SOS nr 3 2013

SO S

En tidning från SOS Alarm··· Nr 3 2013

SKOLBRÄNDER, sidan 17

” Skolorna kanske avstår från att rapportera bränder eftersom det inte skulle se bra ut.”

Magnus Brodén, brandmästare vid räddningstjänsten i Motala-Vadstena

Så larmar du nyckelpersoner Flyt i trafiken med SOS Alarm

Inga gränser för larm i Norden Björn Eriksson: Låt vakterna göra polisens jobb

” Vi är inte ute efter att få vänner, utan att göra skillnad.”

Magnus Lindgren, Tryggare Sverige

SO S

Innehåll nr 3 2013

Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner ­du den under www.sosalarm.se/kontakt För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg

04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont 07 Alarm!

Låt ordningsvakterna ta över polisens jobb 08 Fokus Utryckning över de nordiska gränserna 12 Insats Omöjligt att få överblick över Tranarpsolyckan 14 Profilen Magnus Lindgren vill se ett tryggare Sverige 17 Effekt Motala har hittat modellen mot skolbränder

22 Utveckling Händelseinformation ger kortare bilköer 24 Effekt Regionen är navet när SOS-centralerna blir färre 27 Fråga SOS Alarm Om larm på internet, hemliga ­telefonnummer och personlarm 28 Årtalet: 1956 Kalla på hjälp från ett brandskåp

2o Utveckling Snabbare inlarmning med SOS Alarms tjänster

Tryck: Edita 2013 Omslagsfoto: Louise Billgert Nästa nummer av SOS kommer ut i december 2013.

Citera oss gärna, men ange alltid källan.

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som ­dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en cent­ ral roll i samhällets kris­ beredskap. Verksamheten innefattar även säkerhetoch jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svens­ ka staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.

2 SOS

Kartans gränsdragningar saknar betydelse vid livshotande situationer. Ambulansen eller helikoptern som är närmast ska rycka ut, om det så är till Norge eller Finland.

Larm över gränsen, sidan 8

foto: Tobias ohls

foto: Jens Persson

Intro

foto: johnér/Roger Borgelid

” En fantastisk sommar betyder extra hårt arbete” Sommarvädret i Sverige har varit det bästa på väldigt länge. Sol och värme har präglat hela landet och svenskarna har varit mycket i rörelse. Men för många innebär en sådan här fantastisk sommar dock extra hårt arbete.

Räddningstjänsten har kämpat med gräs- och skogsbränder, framför allt i södra Sverige. Sjöräddningen har bidragit till ett tryggare vatten i Sveriges skärgårdar.

Höstens första SOS bjuder på många spännande artiklar, bland annat om samverkan över landsgränserna, något som intensifieras under sommarhalvåret. Vidare kan du läsa om ett spännande projekt i Motala för en säkrare skola och om profilen Magnus Lindgren, general­ sekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige som vill göra skillnad för de brottsdrabbade i samhället.

I förra numret berättade vi om alarmeringstjänstutredningen som lades fram i april. SOS Alarm har nu lämnat svar på remissförfrågan.

Läs mer om denna på sid 5.

Johan Hedensiö vd SOS Alarm

3

frågor till ...

... Thomas Åslin, räddningstjänsten i ­Medelpad som har utbildat privatpersoner till ”livräddare” i fem avlägsna bygder.

Du kallar de utbildade personerna för ”förstärkta medmänniskor”. Vad har de för uppdrag?

− Personerna som vi har utbildat på fem orter i Medelpad har samma ”uppdrag” som vilken medmänniska som helst när det händer en olycka eller någon drabbats av ett hjärtstopp. Skillnaden är att dessa personer har fått en enklare utbildning i att kunna agera vid hjärtstopp, brand, trafikolycka och drunkningstillbud. De väljer själva om de har möjlighet att hjälpa till, det finns inga skyldigheter att agera, men man har en möjlighet.

Hur kommer larmningen till livräddarna att gå till?

− Via sms-utskick. Till att börja med så blir det ett utskick till hela gruppen i den aktuella orten vid en händelse, i framtiden kommer vi

förmodligen att använda samma teknik som använts i Stockholm vid förmodat hjärtstopp. Registrerade personer som finns i det område där olyckan inträffat får då sms-larm och har möjlighet att bege sig till platsen, de som är utanför får inget sms.

Du planerar att utvidga projektet till alla frivilliga. Hur har mottagandet från allmänheten varit?

− Vi har planer på att försöka få all kommunanställd personal att genomgå utbildning för att kunna agera, framför allt personal som rör sig mycket inom våra kommuner, till exempel personal inom hemtjänsten. I övrigt har allmänheten varit jättepositiv till projektet.

Många ringer och visar intresse för att anmäla sig.

Läs mer på www.raddning.info Text: Eriq Agélii SOS 3

signaler Filmer lär ut första hjälpen på barn Varje år drabbas omkring 200 barn av plötsligt hjärt­ stopp. Det kan drabba vilket barn som helst och de vanligaste orsakerna är drunkning eller kvävning. De flesta barn som drab­ bas är i ettårsåldern. Instruktionsfilmer är ett bra sätt att lära sig hjärt-lungräddning (HLR) och därför har dinsäkerhet.se tillsam­ mans med Svenska rådet för hjärt-lungräddning och Röda korset tagit fram filmer som visar hur HLR går till. Tekniken skiljer sig åt beroende på om barnet är under eller över ett år. Film och mer information om HLR på barn och vuxna: www.dinsakerhet.se/Vid-olycka/Forsta-hjalpen/

Färre brott framför kameran Polisen är i huvudsak nöjd med den kamera­ övervakning som på försök pågått sedan sommaren 2012 på Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm.

Dock behöver tekniken och informationen förbättras.

Det skriver Brottsförebyggande rådet i en rapport.

Flera bråk och försök till misshandel har kunnat förhindras tack vare att kameraoperatören har kunnat larma i tid.

illustratör: cecilia pettersson

” Vi är svaga på att ta hand om frivilliga resurser vid kriser” Svante Werger, MSB vid SOS Alarms seminarium i Almedalen om svensk krisberedskap.

Missa inte…

Hjälp i telefonen Rädda hjärtat-appen visar hur hjärt-lungräddning går till och visar också var närmsta hjärtstartare finns och hur dessa fungerar. Instruktioner med ljud gör att du har händerna fria för hjärt-lungräddning. Finns på App Store och Google play.

4 SOS

… Sectech, den säkerhetstekniska mässan 22 oktober på Stockholmsmässan. sectech.se

… Internet och säkerhet, svensk-norsk konferens, 24−25 oktober, på Congress Culture Centre, Karlstad.

Hur möter de svenska och norska försvaren hoten i cybervärlden? Hur arbetar IT-företag, myndigheter och forskare med säkerhet i allmänhet och IT-säkerhet i synnerhet? compare.se … Mötesplats samhällssäkerhet, 13−14 november, på Kistamässan, Stockholm. Seminarier om bland annat ”Vad kan myndigheter göra med webbinformation?”, ”Stormen Sandy”, ”Kommuners säkerhetsarbete” och ”Informationsnumret 11313”. samhallssakerhet.se

Tryggare med effektiva räddningsinsatser Ett nytt projekt initierat av MSB är tänkt att leda till effektivare räddningsinsatser, vilket i sin tur ska stärka tryggheten och öka samhälls­ skyddet. Många representanter från kommunal räddningstjänst kommer att delta i arbetet. Pro­ jektet pågår fram till januari 2015 och fokuserar på fyra områden: • Regelbunden kvalitetssäkring av räddnings­ ledare, insatsledare och styrkeledare.

• Verktyg för att bedöma både individuella för­ mågor att utföra insatser och den totala kapacite­ ten i en räddningstjänstorganisation.

• Koncept för fortbildning som är både teoretisk och praktiskt inriktad och som kan anpassas efter behov.

• En metod för erfarenhetsåterföring, vilket innebär att man på ett systematiskt sätt kan följa upp och lära från tidigare insatser.

Rökning…. … är fortfarande den vanligaste orsaken bakom dödsbränder, enligt en undersökning från MSB. Den visar att rökning kombinerat med rörelsehandikapp eller ett riskbete­ ende som alkoholdrickande är farligast.

Sju polisregioner Från och med 2015 ska dagens 21 polis­ myndigheter samt Rikspolisstyrelsen ombildas till en sammanhållen myndighet. Den nya polismyn­ digheten delas in i sju regioner med administrativa centra i huvudorter; region Nord (huvudort Umeå), Mitt (Uppsala), Stockholm (Stockholm), Bergsla­ gen (Örebro), Väst (Göteborg), Öst (Linköping) och Syd (Malmö).

