SO S
En tidning från SOS Alarm···Nr 1 2015
profilen, sidan 24
” Det händer mycket i omvärlden som påverkar SOS Alarms möjlighet att lyckas med sitt uppdrag.” Gunilla Lundquist, Riksrevisionen
Experterna siar i kristallkulan om de kommande tio åren.
Analys gör Stockholm säkrare
r e t f e g n i n a p s På
framtidens alarmering
15SOSK1_omslag_10912.indd 1
Hjälpen kommer snabbare än du tror Trygghet under samma tak
2015-02-24 11:57:56
SO S
Innehåll nr 1 2015
Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt
04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont.
16 Effekt I Östersund samlas samhällets hjälpfunktioner i ett kvarter.
07 Alarm! Karin Andersson vill se snabbare lagändring om VMA till mobiler.
20 Utveckling Beslutsstödet ger rätt diagnos snabbare.
08 Fokus Hur ser förutsättningarna ut för alarmeringstjänsten 2025?
22 Effekt Hjälpen kommer fram fortare än du tror.
12 Utveckling Säkerhetsarbetet i Stockholm bygger på analys och samverkan.
24 Profil Gunilla Lundquist granskar SOS Alarms uppdrag.
14 Insats SOS-operatörens initiativ g jorde skillnad under skogsbranden.
28 Årtalet: 1991 ”Miraklet i Gottröra” satte fokus på svensk flygsäkerhet.
För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Trydells 2015 Omslagsbild: Rickard Grönkvist Nästa nummer av SOS kommer ut i juni 2015. Citera oss gärna, men ange alltid källan.
”Varför jobbar inte alla så här?” Den frågan ställer sig personalen i Trygghetens hus i Östersund.
foto: david lundmark
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.
2 SOS
15SOSK1_tre_fragor_10914.indd 2
2015-02-24 11:35:37
foto: david lundmark
Flera spännande år framför oss ”Jag följde inte regelboken, men de små chanser man har, de måste man ta ibland.” Så beskriver SOS-operatören Lise-Lotte Bäckström sin insats under förra sommarens stora skogsbrand då hon frångick vanliga rutiner för att rädda livet på en man som var fast i lågorna. Lise-Lottes berättelse (som du kan läsa på sidan 14) beskriver ett av miljoner nödsamtal som våra SOS-operatörer får ta emot varje år. De senaste fyra åren har andelen nödsamtal till 112 ökat med 22 procent. I detta nummer av SOS ligger mycket fokus på trender och framtids visioner. I artikeln ”Alarmering i kristallkulan” på sidan 8 beskriver vi några av utmaningarna för framtidens alarmering. En trend som vi redan ser är behovet av ökat samarbete mellan olika samhällsaktörer. Följ med till Trygghetens hus i Östersund där de flesta samhällsviktiga aktörer är samlade (sidan 16) och ta del av det proaktiva säkerhetsarbetet i Stockholms Stad (sidan 12). Som samhällsaktör är det viktigt att SOS Alarm är med i den snabba utvecklingen för att på olika sätt möta våra invånare och intressenter. Vi har många spännande år framför oss. Jag önskar dig en trevlig läsning!
Johan Hedensiö vd SOS Alarm
3
foto: privat
foto: Tobias ohls
Intro
frågor till ...
… Anders Olausson, eldsjäl i Stugun i Jämtland som kämpar för att byns hjärt startare ska gå att nå för alla invånare, inte enbart när räddningstjänsten är bemannad.
Hur började ditt engagemang för hjärtstartare? – Eftersom jag själv är hjärtpatient började jag kolla upp var närmaste hjärtstartare fanns i Stugun. Enligt appen Rädda Hjärtat fanns det nämligen ingen hjärtstartare registrerad i Stugun. Under min efterforskning hörde jag att f öretagarföreningen skaffat en hjärtstartare och att den fanns inlåst hos räddningstjänsten, som bara är på plats deltid. Vad tyckte du om det? – Det är tråkigt att det finns dyra hjälpmedel som inte går att använda för att de inte blivit utplacerade,
och vad jag vet så har den funnits där i många år utan att någon kunnat använda den. Var tycker du att hjärtstartaren bör placeras? – Någonstans där privatpersoner kan få tag på den dygnet runt. Tid är väldigt viktigt vid ett hjärtstopp, och för oss som bor lite avsides är det viktigt att snabbt kunna hjälpa varandra i väntan på ambulans. – Mitt förslag är därför att placera ut hjärtstartaren på ålderdomshemmet i byn där det finns personal dygnet runt. Text: Carola Ålstig Andersson
SOS 3
15SOSK1_tre_fragor_10914.indd 3
2015-02-24 11:35:44
Signaler
3,3 miljoner
Allt fler nödsamtal tolkas Under 2013 hade SOS Alarm 241 begäran om tolkade nödsam tal, 2014 var de 1 595, en ökning med 562 procent. SOS Alarm kommer under det närmaste året att analysera den kraftiga ökningen, men kan redan konstatera att detta är en tjänst som behövs och behöver utvecklas, även om den inte ingår i de krav som staten ställer genom alarmeringsavtalet.
foto: Ingemar Lindewall/Johnér
samtal togs 2014 emot på nödnumret 112. Mellan 2010 och 2014 har andelen skarpa nödsamtal ökat med 22 procent. Läs mer om 112 i Sverige i 112-rapporten 2014 på sosalarm.se/rapporter
Samverkanswebben som app Vill du ha snabb information om händelser inom ett visst område? Den nya Samverkans appen är en vidareutveckling av SOS Alarms tjänst Samverkanswebben. Appen ger dig information om bland annat räddningsinsatser, trafikstörningar, telestörningar och vädervarning ar. Samverkansappen finns nu tillgänglig att ladda ner på Google Play och App Store. Läs mer på sosalarm.se/samverkansappen
Vårdpersonalen nöjd med patientsäkerheten Vårdens medarbetare tycker att samarbe tet kring patientsäkerheten fungerar bra och öppet inom den egna enheten. Däremot kan det brista mellan olika enheter. Det visar rap porten Patientsäkerhetskultur från Sveriges kommuner och landsting. Även om den egna enheten fungerar bra anger vårdpersonalen att: u De är kritiska till den högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet. u Många händelser inte rapporteras. u De har en hög arbetsbelastning. Två förändringar på nationell nivå är tydliga sedan de förra mätningarna genomfördes (2010 – 2011): u Informationen och stödet till patienten vid en negativ händelse har förbättrats. u Rapportering och kommunikation kring av vikelser har försämrats.
SMS-livräddare Årets projekt 2014 Det världsunika projektet SMS-livräddare har haft stor framgång med att rädda fler personer som fått hjärtstopp i Stockholm. Över 10 000 privatpersoner har anmält sig som livräddare och får ett SMS från SOS Alarm om någon i deras närhet drabbas av hjärtstopp. Nu har SMS-livräddare utsetts till Årets projekt 2014 av mediekon cernen IDG. cio.idg.se/awards Juryns motivering lyder:
” Ett lysande exempel på hur IT kan användas för att skapa sann nytta. Hur modern teknik kan lyfta fram det bästa i oss som människor, och det med livsavgörande effekt.”
Hesa Fredrik i mobilen Den 1 februari lanserades ett nytt steg i SOS Alarms uppdrag att ta fram ett nytt modernt komplet terande system för Viktigt med delande till allmänheten, VMA. − Det innebär att allmänhe ten, förutom varning via talsvar till fast telefon, nu också kan bli varnad via SMS. Men det gäller bara
adressregistrerade mobiltelefoner eftersom vi fortfarande väntar på en lagändring för att kunna positio nera mobiltelefoner i ett drabbat område, säger Karin Andersson, tillförordnad Affärsområdeschef 112, Räddning och Krisberedskap, SOS Alarm. Läs mer på sidan 7
4 SOS
15SOSK1_signaler_10915.indd 4
2015-02-24 11:35:49
Svenskar har bäst koll på 112
foto: anna larsson/Johnér
Hela 97 procent av alla svenskar vet att de ska ringa 112 vid en nödsituation. Det är mer än i något a nnat EU-land, förutom Finland. Det visar EU-kommissio nens Eurobarometer 2014. Däremot är det fort farande relativt få svenskar, 69 procent, som vet att nödnumret 112 gäller i hela Europa.
Organisationen Mind arbetar bland annat för ungas psykiska hälsa.
