SOS nr 2 2015 by SOS Alarm Sverige AB

SO S En tidning från SOS Alarm···Nr 2 2015

Attityden i samhället har hårdnat under de år Hanna Litz har jobbat som polisoperatör.

Hot är hANNAs vardag Ny teknik visar din exakta position

112, hallå? Vad händer om mobilnätet slutar fungera?

TIPS

för en säkrare sommar

15SOSK2_omslag_11381.indd 1

2015-06-01 11:11:54

SO S

Innehåll nr 2 2015

Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt

04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Mats Gleisner om faran i att samhället inte är tillgängligt för alla. 08 Fokus Ett tufft samhällsklimat och hot sätter press på dem som ska hjälpa. 12 Effekt Elva kommuner i Skåne planerar en gemensam samverkanscentral. 15 Effekt Nytt system ser till att rätt resurs når fram snabbare.

18 Insats Elavbrott som släcker ner mobil nätet kan få ödesdigra följder. 20 Utblick Vilse? Via ett sms kan du bli hittad. 22 Profil Rikspolischefen Dan Eliasson gillar att vara snäll. 26 Utveckling Stockholm har fått en egen akutbil för psykiskt nödställda. 28 Årtalet: 1998 Diskoteksbranden i Göteborg tog 63 ungdomars liv.

För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Trydells 2015 Omslagsbild: Peter Westrup Nästa nummer av SOS kommer ut i september 2015. Citera oss gärna, men ange alltid källan.

På sommaren sker många olycker. Men det finns saker du kan göra för att minska riskerna. Sid 4

foto: Getty images

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På regeringens uppdrag ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en central roll i samhällets krisberedskap.112-uppdraget ska inte drivas med överskott. Den vinst som SOS Alarm redovisar kommer från andra delar inom verksamheten. SOS Alarms kunder återfinns primärt inom den offentliga sektorn, men även andra aktörer inom alarmering och beredskap samt säkerhet och jourtele. Den eventuella vinst som delas ut går till ägarna svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting, som äger SOS Alarm till lika delar.

2 SOS

15SOSK2_innehall_3fragor_11382.indd 2

2015-06-01 11:12:00

foto: Getty images

Vi är vinnare! Jag är så stolt över att kunna säga att vi är vinnare. I april fick SOS Alarm ta emot utmärkelsen ”Outstanding Rescue Award” från EENA, European Emergency Number Association, för våra insatser under den stora skogsbranden sommaren 2014. Även SvT Rapport uppmärksammade våra insatser i en morgonsoffa i mars, där SOS-operatören Lisa Bäckström och den överlevande Reine Ullén fick berätta vad de hade varit med om. EENA-priset är ett erkännande för det viktiga arbete som utfördes av våra medarbetare under denna historiska händelse, men också en påminnelse om vikten av god samverkan. I maj hamnade SOS Alarm även i topp i Nordic Brands förtroendeundersökning över 21 myndig heter och verksamheter med statlig koppling. Dessa erkännanden gör att vi sträcker lite extra på ryggen inför att ta oss an sommaren som kommer och de eventuella utmaningar som kan tänkas uppkomma. Under sommaren är det generellt fler människor i rörelse och vanligt att man inte vet exakt var man befinner sig, vilket kan göra det svårt för våra SOSoperatörer att skicka hjälp. I Finland har Nödcent ralen infört en ny teknik för att lokalisera den nöd ställdamed precis GPS-position, något som vi hoppas kunna lansera även i Sverige inom en snar framtid. Läs mer om detta på sidan 20. Jag önskar dig en säker och trevlig sommar!

Johan Hedensiö VD SOS Alarm

foto: jonas larsson

foto: Tobias ohls

Intro

frågor till ...

… Gabriel Riva på Centrum för hjärtstoppsforskning, Karolinska Institutet, om nya riktlinjer för effektivare hjärt-lungräddning (HLR). Du är doktorand i Tango projektet. Vad går det ut på? − Idén med projektet grundas i en decennielång debatt om hur lekmän bäst ska utföra HLR. Den rådande metoden med 30 bröstkompressioner och två inblåsningar är tekniskt svår och innebär en risk för spilld tid om man inte har stor vana att utföra HLR. Hos vuxna personer som får hjärtstopp på grund av hjärtsjukdom, den vanligaste anledningen till hjärtstopp, är det inte säkert att inblåsningar tillför någon ytterligare nytta till skillnad från bröstkompressioner som är riskfyllda att avbryta. Oavbrutna bröstkompressioner kan ge bättre resultat. – Det handlar även om en psyko logisk barriär där vi från studier vet att cirka hälften av de som tillfrågas tvekar kring att göra HLR med inblåsningar. Det viktigaste är dock att

man gör någonting i dessa situationer, det är alltid bättre att göra någonting än ingenting alls. Vad har projektet inneburit för HLR-vården? − Vi befinner oss just nu i en pilotfas och kan inte förvänta oss att se några resultat förrän tidigast om ungefär ett år. Det är ett väldigt stort projekt där vi genomgående har ett gott samarbete med SOS Alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Vad är nästa steg? − Planen är att om ett år göra en första analys av resultatet. Mycket tyder på att de två olika metoderna är likvärdiga, men det är den frågan som projektet syftar till att klargöra. Studien vi nu genomför kan på sikt få stor betydelse både nationellt och internationellt. Fredrik Thunell Karlöf

SOS 3

15SOSK2_innehall_3fragor_11382.indd 3

2015-06-01 11:12:04

Signaler

SOS Alarm i topp

Ont om sjuksköterskor

Av 21 undersökta svenska myndigheter och samhällsinstitutioner har SOS Alarm högst anseende. Det framgår av en undersökning med 7 000 respondenter som analysföretaget Nordic Brand presenterade i april.

Starkare krisberedskap Under 2014 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, finansierat flera projekt för att stärka samhällets krisberedskapsförmåga. Detta har omfattat ett antal organisationer som uppger att de i hög grad redan har fått nytta av satsningen. Enligt MSB visar uppföljningen att resultaten från projekten i stor utsträckning kommer till användning vid inträffade händelser och krisberedskapsövningar. Läs mer på msb.se/ribdata/filer/ pdf/27556.pdf

Sveriges landsting flaggar för att bemanningen i vården kan bli mer ansträngd i sommar än tidigare år. Framför allt har man sedan länge svårt att rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor.

Auktoriserat bevakningsföretag Sedan april är SOS Alarm ett auktoriserat bevakningsföretag. Efter att Rikspolisstyrelsen ändrade i förordningarna 2009 är det möjligt för företag inom larmcentralsverksamhet att bli undantagna från väktarkravet. Under hösten 2014 ansökte SOS Alarm om att få bli ett auktoriserat bevakningsföretag vilket nu har gått igenom. − Det gläder oss att vi nu har större möjligheter att utveckla våra tjänster framöver för att ännu bättre kunna möta våra kunders behov, säger Peter Söderlund, affärsområdeschef Säkerhet och Jourtele, SOS Alarm.

foto: Mattias Nilsson/Folio

5 tips för en säkrare sommar Under sommarmånaderna, då många är i rörelse och vistas vid vatten och är ute på vägarna, är risken för olyckor extra stor. Här får du tipsen som kan göra sommaren lite säkrare: 1. Ta i förväg fram positionen för den plats där du ska befinna dig. Det underlättar för SOS-operatören vid kontakt med 112. Dina koordinater kan du få fram på exempelvis hitta.se genom att använda verktyget ”Koordinater”. 2. Om du reser utomlands, ta i förväg reda på landets nödnummer. 112 är nödnumret för hela Europa. 3. Var smart på vattnet. Titta på utgångsdatumet för flytvästar, håll hastighetsbegränsningarna på sjön och kombinera inte alkohol med att köra båt. På så sätt kan många olyckor undvikas. Tre av tio som omkommer på sjön är ensamma i båten, så se till att ha en kompis med i båten. 4. Brandrisken är stor under sommaren. Undvik att elda i skog och mark. För att vara säker på om det är brandrisk i ditt område kan du ladda ner appen Brandrisk ute som är framtagen av Din säkerhet. Du hittar den på Appstore eller Google play. 5. Många olyckor sker på vägarna. Var beredd på att stanna kvar vid en olycksplats om du ser att någon behöver hjälp. Många kommer nära en nödsituation varje sommar och spelar en viktig roll vid utgången av en händelse i väntan på hjälpresurser.

