SOS nr 4 2014

SO S En tidning från SOS Alarm···Nr 4 2014

Beställ ambulans på nätet Nya telefoner svåra att positionera psykologen som blev beredskapsdirektör enklare upphandling med nya EU-regler

200 språk tolkas via 112

”Att tro att man kan klara allt själv är krishanteringens fiende.”

Lars-Göran Uddholm, brandchef

Krishantering i

extremväder 14SOSK4_omslag_10481.indd 1

2014-11-20 10:03:07

SO S

Innehåll nr 4 2014

Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år.

Hårdare stormar, fler ­blixtnedslag, längre torr­perioder och värre översvämningar.

Extremvädren 2014 ställer helt nya krav på samhällets kris­beredskap.

Sidan 8

Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner ­du den under www.sosalarm.se/kontakt För frågor om prenumeration, material till tidningen och ­annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita Bobergs 2014 Omslagsfoto: Nils Petter Nilsson Nästa nummer av SOS kommer ut i mars 2015.

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som ­dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en cent­ral roll i samhällets kris­beredskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.

04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont.

07 Alarm!

Magnus Lindgren, Tryggare Sverige, vill se nytänk i brottsbekämpningen.

08 Fokus Årets extremväder banar vägen för bättre krishantering.

13 Utveckling När direktupphandling med SOS Alarm är möjlig.

15 Effekt Tolkningshjälp på 200 olika språk vid larm.

18 Insats Nationella hjälpnummer som kompletterar 112.

20 Utveckling Svårt att positionera hjälpsökande som ringer på nya mobiltelefoner.

22 Effekt Beställ icke akuta ambulansoch sjuktransporter på nätet.

24 Profil Linda Kazmierczak, psykologen som blev beredskapsdirektör, brinner för bättre beredskapstänk.

28 Årtalet: 1994 Estoniakatastrofen innebar ett nytänk kring krisberedskap till havs.

2 SOS

14SOSK4_innehall_3fragor_10482.indd 2

2014-11-20 10:03:12

foto: anders ekholm, Folio

Citera oss gärna, men ange ­alltid källan.

foto: Tobias ohls

foto: fredrik Schlyter

Intro

foto: anders ekholm, Folio

” Utan samverkan med andra faller vår modell” Oavsett om det handlar om översvämningar, bränder eller andra naturkatastrofer måste vi se över vår förmåga att ta emot hjälp utifrån. Sverige är ett för litet land för att kunna ha egna resurser att möta alla scenarion. Så säger Aud Sjökvist, riksdagens utredare av sommarens brand i Västmanland, i artikeln på sidan 8.

Vi behöver alla inse våra begränsningar. Vad kan vi göra själva och när behöver vi samarbeta?

SOS Alarms modell har alltid byggt på samverkan. Engagemang och ett fokus på att sätta den hjälpsökande i centrum är det viktigaste i vår verksamhet och utan samverkan med andra faller vår modell.

SOS Alarm firar i år 40 år sedan den första SOS-centralen i Västerås startade 1974. Det har varit 40 spännande år i samhällets tjänst för invånarens trygghet. I vår jubileumsbok Ett samtal räcker berättar några av våra medarbetare om händelser, stora som små, som har berört dem och som i vissa fall är en del i Sveriges historia.

Jag rekommenderar dig varmt att läsa denna bok som finns på sosalarm.se. Det kan, tillsammans med detta nummer av tidningen SOS, bli en intressant långläsning under en förhoppningsvis skön ledighet under jul och nyår.

Johan Hedensiö vd SOS Alarm

3

frågor till ...

… Åsa Weinholt, doktorand på avdelningen för Kommunikations- och Transportsystem, Campus Norrköping, som står bakom en studie om väktare som släcker bränder.

Hennes fortsatta studier fokuserar på möjligheten att använda fler aktörer inom räddningstjänsten.

Vilka nya aktörer är aktuella?

– Det finns ett projekt igång sedan 2013 i Öckerö kommun i Göteborgs skärgård. Där åker sjuksköterskor inom hemtjänsten med räddningstjänsten på larm i väntan på ambulans och akutsjukvårdare. Det finns även ett nytt projekt i Medelpad som hitintills utbildat cirka 150 civila inom första hjälpen. De åker ut på drunkning, brand och trafikolyckor som inträffat i närheten av där de bor (se artikel i SOS 2/2014).

Vi tittar även på andra yrkesgrupper som rör sig ute i samhället, till exempel sotare och taxichaufförer.

Vilken respons har ni fått?

– Väktarna är positiva, de tycker att det ger en ny dimension till

deras arbete. Sjuksköterskorna i hemtjänsten på Öckerö tyckte att det var svårt att prioritera mellan sina patienter i hemsjukvården och att åka på akutlarm. När det gäller de civila i Medelpad ser de nyttan i att hjälpa sina grannar och att de själva kan få hjälp snabbare om något händer dem.

Finns det någon baksida?

– Det är inte säkert att man vet vad man ger sig in på. Det kan vara väldigt krävande situationer som man kommer till, så det gäller att följa upp och erbjuda stöd. Det är också viktigt att poängtera för till exempel de civila att de inte förväntas agera brandmän eller akutsjukvårdare. Det kan räcka med att vara en medmänniska.

Text: Carola Ålstig Andersson SOS 3

14SOSK4_innehall_3fragor_10482.indd 3

2014-11-20 10:03:17

signaler

Foto: Louise Billgert

Välisolerad i ambulansen

Charlotta Weigel och Hannes Lind tror att automatisering och övervakningskameror kommer att effektivisera säkerhetsarbetet mer framöver.

40 år av samtal I år fyller SOS Alarm 40 år. I jubileumsboken ”Ett samtal räcker” berättar medarbetare stolt om ­ rfarenheter. sina e a Ta del av berättelserna på sosalarm.se/jubileum

Årets säkerhetsarbete utfört i Laholm Laholm utsågs till vinnare i katego­ rin Årets säkerhetsarbete i Kommun när Security Awards delades ut av tid­ ningen Skydd & Säkerhet i oktober. − Genom att vända problem till lös­ ning och därmed nå framgång genom förebyggande och gemensamma insat­ ser − med både akuta åtgärder och ett långsiktigt, strategiskt samarbete − kan en otrygg kommun bli en trygg kommun

med färre brott, lägre skadekostnader och ökad trygghet för såväl invånare som anställda, konstaterar juryn.

Pär-Åke Eriksson, räddningschef i Laholm, tog emot priset på bransch­ mässan Skydd och underströk att tydlig politisk styrning och nya samver­ kansformer med exempelvis krimi­ nalvården har vänt en negativ trend i kommunen.

Sverige har berikats med en splitter ny högiso­ leringsambulans för säkra transporter av patienter som insjuknat i allvarliga smittsamma infektioner, till exempel ebola. Till skillnad från den tidigare högiso­ leringsambulansen är den nya bland annat bättre utrustad för att transporteras med flyg samtidigt som en patient vårdas inne i ambulansen.

Ambulansen är bland annat utrustad med luft­ sluss, har större lastkapacitet, högre frigång och ­modernare medicinteknisk utrustning. Med separat syrgas och sär­ skild skydds­ utrustning med vätskeavstötande dräkt är persona­ len som arbetar inne hos patienten skyddad från smit­ ta. Landstinget Östergötland och ambulans­entre­ prenören Falck ansvarar för hög­ isoleringsambu­ lansen som är en nationell resurs.

Nya larmrutiner vid dammolyckor Svenska Kraftnät har avtalat med SOS Alarm om nya larmrutiner vid risk för olyckor vid kraftverksdam­ mar. Syftet är att införa enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna för att få snabb och effektiv utalarmering från dammägare till berörda samhälls­ aktörer.

Larmavtalet innebär dock inte att Svenska kraftnät tar över dammägarens ansvar för larmningen eller larmmottagarnas ansvar för uppdatering av kontakt­ uppgifter.

