nya bostäder sprids över hela Stockholm. I Farsta planeras förtätningsprojekt med 8 000 nya bostäder och i Hammarbyhöjden, Bagarmossen och Skarpnäck byggs också många nya bostäder. Slakhusområdet vid Globen byter namn till Söderstaden och är dessutom ett av Stockholms

stads strategiska utvecklingsområden de kommande åren. Här planeras en blandning av nya bostäder, kontor, handel, kultur och nöjen i en tät stadsdel som blir en slags förlängning av Södermalm. Söderstaden länkar även samman Hammarby sjöstad, Årsta, Enskede, Blåsut, Dalen och Södermalm.

I den nya stadsdelen Hagastaden planeras 6 000 nya lägenheter samt kommersiella fastigheter. Stadsdelen kommer även att trafikeras av den nya planerade tunnelbanesträckningen, den ”Gula linjen”, som börjar byggas 2018. Hagastaden karakteriseras av en tät kvartersstruktur med relativt höga hus, vilket ger stadsdelen en urban känsla och bidrar till att länka ihop Vasastaden med Solna.

Hållbara stadsdelar Norra Djurgårdsstaden är ytterligare ett ambitiöst stadsutvecklingsprojekt med hållbarhetsinriktning, här planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser. En relativt stor andel av bostäderna är redan byggda, men med tanke på att Norra Djurgårdsstaden blir en stor stadsdel lär den höga byggtakten bestå i

ytterligare ett par år. En samlingsplats i den nya stadsdelen blir det gamla gasverksområdet, som en gång i tiden ritats av Ferdinand Boberg.

Det omvandlas till en arena för kultur, upplevelser, arbetsplatser och service.

Norra Djurgårdsstaden är ett miljöprofilområde som kombinerar närheten till såväl naturen som stadens samlade utbud. Den nya stadsdelens stadsplanering skapar förutsättningar för att leva mer hållbart. Här ska det vara enkelt att sortera sina sopor, cykla och åka kollektivt, göra sina ärenden i närområdet och helt enkelt göra hållbara val i vardagen.

Förtätningsprojekt Ett pågående förtätningsprojekt är Fokus Skärholmen, som omfattar 6 300 nya bostäder. I Skärholmen har det knappt byggts något sedan miljonprogrammets dagar men nu ska det bli ändring på det. Även på Årstafältet planeras många nya bostäder, närmare bestämt 6 000 bostäder för sammanlagt drygt 15 000 invånare. Här ska det även finnas plats för företag samt en ny park. Våren 2018 påbörjas markarbetena på Årstafältet och två år senare börjar de första bostäderna att byggas.

Hagastaden.

Skärholmen.

Hagastaden karakteriseras av en tät kvartersstruktur med relativt höga hus, vilket ger stadsdelen en urban känsla och bidrar till att länka ihop Vasastaden med Solna.

I Solna växer den nya stadsdelen Järvastaden fram. Den består av en spännande blandning av olika typer av boendeformer och hus i olika stilar. Totalt planeras 4 000 nya bostäder i Järvastaden, det blir en stadsdel med en påtaglig småstadskänsla som ska bli hem för 12 000 nya invånare.

Kvarteren i Järvastaden bjuder på en

spännande blandning av hus i olika storlekar och stilar som tillsammans ger området en gemytlig småstadskänsla. De binds samman av grönområden, cykelvägar och lekparker.

När stadsdelen är helt utbyggd kommer den att rymma 4 000 bostäder, där omkring 12 000 personer ska leva och bo.

Stockholm Norvik Hamn växer fram!

• Stockholmsregionen växer, fartygen blir större och behovet av hållbara transporter ökar. Därför bygger Stockholms Hamnar Stockholm Norvik Hamn sex mil söder om Stockholm.

• Med ett djup på 16,5 meter och kort insegling kan Stockholm Norvik ta emot de största godsfartygen som kommer in i Östersjön.

• Mellan Stockholm Norvik och Nynäsbanan anlägger Stockholms Hamnar en järnväg och i anslutning till hamnen bygger NCC en logistik- och företagspark.

• År 2020 är hamnen redo att ta emot de första fartygen.

Läs mer på www.stockholmshamnar.se/stockholmnorvik eller på Facebook – Stockholm Norvik Hamn.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Planering Hållbart byggande

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Syftet med Hållbara kartan är att på ett enkelt sätt sprida kunskap, inspirera och bidra till att fortsätta positionera Stockholm som en stad i framkant inom hållbar stadsutveckling.

Mikael Ek

Hållbara kartan visar goda exempel i stadsplaneringen Stockholmsregionen växer, bland annat ska 340 000 nya bostäder byggas fram till 2030. En utmaning är att den starka tillväxten ska klaras av på ett hållbart sätt. Hållbara kartan visar exempel på smarta klimat­ lösningar.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Hållbara kartan är en webbaserad 3D-karta över Stockholm. Här har fastighetsägare och byggherrar möjlighet att presentera hållbara byggnader och andra objekt och berätta hur dessa lösningar bidrar till en mer hållbar stad.

Hållbara kartan Kartan vill göra det enklare för medborgare, besökare, företag och organisationer att ta del av den samlade kunskap om dagens mest spännande

hållbara lösningar.

– Syftet med Hållbara kartan är att på ett enkelt sätt sprida kunskap, inspirera och bidra till att fortsätta positionera Stockholm som en stad i framkant inom hållbar stadsutveckling, säger Emilie Zetterström, projektledare för Hållbara kartan, till stockholm.se.

Smarta energi- och klimat­ lösningar Idén till kartan föddes 2013. Tanken var att de ville berätta om alla fantastiska energi- och klimatlösningar som byggdes in i fastigheterna och i utomhusmiljön.

– Hur skulle vi nå ut med infor­mationen till stockholmarna, bes­ökare och olika aktörer inom samhällsbyggnadssektorn? Och hur skulle de goda exemplen spridas?

Kanske skulle det vara bra att se dem markerade på en karta? Kontakt togs med byggherrar och fastighetsägare.

De var positiva till att få dela med sig av sina goda exempel och lämnade in

underlag. Nu började ett idogt arbete med att sortera bland alla lösningar, sammanställa texter och bilder, klura på vilken nivå lösningarna skulle ha för att få komma med och utveckla den tekniska plattformen.

– Det var en period där vi fick vända på många stenar för att hitta bästa väg framåt. Det täta samarbetet med kollegor från miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och Norra Djurgårdsstaden var avgörande för att komma framåt, säger Emilie Zetterström.

Externa aktörer Tanken är att kartan ska vara aktuell och uppdaterad med såväl stadens egna som externa aktörers byggnader och objekt.

– Kartan tar avstamp i dagens lösningar som byggherrar eller fastighetsägare ansvarar för. Den är långt från heltäckande så kontakta gärna mig med tips på fler lösningar som på något sätt bidrar till att man kan leva mer hållbart, säger Emilie.

Den som vill läsa mer kan gå in på www.stockholm.se/hallbarakartan

Sprida kunskap Nyheter, idéer och lärdomar från pågående projekt är också på webbplatsen Hållbar Stads agenda, ett forum för den som arbetar eller intresserar sig för hållbar stadsutveckling. På webbplatsen finns bloggtexter, krönikor och debattartiklar av ett stort antal aktörer inom området. Syftet med sidan är att sprida kunskap och skapa möjligheter till samverkan kring hållbar stadsutveckling.

Bakom Hållbar Stad står Statens Centrum för Arkitektur och Design (ArkDes) samt de fem myndigheterna Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket. De har fått ett gemensamt uppdrag om att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling.

Frågan om att skapa en framtid på ett hållbart sätt har haft stort fokus i Stockholm och staden har

utmärkt sig också i ett internationellt perspektiv. I en ranking av världens mest hållbara städer som gjorts av den internationella konsultfirman Arcadis hamnar Stockholm på tredje plats, Bara Zürich och Singapore slår Stockholm bland 100 jämförda storstäder.

Stockholms bästa gren är miljö och staden tar silverplatsen i kategorin som mäter allt från luftföroreningar och grönområden till energianvändning och sophantering.

Att det behövs fokus på hållbarhet råder det nog ingen tvekan om.

Stockholmsregionen växer snabbare än resten av Europa och omkring 340 000 nya bostäder ska byggas fram till 2030. Ökningen inom bostadsbyggandet har inte varit så stor sedan slutet på 1800-talet då befolkningen i Stockholm fördubblades på mindre än 40 år.

Källa: stockholm.se, stockholmsbyggnyheter.se, DN med flera.

Detta är en annons från Micasa Fastigheter

Behovet av vård- och omsorgsboenden ökar och enligt Stockholms stads äldreboendeplan ska 22 nya boenden byggas till år 2040. I Stockholm behövs också seniorbostäder för 65+ och nya ska byggas.

Illustration av det planerade vård- och omsorgsboendet i Rinkeby.

TEXT OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK – Bostäder för äldre ska vara en integrerad del av det övriga samhället. Många äldre vill kunna ta sig in till stan eller bo kvar i sitt område där de känner sig trygga, säger Gunnar Ohlsén, chef byggprojekt på Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Micasa Fastigheter i Stockholm AB är ett dotterbolag till Stockholms Stadshus AB som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Fram till 2030 ska bolaget investera sex miljarder kronor i nyproduktion av boenden, ombyggnad och underhåll.

Behov av olika boendeformer

Målgruppen för seniorbostäderna är de som är 65+.

Boendet ska kunna erbjuda möjlighet till umgänge med gemenskapsytor och aktiviteter för de som vill.

– Vi ska kunna erbjuda bra boendealternativ för äldre

i Stockholm, säger Maria Mannerholm, vd på Micasa.

Förutom seniorboenden finns det också behov av vårdoch omsorgsboenden med dygnet runt-bemanning. Ofta ligger vård- och omsorgsboenden på stora tomter vid sidan av övriga samhället.

– Framöver ska dessa boenden integreras så att de inte blir isolerade. Ett samhälle där olika generationer möts i vardagen skapar förståelse, kunskap och trygghet.

Fram till 2030 ska bolaget investera sex miljarder kronor i nyproduktion av boenden, ombyggnad och underhåll.

www.micasa.se

ILLUSTRATION MAF ARKITEKTKONTOR AB

Bostäder för äldre byggs i Stockholm

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Ditt bidrag behövs för att hålla Sverige rent.

Plocka #ettskräpomdagen / Swisha till 90 02 817 / PlusGiro: 90 02 81-7

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Ditt bidrag behövs för att hålla Sverige rent.

Plocka #ettskräpomdagen / Swisha till 90 02 817 / PlusGiro: 90 02 81-7

Detta är en annons från Lifa AB

Satsar stenhårt på personlig service Lifa är en av Sveriges främsta leverantörer av utrustning inom berg- och jordborrning samt för demolering av berg, sten och byggelement.

