SOS nr 3 2015

SO S

” Det finns en tydlig logik i landstingens krav som SOS Alarm behöver möta.”

Eva Fernvall, styrelseordförande i SOS Alarm

En tidning från SOS Alarm Nr 3 2015

Hellre twittra än hjälpa Frivilliga insatser vid sjönöd

Räddningen ett SMS bort Vårdguiden via video

kampen om kompetensen Allt fler sjuksköterskor men ändå brist

15SOSK3_omslag_11660.indd 1

2015-08-31 09:38:44

SO S

Innehåll nr 3 2015

Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner ­du den under www.sosalarm.se/kontakt För frågor om prenumeration, material till tidningen och ­annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: ­Appelberg Tryck: Trydells 2015 Omslagsbild: Jonas Larsson

04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont.

14 Insats Varför behöver nödställda till havs förlita sig på frivilliga?

07 Alarm!

MSB om att samhällsviktig verksamhet bör få eget sändningsutrymme.

17 Profil SOS Alarms nya ordförande sätter befolkningens behov först.

08 Fokus Stor brist trots att allt fler utbildar sig till sjuksköterskor.

20 Effekt Allt fler fotograferar olyckor istället för att hjälpa.

12 Utveckling Vårdguiden 1177 testar videosamtal för döva.

22 Utveckling SOS Alarm en given partner för säkerhetsbolaget.

24 Effekt SMS kallar frivilliga först till olycksplatsen.

28 Årtalet: 1928 Det första ambulansflyget var ett bombplan.

Sjöräddningen bygger på frivilligas insatser och donationer.

Sid 14

Citera oss gärna, men ange ­alltid källan.

foto: olle Waktel

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På regeringens uppdrag ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en central roll i samhällets krisberedskap.112-­uppdraget ska inte drivas med överskott. Den vinst som SOS Alarm redovisar kommer från andra delar inom verksamheten.

SOS Alarms kunder återfinns primärt inom den offentliga sektorn, men även ­andra aktörer inom alarmering och beredskap samt säkerhet och jourtele.

Den eventuella vinst som delas ut går till ägarna svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting, som äger SOS Alarm till lika delar.

2 SOS

15SOSK3_innehall_11662.indd 2

2015-08-31 09:38:46

Sämre väder – färre samtal

foto: olle Waktel

Sommaren har inneburit en del regn och många kan nog vara lite besvikna på det svenska sommarvädret. För SOS Alarm och nödnumret 112 har det dock inte känts lika illa. Vi ser nämligen ett klart samband mellan sämre väder och färre samtal till 112. Sverige är ett fantastiskt land som på många håll har tillgång till hav och sjöar. Men sommaren innebär också högsäsong för båt- och drunkningsolyckor och på sid. 14 kan du läsa mer om sjöräddningen där 70 procent av räddningsinsatserna sköts av frivilliga resurser.

I det här numret av SOS lyfter vi upp problematiken kring den nationella sjuksköterskebristen. Antalet nyexaminerade sjuksköterskor är fler än de som går i pension men ändå räcker det inte till. Hur är det möjligt och hur löser vi det i framtiden? Läs mer om detta på sidan 8.

Under hösten ser SOS Alarm fram emot ett stort visions- och varumärkesarbete. I spetsen står vår nya styrelse ledd av SOS Alarms nytillträdda styrelseordförande Eva Fernvall Markstedt, som från sin tid på Apoteket har stor erfarenhet av förändringsarbete. Eva är det här numrets profil och om henne kan man läsa på sidan 17.

Jag önskar dig en spännande läsning!

Johan Hedensiö VD SOS Alarm

3

foto: peter knutson

foto: Tobias ohls

Intro

frågor till ...

… Svante Borg, förbundsdirektör vid Storstockholms brandförsvar, om samverkanshuset Park1 som aldrig blev av.

Sedan 2011 har Stockholmsregionens blåljus- och krisaktörer arbetat för att förbättra sin samverkan vid allvarliga händelser. En del i projektet Samverkan Stockholmsregionen har varit planerna på ett så kallat samverkanshus, en projekterad fastighet på Kungsholmen som kallats Park1. Med tiden blev frågetecknen kring samverkans­ huset allt fler. Bland annat för att utryckningstiden till vissa delar av Stockholm skulle ha förlängts. Den och en rad andra faktorer gjorde att Stockholms stad lade ner planerna på Park1.

Hur känns det nu när Park1 inte blir av? − Det är mycket blandade känslor. Stockholms brandförsvar var de första som skrev på avtalet för att flytta dit och vi har varit med in i det sista. Vi har lagt ner mycket tid, kraft och skattepengar och det känns tråkigt. Samtidigt får man vara realist om ingångsvärdet för ett

projekt förändras som det gjort här.

Nu gäller det att jobba vidare med den stora frågan; hur fortsätter vi utveckla samverkan med andra aktörer i Stockholmsregionen.

Johannes brandstation är en ­alternativ plats för samverkan mellan blåljusaktörerna. Vad säger du om det? − Det är en lösning med stora möjligheter. Men först gäller det att klargöra förutsättningarna och den diskussionen pågår. Målet är att få till en bra lösning med samlade resurser för alla aktörer.

Vilka lärdomar av Park1-projektet är bra att ha med sig? − Tack vare Park1 finns det i dag en helt annan samsyn än tidigare kring möjligheterna med samverkan mellan blåljusaktörerna i Stockholm. Jag tror att alla inblandade tar med sig insikter som kommer att resultera i fler produktionskluster.

Anne Hammarskjöld

SOS 3

15SOSK3_innehall_11662.indd 3

2015-08-31 09:38:49

Signaler

20 miljoner

kronor läggs de kommande fem åren på att studera hur man kan stärka och bäst organisera räddningsarbete vid olyckor. Det är forskare vid Linköpings universitet som ska bygga upp en ny forskningsmiljö på området ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats”. MSB står för finansieringen av projektet.

Glöm inte…

F LISA 15–17 september, Bohusgården, Uddevalla R akeldagen 15 oktober, Stockholmsmässan, Älvsjö M ötesplats samhällssäkerhet 24–25 november, Kistamässan, Stockholm

Hjälp från ovan Sjöfartsverket har beslutat att räddningshelikoptrar ska kunna nyttjas av den kommunala räddningstjänsten utan ekonomisk påföljd, till skillnad från tidigare då kommunen fakturerats för varje insats. Helikoptrarna är i första hand avsedda att användas för att rädda liv till sjöss, men tanken är nu att de även ska kunna rycka in och hjälpa kommunal räddningstjänst vid livräddning på sjö och land.

Under de senaste tio åren har antalet dödsolyckor i trafiken minskat. Enligt statistik från NTF har nästan 40 procent färre dödsolyckor rapporterats jämfört med 2007.

Dock ser polis och räddningstjänst ett nytt, växande problem när en olycka inträffar i trafiken: i stället för att direkt larma och hjälpa till, så väljer många förbipasserande att ta fram mobilen och ta bilder eller filma. Om du är först vid en olycksplats, hoppa över filmandet och gör följande: 2 Skaffa en snabb överblick över situationen, vad som har hänt, antal skadade etc.

Ring 112.

2 Rädda liv efter förmåga.

2 När räddningspersonal kommit till platsen, gör vad de säger.

2 Är räddningspersonal redan på plats kan du köra vidare.

Läs mer om filmade olyckor på sidan 20.

foto: getty images och istockphoto

Först vid en olycka – så hjälper du till

4 SOS

15SOSK3_signaler_11661.indd 4

2015-08-31 09:38:52

Studie ska minska svarstider Mittuniversitetet och SOS Alarm har inlett ett samarbete för att studera hanteringen av svarstider till nödnumret 112. Under de kommande 2,5 åren kommer man att simulera, analysera och beräkna hur samtal ska kopplas och besvaras på ett effektivt sätt.