Ros och ris

till alarmeringstjänstutredningen

SOS Alarm lämnade i ­ ugusti in sitt remissvar på alarme­ a ringstjänstutredningen. Utredning­ ens huvudlinje, att det ska finnas ett samlat ansvar, en aktör, för samhäl­ lets alarmeringstjänster, är positiv, konstaterar SOS Alarm. Det säker­ ställer en snabb och effektiv larmbe­ handling och underlättar för invå­ narna att med ett samtal få hjälp vid nödsituationer och större kriser. − Alarmeringstjänstutredningen har på ett samlat sätt lyft fram en rad frågor och skapat ett värdefullt under­­lag för diskussion. Flera myck­ et betydelsefulla frågor behöver dock enligt vår mening utredas ­vidare, säger Johan Hedensiö, VD SOS Alarm.

Huvudpunkterna i SOS Alarms remissvar: • SOS Alarm stödjer utredningens förslag att larmkedjan ska hanteras av en aktör för att säkerställa säker, snabb och effektiv larmbehandling i samverkan med aktörerna.

• SOS Alarm delar inte utredning­ ens förslag om uppdelning i akuta och icke akuta händelser. Erfarenhe­ ten säger att det inte är möjligt att

förutsäga hur en situation kan ut­ vecklas och vilka resurser som kan behöva tillföras. Alarmeringstjäns­ ten ska ansvara för den fulla larmbe­ handlingen och utgöra även fortsatt den första länken i en effektiv vård­ kedja.

• Den svenska förvaltningsmodel­ len utmärks av långtgående regionalt och lokalt självstyre vilket knappast är i linje med tanken att samla ett mycket stort antal operativa ärenden i en central statlig myndighet.

• Finansieringsmodellen för den nya funktionen måste vara stabil och flexibel där finansiering och ansvar bör följas åt. Mot bakgrund av den stora otydligheten och osäkerheten i finansieringen av förslaget avstyrker SOS Alarm utredningens förslag till finansiering.

• Förslaget innebär stora föränd­ ringar för SOS Alarms verksamhet.

Enligt SOS Alarm är det inte tillräck­ ligt analyserat hur de kommer att påverka den drift som måste säker­ ställas parallellt med att den nya verksamheten byggs upp.

Läs hela remissvaret på sosalarm.se

SKL säger nej till ny myndighet Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill inte se en ny alarmeringsmyndighet. SKL äger hälften av SOS Alarm och är en tung remissinstans för alarmerings­ tjänstutredningen. ”Förslaget att bilda en ny statlig alarmeringsmyndighet medför risker i utlarmningen av ambulans­ sjukvård och kommunal räddnings­ tjänst. Ytterst är det människor i nödsituationer som kan drabbas”, skriver SKL i ett yttrande till rege­ ringen.

SKL föreslår att nuvarande system, med ett bolag som ägs gemensamt av staten och SKL, ut­ vecklas. Enligt SKL bör SOS Alarm, utöver att sköta nödnumret 112,

ges ensamrätt när det gäller ut­ larmning av ambulanssjukvård och kommunal räddningstjänst.

– På så sätt kommer man tillrätta med den problembild som utred­ ningen identifierat samtidigt som nuvarande lednings- och verksam­ hetsansvar bevaras.

Kommu­ ner och landsting får fortsatt infly­ tande, vilket är oerhört viktigt, säger ­Anders Knape, vd för SKL.

SOS 5

signaler Varning för värmebölja

foto: johnér

Långvarig hög värme kan påverka hälsan, särskilt bland äldre och sjuka. SMHI införde därför i år en varning för värmebölja för att ge vårdsektorn, riskgrupper och allmänh­ eten bättre möjlighet att förbereda sig. När prog­noserna visar temperaturer på 26 grader eller mer i tre på varandra följande dygn skickas information till ansvariga inom vård och omsorg via länsstyrelserna. Varningarna utgår ifrån olika kriterier: Meddelande om värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 grader i tre dagar i följd.

Klass 1-varning för värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 grader tre dagar i följd.

90 800… … så många räddningsinsatser gjorde de kommunala räddnings­ tjänsterna under 2012, enligt MSB. Det är en minskning med 2 000 insatser jämfört med 2011.

Rakel i Norge I framtiden ska Rakel kunna användas i även för kriskommunika­ tion i norska Nødnet. Det är målet med ett nytt samarbete för att säkra en effektiv och användarvänlig kom­ munikation mellan samhällsviktiga aktörer i Sverige och Norge.

– Vi tar fram talgrupper för sam­ verkan och metoder och rutiner som ska säkerställa att kommunikationen mellan länderna vid en olycka eller kris blir så effektiv som möjligt, säger Anita Galin, projektledare i Sverige, på MSB. 6 SOS

Oskyddade mobiler Svenskar förvarar och hämtar känslig information på sina mobiler i högre utsträckning än öv­ riga européer. Ändå skyddar vi inte mobilerna. Det konstaterar IT-säker­ hetsföretaget Symantec i en färsk undersökning.

En av tre svenskar uppger att de skickar och tar emot arbetsdoku­

ment i sin privata telefon och drygt en av fem skickar och tar emot sina olika lösenord.

18 procent använder mobilen för betalningar eller för näthandel. Trots att tre av tio svenskar har blivit av med en mobil enhet genom förlust eller stöld, låter en av fyra bli att lö­ senkodsskydda sin mobila enhet.

Nya förhandlingar med Fyrklöverlandstingen De fyra landstingen i det så kal�­ lade Fyrklöversamarbetet har åter inlett förhandlingar om ambulansdirigerings­ tjänsten med SOS Alarm.

Fyrklöverlandstingen – landstinget Sörmland, landstinget Västmanland, lands­ tinget i Uppsala län och region Gotland – handlar tillsammans upp sin ambulansdiri­ gering. Sedan 2011 har de anlitat företaget Medhelp som leverantör.

I maj 2013 sa Medhelp upp avtalet och sedan dess har landstingen övervägt alter­ nativa lösningar.

– Vi är naturligtvis mycket glada att Fyrklöverlandstingen visar oss förtroende

att arbeta tillsammans igen, säger Johan Hedensiö, VD för SOS Alarm Sverige AB. – Det är en bra lösning för alla parter och framför allt för hjälpsökande som med ett enda samtal kan nå alla samhällets hjälpre­ surser i en obruten larmkedja.

Målet är att avtal ska tecknas från och med 15 november 2013.

Alarm!

Säkerhetsbranschen klarar ordningen på arenorna Mobila elverk är farligt gods Från 1 juli 2013 gäller skärpta krav för transport av maskiner och ut­ rustning som till exempel mobila elverk.

Generatorer, kompressorer och värme­ system som har en bränsletank på minst 60 liter omfattas numera av reglerna för transport av farligt gods.

I dag används stora polisresurser till att bevaka även tämligen lugna idrottsevenemang. Det är ett slöseri med skattemedel, polisens tid och idrottsföreningarnas pengar.

I ”Huliganutredningen” som jag nyligen avslutade föreslog jag att idrottsklubbarna själva tar ett större ansvar för säkerhetsarbetet på normala matcher. Förslaget fick ett starkt stöd bland klubbarna och – kanske lite oväntat – djupt in i många poliskretsar. Den politiska spelplanen har dock hittills visat sig svårare att penetrera.

Klubbarna bör på sikt, liksom i England och Tyskland, vara fullt kapabla att tillsammans med säkerhetsbranschen garan­tera

” En polis kostar nästan tre gånger mer än en utbildad ordningsvakt”

Nya depåer för skogsbrand Skogsbrandsdepåer som finns utplacerade runt om i Sverige håller på att bytas ut och några placeras om till andra orter. Resurserna består av slang, motor­ sprutor, motorsågar, handverktyg och för­ varas hos räddningstjänster. Nya platser är Östersund, Sundsvall och Strängnäs. ­Övriga platser är Boden, Skellefteå, Dorotea, ­Söderhamn, Ludvika, Bengtsfors, Vetlanda, Högsby och Ljungby. Dessutom finns två reservdepåer vid MSB:s förråd i Ljung.

säker­heten för publik och spelare på de flesta matcher. Publikvärdarnas och ordningsvakternas kompetens och befogenheter räcker långt liksom lednings- och teknikkompetens inom säkerhetsindustrin.

Vid så kallade högriskmatcher och om det ändå skulle spåra ut vid ett evenemang är det självklart att polisen helt eller delvis kan behöva gå in, och då bör arrangören också få stå för kostnaderna. Nu får de betala vare sig det uppstår ett polisiärt behov eller inte. De idrottsklubbar som drivs i bolagsform skulle spara stora pengar på polisfria arran­gemang, en polis kostar dem nästan tre gånger mer än en

utbildad ordningsvakt. Och det är inte självklart att den kostnaden ens kan motiveras av högre kvalitet på säker­hetstjänsten. Har man skaffat sig epitetet ideell förening slipper man helt att betala för polisen.