Svenska Kraftnät är en myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att stärka landets el­ försörjning för att klara olika kritiska situationer samt samordnar säkerheten vid landets ktaftverksdammar.

Skåne ser över ambulansresurserna De senaste åren har antalet vårdsamtal och ambulansuppdrag eskalerat i Region Skåne, liksom i många andra landsting och regioner.

Därför har SOS Alarm, tillsammans med Region Skå­ ne, Falck Ambulans, Samariten Ambulans, Kommunal och Vårdförbundet, inlett ett samverkansprojekt för ett mer optimerat användande av regionens ambulansre­ surser. Arbetet förväntas vara klart under 2015.

4 SOS

14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 4

2014-11-20 10:15:35

72 timmar

Foto: Love Lannér/FOLIO

måste medborgarna kunna klara sig själva vid en kris. Det propagerar Civilförsvaret i en ny informationsinsats. a Läs mer och anmäl dig till föreläsningarna på www.civil.se/72-timmar

En krislåda i varje hem Fjärrstyrd hjärtvård kapar väntetider Väntetiderna för hjärtpatienter i glesbygd kan minskas drastiskt med ultraljudsundersökning på distans. Det visar en studie som gjorts vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman och Skellefteå lasarett.

38 patienter med hjärtproblem, i genomsnitt 69 år gamla, har lottats att antingen följa den traditionella vårdprocessen − eller att prova metoden med distansundersökning.

Själva undersökningen görs i Storuman med ultraljud på en robotarm som fjärrstyrs på Skellefteå lasarett − 20 mil bort.

Tiden från första mötet med en distriktsläkare tills patienten har en vårdplan har kapats från i genomsnitt 114 dagar till 27.

(SvT Västerbottensnytt) a Se film på goo.gl/U99pfo

När mobilen är urladdad, när strömmen gått och vattnet sinat. Klarar vi oss då? − Det borde finnas en krislåda i varje hushåll, säger Karin Eriksson, chef för enheten samhällsskydd och beredskap i Göteborgs kommun, som liksom övriga kommuner i landet fått uppdrag av staten att höja beredskapen hos gemene man om en allvarlig kris eller samhällsstörning inträffar. − Syftet är att få friska och krya människor att klara sig själva så att samhällets resurser kan gå till dem som behöver hjälp.

I ett jämförelsevis tryggt samhälle där

Exempel på vad som kan finnas i en krislåda och som bör finnas i varje hushåll:  Vatten och mat: Vattendunkar, mat som klarar rumstemperatur, camping­kök med bränsle.  Värme och ljus: Ficklampa, stearin-

elen inte är längre bort än en knapptryckning och vattnet inte mer än en vridning på kranen, kan det bli besvärligt för dem som inte är förberedda. − Vi är bortskämda med att allt fungerar och vi vill påminna om det egna ansvaret. Kunskap om hur man klarar sig vid en kris är på väg att glömmas bort och det är något vi tappat i samhällsutvecklingen.

Göteborg löser sitt uppdrag genom en kampanj som går ut på att förbereda medborgarna att klara sig under tre dygn, bland annat genom att propagera för att det ska finnas en krislåda i varje hem.

ljus, tändstickor, varma kläder och filtar, alternativ värmekälla som fotogen- eller oljelampa.  Information: Radio med batteri, ­telefonlista med viktiga nummer.  Övrigt: Husapotek, hygienartiklar, kontanter.

SOS 5

14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 5

2014-11-20 10:15:39

signaler Enklare tjänsteutbud Nu finns ett förenklat utbud av säkerhetstjänster för SOS Alarms kunder. Den nya strukturen gör det lättare för befintliga kunder att köpa säkerhetstjänsterna genom den nya tjänstekatalogen. Det blir även enklare för nya kunder att ansluta sig till SOS Alarm.

Läs mer på: sosalarm.se/sakerhetstjanster

Du har slagit fel nummer …

Antalet felaktiga samtal till 112 minskar, mycket tack vare informationskampanjer under många år. Men fortfarande kommer många ”nödanrop” som är svåra att inte le åt: uEn kvinna ringer in och vill ha dit räddningstjänsten då det flugit in två duvor i lokalen hon ska larma och det inte går då det är rörelsestyrt. Blir väldigt irriterad då SOS Alarm inte kan hjälpa eftersom hon inte kan gå hem innan det är larmat. Räddningstjänsten tar över samtalet och meddelar att håvar inte ingår i deras utrustning. uEn man i Göteborg ringer in på 112 och frågar vad räddningstjänsten kostar.

SOS-operatören frågar vad det är för typ av nödsituation som kräver räddningstjäns-

ten. Han svarar: ”Ja, min bil startar inte...”

Mannen blev hänvisad till nummerupplysningen för vidare hjälp. uEn man ringer 112 och har starka åsikter om att någon i huset mitt emot inte har släckt lamporna under natten. Han vill prata med polisen eftersom det hade lyst på hela våningsplanet under natten, ett slöseri med ström! uEn norrman ringer in och vill ha ambulans då han fått en fästing och läst i tidningen att man kan dö av sådana. uEn kvinna vill komma till ­polisen då glassbilen sålt gammal glass till henne.

” Verkligheten överträffar dikten när det kommer till vilka medel vi ser att cyber­kriminella använder sig av, hur uthålliga de är och vilka resurser de lägger ner på att få tag i information.”

Morten Efferbarch, Nordenchef Symantec, till tidningen Aktuell Säkerhet om dagens hackare.

SOS Alarm har tillsammans med både kunder och medarbetare gjort en översyn av nuvarande organisation. Från båda håll efterlyses bättre förutsättningar till lokal samverkan. Därför anpassar SOS Alarm sin organisation för att bättre möta ­kundernas­­ önskemål.

– Vidareutvecklingen kommer att innebära att SOS Alarm får en tydligare lokal och regional närvaro för våra kunder. Det kommer att resultera i en ännu bättre förmåga att samverka, säger Johan Hedensiö, VD för SOS Alarm.

Arbetet med organisationen beräknas vara genomförd vid årsskiftet.

Foto: Gustaf Hellsing/IKON

Foto: istockphoto

Bättre möjlighet för lokal samverkan

Chatta med Jourhavande präst Jourhavande präst i Svenska kyrkan utökar sin tjänst genom att öppna två nya kanaler för kontakt. Från och med 1 september är det möjligt att chatta med och mejla till jour­havande präst.

Chatten är öppen måndag till torsdag, 20−24. Om man mejlar får man svar inom ­24 timmar. Ingenting av det som skrivs sparas och prästen har absolut tystnadsplikt även på nätet. Jourhavande präst via telefon når man som tidigare via 112 varje dag, 21– 06.

6 SOS

14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 6

2014-11-20 10:15:42

Alarm!

Fler faller Allt fler äldre skadas varje år allvarligt i fall­olyckor, visar färsk statistik. I fjol behövde närmare 50 000 äldre läggas in på sjukhus efter att ha ramlat. En sladd som ligger i vägen, ett halt duschgolv eller en knölig matta. Orsakerna bakom fallolyckorna är många. Men många olyckor skulle gå att förebygga, enligt Myndigheten för samhälls­ skydd och beredskap.

Foto: Gustaf Hellsing/IKON

Så kan fallolyckor förebyggas: uBra belysning i bostaden. uFärre möbler. u Fysisk aktivitet, som promenader, styrketräning och balansövningar. uNäringsriktig kost och tillräckligt intag av vatten. uEn genomgång av vilka mediciner man äter. uTa bort lösa sladdar och trösklar. u Halkskydd i dusch och badkar i kombination med handtag på väggen.

En bild säger mer Smarta telefoner finns snart i var mans hand och vi skickar bilder som aldrig förr. Även i många larm­ situationer skulle det vara en stor fördel för SOS-­ operatören att få bilder för att kunna göra rätt be­ dömning av en hjälpsökande.