30 381

fall av hjärtstopp hos svenskar under de senaste tjugo åren har studerats av ett forskarteam. I de fall hjärt-lungräddning har utförts redan innan ambulans varit på plats, har antalet överlevande dubblerats jämfört med de fall där man har väntat in räddningspersonalen.

af Pet ersens

En stad på (ut)flykt Hur går det till att utrymma en hel stad? Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, står bakom podcasten ”Alla måste ut”, som finns på Youtube. Här kan du höra hur det gick till när man 1961 gjorde ett försök att utrymma en stor del av västra Stockholm. Sändningen tar upp hur man ska agera om en stor olycka inträffar som kräver att invånarna snabbt tar sig från sitt hem och närmaste omgivning.

Foto: Len na rt foto: getty images och istockphoto

Foto: Daniel Zdolsek / TT

För 54 år sedan utrymdes en del av Stockholm på prov. Gatorna stod tomma under flera timmar.

” SOS Alarm bedriver en intressant och viktig verksamhet, och är en central del av samhällets infrastruktur, som gör att människor kan känna sig trygga.”

Eva Fernvall, ny styrelse­ordförande för SOS Alarm Läs mer på sidan 17­– 19

23 personer drunknade i juli i år,

jämfört med 39 förra juli, enligt Svenska Livräddningssällskapet. Orsaken till att siffran är lägre i år, kan ha med vädret att göra. Totalt har 61 personer drunknat till och med juli i år jämfört 91 under samma period 2014.

SOS 5

15SOSK3_signaler_11661.indd 5

2015-08-31 09:38:55

Signaler

11 945

inbrott gjordes i villa eller radhus under 2014. Motsvarande siffra för lägenhetsinbrott var 5 939 och för fritidshus 5 946, enligt Brottsförebyggande rådet.

” Om polisen ska kunna företräda hela Sverige måste dess medarbetare också avspegla hela befolkningen.”

Inrikesminister Anders Ygeman om framtidens polis.

Två minuter avgör I England har man på prov gett de som tar emot larmsamtal två extra minuter för att göra en bättre bedömning av situationen innan en ambulans skickas ut. Försöket har handlat om fall som varit allvarliga, men inte akuta, och har i flera fall istället lösts med råd från läkare över telefon, eller ambulans med lägre prioritet. Det här har gjort att antalet blåljusutryckningar minskat med nära 100 000 under försöksperioden. Försöket pågick i 23 veckor, och under den perioden tog larmtjänsten emot cirka 400 000 samtal.

26%

Så mycket minskar inbrottsrisken om grannarna hjälps åt att hålla koll.

Andra bra åtgärder för att minska inbrottsrisken i hemmet är till exempel att låta radio och belysning gå på timer, så det verkar som om någon är hemma. Låtsas att någon är där – låt lite saker ligga framme på gräsmattan om du är bortrest, till exempel någon leksak eller ett par tofflor, och be grannen parkera sin bil på din uppfart och slänga sina sopor i din soptunna då och då.

Under några dagar i juli satsade Kustbevakningen extra resurser på sjösäkerhet genom förannonserade fart- och nykterhetskontroller över hela landet. Precis som förra året kör fler nyktra och följer gällande regler. Syftet var dels att öka kunskapen om de regler som gäller till sjöss, att öka regelefterlevnaden och dels att ge allmänheten möjlighet att möta Kustbevakningens medarbetare.

Läs mer på kustbevakningen.se

foto: istockphoto

Fler nyktra på sjön

6 SOS

15SOSK3_signaler_11661.indd 6

2015-08-31 09:38:57

Fler insatser efter regnperiod

Alarm!

50 procent fler insatser vid översvämning av vattendrag och andra vattenskador gjordes under 2014, jämfört med året innan. De flesta inträffade i Västra Götaland och Halland under augusti och oktober.

Läs mer på msb.se/RibData/Filer/pdf/27615.pdf

Samhällsviktiga aktörer behöver ett bredbandsnät

Granskning av SOS Alarm

Kommunikation är grunden för all kris- och olyckshantering. Men de aktörer som ska hantera olyckor och kriser kan inte förlita sig på samma kommunikationstjänster och infrastruktur som vanliga konsumenter, de fungerar helt enkelt inte tillräckligt bra. Ska du rädda liv och egendom behöver du kommunikationskanaler som inte drabbas av avbrott, inte avlyssnas, som har täckning även där det inte bor så många människor och som inte konkurrerar om kapaciteten när hundratals människor ska ringa samtidigt.

Dåliga förutsättningar för samhällsviktiga aktörer är kostsamt.

Förutom det lidande som samhällsstörningar kan innebära för enskilda, kostar det samhället enorma ekonomiska resurser.

Riksrevisionen har granskat om regeringen skapat tillräckliga förutsättningar för samhällets alarmering, om regeringens styrning av SOS Alarm är tydlig och om SOS Alarm arbetat kundanpassat och långsiktigt. Resultaten visar bland annat att SOS Alarm har svårt att bedriva en effektiv verksamhet då det är svårt att positionera nödställda om kommuner inte registrerar adresser, att aktörerna i larmkedjan inte kan dela information elektroniskt samt att det saknas möjlighet att stävja okynnessamtal till nödnumret 112. Verkets rekommendation till regeringen är att se över lagstiftningen för att komma till rätta med delar av ovanstående. Staten bör ge SOS Alarm i uppdrag att ta fram en ny teknikplattform som möjliggör ett bättre utbyte av information med andra aktörer i larmkedjan.

Läs mer om granskningen på www.sosalarm.se/granskning

” Delar av 700 MHzbandet ska avsättas för samhällsviktig verksamhet”

foto: istockphoto

Lättare hitta rätt med blåljuskarta En nationell digital blåljuskarta skulle underlätta för att snabbt hitta rätt vid en utryckning. De senaste åren har Lantmäteriet och bland andra polisen, Trafikverket och SOS Alarm undersökt hur kartanvändningen ser ut i dag, och hur den skulle kunna förbättras. Nästa steg blir nu att ansöka om finansiering för att ta fram den här typen av kartfunktion. Tidplanen är att den ska vara klar att använda inom det kommande året.

Just nu pågår det en diskussion både i Sverige och i omvärlden om hur det värdefulla och begränsade frekvensutrymmet på 700 MHz-bandet ska användas. Detta frekvensutrymme används i dag för marksänd TV men blir i Sverige ledigt 2017 och kan tilldelas operatörer som behöver frekvenser för att till exempel förstärka mobiltäckningen i landet.

I samma takt som den ökade digitaliseringen i samhället innebär att mobiltäckningen i Sverige behöver förbättras för invånarna, måste även samhällsviktiga aktörers tillgång säkras. Annars kan det offentliga inte garantera säkra tjänster till medborgarna. Därför anser MSB att delar av 700 MHz-bandet ska avsättas för samhällsviktig verksamhet.

Den säkerhetpolitiska situationen har förändrats, med den förändringen ökar vår insikt om att det offentliga behöver äga och kontrollera vissa av kommunikationsvägarna i landet. Vi får inte riskera att samhällsfarliga intressen kan styra över till exempel polisens och försvarets kommunikationsmöjligheter.

Ett felaktigt beslut om tilldelning i dag kan få allvarliga konsekvenser för medborgarnas trygghet och säkerhet i framtiden.

Internationellt pågår ett samarbete för att aktörer som har uppgifter i olyckor och kriser ska kunna samarbeta i krishantering över landsgränser. I USA och Kanada, Storbritannien och Frankrike har frekvenser tilldelats samhällsviktiga aktörer. Sverige bör följa dessa goda exempel.

MSB har till uppgift att utveckla och tillhandahålla stödsystem för krishantering. I dag används Rakelsystemet för säker kommunikation inom och mellan samhällsviktiga aktörer. Systemet har överlägsen täckning och kapacitet för talkommunikation men när det gäller dataöverföring behöver det utvecklas och kompletteras.

Innan beslut fattas om 700-MHz-bandet vill MSB därför att det utreds hur samhällsviktiga aktörers behov ska säkerställas.

Det möjliggör kloka beslut om hur vi säkrar ett tryggt samhälle i en föränderlig värld.