Men den största samhällsvinsten är ändå att polis och privata aktörer kan samverka för att renodla polisresurser till annan verksamhet – att utreda brott.

Idrottsrörelsen har visat sitt kraftiga stöd och gillande för de här idéerna men det finns trots allt många chefer inom polisen som ifrågasätter att klubbarna och den privata säkerhetsbranschen kan hantera ”buset” på matcher. Men 90 procent av matcherna i allsvenskan och elitserien är lugna tillställningar. Det finns ingen anledning att sätta in polis om det inte finns ett direkt behov, som på högriskmatcher.

Sverige borde ta efter andra länder och låta polisen fokusera på polisiärt arbete, det är för dyrt för samhället att använda polisen för att stå utanför halvtomma idrotts­ arenor.

Alla skulle vinna på en mer marknadsanpassad lösning − det blir billigare för klubbarna och polisen kan fokusera där den verkligen behövs.

Och vi kan då också lägga ned fiktionen att det finns skillnader mellan hur ideella föreningar och Idrotts AB agerar. björn eriksson ordförande för ­Säkerhetsbranschen, tidigare rikspolischef och landshövding samt regeringens utredare kring idrottsrelaterat våld.

SOS 7

fokus larm över gränsen

Gemensam alarmering i

gränslösa Norden När larmet går är landsgränsen inget hinder. Åtminstone inte på Nordkalotten. Sedan 2012 kan samtalet till 112 betyda att ambulansen lika gärna kommer från Tornio i Finland som Haparanda i Sverige.

Text: Susanna Lindgren Foto: Folio och Pontus Albertsson

De nordiska grannländerna samar­ betar längs alla svenska gränser. Genom lokala gränsräddningsråd förekommer olika former av så kallat vardagssamarbete där ambulans och räddningskår på båda sidan gränsen bistår varandra. Längs hela Bohus­ kusten och norrut samarbetar norska och svenska kommuner och landsting. Det sam­ ma gäller mellan Sverige och Danmark i Öresundsområdet. I Uppsala län är samar­ betet med Åland väl utvecklat.

8 SOS

Att samarbeta och bistå varandra över gränserna har alltid varit naturligt för de nordligaste regionerna i Sverige, Norge och Finland. Det samarbetsavtal som sedan 1 januari 2012 formellt reglerar och möjliggör utryckningar över gränserna är en naturlig utveckling, anser Pontus Albertsson som är projektledare i Norrbottens läns landsting. − Störst är gränsutbytet mellan Finland och Sverige, mycket beroende på att det helt enkelt bor fler människor i Tornedalen än vid gränsen mot Norge. En av­­­görande insats gjordes dock under 2013 av en norsk

ambulanshelikopter, säger han.

I slutet april fick en man svåra brännskador när hans ark, en mobil fiskehydda, fattade eld under isfiske på en sjö i närheten av Abisko. På grund av dåliga väderförhållanden kunde ambulanshelikoptern i Gällivare inte lyfta och polishelikoptern i Boden, som var alternativ två, stod på marken för reparationsarbeten. Fjällräddningen kunde inte heller ställa upp med manskap. ­Istället blev det en ambulanshelikopter från Tromsø som ryckte ut och förde mannen till det norska universitetssjukhuset i Tromsø, som också hade möjlighet att ge ome-

delbar behandling mot brännskadorna. − Utan hjälpen från Norge hade situationen för den här mannen varit ännu allvarligare, säger Pontus Albertsson.

Ambulansavtalet har slutits mellan Norrbottens läns landsting, Helse Nord RHF i Norge samt sjukvårdsdistrikten Lappland, Västerbotten och Uleåborg i Finland och löper tills vidare. Syftet är att ”bistå vid olyckor där befintliga resurser inte räcker till och vid livshotande sjukdomstillstånd hos en enskild medborgare

SOS 9

fokus larm över gränsen

där en resurs på andra sidan gränsen har en kortare insatstid”, som det står i avtalet. I klartext betyder det att kartans gränsdragning saknar betydelse om situationen är livshotande och att den enhet som finns närmast till hands ska rycka ut. Vanligast är också att de som behöver akutvård förs till sjukhus på ambulansens hemmaort. Där får patienterna vård, oavsett nationalitet tills de klarar en transport till hemlandet. Kostnaden betalas av respektive landsting och sjukvårdsdistrikt. Avgifterna, som motsvarar den faktiska kostnaden, regleras av avtalet och patienten behöver aldrig betala något.

De nordiska grannländerna samarbetar längs alla svenska gränser.

Genom lokala gränsräddningsråd förekommer olika former av så kal�lat vardagssamarbete där ambulans och räddningskår på båda sidan gränsen bistår varandra. Längs hela Bohuskusten och norrut samarbetar norska och svenska kommuner och landsting. Det samma gäller mellan Sverige och Danmark i Öresundsområdet och i Uppsala län är samarbetet med Åland väl utvecklat.

Under 2012 ryckte norska helikoptrar ut tio gånger vid svenska larm. Mer än dubbelt så många gånger korsade de norska helikoptrarna den finska gränsen för att bistå vid akuta larm. Den norska insatsen i Abisko är bara ett av flera exempel på hur lokalt väder hindrat det egna landets resurser från att rycka ut. En lika avgörande och gränsöverskridande insats som den i Abisko gjordes bland annat i mars 2013 efter en snöskoterolycka i Kari­ gasniemi i finska Lappland när dåligt väder hindrade den finska helikoptern från att lyfta. Den gången kom hjälpen från Banak i norska Finnmark.

Vanligast är dock att vägambulanser rycker ut och tätast är den korsande trafiken alltså kring gränsen mellan Sverige och Finland.

Enligt de uppgifter som kommit in från larmcentralerna ryckte finska ambulanser ut i Sverige 154 gånger under 2012. Svenska ambulanser ryckte under motsvarande tid ut i Finland endast 30 gånger. Att utbytet är ojämnt kan enligt Pontus Albertsson bero på att befolkningen är större på finska sidan och att det

därför också finns fler ambulanser där. I Haparanda har Sverige en dygnsambulans och en dagambulans medan det i finska Torneo finns två ambulanser som är bemannade dygnet runt. − I gränstrakterna mellan Haparanda och Övertorneå, längs riksväg 99 bor alla så nära gränsen på båda sidor att det till och med händer att ett samtal till 112 hamnar på ”fel” sida gränsen. Då kopplar vi bara över till varandra, säger Daniel Lundin på SOS Alarm i Luleå som tycker att samarbetet fungerar jättebra.

Om det finns en finsktalande operatör på plats på larmcentralen i Luleå blir det den operatören som tar emot en förfrågan från Finland.

Annars sköts kommunikationen på engelska.

Övning inför en norsk tsunami Onsdagen den 18 september 2013 rasar 22 miljoner kubikmeter berg­ massa ner i havet öster om Tromsø i Norge och orsakar en 45 meter hög tsunami som sveper in över kusten.

Hjälpinsatserna blir omfattande och deltagarna kommer från både Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

Barents Rescue i Norge 2013 blir den sjätte gemensamma fältövningen baserad på realistiska scenarion för de fyra länderna kring Barents hav.

Sverige var värdland när övningen organiserades första gången 2001, sedan dess har värdskapet roterat. Årets scenario baseras på den faktiska risk för bergras som finns i Lyngenområdet där bergsmassan flyttar mellan fyra och fem centimeter

10 SOS

årligen. Området bevakas kontinuerligt för att man ska kunna evakuera i tid. I fältövningen, som pågår mellan 17 och 19 september, deltar svenskar både på plats och genom samordning på hemmaplan. De underscenarion som målas upp i samband med bergraset och blir del av övningen är evakuering, en tunnelolycka samt fjällräddning av ett ungdomsläger.

De svenska deltagarna kommer från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Social­ styrelsen, Utrikesdeparte­ mentet, Rikspolisstyrelsen, Polis­myn­dig­heten, Räddningstjänsten och Läns­styrelsen i Norr­botten,

Polismyn­digheten i Väster­bottens län, Trafikverket samt SOS Alarm. För svensk del är ett av huvudmålen att stärka de gräns­över­skridande insatserna och främja samarbetet mellan myndigheter i regionen.

Vid flera tillfällen har blåljusorga­ nisationerna från Sverige, Norge och Finland samövat för att stärka de gräns­ö ver­ skridande insat­ serna.

” Det bästa med det här avtalet är att vi verkligen kan sätta den hjälpsökande i fokus.” − Jag tycker att även det fungerar bra. Hittills har vi inga avvikelser registrerade som beror på språkförbistringar. Om vi exempelvis saknar en ambulans i Haparanda ringer vi larmcentralen i Uleåborg för snabb utalarmering, säger Daniel Lundin.