Prisas för psykisk hälsa Organisationen Mind fick ett av fem delpris när Sveriges kommuner och landsting delade ut Psynk priset den 28 januari. Mind mottog priset för sitt långvariga, nydanande och viktiga arbete för barns och ungas psykiska hälsa. Ett arbete som bland annat resulterat i ”Föräldratelefonen”, ”Äldretelefonen” och ”Självmordsupplysningen”.
Korrekt tid och position Korrekt angivelse av position och tid har blivit kritiska faktorer för många viktiga samhällsfunktioner. Vid störning i tids- eller positionsuppgifter kan till exempel samhällsviktiga system och tjänster sluta att fungera. Kunskapen om tids- och positionsberoenden är bristfällig, enligt rapporten Vikten av var och när från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporten riktar sig främst till IT-ansvariga och de som arbetar med riskhantering och informationssäkerhet i en organisation.
Hallå där… … Mia Bartelson Enayatollah, ny chef för Public Affairs och Kommunikation på SOS Alarm. Vad vill du att allmänheten och intressenter ska förknippa med SOS Alarm? − Min förhoppning är att de ska hysa förtroende för SOS Alarms roll som samhällsaktör. Vår mission är att verka för ett tryggare samhälle, där individen står i centrum. Har du någon egen erfarenhet av att larma 112? − Ja, två gånger. Första gången var rätt dramatisk och har berört mig. Det var en grupp barn på en skateboardbana. Redan på långt avstånd syntes det att det var oro i gruppen. När jag närmade mig såg jag att det låg en gosse i 12−13 års ålder på rygg. Han jämrade sig och var vid medvetande, men blödde från bakhuvudet. De andra barnen hade försökt att ringa efter ambulans. Jag virade en t-shirt om hans huvud för att stoppa blodflödet och ringde själv 112. Jag var ganska stressad och ringde två gånger innan ambulansen kom. Men pojken klarade sig. Andra gången var inte lika dramatisk. Min väninna ramlade ihop i en hög när vi spelade squash. Hennes hälsena hade gått av. Har din egen bild av SOS Alarm ändrats sedan du tillträdde din tjänst? − Ja, jag har förstått att SOS Alarm är så mycket mer än nödnumret. Det finns en bredd som jag inte hade en aning om tidigare. Jag har varit med på medlyssning av 112 en fredagkväll och sett hur otroligt professionellt SOS-operatörerna jobbar, men samtidigt blev jag beklämd av allt elände som finns i samhället. Jag har också hunnit besöka ytterligare en SOS-central
och mött det patos och den värme som medarbetarna känner för sitt uppdrag. Vilka ser du som de stora utmaningarna i SOS Alarms kommunikation? − Det finns ett strikt regelverk som begränsar vad vi som vård givare får säga. Men det finns samtidigt många möjligheter att prata om det arbete vi gör inom till exempel säkerhet- och jourteletjänster. Jag ser mest möjligheter. − Jag tillhör inte dem som per automatik tycker att alla måste veta exakt vad vi gör. Det viktiga är att vi alltid utför vårt arbete med hög kvalitet och att allmänheten och våra ägare och kunder hyser förtroende för oss. Med en öppen och transparent kommunikation kan vi bidra till det målet.
Mia Bartelson Enayatollah kommer närmast från Business Sweden där hon var public affairs- och kommunikationsdirektör. Tidigare har hon även arbetat som informationsdirektör för Fastighetsägarna Stockholm, seniorkonsult vid PR-byrån JKL, departementssekreterare i regeringskansliet och som effektivitetsrevisor vid dåvarande Riksrevisionsverket. SOS 5
15SOSK1_signaler_10915.indd 5
2015-02-24 11:35:56
Signaler
21%
färre omkom i brand
Ida Texell, förbundsdirektör och räddningschef på Brandkåren Attunda
foto: Magnus nyman/johnér
i Sverige under 2014 jämfört med 2013. Totalt omkom 76 personer 2014, visar statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
” Det är dags för en nollvision för alla olyckor, med ett strukturerat åtgärdspaket …”
Du har slag it fel nu m me r …
SOS Alarm nominerat
60 procent av alla samtal till nödnumret 112 var ”skarpa” under 2014. Det är högst andel i hela EU. Men fortfarande kommer det in många samtal som borde ringts till annan mottagare. Eller inte alls: u En kvinna ringer 112 för att hennes kylskåp slutat fungera. SOS-operatören försöker förklara att han inte kan hjälpa henne med det på nödnumret, utan att 112 enbart är för hjälp med ambulans, polis och räddningstjänst. Damen svarar: ”Ja, men skicka en ambulans då så får vi se om de kan hjälpa mig.”
uE n kvinna ringer och vill ha hjälp med att få tag på taxi. uE n man ringer och vill veta varför lokaltidningen inte har kommit på två dagar. uE n kille som ska sova över i vindskydd ringer 112 och säger att det finns en mängd vildsvin i trakten. Han är rädd och undrar om dessa anfaller människor. u ” Kan ni ringa och väcka mig i morgon? Jag har en läkartid klockan tio och jag får inte till min väckarklocka och nu har jag varit uppe lite för länge så jag är rädd att försova mig.”
I sommarens stora skogsbrand i Västmanland fanns många hjältar i form av räddningspersonal, allmänhet och andra som gjorde sitt yttersta för att bekämpa elden och hjälpa de drabbade. European Emergency Number Association, EENA, har nu nominerat SOS Alarm till utmärkelsen ”Outstanding Rescue Award” för insatserna i skogsbranden. − Fantastiskt roligt. Våra medarbetare arbetade hårt dygnet runt för att dirigera hjälpen dit den behövdes och vi hade även en stor roll i informationssamordningen genom informationsnumret 113 13, säger Johan Hedensiö, Vd SOS Alarm. Priset delas ut den 22 april i Bukarest, Rumänien. Läs mer om en av de fantastiska insatser som gjordes under skogsbranden på sidan 14.
Samverkan vid samhällsstörningar I slutet av 2014 presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rapporten Gemen samma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Rapporten är ett resultat av ett tvåårigt projekt med syfte att aktörer lättare ska kunna agera tillsammans och att samhällets resurser
utnyttjas mer effektivt. Grunderna innehåller både sätt att tänka och arbeta när det inträffar sådant som hotar eller skadar det som ska skyddas i samhället. – Nu har vi en gemensam grund att stå på. Vi ser ett stort värde i att grunderna är resultatet av ett brett samarbete, med många inblandade
aktörer, både experter, praktiker och forskare, säger Helena Lindberg, generaldirektör vid MSB. – Många arbetar redan utifrån de förhållningssätt och arbetssätt som presenteras, men det är första gången vi har ett gemensamt dokument att enas kring, säger hon. Läs mer på: goo.gl/ZpUmVu
6 SOS
15SOSK1_signaler_10915.indd 6
2015-02-24 11:36:01
En hjärtesak för Scandic Att en hjärtstartare finns i närheten kan rädda liv, men det kan vara svårt att veta var närmaste finns. Därför installerar hotellkedjan Scandic hjärtstartare på samtliga sina svenska hotell. För att öka kunskapen om hjärtstopp har Scandics personal även utbildats i HLR och första hjälpen.
Liten förändring gör stor skillnad Omvärldsförändringar under en längre tid gör att SOS Alarm har genomfört en mindre om organisation i företaget. Oförändrade anslag för det statliga avtalet, ett snabbt övertagande av Fyrklöverlandstingen med små marginaler samt en markant ökning av skarpa nödsamtal de senaste åren har gjort det svårt för SOS Alarm att uppfylla ägarnas mål. − Vi har under 2014 arbetat fram en ny organi sation för att bättre kunna möta kundernas krav på en stärkt lokal närvaro. Det gör att vi kommer att kunna hantera och förebygga olika händelser på ett ännu bättre sätt än i dag, säger Johan He densiö, Vd SOS Alarm. Nytt efter förändringen är även att SOS Alarm nu drivs i två verksamhetsområden istället för tidigare fyra: Alarmering och Beredskap samt Säkerhet och Jourtele. Den nya organisationen sjösattes den 1 januari 2015.
Bättre informationsöverföring vid strokefall För att minska dubbelarbete och öka andelen patienter som får propplösande behandling vid stroke behövs gemensamma termer genom hela den akuta strokekedjan och system som kan prata med varandra. Det konstaterar Bengt Arne Sjöqvist som driver ett nytt forskningsprojekt vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Projektet kommer bland annat att pröva två tekniker för videokommunikation. Den ena är en lösning för neurologisk konsultation på distans. Det andra är en mobilapp som ska göra det möjligt för hjälpsökande att få hjälp och råd av ambulansdirigent via video. Under 2016 beräknas teknikerna testas i skarpa fall.