Minna Nyman Verksamhetschef Rakel och ledningssystem, MSB SOS 7

15SOSK3_signaler_11661.indd 7

2015-08-31 09:39:01

Allt fler vill utbilda sig till ­sjuksköterska och antalet ­nyexaminerade är fler än de som går i pension. Ändå räcker det inte. På många håll är det svårt för vården både att rekrytera och behålla sjuksköterskor med rätt kompetens.

Text: Susanna Lindgren

Foto: Jonas Larsson

8 SOS

15SOSK3_fokus__dragkampen_om_sjuksk_terskorna_11665.indd 8

2015-08-31 09:39:05

fokus rekrytering

Dragkampen om

sjuksköterskorna Angelica Sjödin är avdelningschef på akutkliniken i Falun.

Pusslet med schemaläggning för att täcka sommarens semestrar är över, men hon kan ändå inte pusta ut. Bristen på sjuksköterskor är ett ständigt orosmoment. − Akutsjukvården är en populär arbetsplats. Men hög arbetsbelastning och dåligt betalt gör att vi har svårt att konkurrera med andra som kan erbjuda högre lön, säger hon.

Ingångslönen för en nyutexaminerad sjuksköterska i Dalarna 24 000 kronor, och ungefär så ser det ut i alla landsting. − Det enda vapnet vi har mot dem som erbjuder högre lön är att skapa en spännande arbetsplats.

För att möta sjuksköterskornas krav på kompetensutveckling och för att skapa en mer attraktiv arbetsplats har Landstinget Dalarna under våren påbörjat ett treårsprojekt på akutkliniken i Falun med tio platser för sju veckors rotation mellan tjänst i akutmottagning och ambulans. Flera sjuksköterskor delar dessutom sin tjänst mellan akuten och SOS Alarm (se artikel i SOS 3, 2014). − Det är attraktivt att dela arbetstiden mellan akutklinik/ambulans och att som HMK – högre medicinsk kompetens – ta emot vårdsamtal på 112 här i Falun. På andra landsting vet jag att man varvar tjänster på samma sätt och delar tiden mellan narkos/ambulans eller SOS 9

15SOSK3_fokus__dragkampen_om_sjuksk_terskorna_11665.indd 9

2015-08-31 09:39:08

foto: susanne kronholm/johnér

Lönemässigt är det svårt för landstingen att möta konkurrensen om sjuksköterskorna.

hjärtavdelning/akutmottagning, säger Angelica Sjödin.

2014 tog 3 861 studenter sjukskö­ terskeexamen i Sverige. Enligt ­Social­styrelsen går knappt 3 500 i pension varje år. Det borde rimligt­ vis leda till att antalet sjuksköter­ skor blir fler?

Svaret är både ja och nej. Sedan 1997 år har det totala antalet sjuk­ sköterskor ökat med 1 400 stycken.

Samtidigt har ungefär en halv pro­ cent av landets 170 000 legitime­ rade sjuksköterskor gått över till sysselsättning inom andra närings­ grenar. Det innebär att varje år väl­ jer 850 sjuksköterskor att använda sin kompetens på annat sätt än inom sjukvården. Det kan vara som utbildare av nya sjuksköterskor, som branschexperter på myndig­ heter, organisationer eller företag.

Många blir exempelvis säljare av läkemedel eller sjukvårdsmaterial.

2012 arbetade 15 000 av alla legi­ timerade sjuksköterskor utanför hälso- och sjukvården. − Men 85−90 procent av sjuk­ sköterskorna arbetar inom häl­ so- och sjukvården tio år efter

examen, vilket jämfört med andra utbildningar är en hög sysselsätt­ ningsgrad, säger Hans Schwarz, statistiker inom det Nationella pla­ neringsstödet på ­Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen pekar därför på att det inte finns en allmän brist, ­utan att det framför allt är sjukskö­ terskor med specialistkompetens som saknas, vilket enligt Hans Schwarz innebär att rekryterings­ problemen är lokala. Även Vårdför­ bundet visar i rapporten Vårdperso­ nal sökes (2015) att det är behovet av sjuksköterskor med specialist­ kompetens som ökar mest. Ändå råder det knappast någon tvekan om att även nyutexaminera­ de sjuksköterskor är en efterfrågad bristvara. Titti Josefsson, studieväg­ ledare på sjuksköterskeutbildningen vid Linköpings universitet, kan kon­ statera att av de som tog examen i juni 2015 hade de allra flesta som sökt fått ett jobb redan innan utbild­ ningen avslutats. Vissa hade också kunnat förhandla upp lönen. − Men av 60 som blev färdiga i våras valde ett tiotal att pausa, att

” Bristen på sjuksköterskor skapar en dragkamp där det inte finns några vinnare.”

Hans Karlsson

resa eller göra något annat innan de sökte jobb. Och varje termin är det två eller tre stycken som direkt ­söker sig till Norge. Där får de näs­ tan dubbel lön, ofta fria hemresor och andra förmåner, säger Titti Josefsson.

Tyvärr, tillägger hon, saknas kartläggning över vad som händer efter att sjuksköterskorna fått exa­ men och legitimation. Intressant hade förstås varit att veta var och när de som pausat börjar jobba och hur länge de som väljer Norge fram­ för Sverige blir kvar i grannlandet.

2013 ansökte 1 268 svenska sjuksköterskor om norsk legitima­ tion. Det motsvarar en tredjedel av antalet nyutexaminerade. Flest ansökningar lämnades till Statens Autorisasjonskontor for helseper­ sonell (SAK), Norges motsvarighet till Socialstyrelsen år 2008, då över 2 000 ansökningar gjordes. Sedan dess har siffran successivt dalat. − Att någon söker en legitima­ tion betyder inte att de jobbar där på heltid. Någon exakt siffra på hur många som arbetar i Norge är svår att få fram, säger Hans Karlsson,

Varje år utexamineras cirka 4 000 sjuksköterskor. 3 500 går i pension.

10 SOS

15SOSK3_fokus__dragkampen_om_sjuksk_terskorna_11665.indd 10

2015-08-31 09:39:11

foto: tobias ohls foto: matton collection/johnér

chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Enligt Socialstyrelsen har 7 700 sjuksköterskor med svensk legitimation utvandrat. Denna siffra omfattar inte bara dem som pendlar eller har flyttat till Norge. Här ingår även utländska sjuksköterskor som har skaffat svensk legitimation och som har arbetat här i ett par år men som sedan har återvänt till sina hemländer. − Bristen på sjuksköterskor skapar en dragkamp där det inte finns några vinnare. De enda som möjligtvis tjänar på det hela är sjuksköterskorna som på senare år fått en bra löneförhöjning jämfört med andra grupper, säger Hans Karlsson.

Hårdast är konkurrensen om sjuksköterskorna i storstadsregionerna. Generellt är det svårast att rekrytera till de avdelningar där det krävs service 24 timmar om dygnet, säger han. Sedan hemsjukvården på många platser ligger under kommunens ansvar har konkurrensen ökat även där.

” Varje termin är det två eller tre stycken som direkt söker sig till Norge.”

Titti Josefsson

I Falun delar SOSsjuk­s köterskor sin tid mellan ­l asarettet och SOS Alarm.

Motsvarande ­rotation för sjuksköterskor i ambulanstjänst är en lösning som även kan ge kompetensvinster.

− Kommunerna har en annan möjlighet att locka med högre lön.

Att ge en sjuksköterska ett par tusen mer i lön märks mindre i den kommunala budgeten än om landstingen skulle höja lönen för alla sjuksköterskor. Men egentligen tror jag att lönen bara attraherar i det korta perspektivet. I det långa perspektivet är det arbetssituationen som avgör om du väljer att stanna.

David Liljequist, förbundsombud på Vårdförbundet lyfter också arbetssituationen som en av de största utmaningarna inom sjuksköterskeyrket. − Med ett ökat fokus på beläggning och allt mindre tid för utbildning och övning är det inte märkligt att den största utmaningen blir att behålla de sjuksköterskor man lyckats rekrytera, säger David Lilje­quist.