Enligt larmcentralernas index­ koder är just bröstsmärtor den vanligaste orsaken till en gräns­över­skri­ dande ambulansinsats. Misstänkt hjärtinfarkt stod för 33 procent av de finska utryckningarna i Sverige under 2012, följt av andningssvårigheter och medvetslöshet. I alla dessa fall kan tiden vara avgörande. Snabb och tydlig kommunikation är A och O. Det är därför en fördel att ambulanserna både i Sverige och Finland är utrustade med digitala radiosystem – Rakel respektive Virve − som underlättar kommunikationen i de fall två ambulanser behövs.

När en ambulans på plats vid ett hjärtstillestånd i Haparanda nyligen behövde assistans fanns den snabbaste hjälpen på finska sidan. Efter att larmet skickats från SOS Alarm till motsvarigheten Häke i Finland kunde ambulanserna kommunicera sinsemellan om hjälpbehovet och snabbaste vägen dit vilket sparade dyrbar tid. − Det bästa med det här avtalet är att vi verkligen kan sätta den hjälp-

sökande i fokus. Genom att vi kan utnyttja alla resurser i området, svenska, finska eller norska, bidrar vi alla till att skapa ett tryggare samhälle, säger Daniel Lundin och lägger till att det som är bra förstås kan bli ännu bättre. − Det vi som operatörer saknar är återkopplingen. Vi larmar ut och vet att ambulansen kommer fram, att ambulanspersonalen tar över och ser till att patienten får hjälp, men vi vill ju gärna få höra att det gått bra. Vi utvecklas av att få feedback, av att få veta om vi gjort rätt i vår

bedömning. Det gäller oavsett vilket land utryckningen eller patienten kommer ifrån.

För att finslipa insatserna genomfördes nyligen en gemensam samverkansövning där ambulanspersonal från Arjeplog och Saltdal i Norge samverkade med räddningstjänsten vid en simulerad trafikolycka. Vid en annan övning i Kirunagruvan deltog ambulanspersonal från Narvik tillsammans med ambulanspersonal från Kiruna, Vittangi och Jokkmokk.

Tekniken öppnar gränserna Låt de nordiska grannländernas tek­ niska plattformar för utalarmering kommunicera med varandra. Önske­ målet har framförts från sambandscent­ ralerna i Norden. − En gemensam plattform för kom­ munikation skulle underlätta gemen­ samma hjälpinsatser, men än så länge begränsas ett sådant förslag av respek­ tive länders lagstiftning, säger Gunnar Bergström, tjänsteägare 112 på SOS Alarm. Även om lagstiftningen hindrar fri kommunikation över gränserna är det fritt att utbyta idéer. I samband med att Finland 2015 går från 15 till 6 larmcent­

raler kommer de att byta till en gemen­ sam teknikplattform, enligt svensk modell. SOS Alarm använder sig av den tekniska plattformen Zenit.

Finland håller dock på att ta fram ett eget system med hjälp av finska teknik­ företaget Insta. − Systemen blir inte identiska, men Finland får precis som vi ett integrerat, robust och funktionellt system, säger Gunnar Bergström.

Han ser fram emot att få se den nya plattformen på plats eftersom där kan finnas idéer och utvecklingsmöjligheter som den svenska alarmerings­ verksamheten kan dra nytta av.

Enligt ambulansavtalet ska de nord­ liga grannlänen ”bistå vid olyckor där befintliga resurser inte räcker till ...”

SOS 11

insats kommunikation Tranarpsbron är egentligen två separata broar. Det var omöjligt för räddnings­ enheterna att ta sig mellan broarna.

Brister i samverkan under

Tranarpsolyckan Under den stora seriekrocken på Tranarpsbron i januari frångick flera enheter givna rutiner. I stället för att dela information i Rakel rapporterade de olika organisationerna internt via mobiltelefon, vilket försenade en gemensam lägesbild. Det konstaterar MSB i en kommande utredning.

Text: Eriq Agélii Foto: Scanpix/ Björn Lindgren och Helsingborgs Brandförsvar

Det rådde dimma och glashalt väglag vid Tranarp i Nord­ västra Skåne på förmiddagen den 15 januari i år. Tranarpsbron, som går över Rönne å i Klippans kommun, är Skånes längsta bro och uppdelad i två halvkilometer långa separata broar, en i nordlig riktning och en i sydlig. På några minuter förvandla­ 12 SOS

des broarna till ett fullkomligt kaos när totalt 78 fordon kolliderade i båda riktningarna i den största tra­ fikolyckan i svensk historia. En per­ son omkom och många skadades.

Redan vid första larmet insåg operatörerna på SOS Alarm att det var en allvarlig situation. Men ingen kunde till en början uppskatta om­

fattningen av olyckan, inte ens räddningstjänsten på plats. Last­ bilar körde in i fordonen framför och blockerade den redan dåliga sikten.

I en utredning av olyckan har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tittat på sam­

78 fordon, varav ett stort antal lastbilar, kolliderade under några timmar. Det var bara ren tur att inget fordon hade brand­ farligt gods.

verkan inom och mellan blåljus­ organisationerna och SOS Alarm, olycksplatsens förutsättningar, tek­ niska aspekter i Rakelsystemet samt de drabbades erfarenheter. − Kommunikationen under in­ satsen har periodvis inte fungerat.

Det har skett väldigt mycket kom­ munikation på telefon, istället för på Rakel, från alla parter, ambu­ lans, polis och räddningstjänst, säger Anna Andersson Carlin, ­regional samordnare för olycks­ undersökning vid räddningstjäns­ ten Syd som ansvarar för olycks­ utredningen åt MSB. Hon menar att detta ledde till en fördröjning in­nan polisen och SOS Alarm fick en lägesbild av olyckan. − Det är olyckligt. Här bryter man mot den rutin man har i sambands­ planen. Det är viktigt att första be­ fälet på plats kommer med en läges­ rapport på en gemensam kanal för att alla ska höra.

Utredarna anser att mobilanvä­ nandet bland annat är en följd av att räddningstjänsten i mer vardagliga situationer ofta använder mobilte­ lefon istället för Rakel. − När man måste kommunicera i Rakel är det inte inarbetat. Det är viktigt att vardagsolyckorna hante­ ras i princip på samma sätt som sto­ ra olyckor för att det ska funka.

Carsten Holm, sambandsansvarig på polisen, anser att en gemensam lägesbild är helt avgörande och är kritisk till att det tog en timma att få

en rapport till polisens länskommu­ nikationscentral. Men han full för­ ståelse för att det var en extremt svår situation på Tranarpsbron. − Se på bilderna. Gemensam ­lägesbild var inte lätt, det bara small, pangpangpang, säger han.

– Vi som var på väg, vi ville ha information. Vi saknade verkligen en helikopter, en bild som kunde förmedlats till oss och SOS Alarm.

Men vår helikopter kunde inte lyfta på grund av vädret.

Det var inte förrän dansk tele­ vision fick upp en helikopter som svensk räddningspersonal fick en ordentlig överblick av förödelsen.

Anna Andersson Carlin pekar även på bristen i en tydlig lednings­ plats och ledningsmöten mellan polis, räddningstjänst och ambu­ lans på olycksplatsen. Hon menar att det skulle underlättat för en ­gemensam lägesbild.

Räddningsenheterna tvingades klättra genom lastbilarnas kapell och över personbilar för att ta sig fram. En ambulans blev totalför­ störd under räddningsarbetet och flera i besättningen skadades allvar­

” Kommunikationen under insatsen har periodvis inte fungerat.”

Anna Andersson Carlin

Olyckan minut för minut 2013-01-15 11:02 Första 112-samtalet av flera om en stor kollision med följdkollisioner och många skadade på Tranarpsbron. Ett felaktigt larm om att någon har kört av bron, ner i ån. Ambulans och räddningstjänst larmas ut inom två minuter. Polisen meddelas direkt efter.

11:14 Första styrka, från räddningstjänsten Åstorp, på plats. Sammanlagt kallas räddningstjänst från åtta stationer.

11:20 Räddningsledaren rapporterar via mobil till räddningstjänstens ledningscentral samtidigt som krockarna avlöser varandra runt honom.

11:23

ligt. En tankbil från räddningstjäns­ ten blev klämd och tre brandmän skadades.

Diesel rann ut från flera fordon, men ingen brand uppstod. Det var självklart en katastrof för många, men samtidigt ett mindre mirakel att följderna inte blev ännu värre. − Det hade varit vansinnigt myck­ et värre om vi hade haft en brand mitt i det här. Det var ett stort mått av tur. Det skulle kunnat ha varit många fler omkomna, säger Anna Andersson Carlin.