Alarm!
Krisen väntar inte Snabbare varningar till allmän heten kan rädda liv i kriser. SOS Alarm har i dag teknik för att skicka Viktigt meddelande till allmänhe ten, VMA, till alla mobiltelefoner inom ett drabbat område. Men det krävs en lagändring innan tekniken kan användas. Frågan är hur länge utsatta ska behöva vänta? Den 2 januari lämnade regering ens utredare Erik O. Wennerström in sitt betänkande om en lagändring för VMA. Den ska göra det möjligt att förmedla VMA till mobiltele foner i ett drabbat område i händel se av en allvarlig olycka eller kris. SOS Alarm har efterfrågat lag
” Sveriges invånare får vänta på något som redan är en själv klarhet i många andra länder ...” ändringen sedan uppdraget om att inrätta ett nytt kompletterande tekniskt system för VMA kom från regeringen i februari 2013. I väntan på beslut om lagändring har SOS Alarm arbetat fram ett nytt tekniskt VMA-system. Det är driftsatt för snabb kommunikation till fast telefoni och adressregistre rade mobiltelefoner vid kriser och andra stora händelser. SOS Alarm har även tagit en rad initiativ för att påskynda processen när ett beslut väl är taget. Till exempel är två av fyra mobiloperatörer redan är klara för ett samarbete om VMA via mobil telefoni. All teknik har färdigställts för att snabbt driftsätta systemet som möjliggör positionering av mobiltelefoner i ett drabbat område. Erik O. Wennerström föreslår att
en lagändring träder i kraft först den 1 januari 2016. Det innebär ännu ett år där Sveriges invånare får vänta på något som redan är en självklarhet i många andra länders krisledningssystem. En möjlighet att få snabbare varning i en kompletterande informa tionskanal som för de allra flesta är mer tillgänglig än de traditio nella VMA-kanalerna som radio, TV och utomhustutor (så kallade Hesa Fredrik). Den stora skogsbranden i Väst manland och översvämningarna i sydvästra Sverige under somma ren 2014 visade hur stort behovet av detta system är. Har vi råd att invänta nya eventuella kriser och allvarliga händelser med vetska pen om att vi snabbt hade kunnat varna invånare i de drabbade om rådena om inte en lagändring var i vägen? Kan vi verkligen vänta ännu ett år på att ge våra medbor gare den tryggheten? SOS Alarm föreslår istället en kortare remissrunda då de vikti gaste samverkansaktörerna redan är vidtalade och positivt inställda till förslaget om lagändring. Vi dare föreslår SOS Alarm att lag ändringen träder i kraft så snart som möjligt efter implementering av den tekniska plattformen hos mobiloperatörerna istället för att vänta till den 1 januari 2016. Ju tidigare ett beslut tas, desto tidigare kan vi öka tryggheten för alla i vårt land.
Karin Andersson tillförordnad Affärsområdeschef 112, Räddning och Krisberedskap, SOS Alarm SOS 7
15SOSK1_signaler_10915.indd 7
2015-02-24 11:36:05
8 SOS
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 8
2015-02-24 11:49:42
fokus framtiden
Alarmeringen i kristallkulan Hur ser behovet av alarmeringstjänsten ut 2015? Utvecklingen i teknik, demografi och tjänster ger många nya möjligheter, men ställer även nya krav. SOS listar fem viktiga trender de kommande åren. Text: Lars Österlind
Illustration: Rickard Grönkvist
Termen Smartphone an vändes första gången 1997 vid lan seringen av Ericsson GS88. Det var en koncepttelefon och tillverkades därför bara i 300 exemplar. Tio år senare fick den smarta telefonen sitt verkliga genombrott. Vid den tiden var Mats Olsson, konsult och framtidsforskare på Kairos Future, med och utvecklade en framtids studie om morgondagens hälsokon sument. Då räknades inte smart telefonen in som en faktor som skulle påverka samhällsutveckling en. Åtta år senare ser det väsentligt annorlunda ut.
– Den smarta telefonen har för ändrat allting. Den är ett föränd ringsnav för välfärdssamhället och för SOS Alarm. I den finns häv stångseffekten och förändringskraf ten, säger Mats Olsson med efter tryck.
Enligt Mats Olsson är ny teknik en av fem globala drivkrafter som påverkar vårt samhälle på alla plan, nationellt, regionalt och lokalt. An dra globala förändringskrafter är den pågående globaliseringen, demografiska förändringar, en för skjutning i värderingar på grund av
generationsskifte samt förändringar av klimatet. Vad vi än sysslar med och vad vi än tycker om dessa drivkrafter, be höver vi förhålla oss till dem efter som de påverkar oss. De fem driv krafterna står nämnda som grund förutsättningar i framtidsstudien Vägval för framtiden som Kairos Future varit med att ta fram tillsam mans med experter på Sveriges kommuner och landsting, SKL. På nästa uppslag listar vi fem trender som kommer att påverka alarmeringstjänsten under de när maste fem–tio åren. SOS 9
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 9
2015-02-24 11:49:48
fokus framtiden
I SKL:s rapport Vägval för framtiden, som publicerades 2014, listas 15 trender som påverkar det kommunala uppdraget. Utifrån rapporten och från samtal med Mats Olsson, konsult och framtidsforskare på Kairos Future, Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL och Gunnar Bergström, Tjänsteägare 112, SOS Alarm, listar vi fem trender som vi tror kommer att påverka framtidens alarmeringstjänster under de närmaste fem – tio åren.
Bättre teknikstöd
Högre krav från medborgare Det generella välståndet ökar samtidigt som ny teknik utvecklas i snabb takt. Det gör att medbor garna förväntar sig ha tillgång till offentliga tjäns ter via många kanaler. Medborgaren är påläst, mobil, uppkopplad och förväntar sig att servicen alltid finns tillgänglig direkt. – Medborgaren förväntar sig bättre vård och att kvalificerade bedömningar görs tidigt, redan innan personen lyfts in i ambulansen. Det ökar behovet av ny teknik, både för dirigeringen av bilar och i ambulanserna, säger Gunilla Glasare. Ett annat område som ökar kraven på alarme ringstjänsten är det mångkulturella Sverige. Nödsamtal ska enligt statens direktiv kunna hanteras på svenska och engelska. Mängden samtal på andra språk som behöver tolkstöd ökar dock redan i dag. Med teknikens hjälp kan tolktjänsten bli effektivare och hantera fler språk.
Teknikutvecklingen underlättar både vid alarme ring och inom vård. Med mobilen kan alla snabbt larma till en olycksplats och den inbyggda GPS:en styr insatsen till rätt position. Snart är alla nya fordon utrustade med teknik som auto matiskt kan skicka nödsamtal vid en olycka. – Via fordonstekniken går det att hämta många uppgifter som utryckande hjälpstyrkor har nytta av: position, typ av bil, hastighet, antal passagerare, utlösta airbags och så vidare, säger Gunnar Bergström. Vårdteknik som självtester, automatlarm och matningsrobotar behövs i allt högre grad för att ersätta vårdpersonal som ska sköta allt fler. Med en åldrande befolkning som har svårt att ta sig till vårdenheter på egen hand ökar behovet av teknik som kan användas i hemmet. Samtidigt gör tillgången till enorma mängder data – så kallad big data – att analyser kan göras för att förbättra en patients diagnos och medicinering. Allt fler sjukdomar kommer att upptäckas i ett tidigare stadium, vilket kan leda till stora be sparingar i form av billigare behandlingar, färre följdsjukdomar och på sikt lägre belastning på alarmeringstjänsten. – Genom bättre teknik hemma hos gamla och sjuka kan rätt vård sättas in tidigare, vilket med för att behovet av transporter minskar. Och vid behov av ambulanstransport går det att styra patienter till rätt vårdenhet från början, säger Gunnar Bergström.
