Dragkampen om sjuksköterskorna

Page 1

Allt fler vill utbilda sig till ­sjuksköterska och antalet ­nyexaminerade är fler än de som går i pension. Ändå räcker det inte. På många håll är det svårt för vården både att rekrytera och behålla sjuksköterskor med rätt kompetens. Text: Susanna Lindgren

8 SOS

Foto: Jonas Larsson


fokus rekrytering

Dragkampen om

sjuksköterskorna Angelica Sjödin är avdel­ ningschef på akutkliniken i Falun. Pusslet med schemaläggning för att täcka sommarens semestrar är över, men hon kan ändå inte pusta ut. Bristen på sjuksköterskor är ett ständigt orosmoment. − Akutsjukvården är en populär arbetsplats. Men hög arbetsbelast­ ning och dåligt betalt gör att vi har svårt att konkurrera med andra som kan erbjuda högre lön, säger hon. Ingångslönen för en nyutexa­ minerad sjuksköterska i Dalarna 24 000 kronor, och ungefär så ser det ut i alla landsting. − Det enda vapnet vi har mot dem som erbjuder högre lön är att skapa en spännande arbetsplats. För att möta sjuksköterskornas krav på kompetensutveckling och för att skapa en mer attraktiv ar­ betsplats har Landstinget Dalarna under våren påbörjat ett treårspro­ jekt på akutkliniken i Falun med tio platser för sju veckors rotation mel­ lan tjänst i akutmottagning och am­ bulans. Flera sjuksköterskor delar dessutom sin tjänst mellan akuten och SOS Alarm (se artikel i SOS 3, 2014). − Det är attraktivt att dela arbets­ tiden mellan akutklinik/ambulans och att som HMK – högre medi­ cinsk kompetens – ta emot vård­ samtal på 112 här i Falun. På andra landsting vet jag att man varvar tjänster på samma sätt och delar tiden mellan narkos/ambulans eller SOS 9


foto: susanne kronholm/johnér

Lönemässigt är det svårt för landstingen att möta konkurrensen om sjuksköterskorna.

hjärtavdelning/akutmottagning, säger Angelica Sjödin. 2014 tog 3 861 studenter sjukskö­ terskeexamen i Sverige. Enligt ­Social­styrelsen går knappt 3 500 i pension varje år. Det borde rimligt­ vis leda till att antalet sjuksköter­ skor blir fler? Svaret är både ja och nej. Sedan 1997 år har det totala antalet sjuk­ sköterskor ökat med 1 400 stycken. Samtidigt har ungefär en halv pro­ cent av landets 170 000 legitime­ rade sjuksköterskor gått över till sysselsättning inom andra närings­ grenar. Det innebär att varje år väl­ jer 850 sjuksköterskor att använda sin kompetens på annat sätt än inom sjukvården. Det kan vara som utbildare av nya sjuksköterskor, som branschexperter på myndig­ heter, organisationer eller företag. Många blir exempelvis säljare av läkemedel eller sjukvårdsmaterial. 2012 arbetade 15 000 av alla legi­ timerade sjuksköterskor utanför hälso- och sjukvården. − Men 85−90 procent av sjuk­ sköterskorna arbetar inom häl­ so- och sjukvården tio år efter

examen, vilket jämfört med andra utbildningar är en hög sysselsätt­ ningsgrad, säger Hans Schwarz, statistiker inom det Nationella pla­ neringsstödet på ­Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen pekar därför på att det inte finns en allmän brist, ­utan att det framför allt är sjukskö­ terskor med specialistkompetens som saknas, vilket enligt Hans Schwarz innebär att rekryterings­ problemen är lokala. Även Vårdför­ bundet visar i rapporten Vårdperso­ nal sökes (2015) att det är behovet av sjuksköterskor med specialist­ kompetens som ökar mest. Ändå råder det knappast någon tvekan om att även nyutexaminera­ de sjuksköterskor är en efterfrågad bristvara. Titti Josefsson, studieväg­ ledare på sjuksköterskeutbildningen vid Linköpings universitet, kan kon­ statera att av de som tog examen i juni 2015 hade de allra flesta som sökt fått ett jobb redan innan utbild­ ningen avslutats. Vissa hade också kunnat förhandla upp lönen. − Men av 60 som blev färdiga i våras valde ett tiotal att pausa, att

” Bristen på sjuksköterskor skapar en dragkamp där det inte finns några vinnare.”