Därför har SOS Alarm genom forskningscentret Tucap initierat ett projekt för att undersöka hur detta kan göras på ett kontrollerat och patientsäkert sätt.

– Vi vill ha ett system som funkar oavsett vilken telefon man har, säger Martin Sjöblom, som driver projektet på Tucap.

En första lösning blir troligen att SOS-opera­tören skickar ett SMS med en länk där den hjälp­sökande kan ladda upp bilder och film. Martin Sjöblom hoppas att tekniken kan testas skarpt under 2015.

– Vi kan ta fram en applikation för smarta telefoner med fler funktioner, men det skulle vara krångligt för användarna eftersom de flesta inte ringer 112 ofta.

Men det skulle kunna funka för professionella och semiprofessionella som larmar ofta, till exempel per­ sonal på ålderdomshem.

Hitta en ny medicin – inte mer av den verkningslösa Under de senaste åren har vissa så kallade mängdbrott minskat.

Det gäller i första hand brott som drabbar människor i vardagen i form av bilbrott och våld i offentlig miljö. Statistiken visar också på en sjunkande trend när det gäller det dödliga våldet.

Samtidigt har en grövre och mer organiserad brottslighet fått fäste i Sverige. Som en konsekvens ökar brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel. Detsamma gäller övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier. Till det kommer gängkriminalitet, social oro och upplopp i vissa förortsområden.

” Kommunerna saknar incitament att utveckla det ­förebyggande ­arbetet” Mitt i denna allvarliga situation står polisen inför den största omorganisationen sedan förstatligandet 1965. Effekterna har inte låtit vänta på sig, utan produktiviteten minskar redan nu och kommer erfarenhetsmässigt att ligga kvar på samma låga nivå ytterligare några år innan den är tillbaka på samma nivå som före omorganisationen.

Läget kompliceras ytterligare av att många kommuner saknar förmåga att förebygga och hantera grövre brottslighet. Orsaken är främst att det inte finns något lagstadgat krav för kommunerna att förebygga brott. Konsekvenserna av detta är att de saknar incitament att utveckla det förebyggande arbetet, vilket framgår av en ny kartläggning

från Stiftelsen Tryggare Sverige.

Går det då att göra någonting åt situationen? Det finns många myter när det gäller brott och (o)trygghet i Sverige. En vanlig (miss)uppfattning är till exempel att brottsligheten är konstant och svår att göra något åt. Erfarenheter från andra länder visar dock att genom ett annorlunda sätt att tänka och arbeta går det att minska brottsligheten och öka tryggheten. I exempelvis New York har den anmälda brottsligheten minskat med cirka 80 procent under de senaste 20 åren.

Framgångsfaktorerna handlar om förändrade polisiära arbetsmetoder där datorer började användas för att följa upp brottsstatistik och där polischefer började ställa krav på snabba och precisa ingripanden, även mot så kallad vardagsbrottslighet.

Det handlar om chefer med visioner och vilja att införa nya arbetssätt i gamla och trötta organisationer. Det handlar om samverkan där fastighetsägare, ideella organisationer och andra aktörer började gå samman för att ta ett gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område i staden. Tillsammans har dessa åtgärder inneburit att New York i dag är en av USA:s säkraste storstäder.

Utmaningen handlar alltså om att försöka hitta ny ”medicin” för att minska brottsligheten, snarare än att använda högre doser av samma medicin, som dessutom många gånger visats vara verkningslös.

Magnus Lindgren Generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige

SOS 7

14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 7

2014-11-20 10:15:45

Foto: Jonas Lemberg / EXPressen / TT

Bered er fรถr 8 SOS

14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 8

kata 2014-11-20 10:03:38

fokus extremväder

Skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 blev extremt svårsläckt på grund av den lång­variga torkan.

Den svenska sommaren 2014 varvades tropisk hetta och torka med skyfall och blixtrekord. Följden blev dramatiska översvämningar och den värsta skogsbranden i modern tid. Många experter hävdar att vi redan har en klimatförändring och bör förbereda oss på fler extremväder.

Skyfall med rekordnederbörden 133,7 millimeter i Västergötland i augusti och blixtrekord med 193 000 nedslag i juli. Nyhetsrapporteringen kring kollapsad infrastruktur, översvämmande vägar och hem som förstörts av de kraftiga vattenmassorna visar extremvädrets konsekvenser. Och alla prognoser pekar på att vi får vänja oss vid varmare somrar, kallare vintrar, blåsigare stormar och fler skyfall med ökad intensitet. Även om den storbrand som rasade under sommaren i Västmanland orsakades av en gnista från en skogsmaskin, gynnades brandens spridning av extrema väderförhållanden med lång torka och extremt låg luftfuktighet. På en dryg vecka ödelades 14 000 hektar skog i det som blev den största skogbranden i modern tid.

Mer än någon annan av sommarens väderrelaterade katastrofer satte skogbranden samhällets resurser på prov. Efter att larmet till 112 kom klockan 13.31 den 31 juli tog det tolv dagar för 1 500 personer att få branden under kontroll. Med facit i hand, hur bra var Sveriges beredskap? − Vår beredskap är inte dimensionerad för en händelse i den här storleken, ändå fanns det en

tastrof Text: Susanna Lindgren

SOS 9

14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 9

2014-11-20 10:03:41

vinjett vinjetten

Lars-Göran ­Uddholm anmälde sig som frivillig räddningsledare för den samlade räddningsinsatsen under den stora skogsbranden i Västmanland.

Foto: Nils Petter Nilsson

möjlighet att samla samhällets resurser. Samordning och samverkan fungerade bra, det som kunde varit bättre är informationsflödet, säger Lars-Göran Uddholm, brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund och räddningsledare vid branden i Västmanland.

Att ta in en räddningsledare från ett annat län var ett unikt beslut.

Det fanns heller inget normalt med en skogsbrand som på några timmar spreds över 11 800 hektar och berörde invånare i fyra kommuner.

Det gjorde att staten klev in som räddningsledare. − Jag tror inte att det skett i den här omfattningen i modern tid.

Det enda exempel jag känner till var vid översvämningarna i Värmland 2000 då Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutade att öppna dammluckorna i Säffle kanal, säger Ingemar Skogö, landshövding i Västmanlands län och den som

” Vi måste bättre lära oss att förstå när en händelse blir så komplex att vi måste jobba på ett annat sätt än i vardagen.”

Lars-Göran Uddholm

fattade beslutet att tillsätta LarsGöran Uddholm som räddningsledare för den samlade räddningsinsatsen.

Lars-Göran Uddholm hade bland annat erfarenhet från storbranden i Tyresta nationalpark 1999. Han var tillgänglig och erbjöd självmant sina tjänster. Efter en rekordkort anställningsprocess var beslutet fattat och tisdag morgon tog han över ansvaret på ledningscentralen i Ramnäs. − I de övningar vi gjort har det ju aldrig funnits på kartan att staten går in och vi hade inga riktlinjer att följa, men under måndagskvällen fanns hos de tre kommunala

räddningscheferna, liksom hos oss på Länsstyrelsen, en växande uppfattning om att branden tagit sådana proportioner att det behövdes en starkare och mer enhetlig ledning, säger Ingemar Skogö, som efterlyser tydligare riktlinjer för hur och när staten ska ta över vid stora händelser.