10 SOS
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 10
2015-02-24 11:49:52
Större skillnader Urbaniseringen gör att det blir allt svårare att kunna erbjuda samma servicenivå och utlarmningstider i hela landet. Även om små kommuner samarbetar förblir de fortfarande glesbefolkade. Personalunderskottet inom vård och omsorg fortsätter att öka, vilket i sin tur leder till ett ökat behov av e-tjänster som ersätter personalintensiva, men rutinmässiga aktiviteter. Den allt högre användningen av digital teknik innebär att skillnaderna ökar mellan de som kan dra nytta av tekniken och de som inte har möjlighet att ta till sig den. – Den stora utmaningen är att motverka digitalt utanförskap. Den stora gruppen av vårdmottagare kommer de närmaste tio åren inte vara rustade för en helt digitaliserad modell. Kärnfrågan är hur de nya stödstrukturerna ska se ut som samtidigt erbjuder det analoga och det digitala parallellt, säger Mats Olsson.
Nya aktörer
Ökad samverkan
Musik-, rese- och medieindustrin är tre branscher som de senaste 15 åren omvandlats fullständigt tack vare digitaliseringen. Mats Olsson menar att många andra branscher står på tur. Allt smartare teknik kan utföra kvalificerade arbetsuppgifter, vilket i sin tur minskar behovet av mänsklig arbetskraft. – Nya aktörer ser möjligheter med den digitala utvecklingen och de kan komma från andra håll än vad vi är vana att se. Ett tydligt exempel är när ICA öppnar apotek. Landskapet blir gränslöst när man börjar tänka i nya termer av tjänster, säger Mats Olsson. Kanske är det Linas Matkasse eller Gryndalens Taxitjänst som levererar medicin och är först framme vid ett akutlarm? En annan grupp utgörs av frivilliga resurser. – Vi behöver ta tillvara på hela samhällets resurser för att kunna leverera hjälp till de som behöver den. När frivilliga och semiprofessionella tar en större och mer aktiv roll för att rycka ut på larm vinner vi tid i alarmeringssystemet, säger Gunnar Bergström.
Behovet av samverkan är stort på grund av flera faktorer. En åldrande befolkning ökar behovet av vårdtjänster och ambulanstransporter. Samtidigt innebär urbaniseringen, att allt fler flyttar till större städer, att bristen på personal i mindre kommuner blir akut. – Bemanningen är den största utmaningen för kommuner och landsting i glesbygden. Hur ska tjänsterna komponeras för att vara attraktiva? frågar sig Mats Olsson. Den enskilda lilla kommunen har inte kapacitet att ta hand om de här frågorna. Det tvingar fram nya
samverkansformer för att klara av att leverera den service som krävs. Vi kommer att se fler samarbeten över kommungränserna och kommunsammanslagningar. Oavsett om det blir exakt som Alarmeringstjänstutredningen förordar eller ej, kommer samarbetet öka mellan blåljusorganisationernas alarmeringstjänster för att få resurserna att räcka till. Internationellt samarbete ökar också, framdrivet av samordnad lagstiftning och ny teknik såsom att bilar sänder nödsamtal och kommunicerar med infrastrukturen.
Trycket ökar på 112 Det totala antalet anrop som hanteras av SOS Alarm har minskat något, från 3,5 miljoner till 3,3 miljoner samtal under perioden 2010 − 2014. – Minskningen har att göra med tekniska förbättringar hos teleoperatörerna. Andelen ”skarpa” 112-samtal har däremot ökat under motsvarande period, ganska linjärt, säger Gunnar Bergström, Tjänsteägare 112, SOS Alarm. Av 3,3 miljoner miljoner samtal till 112 var andelen skarpa nödsamtal 2014 över två mil-
joner, en ökning med 22 procent från 2010. Antalet vårdrelaterade samtal ökar mest. Från 2010 till 2014 ökade de med 33 procent. Samma utveckling kan ses för besöken på vårdcentraler och sjukhus på akuttider. – Vi söker vård för allt man kan tänka sig. Medborgaren har sänkt tolerans kring vad som är akut. Den yngre generationen med barn ringer ofta nödnumret när det gäller enkla sjukdomstillstånd. Men vi har också en allt äldre befolkning med multisjukdom som kräver mer vårdinsatser.
SOS 11
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 11
2015-02-24 11:49:57
Växtvärk
påverkar Stockholm säkerhetsarbete Fler människor innebär fler olyckor. När Stockholms stad växer med 15 000–20 000 invånare per år ställs stora krav på samverkan och proaktivt säkerhetsarbete. Text: Boel Halldén
Foto: Kristofer Samuelsson
Det är ett ständigt flöde av larm och händelser i Stockholm. Som en del av huvdstadens säkerhetsarbete analyseras löpande information från olika delar av staden och samhällsaktörer. Anmälda och utförda brott i polisens system, information kring olika typer av bränder som räddningstjänsten har och data som finns i SOS Alarms system analyseras i Stockholms stadshus. Patrik Åhnberg är säkerhetschef i Stockholm stad och han ser stor potential i proaktivt analysarbete. – Kort uttryckt gör vi en trendanalys av informationen: Är det mycket
skadegörelse i ett område? Har bilbränder och brott ökat? Sådant kan vara indikatorer på att vi måste sätta in åtgärder som är trygghets- och säkerhetshöjande. Patrik Åhnberg ansvarar för att de kommunala verksamheterna har egna krisorganisationer och att de övar. I arbetet ingår ansvar för stadens informationssäkerhet liksom den trygghetsskapande och brottsförebyggande verksamheten – allt från sociala insatsgrupper till att skapa trygga torg. – Digitaliseringen ställer helt andra krav i dag på samhället jämfört
med för tio år sedan. Vi måste dels snabbt informera via alla kanaler, dels samordna informationen med många aktörer. Alla krisorganisationer bör gå ut med samma information när något stort händer i kommunen, till exempel om en stor del av hushållen skulle bli av med sitt vatten, säger han. I ansvaret för stadens säkerhetsskydd ingår också försörjningssystemet för el och tele, som finns i Stockholm. Om de näten skulle slås ut får det stora effekter på hela landet. – För att allt det här ska fungera samverkar vi med många olika par-
12 SOS
15SOSK1_utvecling___10921.indd 12
2015-02-24 11:36:33
foto: maskot/folio
utveckling förebyggande säkerhet
ter, inte bara krisaktörerna utan också kollektivtrafiken, landstinget, andra kommuner och privata nä ringsidkare, säger Patrik Åhnberg.
Samverkansarbetet har ut vecklats successivt. Ett stort steg togs den 1 januari i år då samarbetet fick en fast organisation med en anställd chef. Tanken är att samver kansorganisationen så småningom ska anställa ytterligare fyra eller fem personer och ha egen samver kanscentral. – Samverkansarbetet har gett resultat. Vid varje händelse ser vi
att vi har blivit mycket snabbare på att kalla in till en samverkanskon ferens då vi kan dela information på ett snabbt och enkelt sätt. – Genom vår samverkan har vi fått en bild av hur respektive ansvars områden ser ut – vad som är kom munens ansvar, polisens, räddnings tjänstens och så vidare. Det har gett oss en bättre förståelse för vilka aktörer som behöver vara involve rade i olika typer av händelser. Vi vill vara proaktiva och förbereder oss för hur vi ska agera vid till exempel ett terroristhot riktat mot Sverige. Samverkansgruppen beslutar ock så om inriktning för arbetet under olika större händelser. Det gjordes till exempel vid president Obamas statsbesök 2013, prinsessbröllopet och vid händelsen med självmords bombaren under julhandeln 2010. – Vårt arbete handlar inte bara om att ansvara för säkerheten för kommunens invånare utan också om att underlätta för polisen. Myck et av det gemensamma arbetet går ut på att hjälpa varandra. Den här samverkan är ett stort framsteg jämfört med 2008 då vi knappt pra tade med varandra.
Stockholm stads proaktiva säkerhetsarbete q Alla kommunala verksamheter har en egen krisorganisation som gör en risk- och sårbarhetsanalys för att se prioriterade åtaganden. Vitala områden får inte ha längre avbrott än en timme. q Viktiga kommunala verksamheter måste ha reservvägar för IT-kommunikationen. q Inrapporterade incidenter från den egna verksamheten och allmänheten samlas i ett incidentsystem kallat ”Risk”. Informationen analyseras sedan tillsammans med information från andra samhällsviktiga aktörers system. q Kommunen stödjer olika frivillignätverk som gör trygghetsvandringar och har anställda medborgarvärdar, framför allt i ytterområdena. q Samverkan sker med krisaktörer, kollektivtrafiken, landstinget, andra kommuner och privata aktörer. q Varje vecka hålls en telefonkonferens med Storstockholms samhällsviktiga verksamheter. Varje aktör går igenom kommande stora aktiviteter – allt från vädervarningar till stadsbesök. Där beslutas vilka som behöver samverka för att arbetet med att stävja till exempel social oro i ett område ska fungera på ett bra sätt.