Ambulansdirigering och rådgivning på SOS Alarm är ett område där det är svårt att behålla personalen, påpekar han. − Det är inget vanligt jobb. Att bedöma en patients tillstånd genom ett samtal per telefon ställer speciella krav. För att få behålla

Vart tog de vägen?

I Sverige finns det cirka 170 000 personer med svensk sjuksköterskelegitimation. Av dem är 106 000 anställda inom hälsooch sjukvård. 36 000 är pensionerade. 15 000 är anställda utanför hälso- och sjukvården, inom utbildning eller annan hälso- och sjukvårdsrelaterad verksamhet.

7 700 har utvandrat. 2 000 finns inom övrig sysselsättning, så som sjukskrivning eller studier.

Ytterligare 2 600 har inte kunnat kartläggas. (2012) 2014 avlades 3 861 sjuksköterskeexamina. Under åren 2006 − 2007 steg antalet till cirka 4 500, men har sedan dess legat konstant kring cirka 4 000 nyutexaminerade sjuksköterskor per år.

Varje år går cirka 3 500 sjuksköterskor i pension.

40 procent av alla landstingsanställda sjuksköterskor jobbar deltid (2011).

Källa: Socialstyrelsen, SKL och Vårdförbundet

kompetent och specialistutbildad personal måste landstingen förstå att detta är en nyckelfunktion i vårdkedjan och inte en transporttjänst.

David Liljequist tror på ökad ­rotation mellan ambulanstjänst och dirigering för att få behålla personalen och lyfter den samverkansmodell som praktiseras i Dalarna som ett bra exempel.

40 procent av alla landstingsanställda sjuksköterskor jobbar deltid.

SOS 11

15SOSK3_fokus__dragkampen_om_sjuksk_terskorna_11665.indd 11

2015-08-31 09:39:14

utveckling videosamtal

Video vässar vårdsamtal Snart kan döva ringa videosamtal till 1177 Vårdguiden, som ofta är den första kontakten med sjukvården. Målet är en mer tillgänglig vård, säkrare råd och bättre vägledning.

Text: Monica Hedlund

Illustration: Caroline Castoriano Gade

Olika former av IT-lösningar bidrar till att förbättra vården på många håll i landet. Just nu genomför 1177 Vårdguiden ett projekt som undersöker möjligheterna för video­samtal till sjukvårdsrådgivningarna.

Projektet ”Videostöd för ökad kvalitet och tillgänglighet” vänder sig i ett första skede till teckenspråksanvändare, som redan har digitala plattformar i hemmet. Det handlar om flerpartsvideosamtal mellan teckenspråksanvändare, teckenspråkstolk och sjuksköterska.

– Döva och deras anhöriga är ­vana vid videosamtal och att ställa­

krav på utformningen. Andra grupper som kan vara intressanta framöver är barnfamiljer och personer som behöver språktolk, säger ­Jonathan Björkehag, ansvarig för projektet på 1177 Vårdguiden.

Förutom 1177 Vårdguiden, som är koordinator, deltar sjukvårdsrådgivningar i flera landsting och Tolkcentralen i Örebro, i projektet.

För att möta krav på tillgänglighet, allt fler äldre patienter och ökad konsumtion av vård försöker kommuner och landsting att tänka i nya banor. Med hjälp av olika tekniska lösningar går det att skapa nya sätt till kontakt som ett komple-

ment till det personliga mötet.

– Det händer mycket på det här området. För tre−fyra år sedan blev tekniken så pass bra att den blev intressant att använda inom vården. Utbyggda fibernät ger också större möjligheter. Nu är det mera en införandefråga, säger Jonathan Björkehag.

Fördelarna med videosamtal är flera. Bland annat kan förtroendet för Sjukvårdsrådgivningen öka när synupplevelsen tillkommer.

– Det har visat sig att cirka 70 procent av kommunikationen mellan människor sker via kroppsspråk.

För en sjuksköterska är det också en fördel att kunna göra bedömningar utifrån en person hon ser. Hon kan också visa exempel på egenvårdsbehandlingar.

Jonathan Björkehags medarbetare samarbetar också aktivt med representanter för liknande projekt, som arbetar med ”Vård på distans” och

12 SOS

15SOSK3_insats__1177_11669.indd 12

2015-08-31 09:39:19

” 70 procent av kommunikationen sker via kroppsspråk.” ”Glesbygdsmedicin” – som till skill­ nad från 1177 Vårdguidens projekt handlar om planerade vårdmöten.

Bland annat har behandling av Parkinsons sjukdom via videokom­ munikation testats på universitets­ sjukhusen i Stockholm, Uppsala, Linköping och Lund. Utprovningen av ny medicin, så kallad telemedi­ cinsk hemtitrering, sker via dagliga videokontakter hemifrån och gör att patienterna slipper vara inlagda på sjukhus.

– Utprovning av rätt dosering på sjukhus tar normalt upp till två veckor. I pilotprojektet med Parkin­ sonpatienter kunde de testa i hem­ miljö och i stället tala videosamtal med läkare och sjuksköterska, säger Jonathan Björkehag.

För närvarande pågår praktiska test med videosamtal till sjukvårds­ rådgivningen för döva i hela landet, men flera landsting är intresserade av att gå in i nästa projektsteg.

– Nu är vi finansierade av Vin­ nova året ut, med möjlighet till för­ längning. Vi siktar på fler pilotpro­ jekt av det här slaget och verklig drift, säger Jonathan Björkehag, som till exempel gärna ser att SOS Alarm skulle vara med.

Det skule innebära att tecken­ språksanvändare som ringer video­ samtal till 1177 för sjukvårdsråd­ givning kan kopplas vidare till ­nödnumret 112 för ett fortsatt video­samtal med teckenspråkstolk.

– Det förs just nu ett samtal om samarbete mellan 1177 Vårdguiden och SOS Alarm, säger Jonathan Björkehag.

Andreas Norrby, tjänsteutveck­ lare och ansvarig för vårdtjänster på SOS Alarm, tycker att bild och video som en del i kontakten för hjälp­ sökande är intressant.

– I dagens samhälle har många en kamera i sin mobiltelefon eller surf­ platta. Bild eller videoöverföring skulle kunna användas för att både underlätta kommunikationen som i fallet med 1177:s projekt, eller vara ytterligare en del i informationen i samband med en olycka eller ska­ da, säger han.

SOS Alarm är delaktigt i ett pro­ jekt som gäller just bildöverföring vid larmsamtal genom forsknings­ samarbetet Tucap på Lindholmen Science Park i Göteborg och har en fortsatt dialog med Vårdguiden 1177 kring projekt med videostöd.

Andra försök med videosamtal Reach 112 var ett EU-finansierat projekt med syfte att prova ny teknik för att underlätta för funktionshindrade att nå nödnumret 112.

I det treåriga projektet deltog 22 samarbetspartner och fem länder, Sverige, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Spanien.

Modellen med ”total konversation” som användes, var utvecklad av det svenska teknikföretaget ­Omnitor. Under ett år kunde döva ringa 112 via videosamtal.

Reach 112 avslutades i juni 2012. I dag får döva anmäla nöd­ situationer via textmeddelanden. sosalarm.se/Vara-tjanster/ 112/Reach-112

SOS 13

15SOSK3_insats__1177_11669.indd 13

2015-08-31 09:39:23

Andra regler vid larm till havs Två av tre räddningsuppdrag till havs utförs av frivillig­organisationen Sjöräddningen.

14 SOS

15SOSK3_effekt__sj_r_ddningen_11667.indd 14

2015-08-31 09:39:28

foto: Olle Waktel/Sjöräddningssällskapet

insats sjöräddning

Om du hamnar i nöd på land är det i första hand samhällets ­resurser som rycker ut. Men till havs gäller andra regler. Här ­bygger uppemot 70 procent av räddningsarbetet på frivilliginsatser.

Foto: ERIK MåRTENSSON/Sjöräddningssällskapet

Text: Sara Bergqvist

När SOS Alarm larmar vidare om en olycka till havs eller på någon av de större insjöarna är det oftast Sjöräddningssällskapet som rycker ut. Organisationen bygger helt på frivilligarbete och donerade medel. Hur kommer det sig att en ideell organisation har fått ett så stort ansvar?