Hans Karlsson

resa eller göra något annat innan de sökte jobb. Och varje termin är det två eller tre stycken som direkt ­söker sig till Norge. Där får de näs­ tan dubbel lön, ofta fria hemresor och andra förmåner, säger Titti Josefsson. Tyvärr, tillägger hon, saknas kartläggning över vad som händer efter att sjuksköterskorna fått exa­ men och legitimation. Intressant hade förstås varit att veta var och när de som pausat börjar jobba och hur länge de som väljer Norge fram­ för Sverige blir kvar i grannlandet. 2013 ansökte 1 268 svenska sjuksköterskor om norsk legitima­ tion. Det motsvarar en tredjedel av antalet nyutexaminerade. Flest ansökningar lämnades till Statens Autorisasjonskontor for helseper­ sonell (SAK), Norges motsvarighet till Socialstyrelsen år 2008, då över 2 000 ansökningar gjordes. Sedan dess har siffran successivt dalat. − Att någon söker en legitima­ tion betyder inte att de jobbar där på heltid. Någon exakt siffra på hur många som arbetar i Norge är svår att få fram, säger Hans Karlsson,

Varje år utexamineras cirka 4 000 sjuksköterskor. 3  500 går i pension. 10 SOS


foto: tobias ohls foto: matton collection/johnér

chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, Sveriges kommu­ ner och landsting. Enligt Socialstyrelsen har 7 700 sjuksköterskor med svensk legiti­ mation utvandrat. Denna siffra om­ fattar inte bara dem som pendlar eller har flyttat till Norge. Här ingår även utländska sjuksköterskor som har skaffat svensk legitimation och som har arbetat här i ett par år men som sedan har återvänt till sina hemländer. − Bristen på sjuksköterskor ska­ par en dragkamp där det inte finns några vinnare. De enda som möj­ ligtvis tjänar på det hela är sjukskö­ terskorna som på senare år fått en bra löneförhöjning jämfört med an­ dra grupper, säger Hans Karlsson.

Hårdast är konkurrensen om sjuksköterskorna i storstadsregio­ nerna. Generellt är det svårast att rekrytera till de avdelningar där det krävs service 24 timmar om dygnet, säger han. Sedan hemsjukvården på många platser ligger under kom­ munens ansvar har konkurrensen ökat även där.

” Varje termin är det två eller tre stycken som direkt söker sig till Norge.”

Titti Josefsson

I Falun delar SOSsjuk­s köterskor sin tid mellan ­l asarettet och SOS Alarm. Motsvarande ­rotation för sjuksköterskor i ambulanstjänst är en lösning som även kan ge kompetensvinster.

− Kommunerna har en annan möjlighet att locka med högre lön. Att ge en sjuksköterska ett par tusen mer i lön märks mindre i den kom­ munala budgeten än om landsting­ en skulle höja lönen för alla sjuk­ sköterskor. Men egentligen tror jag att lönen bara attraherar i det korta perspektivet. I det långa perspek­ tivet är det arbetssituationen som avgör om du väljer att stanna. David Liljequist, förbundsom­ bud på Vårdförbundet lyfter också arbetssituationen som en av de största utmaningarna inom sjuk­ sköterskeyrket. − Med ett ökat fokus på belägg­ ning och allt mindre tid för utbild­ ning och övning är det inte märkligt att den största utmaningen blir att behålla de sjuksköterskor man lyck­ ats rekrytera, säger David Lilje­quist. Ambulansdirigering och rådgiv­ ning på SOS Alarm är ett område där det är svårt att behålla persona­ len, påpekar han. − Det är inget vanligt jobb. Att bedöma en patients tillstånd ge­ nom ett samtal per telefon ställer speciella krav. För att få behålla

Vart tog de vägen? I Sverige finns det cirka 170 000 personer med svensk sjuksköterskelegitimation. Av dem är 106 000 anställda inom hälsooch sjukvård. 36 000 är pensionerade. 15 000 är anställda utanför hälso- och sjukvården, inom utbildning eller annan hälso- och sjukvårdsrelaterad verksamhet. 7 700 har utvandrat. 2 000 finns inom övrig sysselsättning, så som sjukskrivning eller studier. Ytterligare 2 600 har inte kunnat kartläggas. (2012) 2014 avlades 3 861 sjuksköterskeexamina. Under åren 2006 − 2007 steg antalet till cirka 4 500, men har sedan dess legat konstant kring cirka 4 000 nyutexaminerade sjuksköterskor per år. Varje år går cirka 3 500 sjuksköterskor i pension. 40 procent av alla landstingsanställda sjuksköterskor jobbar deltid (2011). Källa: Socialstyrelsen, SKL och Vårdförbundet

kompetent och specialistutbildad personal måste landstingen för­ stå att detta är en nyckelfunktion i vårdkedjan och inte en transport­ tjänst. David Liljequist tror på ökad ­rotation mellan ambulanstjänst och dirigering för att få behålla persona­ len och lyfter den samverkansmo­ dell som praktiseras i Dalarna som ett bra exempel.

40 procent av alla landstingsanställda sjuksköterskor jobbar deltid. SOS 11


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.