Mycket positivt har sagts om ledningsinsatserna, men bra kan bli bättre genom att dra lärdom av det som hänt. Hur framtida räddningsinsatser ska se ut kan få svar när riksdagens utredare Aud Sjökvist i september 2015 lägger fram sin rapport. Förutom att titta på

10 SOS

14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 10

2014-11-20 10:03:44

Foto: Johan Nilsson / TT

fokus extremväder

Kollapsad infrastruktur och översvämmade vägar var några av extremvädrets konsekvenser under den gångna sommaren.

hur samverkan och ledning av in­ satserna fungerade ska hon också undersöka om samhällets samlade resurser utnyttjats på ett optimalt sätt, hur förutsättningarna för in­ formation och kommunikation till allmänheten ser ut och på förut­ sättningarna för brandbekämpning från luften. Vilken fråga är vikti­ gast? − Oavsett om det handlar om översvämningar, bränder eller an­ dra naturkatastrofer måste vi se över vår förmåga att ta emot hjälp utifrån. Vi är ett för litet land för att kunna ha egna resurser att möta alla scenarion, säger Aud Sjökvist.

En central fråga, säger hon, är också hur man på ett tidigare stadie

Fler och mer extrema väderhändelser är vad vi har att vänta, enligt många experter.

ska kunna bedöma vilka insatser som krävs. − Även vid sommarens storbrand fanns det tidigt experter på plats som med prognoser målade upp scenarion för brandens spridande.

Kanske måste vi i framtiden våga lyssna ännu mer på experter inom olika områden för att kunna sätta in insatser tidigare och att våga fatta tidiga beslut som inte stoppas av lokal ekonomi, säger hon.

Under hösten kommer Aud Sjök­ vist att träffa och intervjua företrä­ dare från alla berörda områden in­ nan hon sammanställer sin rapport.

En av dem är Lars-Göran Uddholm, som redan kan lista flera områden för förbättring.

− Inom räddningstjänsten måste vi bli bättre på att möta händel­ sernas behov snabbare. Att tro att man kan klara allt själv är krishan­ teringens fiende. Vi måste bättre lära oss förstå när en händelse blir så komplex att vi måste jobba på ett annat sätt än i vardagen, säger LarsGöran Uddholm.

Precis som Aud Sjökvis t anser han också att det behövs ett bättre system för att tidigare bedöma om och när en situation växer från vanlig händelse till en krissituation. − Idealiskt hade varit om det fanns nationella resurspooler, människor med erfarenhet och kompetens ­inom ett visst område som finns

Utmaning att kommunicera gemensamt Sommarens stora brand kan ge viktig lärdom inför framtida krishändelser.

Redan i våras gav MSB Catrin Johansson i uppdrag att undersöka hur myndigheter samordnar sin kommunikation i skarpt läge.

Uppdraget från Myndig­heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) var en uppföljning på en tidigare studie som tittat på vad som händer när många aktörer är inblandade, så som vid utbrottet av fågelinfluensan, vulkanaskan som stoppade flygkommunikationen och kärnkraftsolyckan i Fukushima. − Vid alla dessa händelser samlades kommunikatörer för att koordinera information och sammanställa fakta, prioritera budskap och besluta vad allmänheten behövde veta.

Målet för vår uppföljning är att ta reda på hur nätverkandet blir mest framgångsrikt, säger

Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet som fått uppdraget tillsamman med forskarkollegan Emelie Bäck.

Den nationella samordningen av skogsbranden inleddes onsdagen 6 augusti, då elden redan hade härjat i en vecka. Från den dagen deltog forskarduon i samordningsmötena mellan myndigheterna. − I efterhand är det lätt att säga att detta tidigare borde behandlats som en nationell angelägenhet och att organisationssamordningen borde inletts tidigare. Den stora frågan är när en lokal händelser övergår till att bli nationell. Ser man på brandens spridning borde detta skett redan på måndagen då alla evakueringsbeslut också behövde fattas, säger Catrin Johansson och poängterar att detta bara är en spontan reflektion och att det är för tidigt att ge några utlåtanden om

vad deras rapport kommer fram till.

När organisationssamordningen kom igång blev informationsflödet till informationsnumret 113 13 bättre och det blev lättare att samordna och nå ut med information från exempelvis Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och från Livsmedelsverket om sådant som evakuering av djur och om det var farligt att använda dricksvattnet, konstaterar Catrin Johansson. − Det var helt klart ett jättestort problem att just koordinera information mellan olika aktörer, särskilt i det mest akuta skedet.

Vårt uppdrag är att se hur man blir bättre.

Viktigt är att det finns ett gemensamt och väl definierat mål, så att alla ser värdet i att delta i koordinationsmöten och ser att det gör arbetet mer effektivt.

Rapporten ska presenteras för MSB i början av december.

SOS 11

14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 11

2014-11-20 10:03:48

vinjett vinjetten

tillgängliga när något händer. Hur hade Länsstyrelsen hittat mig om jag inte själv erbjudit mig? Hela systemet går ju i dag ut på att man ska söka i sitt eget län, exemplifierar han.

Mest extern kritik har bristen på kommunikation fått. Länsstyrelsens hemsida, som var officiell ­informationskanal, var anpassad för ett hundratal besökare per dag.

När branden härjade som värst var antalet besökare över 230 000, vilket ledde till en systemkollaps. − I dag ser vi att vi borde haft en större kapacitet. Då löstes problemet med hjälp av krisinfo.se, Facebook och 113 13. Radio Västmanland gjorde också ett jättejobb, men det

uppstod snabbt oklarheter. Någon kunde åka ut och handla mjölk och mötas av en avspärrning när de kom tillbaka, säger Ingemar Skogö.

Både Ingemar Skogö och LarsGöran Uddholm anser att informationsnumret 113 13 måste bli mer inarbetat hos gemene man för att bli ett bra kommunikationsverktyg vid framtida händelser. För att dra nytta av VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, via SMS måste staten ta beslut om att man ska kunna nå alla som vistas i ett riskområde och inte, som i dag, bara de som är registrerade i området. En annan viktigt lärdom är också att det behövs bättre möjligheter att ta till vara på frivilligresurser.

När skogsbranden i Västmanland hade rasat i en vecka gjorde SOS Alarm bedömningen att organisationen kunde göra stor nytta på plats.

– Det första vi gjorde var att informera de som jobbade i räddningsstaben om 113 13 för att ersätta de upplysningsnummer som kommunerna själva hade startat. De hade av naturliga skäl inte kapacitet att ta emot alla samtal, berättar Karin Andersson, tjänsteägare Krisberedskap på SOS Alarm.

SOS Alarm kunde då, genom att styra all information via 113 13, säkra att alla fick samma information och att den var verifierad och korrekt.

Som mest tog 113 13 emot 750 samtal under ett dygn.

På plats i Ramnäs bistod SOS Alarm både med personella resurser och teknik. Bland annat levererades en webblösning av kartan över brandområdet så att räddningsoperatörerna i staben kunde se alla räddningsresursernas positioneroch via mobilt bredband kunde man bygga upp en fullskalig Zenitenhet på plats, samma system som räddningstjänsten och SOS Alarm normalt arbetar i.

För första gången i skarpt läge skickade SOS Alarm även ut VMA (viktigt meddelande till allmänheten) via det nya kompletterande VMAsystemet till mobiltelefoner i området.

– Räddningsledningen skickade ut ett VMA i radio och TV om att man skulle börja vattenbomba ett område. Alla mobiler som fanns registrerade i det aktuella området, 74 stycken, fick ett SMS, säger Karin Andersson.

Foto: Martin Botvidsson/Folio

113 13

” I nformationsnumret måste bli mer i­ narbetat hos gemene man för att bli ett bra kommunikationsverktyg vid framtida ­h ändelser.”

SOS Alarm i fält

12 SOS

14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 12

2014-11-20 10:03:51

utveckling teckal

Undantagsregler gör det möjligt för ­kommuner och landsting att skriva avtal med SOS Alarm utan att behöva ­genomföra en offentlig upphandling.

Text: Lars Österlind

Foto: Maddocphotography

Så slipper landstinget

upphandlingen

Direktupphandling är en stor fördel för landstingen, enligt Torbjörn Karlsson, jurist vid Lands­t inget i Kalmar län.