– Bakgrunden sträcker sig ända tillbaka till 1907 då Sjöräddningssällskapet bildades. På den tiden omkom hundratals sjömän varje år och Sverige framhölls som ett skräckexempel under en internationell konferens om sjöräddning. Ett antal redare och andra intresserade beslöt sig därför för att gå ihop och rädda människoliv, berättar Niklas Jendeby, kommunikations- och insamlingschef på Sjöräddningssällskapet.

Sedan dess har Sjöräddningssällskapet utgjort en viktig del av sjöräddningen, och modellen fungerar väl. Alla tjänster utförs helt kostnadsfritt, med undantag för sjöambulanstransporterna som utförs till självkostnadspris.

Fram till 60-talet handlade det

nästan enbart om att rädda yrkesmän inom handelssjöfart och fiske.

Därefter ökade antalet fritidsbåtar snabbt, samtidigt som yrkestrafiken utvecklade sina säkerhetsrutiner.

Det har inneburit att nästan all sjöräddning numera handlar om privatbåtar.

– Till en början var det framför allt fiskare i kustsamhällena som stod för sjöräddningen. I dag handlar det om frivilliga inom alla möjliga yrken, som kanske inte alls har samma vana från början. Därför är utbildning en jätteviktig bit, säger Niklas Jendeby.

De flesta sjöräddarna har jour i snitt en vecka i månaden. Under den perioden får man inte vara längre än 15 minuter från båten, vilket förstås innebär en del inskränkningar i privatlivet.

– Alla sjöräddare gör en helt fantastisk insats och det gäller även anhöriga och arbetsgivare som släpper iväg sina familjemedlemmar och medarbetare. Samtidigt tror jag att många upplever att de får mycket tillbaka, säger Niklas Jendeby.

Många tidningsläsare över hela

Sverige har nog reagerat på Sjöräddningssällskapets dramatiska bild på ett stormigt hav med skyhöga vågor och texten ”Någon som går ut frivilligt i det här vädret?” Tack vare denna och en rad andra uppseendeväckande kampanjer har man på tolv år lyckats öka medlemsantalet från 27 000 till 95 000. Detta har stor betydelse för finansieringen, eftersom hela verksamheten bygger på medlemsavgifter, donerade medel och att mer än 2 000 frivilliga sjöräddare lägger ett stort antal timmar varje år på att rädda liv, miljö och egendom till havs och sjöss.

En av dem som frivilligt ger sig ut i just sådant väder är sjöräddaren Lars Samuelsson, som även är utbildningsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Ibland går vågorna sex meter höga när han och kollegorna från stationen på Käring­ön är ute på uppdrag.

– Våra båtar klarar nästan vilket väder som helst, speciellt de som tillhör Victoriaklassen och som vi själva konstruerar och bygger på varv här på Västkusten. Om de slår SOS 15

15SOSK3_effekt__sj_r_ddningen_11667.indd 15

2015-08-31 14:03:49

foto: Lovisa Åstrand/Sjöräddningssällskapet

insats sjöräddning

” Vi är den enda organisation som har ­sjöräddning som huvudändamål.”

Lars Samuelsson

runt och hamnar upp och ner rätar de upp sig själva. Som tur är så är det inget vi råkat ut för – men vi har testat det på varvet, berättar Lars Samuelsson.

Han menar att det än så länge va­ rit ett relativt lugnt år. Stationen på Käringön som han utgår från är an­ nars den med flest uppdrag i landet, runt 500 på ett år.

– Vi har bogserat en hel del fiske­ båtar som fått problem och en an­ nan gång hjälpte vi till att släcka en båt som brann. Häromdagen var det en båt som körde på grund i hög fart, där våra sjöräddare hjälpte till att ge första hjälpen tills ambulan­ sen kom, berättar Lars Samuelsson.

Men alla uppdrag handlar inte om akuta larm. Sjöräddningssäll­ skapet har avtal med landstingen kring sjöambulanstransporter, bistår Kustbevakningen med miljö­ räddande insatser vid oljeutsläpp och hjälper till med andra samhälls­ viktiga uppdrag.

– Det kan till exempel handla om att köra ut en servicetekniker till

en fyr som slocknat, eller hjälpa hemtjänsten att komma ut till äldre personer på öarna om det är storm, säger Lars Samuelsson.

Dessutom hjälper man sina beta­ lande medlemmar vid motorstopp, grundstötningar och andra problem som inte är akuta. Medlemmarna kan antingen ringa direkt till när­ maste sjöräddningsstation eller till ett centralt nummer som SOS Alarm sköter. Utlarmningen av sjö­ ambulanstransporterna går också via SOS Alarm. Sjöräddningslarm via 112 kopplas däremot vidare och hanteras av Sjö- och flygräddnings­ centralen JRCC. – Totalt handlar det om ungefär 800 sjöräddningslarm per år, där vi hanterar cirka 70 procent. Själva begreppet sjöräddning är en sam­ verkansinsats där alla är skyldiga att hjälpa till, men vi är den enda organisation som har sjöräddning som huvudändamål. Kustbevak­ ningen, försvarsmakten, polisen, kommunal räddningstjänst och andra aktörer hjälper till om de är i närheten, säger Lars Samuelsson.

Sjöräddningssällskapet, SSRS (förkortning av ursprungs­ namnet Svenska Sällskapet för Räddning av Skeppsbrutne) Antal uppdrag 2014: 8 497, varav 748 var sjöräddning och 154 miljö­ räddning/kommunal räddnings­ tjänst Genomsnittlig tid från larm till att lämna kaj: 12 minuter Räddningsstationer: 68 längs med hela Sveriges kust och vid de stora insjöarna Frivilligarbetare: Cirka 2 000 Anställda: 41 Antal båtar: Drygt 220 Kommunikationssystem i båtarna: Rakel, VHF, AIS och mobiltelefoni Betalande medlemmar: 95 000 Intäkter 2014: 145 miljoner kronor, varav 77 miljoner i gåvor, 60 miljo­ ner i medlemsavgifter, 2 miljoner i företagssamarbeten och 6 miljoner övrigt, exempelvis ersättning för sjöambulanstransporter och isbryt­ ning.

Sjöräddningssäll­ skapets uppgifter och uppdragsgivare q Sjöräddning på kommunalt vatten: Den kommunala räddnings­ tjänsten är operativt ansvarig, men Sjöräddningssällskapet utför många av uppdragen q Sjöräddning på statligt vatten: Sjöfartsverket q Övriga samarbetsparter vid sjöräddning: Försvarsmakten, Kustbevakningen, polisen och han­ delsflottan q Sjöambulanstransporter: Landstingen q Miljöräddning: Kustbevakningen q Förebyggande uppdrag: Med­ lemmar q Övriga samhällsviktiga uppdrag: Kommuner, länsstyrelser och landsting

16 SOS

15SOSK3_effekt__sj_r_ddningen_11667.indd 16

2015-08-31 09:39:32

profilen Eva Fernvall

Eva Fernvall är ny styrelse­ordförande för SOS Alarm. Med en gedigen ­erfarenhet och ett starkt intresse för människor, vård och kommunikation är hon redo att möta de utmaningar som SOS Alarm står inför.

Superkommunikatören Text: Anne Hammarskjöld

Foto: Thron Ullberg

SOS 17

15SOSK3_profilen_eva_fernvall_11668.indd 17

2015-08-31 09:39:36

profilen Eva Fernvall

När vi ses på SOS Alarms kontor i slutet av maj, har Eva Fernvall precis tillträtt sin nya roll. I ­medierna har hon ofta utmålats som ganska kortfattad när hon var ordförande för Vårdförbundet, men efter bara några minuters samtal blir det tydligt att det bara är en mediebild. I verkligheten är hon en varm person med ett stort engagemang och nära till skratt.

Eva Fernvall tvekade inte när hon blev erbjuden posten som styrelseordförande för SOS Alarm. I uppdraget ser hon möjligheten att förena sina stora intressen: människor, kommunikation samt hälsooch sjukvård.