Företaget grundades 1994 av nuvarande vd Per-Erik Lindström och säljer produkter för bergborrning, demolering, och jordborrning. Man satsar hårt på personlig service och har stor tillgänglighet på sina produkter.

– Vi utvecklar vårt lager och har det kunderna behöver i motsatt till andra aktörer på marknaden som ser lagret som något negativt, säger Mari Johansson, vice vd på Lifa.

Bra kunddialog

Ett tätt samarbete med både kunder och leverantörer gör att man kan ligga i framkant inom sina marknadssegment.

– Utvecklingen av produkterna sker kontinuerligt tillsammans med våra leverantörer. Vi har möjligheter att påverka och genomföra kunders önskemål eftersom våra vägar är korta inom företaget.

Lifa har som policy att bara leverera produkter som man vet hur de tillverkas och som är av högsta kvalitet.

Det ger en trygghet till kunderna på en marknad där det finns gott om billiga produkter med tveksamt ursprung.

Vill du göra skillnad?

Gör ditt examensarbete hos Infranord

www.lifa.se

VILL DU GÖRA SKILLNAD? Big Data, Artificiell Intelligens och smarta lärandemetoder utgör ett smörgåsbord av möjligheter som ska förbättra järnvägen. Vill du vara med och bidra?

Regeringen har avsatt historiskt stora belopp för att kunna bekosta ett proaktivt och robust underhåll av järnvägen och det är nu upp till järnvägsbolagen att säkerställa en riktigt bra effekt av varje investerad järnvägskrona.

Ta chansen att bidra till en väl fungerande järnväg och en hållbar framtid genom att göra ditt examensarbete på Infranord. Hos oss får du möjlighet att fördjupa dig i hur ny teknik konkret kan bidra till ett effektivt och proaktivt underhåll av järnvägen.

Låter det spännande? Läs mer på infranord.se/exjobb PS. Hos oss finns spännande utmaningar även för ingenjörer som vill bli projektledare eller arbetsledare. Kontakta oss få får du veta mer.

Infranord – Spåret till framtiden

www.infranord.se

Framtidens hållbara stad byggs på höjden Den moderna staden och rådande urbanisering kräver nya lösningar. Att bygga på höjden sparar inte bara yta utan även miljö och möter de behov som finns nu och framåt.

– Morgondagens urbaniter vill njuta fördelarna av att bo modernt i citynära lägen, de delar gärna resurser med sina grannar och vill ha pengar över till annat än boende.

Vårt bostadsutvecklingsprojekt Tellus Towers blir Stockholms första riktiga skyskrapor och är en skräddarsydd produkt för denna målgrupp, säger Mattias Roos, vd och koncernchef för den nyligen börsnoterade bostadsutvecklaren SSM.

SSM säger sig inte bara bygga bostäder, bolaget bygger stadsmiljö med helhetstänk och har starka visioner om hur.

– Vi vill utveckla staden och våra projekt ska bidra till allas Stockholm. Vi har en unik situation med flest singelhushåll i världen, och ständig brist på bostäder.

Det finns ett genuint behov av olika slags boenden som vi vill möta. Fler måste kunna ha råd att bo i citynära lägen och fler vill dela på resurserna – därför bygger vi alltid in någon form av gemensamhetsytor som tex pool, takterrasser, bilpooler med mera i våra projekt. Vi vill också skapa öppenhet och tillgodose flera önskemål som levande kvarter med restauranger och butiker i bottenplan och hus med mötesplatser, som torg fast inomhus, säger Mattias Roos.

Det mest visionära projektet just nu är Tellus Towers. De två tornen blir bland norra Europas högsta bostadshus och de högsta bostadshusen i Stockholm med sina cirka 240 respektive 180 meter. Placeringen blir vid Telefonplans tunnelbanestation strax utanför Stockholms city.

– Vi vet genom undersökningar att vår

målgrupp – ”morgondagens urbaniter” – sätter boende utmed spårbunden trafik högst. Det är dessutom hållbart att bygga där kommunikationer och infrastruktur redan finns.

Placeringen vid Telefonplan har en intressant historia. I kvarteret låg tidigare Ericssons huvudkontor och på platsen redan då ett högt torn som var en känd silhuett i gamla tiders Stockholm.

– I den nya staden har Ericsson-tornet kommit i skymundan med fler höga hus i närheten men nu plockar vi fram detta igen.

SSM har en vision om att bygga ”affordable” enligt mottot ”bo mindre – lev större”.

Det handlar om att bygga yteffektivt och smart. Det är därför som 95 procent av de 1 300 bostäderna i Tellus Towers är en- och tvårumslägenheter med unik funktionalitet.

– Våra lägenheter är byggda enligt konceptet ”multi-use-of-space” skapat av Hong Kong-arkitekten Gary Chang. Väggar och inredning kan dras ut och flyttas runt vilket

gör att flera funktioner ryms på samma yta och man anpassar själv utifrån det behov man har för stunden, säger Mattias Roos.

Vad sägs om walk-in-closet, parallellkök som tas fram genom att flytta en vägg som annars fungerar som förvaring, mobil workstation, gästrum, man kan duka till tio personer, biorum...

Utöver Tellus Towers är SSM nu på väg ut med fler spännande projekt. Kosmo­ politen i Kista, Sollentuna Hills samt Platform West i Täby har säljstartats. Under hösten planeras för fyra ytterligare attraktiva säljstarter; Täby Market, Elverket i Nacka, Bromma Boardwalk samt studentbostadsprojektet Tentafabriken i Sollentuna.

Läs mer på: www.ssmlivinggroup.com

Hitta våra bostäder: www.ssmliving.se

Besök oss på facebook: www.facebook.com/ssmliving

Följ oss på Instagram: www.instagram.com/ssmliving

Tellus Towers – unika, multi­ funktionella lägenheter

De två tornen blir bland norra Europas högsta bostadshus och de högsta bostadshusen i Stockholm med sina cirka 240 respektive 180 meter.

Detta är en annons från SSM

NÅGRA SNABBA TILL KONCERNCHEF MATTIAS ROOS:

FAKTA TELLUS TOWERS TORNEN Tellus Towers blir Stockholms första riktiga skyskrapor, även bland norra Europas högsta bostadshus, med sina cirka 240 respektive 180 meter och som sådana en blivande turistattraktion. Det högsta tornet kommer därför att vara öppet för allmänheten som utsiktscentra. Där kommer finnas en restaurang, en skybar och ett spa. I det lägre tornet kommer takterrassen vara öppen för de boende. Placeringen av tornen är vid T-banan Telefonplan strax utanför Stockholms city.

VARFÖR BYGGA PÅ HÖJDEN? Det är hållbart att ta mindre yta i anspråk och bygga där infrastruktur redan finns. Det pratas mycket om att bygga ut tunnelbanan men varför inte nyttja befintliga stråk och förtäta där? Vår målgrupp sätter boende i citynära lägen utmed spårbunden trafik som viktigast. De är också miljömedvetna och vill ha allt på tillgängligt avstånd och slippa bil.

VAD TYCKER STOCKHOLMARNA OM TELLUS TOWERS? – Sveriges radio gjorde en enkät på stan när det stod klart att vi skulle bygga vid Telefonplan och det visade sig att 9 av 10 var positiva. Det är glädjande eftersom vår idé är att tornen ska komma hela kvarteret till godo och vi tror att det kan höja attraktionen till hela området med fler mötesplatser där man kan träffas och jobba, äta och umgås.

Redan nu har närmare 16 500 personer visat intresse för att bo i tornen.

KOMMER TELLUS TOWERS VARA ÖPPNA FÖR ALLMÄNHETEN? Ja, vi vill att de ska vara tillgängliga för stockholmarna. Alla ska kunna bo där. Därför ska en del av husen fungera som hotell. Man kan bo en natt, en vecka eller efter konceptet long stay. En bostadsrättsförening skulle innebära slutenhet men en del av visionen med tornen är att skapa öppenhet och gemensamma rum.

NÄR FÅR STOCKHOLMARNA SE LÄGENHETERNA? Vi håller på att färdigställa en visningslägenhet som bör vara klar till senare delen av hösten alternativt tidig vinter.

LÄGENHETERNA 1 300 bostäder: ettor och tvårumslägenheter på 35 respektive 42 kvadratmeter. De byggs yteffektivt och smart med multifunktioner som flyttbara väggar och rum som med enkla handgrepp kan förändras efter behov. Varje lägenhet får en hel vägg med bara fönster för att utnyttja vyn maximalt. Lägenheterna kommer att finnas både som hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt.

SAMARBETSPARTNERS Prisbelönte arkitekten Gert Wingårdh har ritat husen och interiört har Gary Chang designat. Den senare är ett stort namn inom functional housing och compact living och har skrivit flera böcker om konceptet multi-use-of-space vilket innebär flerfunktionell design och interiör. På bottenplan kommer externa entreprenörer driva hotell, restaurang och butik.

FAKTA OM SSM SSM är den marknadsledande bostadsutvecklaren i sin nisch inom Storstockholmsområdet och består idag av cirka 6 200 byggrätter, varav 1 415 är i produktion med en försäljningsgrad om 95,5 %. Bolagets vision är en bostadsmarknad med plats för så många människor som möjligt och bolagets långsiktiga målsättning är att producera 60 procent bostadsrätter, 30 procent hyresrätter och 10 procent studentbostäder.

Under 2017 har SSM som målsättning att produktionsstarta 1 000 bostäder för att därefter successivt öka till 1 800 produktionsstarter under 2021. SSM grundades 1993 och noterades på Nasdaq Stockholm den 6 april 2017.

MATTIAS ROOS

FOTO: PETER KNUTSON

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Möjligheter Logistik

ANNONS

FOTO MONKEY BUSINESS/ADOBE STOCK

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Erik Krüger.

Stort intresse för investeringar i regionens logistiknav Stockholms Business Alliance är ett partnerskap mellan 55 kommuner i åtta län som arbetar med att locka utländska investerare till regionen – en region som är ett glödhett logistiskt nav. 2050 räknar man med att det bor fem miljoner människor här.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Logistikfastighetsbranschen kan nog bäst beskrivas som glödhet. Bara under 2016 färdigställdes över 500 000 nya kvadratmeter, varav en fjärdedel på spekulation, det vill säga utan att ha någon klar hyresgäst. Det visar en marknadsrapport från Savills Sweden.

– Det finns goda möjligheter för många bolag att ta del av tillväxten – relativt små företag kan bli stora, konstaterar Erik Krüger, Business Development Manager Invest Stockholm.

Erik tar Prologis, som bland annat finns i Örebro, som ett exempel.