” För att allt det här ska fungera samverkar vi med många olika parter, inte bara krisaktörerna utan också kollektivtrafiken, landstinget, andra kommuner och privata näringsidkare.” Patrik Åhnberg, Stockholm stads säkerhetschef SOS 13
15SOSK1_utvecling___10921.indd 13
2015-02-24 11:36:39
Regelboken har inte lösningen för alla situationer. En erfaren SOS-operatörs egna initiativ bidrog till att rädda livet på en person som var instängd i eldhavet i Västmanland sommaren 2014. Text: Eriq Agélii
Foto: Andreas Hylthén
Ett samtal i eldinfernot 14 SOS
15SOSK1_insats_skogsbranden_10919.indd 14
2015-02-24 11:36:46
SOS Alarm har beslutsstöd för hur SOS-operatörer ska agera i de flesta händelser. Men man kan inte förutse allt. Vid exceptionella situationer kan den enskilda SOSoperatörens agerande avgöra om en insats lyckas eller ej. Den stora skogsbranden som drabbade Västmanland i början av augusti 2014 var definitivt en exceptionell händelse. Branden spred sig explosionsartat i det torra landskapet och det var ingen som kunde förutse hur den skulle utvecklas, vilket bland annat skogsarbetarna som hamnade mitt i eldhavet fick erfara med katastrofala följder. SOS Alarm hade en central roll i kampen mot branden. Med insamlad information från allmänheten och olika aktörer kunde SOS Alarm och insatsledarna i realtid följa och dirigera resurserna på plats. Inte minst gjorde SOS-kartan att vattenbombningen kunde styras precist för att begränsa branden. SOS Alarm tog den 4 augusti emot ett 112-anrop från en privatperson om en anhörig skogsarbetare som var instängd i eldhavet. Tillsammans med en kollega hade han avverkat skog på ett hygge, flera kilometer från branden. Men plötsligt hade den starka vinden fört elden ända fram till deras timmerbilar. SOSoperatören Lise-Lotte Bäckström ringde upp skogsarbetaren. − Det var inget vanligt samtal, han skrek, men jag försökte hålla mig lugn, säger Lise-Lotte Bäckström. Hon frågade skogsarbetaren var han hade åkt in på hygget och han kunde beskriva några kurvor som han hade passerat före en raksträcka. Det räckte för att hon skulle kunna säkerställa hans position. − Men jag förstod inte alls hur illa det var och hur det brann där då. Det var det ingen som gjorde. Skogsarbetaren hade försökt rädda sig genom att starta timmerbilen och åka. Nycklarna satt i och lyset var på, men motorn dog på grund av syrebristen. Men när hon förstod att han var nära att brinna upp, valde Lise-Lotte Bäckström
Foto: Jocke Berglund/airpictures tT Bild
insats skogsbranden
Totalt släpptes cirka 10 miljoner liter vatten över skogsbranden i Västmanland.
Jag sa till insats ledaren ”Ni måste vatten bomba nu, han brin ner upp just nu!”. Lise-Lotte Bäckström, SOS-operatör
att ringa direkt till insatsledaren för brandbekämpningen i Ramsnäs istället för att dra igång ett vanligt larm, som hon insåg skulle ta längre tid. Hon visste att det var insats ledaren som styrde vattenbombningen från helikoptrarna. Samtidigt larmade hennes kollegor ut räddningstjänst och ambulans. − Jag följde inte regelboken, men de små chanser man har, de måste man ta ibland. Det var så bråttom, jag tänkte att det var enda sättet att få honom att överleva. Jag sa till insatsledaren ”Ni måste vattenbomba nu, han brinner upp just nu!”. Jag gav dem positionen till skogsarbetaren. Insatsledaren fattade på en gång vad som gällde och hur bilden var. Han drog iväg en helikopter direkt. Vattenbombning är inget normalt sätt att rädda någon ur en brand, och det är heller inte helt ofarligt att få något ton vatten över sig. − Men jag valde mellan det och
att han brann upp. När jag gick tillbaka till samtalet med honom bröts det. Jag fick inte tag på honom mer, säger Lise-Lotte Bäckström. SOS Alarm skickade räddningstjänst och ambulans från olika håll till platsen. De försökte gå in, men meddelade via Rakel att de tvingades backa några kilometer från skogsarbetaren. Det var för hett. Lise-Lotte Bäckström kunde följa insatsen och bilarnas position på SOS-kartan där hon såg att de backade bort. Vad hon inte såg var att två brandmän på eget initiativ ändå gick in i elden och hämtade skogsarbetaren. I två timmar trodde hon att mannen hade brunnit upp. − Ibland får man ris och ibland får man ros när man gör något utöver det vanliga, säger Lise-Lotte Bäckström. Skogsarbetaren fick allvarliga brännskador, men överlevde. Hans kollega dog i eldhavet. SOS 15
15SOSK1_insats_skogsbranden_10919.indd 15
2015-02-24 11:36:52
Här jobbar alla sida vid sida. Nedan till vänster brandman Anders Johansson och till höger Markus Alfredsson, SOS Alarm.
16 SOS
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 16
2015-02-24 11:36:57
effekt trygghetens hus
Förutom inbokade möten sker det många naturliga möten mellan personal från olika organisationer. Vid bordet sitter Michael Söderström, SOS-operatör. Bakom honom Leif Ekström, Olof Bråborg , Ulf Jernström och Martin Jonsson från räddningstjänsten.
Alla under ett tak Trygghetens Hus i Östersund rymmer flera olika samhällsfunktioner, bland annat polis, räddningstjänst, SOS Alarm, ambulans, präst och sjukvårdsrådgivning. Samverkan i vardagen skapar förståelse för varandras organisationer och en bättre beredskap vid kriser. – När vi flyttade ihop trodde vi att vi kunde allt om varandra, men det visade sig vara fel, säger Gunilla Ågren, projektledare för Trygghetens Hus. Text: Carola Ålstig Andersson
Foto: David Lundmark
På ett gammalt militärt område i Östersund ligger Trygghetens Hus. En samling byggnader som rymmer allt från polisen, SOS Alarm, Räddningstjänst och ambulans till åklagarmyndigheten och häktet. Hjärtat i Trygghetens Hus är samlokaliseringen av larm- och ledningscentraler. Endast en glasruta skiljer SOS Alarms larmcentral från polisens länskommunikationscentral, räddningstjänstens ledningsrum ligger vägg i vägg. Varje morgon träffas polisens länsvakthavande befäl,
räddningstjänstens inre befäl och passledaren från SOS Alarm för en daglig lägesrapport. Det är korta möten och alltid samma agenda. – Vi går igenom gårdagen och om något särskilt hänt och hur dagen ser ut. Det här är ett bra tillfälle att ta upp om man tycker att något inte funkat. På så vis bygger man aldrig upp ett motstånd mot varandras SOS 17
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 17
2015-02-24 11:37:02
vinjett vinjetten
Pelle Bengtsson och Ia Olofsson, SOS-operatörer som även kan titulera sig regionala produktionsledare.
Hundförare Hanna Wikberg med sin tjänstehund.
organisationer utan kan istället förstå varandra och varför det blev som det blev, säger August Knutsson, vakthavande befäl. Sandra Öhnstedt, platschef, SOS Alarm, håller med: – Det är tiden tillsammans som gör oss starka. Att vi träffas varje dag. Det är annars lätt att ha åsikter om varandras organisationer, men när man känner personerna på andra sidan väggen så ser man till att lösa uppkomna problem istället.