– SOS Alarm bedriver en intressant och viktig verksamhet, och är en central del av samhällets infrastruktur, som gör att människor kan känna sig trygga.

En bra styrelse ska bidra med andra perspektiv till företagsledningen, framhåller Eva Fernvall.

– Vårt gemensamma uppdrag och fokus ska vara SOS Alarm som företag. För alla företagsledningar är det viktigt med ett utifrånperspektiv. Alla ledare behöver sådana bollplank.

Eva Fernvall var ordförande i Vårdförbundet under tio år, fram till och med 2005. I dag är hon kommunikationsdirektör för Apoteket AB. Erfarenheterna från Apoteket gör att hon känner igen många av SOS Alarms utmaningar i form av nya krav från kommuner och landsting.

Hon beskriver nuläget som ”en ­intressant brytningstid”.

– Det finns en tydlig logik i landstingens krav som SOS Alarm behöver möta. Krav som innebär en balansgång mellan kvalitet, stordriftfördelar, speciallösningar och priser. Samtidigt är en sammanhållen larmkedja oerhört viktig. Men befolkningens förväntningar på och behov av tjänsterna ska avgöra kvaliteten. Jag är imponerad över SOS Alarms ambition att möta kundernas krav.

Sedan flera år tillbaka ligger Eva Fernvall i topp på kommunikationsbranschens lista över ”superkommunikatörer”. Hon menar att för SOS Alarm handlar god kommunikation om att bygga nätverk och skapa dialog.

– Vi behöver förstå hälso- och sjukvården och räddningstjänsten i stort. Då gäller det att ha breda kontaktvägar med kommuner, landsting och näringsliv på både kommunal- och riksnivå. Det ska uppfattas som roligt att kommunicera och det vill jag bidra till.

En öppen attityd är en förutsättning för god kommunikation, framhåller Eva Fernvall.

– För verksamheter som tidigare var monopolföretag, och då tänker jag både på Apoteket och på S ­ OS Alarm, gäller det att alltid komma ihåg utifrånperspektivet.

Vi behöver värna om goda relationer och stor förståelse för kundens

Personligt: Eva Fernvall Aktuell: ny styrelseordförande för SOS Alarm Bakgrund: biomedicinsk analytiker, ordförande i Vårdförbundet 1994 − 2005, kommunikationschef på Apoteket AB sedan 2005, styrelseledamot i bland annat Sveriges Kommunikatörer och Karolinska institutet.

Familj: Man, två vuxna barn och två barnbarn Bor: i Stockholm och lantställe i Södermanland Om att larma 112: ”Jag har larmat 112 för ambulans flera gånger till landet utanför Nyköping.

Varje gång har jag varit lika nöjd med servicen och utryckningstiden.”

Om sitt motto: ”Jag säger som Tage Danielsson: – Utan tvivel är man inte riktigt klok. Grubblandet har också en betydelse.”

Om irritationsmoment i vardagen: ”Jag vill gärna ha morgontidningarna i tid, jag har ett stort behov av dem till frukost. Men annars… nej. Det är min man som är detaljmänniskan. Men jag blir irriterad om jag inte når fram med det jag vill förmedla.”

18 SOS

15SOSK3_profilen_eva_fernvall_11668.indd 18

2015-08-31 09:39:39

” Det är viktigt med ett ödmjukt ­förhållningssätt och det tycker jag är en del av kulturen på SOS Alarm.”

behov. Därför är det viktigt med ett ödmjukt förhållningssätt och det tycker jag är en del av kulturen på SOS Alarm.

Efter ett långt och framgångsrikt yrkesliv är Eva Fernvalls drivkraft densamma som när hon var barn.

– Min mamma tyckte att jag sprang mellan gårdarna i Kalmar, där jag växte upp, och skvallrade.

Men för mig har det alltid handlat om en sak − mitt intresse för män­ niskor och hur de mår. Jag visste ­tidigt att jag ville arbeta inom vår­ den för att kunna hjälpa andra.

För Eva Fernvall handlar hälsa och välbefinnande om mycket mer än fungerande vård och omsorg.

Hon oroar sig över samhällsutveck­ lingen med ökad segregation och allt fler som lever i utanförskap.

– Ett jämlikt samhälle är alltid bäst för hälsan. Då menar jag ett samhälle som erbjuder sina med­ borgare goda förutsättningar efter var och ens behov och möjligheter.

Jag tror att de flesta av oss vill ha det så. Sedan finns det såklart olika uppfattning om hur vägen dit ser ut.

Hon skrattar gärna och är ge­ nerös med sina erfarenheter och sitt engagemang. Den fackliga karriären beskriver hon som tuff men framför allt som väldigt ­rolig.

Vårdförbundet var en bra skola för en person med ett så stort samhälls­ intresse som Eva Fernvall har.

– Det fanns en stor vilja att genom fackligt arbete åstadkomma föränd­ ringar. Jag lärde mig mycket under den här tiden. Men det viktigaste jag lärde mig var att inte ta allting personligt och att acceptera att alla inte tycker om mig.

Självständigheten fick hon med sig från en trygg barndom med inslag av stort eget ansvar. – Jag är social men inte rädd för att vara ensam. Jag är heller inte rädd för att det blir fel ibland. Redan som barn lärde jag mig att saker och ting ord­ nar sig. På något sätt så blir det så.

När vi ses ligger sommaren fram­ för oss och hon längtar till sin träd­ gård utanför Nyköping , där hon helst kopplar av.

– Jag älskar att vara i jorden och plocka blad. Men min man tycker att vår trädgård liknar en pytti­ panna.

SOS 19

15SOSK3_profilen_eva_fernvall_11668.indd 19

2015-08-31 09:39:41

Att filma eller foto­ grafera olyckor skapar problem både ur en etisk, juridisk och ­säkerhetsmässig aspekt.

Fler skulle kunna fällas för

filmade olyckor 20 SOS

15SOSK3_effekt__olycksfotograf_11674.indd 20

2015-08-31 09:39:50

effekt sekretess

Det blir allt vanligare att vittnen filmar och ­fotograferar olyckor snarare än hjälper till. ­ Det finns lagar som skyddar drabbade mot ­exponering, men de har inte prövats r­ ättsligt.

Text: Anita Emthén

Foto: Johnér

Fredrik Arvidsson är in­ spektör på polisen i region väst.

Han menar att allmänheten överlag visar respekt för polisens och rädd­ ningspersonalens arbete men att det är ett stort problem med perso­ ner som stör insatserna. −­Polisens ansvar på en olycks­ plats är att säkra räddningspersona­ lens arbete men det blir allt svårare.

Problemet är inte att folk filmar, många tycker att vårt arbete är spännande vilket jag har förståelse för. Står de en bit bort, där de inte är i fara eller i vägen, kan det vara okej. Det är när de inte följer våra direktiv som det blir farligt, säger han.

Fredrik Arvidsson minns särskilt en trafikolycka på E6 2013. Lastbils­ chauffören, som körde in i en bro­ pelare, skadades svårt och avled senare av skadorna. Under uppliv­ ningsförsöken vädjade räddnings­ personal om hjälp till personer som stannat för att titta, och där vissa filmade. Ingen reagerade, ingen hjälpte, några åkte därifrån. − Helt obegripligt. Jag blev verkli­ gen illa berörd.

Han menar att media som delar ut tipspengar för bilder och filmer bär en delskuld till beteendet. Där­ emot tror han inte att det går att lagstifta bort.

Fotomontage: Robert Hagström

− Fast vid speciella situationer bör man nog se över juridiken. Det är till exempel bra att det i dag inte är tillåtet att använda mobil vid rat­ ten. Men vi vill jobba förebyggande och då är dialogen minst lika viktig som att skapa nya lagar.

Jörgen Lundälv, docent i soci­ alt arbete vid Göteborgs universitet samt i trafikmedicin vid Umeå uni­ versitet, menar att det finns lagar som skyddar drabbade och rädd­ ningspersonal på en olycksplats.

Problemet är att lagarna inte an­ vänds. − Vi behöver pröva dessa fall i domstol innan vi vet om nya lagar krävs, säger han.