4 SOS

15SOSK2_signaler___notiser_11383.indd 4

2015-06-01 11:12:06

8 av 10

Landstingen tar över ambulansflyget Från och med januari 2016 ska samtliga landsting tillsammans driva en nationellt sammanhållen ambulansflygverksamhet, enligt ett beslut i Nationella styrgruppen för svenskt ambulansflyg. Styrgruppen rekommenderar att landstingen upphandlar och äger flygplan. Operatörstjänsten ska upphandlas separat.

anger i SKL:s Vårdbarometern att de har tillgång till den vård de behöver. Läs mer på goo.gl/D2lxQ3

Du har slag it fel nu m me r … foto: matton collection / Johner

Allt större andel av samtalen till 112 är glädjande nog motiverade. Men det kommer fortfarande in en ansenlig mängd felaktiga anrop. Här bjuder vi på några som borde sökt hjälp på annat håll: 2 En kvinna ringer och säger att hon fått en sticka i benet. Hon undrar om detta är farligt. SOS-operatören hänvisar henne till 1177. 2 En pappa ringer eftersom hans barn, tio och tolv år gamla, har börjat kräkas under natten. Han vill ha ambulans till dem. 2 En person ringer och undrar vad som händer om han skulle köra kompisens bil som eventuellt är avställd. 2 En kvinna ringer och vill ha hjälp med att bära upp en nyinköpt soffa.

Vassare verktyg för räddningstjänsten Att både ambulans och räddningstjänst ska nå nödställda lika snabbt kan verka självklart. Trots det har inte räddningstjänsten haft tillgång samma alarmeringsteknik som ambulansvården. Därför utvecklar nu SOS Alarm samarbetet med Lindholmen Science Park och forskningsprogrammet Tucap till att även omfatta räddningstjänsten.

Sedan 2010 har Tucap testat och utvärderat hur den senaste tekniken kan bidra till ambulansalarmeringen genom användning av bild, röst, text, kartinformation och geografisk positionering. Målet är att den hjälpsökande så snabbt som möjligt ska få hjälp i en nödsituation, oavsett om det är ambulans eller räddningstjänst som larmas ut.

u u

Bara ett par dagar efter att polisen på otland utbildats i hjärt- lungräddning fick de G användning av sina nyvunna kunskaper när de ryckte ut för att rädda en livlös man. Utbildningen är en del av Salsa-konceptet. Fem av Gotlandspolisens bilar har utrustats med defibrillatorer.

foto: istockphoto

Polisens Salsa gav resultat

SOS 5

15SOSK2_signaler___notiser_11383.indd 5

2015-06-01 11:12:09

Signaler

1 196

samtal till 116 000, journumret för försvunna barn, r esulterade i 317 ärenden för vidare hantering av polisen under 2014.

”I 45 procent av fallen var frivilliga livräddare framme före andra utlarmade resurser.” Magnus Berntsson, ledamot i Västra Götalands regionfullmäktige, om försök med SMS-livräddare enligt liknande modell som sedan tidigare finns i Stockholms län och Region Skåne.

Johan Hedensiö och Lisa Bäckström från SOS Alarm tog emot utmärkelsen av Demetrios Pyrros (tv) och Dieter Nuessler (th) från EENA.

Prisade insatser vid skogsbranden Skogsbranden i Västmanland under sommaren 2014 är den största branden i modern tid. Den europeiska organisationen EENA, European Emergency Number Association har nu tilldelat SOS Alarm priset Outstanding Rescue Award för insatserna under branden. − Det är med stor glädje vi tar emot EENA:s utmärkelse, säger Johan Hedensiö, VD SOS Alarm. − Under hela branden mottog vi ett stort antal samtal till nödnumret 112 från oroliga människor och vårt arbete var omfattande både gällande 112-mottagningen men också vår roll i krisberedskapen. Se filmen om SOS Alarms arbete under skogsbranden 2014 på SOS Alarms Youtube-kanal. foto: Hans Berggren /johnér

Arbeta proaktivt med Resqanalyser Med SOS Alarms tjänst Resqanalyser kan din verksamhet på ett enkelt sätt analysera och visualisera ärendedata för bättre proaktiv planering av det dagliga arbetet. Applikationen visar bland annat geografisk position för tidigare inträffade ärenden, vilka hjälpresurser som har tilldelats ärendet, under vilka tidsintervaller olyckor har skett med mera. Du kan även se evenemangsbaserad data och årsbaserad data samt geografisk position för dessa ärenden. Resqanalyser riktar sig främst mot kommunal räddningstjänst och ambulanssjukvården men även mot säkerhet- och jourverksamhet. Läs mer på sosalarm.se/tjanster

Förnyade samarbeten Under våren blev det klart att både Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting förlänger sina avtal med SOS Alarm avseende bland annat ambulans dirigering. − SOS Alarms mission är att verka för ett tryggare samhälle. Vi ser fram emot att få förvalta dessa uppdrag och tillsammans med landstingen hitta den bästa lösningen för den hjälpsökande, säger Åke Kjellin, affärsområdeschef SOS Vård. Västra Götalandsregionen förlänger avtalet som avser dirigering av ambulanser och tillhandahållande av teknik för hela prioriterings- och dirigeringsprocessen. Stockholms läns landsting förlänger avtalet gällande vårdprio ritering samt dirigering av ambulanser.

6 SOS

15SOSK2_signaler___notiser_11383.indd 6

2015-06-01 11:12:12

Rakelkurs på webben En ny webbaserad grundutbildning i Rakel har lanse rats. I kursen, som tar cirka en timme att genomföra, får du en grundläggande genomgång av alla de begrepp och funktioner du behöver kunna för att kommunicera i Rakel. För mer information: utb.msb.se/sv/rakelutbildning

En hållbar årsberättelse För andra året i rad gör SOS Alarm en helt digital årsberättelse som beskriver verksamhetsåret i både artiklar, film och podcast. − Vi gör en digital årsberättelse eftersom vi vill öka läsupplevelsen och kunna mäta intresset för innehållet bättre. Men för oss är det också viktigt att bidra till ett hållbart samhälle. Genom att inte trycka upp tusentals årsredovisningar minimerar vi miljöpåverkan, säger Jenny Friberg, kommunikatör SOS Alarm. Den digitala årsberättelsen kombinerar årsredovis ningen, 112-rapporten och patientsäkerhetsberättelsen och finns på 2014.sosalarm.se

Teracom tar över driften av Rakel I dag används det nationella kommunikationssys temet Rakel av över 60 000 personer inom drygt 500 samhällsviktiga aktörer. Nu tar företaget Teracom över drift och underhåll samt kundstöd av Rakel. Under ett års tid har Teracom och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, haft ett tätt samarbete för att säker ställa att övergången sker utan problem. Avtalet mellan Teracom och MSB gäller i sju år framåt.

Alarm!

Tillgänglighet – på liv och död Tänk dig följande scenario. Du är på din arbetsplats. En brand uppstår. Larmet går. Alla skyndar sig att sätta sig i säkerhet eller till en utrymningsplats. Utom du som inte uppfattat larmet eftersom du är döv. Cirka en av fem personer i Sverige har en funktionsnedsättning, till exempel rörelsenedsättning, synskada, hörselskada eller kognitiva svårigheter. För personer med nedsatt hörsel och för dem som är döva behövs larmutrustning i form av blinkande eller roterande ljus så att även de nås av varningssignaler. Särskilt viktigt är det i utrymmen

” Tre av tio myndigheter hade inte beaktat tillgängligheten i sitt brandskyddsarbete” där någon kan befinna sig ensam. Brandsläckare och knappar som aktiverar brandlarm och utrymningslarm ska sitta inom räckhåll för personer som använder rullstol. Dörrar i utrymningsvägar ska vara lätta att öppna och att passera. Detta är några exempel på vad man ska tänka på och som finns beskrivna i Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet. Frågan om säker utrymning för alla, oavsett funktionsförmåga, bör

alltid ingå i det ordinarie brandskyddsarbetet. När Myndigheten för delaktighet 2014 följde upp statliga myndigheters arbete med tillgänglighet hade nästan tre av tio myndigheter inte beaktat tillgängligheten i sitt brandskyddsarbete. När man planerar för att klara av olika nödsituationer behöver man utgå från att människor har olika förutsättningar och behov. Lika viktigt är det att i nödsituationer kunna larma efter hjälp, till exempel när det skett en bilolycka, när någon fått en hjärtinfarkt eller om någon har blivit misshandlad. Alla människor ska ha möjlighet att ta del av digitala tjänster och teknik. För detta finns det stöd i både Sveriges strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bra tillgänglighet är en förutsättning för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället. Små åtgärder kan göra stor skillnad. Ibland kan det till och med handla om liv eller död.