De äger och förvaltar cirka 400 000 kvadratmeter logistikutrymme i tolv fastigheter.

– Prologis är intresserade av att växa globalt. De har som strategi att alltid ha en vakansgrad på fem procent i sin portfölj – med det som utgångspunkt kan de alltid välkomna nya kunder.

Intresset för att investera i svensk logistik är stort och inte minst den kraftigt ökande E-handeln är mycket intressant ur ett logistiskt perspektiv.

Fördelar med en etablering i regionen Engelska Gear 4 Music är ett exempel.

Bolaget är en ledande återförsäljare av musikinstrument och musikutrustning. De har nu valt att etablera sig i Sverige, vid Stockholm Nord Logistikcenter i Rosersberg då den svenska marknaden vuxit snabbt.

– Det handlar om flöden, att förkorta leveranstiderna till slutkunderna i hela Skandinavien.

I Stockholmsregionen finns bra

infrastruktur, en stark flygplats och goda flöden med lastbil och tåg, konstaterar Erik Krüger. Det finns mark och ett stort antal logistiklägen inom Stockholm Business Alliance kommuner.

– Örebro, Eskilstuna och Gävle är exempel på orter som kan erbjuda ytor på över 100 000 kvadratmeter for snabb etablering. Håbo, Upplands Bro, Nykvarn och Katrineholm är exempel på andra intressanta logistik­ lägen, säger han.

Utländska företagsetableringar Vid just Katrineholms logistikcentrum etablerar sig Amazon Web Services, AWS – ett datacenter på 77 000 kvadratmeter. AWS är världsledande inom sitt område och levererar i huvudsak digital infrastruktur till andra företag. Affären gjordes upp i april i är och är ännu ett exempel på den glödheta marknaden.

Ytterligare ett exempel är Swedol som den första juli i år flyttade in i sitt nya logistikcentrum i Örebro.

Anläggningen blir den första i landet med ett robotiserat lådlager av typen

Autostore och kommer att försörja kedjans närmare 50 butiker i Sverige och Norge. Det kommer också att användas för distanshandel.

– Det är många kommuner som är verkligt duktiga på att utveckla de logistiska förutsättningarna, säger Erik Krüger.

Smart Fakta Stockholm Business Alliance (SBA) är ett partnerskap mellan 55 kommuner i åtta län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. Arbetet delas in i de tre delarna investeringsfrämjande, internationell marknadsföring och näringslivsservice/NKI. Samarbetet inom SBA bygger på ett femårigt avtal där Stockholm Business Region (SBR) har uppdraget, att för regionens räkning och i samarbete med kommunerna, genomföra de aktiviteter som pekas ut i den gemensamma verksamhetsplanen.

SBA samlar regionen under det gemensamma varumärket Stockholm – The Capital of Scandinavia.

SBA:s kommuner: Stockholm, Danderyd, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Ekerö, Nacka, Värmdö, Haninge, Tyresö, Nynäshamn, Huddinge, Botkyrka, Nykvarn, Södertälje, Norrtälje, Järfälla, Österåker, Vaxholm, Salem, Uppsala, Knivsta, Heby, Håbo, Enköping, Östhammar, Tierp, Eskilstuna, Nyköping, Oxelösund, Gnesta, Trosa, Katrineholm, Flen och Strängnäs, Västerås, Hallstahammar, Arboga, Kungsör, Sala, Köping, Örebro, Karlskoga, Gävle och Sandviken, Ludvika och Smedjebacken, Norrköping och Linköping

FLEXIBLA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I JÄRFÄLLA

VEDDESTA 2:79 – ELEKTRONIKHÖJDEN 14

I Veddesta industriområde i norra Stockholm, erbjuder vi 5 000 – 10 000 kvm flexibla lager-, produktion- och kontorslokaler. Med ett utmärkt läge bara minuter från E18 är restiden knappt 20 minuter till Stockholms city och 25 minuter till Arlanda flygplats. Med stora planerade investeringar i infrastruktur, genom byggnation av Förbifart Stockholm samt utökad tunnelbana och Mälarbana, är området ett av de mest attraktiva i norra Stockholm.

För ytterligare information kontakta vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på 073 - 357 18 87 eller jesper.carlsoo@corem.se

T E KN I S K I N FO R M AT I O N • Takhöjd: 8 meter, 3,60 meter fri höjd • •

under entresol.

Antal portar: 7 st (2,60x2,80), 1 större.

Bärighet: > 3 ton.

• AC-kyla.

• Sprinklade ytor.

• Restaurang i fastigheten.

• 141 parkeringsplatser.

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel.

Kontorsfastigheter i Kista använder bergvärme – med kraftigt minskade driftskostnader som följd

© Blom

Energiföretaget LAFOR ligger bakom två stora energiprojekt i kontorsfastigheter i Kista. Projekten resulterar i kraftigt minskade driftskostnader, lägre miljöbelastning samt högre marknadsvärde på fastigheterna.

LAFOR – experter på bergvärme

Mycket stora besparingar i uppvärmning, ofta i kombination med energikostnader frånluftsåtervinning. Uppföljningen av den I fastigheter som använder både värme faktiska energiförbrukningen i levererade LAFOR har drygt 25 års erfarenhet och kunskap av och kyla, som kontor och butiker är anläggningar visar på en besparing på att bygga storskaliga energianläggningar. geo-energi, bergvärme, speciellt fördel60-70% av uppvärmningskostnaden. aktigt. Då används berget som ett stort Energiföretaget LAFOR har sen 2004 Vår specialitet är stora och medelstora värmevärmebatteri där värmen/kylan flyttas byggt ett hundratal stora värme- och och klimatanläggningar på totalentreprenad för mellan sommar och vinter. Uppföljningkylanläggningar. Företagets kunder är bostadsrättsföreningar, publika och kommersiella en av förbrukningen visar att den totala publika, privata och kommersiella fastigfastigheter. besparingen i dessa anläggningar uppgår heter samt bostadsrättsföreningar. till 70-80% av den tidigare köpta energin.

LAFORs energisystem har mycket hög Referensobjekt finns för alla typer av anläggningar, Denna typ av installation betalar av invesdriftsäkerhet, alla system byggs med vilket gör bolaget till en trygg och naturlig teringen på 3-5 år. reservdrift vid driftstopp. De styrs av dasamarbetspartner. torer som är uppkopplade mot nätet för LAFOR bergvärme maximal driftövervakning. Driftstekniker www.lafor.se I fastigheter som främst innehåller kan följa alla händelser och ofta åtgärda bostäder används geo-energi enbart för fel redan 08-756 46 90 innan de har inträffat.

www.lafor.se • info@lafor.se

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSK EMBALLAGETEKNIK

Text: Joakim Johansson Foto: Svensk Emballageteknik

Framtidens fabrik finns redan i dag i Sverige Svensk Emballageteknik kan med rätta slå sig för bröstet. De driver i dag en fabrik som är självförsörjande med energi från solen. Bakgrunden finns ett antal år tillbaka i tiden då vd Göran Forsmark fattade intresse för elbilar.

Med det följde ett intresse för solkraft och i dag har Svensk Emballageteknik solceller på i princip all tillgänglig yta vid fabriken i Järfälla utanför Stock­ holm.

– Vi försöker hela tiden att ligga i

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSK EMBALLAGETEKNIK

frontlinjen, det är inte många andra företag som har satsat på vår nivå. Vi har vid fabriken i Stockholm installerat 5 500 kvadratmeter solceller, säger Anders Pontén, marknadsansvarig.

Bolagets miljöfokus innebär att alla företagsbilar ska bytas ut till elbilar och att all belysning byts ut mot LED­ armaturer. Allt det här innebär också konkurrensfördelar, menar Anders Pontén: – Många pratar om att ta ett miljöansvar, desto färre tar ett grepp om plånboken och ser till att det händer något. Vi producerar bland annat Babyrén skumplasttvättlappar som upphandlas av kommuner och landsting. Jag tror att vår miljövänli­ ga produktion kommer vara en stor fördel för oss. I framtida upphand­ lingar blir leverantörers miljöstrategier allt viktigare. Att vi har tillverkning i Stockholm, i en fabrik som drivs av solenergi, är miljömässigt givetvis mycket bättre än att köpa in samma produkter från andra länder.

Investeringen i grön produktion pågår också i de övriga anläggningarna, inklusive tillverkningsenheten i Estland.

Där gör bolaget samtidigt en storsats­ ning på automation:

– Vi har investerat stora summor i vår maskinpark de senaste åren. Att automatisera ligger i tiden. Problemet för vår typ av produktion har tidigare varit att vi har så oerhört varierande produkter, som tillverkas i mindre serier. Då får man stora omställnings­ tider. Robotutvecklingen har gått framåt och idag är det både lättare och snabbare att programmera om robotarna, avslutar Anders Pontén.

FAKTA Svensk Emballageteknik Svensk Emballageteknik tillverkar förpackningslösningar, industri­ detaljer, produkter till byggindustrin samt sjuk­ och hälsovårdsproduk­ ter i skum­ och cellplast. Bolaget budgeterar för en omsättning på 250 miljoner kronor i koncernen i år, med en målsättning på 300 miljoner kronor inom två år.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Profilen Tomas Eneroth

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Infrastruktursatsningar lika viktigt som Möt Tomas Eneroth, Sveriges infrastrukturminister, i en intervju om Stockholmsregionens nya infrastruktursatsningar.

– Stockholm behöver möta en region som växer med kontinuerliga satsningar på ny infrastruktur – men bostadsbyggandet är minst lika viktigt, säger han.

TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO JANN LIPKA

E

n välfungerande infrastruktur fyller en nyckelfunktion för Stockholmsregionens fortsatta tillväxt. Det är därför viktigt att ständigt göra nya investeringar som både åtgärdar och förebygger strukturella utmaningar. De största infrastrukturmässiga utmaningarna för Stockholmsregionen är dels kapaciteten på tågspåren, där getingmidjan vid centralstationen utgör en flaskhals och utmaning. Utmaningar som handlar om att säkra framkomligheten på tågspåren och att få tilldelat tillräckligt med spårtid för att ha tid att göra de underhållsåtgärder som behöver genomföras.

– Det är många tåg som trafikerar spåren vid Stockholms central så det är hög konkurrens om ledig spårtid, säger Tomas Eneroth.

Tomas är socialdemokrat och har arbetat mycket med närings­ politiska frågor innan han blev infrastrukturminister.

– Det finns en tydlig koppling mellan näringslivsfrågor och infrastrukturfrågor, näringslivet är ju beroende av välfungerande transporter.

För mig kändes det därför som en rolig utmaning att axla rollen som infrastrukturminister när jag blev tillfrågad, säger Tomas Eneroth.