Första ambulans på plats, men kan inte köra fram till olyckan på grund av halka och dimma. Personalen får gå till olycksplatsen. Strax därefter kommer polis. Sammanlagt kal�las 14 ambulanser till olyckan, varav en blir påkörd och obrukbar.

12:45 Polisens ledningscentral och räddningstjänstens inre ledning får en klar lägesbild.

15:49 Den akuta räddningsinsatsen avslutas. En person avlider av sina skador, cirka 40 skadas.

SOS 13

Personligt Namn: Magnus Lindgren Ålder: 45 år Gör: Generalsekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige Familj: Fru och två barn, 13 och 16 år.

Bor: Centralt i Stockholm Fritid: ”Inte blivit så mycket de senaste fem åren, men jag gillar fotboll, att spela, träna och titta på.”

Bästa deckare: Amerikanska hårdkokta deckare. ”När jag läser svenska retar jag mig bara på allt som är fel eftersom jag känner branschen. Undantaget är Leif GW Persson och lite skruvade deckare som Zac O’Yeah.”

” Forskare och polis i New York nämner aldrig ordet ’nolltolerans’. Istället talar de om ’accountability’.” ­Magnus Lindgren 14 SOS

profilen Magnus Lindgren

Tankesmed för ett tryggare Sverige I den bästa av världar behövs inte stiftelsen Tryggare Sverige. Och då kan Magnus Lindgren ägna sig åt annat.

Men det är en bit kvar och han fortsätter därför att skapa debatt och peka på brister i det svenska rättsystemet.

Text: Ewa Thibaud Foto: Louise Billgert

— Vi gör skillnad, säger Magnus Lindgren om Tryggare Sverige, den stiftelse som han grundade för fem år sedan och som han kallar en nagel i ögat på regering och myndigheter.

Han vet vad han pratar om. Doktor i psykologi, kriminolog, före detta polis, forskare, handläggare vid Brottsoffermyndigheten, lärare vid polishögskolan – Magnus Lindgren har 25 års erfarenhet av säkerhetsfrågor. I dag är han generalsekreterare på Tryggare Sverige.

– Strax innan jag började med det här hade jag ett bekvämt jobb på

polishögskolan. Bra lön, bra jobb, trevliga kollegor, jag kunde ha slagit mig till ro. Men nu är jag inte sådan.

Magnus Lindgren tar emot i Tryggare Sveriges kontor i centrala Stockholm. Det är kompakt, med plats för sex medarbetare: en kriminolog, en psykolog, en jurist, en urbanvetare och flera säkerhetsexperter.

– Vi hyr lokalen billigt av Svenska Bostäder, som är ett av de företag som bidrar med pengar till Tryggare Sverige.

Magnus Lindgren är noga med att poängtera att Tryggare Sverige

På de drabbades sida Tryggare Sverige är en politiskt och religiöst oberoende organisation som verkar för brottsdrabbades rättigheter och för att utveckla det brottsförebyggande arbetet.

Arbetet är inriktat på nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar inom trygghetsområdet. Ytterst handlar det om att minska brottsligheten och säkerställa att alla som

drabbas av brott får hjälp, stöd och skydd.

Verksamheten har fem delar: 4 Tankesmedja för opinionsbildning 4 Trygghetsakademi för utbildning 4 Nätverk för forskare, studenter och yrkesverksamma för att utbyta idéer 4 Ombudsman för brottsdrabbade för att tillvarata brotts-

drabbades rättigheter 4 Utvecklingslaboratorium för att samla in, ta del av och visa på behovet av modern teknik inom trygghetsområdet.

Tryggare Sverige finansieras med bidrag från näringslivet och enskilda donationer, samt med inkomstbringande verksamhet, som utredningsuppdrag. tryggaresverige.org

är en oberoende organisation som inte tar emot några statliga pengar.

Tankesmedjan finansieras genom bidrag från några företag och gen­ om de utredningsuppdrag de gör, ofta på uppdrag av statliga myndigheter och departement.

Idén till stiftelsen Tryggare Sverige föddes i Uppsala, där Magnus Lindgren arbetade som enhetschef vid polisen. Hans uppdrag var bland annat att undersöka hur man kunde öka stödet för brottsdrabbade.

– Jag såg att något grundläggande var fel. Det saknades varken kunskap eller resurser. Ändå fick brottsdrabbade inte alltid hjälp, stöd och skydd. Det var otydligt vem som gjorde vad och vilka roller och mandat olika personer och myndigheter hade. Det fanns inte heller någon strukturerad kontakt mellan polis och kommun.

Han bildade en aktionsgrupp med fem olika expertområden: butiksbrott, bilrelaterad brottslighet, våld i offentlig miljö, brott i nära relationer och bostadsinbrott. Den ledde till ökade kontakter mellan polis, ideella organisationer, kommun, näringsliv och medborgare.

– Men sedan fick vi en ny polischef, som inte var intresserad av vårt arbete, så jag och flera i min personal slutade.

De som utsätts för brott har ofta svårt att tillvarata sina rättigheter.

Många brott avskrivs utan att utredas i grunden. Det är lite märkligt i ett land som anses vara en av världens tryggaste rättsstater.

– Vad som saknas är tydlig SOS 15

” Barn som drabbas får inte den hjälp de har rätt till och behöver.”

Magnus Lindgren är inte ute efter att skaffa vänner.

Att göra skillnad är hans mål.

ledning och styrning, slår Magnus Lindgren fast.

Han nämner New York, succéexemplet, där den anmälda brottsligheten har minskat med 80 procent under de senaste 20 åren. Det har skrivits mycket om det, även i svensk press och förklaringen som getts har varit ”nolltolerans”. I nästa andetag har myndighetspersoner och journalister konstaterat att nolltolerans innebär ett hårdare samhälle med hårdare kontroll av medborgarna. Alltså ingenting för Sverige.

– Det där är intressant. När vi talar med forskare och polis i New York nämner de aldrig ordet ”nolltolerans”. Istället talar de om ”accountability”, det vill säga ansvarsutkrävande. Ett nytt ledningssystem gjorde det möjligt att bättre följa upp beslut som fattats och kräva 16 SOS

Ett ord betyder så mycket

Tryggare Sve­ rige talar inte om brotts­offer, utan om brotts­ drabbad. Offer ger association till någon hjälp­ lös och passiv.

Men alla kan drabbas av brott.

– Man ska inte stigmatisera dem som utsätts för brott, därför säger vi brotts­ drabbade och inte brotts­offer, säger Magnus Lindgren.

ansvar av dem som utför arbetet.

Sverige kan alltså lära av andra länder, liksom vi kan dela med oss av svenska erfarenheter till andra länder. Därför har Tryggare Sverige både svensk och internationell verksamhet. USA, Italien, Holland och Serbien står på den internationella samarbetslistan.

I Sverige fokuserar Tryggare Sverige på tre områden och har formulerat tre grundläggande krav. Det första är att alla brott ska utredas.

– Det är egentligen grunden i en rättsstat och därför är det skrämmande att utvecklingen går åt motsatt håll. Till exempel har polisen fått utökade möjligheter att själva skriva av brott.

Det andra är att kommunerna ska ta större ansvar och inte lämpa över stöd till brottsdrabbade på ideella organisationer.

Och det tredje kravet är nolltolerans mot våld i skolan.

– Barn utsätts för brott i skolorna.

Men det kallas sällan brott, utan mobbning och i många skolor tas det inte på allvar, ännu mindre polisanmäls. Barn som drabbas får inte den hjälp de har rätt till och behöver.

Kommunerna har det yttersta an­svaret, men undviker så länge det går att göra något, enligt Magnus Lindgren. Och om barn anmäler sin skola far de ofta illa och misstänkliggörs.

– Man ser mobbning som en konflikt mellan två parter och inte som ett övergrepp.

Tryggare Sverige formulerar inte bara frågor och skapar debatt, utan har också konkreta förslag till lösningar. De handlar om betydelsen av en kommunalt förankrad polis och mycket mera.

– Den lokala förankringen är viktig. De flesta brott begås på lokal nivå.

Magnus Lindgren ser ett problem med de statliga myndigheterna BRÅ (Brottsförebyggande rådet) och Brottsoffermyndigheten, där han själv har jobbat. Man skulle ju kunna tycka att det räcker med de myndigheterna, att Tryggare Sverige egentligen inte behövs.

– De har sina uppgifter och gör det de är satta att göra, men det finns ingenting som håller samman dem. Vi har föreslagit att de slås ihop till en myndighet.