Mats Gleisner, chef för Kommunikation och stöd, Myndigheten för delaktighet

Ny ordförande för SOS Alarm Sedan årsstämman den 27 april har SOS Alarm en ny styrelseordförande. Eva Fern vall Markstedt tar över ord förandeskapet efter Johnny Magnusson som efter åtta år

som ordförande blir ledamot. − Det ska bli väldigt stimule rande att få arbeta med denna samhällsviktiga verksamhet tillsammans med ledamöterna i styrelsen. Jag ser fram emot

att ta mig an de utmaningar som väntar och framförallt att bidra till att SOS Alarm fortsät ter utvecklas i samma takt som samhället förändras, säger Eva Fernvall.

SOS 7

15SOSK2_signaler___notiser_11383.indd 7

2015-06-01 11:12:14

Hoten 8 SOS

15SOSK2_fokus__hot_mot_tj_nsteman_11384.indd 8

2015-06-01 11:12:25

fokus utsatt arbete

mot dem som räddar

Vapen och hot har blivit en del av vardagen för de vars jobb är att hjälpa. Många beskriver ett förändrat samhälle där bristen på empati gör att man hellre filmar med mobilen än erbjuder sin hjälp och larmar 112. Text: Susanna Lindgren

” Väldigt ofta får vi höra att om vi inte sköter oss och genast skickar en bil ska vi bli anmälda.” Hanna Litz

Foto: Peter Westrup

På många håll visar statistiken att det blivit lugnare på våra gator. Krogslagsmål och fylledispyter som reds ut med knytnävarna har till exempel minskat markant i Malmö där polisen Paul Juhlin kört radiobil i drygt 11 år och varit yttre befäl i fyra. Men samhällsklimatet har förändrats. − En lördag natt i Malmö handlar sällan om nattklubbsbråk. Våldet har blivit råare och mer hänsynslöst. I dag dödar man varandra. Där man hade kniv för tio år sedan har man skjutvapen i dag, och det är inte bara pistoler utan automatvapen, säger Paul Juhlin. Konsekvenserna blir händelser som dödskjutningarna med automatvapen på en Göteborgskrog i mars i år, säger han. − Och efter tillslag är det inte ovanligt med ryktesspridning om att en polis ska skjutas så fort det blir läge. Blod och död. Eländiga,

arga och farliga människor som skriker, bråkar och hotar. Och ovanpå det blir vi filmade av allmänheten som publiceras i kvällstidningarna. Påfrestningen sliter på poliser. Många väljer att lämna yttre tjänst efter något år, säger han. Några kanske minns Paul Juhlin från TV-serien Malmöpolisen som visades i SVT 2011, men han har också arbetat inom räddningstjänsten. − Polisen har alltid varit mer utsatt än andra blåljusenheter och tidigare var det helt otänkbart att man gav sig på ambulans och räddningstjänst. I dag kastar man sten på brandbilar och slår sönder ambulanser. Vi träffar också allt fler individer som saknar känsla för andra, som skadar andra. Paul Juhlin tycker också att han i sin vardag träffar på allt fler människor som far illa, på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. För SOS 9

15SOSK2_fokus__hot_mot_tj_nsteman_11384.indd 9

2015-06-01 11:12:31

Foto: Johan Nilsson / TT Nyhetsbyrå

FLest hot mot polisen Få anmäler hot eller trakasserier, så en exakt siffra över hur många som drabbas är svår att ta fram. Flest anmälningar görs av poliser.

Vid upploppen i Husby i norra Stockholm 2013 utsattes polis, räddningstjänst och ambulans för stenkastning.

många är det enda nummer de kan ringa 112. − Jag är övertygad om att SOSoperatörerna har ett allt tuffare jobb. Speciellt som en förändrad samhällsattityd har gjort att det egna ansvaret försvunnit i vissa kretsar. Går något fel är det någon annans fel.

Hanna Litz tar emot larm till polisen på regionledningscentralen i Malmö och tycker också att klimatet hårdnat under hennes 14 år vid polisen. Tonen i samtalen har blivit grövre och mer krävande, och allmänheten har blivit mindre villig att hjälpa till. − Inringarna vill vara anonyma. De vill inte bli inblandade och lägger ofta på innan vi ens hinner ställa följdfrågor – oavsett om det handlar om en pågående misshandel eller rattfylla – vilket gör att vi går miste om viktig information. Så var det inte för tio år sedan, säger hon. − Och väldigt ofta får vi höra att

om vi inte sköter oss och genast skickar en bil ska vi bli anmälda eller att man ska ringa media. De förstår inte att hög musik hos grannen måste ha lägre prioritet än allvarligare händelser. På ett café i Stockholm träffas ambulanssjukskötarna Janne Kautto, Magnus Larsson och Karl Söllvander för att prata arbetsmiljö. Mycket av vad Paul Juhlin och Hanna Litz säger om Malmö stämmer med deras bild av hur det ser ut i Stockholm. − Det är framförallt attityden som förändrats. Förr ryckte vi ut för att någon behövde hjälp. I dag kan vi själva hamna mitt i ett bråk. Förr fanns en helt annan respekt för ambulansen. Vi är inte längre fredade. Stenkastning eller laserpekare mot ambulanser är ingen ovanlighet, säger Karl Söllvander, som är för troendevald ambulanssjuksköterska inom Vårdförbundet. Många gånger har de förvånats över att allmänheten är snabbare

Säkrare på jobbet Med hotbilden ökar behovet av skydd. SOS Alarm erbjuder personlarm där den utsatta får snabb hjälp i en nödsitua tion. Utifrån förbestämda åt gärder och där behov bekräf tats via dialog, informeras arbetsgivaren, polis, rädd ningstjänst, ambulans och bevaknings företag. Läs mer på sosalarm.se/ tjanster

på att ta upp mobilen och filma det som händer än att erbjuda sin hjälp eller larma 112. Janne Kautto nämner en lastbilsolycka där ett flertal människor väntade på ambulansen med mobilen i hand. Men bara en av dem hade använt den till att larma 112. − Men talar man hotbilder är den mest påtagliga mot oss psykiskt sjuka och drogpåverkade. Den man som förra året sköt mot en ambulans i Vällingby hade exempelvis psykiska problem, säger Magnus Larsson. Janne Kautto har själv blivit både hotad och slagen vid en utryckning hos en person med drogproblem. − Personen hade själv kallat på ambulans men när vi kom till platsen fick jag ett slag i ansiktet. Det blev rättegång och jag fick vittna. Efteråt fick jag hotfulla telefonsamtal hem. Att detta skulle hända hade ingen kunnat förutse, berättar Janne Kautto. Om SOS-operatörerna har upplevt inringaren som hotfull förmedlas informationen till den utalarmerade ambulansen. −Operatörerna har ett tufft jobb, många gånger blir de hotade om de inte skickar en ambulans, omedelbart. Och de är bra på att varna oss. Ofta förstår inringarna inte heller att operatören måste ställa alla frågor för att förstå situationen. Trots frågorna händer det att vi får in larm där inringaren rapporterat om amputerade kroppsdelar och när vi kommer till platsen är den någon som har ett skärsår i tummen, säger Janne Kautto.

Inom socialtjänsten finns tydliga rutiner för hur personalen på bäst sätt ska skyddas från personer som kan blir hotfulla om de nekats bostad eller ekonomiskt understöd. − Jag tror att alla som väljer att

10 SOS

15SOSK2_fokus__hot_mot_tj_nsteman_11384.indd 10

2015-06-01 11:12:35

fokus utsatt arbete

Acceptera inte hot

Foto: tobias ohls

Antalet hot mot utsatta yrkesgrupper har inte ökat, men vissa grupper är betydligt mer utsatta än andra. Många hot är sällan genomtänkta, utan uppstår i en trängd situation.