Kontinuerliga satsningar på infrastruktur Han betraktar kontinuerliga infrastrukturinvesteringar som en absolut nödvändighet för att Stockholms­ regionen ska fungera och ha förut­ sättningar att expandera även

framöver. De senaste åren har det investerats alltför lite pengar i infrastruktur i och kring Stockholm säger han. Enligt Tomas sätter det förstås sina spår i hur infrastrukturen fungerar i dag.

– Jag anser att underinvesteringarna i Stockholms infrastruktur har bidragit till att försämra Stockholmsregionens förutsättningar för tillväxt jämfört med andra europeiska storstäder. För såväl företag som privatpersoner märks bristerna i infrastrukturen förmodligen allra tydligast när framkomlighetsproblem får konsekvenser i vardagen, exempelvis tåg som är försenade, gods som inte kommer fram i tid eller andra konsekvenser som kan härledas till trafiksituationen, säger Tomas Eneroth.

Stockholm behöver infrastruk­ tursatsningar, men att investera i bostadsbyggande är minst lika viktigt.

Tomas Eneroth

Citybanan och Mälarbanan Tomas framhåller Citybanan, som invigdes i början av juli i år, som en mycket viktig milstolpe för Stockholmsregionens spårbundna trafik. Citybanan medför fördubblad

spårkapacitet söderut, vilket innebär ett lyft för tågtrafiken i hela Mälardalen eftersom åtta av tio tågresor i regionen antingen börjar eller slutar i Stockholm. Innan Citybanan invigdes trafikerades de två dåvarande tågspåren söder om Stockholms central av drygt 550 tåg per dygn. Sextio procent av dessa tåg var pendeltåg. Sedan Citybanan stod klar kan pendeltågen och övriga tåg istället trafikera olika spår, vilket fördubblar spårkapaciteten och innebär att tågen kan gå både tätare och punktligare.

Citybanans betydelse för Stockholms­regionen kan knappast underskattas. Citybanan bidrar i kombination med projekt Mälarbanan till att förbättra förutsättningarna för regionens tågtrafik på ett mycket konkret sätt. Det är dock viktigt att vi har en fortsatt hög investeringstakt i den spårbundna trafiken, inte minst med tanke på hur mycket resandet med tåg har ökat på senare år. Ett annat strategiskt viktigt infrastrukturprojekt för regionen är förstås Förbifart Stockholm. När förbifarten står klar kommer den att ha en rejäl påverkan på framkomligheten för Stockholms bilister. Förbifarten bidrar till att underlätta trafikflödet och fyller en nyckelroll i framtidens trafiksystem, säger Tomas Eneroth.

Ordförande i Arlandarådet Ytterligare ett stort infrastrukturprojekt som ska förbättra framkomligheten, göra tågresandet mer tillförlitligt och möjliggöra fler avgångar, är

Tomas Eneroth.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

Tomas Eneroth Profilen 15

bostadsbyggande utbyggnaden av Mälarbanan mellan Tomteboda och Kallhäll. Förseningar och trängsel är idag vardag för många som pendlar på Mälarbanan, som sträcker sig mellan Stockholm och Örebro, via Västerås. I samband med projekt Mälarbanan byggs järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll om från två till fyra spår, vilket innebär att pendeltågen får egna spår i mitten och andra tåg kan köra om på de yttre spåren. Även flygtrafiken utgör en väsentlig del av Stockholmsregionens infrastruktur. Som infrastrukturminister är Tomas Eneroth även ordförande för Arlandarådet, som bildades i maj 2017 för att bidra till regeringens långsiktiga arbete med att utveckla Arlanda flygplats utifrån ett trafikslagsövergripande perspektiv. Under hans år inom näringspolitiken blev det tydligt hur viktigt en tillförlitlig flygtrafik är för näringslivets tillväxt.

Sverige är ett litet och exportberoende land, det är därför av stor vikt att det finns goda internationella förbindelser.

– Arlanda utgör kärnan i Sveriges flygplatsnav. Flygplatsen har goda utvecklingsmöjligheter, som ordförande för Arlandarådet kommer jag att lyssna in vilka önskemål och behov som flygbranschens aktörer och Stockholmsregionens representanter uttrycker, säger Tomas Eneroth.

Bostadsbyggande lika viktigt Även tunnelbanan fyller förstås en nyckelfunktion för en funktionell infrastruktur i Stockholm. Snart ska tunnelbanan utökas. Den planerade tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm, den första på drygt fyrtio år, inkluderar två nya blåa linjer, en gul linje från söderort till Arenastaden samt en förlängning av en befintlig blå linje från Akalla till Barkarby station.

Byggstarten för samtliga nya tunnelbanesträckningar beräknas till 2018.

– Stockholm behöver infrastruktursatsningar, men att investera

De senaste åren har det investerats alltför lite pengar på infrastrukturen i och kring Stockholm.”

Tomas Eneroth

i bostadsbyggande är minst lika viktigt. Vi är därför mycket nöjda med Stockholmsförhandlingen, som innebär att de kommuner som berörs av den nya tunnelbaneutbyggnaden förbinder sig att bygga ett visst antal bostäder i anslutning till de nya tunnelbanestationerna. Det bidrar till en hållbar tillväxt på flera sätt, säger Tomas Eneroth.

Digitala satsningar Ett konstant problem i Stockholms­ trafiken är köbildningen på vägarna i samband med rusningstid på vardagarna. Tomas Eneroth anser att smarta digitala verktyg kan bidra till att effektivisera trafikflöden genom att snabbt förmedla aktuell trafikinformation till bilisterna.

– Min vision är att Sverige ska vara en internationell föregångare vad gäller smarta digitala transportoch logistiklösningar, avslutar han.

Smart Fakta Tomas Eneroth är född 1966 och bosatt i Växjö. Mellan 2014 och 2017 var han gruppledare för socialdemokraterna i riksdagen och mellan 2010 och 2014 var han riksdagsledamot. Han har även varit ledamot i utrikesnämnden, pensionsgruppen och statssekreterare på utbildningsdepartementet. I fyra år var han även ordförande i Socialförsäkringsutskottet.

Köpa eller sälja företag?

Enligt Mikael Dierks ansvarig för TACTIC Företagsförmedling Stockholm är det värt att välja mäklare med omsorg och inte bara fokusera på pris. Nedan kommer hans snabba tips för säljare och köpare.

För dig som ska sälja: • Kontakta tidigt en företags­- mäklare.

• Anlita en mäklare som hanterar alla praktiska detaljer som prospekt, värdering, kontakter med intressenter, förhandlingar och avtal samt likvidavräkningar.

• Granska mäklarens merit­- förteckning.

• Fråga om hen har sålt företag i din bransch tidigare.

• Se till att du känner förtroende för mäklaren.

För dig som ska köpa: • Gör alltid en noggrann due diligence före köpet.

• Var noga med avtalet, speciellt garantiklausulerna.

• De bästa affärerna gör man med säljare som ännu inte har lagt ut sitt företag på marknaden så försök hitta dem. Vi hittar dem åt dig.

Ett av de största mervärderna med att anlita en företagsmäklare är att du kan fortsätta att fokusera på din verksamhet under processen utan att bli störd i onödan.

Mikael Dierks, TACTIC Företagsförmedling

Bygma hälsar välkommen till E kobygg på Kistamässan 22-23 nov 2017 Besök oss i monter F:41 och se hur Bygma kan bidra till hållbart byggande, genom att erbjuda verktyg för att enkelt hitta de miljövänliga alternativen.

KISTAMÄSSAN STOCKHOLM 22-23 NOVEMBER

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Snabbtåg mellan Oslo och Stockholm blir direkt lönsamt

Stockholm och Oslo är två av Europas mest snabbväxande städer och behöver effektiva tågförbindelser – en förbindelse som inte direkt kräver stora infrastruktursatsningar.

Det är bolaget Oslo-­Stockholm 2.55 som startats för att få till bättre tågförbindelser längs med stråket, och som nyligen har gjort en nyttoanalys som visar att en investering på sträckan Oslo-Stockholm också är samhällsekonomiskt lönsam.

– Få infrastrukturprojekt på järnväg i Sverige är så lönsamma som sträckan Oslo-Stockholm. Kalkylen är så stark att vi till och med vågar påstå att delar av infrastrukturinvesteringen skulle vara företagsekonomiskt lönsam. Orsaken är att det, med relativt små medel, går att få till en kraftig resandeutveckling längs med stråket, säger Jonas Karlsson, vd på Oslo-Stockholm 2.55.

Inget nytt projekt krävs För att möjliggöra tågresor på under tre timmar mellan Oslo och Stockholm krävs inget nytt stort infrastrukturprojekt eller några höghastighetståg. Det handlar snarare om hur man stegvis kan bygga ut nuvarande infrastruktur och koppla samman Mälarbanan med Värmlandsbanan.

Tidigare i år genomförde bolaget en RFI – Request for information – där Oslo-Stockholm 2.55 frågade marknaden om de är beredda att hitta lösningar för att snabbare få till effektiva tågförbindelser längs med sträckan.

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE FOTO: CLAUDIA PAULUSSEN/ADOBE STOCK

Jonas Karlsson.

FOTO: KIRILL_MAKAROV/ADOBE STOCK

16 Möjligheter Digitalisering

ANNONS

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Mikael Ek

Alla måste med på digitaliseringståget Den digitala transforma­ tionen påverkar hela det svenska samhället. Bara det senaste året har reger­ ingen presenterat en ny Bredbandsstrategi och en ny Digitaliseringsstrategi.

Ambitionen är att alla ska med på tåget.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Mikael Ek är vd i Svenska Stadsnätsföreningen, en oberoende bransch och intresseorganisation for Sveriges Stadsnät.

För knappt ett år sedan intervjuades han i Fokus Kompetensutveckling om den digitala klyftan och det digitala utanförskapet. Sedan dess har det hänt en hel del. Tanken med digitaliseringen är att förändringarna ska vara positiva och förenkla livet for medborgarna. Men det finns också en del frågetecken att räta ut.

Ny bredbandsstrategi I december 2016 fick Sverige en ny bredbandstrategi som kräver att alla i Sverige ska ha ett tillräckligt bra bredband.

– Strategin är mycket konkret, offensiv och framsynt, det är viktigt att alla ska ha den fysiska möjligheten att ha ett bra bredband, säger han.

Ovanpå Bredbandstrategin lades i maj i år fram en Digitaliseringsstrategi. I den konstateras att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Alla ska ges möjlighet att ta del av digitaliseringen och de fördelar den för med sig. Regeringen ska arbeta för att digitaliseringen ska bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och ett socialt sammanhållet samhälle.

Mikael Ek menar att strategin är visionär och på många sätt bra men här finns områden som man borde fördjupa sig i. Det handlar om det digitala utanförskapet. Om nyinvandrade med språkliga problem, människor med olika funktions­ hinder, äldre som inte vill eller kan ta del av utvecklingen och de som av ekonomiska skäl inte har råd med varken dator eller bredband.