Under de fem år som Tryggare Sverige har funnits har organisationen etablerat sig som en ledande tankesmedja i rättsfrågor. Debatten har förändrats, i dag diskuteras till exempel polisens organisation på ett annat sätt än tidigare. Men att slå sig in och utmana etablerade strukturer kräver mycket jobb.

– Vi kallas ibland för dysterkvistar, för ingen är egentligen intresserad av sådant som inte fungerar.

Men vi är inte ute efter att få vänner utan att göra skillnad.

effekt skolbränder

Moteld i Motala

Låg tolerans mot nedskräpning, klotter och skadegörelse. Hög lärar­närvaro och hundraprocentig rapportering när någon eldar på en s­ kola. Det är receptet när Motala kommun motverkar skolbränder.

Text: Johan Granath Foto: Eva Edsjö, Istockphoto

SOS 17

utveckling Skolbränder

Magnus Brodén, brandmästare vid räddningstjänsten i MotalaVadstena, har ett framgångsrikt förebyggande arbetssätt mot skolbränder.

I genomsnitt brinner mer än en skola per dag i Sverige. År 2012 rapporterades 508 bränder på skolor, varav hälften var anlagda.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kostar skolbränderna samhället minst 300 miljoner kronor per år. Även mindre bränder utan allvarliga konsekvenser skapar problem med avbrutna lektioner och stor oro hos elever, skolpersonal och föräldrar.

I Motala arbetar räddningstjänsten sedan omkring tio år förebyggande mot eldning på skolor.

– Vi hade bekymmer med elever, lika många flickor som pojkar, som eldade under skoltid och beslutade oss för att hitta ett eget förebyggande arbetssätt, säger Magnus Brodén, brandmästare vid räddningstjänsten i Motala-Vadstena.

Utifrån egna och andra räddningstjänsters erfarenheter men 18 SOS

också med utgångspunkt i forskningsrön, fann räddningstjänsten vissa samband.

– Vi insåg till exempel att eldning på skolor så gott som alltid föregås av en slags upptrappning: dåligt språk, klotter, nedskräpning och skadegörelse.

Räddningstjänsten kontaktade kommunens grundskolor i syfte att presentera sina idéer. Det förebyggande arbetet handlar mycket om att lärare eller annan skolpersonal finns där eleverna finns, även under raster. Man låter heller inte saker passera − eldning ska alltid rapporteras.

– Det räcker med att en elev tänder en cigarettändare inom skolans område. Om skolan vet vem eller vilka som eldat så ska det också rapporteras. Därefter meddelar man föräldrar och gör en polisanmälan.

Räddningstjänsten kallar sedan den eller de som eldat till ett 2,5 timmars besök på brandstationen. Där

får eleven lära sig om riskerna med att elda, om brandförlopp, samt om de straff och kostnader som kan drabba den som döms för anlagd brand. Är det flera elever som eldat vid samma tillfälle får de komma en och en. Besöken sker på skoltid.

– Vi vill betona allvaret och då är det bättre att de kommer ensamma. Är de flera finns en risk för att de ska spela tuffa inför varandra. I början var vi också rädda för att det skulle bli en merit att ha varit hos oss, något att skryta med inför kompisarna. Men så har det inte blivit.

Eleverna är ofta tagna av stundens allvar när de kommer till räddningstjänsten, enligt Magnus Brodén.

– Vi går försiktigt fram och förutom genomgången om risker och straff låter vi dem prova på att åka stegbil. Samtidigt är vi noga med att tala om att brand inte är någon lek.

Efter ett par dagar följer vi upp för att se hur eleven känner.

Väktare snabbt på plats vid brand

Enligt Magnus Brodén minskar brandrisken i skolor där skolpersonalen är nära eleverna även utanför lektionstid.

I fall där man inte känner till vem som eldat gör räddningstjänsten besök på den aktuella skolan för att visa att man ser allvarligt på eldning.

Arbetssättet är framgångsrikt. I dag är det färre bränder på skolorna i Motala. Delvis på grund av det förebyggande arbetet, tror Magnus Brodén, men också på grund av att anlagda bränder har minskat överlag.

— Under de här tio åren har vi haft ett återfall. Men vi är inte helt förskonade och har 20−25 händelser som rapporteras av skolorna per år.

Det betyder inte att det brunnit men att vi kallat eleven till oss eller varit på skolan och pratat.

Magnus Brodén vill inte säga att andra kommuner tagit efter Motalas metod. Men han har informerat flera kommuner om arbetssättet.

Ett bra samarbete och goda kontakter med skolan är avgörande.

Samtidigt är det viktigt att inte mästra skolan, menar han.

– De måste få hitta sitt eget sätt, vi kan bara peka på vad vi tycker fungerar.

Skolpersonalens attityd och inställning är viktig. Magnus Brodén berättar om ett skolbesök där räddningstjänsten visades runt av rektor som beklagade sig över att det låg

skräp i korridoren men inte gjorde något åt det. Vid ett besök på en annan skola plockade rektorn upp skräp flera gånger.

– Det är en stor skillnad i inställning. Vi ser också skillnad på skolor där man avskaffat lärarnas fikarum och lärarna istället fikar tillsammans med eleverna i deras uppehållsrum. Det verkar ha god effekt på arbetsmiljön och innebär i förlängningen antagligen också färre anlagda bränder.

Det förebyggande arbetet har dock inte varit helt friktionsfritt. Till exempel har det fria skolvalet inneburit vissa problem.

– Skolorna konkurrerar ju om eleverna och vill inte alltid tala om det som kan framstå som negativt.

Därför kanske man avstår från att rapportera bränder eftersom det inte skulle se bra ut. I själva verket visar det att man vill sopa problemet under mattan.

Som brandmästare erkänner Magnus Brodén att han gillar brand­ larm. Men i det förebyggande arbetet handlar allt om att se till att larmet inte går.

– Jag vill inte säga att det är ett misslyckande om ett larm löser ut men tanken med vårt arbete är just att det ska kunna undvikas.

” Eldning på skolor föregås så gott som alltid av en slags upptrappning.” ­ Magnus Brodén

I Botkyrka, Söderköping och Södertälje samarbetar rädd­ ningstjänsten med väktare för att snabbare kunna bekämpa bränder.

– Väktare var först på plats vid mer än hälften av larmen, säger Åsa Wienholt, doktorand vid Linköpings universitet, som undersökt hur väk­ tare kan hjälpa räddningstjänsten.

Väktarna har släckutrustning i sina bilar som tillåter dem att släcka eller åtminstone hålla elden under kontroll tills räddningstjänsten ­anländer. De hjälper till exempel även till med lägesrapporter, öpp­ nar brandbommar och tillhandahål­ ler nycklar.

Undersökningen visar att tids­ vinsten med att använda väktare är stor och att det är en lönsam affär.

– I Söderköping, där väktaren dirigeras via SOS Alarm, räknar vi med att en investerad krona ger åtta kronor tillbaka.

Positiv trend Under senare år har antalet skolbränder i Sverige minskat nå­ got. Från toppåret 2008 då 787 räddningsinsatser gjordes sjönk antalet till 530 insatser under 2011.

2012 stannade siffran på 508. Insat­ serna handlar om bränder i skol­ byggnad och på skolområde.

Eldning på skolor sker oftast på toaletter, i papperskorgar, i gardiner och på löst papper.

Med byggtekniska åtgärder kan skolbyggnader göras mindre brand­ farliga. Larmanordningar finns i da­g i en mängd varianter, bland annat så kallade takfotslarm som gör det möjligt att upptäcka när någon el­ dar ute mot en vägg.

Skolans yttre miljö kan vara in­ bjudande för den som vill elda ostörd. Därför bör belysning ses över och buskage och häckar hållas klippta.

För bandyfrälsta: Magnus Bro­ dén tränar svenska mästarna i ban­ dy, Hammarby IF. Han är tjänstledig från mitten av september till mitten av mars från räddningstjänsten för att vara bandytränare.

SOS 19

utveckling inkallning

Alla på en gång

Länsstyrelsen i Stockholm får blixtsnabbt tag på alla berörda myndigheter vid kris. Under oroligheterna i Husby var telefonkonferenser med 40 deltagare igång inom tio minuter.

Nu börjar allt fler myndigheter använda tjänsten SOS Inkallning.

Text: Sara Bergqvist Foto: Scanpix/Alex Ljungdahl

Första gången systemet SOS Inkallning användes i större skala var på en stor samövning på kärnkraftverket i Oskarshamn 2011. − Det gick enormt snabbt att kalla in all berörd personal. På fem minuter hade vi fått fart på hela Sverige, något som normalt hade tagit minst två timmar om vi hade ringt runt och sökt alla personligen, säger ­Roger Petersson, regionansvarig för krisberedskap på SOS Alarm.