” Många gånger blir de hotade om de inte skickar en ambulans, omedelbart.” Janne Kauto

blir socialsekreterare har kalkyle rat med att en viss del hot och våld ingår i jobbet, säger Camilla Hof ström, avdelningschef för individoch familjeomsorgen, Ludvika. Ludvika är på många sätt olikt storstäderna Malmö och Stock holm. 25 000 invånare gör att de flesta känner till varandra vilket hämmar de utspel som görs bakom anonymitetens fasad, säger hon. Likafullt har hon under sina tio år på jobbet infört tydliga arbetsruti ner kring hur man bemöter klien terna. − Det måste alltid finnas flykt vägar. Och det måste vara möj ligt att snabbt lämna platsen. Vid

hembesök är vi alltid två. Bilen ska alltid parkeras så att det snabbt går att köra därifrån. Vi tar aldrig av oss skorna utan tar på oss blå tossor. Dessutom bär alla ett GPS-larm. Om det aktiveras kan larmcentralen som larmet är kopplat till avlyssna konversationen, säger Camilla Hofström. Efter en allvarlig incident för några år sedan, som slutade med en skadad polis sedan en man beväpnad med en stor sax hotade personalen, har även lokalerna säk rats ytterligare. Både för att stoppa allmänheten och övrig personal från att kliva rakt in i en hotfull situation.

På regeringens uppdrag har Emma Patel utredare på Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kartlagt hot och trakasserier mot yrkesgrup per av särskild betydelse för det demokratiska samhället. Hennes uppdrag har varit att ge en samlad kunskapsöversikt av hur hotbilden ser ut mot anställda inom bland annat polisen och rätts väsendet, mot anställda inom den kommunala socialtjänsten samt mot politiker och journalister. − Det går inte att säga att hotbilden varken ökat eller minskat mot de undersökta grupperna. De jämförande studierna är för få och för olika. Långt ifrån alla anmäler dessutom hot eller tra kasserier. Mest anmälningar av otillåten påver kan – alltså hot, våld och trakasserier som syftar till att påverka yrkesutövningen − görs av poliser, vilket säkerligen beror på den utsatta miljö de arbetar i, säger Emma Patel. Tydligt är dock att de grupper hon studerat tycks vara mer utsatta för hot än befolkningen i övrigt. Hur hoten eller trakasserierna ser ut beror också på yrkesgrupp. − Hoten kommer väldigt sällan från den orga niserade brottsligheten eller extremister av olika slag, och då oftast mot poliser. För anställda inom exempelvis kronofogdemyndigheten eller socialtjänsten handlar det om en viss typ av förö vare. Ofta beskrivs eller uppfattas de som perso ner som befinner sig i en desperat situation eller har någon form av psykisk störning. Känsliga beslut som gör att en person känner sig frustrerad eller rädd kan leda till en spontan och hotfull handling. Alltså är dessa hot väldigt sällan genomtänkta utan uppstår i ett möte eller ett bemötande, förklarar hon. − Politiker, framför allt riksdagspolitiker, och journalister får istället hot riktade mot sig genom mejl eller sociala media. När Emma Patel presenterade sin rapport i slutet av april 2015 var BRÅ:s bedömning att det behövs mer studier, framför allt kring yrkesgrup per som i känsliga situationer möter så kallade riskklienter, så som psykiskt sjuka, kriminella eller desperata personer. SOS 11

15SOSK2_fokus__hot_mot_tj_nsteman_11384.indd 11

2015-06-01 11:12:38

gemensamma nämnare

Den gemensamma samverkans centralen erbjuder fem områden för kommunerna att samverka kring: q Gemensam lägesbild q Förebygga händelser q Dela resurser q Fatta koordinerade beslut q Kommunicera med medborgare

gemensamma nämnare

12 SOS

15SOSK2_effekt__samverkanscentral_11388.indd 12

2015-06-01 11:12:52

effekt samverkanscentral

Om en krissituation uppstår kan kommunerna snabbt låna resurser av varandra och samarbeta för att hjälp ska komma fram i tid.

Starkare tillsammans

En regional samverkanscentral stärker den lokala förmågan hos nordvästra Skånes kommuner att förebygga och hantera kriser och händelser. Text: Lars Österlind

Foto: Roland Stregfelt / HD / TT Nyhetsbyrån

Elva kommuner i nordvästra Skåne gör gemensam sak. De första stegen har tagits för att skapa en gemensam samverkanscentral. Den ska fungera för alla typer av kris-, säkerhets- och larmuppgifter som finns inom kommunerna. Som enskild kommun kan det vara svårt att få resurserna att räcka till. Där kan en samverkanscentral som delas med andra kommuner erbjuda många fördelar. Möjligheten att vara förberedd ökar när all beredskap är samlad. Det gäller inte bara räddningstjänstens resurser utan inbegriper även skydds- och säkerhetsfrågor samt krisledning. Med en gemensam samverkanscentral finns möjligheter att styra insatser för dagliga händelser såväl som vid krisläge när exempelvis en omfattande trafikolycka inträffar

eller en storm närmar sig. Då kan en kommun snabbt låna in resurser från en grannkommun när det behövs. En huvudfråga för de nordvästskånska kommunerna är just att vidareutveckla det samarbete som redan finns i dag i krisoch beredskapsfrågor. – Det finns en vilja att samarbeta. Ensam är inte stark i de här sammanhangen. Vid exempelvis en storm drabbas i regel hela regionen i en eller annan form. Det krävs att vi samarbetar för att vi ska klara en kris bra. Vi drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter så mycket det går, berättar Sten Orre, säkerhetssamordnare på Helsingborgs stad. – Samverkan är ett fint ord, men samarbete är konkretare, och vi samarbetar kring mycket i Skåne

Nordväst. Vi använder all kompetens och alla resurser som finns här, säger Göran Tesfai Skoglund, krisoch säkerhetssamordnare, vars tjänst delas av Klippans och Åstorps kommuner, ett tydligt exempel på ett konkret samarbete mellan kommuner i regionen. Med den stora trafikolyckan på Tranarpsbron i färskt minne anser Göran Tesfai Skoglund att arbetet med att snabbt få fram en gemensam lägesbild är centralt i hanteringen av en kris eller stor händelse. Vid olyckan leddes tung trafik genom mindre samhällen, vilket ställde nya krav på krisstaben, bland annat kring hur eventuella nya olyckor då skulle kunna hanteras. – Det gjordes ett bra arbete, men vi behöver utveckla resurserna för att snabbare få fram information, göra analyser och ta fram en gemen SOS 13

15SOSK2_effekt__samverkanscentral_11388.indd 13

2015-06-01 11:12:57

effekt samverkanscentral

SOS Alarms tjänster Här är några av de tjänster som SOS Alarm tillhandahåller och som de nordvästskånska kommunerna diskuterar ska ingå i den gemensamma samverkanscentralen:

Den gemensamma samverkanscentralen gör det möjligt för kommunerna att få samma information samtidigt.

sam lägesbild, inte minst för att kunna förebygga olyckor, säger han. En fördel med den gemensamma samverkanscentralen är att alla parter har tillgång till samma information samtidigt. På så sätt ökar kvaliteten på informationen och en korrekt lägesbild av ett händelseförlopp går fortare att få fram. Det underlättar i sin tur för att fatta bättre och snabbare beslut.