– Det är viktigt att alla kommer med. Det finns exempelvis oklarheter över vem som ansvarar för den digitala kompetensen hos medborgaren, säger han.

Goda exempel Insatser kommer att krävas. Inte minst genom att sprida de goda exempel som finns via rekommendationer eller guidelines.

– Biblioteken ligger exempelvis långt fram i den digitala utvecklingen och har mycket att erbjuda för de som tar sig dit. Ett annat, lokalt exempel är Mora Folkhögskola som

satsat på en kurs med anpassade datorer för de som gått i gymnasiesär­ skola och deras stödpersoner. Bra exempel att sprida vidare.

Det finns också stora skillnader i landet på hur långt digitaliseringen har kommit i de 290 kommunerna.

Stockholm är den kommun som kanske inte helt oväntat ligger i fram­kant och som också har blivit internationellt uppmärksammad för sin satsning på den ”intelligenta staden”.

– Det har att göra med att Stockholm ofta är en motor for Sverige.

Här finns ett väldigt stort befolkningsunderlag och därmed förutsättningar för att skapa nya funktioner och tjänster. Man jobbar systematiskt för, att med digitaliseringens hjälp, kunna göra livet lättare for medborgarna, säger han.

Kommuner lär av varandra I många små kommuner ser det annorlunda ut och Mikael Ek efter­lyser en fördjupad utredning om hur man ska kunna hjälpa de mindre kommunerna.

– Har du en kommun med 500010 000 invånare så har du fullt upp med att se till att den vanliga verksamheten fungerar. Jag tror att små kommuner måste hjälpa varandra och det finns bra exempel på det, bland annat när det gäller hemspråksundervisning som tar hjälp av videomöten.

Goda exempel är en kunskapsbank och det är viktigt att de förs vidare exempelvis via guidelines och rekom-

mendationer från berörda departement, säger Mikael Ek.

eFörvaltningsdagarna Digitaliseringen förändrar allt och den 11-12 oktober väntar eförvalt­ningsdagarna på Stockholmsmässan.

Det är Sveriges största konferensoch mötesplats om e-förvaltning och digital transformation. Temat är Digital transformation 2.0. Programmet är särskilt framtaget för de som arbetar med verksamhetsutveckling, digitalisering, IT och införandet av medborgarnära e-tjänster inom Sveriges offentliga förvaltningar.

Civilminister Ardalan Shekarabi, Ann Helenius, CIO for Stockholms Stad och föreläsaren och före detta chefsstrategen for Moderaterna, Per Schlingmann finns bland talarna.

Smart Fakta eFörvaltningsdagarna är Sveriges största konferens och mötesplats för e-förvaltning och digital transformation. För dig som arbetar med verksamhetsutveckling, digitalisering, IT och införandet av medborgarnära e-tjänster inom Sveriges offentliga förvaltningar.

När: 11-12 oktober, 2017 Var: Stockholmsmässan Läs mer på: https://eforvaltningsdagarna.se/

Detta är en annons från Dockab

Kundanpassade dockningslösningar för alla portfabrikat Dockab är en av Sveriges ledande tillverkare och leverantör av dockningssystem. Anpassade efter skandinaviska krav funkar Dockabs lösningar till samtliga portfabrikat.

Dockab, som funnits sedan 1988, är en komplett utvecklare, tillverkare och leverantör av dockningssystem. Anpassade efter skandinaviska krav, klimat och förutsättningar är de anpassade till samtliga portfabrikat med minimala energiförluster och temperaturförändringar som följd.

– Vi erbjuder en komplett lösning och tar ansvar hela vägen, från produktutveckling och projektering i samarbete med kund till tillverkning av kundanpassade dockningslösningar, installation och självklart även service och eftermarknad, säger Mats Palmgren, försäljningschef på Dockab.

Entreprenad – med ansvar för hela kedjan

Dockab startades som en renodlad tillverkare av dockningssystem 1988, nu gör de även entreprenad ute hos kunderna. Där kan de ansvara för hela kedjan, från produktion till driftsättning ute hos kunderna.

De har även eftermarknad för både egna produkter och för branschkollegor och erbjuder reservdelar till branschkollegor

och deras gamla lastbryggor. De har även servicepartners runtom i Sverige så de kan serva eftermarknaden lokalt.

Anpassade efter svenska användarmönster

Svenska logistikföretag ställer helt andra krav på dockningssystem jämfört med logistikföretag i andra länder. Därför krävs dockningslösningar som dels är anpassade till det svenska klimatet, dels system som tillverkats med svenska logistikföretags användarmönster i åtanke. I Sverige är lastbilarna ofta både tyngre, högre och längre än nere på kontinenten. Dockabs dockningssystem är anpassade efter svenska företag.

– Eftersom vi hanterar hela kedjan, från konstruktion till produktion och eftermarknad, kan vi enkelt och snabbt anpassa våra produkter utifrån varje kunds specifika förutsättningar och behov, säger Mats Palmgren.

Dockab är även kända för sin flexibilitet och utpräglat genomgående höga servicenivå. De har ett stort lager och kan leverera reservdelar till samtliga lastbryggor som företaget tillverkat sedan starten 1988. Dockab kan även erbjuda reservdelar till konkurrenternas dockningssystem, något som vanligtvis är svårt att få tag på hos andra tillverkare.

Dockabs dockningssystem är anpassade efter svenska företag.

Utvecklad eftermarknadsservice

En fungerande och pålitlig eftermarknadsservice blir allt viktigare för Dockabs kunder.

– De är beroende av att logistikkedjan alltid fungerar, annars kommer inte varorna fram i tid. Vi kan därför erbjuda snabba leveranser av reservdelar och har ett rikstäckande nätverk av lokala servicetekniker som snabbt kan assistera våra kunder. Det innebär sammantaget att vi kan erbjuda en högre genomsnittlig servicenivå och en mer utpräglad flexibilitet än våra konkurrenter. Våra reservdelspriser ligger dessutom en bit under konkurrenternas prisnivå, säger Mats Palmgren.

Dockab kan även bistå byggherrar och entreprenörer med projekteringshjälp och erbjuder, till skillnad från många andra aktörer på marknaden, underlag på svenska snarare än på tyska eller engelska vilket underlättar projekteringsprocessen för många kunder. Dockab kan med andra ord hjälpa och finnas tillgängliga för sina kunder redan i ett mycket tidigt skede av ett logistikprojekt.

www.dockab.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Aktuellt Tunnelbanan

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Det är spännande och roligt. En helt unik chans att få vara med och bygga något som kommer att förändra och förbättra livet för Stockholms läns invånare under många, många år framöver Mårten Frumerie

till Odenplan och därifrån söderut på samma spår som Gröna linjen.

82 000 nya bostäder, elva nya stationer och en helt ny tunnelbanelinje. Det är effekterna av den beslutade tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm.

Grön blir blå Dessutom förlängs tunnelbanans blå linje i båda ändar – från Akalla till Barkarby station och från Kungsträdgården till Nacka centrum och via Gullmarsplan och Slakthusområdet till Sockenplan, där den knyts ihop med Hagsätragrenen.

Att Hagsätragrenen blir blå istället for grön innebär att det blir möjligt att köra tätare trafik på alla grenar – Skarpnäck, Farsta och Hagsätra.

Den Blå linjen kör en annan väg till T-centralen och därmed avlastas den hårdast belastade sträckan mellan Slussen och T-centralen.

När det blir tätare mellan tågen från söderort mot city blir det också möjligt att bygga nya bostäder, eftersom även de nyinflyttade får plats på tågen.

Hela utbyggnaden är i slutfasen av planeringsprocessen. På ett par ställen har förberedande arbeten redan börjat och byggstart för de stora arbetena är planerade till 2018 och 2019.

Mårten Frumerie känner sig stolt.

– Jag är särskilt stolt över två saker: att vi har ett tätt och välfungerande samarbete med kommunerna

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Om tio år bor det 350 000-400 000 fler människor i Stockholm. Regionen är den snabbast växande storstads­regionen i Europa.

Det innebär många utmaningar – fler bostäder, skolor, vägar, parker, restauranger och så vidare. En viktig del i utvecklingen är den beslutade utbyggnaden av tunnelbanan. Byggstarten för det gigantiska projektet planeras till 2018 och 2019.

Visionsbild av västra entrén Hagalund.

– vi har ju gemensamma mål, en tätare region med bättre kollektivtrafik och fler bostäder. Jag är också stolt över vårt aktiva hållbarhetsarbete.

Hållbarhetsarbete Tunnelbanan i sig är ett miljövänligt sätt att resa på men som alla stora byggen kommera det att påverka miljön. Då är det viktigt att vi försöker påverka miljön så lite som möjligt. Det handlar om allt från att rita smart, så att vi gör av mindre material, till att ställa krav på våra entreprenörer om att ta hand om de bergmassor vi spränger ut, avslutar Mårten Frumerie.

Vill du veta mer? All information finns på nyatunnelbanan.sll.se. Där kan du prenumerera på nyhetsbrev för att få aktuell information.

de n

Gula linjen Mårten Frumerie är förvaltningschef på landstingets förvaltning för utbyggd tunnelbana och ansvarig för att ro hela det jättelika byggprojektet i hamn: – Det är spännande och roligt. En helt unik chans att få vara med och bygga något som kommer att förändra och förbättra livet för Stockholms läns invånare under många, många år framöver, säger han. En helt ny linje skapas – Gula linjen. Den går på egna, nya spår från Arenastaden

by

Planerad utbyggnad

Hu s

Ba

Ak al

rk a

la

rb ys

ta

Planerad utbyggnad

HJULSTA

Trafikering på befintliga spår mot Farsta strand eller Skarpnäck

Kista centrum

Planerad utbyggnad depå

Tensta

ARENASTADEN

Hallonbergen

Rinkeby Rissne

MÖRBY CENTRUM

Näckrosen

lu

nd

Danderyds sjukhus

Ha

ga

Duvbo

n ta as

ge n an

an

sp l

tE

id he

rik

m

Karlaplan

Stadion

en Od

dm

rg

pl

ds pl

a at

sg

an

et

n

an

an

S:

Östermalmstorg

or il

Rå

T-CENTRALEN

Rå

dh

us

et

K

er g tin eb

is Kr

St

Th

AL VI

er g sb

or a

m

os se n

n ra ha m

Ab

om

m

ap la

V

la n

HO Br

yp

ES ÅK

ds to rg et

an

Än gb

a

rg ke be

Is l

Bl

ac

y gb

ck st

lin

Rå

d

nd

Vä l

gå r by

nn el u

Fr

HÄSSELBY STRAND

Gärdet

Tekniska högskolan

sp l

St

Huvudsta

Universitetet

Ha g

Vä ad st sh ra ag sk en o

Solna strand

ROPSTEN

Bergshamra

de

Solna centrum

Sundbybergs centrum

Hö to

BARKARBY STATION

Jo ha

Det är vid dokumentation av bygg­material som Bygmas tjänst ”Knappen” gör det möjligt att enkelt ta fram en digital sammanställning och dokumentation över de byggmaterial som använts. Det kan spara hantverkare timmar av administrativt arbete. Knappen systematiserar materialet vid ett specifikt byggprojekt, utifrån de ordrar som gjorts.