Han tror att räddningspersonal sällan känner till vilka lagar som gäller på en olycksplats och att det handlar om att lagpröva lika mycket som att utbilda.

− Vet exempelvis sjukskötaren att så fort ambulanspersonalen anlän­ der till en olycksplats och lägger handen på patienten börjar hälsooch sjukvårdslagen att gälla och platsen blir ett vårdrum som vilken vårdmottagning som helst? Då trä­ der också sekretesslagen in där man inte får fotografera och filma. − Journalister jobbar efter press­ etik och kan dokumentera utan att använda stora delar av materialet.

Men i dag efterfrågas bilder från privatpersoner som fattar beslut efter en egenuppfattad etiken. Vi har allt mer expressivt våld lagrat på våra näthinnor vilket gör oss av­ trubbade.

Jörgen Lundälv är rädd för att beteendet normaliseras och att vi slutar reagera. − I en fantasi vill jag skicka in en drönare som dokumenterar ett helt olycksförlopp för att objektivt fånga upp vad som händer på en olycks­ plats. De som arbetar där kan inte greppa helheten.

Han menar att behovet av snabbt skydd av integriteten hos olycks­ drabbade inte är tillräckligt i dag. − På samma sätt som man skyddar en åtalad som ska upp i en rättegång med en filt över huvudet bör olycks­ offer skyddas. För få mål drivs till domstol eftersom det är upp till den olycksdrabbade att göra det.

” Platsen blir ett vårdrum som ­vilken vårdmottagning som helst.”

Jörgen Lundälv

SOS 21

15SOSK3_effekt__olycksfotograf_11674.indd 21

2015-08-31 09:39:52

utveckling SOS partner

” SOS Alarm öppnar dörrar” När företaget Elajo installerar säkerhetssystem hos sina kunder erbjuder de en koppling till SOS Alarm. − Det öppnar dörrar för oss eftersom varumärket är så bekant för de allra flesta, säger Tomas Wärnelius, enhetschef på Elajo.

Text: Johan Granath

Larm för personskydd har vuxit och blivit stort de senaste åren. Här två personlarm med positionering.

Foto: Carl-Robert Jonzon

Elajo i Linköping sysslar så gott som uteslutande med säkerhetssystem av olika slag: det mesta inom larm- och övervakningstekno­ logi, liksom personlarm och passer­ system. Företaget säljer tekniska lösningar, installerar och gör anpassningar till kunder efter önskemål och behov.

– Vi har även låssmeder anställda för att kunna erbjuda helhetslösningar, säger Tomas Wärnelius.

För Elajo är partnersamarbetet med SOS Alarm värdefullt, enligt Mattias Andersson som är projektledare och säljare på företaget. Inte minst på grund av att SOS Alarm är ett så välkänt begrepp och varumärke, som alltid funnits, menar han.

– När vi diskuterar installation med en kund dyker i princip alltid frågan upp om vart larmet ska gå.

Då känns det helt naturligt att prata om SOS Alarm, om kunden vill koppla sig till en larmcentral, säger Mattias Andersson.

Om kunden bestämmer sig för att ansluta sig till SOS Alarm, så

Fakta: SOS partnerprogram skapar förutsättningar för kunder att få hjälp med larminstallation samt en lokal försäljningskontakt.

SOS Alarm värnar om denna viktiga säljkanal via sina partner och har ett partnerprogram, SOS Säkerhetspartner, som gör detta möjligt.

Enkelt uttryckt innebär det i praktiken att en aktör − till exempel Elajo – genom partnerskapet kan rekommendera eller föreslå kunder att koppla sitt larm till SOS Alarm.

ser Elajo till att installationsunderlag och kunduppgifter kommer till SOS Alarm, som därefter kontaktar kunden. Tillsammans bestämmer man sedan vilken väg larmet ska ta. Ska det gå vidare till räddningstjänst eller polis? Eller om det handlar om ett driftlarm, till en drift­ enhet som kan skicka ut personal?

– Vi hjälper kunden hela vägen fram till rätt utformning och teknisk lösning, säger Mattias Andersson.

Det är dock kunden som äger den installerade anläggningen.

– Där har vi en intressant eftermarknad för till exempel service och underhåll, ny teknik och nya funktioner.

Elajos filial i Linköping täcker ett geografiskt område som består av Östergötland och stora delar av Småland. Kunderna är främst ­medelstora och större företag.

Bland dem finns statliga verk, ­ledande industrier, flera kommuner och fastighetsbolag.

– Vår vanligaste installation är ett

22 SOS

15SOSK3_utveckling__partnersamarbete_elajo_11670.indd 22

2015-08-31 09:39:53

” På senare år har larm för personskydd vuxit och blivit stort” Mattias Andersson

Elajo har installerat olika säkerhetssystem på en skola i Linköping, för att öka tryggheten för personal och elever samt motverka inbrott och skadegörelse.

larmsystem av något slag. Det kan handla om inbrottslarm, driftlarm och om automatlarm, alltså brandlarm. På senare år har också larm för personskydd vuxit och blivit stort.

Förutom att öppna dörrar innebär partnersamarbetet med SOS Alarm andra fördelar för Elajo, menar Mattias Andersson. Till exempel bidrar det till att utveckla den egna organisationens arbetssätt och kvalitetstänkande.

– Utöver att SOS Alarm står för kontinuitet och kunskap, ger partnerskapet oss även tillgång till kvartalsrapportering och uppföljning av larm och andra funktioner, vilket vi har stor nytta av i vårt kvalitets- och förbättringsarbete.

Dessutom är man som partner prioriterad, berättar Mattias ­Andersson.

Elajo är en koncern som finns på ett 30-tal platser i södra Sverige med verksamhet inom allt från el, energieffektivisering och ventilation till kärnkraftsuppgradering.

Elajo i Linköping arbetar med säkerhet och har anslutit larm till SOS Alarm sedan 1980-talet.

Mattias Andersson kontrollerar att en kortläsare på skolan fungerar som den ska.

– Vi erbjuder våra kunder snabb hjälp om de skulle få problem med sin anläggning, vi kan ofta vara på plats samma dag. Då krävs snabba insatser även från SOS Alarm för att hjälpa oss att lösa situationen.

Kommunikationen med SOS Alarm fungerar mycket bra, vilket är en viktig aspekt av

samarbetet, anser Mattias Andersson.

– Det fungerar alltid och vi har haft representanter från SOS Alarm här hos oss när vi haft funderingar kring vårt arbetssätt. Vi får raka svar och SOS Alarm talar alltid om vad som eventuellt kan förbättras, vilket är värdefullt för oss.

SOS 23

15SOSK3_utveckling__partnersamarbete_elajo_11670.indd 23

2015-08-31 09:39:56

effekt frivilliga Övningen visade att frivilliga som första räddningsinsats kan spara både tid och liv.

Snabbare insats

med frivilliga En älg från ingenstans, en bil som kraschar med våldsam kraft in ett träd. Långt innan räddningstjänsten nått fram kommer ett gäng från byn och räddar liv – ditkallade via SMS från SOS Alarm.

Text: Olof Axelsson

Foto: Kristofer Lönnå

24 SOS

15SOSK3_effekt___vning_i_sundsvall_11666.indd 24

2015-08-31 09:39:58

Efter ett SMS från SOS Alarm rycker Barbro Åsander ut.

Det tog frivilligresurserna mindre än halva tiden jämfört med räddningstjänsten att nå fram till olycksplatsen.

Räddningstjänstens Nils-Erik Jonsson konstaterar att s­ am­arbetet med de frivilliga löpte smidigt.

Barbro Åsander och Lennart Persson praktiserar första hälpen.

Klockan är 18.35 när det piper till i mobilerna hos 20 bybor i det lilla fiskeläget Skatan, ett par mil söder om Sundsvall. Enligt meddelandet som skickats från SOS Alarm har en trafikolycka inträffat på en enslig väg i Konnsjörå, tre kilometer in i skogen.

Tio minuter senare bromsar den första bilen in vid olycksplatsen. Tre privatpersoner skyndar ut och börjar metodiskt ta hand om de skadade.