En annan fördel är att samarbetet ger en möjlighet att bättre kunna hänga med i teknikutvecklingen. Med gemensamma resurser blir det lättare att satsa på nya tekniska lösningar, som en enskild kommun inte skulle ha råd med. – Vi har begränsade resurser. Det här gör vi för att få tillgång till ny teknik och nya metoder, men också så att vi kan använda samma system och verktyg. Skåne Nordväst är en begränsad yta där vi jobbar med samma saker när något stör eller hotar oss, förklarar Göran Tesfai Skoglund. Samverkanscentralen finns faktiskt redan i fysisk form. Från början fungerade den som larmcentral för Helsingborgs brandförsvar som 2003 fick en ny brandstation i Bårs-

löv. Helsingborg var då för övrigt en av ett fåtal städer som fortfarande hade en egen larmtjänst. Från 2009 har SOS Alarm bemannat larmcentralen och successivt har den kompletterats med jourtjänster såsom larmbevakning, kameraövervakning och väktarstyrning. Tre kommuner, Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga, har bildat Räddningsförbundet Skåne Nordväst som tillsammans nyttjar larmcentralen och SOS Alarms bemanning. Enligt alla parter en bra, men dyr, lösning, som tillkom för att rädda den välutrustade och moderna anläggningen från nedläggning. I stället för att SOS Alarm enbart bemannar centralen med en operatör 24 timmar om dygnet året runt är tanken att kommunerna i stället ska kunna välja bland de olika tjänster som SOS Alarm erbjuder. – Vi är övertygade om att det blir bättre. Vi vill bli bättre på att jobba mer proaktivt. För det behövs underlag så att vi kan göra analyser. Vi måste veta vad som händer för att kunna vara proaktiva. Det finns många tjänster vi saknar i dag, exempelvis omvärldsbevakning för att kunna skapa en total lägesbild, säger Sten Orre.

qD ynamisk resurshantering qS amverkanswebben och samverkansappen qO mvärldsbevakning qS MS-tjänster, exempelvis inkallelse-sms och multified messaging, det vill säga möjlighet att skicka SMS till alla telefoner inom ett visst område qS OS Alarms krisberedskapssamordnare, KBX qK ameraövervakning q L armmottagning (inbrott och passagekontroll)

Utbudet av tjänster blir mer flexibelt med en gemensam samverkanscentral. Dels kan egna tjänster integreras med dem som SOS Alarm erbjuder, dels kan lokalt anpassade lösningar skapas. Räddningsförbundet Skåne Nordväst inventerar just nu vilka tjänster som kommunerna använder i dag, exempelvis väktartjänster, och vilka andra tjänster som kommunerna har behov av. Detta för att få en helhetsbild kring prisbild och vad som kan upphandlas gemensamt. Alla elva kommuner erbjuds att vara med och gensvaret är hittills mycket positivt. De kommuner som vill delta − Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Örkelljunga, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Svalöv, Perstorp och Bjuv − kommer i juni underteckna ett avsiktsavtal för samarbetet kring samverkanscentralen.

14 SOS

15SOSK2_effekt__samverkanscentral_11388.indd 14

2015-06-01 11:13:00

effekt DRH

I en övning vid Alnöbron i Sundsvall testades dynamisk resursh antering

Snabbare

räddningsinsatser På tre platser i landet har räddningstjänsten börjat använda Dynamisk resurshantering. I stället för en manuell bedömning av vilka resurser som ska skickas ut vid ett larm så hittar systemet de som är närmast olyckan och har bäst lämpad utrustning. Text: Anders Lövgren

Foto: Kristofer Lönnå

Larmet går om en bilolycka alldeles vid bron ut till Alnön i Sundsvall. Tidigare hade det varit självklart att räddningstjänsten från brandstationen i centrala Sundsvall hade åkt ut, eftersom olyckan inträffade i deras zon. Gränsen har tidigare gått vid bron. Men olyckan inträffade i mars 2015, efter att Medelpads räddningstjänstförbund gått över till SOS 15

15SOSK2_effekt__drh_11386.indd 15

2015-06-01 11:13:05

effekt DRH

” Systemet väljer och hittar sedan de resurser och förmågor som snabbast kan ta sig till olyckan.” Ellinor Fransson, brandingenjör

Dynamisk resurshantering, DRH. Och då gick larmet i stället till resurserna på Alnön, som har snabbare väg till platsen. Nu är zonerna alltså bortsuddade. – Exemplet visar hur DRH har lyckats förändra ett stelbent system som tidigare inte tog hänsyn till de faktiska positionerna på resurserna. Nu kommer rätt hjälp snabbare fram till de som behöver den, säger Ellinor Fransson, brandingenjör vid Medelpads räddningstjänstförbund. Hon är en av dem som varit med och infört det nya systemet i Västernorrland. En som också varit med är hennes kollega Håkan Samuelsson. – Det är ett bra system som gör nytta. Den stora utmaningen för oss har varit att utbilda och informera all personal om det dynamiska systemet och dess fördelar. Det finns starka traditioner kring hur arbetet har letts genom decennierna och det får man ha respekt för, säger han.

DRH-systemet togs fram under 2014 av SOS Alarm på uppdrag av räddningstjänsterna i Sverige som efterfrågade ett mer dynamiskt system. Först var det Räddningstjänsten Väst i kommunerna Falkenberg och Varberg som provade att använda systemet och sedan följde Södertörns Brandförsvarsförbund efter.

Västernorrland är det första hela länet som bytt ut det gamla systemet. När ett anrop kommer till 112 så görs precis som tidigare en bedömning av vilka resurser och förmågor som behövs. I DRH finns alla räddningstjänstens resurser och förmågor inmatade i systemet och med GPS-stöd är deras geografiska positioner också givna. – Systemet väljer och hittar sedan de resurser och förmågor som snabbast kan ta sig till olyckan. Det kan vara en bil som är ute på övning och som råkar vara i närheten. Med det gamla systemet hade bilen inte blivit inblandad i utryckningen, säger Ellinor Fransson.

Ett av nyckelorden som används för att förklara DRH är ”gränslöst”. Att ta bort geografiska tillhörigheter, revir och gränser är absolut nödvändigt, vare sig det gäller mellan olika brandstationer eller kommuner. Kanske är det just detta som varit en liten tröskel i införandet. Som sagt så finns det traditioner som också gett intern trygghet inom räddningstjänsten. – Det har varit en ganska vanlig invändning att ”vi har alltid gjort si och så och det har fungerat bra”. Vi har därför ägnat mycket tid åt att förklara och förankra hos alla att det här är något som går ut på att hjälpa den drabbade på olycksplat-

16 SOS

15SOSK2_effekt__drh_11386.indd 16

2015-06-01 11:13:08

Håkan Samuelsson, brandingenjör, menar att det får ta tid att införa ett nytt system.

Västernorrland är det första hela länet som bytt ut det gamla systemet mot DRH.

sen. Dit ska rätt hjälp komma så snabbt det bara går och det här är ytterligare ett steg i rätt riktning, säger Håkan Samuelsson.

I nuläget är det bara räddningstjänsten som omfattas av DRH. Men inom en nära framtid kommer även så kallade semiprofessionella resurser att ingå i systemet. Med det menas till exempel väktare och hemtjänstpersonal. – Samhället har många befintliga resurser som rör sig över stora områden och som kan bli en del i ett räddningsarbete, säger Henrik Axelsson, SOS Alarm. – Även frivilliga ur allmänheten kan ingå i DRH-systemet och få

Snabbast på plats Dynamisk resurshantering innebär att en SOS-operatör kan larma den räddnings resurs som kan vara snabbast plats eller att larma en specifik kompetens till en händelse. Via positioneringssystem ser SOS-operatören var alla befinner sig och genom att kryssa i eller ur rutorna i de förslag på räddningsenheter som kommer upp på skärmen skickas larmet ut till önskade resurser.

larm via sina mobiltelefoner. Tanken med att integrera dessa grupper är inte att de ska ersätta räddningstjänsten. Men att någon med rätt utbildning kommer först på plats och kan ge första hjälpen eller påbörjar släckningsarbete med brandsläckare kan både rädda liv och minimera skador. I Medelpads räddningstjänstförbund har man redan kommit så långt att man i åtta byar har bildat grupper med frivilliga privatpersoner, så kallade ”förstärkta medmänniskor”. SOS Alarm och räddningstjänsten samverkar nu för att DRH ska kunna implementeras över hela landet. SOS 17

15SOSK2_effekt__drh_11386.indd 17

2015-06-01 11:13:13

insats elavbrott

Branden klippte av

nödnumret Varje år drabbas Sverige av över 50 000 elavbrott. Många avbrott påverkar telefonnätet, vilket kan resultera i att hjälpsökande inte kommer fram till nödnumret 112. Snart ska ett nödnummerforum bildas mellan SOS Alarm och Post- och telestyrelsen för att få i gång en dialog kring störningar i telefonin vid elavbrott. Text: Tomas Nilsson