– För oss på Bygma innebär detta ett systemtänk, att vi kan redovisa vad vi säljer och stå för kvalitet och hög spårbarhet i hela ledet, säger Carl Evedius inköpsoch marknadschef på Bygma.

Den nya digitala funktionen uppskattas redan av såväl hant­ verkare som arkitekter och fastighetsägare då den innebär en snabb och smidig överblick av olika byggprojekt. Du får ut en ”digital pärm” med all nödvändig info som exempelvis produktdatablad och miljödeklarationer, som du sedan kan lämna till din kund på ett USB-minne. Tjänsten gör det också lättare att bygga mer hållbart, göra aktiva val samt ta ställning till byggmaterialenspåverkan på människa och miljö.

– Det här är en tjänst för den kvalitets- och miljömedvetna beställaren. Med tjänsten ser du snabbt vilket material som har använts och om dessa stämmer överens med den miljöklassning som beräknats, säger Carl Evedius.

Som första svenska bygghandel som blivit medlem i SGBC, Sweden Green Building Council, värnar Bygma om att gå i bräschen för en mer hållbar byggbransch.

Med den nya digitala funktionen Knappen blir det enklare för byggentreprenören att klara Miljöbyggnad i nivåerna guld och silver som kräver just digital dokumentation av allt byggmaterial.

Välkommen att besöka oss på Ekobygg/Smarta städer den 22-23 november på Kistamässan så visar vi er hur Knappen fungerar.

Stockholm välkomnar tunnelbaneutbyggnaden

Hä ss el

Digital ”knapp” sparar pengar för hantverkare

Kungsträdgården NACKA CENTRUM

Sätra

a

by

Jä

a ck l Si

rla

ar m m Ha

GULLMARSPLAN

Hägerstensåsen Skärmarbrink

Västertorp Ny station Slakthusomr.

FRUÄNGEN

Sockenplan

Masmo

Svedmyra

Blåsut Sandsborg Skogskyrkogården

Hammarbyhöjden Björkhagen

Al

Stureby

Fittja

NORSBORG

Bandhagen Högdalen Rågsved

Tallkrogen

Bagarmossen

Gubbängen Hökarängen Farsta

HAGSÄTRA FARSTA STRAND

Tunnelbana till Barkarby: • 2 nya stationer • 2000 påstigande/timme i morgonrusningen i Barkarby­- staden • 9 minuter från Barkarby station till Kista • 14 000 nya bostäder enligt avtal Tunnelbana till Arenastaden – Gula linjen • 3 nya stationer • 11 500 nya bostäder enligt avtal • Bättre pendling till 50 000 arbets- platser i Hagastaden • 17,5 minuter Gullmarsplan – Arenastaden Tunnelbana till Nacka och söderort • Station Sofia på Södermalm blir en av de djupaste i världen – 100 meter • 13 500 nya bostäder i Nacka enligt avtal • 43 000 bostäder på Södermalm och i söderort enligt avtal • 12 minuter från Nacka centrum till T-centralen • 10 minuter från Sockenplan till T-centralen

Kärrtorp

by

nd llu

So fia

m am

ar ia to rg et M

Zi

nk en sd

ul Ho rn st

lje ho Li

l

en

Skanstull

Telefonplan

Vårby gård

Ha

FOTO: GOODLUZ/ADOBE STOCK

Vårberg

SLUSSEN Medborgarplatsen

Midsommarkransen

Mälarhöjden Bredäng

Skärholmen

lm

en As

pu

dd

er g

be r Ax el s

Ör ns b

g

ka

na l

Gamla stan

Fakta om tunnelbaneutvecklingen • Staten, Stockholms läns landsting, Järfälla kommun, Nacka kom- mun, Solna stad och Stockholms stad finansierar tunnelbane­ utbyggnaden gemensamt.

• Maxkostnaden enligt avtal är 29,8 miljarder kronor.

• Landstinget är byggherre.

• Hela tunnelbanan byggs under jord • Kommunerna ska uppföra totalt 82 000 bostäder i nya tunnel­- banans närhet.

SKARPNÄCK

Utbyggnaden av Högdalsdepån • Depån kan serva både Grön och Blå linje • Nya spår byggs från depån till Gröna linjens Farstagren

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Säkerhet Aktuellt 19

FOTO WELLPHOTO/ADOBE STOCK

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

En nyckelfaktor för en stärkt krisberedskap är en hög grad av samverkan mellan privata och offentliga aktörer

Torun Widström, arkitekt och doktorand i Byggvetenskap.

KTH startar högskolekurs i ”Resurs­ effektivt byggande”

Ulf Dahlberg

Ulf Dahlberg, ordförande i SACS.

Digital och fysisk samverkan stärker Stockholms krisberedskap

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Terroristattentatet i Stockholm samt de attentat som har skett runt om i Europa har gjort att hotbilden har förstärkts och blivit mer komplex.

Cyberattacker är ett samhällshot liksom fysiska hot. Ett terroristattentat kan vara lik den som ägde rum på Drottninggatan under våren, men det kan också röra sig om cyberattacker som slår ut eller stör samhällsviktiga IT-system på exempelvis sjukhus eller inom räddningstjänsten. Det gäller därför att ha en

god beredskap för såväl fysiska som webbaserade hot. Sedan terrorattentatet ägde rum har flera initiativ tagits för att stärka samhällets krisberedskap, bland annat en upprustning av civilförsvaret.

Frivilligorganisationer En nyckelfaktor för en stärkt krisberedskap är en hög grad av samverkan mellan privata och offentliga aktörer, i synnerhet med tanke på att förutsättningarna för civilförsvaret har förändrats i takt med att samhället utvecklats. Ulf Dahlberg, ordförande i SACS, Swedish Association of civil security menar att näringslivet i allt högre grad är internationaliserat och idag baserade till stor del på globala strukturer som innebär en ökad sårbarhet.

Samtidigt fyller civilsamhällets frivilligorganisationer en allt mer strategiskt viktig roll i samband med naturkatastrofer och krissituationer. Våra samhällsfinansierade och gemensamma resurser, exempelvis polis, räddningstjänst och ambulans,

räcker ibland inte till för att hantera omfattande krissituationer eller naturkatastrofer som drabbar hela samhället, exempelvis översvämningar eller problematik med förorenat dricksvatten i en region. Här fyller civilsamhällets organisationer en viktig funktion.

– Dess medlemmar är en ovärderlig resurs när hjälpbehovet är som störst, säger Ulf.

– Det är självklart viktigt att säkra tillgången på mat, vatten, sjukvård, el och andra samhällsviktiga faktorer i samband med en krissituation, men även den digitala infrastrukturen behöver säkras på olika sätt. En uppdaterad och stark kompetens på IT-säkerhetsområdet är därför minst lika viktig, säger Ulf Dahlberg.

FOTO NICOELNINO/ADOBE STOCK

I samband med terrorist­ attentatet på Drottninggatan i Stockholm i våras ökade samhällets medvetenhet om vikten av en god bered­ skap för kriser. Stort fokus hamnade på hur hotbilden ser ut samt hur krisbered­ skapen behöver förändras för framtiden.

Stockholms stad har, pga den snabba expansionen, ett akut behov av att bygga nytt. Samtidigt behöver vi minska klimatpåverkan, resursutnyttjande och föroreningar när vi bygger.

Hur hanterar staden den utmaningen?

Den 19 oktober startar på KTH uppdragskursen ”Resurseffektivt byggande”. Kursen, som är ett initiativ av Stockholms Byggnadsförening, ger förutom 7,5 högskolepoäng en överblick över möjligheter och utmaningar i resurshushållning och hållbarhet inom bygg. En av grunderna för lång­siktig hållbarhet och minimerad miljöpåverkan är att de resurser som används kan minimeras och utnyttjas så effektivt som möjligt.

– Ett begränsat antal deltagare får möjlighet, att tillsammans med KTH:s forskare och kollegor inom samhällsbyggnadssektorn, lära sig resurseffektivt byggande, berättar Torun Widström, arkitekt och doktorand i Byggvetenskap samt kursansvarig.

Parallellt med schemalagda föreläsningar och workshops arbetar kursdeltagarna med case från verksamheten.

– Kursen vänder sig till den som har minst tre års erfarenhet av arbete inom samhällsbyggnadssektorn. Deltagarna bör ha arbetat med samhällsplanering, arkitektur, byggande, förvaltning eller annat, i offentlig eller privat sektor, och i första hand ha varit verksamma på lokal eller regional nivå, säger kursansvariga Torun Widström, KTH. Information och anmälan: www.kth.se/byggastad

Vill du vara med och bygga ut tunnelbanan?

Foto: Erja Lempinen/SLL

Vi söker nya medarbetare, mer information finns på: nyatunnelbanan.sll.se/jobb

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Inspiration Uppsalamodellen

Fyrspårsinvesteringen stärker Uppsalas attraktivitet.

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala. Elisabet Jonsson, chef för plan-och byggavdelningen.

Uppsala är en av Sveriges mest snabbväxande städer.

Fyrspårssats­ ningen är en förutsättning för att en ny tåg­ station i Bergs­ brunna ska bli verklighet Mats Norrbom

Fyrspår gör det möjligt för Uppsala att växa

TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO PETER NORDAHL

En av landets mest trafikerade järnvägssträckor är den mellan Stockholm och Uppsala. Idag trafikeras området av omkring 600 tåg per dygn. Resandet, som förväntas öka, klarar idag inte fler resenärer eftersom kapacitetstaket är nått, vilket också gör sträckan sårbar vid tekniska problem. En utbyggnad till fyra spår är planerad vilket gynnar Stockholm- och Mälardalsregionens tillväxt.

Kraftig tillväxttakt Med en utökad kapacitet på Ostkustbanan förbättras förutsättningarna för alla tågtyper och de behov som finns i en växande region uppfylls.

Investeringen är också samhällsekonomiskt lönsam och medför stora vinster regionalt samt för hela Sverige. Fyrspåret gör till exempel att 500 000 fler människor når fler

arbetsplatser inom 60 min. Elisabet Jonsson, chef för plan-och byggavdelningen i Uppsala kommun menar att en fyrspårssatsning inte bara är viktig för Uppsala, den är betydelsefull för tillväxten i hela StockholmMälardalsregionen.