I praktiken fungerar det så att SOS Alarm automatiskt ringer upp alla personer samtidigt. Alla får exakt samma meddelande med inbjudan till telefonkonferens eller möte på plats och kan via knappsatsen på telefonen direkt ange om de kan vara med eller inte. − Det gör att vi snabbt får ett kvitto på att man tagit emot informationen och om man kommer att delta.

Blir det inget svar ringer systemet omedelbart upp nästa nummer till den personen eller nästa person på beredskapslistan utifrån det önskemål som kunden har.

20 SOS

Länsstyrelsen i Stockholm använder systemet sedan i våras och har redan fått god nytta av det vid ett bombhot och en storbrand, ett Nato-möte och under oroligheterna i Husby i våras. − Det här är ett jättebra verktyg för oss, som gör att vi kan lägga tid på själva händelsen istället för att försöka få tag på folk, säger Jan ­Eriksson på enheten för samhällsskydd och beredskap vid Läns­ styrelsen i Stockholm. − När oroligheterna i Husby pågick hade vi möten varje dag och kunde snabbt få tag på alla när det hände saker.

Förutom i krissituationer använ­ der länsstyrelsen systemet för regelbundet återkommande samverkansmöten med andra myndigheter i Stockholms län. I telefonkonferenserna medverkar ofta fler än 30 deltagare. Utöver länsstyrelsen och kommunerna finns representanter från bland annat SOS Alarm, försvarsmakten, polisen, landstinget,

” När oroligheterna i Husby pågick hade vi möten varje dag och kunde snabbt få tag på alla när det hände saker.”

Jan Eriksson, Länsstyrelsen i Stockholm

kustbevakningen, räddnings­ tjänsten, Storstockholms lokal­ trafik, Stockholms hamnar och ­Trafikverket. − Ytterligare en fördel med systemet är att det skapat en bättre

Oroligheterna i Stockholmsförorten Hus­ by i maj 2013 kulminerade när hundra­ tals ungdomar kastade sten mot polis och räddningstjänsten och satte eld på bilar. Länsstyrelsen i Stockholm höll flera konferenser för att samordna myndig­ heternas agerande.

relation mellan de organisationer som ingår i vår samverkan. Ingen behöver längre dra sig för att starta en telefonkonferens bara för att den tar tid, säger Jan Eriksson. − Den tätare kontakten som blir resultatet gör att vi lär känna varandra bättre och får förståelse för de olika organisationernas ansvar, vilket gör att vi kan lösa våra uppgifter på ett bättre sätt. De täta kontakterna skapar också förtroende och tillit mellan aktörerna.

Allt fler myndigheter, landsting och kommuner börjar nu få upp ögonen för hur effektivt

inkallningssystemet är när det gäller att enkelt kalla in personal på mycket kort tid. − Det kan användas på väldigt många sätt, säger Roger Petersson. − I Kiruna använder räddningstjänsten det för att kalla in frivillig personal från sina brandvärn. En skola kan använda systemet för att nå ut till personal och föräldrar om en brand eller något annat inträffar.

Och ett företag som arbetar med sprängning kan använda systemet för att gå ut med information till boende i ett område där de ska spränga. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Kalla hur många du vill SOS Inkallning är SOS Alarms system för inkallning, som gör att man kan kontakta ett obegränsat antal personer på extremt kort tid. Mottagarna rings upp och delges ett förinspelat meddelande, vilket innebär att alla får exakt samma information. Via knappval svarar mottagaren på om hon eller han kan vara med på mötet eller telefonkonferensen.

Därmed får sändaren direkt ett kvitto på att meddelandet är mottaget och på vilka som kommer att vara med. Meddelandet kan också kompletteras med ett sms.

Tjänsten får användas för samhällsviktig information från och mellan myndigheter, kommuner, landsting och i viss mån även företag.

SOS 21

utveckling händelseinformation

Mindre kö med bättre info Med underrättelser från SOS Alarm kan Trafikverket snabbt informera trafikanter vid till exempel en trafikolycka.

– Det är till stor hjälp för dem så de kan fatta rätt beslut för sin resa och slipper drabbas av långa bilköer, säger Mats Eltin, Trafikverket.

Text: Boel Halldén Foto: David Magnusson

SOS Alarm informerar Trafikverket om olika typer av omvärldshändelser som till exempel bilolyckor, brand, översvämningar, farliga kemikalie- och gasutsläpp och explosionsrisk.

– Vi får in information om runt 50 000 händelser varje år från SOS Alarm. För varje händelse, som till exempel en trafikolycka, kan det levereras fyra, fem uppdateringar till oss. Så det blir totalt ganska många sändningar, nästan 200 000 per år, säger Mats Eltin, projektledare för trafik­infor­mation 22 SOS

på Trafikverket, som ansvarar för landets vägnät.

När någon ringer in till SOS Alarm om en olycka skriver SOSoperatören in information om händelsen på sin skärm samtidigt som intervjun med inringaren fortsätter.

Under tiden som samtalet pågår fylls det på med fler detaljer kring olyckan.

Allt som operatören skriver in skickas i realtid till Trafikverket, där informationen automatiskt dirigeras om till regional Trafikcentral, TC.

– Just snabbheten, att få ut informationen till trafikanterna på ett snabbt sätt, är oerhört viktig för oss för att vi ska kunna värna om trafiksäkerheten och framkomligheten på våra vägar, säger Mats Eltin.

Tidigare hade Vägverkets trafikinformationscentraler kontakt med SOS-centralerna i respektive län, men det systemet var helt beroende av att SOS-operatören kom ihåg att kontakta dem. När de lokala avtalen ersattes med ett centralt avtal för hela Sverige 1997 bör-

Trafikverket bildades 1 april 2010 och omfattar verksamheten vid tidigare Banverket, Vägverket, Rikstrafiken och Rederinämnden samt den långsiktiga planeringen vid Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. En del av tidigare Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, finns hos Trafikverket.

Trafikverket har fyra Trafikcentraler, som från och med hösten 2013 finns i Malmö, Göteborg, Stock­holm och Gävle. Huvudkontoret ligger i Borlänge.

Trafikverket tar emot ­i nformation om cirka 50 000 händelser per år.

Mats Eltin är ansvarig för verkets trafik­infor­m ation.

jade informationen från SOS Alarm att skickas över på ett automatiserat sätt. Till avtalet kopplades också ett supportavtal för it-systemen.

– Av de 50 000 ärendena årligen som Trafikverket får är cirka 20 000 händelser på vägnätet. De allra flesta av dem är olika typer av trafik­ olyckor som tyvärr ofta inträffar på våra vägar, påpekar Mats Eltin.

Totalt 70–80 trafikledare arbetar i Trafikverkets fyra regionala trafikcentraler. Trafikverket prenumererar inte enbart på information som rör vägnätet från SOS Alarm, utan

foto: scanpix

En ung myndighet

Snabb omvärldsbevakning Händelseinformation innebär att SOS Alarm förmedlar omvärldsbe­ vakning om räddningsärenden i hela landet. Olika typer av händelser kan filtreras fram för att få så exakt och träffsäker information som möjligt.

Utan att lämna ut personlig infor­­ mation förmedlas nyheter om hän­ delser som SOS Alarm får in genom sin verksamhet.

Kunder kan abonnera på händel­ seinformation via e-post, sms, fax eller ftp. Händelseinformationen kan kundanpassas med exakt den

sorts information man önskar. För­ utom en beskrivning av händelsen, prioritet och omfattning kan kunden också få information om till exem­ pel adress (utan gatunummer), om­ rådesbeskrivning och position.

Kunder kan också få snabb och detaljerad information om läget i olika geografiska områden, så kal�­ lad områdesinformation. I det fallet bevakar SOS Alarm ständigt ett visst område. Kunden kan ange en radie i meter och vilken typ av hän­ delse som man vill ha bevakat.

”Snabbheten är oerhört viktig för oss”

Mats Eltin önskar sig prognoser om till exempel uppröjningstid efter trafikolyckor.

också händelser som värdefull för berör järnvägen. våra trafikNär trafikledaren ledare för att tar emot informatiode ska veta om Mats Eltin nen skapas en så kal�det till exempel lad händelse av ärenbehöver göras en det. Den klassas som till omledning av trafiexempel olycka, väglag eller ken. Sådan informavägarbete. Samtidigt som infortion är extremt viktig för mationen skickas till verkets kundyrkestrafiken som vill undvika att tjänst och webbtjänsten ”Läget i bli sittandes i en bilkö i flera timtrafiken”, går den också gratis till mar. externa tjänsteleverantörer som SOS Alarm diskuterar just nu Eniro, hitta.se och gps-tjänster. med Trafikverket om hur SOS-­ På senare tid har Trafikverket operatörerna ska få tillgång till också startat gemensamma samar­Nationell vägdatabas, NVDB, det betsprojekt med SOS Alarm. Travill säga all information om landets fikverket önskar till exempel progvägnät som Trafikverket har samlat. noser, det vill säga information från – SOS Alarm skulle ha stor nytta räddningsledaren på en olycksplats av att ha med de väguppgifterna om hur lång tid det tar för räddsom grundinformation i sina kartor ningstjänsten att röja upp efter för att kunna dirigera räddningsolyckan. styrkorna på bästa sätt, påpekar – Den informationen skulle vara Mats Eltin.