Illustration: Kjell Thorsson

Mobiltelefonerna har nästan blivit en förlängning av oss själva. Vi bär dem alltid med oss och tar för givet att vi kan ringa 112 och kalla på hjälp om en nöd situation inträffar. Men vad händer när den mobila nätinfrastruktu ren upphör att fungera och vi inte längre kan kommunicera med tele fonerna? Det fick de drygt 60 000 invå narna i stadsdelen Vasastan i cen trala Stockholm – liksom flera andra stadsdelar – erfara under ett par

dagar i september år 2013. Strax efter klockan 14.00 den 23 septem ber utbröt en brand i en kabel i en av elbolaget Fortums så kallade försörjningstunnlar under Vasa stan. Räddningstjänst kallades till platsen, men då ingen person var i fara i tunneln påbörjades ingen rökdykning. Branden självdog två timmar senare. Ändå blev resultatet omfattande störningar i TV- och bredbandstjänster, fast- och mobil telefoni under flera dygn efteråt. Flera teleoperatörers nät slogs ut

och personer i Vasastan med om nejd som behövde ringa nödnumret 112 kom helt enkelt inte fram. Tele fonerna var döda. − All kommunikation som gick genom data- och teletrafik fick pro blem, inte bara 112 utan även trygg hetslarm och inbrottslarm samt det digitala radionätet Rakel som räddningstjänst och polis använder sig av. Teleoperatörerna hade ingen backup och slog ifrån sig ansvaret, säger Björn Skoglund, tjänsteägare 112 på SOS Alarm. − Det kan bokstavligen handla om liv och död när man inte kom mer fram till nödnumret 112. Därför är det oerhört viktigt att teleopera törerna ser till att deras system är robusta och klarar av ett kortare elavbrott.

Kabelbranden i Vasastan är inget olyckligt undantag; större störningar i telefonnätet på grund av elavbrott sker med jämna mel

23 september 2013, 14.00: En brand uppstår i en kabel i en av Fortums tunnlar under Vasastan i centrala Stockholm. Räddningstjänst tillkallas till platsen.

18 SOS

15SOSK2_insats__teleavbrott_11392.indd 18

2015-06-01 11:13:14

3 23 − 26 september: Stora störningar i kommunikations näten uppstår. TV- och bredbandstjänster, mobil- och fast telefoni fungerar inte. Tidning ar rapporterade om att Vasastan och andra stadsdelar är ”bortom kommunikation” i över 72 timmar.

16.00: Branden självdör.

4 1

Efter avbrottet på drygt tre dygn är all telefoni igång igen. Det är dock oklart om någon privatperson drabbades av att inte ha kunnat ringa 112.

RIN G

lanrum. Under 2001 och 2002 sked de bränder i en och samma tele tunnel i Akalla utanför Stockholm med omfattande telestörningar som resultat. I oktober 2005 drabbades stora delar av telefonin i Uppland av ett elavbrott. Och under stormarna Gudrun (2005), Per (2007) och Hil de (2013) drabbades el- och telenä tet av rekordstora skador. Enligt statistik från Post- och telestyrelsen, PTS, inträffar över 50 000 elavbrott varje år. Däremot finns det inga siff ror som visar hur många av dessa som specifikt drabbar telefonnätet. Majoriteten av avbrotten drabbar elnäten på landsbygden. När elektriciteten försvinner resulterar det så småningom också i störningar i telefonnätet. − I mobilnäten har operatörerna reservkraftsystem från 30 minuter till tre timmar, säger Anna Wibom, projektledare på PTS. I det traditionella kopparnätet är reservkraftstiden längre, men lång variga strömavbrott gör att även den tjänsten försvinner. IP-telefoni behöver ström även på hemmaplan, vilket kräver att abonnenten har investerat i batteri (UPS). −I mobilnäten fungerar nödroa ming, det vill säga att du kan ringa nödsamtal, men bara så länge en operatörs nät har täckning.

Teleoperatörerna hade ingen backup.” Björn Skoglund, SOS Alarm

Varför har då inte mobilopera törerna mer reservkraft i systemen? − Mobiloperatörerna har investerat i den reservkraft som de på affärs mässiga grunder anser vara lämp lig. PTS håller just nu på att utreda förslag till nya föreskrifter som ska fastställa vilken nivå som ska gälla, säger Anna Wibom. Hon menar att telebranschen har tagit krafttag och sett till att öka samverkan mellan operatörerna inför framtida strömavbrott. Efter stormen Gudrun bildades Nationel la telesamverkansgruppen, NTSG, och varje år genomför tele- och elbranschen bland annat övningen Telö. Syftet med Telö är att den ska vara en lärande övning avseende samverkan inom sektorn men också med andra sektorer och myndighe ter under en extraordinär händelse. − Övningen ska leda till att vidmakthålla och öka sektorns

förmåga att i samverkan hantera större allvarliga händelser, så att konsekvenserna för hela samhället minimeras. Snart ska också ett särskilt Nöd nummerforum bildas i samarbete mellan SOS Alarm och PTS, med syftet att starta en dialog kring te lefonifrågor, bland annat elavbrott. Tanken är att forumet ska bestå av representanter från olika teleope ratörer, mobiltelefontillverkare och berörda myndigheter. − Nödnumret 112 är beroende av telefoni för att kunna hjälpa en nöd ställd. Teleoperatörerna i sin tur har lagar, föreskrifter och EU-direktiv angående nödnumret 112 att ta hänsyn till. En närmare dialog aktö rerna emellan under PTS paraply är därför en förutsättning för att få till en bra samverkan i telefonifrågor så att funktionaliteten för 112 kan säkerställas, säger Björn Skoglund. SOS 19

15SOSK2_insats__teleavbrott_11392.indd 19

2015-06-01 11:13:16

utblick positionering

I glesbygden ger GPSpositionering stora fördelar jämfört med positionering via m obilnätets basstationer.

Mobilen kan bli din livlina

I en nödsituation är det mycket viktigt att den som ringer 112 snabbt kan lokaliseras. Med rätt inställningar kan mobiltelefonen och ny teknik ge exakt positionering och i bästa fall rädda liv. Text: Harriet Öster

När någon ringer 112 är det viktigt att operatören får veta var personen befinner sig. Om den hjälpsökande inte själv kan ange var hen är, kan operatören positio nera mobiltelefonen via mobilnä tets basstationer. Hur noggrant det kan göras beror på hur tätt bas stationerna ligger. I glesbygden kan noggrannheten variera med flera mil och då kan det bli problem för hjälpinsatsen att hitta fram. SOS Alarm kommer snart att in föra en ny teknik för positionering i Sverige, baserad på mobiltelefoner nas exakta GPS-data. Motsvarande teknik togs i bruk vid nödcentra lerna i Finland 2014. Erfarenheter na är mycket goda förutsatt att tele

20 SOS

15SOSK2_utblick_positionering_11387.indd 20

2015-06-01 11:13:20

foto: Jeppe Wikström/johnér

Så fungerar nödpositioneringstjänsten: q Operatören frågar om du har tillgång till en mobiltelefon med internetuppkoppling. q Om så är fallet skickar operatören ett med delande med en webblänk till din telefon. Öppna länken och tillåt att positionsdata sänds. q Genom att öppna länken ställer du dina posi tionsuppgifter till 112-operatörens förfogande. q Operatören ger ytterligare anvisningar.

instruerar de hjälpsökande steg för steg hur de ska göra. Om situationen är väldigt akut kan det hända att instruktionerna inte går fram. Bäst har det fungerat i lugnare situationer, som när någon har gått vilse i skogen, säger Jukka Aaltonen, direktör vid avdelningen för tekniska tjänster på Nödcentralsverket i Finland. fonens ägare kan använda den rätt. Med nödpositioneringstjänsten Smart Locator kan man lokalisera en telefon med några meters exakthet. När någon som ringer 112 i Finland behöver positioneras frågar operatören om den hjälpsökande har en mobiltelefon med internet och GPS-förbindelsen påkopplade. Om svaret är ja skickar operatören ett meddelande med en webblänk till telefonen. Då den hjälpsökande öppnar länken och tillåter att positionsdata sänds, skickas den exakta GPS-positioneringen till nödcentralen. – När vi får 112-samtal som behöver positioneras erbjuder våra operatörer positioneringstjänsten och