– Fyrspår längs med hela sträckan säkrar tillförlitliga transporter till såväl Uppsala som Arlanda och för pendlare som är bosatta norr om Uppsala, säger Elisabet Jonsson.

Uppsalamodellen Uppsala växer kraftigt som bostadsort. Ambitionen är att Uppsala ska växa med 140 000 invånare och 70 000 arbetstillfällen per år fram till 2050. Det innebär en byggtakt om 3 000 bostäder per år. 2016 överträffades målet och bygglov beviljades för 4 000 nya bostäder. 2017 ser antalet ut att hamna på samma nivå.

För att möta det ökade behovet har kommunen god planberedskap och bra handläggningstider. Modellen att dela upp de kommunala tomterna i mindre enheter samt att de fördela byggrätterna på många olika byggherrar, såväl stora som små har visat sig framgångsrik.

– Uppdelningen i mindre enheter samt fördelningen på fler byggherrar har lett till att såväl nya som gamla byggherrar bygger. Genom mark-

anvisningstävlingar så säkras också att byggandet sker med kvalitet och innovation. På så sätt har Uppsalamodellen ökat bostadsbyggandet betydligt och bidragit till att antalet byggherrar som är verksamma i kommunen har ökat från fem till sextiofem, säger Elisabet.

En fyrspårssats­ ning är inte bara vik­ tig för Uppsala, den är betydelsefull för hela Mälardalen.

Elisabet Jonsson

Hållbart resande Om Uppsala ska fortsätta bidra till landets bostadsförsörjning så behövs fyrspår och en ny tågstation vid Bergsbrunna. I de nya stadsdelar som byggs idag runtom i Uppsala är ”hållbart resande” ett centralt begrepp. Det innebär att de boende ges rätt förutsättningar att ta sig fram till fots, med cykel eller med hjälp av kollektivtrafiken i så stor utsträckning som möjligt. En fyrspårssatsning kan utgöra en avgörande pusselbit för att uppnå Uppsalas

mål kring hållbart resande.

– En fyrspårssatsning utökar även arbetsmarknadsregionen för många människor eftersom det blir mer attraktivt och tillförlitligt att pendla, säger Elisabet Jonsson.

Uppsala – en regeringssatsning Uppsala finns med bland de nio områden i landet som ingår i regeringens satsning på ett ökat bostadsbyggande samt nya hållbara städer.

Många av Uppsalas nya bostadsområden byggs i de södra delarna av staden. Samtidigt börjar Uppsala resecentrum bli trångbott. Det bidrar till behovet av en ny tågstation i Bergsbrunna. Om investeringarna i ny kollektivtrafik genomförs kommer den som reser från Bergsbrunna år 2050 nå 1,3 miljoner arbetsplatser inom 60 minuter. Restiden från Gottsunda och Ultuna till Stockholm Central kommer att bli cirka 42 minuter.

– Fyrspårssatsningen är en förutsättning för att tågstationen i Bergsbrunna ska bli verklighet. Vi bedömer att det finns utrymme för 33 000 nya bostäder i anslutning till den nya stationen, som blir en viktig knutpunkt för hela södra Uppsala, säger Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala.

Mats betraktar fortsatta infra­

EN AV 20 MILJONER ANLEDNINGAR ATT BRY SIG

I det tysta pågår just nu den värsta hungerkrisen på flera år.

20 miljoner riskerar svält om vi inte agerar nu. 1,4 miljoner av dessa är barn. Stöd vårt arbete på plats! #StoppaHungern >> Swisha valfri gåva till 123 031 0748 >> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900 så skänker du 100 kronor Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

strukturinvesteringar som en nödvändighet för att Uppsala i framtiden ska vara en av Sveriges mest snabbväxande städer. Därför planerar Uppsala kommun även Ultunalänken, en ny kollektivtrafikförbindelse över Fyrisån som länkar ihop de södra delarna av Uppsala med den nya stationen. Även detta projekt är beroende av att fyrspårssatsningen förverkligas.

– Uppsala är en attraktiv stad att studera, arbeta och leva i. Fyrspårsinvesteringen kommer att stärka och utveckla Uppsalas på sikt, säger Mats Norrbom.

Smart Fakta Uppsalamodellen: Uppsalamodellen innefattar bland annat fasta markpriser och flexibla detaljplaner. En viktig del av Uppsalamodellen är också att ta in bygglovshandläggare tidigt i byggprocessen. Därför har Uppsala kommun anställt många bygglovshandläggare de senaste åren. De involveras redan när markanvisningstävlingsbidragens genomförbarhet ska bedömas och är sedan med ända till uppföljningen av projektet.

Foto: The Netherlands Red Cross

Mellan Uppsala och Stock­ holm finns landets mest trafikerade järnvägssträcka.

Den kraftiga tillväxttakten i Uppsala tvingar kommunen att öka farten i framtids­ planeringen

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Inspiration Expansion

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SEE

Genom att inkludera besöksnäringen i den fysiska planeringen kan vi hitta sätt att bli attraktiva för turism.

Pernilla Hagström, Flen kommun

Entrén till akutmottagningen, Nya Karolinska i Solna.

Pernilla Hagström.

Så ska Stockholms stadsdelar expandera och behålla attraktionskraften En av Stockholmsregionens mest expansiva och snabbväxande kommuner är Solna.

Förutom att nya stadsdelar växer fram har kommunen flera år i rad rankats högst vad gäller företagsvänligt klimat.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

De senaste åren har byggtakten varit hög i Solna. Ett av de mest prestigefyllda projekten Friends Arena och Mall of Scandinavia ingår båda i den nya stadsdelen Arenastaden.

En annan stadsdel är Järvastaden, som när den står klar kommer att bestå av 4 000 bostäder för omkring 12 000 nya invånare. Järvastaden ligger mellan Igelbäckens naturreservat, Solna och Kista. Även Hagastaden, den nya stadsdel som byggs både i Stockholms stad och i Solna, är ett stort och spännande stadsbyggnadsprojekt. Hagastaden ligger nära Hagaparken och står klar 2025.

Nya Karolinska – en kombination av boende, handel och parker Ett annat stort projekt i Solna är förstås Nya Karolinska. Här skapas en dynamisk kombination av boende, parkområden, handel, forskning och högspecialiserad vård på nya Karolinska sjukhuset. Uppgiften för Karolinska Universitetssjukhuset, som tog emot de första patienterna i de nya byggnaderna i november 2016, är att bedriva den mest avancerade sjukvården för de svårast sjuka och skadade samt grundforskning, patientnära klinisk forskning och utbildning. Det nya sjukhuset kommer att stå helt klart 2018.

Stadsdelen Hagastaden och ”Gula linjen” I Hagastaden byggs många bostäder samt ett ledande Life Science-kluster.

Fram till år 2025 byggs 6000 nya bostäder i Hagastaden, varav merparten blir bostadsrätter. Stadsdelen kommer även att trafikeras av den nya planerade tunnelbanesträckningen, den ”Gula linjen”, som börjar byggas 2018. Hagastaden karakteriseras av en tät kvartersstruktur med relativt höga hus, vilket ger stadsdelen en urban känsla.

Det händer spännande saker även i andra kommuner i Mälardalen. Flen är en av tio pilotkommuner som ingår i ett projekt för ökad lokal attraktionskraft som Tillväxtverket bedriver. Programmet ”Stärkt lokal attraktionskraft” handlar om att Flen, som redan i dagsläget är en stark turistkommun, integrerar besöksnäringen i översiktsplanen genom att inkludera den i kommunens fysiska planering. För att Flens kommun ska behålla och stärka sin

attraktionskraft inom besöksnäringen gäller det att ständigt utveckla aspekter som påverkar det samlade intryck turister får när de besöker kommunen.

Så lockar Flens kommun turister Genom att inkludera besöksnäringens aspekter i den fysiska planeringen av kommunen kan vi anpassa alltifrån antalet uppställningsplatser för husbilar till utformningen av cykelleder eller planeringen av nya byggnader.

– Vi har arrangerat temadagar med våra politiker och tjänstemän där vi tillsammans diskuterat hur vi kan inkludera turismen i den fysiska planeringen. Nu är turismen en naturlig och självklar del av stadsplaneringen på såväl lång som kort sikt, säger Pernilla Hagström, turistchef i Flens kommun.

Sundbyberg får ny centrumkärna En annan snabbväxande kommun

i Stockholmsområdet är Sundbyberg. Ett av kommunens största projekt är Mälarbanan, tågspåret som sträcker sig mellan Stockholm och Örebro via Västerås. När Mälarbanans sträckning mellan Tomteboda och Kallhäll blir fyrspårig kommer delen genom Sundbybergs centrum att läggas i tunnel. Det innebär att mark ovan jord frigörs så Sundbybergs stadskärna kan utvecklas och utökas med ytterligare 30 000 kvadratmeter. Sundbyberg ska också få en ny pendeltågsstation, vilket betyder att stationen byggs ut till ett större resecentrum och blir en viktig knutpunkt i regionen. Även i Sundbybergs kommun byggs helt nya stadsdelar. Den största av dem är Stora Ursvik, som även är ett av de största utvecklingsområdena i Stockholms län.

Den nya stadsdelen bebyggs till år 2026 med bostäder med olika upplåtelseformer, gångstråk, parker och mötesplatser, idrottsanläggningar, torg, skolor och förskolor.

Väsby Entré knyter ihop stationsområdet genom nya bostäder och ännu bättre kollektivtrafik.

Bild: Zaha Hadid Architects

Från vision till verkstad i Väsby Entré

Snart kommer Väsbyborna att börja se hur det stora infrastrukturprojektet Väsby Entré tar form intill stationsområdet.

Här ska 1 000 nya bostäder och 30 000 kvadratmeter för butik och kontor byggas i direkt anslutning till pendeltåg och buss. Intresset för att bygga i Väsby Entré har visat sig vara riktigt stort, och nu har Upplands Väsby kommun valt ut de 15 byggherrar de vill gå vidare med.

– Väsby Entré är kommunens största infrastruktur- och stadsbyggnadsprojekt någonsin och därAnne-Sophie för är det viktigt att Arbegard, rätt aktörer är med projektchef Väsby Entré och förverkligar det. Konkurrensen i urvalsprocessen har varit stenhård och vi har lagt stor vikt vid aktörernas förmåga och vilja att förverkliga visionen för Väsby Entré, säger projektchefen Anne-Sophie Arbegard.

När kommunen gick ut och sökte intressenter till att förverkliga projektet anmälde hela 50 byggherrar intresse för markanvisningar. Nu går projektet in i nästa fas när kommunen valt ut 15 aktörer att förhandla vidare med. Detaljplanen går ut på samråd under 2018.