SOS 13

14SOSK4_utveckling_upphandling_10492.indd 13

2014-11-20 10:05:12

utveckling teckal

Under 2012 beslöt sig landstingen Kronoberg, Kalmar och Blekinge att samordna upphandlingen av ambulansdirigeringstjänster för 2014−2015. Kraven som ställdes på leverantören gjorde det möjligt för landstingen att åberopa undantagsregler från lagen om offentlig upphandling (LOU) när de tecknade avtal direkt med SOS Alarm.

– Det absolut viktigaste kravet var att när det ringer någon till 112 och ärendet är vårdrelaterat, ska tjänsten kunna utföras i en sammanhängande larmkedja. Det är bara SOS Alarm som kan utföra tjänsten utifrån den kravbild som landstingen identifierat, säger Torbjörn Karlsson, jurist vid Landstinget i Kalmar län.

3 regler När direktupphandlin med SOS Alarm är möjlig: qBara en leverantör kan utföra tjänsten. qMyndighet samverkar med leverantören kring ett samhällsviktigt uppdrag. qEU:s Teckalundantag

Direktupphandling är enklare och sparar tid för landstingen jämfört med en offentlig upphandling.

– Att teckna avtal direkt går enkelt och fort. Vi kan sätta oss ned med leverantören och resonera oss igenom villkoren så att vi får ett ömse­sidigt och heltäckande avtal.

Det finns tre regler som kan åberopas till stöd för en direktupphandling med SOS Alarm där LOU kan undantas. Dels finns det undantagsregler när det av tekniska skäl bara finns en leverantör som kan utföra tjänsten. Exempelvis är det bara SOS Alarm som alltid har rätt att identifiera abonnenters telefonnummer och positioneringsuppgifter från mobiloperatörer. Den typen av uppgifter är viktiga att komma åt när hjälpsökande inte vet eller kan förmedla var de befinner sig. Ett annat möjligt skäl är att man som myndighet samverkar med leverantören kring ett gemensamt, samhällsviktigt uppdrag. Ett exempel på sådan samverkan är just SOS Alarms och landstingens samarbete kring prioritering och dirigering av ambulanser som resultat av ett

112-samtal från allmänheten. En tredje regel som stödjer direktupphandling är EU:s Teckal-undantag (se faktarutan nedan).

När landstingen i december 2012 annonserade sin avsikt att teckna avtal med SOS Alarm begärdes överprövning från en leverantör som ansåg att det var fråga om otil�låten direktupphandling. Upphandlingen stoppades av Förvaltningsrätten, men landstingen överklagade i Kammarrätten och fick i augusti 2014 rätt i ärendet.

– Kammarrätten avvisade ansökan om överprövning eftersom den kommit in för sent. Men sannolikheten att vi vunnit ärendet var stor eftersom både Teckal-undantaget och de andra två undantagsreglerna var uppfyllda och gör att vi har stöd i lagen för en direktupphandling, säger Torbjörn Karlsson.

– Vår uppfattning är att SOS Alarm uppfyller villkoren för Teckalundantaget. Den frågan är dock inte prövad rättsligt eftersom formalia avgjorde i detta fall, bekräftar PerIvar Svensson, advokat på advo­kat­ byrån Delphi.

” Att teckna avtal direkt går enkelt och fort.

Vi kan sätta oss ned med leverantören och resonera oss igenom villkoren så att vi får ett ömsesidigt och heltäckande avtal.”

Torbjörn Karlsson, jurist vid Landstinget i Kalmar län.

Gemensamma EU-regler q Teckal-undantaget innebär att upphandlande myndigheter under vissa förutsättningar inte behöver tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när den köper varor eller tjänster.

Inköpen gäller från bolag eller enheter som formellt sett är fristående från myndigheten, men som ägs av densamma eller där myndigheten är medlem.

Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att undantaget

ska gälla − kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet. qK ontrollkriteriet går ut på att den upphandlande myndigheten kan kontrollera bolaget eller den gemensamma enheten på samma som om den skulle varit en egen förvaltning. Verksamhetskriteriet betyder att mer än 80 procent av det fristående bolagets totala verksamhet utförs åt ägarna. q Teckal-kriterierna har tillkom-

mit för att en offentlig verksamhet ska kunna genomföra in-house upphandlingar, det vill säga upphandlingar som görs inom samma enhet, även då man driver verksamhet i bolagsform. qN amnet Teckal kommer från ett italienskt bolag (Teckal Srl) som 1997 överklagade ett antal kommuners beslut att teckna avtal med sitt egna bolag angående drift av en värmeanlägg-

ning, utan att tillämpa EU:s upphandlingsregler. EU-domstolen avgjorde målet 1999 och kom fram till att om verksamhetskriteriet och kontrollkriteriet är uppfyllda behöver upphandlingsreglerna inte tillämpas. q Teckal-undantaget gäller numera även i svensk lag. Undantaget infördes permanent i LOU den 1 januari 2013 och har via ett nytt direktiv förtydligats under 2014.

14 SOS

14SOSK4_utveckling_upphandling_10492.indd 14

2014-11-20 10:05:15

effekt tolkning

¿Qué ha ocurrido?

Maxaa dhacay?

‫؟لصح اذام‬

Vad har inträffat?

Что случилось?

Mitä on sattunut?

En tolkningsfråga Arabiska, ryska och somaliska. De är, näst svenska, de vanligaste ­språken som inringarna använder under 112-samtalen. Sedan 2011 ­erbjuder SOS Alarm tolkningshjälp vid larmsituationer.

Foto: istockphoto

Text: Tomas Nilsson

Stämningen är lågmäld men aktiv i kontorslandskapet på Transvoice i centrala Stockholm när vi är på besök en fredagsförmiddag i september. Detta är tolkningsföretaget som SOS Alarm samarbetar med sedan 2011 för att tolka 112samtal. Det är SOS-operatören som, när denna märker att inringaren har svårt att göra sig förstådd på engelska eller svenska, begär

Foto: David Lundmark

tolkning. Därefter kopplas samtalet till Transvoice för ett trepartssamtal med tolken.

De vanligaste språken SOS Alarm begär tolkning på är arabiska, soma­ liska och ryska, men Transvoice kan med externa tolkar erbjuda tolkning på 200 språk. Tolkningen startar inom en minut på de vanligaste språken, medan det kan dröja ett antal minuter innan Transvoice har

hittat en tolk på andra språk. − Våra tolkar har genomgått en utbildning hos SOS Alarm bland annat för att klara av att hantera den stressituation som ett 112-samtal kan innebära. Det är ju väsentlig skillnad att tolka i en nödsituation jämfört med att tolka i ett annat sammanhang, säger Alexander Markinhuhta, chef på Transvoice, när han visar oss runt på kontoret.

SOS 15

14SOSK4_effekt_tolkning_10488.indd 15

2014-11-20 11:06:23

effekt tolkning

Zeyd Abdullahi tolkar somaliska ...

” Personerna som ringer in kan uttrycka sina känslor och beskriva händelsen bättre på sitt modersmål.” T­­ ilga Gourie Tilga Gourie är en av de som tolkar 112-samtalen – då till arabiska – och hon berättar att arbetet känns meningsfullt. − Jag tycker att det känns bra att tolka 112-samtalen. Som tolk kan du hjälpa till att rädda liv i de här situationerna. Personerna som ringer in kan uttrycka sina känslor och beskriva händelsen bättre på sitt modersmål och det gör att arbetet blir snabbare och smidigare för SOSoperatören, säger Tilga Gourie. − Inringarna är ofta stressade, läget kanske är allvarligt. Då måste du vara extra koncentrerad för att kunna höra vad de säger.

Alexander Markinhuhta berättar att 112-samtalen skiljer sig från andra tolkningsuppdrag på flera sätt.