I juni 2015 går Nödcentralsverket ett steg vidare genom att lansera en 112-app för mobiltelefoner. Då appen öppnas syns en stor orange ringknapp på skärmen. Genom att trycka på den ringer man 112 sam tidigt som GPS-positionsdata automatiskt skickas till nödcentralen. – Om man av någon anledning inte hela tiden vill ha telefonens nätanslutning och GPS-positionering påslagna är det viktigt att öppna dem åtminstone då man åker på semesterresa eller går ut i skogen, säger Jukka Aaltonen. Nödcentralsverket har samlat in erfarenheter av Smart Locator från nödcentralerna runt om i Finland. Flitigast användes tjänsten under bärplockningssäsongen 2014. Det

” Bäst har det fungerat i lugnare situa tioner, som när någon har gått vilse i skogen.” Jukka Aaltonen

var många som tappade bort sig, mest i de stora skogarna i norra och östra Finland. I 38 fall erbjöds nödpositioneringstjänsten, men man lyckades använda den i färre än tio fall. – Samtliga gånger då det misslyckades var orsaken att de hjälp sökande inte kunde använda sin telefon. Data- och GPS-förbindelserna var inte påslagna och de lyckades inte få på dem trots operatörens instruktioner, säger Kyösti Lehtonen, utvecklingschef för Nödcentralsverket. – Tekniken fungerar utomordentligt i de fall telefonens ägare vet hur man ska använda den. Vi hade en händelse då en person hade gått vilse och drabbats av en olycka ute i terrängen. Tack vare nödpositioneringen fick vi fram hjälp i tid till platsen, säger Kyösti Lehtonen. – Men då man väl gått vilse är det för sent att börja lära sig det man borde övat på tidigare. Det är väldigt frustrerande för både den hjälpbehövande och operatören när man inte får dataöverföringen att fungera. Alla borde lära sig hur den egna telefonen fungerar. SOS 21

15SOSK2_utblick_positionering_11387.indd 21

2015-06-01 11:13:24

” Medborgarna får samma service oavsett var de bor.”

22 SOS

15SOSK2_profil__dan_eliasson_11385.indd 22

2015-06-01 11:13:31

profilen Dan Eliasson

Den snälla polisen Personligt: Dan Eliasson Ålder: 53 år Gör: Rikspolischef. Ansvarig för nya polisreformen. CV: Statssekreterare 2001−2006, tillförordnad biträdande chef på Säpo 2006−2007, generaldirektör för Migrationsverket 2007−2011, generaldirektör för Försäkringskassan 2011−2015. Bor: I Stockholm. Familj: ”Ja.” Läser: Just nu Raymond Carver. Film: ”Min hustru tar gärna med mig på tunga intellektuella filmer, men jag måste erkänna att jag ser väldigt mycket fram emot nästa James Bondfilm.” Lyssnar på: ”Jag får så många intryck på jobbet att jag sällan lyssnar på musik numera. Det blir i så fall någon mjuk pianokonsert.” Fritid: ”Jag är mycket ute i skägården. Har jag tid ser jag gärna en fotbollsmatch i spanska ligan eller Champions League.” Det visste du inte om Dan Eliasson: Var som ung medlem i punkbandet Bad Boo Band.

Dan Eliasson vill vara snäll och omtänksam. Helst ska hela hans polismyndighet vara det. Rikspolischefens första steg är de sju nya regionledningscentralerna som ska göra polisen effektivare. Text: Andreas Utterström

Foto: Ylva Sundgren /TT Nyhetsbyrå

Hans CV är minst sagt i mponerande: statssekreterare, tillförordnad biträdande Säpochef, generaldirektör för Migrationsverket och generaldirektör för Försäkringskassan. Med en sådan rutin i ryggen borde Dan Eliasson ha räknat ut vad det skulle innebära att ta över som rikspolischef den 1 januari i år. Men dubbelarbetet var tuffare än han hade trott. Dels är Dan Eliasson chef för den löpande verksamheten, dels ansvarig för den reform som innebär att Sveriges 21 polismyndigheter tillsammans med Rikspolisstyrelsen slås samman i en ny polismyndighet. Med andra ord fick han ratta det som är många chefers värsta mardröm – en ny organisation. – Det var tungt de första månaderna, men nu börjar jag landa. Det känns som om vi har hittat målbil-

derna och vet vad vi ska göra, säger han. Dan Eliasson har slagit sig ner på en stol i polisens pressrum i Stockholm. Han är klädd i blå kostym, rutig skjorta och prickig slips. På frågan om när han lämnar jobbet med lätta steg passar han på att ge näring åt den bild som tidigare kollegor gärna sprider – den av en väldigt sympatisk chef. – Jag tycker om att vara snäll, så när jag varit lite extra snäll går jag hem med lätta steg. Tunga steg blir det när jag varit tvungen att morra eller när det blir otydligt, när det är oklart hur vi ska lösa vissa frågor. En del i den nya polisreformen är att slå ihop landets 19 länskommunikationscentraler till sju regionledningscentraler. Färre aktörer ska ge bättre samarbete. – I dag jobbar de inte på ett enhetligt sätt. Man har olika kriterier för SOS 23

15SOSK2_profil__dan_eliasson_11385.indd 23

2015-06-01 11:13:33

profilen Dan Eliasson

” Tänk om man skulle skjuta till mer resurser till förskola och skola ...”

vara alltför sentimentala när det gäller hur vi gjort tidigare. I dag kan man ha en virtuell ledningscentral och koppla ihop sig med hjälp av tekniken. En annan del i polisreformen är att öka dialogen med allmänheten. Dan Eliasson berättar engagerat om medborgarlöften, att tillsammans med allmänheten skapa större trygghet. Som exempel tar han Oxelösund, där det varit stökigt. – Nu finns en överenskommelse mellan polis, kommun, nattvandrare och näringsliv där man är överens om vad som ska göras åt saken. Så ska vi jobba i högre utsträckning.

när man ska rycka ut. Reformen innebär att medborgarna får samma service oavsett var de bor. Men kritikerna – och de finns även i Dan Eliassons egen organisation – är rädda för att den viktiga lokalkännedomen kan försvinna. – Jag är helt övertygad om att det kommer att uppstå enskilda situationer där bristande lokalkännedom blir ett problem. Vi måste vara observanta där. Men på strukturell nivå kommer arbetet att bli mycket

bättre: mer enhetligt, rationellt, flexibelt och kompetent.

I Östersund sitter blåljusorganisationerna och SOS Alarm under samma tak i Trygghetens hus (se reportage i SOS 1/2015). Dan Eliasson har varit där på studiebesök och menar att en sådan lösning har många fördelar: – När man jobbar ihop på ett okonstlat sätt bygger man förståelse för varandra. Samtidigt ska vi inte

Dan Eliasson anser att polisen har tillräckligt med resurser, men att de kan användas bättre.

När allmänheten skriker efter fler synliga poliser under stökiga fredags- och lördagskvällar brukar standardsvaret bli att det saknas resurser. Men det håller Dan Eliasson inte med om. – Vi har fantastiska resurser inom polisen, men måste se till att vi jobbar vid de rätta tidpunkterna. Allt handlar heller inte om polisen. Vill vi få bukt med den organiserade brottsligheten måste samhället agera på bred front, menar han. – I mångt och mycket är det inte så våldsamt svårt. Ungefär 12 000 personer står för 56 procent av brotten i Sverige. Tänk om man skulle skjuta till mer resurser till förskola och skola för att fånga upp dem tidigt? Det skulle bli betydligt billigare för samhället än att ta de kostnader som det innebär när de här killarna går in i en livslång kriminell karriär.

24 SOS

15SOSK2_profil__dan_eliasson_11385.indd 24

2015-06-01 11:13:37

Risken är minimal. ,, Jag paddlar alltid nära land.

När något oväntat händer till havs kan det väldigt fort bli väldigt fel. I en kanot eller kajak är du dessutom nära vattnet och har inte så stora marginaler. Just därför är det extra viktigt att snabbt kunna få hjälp. Bara en så enkel sak som att ha mobilen i ett vattentätt fodral, gör att du kan larma om du skulle hamna i vattnet. Om du dessutom är medlem i Sjöräddningssällskapet ingår vår förebyggande utryckning

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

15SOSK2_annons_ssrs_11390.indd 25

för hela familjen. Den innebär att vi kommer och hjälper till när det behövs, långt innan det blir någon akut fara för livet. Vi är den enda organisationen i Sverige som är helt inriktad på sjöräddning. Att rädda liv är vår viktigaste uppgift. Och vi gör det ideellt, utan bidrag från staten. Tack vare 2 000 välutbildade frivilliga sjöräddare kan vi ha jour dygnet runt längs hela svenska kusten och i de stora sjöarna.