Idén till Trygghetens Hus föddes redan 1997 efter en tågolycka iK älarne som krävde samarbete mellan organisationerna. Det blev då tydligt hur viktigt ett bra
Ambulans och räddningstjänst huserar alldeles intill varandra.
samarbete är. En diskussion om samverkan sattes igång och i maj 2009 flyttade polisen och tullen in i sina nya lokaler på området. Några månader senare kom åklagaren och SOS Alarm. I början av 2010 var det dags för räddningstjänsten och ambulansen och i slutet av 2010 kom också sjukvårdsrådgivningen hit. I Trygghetens Hus finns också en präst som alla organisationer har stor nytta av. Gunilla Ågren är projektledare för Trygghetens Hus via Länsstyrelsen i Jämtlands län. Hon betonar vikten av prestigelöshet som nyckeln till projektets framgång. – Det finns samverkan i hela landet, men här i Östersund har vi tagit
ytterligare ett steg genom att sätta oss i samma byggnader, och för att få det att fungera krävs det att man är prestigelös och har invånarnas bästa för ögonen och inte sin egen organisation. Förutom inbokade möten sker det naturligt många informella möten mellan personalen från de olika organisationerna och myndigheterna. Det finns en gemensam lunchrestaurang och gym och man har gemensamma övningar och utbildningar. Organisationerna har också en gemensam verksamhetsplan där möten, utbildningar, övningar och temadagar läggs in. – Man kan inte få samarbetet att fungera i kris om det inte fungerar i
18 SOS
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 18
2015-02-24 11:37:08
Lars-Åke Wikström är präst på Trygg hetens Hus sedan drygt ett år.
Uno Wallinder och kollegan Magnus Backman från SOS Alarm i samtal under lunchrasten.
Samarbetet måste fungera till vardags för att fungera i kris, enligt Gunilla Ågren.
vardagen. Det vi gör i vardagen gör vi även vid en samhällsstörning, säger Gunilla Ågren.
Hon tar översvämningarna i Ström sund 2010 som exempel. Det fanns en risk att översvämningarna skulle nå ett reningsverk. Då samlades be rörda i den gemensamma lednings central som finns i huset. Läns styrelsen, kommunledningen och landstinget kunde också koppla upp sig via länk för att delta på mötet. – Vi kunde också följa hur en polishelikopter med ett räddnings tjänstbefäl på plats filmade över området. På så vis fick alla organisa tioner och myndigheter en samlad lägesbild, förklarar Gunilla Ågren.
Varje måndag hålls ett gemensamt möte med ansvariga på Trygghetens Hus för att stämma av lägesbilden i länet. Från vänster Patrik Filén, polisen, Sandra Öhnstedt, SOS Alarm, och Monika Söder, Vårdguiden 1177.
Varje höst arrangerar Trygg hetens Hus ett gemensamt öppet hus för allmänheten. Det har också anordnats mediedagar med inbjud na från press, radio och TV. Men arbetet mot bättre samver kan fortsätter. I Jämtland är det många gränsräddningar så nu tittar man på hur samarbetet med Norge kan utvecklas.
Trygghetens Hus I Trygghetens Hus finns en rad myndigheter och organisationer: Polismyndigheten i Jämtlands län Räddningstjänsten Jämtland L andstinget (ambulans och Vårdguiden 1177)
SOS Alarm Åklagarmyndigheten Tullverket Svenska Kyrkan L änsstyrelsen i Jämtlands län Kriminalvården i form av ett provisoriskt häkte.
SOS 19
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 19
2015-02-24 11:37:14
utveckling bedömningsstöd
Bättre stöd i svåra beslut Verktyget Retts används sedan flera år som bedömningsstöd inom ambulans- och akutvården. Nu undersöker SOS Alarm om det även kan anpassas för akut vårdbedömning på telefon. En anledning är att SOS Alarm vill prata samma språk som övriga delar av akutsjukvården för att öka patientsäkerheten. Text: Johan Wangström Illustration: Robert Hilmersson
Det är förmodligen ett av de svåraste jobb som finns, att i ett telefonsamtal bedöma hur någon mår. Dessutom under tidspress, med begränsade resurser att fördela, och inte minst med vetskapen om att ett misstag kan få mycket svåra konsekvenser. För att underlätta en snabb och säker vårdbedömning har SOS- operatörerna och SOS-sjuksköterskorna ett beslutsstöd. SOS Alarm
överväger nu att uppdatera det till Retts, ett verktyg som är vanligt i ambulanssjukvården och på akutmottagningarna. – Både vår egen personal och våra kunder i landsting och regioner vill att vi ska tillämpa samma system där det är möjligt, säger Ulrika Bergvall, Verksamhetschef SOS Vård. – Vår förhoppning är att Retts är ett enklare sätt att bedöma patienter initialt, att verktyget ska bli
t ydligare och ge mer stöd i den medicinska bedömningen än i dag. Ulrika Bergvall konstaterar att det kräver en mycket noggrann utvärdering innan man kan fatta beslut om att byta bedömningsstöd. – Det är väldigt viktigt att snabbt fånga upp kärnan i ett samtal som ofta är ostrukturerat. – Jag brukar säga att detta är en av de svåraste specialiteterna i vården eftersom du varken kan se, ta eller känna på patienten. Om jag ställs inför en person kan jag avgöra direkt om det är exempelvis kärlkramp eller en hjärtinfarkt, bland annat baserat på hur patienten beter sig. Och de behöver behandlas olika snabbt, förklarar Ulrika Bergvall, som själv har erfarenhet av att arbeta som sjuksköterska vid både akutmottagning och SOS Alarm. För att omvandla Retts från ett kliniskt beslutsstöd till att användas i telefon måste man plocka bort en del parametrar som till exempel
20 SOS
15SOSK1_utveckling_retts_10920.indd 20
2015-02-24 11:50:04
Beslutsstödet Retts
puls, och ersätta dem med andra sätt att identifiera vårdbehovet på. – Hur det ska gå till är det arbete som vi nu håller på med, våra erfarenheter i kombination med cirka tio miljoner fall som bedömts med nuvarande Retts.
Retts är ursprungligen framtaget vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Per Örninge, som är regional ambulansöverläkare i Västra Götalandsregionen och var med om att införa Retts i ambulanssjukvården, kommer nu att ingå i en av SOS Alarms referensgrupper. – Enligt min mening har Retts ökat patientsäkerheten inom de verksamheter där det hittills har använts. Tidigare var det mer personliga och subjektiva bedömningar av patientens tillstånd. Jag märker att det ibland finns en risk för missförstånd i kommunikationen om man använder olika bedömningssystem, så vi behöver ha ett
” Det är väldigt viktigt att snabbt fånga upp kärnan i ett samtal som ofta är ostrukturerat.” Ulrika Bergvall
gemensamt sätt att beskriva patienten genom hela vårdkedjan, som börjar med 112, menar Per Örninge. Också SOS-operatörerna och SOS-sjuksköterskorna välkomnar ett beslutsstöd där man enklare kan identifiera om en hjälpsökande är svårt sjuk. Att det egna handlingsutrymmet minskar något med det nya beslutsstödet är positivt, menar Ulrika Bergvall, eftersom kvaliteten förväntas bli jämnare.
Dessutom medger Retts olika möjligheter beroende på vilken kompetens som loggat in, vilket exempelvis innebär att en läkare får en mer avancerad bild av patienten med information om mediciner och journalanteckningar. Retts alarm, som är arbetsnamnet på det nya beslutsstödet, kommer att utvecklas i samarbete mellan SOS Alarm, Predicare och forskare från Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm. Två
q Infördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2005, efter frustration över växande köer, kostnader och brist på verktyg för att bedöma hur frisk eller sjuk en patient är. q Retts står för Rapid Emergency Triage and Treatment System. q Retts bygger på algoritmer. Fem vitalparametrar (luftväg, andning, cirkulation, vakenhet och kroppstemperatur) matas in i systemet och ger i förhållande till sökorsaken en bedömning av patientens tillstånd. q Användes först på sjukhus men nu även inom andra delar av vården, av samtliga landsting, regioner samt ambulansorganisationer i Sverige. Dessutom i stor utsträckning i Norge. q Hittills har 10 miljoner patienter i Norden bedömts med stöd av Retts. q Retts utvecklas i dag i företagsform av Predicare AB.
simuleringsstudier ska göras under 2015 och om utfallet talar till Retts fördel kommer stödet att användas skarpt i ett pilotförsök 2016. – Den tekniska utvecklingen är minst lika viktig som den medicinska. Om allt går enligt planerna kan en övergång till Retts alarm bli verklighet 2017, säger Ulrika Bergvall. SOS 21
15SOSK1_utveckling_retts_10920.indd 21
2015-02-24 11:50:10
utveckling öppna jämförelser Gunnar Björkman, STOCKHOLM − 25 minuter räddningstjänst och 12 minuter ambulans. Rätt svar är 8,6 respektive 11,7 minuter. − Tvärtom mot vad jag trodde. Jag tycker att det fungerar bra. Min fru bröt benet förra året, då var de på plats efter två minuter, men kanske beror det på att jag bor så pass nära sjukhuset.