Vanliga samtal ska tolkas ordagrant. − Men under ett 112-samtal är det SOS-operatören som styr samtalet

och det blir på så sätt ingen regelrätt, ordagrann tolkning. Som tolkare under ett 112-samtal ska du i stället filtrera ut det väsentliga av vad som sägs. Det kan vara en utmaning för tolkarna.

Hur tror du att tolkningen påverkar de hjälpsökande? − Jag tror att de upplever att tolkning blir en trygghet, eftersom att de ges möjligheten att kommunicera och göra sig förstådda på sina modersmål.

I alarmeringsuppdraget som SOS Alarm har med försvarsdepartementet framgår att 112-tjänsterna primärt ska ges på svenska och engelska. I alarmeringstjänstutredningens betänkande, som kom sommaren 2013, föreslogs att 112-tjänsterna ska innefatta fler språk. SOS Alarm tog dock redan

Språktolk 2012 49 begäranden om språktolk 2013 241 begäranden om språktolk 2014 prognosen pekar på cirka 500 begäranden om språktolk

2011 ett eget initiativ i språktolkfrågan och påbörjade ett samarbete med Transvoice med syftet att se hur de kunde systematisera språktolkandet under 112-samtalen. Enligt avtalet med Trans­voice ska tolkningen kunna ske dygnet runt. − Detta är en självpåtagen försöksverksamhet från vår sida, som ger hjälp och stöd åt både inringare och SOS-operatörer. Det är egentligen staten som borde beställa och finansiera tolkningstjänsten, säger Gunnar Bergström, tjänsteägare 112 på SOS Alarm.

2011 var antalet tolkningssamtal en handfull per månad. Under 2013 ökade det till ungefär 40 per månad. Gunnar Bergström berättar att det finns åtminstone två positiva effekter med tolkandet av 112-samtal. Eftersom det ger inringaren

16 SOS

14SOSK4_effekt_tolkning_10488.indd 16

2014-11-20 10:04:00

vinjett vinjetten Enligt Alexander Markinhuhta, chef på Transvoice, är det en utmaning för tolkarna att filtrera ut det ­v iktigaste i samtalet.

Vanligaste språk som tolkades 2013

... och Marie-Rose Henricson arabiska, de två vanligaste tolkningsuppdragen för 112-samtal.

större trygghet och SOS-operatören bättre stöd för att bestämma vårdnivå, minskar handläggningstiden.

En annan positiv effekt är att barn och ungdomar, som tidigare ofta ringt till 112 om föräldrarna inte kunnat svenska, inte behöver utsättas för den stora påfrestning som det innebär att tolka åt vuxna. − En av utmaningarna för SOS-operatören är att veta vilket språk man ska begära tolkning på, inte minst

Arabiska (104) Somaliska (78) Ryska (44) Andra språk som tolkats är albanska, bosniska/ serbiska/kroatiska, franska, italienska, lettiska, mandarin, spanska, syrianska, turkiska och vietnamesiska.

när det gäller arabiska där det finns många olika dialekter, säger han.

Hur har 112-samtalen fungerat tidigare när ni inte hade tolkning? − Det har fungerat i alla fall genom alla år. Det är väldigt sällan man inte kan få ut någonting av ett samtal – till exempel var personerna ringer ifrån. Men nu har vi hittat en lösning som gör 112-samtalen mycket bättre och SOS-operatören behöver inte längre skicka ut en

112-utbildning för nyanlända SOS Alarm har tagit fram ett utbildningsmaterial om nödnumret 112 för invandrare som har svenska som andraspråk. Här lär man sig hur nödnumret 112 fungerar och när man ska ringa informationsnummer 113 13, vilken hjälp man kan få via vård­ rådgivningsnumret 1177 och Polisens nummer vid icke-akuta händelser, 114 14.

Utbildningsmaterialet, som kan användas för SFI-undervisning, innehåller bland annat situationsdiskussioner om vad som är rätt att göra, samtal till 112 i dialog­ form, hörförståelse­övningar, uttalsövningar samt lucktexter om brand.

ambulansresurs på lösa grunder till följd av språkförbistring.

Utöver tolkningen av 112-samtal arbetar SOS Alarm för att göra larmtjänsterna mer tillgängliga.

Sedan flera år samarbetar till exempel Sverige och Finland med tolkning av 112-samtalen. − Här kan våra SOS-operatörer helt enkelt ringa upp finska Nödcentralverkets larmcentral i Uleåborg för att få tolkstöd i samtalet.

Hur ska ni gå vidare med tolkningstjänsterna inom SOS Alarm? −Just nu känner vi oss tillfreds med det samarbete som vi har med Transvoice. Det vi framför allt behöver göra är att titta vetenskapligt på vår data. Vi tror att tolkningstjänsterna ger positiva effekter, men vi har än så länge inga vetenskapliga belägg, säger Gunnar Bergström.

SOS 17

14SOSK4_effekt_tolkning_10488.indd 17

2014-11-20 10:04:03

insats hjälpnummer

Inte vilket nummer som helst På senare år har nödnumret 112 kompletterats med flera nationella hjälpnummer för ärenden som inte är akuta. 1177, 113 13, 114 14, 116 000 …

Men hur väl känner allmän­heten egentligen till dessa nummer? Och vet man vilket man ska ringa i olika situationer?

Text: Sara Bergqvist

Illustration: Cecilia Pettersson

Det är en solig och vacker höstdag. Bortsett från några nerblåsta löv och kvistar är det inte mycket som röjer att det blåste full storm dagen innan. Då, plötsligt!

Mitt i en kurva har ett träd fallit tvärs över körbanan. Jag hinner precis tvärbromsa. Lätt skakig stannar jag vid första vägficka och undrar vart jag kan ringa så att inte någon annan råkar illa ut. Efter en stund bestämmer jag mig för att ringa 112.

– Du gjorde helt rätt. När höststormarna kommer får vi en hel del samtal om nerfallna träd över vägar, som räddningstjänsten ofta tar hand om. När det gäller andra hinder på vägarna, till exempel bildäck, så kopplar vi vidare till polisen och så är det upp till dem att avgöra om det utgör en fara eller inte, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare 112 på SOS Alarm.

Rent generellt är kunskapen om

18 SOS

14SOSK4_insats_olika_hj_lpnummer_10484.indd 18

2014-11-20 10:04:06

nödnumret 112 stor i Sverige – bäst i Europa. Trots det händer det både att man ringer andra hjälpnummer istället för att ringa 112 och ännu vanligare att man ringer 112 fast man egentligen skulle ha ringt någon annanstans. En vanlig orsak är att man inte känner till rätt hjälpnummer och därför ringer 112. Det kan också bero på att man inte vet var man ska vända sig i den aktuella frågan, att man inte har tålamod till att vänta om det är telefonkö hos polisen eller sjukvårdrådgivningen eller att man har slut på kontantkortet och 112 då är det enda nummer man kan ringa.

– Utöver det får vi en del udda samtal av karaktären ”det är kö på Sveavägen och jag har bråttom till ett möte, kan du koppla mig till polisen” eller ”jag får inte upp min pipett med Nezeril”, berättar Björn Skoglund.

Nästan en fjärdedel av de cirka 3,5 miljoner samtal som rings in till 112 varje år handlar om vårdärenden. Björn Skoglund uppskattar att ett par hundratusen av dessa samtal rör mindre akuta ärenden som då hänvisas vidare till 1177. Sedan numret startade 2006 har det byggts ut successivt och sedan 2013 kan man ringa 1177 över hela landet.

– Min erfarenhet är att när man väl hittat 1177 Vårdguiden och märker vilken hjälp man kan få så återkommer man gärna. Hur väl man känner till numret från början beror lite på var man bor i landet och på hur väl det har kommunicerats just där. Vid senaste mätningen 2012 låg kännedomen på i snitt 60 procent och just nu genomför vi en ny mätning, säger Elisabeth Kvilén Eriksson, ansvarig för det nationella uppdraget kring 1177 Vårdguiden på telefon.