Men för att kunna fortsätta behöver vi ditt stöd. Ge ett bidrag eller bli medlem på sjoraddning.se. Där kan du också klicka dig vidare till vår medlemsshop och köpa säkerhetsutrustning som vattentäta mobilfodral. Eller ring 077 -579 00 90 och prata med oss.

Frivilliga sjöräddare sedan 1907. 2015-06-01 11:13:38

utveckling psykvård

Robert Lindgren tror att behovet av akut bilen kommer att vara stort, kanske kan det även behövas fler bilar.

När själen är skälet Varje dygn tar 112 emot ett stort antal nödsamtal från personer med svår psykisk ohälsa. I Stockholms län förstärks nu hjälpresurserna med en egen akutbil för de psykiskt nödställda. – Det är konstigt när de med psykisk ohälsa måste åka polisbil, säger sjuksköterskan Robert Lindgren. Text Johan Wangström

Foto Jonas Larsson

Blåljusen, det förhöjda t aket och den gula färgen. Bilen där psykiatrisjuksköterskorna Ann- Kristin Sigerhed och Robert Lindgren gör sig beredda för kvällspasset ser vid en första anblick ut som vilken ambulans som helst. Men detta är Sveriges första psykiatriska ambulans, även om den egentligen inte får kallas ambulans eftersom den saknar bår. Utrymmet bak i bilen är istället möblerat med ett nedfällbart bord och fyra fåtöljer, för bedömningar och transporter av patienter som mår akut psykiskt dåligt. — Vi måste vara beredda att åka klockan 15, manar Robert Lindgren vid fotograferingen. Så dags inleds nämligen arbetspassen som dagligen sträcker sig till 01, även om de inte alltid går att avsluta vid den tidpunkten. Både han och AnnKristin Sigerhed har lång erfarenhet från psykiatrisk akutvård, men de är nya på ambulansstationen vid

Sabbatsbergs sjukhus och det är många nya apparater och rutiner — Jättespännande, allting är nytt, konstaterar Ann-Kristin Sigerhed som lämnade akutpsykiatrin i Östersund för jobbet i Stockholm. Under några få arbetspass efter projektets start har de redan hunnit möta människor i djup kris på bland annat balkonger, broar och Globens tak. De har konfronterats med vapen och de har delat ut en av akutbilens nallebjörnar. Oväntat många uppdrag har gällt barn och ungdomar. Psykiatrin i Stockholms läns landsting har länge letat efter ett sätt att möta människor i akut psykisk kris, som trots att de drabbats av ett sjukdomstillstånd ofta blir en fråga för polisen. Bara i Stockholms län tog 112 emot över 10 000 suicidlarm 2014. Under en kort period följde personal från psykiatrin på försök med polisen och upptäckte hur tacksam-

” Bilen kommer aldrig att stå still.” Robert Lindgren

ma patienter och anhöriga var för att omhändertas av någon från vården istället för polis. Reaktionen blev ”tänk att vårdpersonal kan komma ut och lösa svåra situationer”, minns Robert Lindgren som också har följt med den utryckande psykiatrin i Bergen i Norge och fick höra av polisen där hur insatserna för psykiskt sjuka kunnat minskas med 80 procent.

I Stockholm funderade man vidare och resultatet blev PAM, enheten för psykiatrisk akut mobilitet, som startade den 30 april i år. Enheten bemannas med två psykiatrisjuksköterskor och en ambulanssjukvårdare. Man gör vissa basala undersökningar, som kontroll av blodtryck och syresättning, men ska inte transportera patienter som behöver somatisk behandling vid exempelvis överdoser. PAM har tillgång till patientens

26 SOS

15SOSK2_utveckling__psykambulans_11391.indd 26

2015-06-01 11:13:40

PAM, psykiatrisk akut mobilitet q Bemannas av två sjuksköterskor med specialistkunskaper inom psykiatri och en ambulanssjukvårdare. qB edömer och transporterar patienter med akut psykisk sjukdom eller allvarliga hot om suicid. qÄ r ett samarbete mellan Norra Stockholms psykiatri och ambulansbolaget AISAB. qÄ r inledningsvis i tjänst dagligen mellan klockan 15 och 01. qU tgår från AISAB vid Sabbatsbergs sjukhus och larmas till ärenden i Stockholms län. qL armas till patienter i samtliga åldrar och med samtliga psykiatriska diagnoser. qF ordonet är specialbyggt efter specifikationer av personalen. qP sykiatrisk ambulans har länge funnits i Ryssland. Finns även i Amsterdam och i Bergen. qF inansieras med statliga medel för psykiatriska satsningar.

Bilen är utrustad med fyra fåtöljer och ett bord, men saknar bår, och får därför inte kallas ambulans.

journal och har befogenhet att läm na patienter hemma. Efter bedöm ning av PAM kan legitimerad läkare besluta om polishandräckning, vil ket skett nästan dagligen under de inledande passen. Man försöker då ta med patienten i sjukvårdsfordo net tillsammans med polis. Det har också varit pass då ingen patient transporterats till sjukhus, vilket borde vara en besparing re dan det, menar Robert Lindgren. Den första prioriteten för PAM är

att medverka som en resurs från psykiatrin vid större suicidlarm, där räddningstjänst, polis och ambu lanssjukvård redan samverkar i snitt två gånger om dagen i Stock holms län. Utöver detta framförs en mängd ”mindre”, men kanske lika allvar liga, suicidhot till exempelvis anhö riga, på Facebook eller i SMS där PAM ska göra bedömningar. Robert Lindgren räknar med att verksamheten blir permanent efter

försöksperioden och gör en jäm förelse med Bergen. − Om folk mår lika dåligt som där kommer bilen aldrig att stå still. Det kommer förmodligen till och med att behövas fler bilar, säger han. Klockan blir 15 och strax ljuder det första larmet, om ett ”allvarligt hot om självmord”. Det har bara gått några minuter in på arbetspas set. Mycket tyder på att Robert Lindgrens bedömning av de psykia triska behoven är korrekt. SOS 27

15SOSK2_utveckling__psykambulans_11391.indd 27

2015-06-01 11:13:44

Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm

posttidning B

Årtalet: 1998

Den anlagda branden startade i diskotekets nödutgång.

Diskoteket blev en dödsfälla Natten mellan den 29 och 30 oktober 1998 inträffade en brand i en festlokal i Göteborg. 63 ungdomar dog och 213 skadades i branden, som är den värsta brandkatastrofen i Sverige i modern tid.

Cirka 375 ungdomar i åldern 12 –25 år hade samlats i en lokal på Hisingen i Göteborg där ett diskotek hade arrangerats. Lokalen var godkänd för 150 personer. Den anlagda branden utbröt i nödutgångens trapphus och eftersom branden startade i ett biutrymme till lokalen tog det en stund innan den upptäcktes. Det första nödsamtalet inkom till SOS Alarm klockan 23.42. Vid tidpunkten för branden var rutinen att ett 112-anrop angående en räddningshändelse i Göteborg kopplades vidare av SOS Alarm till räddningstjänsten i Storgöteborg, RSG. Så gjordes vid diskoteksbranden vilket ledde till förvirring eftersom den som ringde inte insåg att han pratade med en ny operatör. Larmoperatörerna hade också svårt att uppfatta gatuadressen på grund av allt ovä-

15SOSK2_artalet__98__diskoteksbranden_11389.indd 28

sen i lokalen och de många skrikande människorna. Enligt Statens haverikommission, SHK, kan missförstånden ha fördröjt räddningsinsatsen cirka två minuter. SHK gav en rekommendation om att ”klara rutiner” skulle utvecklas för att undvika upprepning. Resultatet blev att SOS Alarm i fortsättningen skötte intervjuer med hjälpsökande. I stället för att koppla över samtalet kopplades räddningstjänsten in på så kallad medlyssning och kunde börja larma ut resurser redan under intervjun. Fyra ungdomar fälldes i tingsrätten för att ha anlagt branden. De uppgav att en av dem hade nekats gratis inträde till festen och därför ville hämnas. Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Björn Andersson, TT Nyhetsbyrån

2015-06-01 11:13:48