Kommunen genomförde tidigt flera dialoger med kommuninvånarna om Väsby

VäsbyEntre_annons_SVDFokusRegSthlm_170921.indd 1

Entré. Väsbyborna önskade bland annat att man skulle våga göra något annorlunda – ett önskemål som resulterade i att kommunen fick den internationellt prisbelönade arkitekten Zaha Hadid att ta fram en vision för Väsby Entré.

– Vi vill skapa ett område där Väsbyborna trivs och en plats som besökare vill åka till – inte bara förbi. Pendeltågsstationer har ofta utformats på ett ganska fantasilöst sätt, utan fokus på det offentliga rummets möjligheter att bidra till kultur och livskvalitet.

Den spektakulära arkitekturen i Zaha Hadids vision kommer bidra stort till Väsbybornas livsmiljö, berättar säger AnneSophie Arbegard.

Väsby Entré ska utvecklas till en modern mötesplats och en ännu viktigare nod för kollektivtrafiken. Stationsområdet blir den nya stadsdelens hjärta och ska utvecklas för

smidiga resor och övergångar mellan cykel, bil, buss och pendeltåg – med möjlighet till en framtida anslutning av regionaltåg.

Arbetet med att ta Väsby Entré från vision till verkstad pågår för fullt och processen med att välja ut vilka aktörer som får markanvisningar beräknas pågå fram till våren 2018. Det är först då kommunen bestämmer vilka aktörer som i slutändan får markanvisningar.

– Det känns jättekul att skapa ett riktigt landmärke i Väsby Entré, men det är även viktigt att vi tar in rätt byggherrar som kan göra projektet till verklighet. Därför ser vi fram emot att fördjupa dialogen med de utvalda aktörerna och göra verkstad av visionen. Vi vill bygga ett ömsesidigt förtroende såväl mellan kommun och byggherre som byggherrar emellan, avslutar Anne-Sophie Arbegard.

Hela listan: de gick vidare i första urvalet • AB Väsbyhem • Byggnadsfirman Viktor Hanson AB • Fastighets AB Balder • HSB Bostad • JM AB • Järntorget Bostad • MTR Nordic AB • Nantong Construction Company m.fl.

• Riksbyggen ekonomisk förening • Rikshem AB • Skanska Sverige • Serneke • Småa AB • Veidekke Bostad • Wallenstam AB

2017-09-14 14:12:45

Hitta hem i populära Barkarbystaden!

Brf Lansen Brf Gripen

Brf Gripen och Brf Lansen - moderna hem i naturnära stadsmiljö Med optimalt läge i den nya stadsdelen bygger vi Brf Gripen och Brf Lansen. Det här blir ett modernt kvarter med ljusa och kvadratsmarta bostadsrätter i varierande storlekar, alla med balkong eller uteplats och separata källarförråd. Kvarteret får en gemensam innergård och garage finns i huset. Här bor du med naturen som granne, en mängd butiker inom promenadavstånd och utmärkta kommunikationer till Stockholm city. När den planerade utbyggnaden av tunnelbanan står klar kommer du bo bekvämt intill. Inflyttning påbörjas preliminärt under vinter 2018/2019 i Brf Gripen och vinter 2019/2020 i Brf Lansen. Försäljning pågår till fasta priser!

Kontakta mäklaren för att boka din visning.

Kontakt: Cathrin Folkesson, 08-409 295 64, cathrin.folkesson@nytthem.se

Läs mer på peabbostad.se

peabbostad.se

Detta är en annons från Västerås stad The Steam Hotel. Foto: Andreas Sundgren

Västerås växer och utvecklas för framtiden Västerås stad växer, har en god arbetsmarknad och hög inflyttning.

Staden utvecklas med handels­ lokaler, kontor, industrier, hotell och mycket bostäder.

har många in­ och utpendlare och ett nytt rese­ centrum är efterlängtat. I och med transforma­ tionen av området får också stadskärnan en naturlig koppling till Mälaren.

– Det är roligt att arbeta i en kommun som präglas av en stark tillväxt och framåtanda, säger Iwan Abuiraham, byggnadsinspektör och civilingenjör med inriktning mot samhällsbygg­ nad. Han får medhåll av Josefine Bilberg som även hon är byggnadsinspektör.

– I staden samverkar vi ständigt med många aktörer. Så tror vi att man skapar ett effektivt och kvalitativt samhällsbyggande i skapandet av ”staden utan gränser” – staden där allt är möjligt, avslutar Lotta Lindstam, stadsbygg­ nadsdirektör.

FOTO: PER GROTH

– Vi på Stadsbyggnadsförvaltningen är invol­ verade i samtliga stora utvecklingsprojekt i sta­ den. Exempelvis i omvandlingen av de stora centrala områdena vid Kopparlunden och runt stationen, där bostäder, kontor och ett nytt resecentrum planeras, berättar Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör.

Västerås stad arbetar med förtätning, stads­ utvecklingsprojekt och nybyggnation på jung­

frulig mark. Sedan flera år tillbaka har Öster Mälarstrand längst med Mälaren varit i fokus för nybyggnation av hyresrätter och bostads­ rätter nära Mälarens vatten, småbåtshamnar, caféer och restauranger.

I Västerås stad har vi många roliga och udda projekt såsom actionbad och hotell i ett gammalt ångkraftverk eller ett område med trekantiga höghus och parhus i tvåvåningar.

Ett designat fjärrvärmeverk med en vacker lagerbyggnad med cedumtak, för att nämna några, berättar Lotta Lindstam.

Stationsområdet ska förvandlas från tomma ytor till levande stadskvarter med ett smidigt och tillgängligt resecentrum som sätter resenä­ ren i fokus och människan i centrum. Västerås

Illustration: Bjarke Ingels Group

Lotta Lindstam

FOTO: PER GROTH

FOTO: PER GROTH

Iwan Abuiraham och Josefin Billberg.

Stationsområdet ska förvandlas från tomma ytor till levan­ de kvarter med ett smidigt och tillgängligt resecentrum.

Illustration: Bjarke Ingels Group

Poesiparken, Öster Mälarstrand.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Krönika Olle Zetterberg

Stockholm – en kosmopolitisk storstad

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

När vi 2005 lanserade vårt varu­märke Stockholm – the Capital of Scandinavia skrattade många här i Sverige och i övriga Norden åt oss och tyckte att vi fått hybris.

FOTO JANN LIPKA

TEXT OLLE ZETTERBERG VD, STOCKHOLM BUSINESS REGION

S

tockholm växer som aldrig förr. Inte ens under miljonprogrammets dagar växte vi lika snabbt som nu. Detta skapar en rad utmaningar som vi måste lösa för att inte drabbas av bakslag. Bostadsmarknaden är en av dessa utmaningar som inte kan tacklas om inte regering och riksdag bidrar. Många kommuner ute i landet gör heroiska insatser för att öka byggtakten. En annan utmaning är att vi lider brist på arbetskraft inom flera sektorer samtidigt som många människor fortfarande går arbetslösa. Med detta sagt är det ändå bevisligen så att många storstadsregioner i världen vill lära sig av våra framgångar.

Sedan millennieskiftet har Stockholm utvecklats från att vara en stor småstad till en liten storstad. Den ekonomiska tillväxten har varit stadig under hela perioden. Under finanskrisen 2009 visade Stockholm tillväxt varje kvartal samtidigt som övriga Sverige hade minussiffror. Det är att vi växer med människor och resurser som ger oss den framtida plattformen.

När vi 2005 lanserade vårt varu­ märke Stockholm – the Capital of Scandinavia skrattade många här i Sverige och i övriga Norden åt oss och tyckte att vi fått hybris. Idag vet alla som kan något om ekonomisk utveckling att vår position nu är ännu starkare.

Det som har hänt är att vår itsektor, eller tech industri som det numera ofta kallas, har vuxit enormt.

Det vanligaste yrket i Stockholm är programmerare. Flera framgångsrika Stockholmsföretag inom tech-industrin har på mindre än tio år skaffar sig en omsättning på mer

än 1 miljard dollar vilket innebär att de blivit sk unicorns. Det är i ett globalt sammanhang unikt att en befolkningsmässigt liten region kan producera så många unicorns.

Vi kan dock inte luta oss bakåt och tro att allt kommer att rulla på i samma riktning som förut. Konkurrensen om talangfulla människor och kapital är knivskarp och de nya tech-bolagen kan lätt flytta utomlands eller bli utkonkurrerade.

Byggsektorn växer också så det knakar när vi bygger bostäder, vägar, spår med mera. De kommande åren ska det byggas för närmare 1 000 miljarder kronor i Stockholmsregionen. För att klara detta måste flera utländska byggföretag etablera sig här.

Förutom bostäder och integration på arbetsmarknaden bör vi tillsammans jobba för att Stockholm blir än mer internationellt och lättillgängligt för icke svensktalande. Vi har en stor grupp människor boende i Stockholm som inte förstår svenska och som kanske bara studerar eller arbetar några år i vår region. Vi kan rimligtvis inte kräva att de ska lära sig svenska. Det finns förvisso försök att ha information på engelska, SL har till exempel förändrat sitt sätt att kommunicera, men fortfarande går det trögt för många andr. Myndigheter, företag och organisationer måste bli bättre på detta. Jag åkte nyligen snabbtåg i Italien där information även fanns på kinesiska vilket är ett av de språk som också kommer att bli valbart i större utsträckning här i Sverige.

Vi måste göra Stockholm till än kosmopolitiskt storstad på riktigt – med vad allt det medför! n

Tänk om du bara hade det här vattnet att ge ditt barn?

Varje dag dör nästan 900 barn på grund av smutsigt vatten.

För 200 kr kan du ge ett barn tillgång till rent vatten som förändrar liv.

Swisha 200 kr till 900 16 29 Tack!

Sept/16

ANNONS

FOTO: TTSTUDIO /ADOBE STOCK

ANNONS

ISOLERAD LAGERHALL

VÄDERSKYDD ANLÄGGNING

BULKHALL

VÄDERSKYDD BYGG

LAGERHALL

HAMNLAGER

LAGERHALLAR & ARBETSTÄLT ISOLERAT/OISOLERAT:

NI VÄLJER SJÄLVA:

• Verkstadshall • Lagerhall • Anläggningshall • Hamnlager • Bulklager • Produktionshall • Avfuktat lager

• Storlek o form • Färg • Köp • Hyra • Leasing

Kontakta oss: Region Väst Göteborg: 031-28 59 50 goteborg@obwiik.se / www.obwiik.se Region Öst Nykvarn: 08-649 80 80 - Region Syd Malmö: 040-22 30 35 Region Mälardalen Örebro: 070-690 74 15