Merparten av samtalen till 1177 handlar om infektionsrelaterade symptom som feber och halsont.

Men kontaktorsakerna varierar något över året och på somrarna är det många som också ringer angående bett och stick. Ungefär tre procent av ärendena hänvisas vidare till 112.

– I många fall handlar det om

Hjälpnummer för ärenden som inte är akuta 1177: Sjukvårdsrådgivning på telefon.

113 13: Informationsnummer vid olyckor och kriser, till exempel vid större stormar, översvämningar eller bränder.

114 14: Polisens nummer för icke-akuta händelser.

116 000: EU-gemensamt journummer för att anmäla försvunna barn.

Via 112 når man följande resurser:  Ambulans  Kommunal räddningstjänst  Polis  Giftinformation  Jourhavande präst  Jourhavande läkare  Jourhavande tandläkare  Sjöräddning  Fjällräddning M iljöräddningstjänst till sjöss  Flygräddning  Flygambulans  Socialjour  Tullverket/tips om smuggling

bröst­smärtor eller misstanke om stroke, säger Elisabeth Kvilén E ­ riksson.

Rent generellt tycker Björn Skoglund att det är bra med de kompletterande hjälpnumren 1177, 114 14 till polisen och 113 13 som man kan ringa för att få information vid kriser och allvarliga olyckor som översvämningar och bränder.

– Den stora utmaningen är att nå ut med information så att alla vet vart de ska ringa. Vid den stora skogsbranden i Västmanland var det väldigt många som ringde 112 och var oroliga. Det är i sådana fall som 113 13 är tänkt som avlastning för att vi inte ska bli nedringda på 112. Annars finns en risk för längre svarstider för dem som verkligen är i behov av akut hjälp, påpekar Björn Skoglund.

En möjlighet att effektivt få ut information om alla hjälpnummer skulle vara om alla mobiloperatörer la in numren per automatik. Men där är vi inte riktigt ännu. Därför återstår fortsatt information på bred front.

– Om jag fick önska ytterligare hjälpnummer skulle det vara ett trafikmässigt nummer. Och så vore det bra om elbolagen kunde gå ihop om en gemensam felanmälningslinje.

112 har inte mycket med elbolagen att göra, men när det blir elavbrott är det alltid ett stort antal personer som ringer till oss, berättar Björn Skoglund.

1,6 miljoner felringningar ¡ Under 2013 tog SOS Alarm emot 3,5 miljoner samtal via 112. Av dem bedömdes 1,9 miljoner som nödsamtal. Övriga 1,6 är så kallade felringningar. ¡ 124 000 samtal hänvisades till 114 14. ¡ Till nya numret 116 000 kom 906 samtal mellan 1 januari och 31 augusti i år. ¡ 1177 Vårdguiden tar emot cirka 5,5 miljoner samtal per år. ¡ En mätning som gjordes för 1177 Vårdguiden på telefon i Stockholm visar att över en miljon hade åkt till akuten om 1177 inte hade funnits. ¡ Cirka 3 procent av samtalen till 1177 hänvisades vidare till 112.

Denna siffra har varit relativt konstant genom åren. ¡ I Sverige känner 96 procent till nödnumret 112. Det är bäst i Europa.

SOS 19

14SOSK4_insats_olika_hj_lpnummer_10484.indd 19

2014-11-20 10:04:08

vinjett vinjetten

Exakt positionering av hjälpsökande är avgörande för att ­hjälpen snabbt ska nå fram. Men den ökande användningen av IP-telefoni och 4G-mobiler ställer till problem.

Text: Boel Halldén

Foto: Håkan Hjort/Johnér

Larm från 4G-mobiler

syns inte

Vanliga mobiltelefonsamtal till nödnumret 112 positioneras via teleoperatörernas mobilnät. Principen är enkel; näten håller själva hela tiden reda på vilken radio­basstation mobiltelefonen finns i närheten av – vilket utnyttjas av positioneringssystemet. På bara några sekunder skickar radiobasstationen via systemet en position om var mobiltelefonen befinner sig till SOS Alarm.

– I dag har vi en bra positionering av mobila 112-samtal, men vi kan inte hitta individer som har gått vilse på fjället med dagens teknik.

Nätbaserad positionering ger inte tillräckligt hög precision – alla mobiltelefoner borde utrustas med satellitnavigeringssystemet GPS, säger Mikael Sjögren, chef för utvecklingsavdelningen på SOS Alarm.

SOS Alarm började använda

företaget Mobilaris positioneringssystem 2006 – 2007. Det ersatte positioneringssystemet ”kommunidplan”, där basstationerna skickade information om vilken kommun 112-samtalet kom ifrån.

Något år tidigare hade det kommit lagkrav både i USA och EU på att alla larmcentraler skulle klara av att positionera nödsamtal från mobiltelefoner i mobilnät.

20 SOS

14SOSK4_utveckling_positionering_10489.indd 20

2014-11-20 10:04:12

utveckling positionering

– Enligt EU-direktiv ska mobiloperatörer i medlemsländerna införa positionering så gott de kan med nuvarande teknik, alltså ”efter förmåga”, säger Mikael Sjögren.

Amerikanerna gick ett steg längre; där krävs en positionering med 30 meters precision i 90 procent av fallen. Och alla mobiltelefoner som säljs i USA i dag ska vara utrustade med GPS.

Ökad användning av IP-telefoni, även kallad bredbandstelefoni, ställer till problem. När en hjälpsökande ringer från ett trådlöst nätverk finns ingen speciell abonnemangspunkt och därför går det inte att positionera ett sådant samtal. I dag slussas IP-samtalen automatiskt till SOS-centralen i Östersund där operatören ställer frågor till den hjälpsökande för att få veta positionen.

– Teknik finns för att positionera också de typerna av samtal bara någon ställer krav på operatörerna.

Men frågan är vem som ska betala för införandet av tekniken. Ett stort antal företag erbjuder bredbandstelefoni i Sverige och det kan ta upp till 1,5 år att rulla ut ett sådant system här, säger Mikael Nyström, vd för Mobilaris. Även användarna av 4G-mobiler ringer med IP-telefoni eftersom 4G-näten, eller LTE-näten, är datanät som inte stöder positionering.

Inte heller utländska nummer eller simkortlösa telefoner som ringer 112 kan positioneras av SOS Alarm i dag.

– 4G-problemet kan lösas genom att programvaror i LTE-näten ändras. Men det måste finnas någon

”Det måste finnas någon som ställer kravet, och någon som betalar.” ­Mikael Nyström, Mobilaris

som ställer det kravet, och någon som betalar. Problemen är enkla att åtgärda genom att uppgradera programvaror i mobilnäten. Ytterst finns egentligen krav på alla europeiska länder att klara detta, men det har inte tryckts på tillräckligt hårt från EU, säger Mikael ­Nyström.

– Telia har kommit längst med förändringen i sitt mobilnät för att klara positionerig av utländska abonnemang och 112-samtal från simkortslösa mobiler. Vi planerar att införa funktionen när det gäller den typen av samtal via Telias mobilnät från och med första kvartalet 2015, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare för 112 på SOS Alarm.

När SOS-operatören inte får upp någon position vid andra fall handlar det i nio fall av tio om brister i operatörernas nät. Operatören kan exempelvis ha glömt att ändra basstationens koordinater efter att den har flyttats.

Under 2014 har EU startat ett arbete för att införa nya regler för att förbättra positionering av nödställda med hjälp av GPS. EU tittar också på nya krav för positionering när det gäller 4G och IP-nät under projektet ”Next generation 112”.