SOS 23

effekt regionalisering Dirigering på prov Veckan före flytten fick operatörerna i Falun sköta dirigeringen på prov med stöd av operatörer från cent­ralen i Gävle. SOS Alarm hade då beredskap för att kunna flytta tillbaka den under en tid om det exempelvis uppstod tekniska problem. Det behövdes dock inte då allt gick bra.

Dalarna styr i Gävleborg Under 2012/2013 har SOS Alarm slagit ihop ett antal SOS-­ centraler. När det blev klart att ambulansdirigeringen i Gävle skulle flytta till Falun var oron stor hos Gävleborgs landsting.

Ett halvår ­efter flytten har ingen av farhågorna besannats.

Text: Alessia Wistén Illustration: Kjell Thorsson

Reaktionen när det blev klart att ambulans­dirigeringen i Gävleborg skulle flytta till Falun var skeptisk, enligt Peter Bergström, vårdutvecklare för ambulanssjuk­ vården i landstinget Gävleborg.

– Den största farhågan var att ­larmoperatörerna i Falun skulle sakna den lokala kännedomen om Gävle.

Sammanslagningen skedde i mars 2013 och föregicks av ett ­intensivt förberedande arbete.

– Vi hade flera möten med SOS Alarm där vi talade om vilka krav vi hade för att känna oss bekväma med flytten. I princip alla våra ­önskemål blev uppfyllda, säger ­Peter Bergström.

SOS Alarms digitala kartstöd gjorde att oron kring lokalkänne­ domen snabbt försvann.

– Även om ambulansdirigeringen sker från Gävle, så känner larm­ 24 SOS

” Den största farhågan var att larmoperatörerna i F ­ alun skulle sakna den l­ okala känne­domen om ­Gävle.”

Peter Bergström

operatörerna inte till alla områden här, utan främst det där de själva hör hemma. Med kartstödet får man snabbt en överblick över alla områden.

De ansvariga på landstinget Gävleborg hade önskat, när de fick veta att deras SOS-central skulle stängas, att flytten skulle ske just till Falun.

– Gävle och Falun har liknande förutsättningar genom att våra län består av både tätort och glesbygd.

Dessutom har vi ett bra samarbete med landstinget Dalarna sedan tidi­ gare, säger Peter Bergström.

En annan oro hos Peter Berg­ ström var att arbetsbelastningen skulle bli för stor när en SOS-­ central skulle klara alla de samtal som tidigare sköttes av två.

– SOS Alarm har löst det genom att plocka bort en del uppgifter från

Falun, som nu är en renodlad larm­ central, arbetar enbart mot blåljus­ organisationerna.

SOS-operatörerna i Falun fick genomgå en utbildning före flytten och de har fått stöd från medarbe­ tarna i Gävle, både under och efter sammanslagningen.

Ett halvår efter flytten kan Peter Bergström konstatera att allt funge­ rat bättre än väntat och att den tidi­ gare oron inte besannats.

– Mycket tack vare engagerad personal i Falun som var öppen inför sammanslagningen samt att vi har haft en bra dialog med SOS Alarm hela vägen. Men självklart hade vi helst haft kvar vår SOS-­ central i Gävle. Man vill ju gärna ha centralen i sitt eget samhälle – det ger en nära kontakt och det är lät­ tare med möten och samverkan.

Vad tycker du om alarmeringstjänst­ utredningens förslag till regionalt sam­

arbete, med fem till sju SOS-centraler?

– Jag tycker att det enligt förslaget blir allt för stora regioner som ska samarbeta och för få larmcentraler.

Det är väldigt många landsting, med olika krav och förutsättningar, som ska arbeta ihop. Det är skillnad mot oss där det handlade om två centraler som ligger nära varandra, säger Peter Bergström.

Glesbygd och stad Gävleborgs län består av en yta på 18 191 km² och har cirka 277 000 invånare.

Här finns två akutsjukhus, ett i Hudiksvall och ett i Gävle. Varje år görs cirka 44 0000 ambulans­ uppdrag i landstinget.

Gävleborg består av både glesbygd och tät­ befolkade områden. Det är en av de speciella förutsättningar som man måste ta hänsyn till när en organisation för alarmering utformas.

Stöd hela vägen När flytten skedde permanent fanns en ambulanschef från Gävleborgs landsting i beredskap för att kunna ­svara på frågor och funderingar från operatörerna.

Stödet från Gävles operatörer fortsatte under hela våren 2013.

SOS 25

FOtO: StEFAN BOHLIN

SKOLAN BRINNER …

Varje dag brinner det i två svenska skolor.

Tycker du att det är okej?

Hjälp oss bekämpa anlagd brand i skolor.

Kom på vår årliga konferens Skolan Brinner, årets tema är Sedd–Hörd–Bekräftad.

10–11 oktober, Stockholm Anmäl dig på www.brandskyddsforeningen.se/anlagdbrand

Fråga SOS Alarm SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten och kunder. Här presenterar vi några ur skörden. Har du en fråga till kund­ supporten? Gå in på sosalarm.se/kontakt

Nå 112 på internet?

Om man är på en plats utan mobiltäckning, men med anslutning till internet, hur bör man då larma på smidigast sätt om en olycka inträffar?

Måns, Sala

Det går inte att larma 112 via inter­ net. Det finns ett alternativ för platser utan mobiltäckning och det är att an­ vända satellittelefon. Då kan man ringa +46 63 107 112.

Satellitsamtalet tas ned i utlandet och kablas över till Sverige.

Privat personlarm

Jobba på illustrationer: cecilia pettersson och istockphoto

SOS Alarm

Varför måste man vara svensk medborgare för att kunna jobba hos SOS Alarm? Är det inte diskriminerande mot dem som inte är svenska medborgare, men som ändå har uppehållstillstånd i Sverige och behärskar svenska i skrift och tal?

Leila, Stockholm

Skälet till att man måste vara svensk medborgare är dels att tjänsten är säker­hetsklassad men också att man kan bli krigsplacerad på SOS Alarm i händelse av krig. SOS Alarm vill abso­ lut inte diskriminera någon utan strä­ var efter mångfald när vi rekryterar.

Erbjuder ni personlarm endast till företag eller kan jag som privatperson beställa det?

Jonas, Sundbyberg

SOS Alarm erbjuder personlarm endast till företag. Privatpersoner kan få skyddslarm, men då är det via polisen som också avgör vem som bör få det.

Är vi osynliga?

Jag försökte kolla vårt telefonnummer med SOS Alarm men fick svaret att inga uppgifter fanns. Vi har hemligt telefonnummer, betyder det att vi inte finns hos SOS Alarm?

Maja-Lena, Piteå

Hemliga nummer går inte att kontrollera denna väg men finns tillgängliga hos SOS Alarm. Skyddade num­ mer har vi inte tillgång till.

Nya larmrutiner Jag behöver göra ändringar i åtgärderna för mitt inbrottslarm, hur gör jag?

Lena, Göteborg

Hör av dig till SOS Alarms kund­ support på 0771-505 100 eller mejla till kundsupport@sosalarm.se så får du en ändringsblankett, som ska fyllas i av en person med A-behörighet.

SOS 27

Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm

posttidning B

Årtalet: 1956

Larm via telegraf På Johannes brandstation i Stockholm, som på de flesta brandstationer runt om i Sverige, tog man efter 1956 emot brandlarm både via telefon och via telegraf.

Innan telefonen var självklar i varje hem kunde stockholmarna larma brandkåren på två sätt: antingen genom att ringa 90 000 eller genom att söka upp ett av de cirka 500 brandskåp som var placerade

runt om i staden. Varje brandskåp var kopplat till en brandstation där en telegrafist tog emot larmet och skickade det vidare till brandmännen. Brandskåpen plockades bort i takt med att antalet privata telefoner ökade och det sista brandskåpet försvann på 1980-talet.

Text: Alessia Wistén Foto: SOS Alarm

Johannes brandstation har varit Stockholms huvudbrandstation sedan 1878 och är numera även huvudbrandstation i Storstockholms brandförsvar. Under denna tid har brandstationen byggts om och till ett antal gånger. Insprängt i berget, 30 meter rakt under Johannes brandstation, ­l igger även SOS Alarms Stockholmscentral.