Snabbare än väntat
En stor studie presenterar positiva resultat för ambulans och räddningstjänst i alla kommuner; förtroendet är högt och utryckningstiden är oftast kortare än förväntad. Men det är stora skillnader på responstiden i olika typer av kommuner. Text Anne Hammarskjöld Foto: Tobias Ohls och Eriq Agelii
I november 2014 presente rade SKL, Sveriges kommuner och landsting, och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för sjunde året studien Öppna jämförelser − Trygghet och säkerhet 2014. Temat är medborgarnas uppfatt ningar och förväntningar på kom munal trygghet och säkerhet. Studien jämför bland annat hur fort invånare förväntar sig hjälp
från ambulans respektive rädd ningstjänst. Förväntningarna jäm förs med den verkliga utrycknings tiden, den så kallade responstiden. I alla kommungrupper är ambulan sen snabbare på plats än vad invå narna förväntar sig. Även räddnings tjänsten är som regel snabbare än förväntat. Fredric Jonsson, projektledare för rapporten på SKL, tolkar skillnaden
som att få vet hur kort utrycknings tiden är. – Den verkliga utryckningstiden är ju bara känd för de som larmat. För övrigt är det få som förväntar sig att hjälpen är på plats så snabbt som den är i de allra flesta kommuner. Lagen om skydd mot olyckor säger att alla kommuner ska ha ett tillfredsställande och likvärdigt skydd. Riskbilder och resurser ser
22 SOS
15SOSK1_skls__ppna_j_mf_relser_10924.indd 22
2015-02-24 11:37:33
?
Hur lång tid tror du att det i genomsnitt tar i din kommun för ambulans respektive räddningstjänst från 112-samtal tills första resurs är på plats?
Charlie Malmberg, Stockholm − 9 minuter räddningstjänst och 12 minuter ambulans. Nästan mitt i prick! Rätt svar är 8,6 respektive 11,7 m inuter. − Det låter helt okej. Det är svårt att ta sig någonstans överhuvudtaget i Stockholm på den korta tiden.
Stefan Blomdahl, Uppsala − Jag tror det tar 20 minuter för ambulansen. Räddningstjänsten tar ungefär lika lång tid. Rätt svar är 10,2 respektive 11,2 minuter. − Jättebra att de kommer så fort fram, det trodde jag inte!
Marie Dalan, Borlänge − 17 minuter med ambulans? Men jag tror att räddningstjänsten är lite snabbare. 15 minuter? Rätt svar är 11,2 respektive 11,7 minuter. − Det var bra. Du ser – räddningstjänsten är snabbare!
Mats Östensson, Borlänge − Det går snabbt, folk har stor respekt när blåljuset är på. Men det är klart de har ju sin prioritetslista. 10 minuter? Rätt svar är 11,2 respektive 11,7 minuter.
Kristina Jonsson, Uppsala − Ambulansen kommer fram inom en kvart i alla fall. I Uppsala tror jag det är lika för räddningstjänsten. Rätt svar är 10,2 respektive 11,2 minuter. − Det var ju ännu bättre än jag trodde!
olika ut i olika kommuner, och det finns inga regler för exempelvis bemanningen av räddningstjäns ten. Ändå är skillnaderna i respons tid mellan kommunerna mindre än man kanske skulle kunna tro. Och skillnaderna beror mest på vilken typ av kommun man bor i. – Invånare som bor långt från tätorten anpassar sig och har en egen, bättre beredskap med släck utrustning, elgeneratorer och så vidare. Många som drabbades av stormen Gudrun har tagit erfaren heten med sig, och det verkar vara en utveckling som står sig.
Studien speglar också det av tradition höga förtroendet för blå ljusyrkena: Nio av tio har ett högt eller mycket högt förtroende för räddningstjänsten, medan åtta av tio har ett högt eller mycket högt förtroende för ambulansen. Fredric Jonsson har ingen säker förklaring till skillnaden, men han har en teori: – Räddningstjänsten är fysiskt närvarande på många fler orter. De syns till vardags, till exempel ge nom brandstationen i samhället och olika utbildningar för allmän heten. Synligheten ökar nog den upplevda tryggheten. Sveriges, enligt rapporten, säk raste kommuner är Ydre, Knivsta och Lomma. Med ”säkrast” menas att här är risken minst för att drab bas av brott, brand eller olycka. Resultatet kan förklaras med väl kända socioekonomiska variabler som låg arbetslöshet, låg medel ålder, goda inkomster och att detta är förorts- eller pendlarkommuner. Kommunerna längst ner på ”sä kerhetslistan” har sina speciella
utmaningar, sammanfattar Fredric Jonsson. Det är några kommuner med hög grad av aktivitet och många besökare men få boende. – Alltså turistorter som under några veckor av året möter en stor stadsproblematik vad gäller brotts ligheten. Den positiva sidan är att placeringen ger en tydlig signal om att till exempel de polisiära resur serna i kommunen bör se annor lunda ut. Öppna jämförelser är inte en recension av det kommunala
” Den verkliga utrycknings tiden är ju bara känd för de som larmat.” Fredric Jonsson, SKL
olycksarbetet. Studien erbjuder en gemensam problembeskrivning som kommunerna kan använda sig av i sitt utvecklingsarbete för att minska olyckorna och för att öka sin krishanteringsförmåga. – Studien är utformad enligt ett kommunalt perspektiv och med fokus på jämförbarhet och med ambitionen att få med många olika perspektiv. Många kommuner, till exempel Karlstad och Jönköping, använder rapporten som underlag för sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor, säger Fredric Jonsson.
44 800 i Öppna jämförelser Under våren 2014 genomförde MSB en enkätundersökning med 44 800 deltagare mellan 18 och 79 år, i 58 olika kommuner. Deltagarna svarade dels på frågor om förtroende för och förväntan på offentlig service inom området trygghet och säkerhet, dels på frågor om oro för olyckor, brott och samhällsstörningar samt vilken möjlighet de har att påverka sin egen säkerhet. I SKL:s studie Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet 2014 publice-
ras delar av MSB:s undersökning. Här rangordnas kommunerna enligt ett sammanvägt värde, grundat på hur vanligt det är med olyckor och brott. Kommunerna har olika förutsättningar, till exempel vad gäller storlek och antal invånare, och de som ligger i topp behöver inte arbeta bäst inom området trygghet och säkerhet. Däremot är det sammanvägda värdet användbart när en kommun jämför sitt utfall med andra som har likvärdiga förutsättningar.
SOS 23
15SOSK1_skls__ppna_j_mf_relser_10924.indd 23
2015-02-24 11:37:37
” SOS Alarm är en så viktig samhällsfunktion att situationen bör få e n lösning.” Personligt: Gunilla Lundquist Gör: Revisionsdirektör Bakgrund: Civilekonom, Stockholms universitet. Började sin karriär på SJ Gods (som senare blev Green Cargo) där hon bland annat arbetade med försäljning av godstrafik, marknadskommunikation och omvärldsbevakning. 2002 började hon som effektivitetsrevisor på Riksrevisionsverket som sedan blev Riksrevisionen. I dag arbetar hon som projektledare inom avdelningen för granskning av statliga bolag. Oväntad talang: Jazz och fridans – en gång stod valet mellan att satsa professionellt på dansen eller att börja studera ekonomi. Styrka: ”Tålmodig. Eller uthållig kanske man ska kalla det? Egenskapen har jag efter min pappa.” Svaghet: ”Jag pratar kanske lite väl mycket? Ibland måste jag behärska mig för att inte avbryta andra.”