En man som slungats ut på marken får hjärt-lungräddning. Föraren sitter fastklämd och klagar på ont i nacken. En medtagen och förvirrad man får sin armskada omlagd.

Efter 25 minuter som känns oändligt långa kommer ambulansen och strax därefter styrkan från räddningstjänsten i Njurunda, som klipper av taket på bilen och lyfter

Christina Norlin försöker få kontakt med Torbjörn Thoresson.

ur föraren som redan fått en nackkrage av ambulanspersonalen.

– Det är jättespännande att se hur de jobbar, säger en lättad Christina Norlin när proffsen tagit över.

Den här kvällen deltar hon och cirka 15 andra frivilliga i en övning där forskare från Linköpings universitet studerar samverkan mellan frivilliga, räddningstjänst och SOS Alarm.

Sedan 2013 är hon och grannarna med i pilotprojektet Skydd mot olyckor i landsbygd. Det omfattar tio mindre samhällen i Medelpad dit räddningstjänsten har långt att åka. Efter att ha fått utbildning i bland annat brand och hjärtlungräddning står de frivilliga redo att rycka ut vid olyckor, bränder och sjukdomsfall.

– Vi har en väldigt bra gemenskap här, det känns självklart att ställa upp och hjälpa varandra. Genom att öva får vi upp ögonen för olika praktiska saker, som vem som ska ta med byns gemensamma hjärtstartare, säger Lars Nordström.

Efter övningen sätter sig frivilliga, räddningstjänst, forskare och personal från SOS Alarm vid borden i samlingslokalen vid dans­ banan och fikar.

– Jag tycker att ni gjorde en fantastisk insats. Ni påbörjade hjärtlungräddning direkt och skickade en person till stora vägen för att ta emot ambulansen, säger Thomas Åslin från räddningstjänsten Medelpad. Även Sofie Pilemalm och Rego Granlund, forskare från Linköpings universitet, är imponerade av SOS 25

15SOSK3_effekt___vning_i_sundsvall_11666.indd 25

2015-08-31 09:40:01

effekt frivilliga

Räddningstjänsten Medelpad uppmanar fler att anlita ­f rivilliga som komplement till ordinarie resurser.

Räddningstjänsten har självklart bättre utrustning och kompetens, men som första person på en olycksplats finns alltid något att göra för frivilligresurserna.

”Skadade” Torbjörn Thoresson får hjälp av Bosse Andersson och sjuksköterskan Jeanette Wadell.

” Vi trodde att det skulle vara mer okoordinerat med så mycket folk på platsen.” Sofie Pilemalm, Linköpings universitet insatsen. Med hjälp av varsin kamera och skrivplattor har de dokumenterat samspelet mellan de frivilliga och räddningstjänsten.

– Vi trodde att det skulle vara mer okoordinerat med så mycket folk på platsen, men det flöt på jättebra. Nu ska vi analysera resultaten, en rapport kommer senare i år, säger Sofie Pilemalm.

I skarpa lägen får alla frivilliga i projektet ett SMS med information om vad som hänt. Men vid kvällens övning har ett antal i stället utrustats med kommunikationsverktyget Rakel. Tanken är att SOS Alarm då kan få kvittens från mottagarna och även följa hur de rör sig mot skadeplatsen.

Med Rakel kan man också dra nytta av SOS Alarms tjänst för dyna­misk resurshantering, DRH, som handlar om att styra rätt resurs till rätt plats i en nödsituation. ­Målet är att endast frivilliga som befinner sig i närheten av olycksplatsen kallas in – inte de som exempelvis är bortresta.

Men med facit i hand gick testet av Rakel och kopplingen till DRH inte som man hoppats.

– Tekniken är inte riktigt där än, säger Tobias Andersson Granberg, även han forskare på Linköpings universitet, men som följde övningen från SOS-centralen i Sundsvall.

Ännu så länge har upplägget med frivilliga privatpersoner som kan rycka ut i närområdet bara provats i Medelpad. Erik Hedlund på Medelpads räddningstjänst tycker att fler regioner borde våga prova.

– Problemet är att det kräver ganska mycket resurser genom att vi ska hålla i utbildningar och så vidare.

Forskaren Tobias Andersson Granberg tror att upplägget kommer att sprida sig, men långsamt.

– Antalet skarpa lägen, alltså där frivilliga ryckt ut, är ganska få vilket möjligen gör att andra avvaktar.

Och skulle det hända att en frivillig skadar sig, riktas skarpa ögon mot den som initierat det, säger han.

Tusentals kan få hjälp

Appen leder fram till olycksplatsen

Projektet Skydd mot olyckor i landsbygd omfattar tio samhällen i Medelpad. I slutet av 2015 ska antalet vara uppe i tolv. Varje grupp består av i snitt 15 personer som vakar över 150 − 500 personer i närområdet. Vid övningen i Skatan kallades 20 frivilliga, varav 15 deltog.

Till skillnad från exempelvis frivilliga brandkårer får deltagarna ingen ersättning. Ett alternativ är att samarbeta med exempelvis väktare som rycker ut innan räddningstjänsten kommer fram. Detta har blivit allt vanligare runt om i landet.

SOS Alarm är med i flera projekt som syftar till att ta fram en app för mobiltelefoner som underlättar kommunikationen med frivilliga. Tanken är att man enkelt kan kvittera larmet och få tydlig vägledning till olycksplatsen via en karta. Det går också att lägga in information om exempelvis hjärt-lungräddning och kontaktuppgifter. På sikt ska det även gå att larma frivilliga från andra byar om de råkar befinna sig nära en olycksplats.

26 SOS

15SOSK3_effekt___vning_i_sundsvall_11666.indd 26

2015-08-31 09:40:04

Jourhavande

PRĂ„ST akut samtals- och krisstĂśd

telefon 112 chatt digitalt brev www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

15SOSK3_annons_11672.indd 27

2015-08-31 09:40:04

Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm

posttidning B

w

Årtalet: 1928 ­

Sverige var ett föregångsland i fråga om sjuktransporter med flyg.

Röda Korset hade ansvaret för ambulansflygningarna ändå fram till 1935. Här ett ambulansplan av typ Junker, 1928.

Från bombplan till ambulanshelikopter Idén med ett svenskt ambulansflyg kom från ­generalfältläkaren Fritz Bauer som hade tjänstgjort som chefskirurg under Första världskriget. Han visste hur viktigt det var att snabbt forsla skadade till sjukhus. Planet, som köptes in av Röda Korset med bidrag från staten, hade tidigare varit ett franskt bomb- och spaningsplan. Den första flygningen ägde rum 13 juli 1924. Planet blev dock ­aldrig särskilt populärt och 1926 togs det ur aktiv tjänst efter 100 ambulansflygningar.

I slutet av 1940-talet började man använda en ambulanshelikopter, men den var mycket dyrare att flyga och användes därför bara för akuta flygningar från olycksplatser.

På 70-talet grundades affärs- och taxibolaget ­Viking Air AB, och 1979 renodlade företaget verksamheten och bytte namn till Svensk Flygambulans. Samma år köpte de sitt första­specialutrus-

15SOSK3_artalet__ambulansflyg_11664.indd 28

tade flygplan med plats för två liggande och två sittande patienter. 1989 övergick företaget till att vara ett av SOS Alarm helägt dotterbolag och året därpå ändrades namnet till SOS Flygambulans. I dag är verksamheten såld och en del av Scandinavian Air Ambulance, SAA, som är Nordens största ambulansflygföretag.

SAA har idag sju flygplan och 14 helikoptrar i sin flotta. Ambulansflygplanen är stationerade i Göteborg, Stockholm Arlanda, Umeå och Luleå och bolagets helikopterbaser återfinns i Gällivare, Lycksele, Östersund, Uppsala, Stockholm och Visby.

Flygkoordineringscentralen ligger i Skellefteå och har ett nära samarbete med SOS Alarm. Totalt flygs ungefär 13 500 patienter per år.

Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Röda Korset/TT Nyhetsbyrån

2015-08-31 09:40:06