24 SOS
15SOSK1_profilen_10917.indd 24
2015-02-24 11:50:15
profilen Gunilla Lundquist
Med rätt att förändra
Att SOS Alarm har en central samhällsfunktion är alla överens om, men har företaget rätt förutsättningar för sitt uppdrag? Gunilla Lundquist vid Riksrevisionen gräver efter svaret på den frågan. Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Thron Ullberg Gunilla Lundquist vet hur det känns. Att när en nära anhörig har blivit sjuk, stå med hjärtat i halsgropen och telefonluren tryckt mot örat och prata med en SOSoperatör i väntan på ambulans. Hon vet vad det betyder att bli professionellt bemött och att kunna känna tillit till att samhällets hjälp finns där när den behövs som mest. – När jag ringde var det min mamma som behövde hjälp. Min syster som är sjuksköterska tog hand om henne medan jag pratade med SOS Alarm, säger Gunilla Lundquist. Hennes mamma klarade sig. I rollen som revisionsdirektör på Riksrevisionen har Gunilla Lundquist också haft lång yrkesmässig kontakt med SOS Alarm. Det började 2012 när hon granskade hur ambulanssjukvården i Sverige fungerar och statens insatser inom området. Arbetet med den rapporten väckte fler funderingar kring SOS Alarms samhällsroll och frågor kring förutsättningarna som staten ger för att företaget ska kunna uppfylla sitt samhällsåtagande. – Vi såg tecken på att det händer mycket i omvärlden som påverkar företagets möjlighet att lyckas med sitt uppdrag. SOS Alarm verkar i dag i en ovisshet, till exempel om bolagets framtida verksamhet och
vad ägarna vill med bolaget. SOS Alarm är en så viktig samhällsfunktion att situationen bör få en lösning. Med mandat att granska rege ringen har Riksrevisionens effektivitetsrevision − med Gunilla Lundquist som projektledare – därför påbörjat en förstudie som ska besvara frågorna kring SOS Alarms förutsättningar. Förstudien har till syfte att lämna förslag på en eventuell huvudstudie som i sådant fall ska vara klar redan före sommaren 2015. Arbetet är i dag i full gång och Gunilla Lundquist skiner upp när hon berättar om alla de möten hon har hunnit beta av sedan slutet av förra året: – För mig som drivs av att få träffa folk och sätta mig in i komplexa frågor har det varit ett otroligt kul arbete.
Hon har intervjuat nästan alla styrelseledamöter och personal representanter på SOS Alarm, träffat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som är tillsynsmyndighet för 112-avtalet, Rikspolisstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, SKL … Hon fortsätter att räkna upp en lång rad med personer och organisationer som hon och hennes kollega inhämtar information från. Bland annat har hon haft möte
med 112-rådet, där myndigheter och organisationer som samarbetar kring nödnumret ingår. Då tog Gunilla Lundquist upp områden som redan nu kan identifieras som viktiga: 112-avtalet med staten, adressregister som operatörerna behöver för att kunna avgöra var den hjälpsökande finns, landstingens ambulansdirigering i egen regi och kravet på moderna teknikplattformar – faktorer som är grundläggande för att SOS Alarm ska kunna utföra sitt arbete korrekt och effektivt. – När vi gjorde granskningen av ambulansverksamheten i Sverige fick vi signaler på att vi borde titta närmare på de förutsättningar som SOS Alarm har att verka inom i dag. Att ha ett gemensamt larmnummer som 112 är bra, det finns exempel på länder med olika nummer beroende på vem du vill ha hjälp av, som polis eller brandkår. Det är ganska självklart att det är lättare att bara behöva känna till ett nummer när hjälp behövs. Även om Gunilla Lundquist inte kan nämna några slutsatser innan rapporten är färdig, kommer den med all sannolikhet att peka ut brister. Och att Riksrevisionen tar upp frågan, trots att MSB redan har ett uppdrag att se till att 112-avtalet följs, ser hon som ett komplement till MSB:s arbete. Riksrevisionen SOS 25
15SOSK1_profilen_10917.indd 25
2015-02-24 11:50:17
profilen Gunilla Lundquist
Det statliga alarmeringsavtalet Alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm reglerar SOS-tjänsten och vissa alarmeringstjänster. Avtalet syftar till att säkerställa en effektiv SOS-tjänst och ska skapa möjligheter att tillkalla eller komma i kontakt med polis, statlig eller kommunal räddningstjänst samt ambulans. Enligt avtalet ska SOS Alarm bland annat driva SOScentraler som upprätthåller tjänsten för nödnumret 112, utnyttja positionering av 112-samtal där så är möjligt för fast och mobil telefoni och sammankalla och ansvara för ett 112råd. Avtalet omfattar inte hur ambulanser ska dirigeras efter att SOS-operatören har konstaterat att den hjälpsökande är i behov av ambulans. Detta upphandlas i separata avtal med landstingen.
uppdrag på Riksrevisionen är entu siasmen fortfarande påtaglig när Gunilla Lundquist pratar om sitt jobb. Hon förklarar varför: – Dels för att jag i mitt yrke får träffa människor och sätta mig in i deras verksamhet, dels för att vi har en känsla i huset att vi vill och kan förbättra saker. Att det vi gör fak tiskt leder till förändring.
”Vi har en känsla i huset att vi vill och kan förbättra saker.”
har ett bredare granskningsmandat. Det kan också ses som en blås lampa på utvecklingen. Fast så ut trycker sig inte Gunilla Lundquist. Hon konstaterar bara att: – Det är inte klart vilket utskott som kommer att hantera frågan, men enligt Riksrevisionens revi sionslag måste regeringen besvara rapporten inom fyra månader.
Gunilla Lundquist är en person som drivs av att få ta fram genom arbetade svar på samhällsviktiga frågor. Hon är civilekonom i grun den och ägnade sina första tio år i
karriären åt bland annat godstrafik frågor åt SJ Gods som sedermera blev Green Cargo, men lämnade jobbet 2002. – Jag blev helt enkelt trött på allt tal om konkurrens, marknadsande lar, vinst och dylikt. Jag längtade efter att få analysera och tänka klart. Hon började som effektivitets revisor och var med i utformningen av den nya myndighet som bildades genom en sammanslagning av Riksrevisionsverket (RRV) och Riksdagens revisorer. Trots att det har gått mer än ett decennium sedan hon började sitt
Hon brukar ibland likna sitt arbete med det som en grävande journalist gör och Gunilla Lund quist bottnar i grundprincipen att hon som statlig tjänsteman har en skyldighet att belysa det som inte fungerar bra. Revisionsarbetet är ett hantverk som hon bemästrar vid det här laget. – För att bli bra på revisionsar bete krävs att du kan hantera olika metodfrågor, är lyhörd och intres serad av att ta in kunskap och att du har förmågan att möta människor. Dessutom måste du vara en god skribent. Resultatet av granskningen av de förutsättningar SOS Alarm har för att utföra sitt uppdrag, blir officiellt först när riksrevisorn sätter sin un derskrift på beslutet. Men det som redan nu kan sägas med säkerhet är att Gunilla Lundquist har tagit sig an uppdraget med både professionell noggrannhet och en personlig käns la för hur viktig frågan är. – Två gånger har jag kommit i kontakt med SOS Alarm som pri vatperson, först gällde det min pap pa och sedan för min mammas räk ning. Det gör att jag i praktiken vet hur viktigt SOS Alarms arbete är.
26 SOS
15SOSK1_profilen_10917.indd 26
2015-02-24 11:50:20
Jourhavande
PRĂ„ST akut samtals- och krisstĂśd
telefon 112 chatt digitalt brev www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
15SOSK1_annons_10923.indd 27
2015-02-24 11:37:52
Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm
posttidning B
w
Årtalet: 1991
Pasagerarna ombord på Dana Viking kunde själva ta sig ur vraket.
Miraklet i Gottröra Endast några minuter efter start från Arlanda kraschade SAS-planet. Olyckan har kallats Gottrörakraschen eller ”Miraklet i Gottröra” eftersom alla ombord överlevde.
Det var på morgonen den 27 december 1991. Scandinavian Airlines Flight 751, även kallad Dana Viking, hade precis lyft från Arlanda på väg mot Warszawa, via Köpenhamn. Befälhavare ombord var kapten Stefan G Rasmussen och andrepilot Ulf Cedermark. Det blåste måttligt, temperaturen låg kring noll grader och det snöade. Efter 25 sekunders flygning började den ena motorn att ”pumpa” och efter drygt en minuts flygning hade båda motorerna havererat. Motorhaverierna gav piloterna mycket kort tid på sig att förbereda en nödlandning eftersom flyghöjden fortfarande var låg och flygplanet tungt med flygbränsle. Sikten var också dålig.
15SOSK1_artalet_1991_10922.indd 28
En av passagerarna, Per Holmberg, var själv ilot. När han förstod att planet höll på att krascha p gick han in i cockpit och erbjöd sin hjälp. Tillsammans lyckades man få ned planet på en åker i Gottröra. Flygplanskroppen bröts i tre delar vid landningen men ingen brand utbröt och samtliga 129 ombord överlevde mirakulöst. Orsaken till olyckan var klaris på vingarna som lossnade efter start och åkte in i motorerna. Efter Gottrörakraschen finns tydliga rutiner på hur man både ska avlägsna is på vingarna och även kontrollera att så görs. Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Lars Nyberg, TT
2015-02-24 11:37:56