Från gruvor till bränder  Företaget Mobilaris med säte i Luleå bildades 1999 efter en avknoppning från Telia Research och Telia Mobile.  Bolagets produkter är kopplade till beslutsstöd baserat på positionering i någon form.  Mobilaris utvecklade och lanserade år 2000 Pacific Ocean − världens första plattform för kommersiella tjänster för positionering i mobilvärlden.  LKAB använder Mobilaris positionering för att öka säkerheten vid till exempel utrymning i gruvor, eller för att positionera fordon och utrustning. Australiensiska räddningsmyndigheter använder systemet för att skicka ut varnings-SMS till alla mobiltelefoner som befinner sig i ett givet geografiskt område vid exempelvis brand.

Flera utmaningar  Ökad användning av IP-telefoni: Det finns inga tydliga

regler för hur den typen av samtal ska positioneras.

Samtal från ett trådlöst nätverk kan inte positioneras med dagens system.  Användningen av nästa generations mobiltelefoner,

4G-mobiler: 4G-telefonerna använder LTEnät, som är datanät och de stöder inte dagens positioneringssystem.  112-samtal från simkortlösa mobiltelefoner och

utländska abonnemang går inte att positionera med dagens system. Funktionen för att positionera också den typen av samtal via Telias mobilnät planerar SOS Alarm att införa under första kvartalet 2015.

SOS 21

14SOSK4_utveckling_positionering_10489.indd 21

2014-11-20 10:04:13

effekt sjuktransporter Smartare beställ­ ning av trans­ porter sparar mycket tid, enligt Tobias Släryd vid Ambulanssjuk­ vården Halland.

Ej akut? Beställ på webben De senaste årens ökade efterfrågan på ambulanstransporter kräver nya logistiklösningar.

SOS Alarms webbtjänst för beställning av icke-akuta ambulans- och sjuktransporter ­effektiviserar tid och resurser för vårdpersonal på ett smidigt och säkert sätt.

Text: Caroline Ford

Foto: Nicke Johansson

Fram till våren 2013 beställde vårdpersonalen i Landstinget Halland all planerad transport av patienter från exempelvis sjukhus till vårdinrättning manuellt. I dag beställs tre av fyra transporter i landstinget via SOS Alarms nya webbtjänst. − Samtliga prio 3-ambulanstransporter beställdes via telefon av vårdpersonalen, minns Tobias Släryd, avdelningschef och ambulanssjukskötare vid Ambulanssjukvården Halland.

Ofta satt vårdpersonalen i telefonkö för att boka transporterna. Ovärderlig tid för patienter som gick förlorad.

22 SOS

14SOSK4_effekt_case_10487.indd 22

2014-11-20 10:11:42

För planerade transporter  ”Webbeställning icke-akuta

ambulans- och sjuktransporter” är namnet för den tjänst och beställningsförfarande som SOS Alarm har tagit fram i nära samarbete med landstingen.  Den avser transporter av

prioritetsgrad 3 − planerad sjuktran­sport från exempelvis sjukhus till vårdinrättning, före eller efter operation, då patientens tillstånd ej är akut men väl i behov av professionell transport och tillsyn.  Förfarandet är ett detaljerat

webbformulär som fylls i alltefter patientens specifika behov under transporten av vårdpersonal. ­Från exakt klockslag till medicinering. Den ifyllda webbeställningen granskas av SOS Alarm som god­känner och återkopplar.

Varje landsting utbildar sin 

vård­personal i tjänsten. a Läs mer på www.sosalarm.se/webbestallning

” Webbeställningen av ej akuta ambulanstransporter och liggande ­sjukresa har underlättat för sjukvården, dels genom att det är m ­ ycket enklare och mer tidseffektivt att förbeställa, dels frigörs tid för ­beställaren ute på avdelningen.” ­Tobias Släryd Under våren 2013 införde Hallands Sjukhus SOS Alarms nya webb­tjänst efter såväl pilotprojekt som utbildning. Ganska snart kunde man konstatera att tid frigjordes för beställarna ute på avdelningarna. − Webbeställningen av ej akuta ambulanstransporter och liggande sjukresa har underlättat för sjukvården, dels genom att det är mycket enklare och mer tidseffektivt att förbeställa, dels frigörs tid för beställaren ute på avdelningen, säger Tobias Släryd.

Direktiven är dessutom så utformade att ambulansdirigenten meddelar beställaren om transporten av någon anledning ej går att genomföra. En feedback och

rapporteringsplikt som ytterligare spar tid och pengar.

Den nya beställningstjänsten är utvecklad av SOS Alarm i nära samarbete med Sveriges kommuner och landsting, för att effektivisera landets alla sjuktransporter som ej är av akut natur. Längst upp i norr är samarbete och samordning av resurser både en utmaning och en nödvändighet. Norrlandstingen utgör geografiskt närmare halva Sveriges yta men rymmer bara knappa 900 000 invånare. Jim Johansson på Akut- och katastrofmedicinskt centrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå har som spindeln i nätet inlett och samordnat införandet av SOS Alarms nya webbtjänst. På knappt ett år har han

Transport beställs av vårdpersonal, utifrån bland ­annat patientens behov, medicinering och transport­t id.

tillsammans med övriga Norrlandsting planerat, kört pilotprojekt och utbildat för att sedan i september övergå helt till det nya systemet. − Samarbetet inom Norrlandstingen och med SOS Alarm har fungerat väldigt bra, konstaterar Jim Johansson.

Det finns flera fördelar med webbeställningen enligt Jim Johansson.

Det är snabbt och enkelt att lägga en beställning och den går direkt in i SOS Alarms system. Beställaren får en sammanställning för att kontrollera att beställningen är korrekt.

Det nya systemet ger även bättre möjligheter till uppföljning och för att underlätta samordning och bättre utnyttjande av begränsade ambulansresurser.

SOS 23

14SOSK4_effekt_case_10487.indd 23

2014-11-20 10:11:44

24 SOS

14SOSK4_profil_10486.indd 24

2014-11-20 10:04:25

profil Linda Kazmierczak

” Helt orealistiskt att en kris inte ska märkas” Släpp in mer nytänkande, ge utrymme för dialog och skaffa ett bättre helhetsperspektiv. Det är beredskapsdirektören Linda Kazmierczaks recept för en bättre krishantering på alla samhällets nivåer.

Text: Ia Wadendal

Personligt om Linda Kazmierczak Yrke: beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Kronobergs län Bor: i Växjö Familj: tolvårig dotter Fritid: träning, yoga, läser och skriver Livsmotto: ”att göra mitt bästa”, eller ”det är aldrig för sent att ge upp”.

Krispersonlighet: borde vara Strukturerade Simon men är nog Aningslösa Amanda eftersom jag sällan oroar mig …

Foto: Carl-Robert Jonzon

Himlen öppnar sig och regnet vräker ner när SOS:s reporter ­ nländer till ”huvudstaden” i Kronobergs län. En uppvikt tidning skyddar a nödtorftigt under promenaden till länsstyrelsen vid Stortorget. Linda Kazmierczak kommer ungefär samtidigt men har förberett sig bättre inför ­dagens regnoväder – hon är iklädd regnkappa och bär på ett stort paraply.

Så är hon ju också beredskapsdirektör och ska som en sådan spana in i framtiden och se hur man på bästa sätt klarar sig igenom ett möjligt katastrofscenario. Även om det i dag bara är ett osedvanligt kraftfullt regnfall och inte ett förstadium till en översvämning som fyller både bilar och källare med vatten – ett scenario som inträffade i Malmö under sensommaren.

41-åriga Linda Kazmierczak har haft positionen som ansvarig för krisledningen i Kronobergs län sedan 2008, och hon har en ovanlig bakgrund för jobbet. Tidigare undervisade hon i psykologi och beteendevetenskap. Det var företrädaren Rolf Borggren som övertalade henne att söka jobbet.

– Egentligen var jag nog ganska tveksam men jag hade en del insikt eftersom jag bland annat jobbat åt polisen tidigare. Men min bakgrund Linda Kazmierczak undervisade i psyko­ logi och beteendevetenskap före sin tid och kunskapen om hur människor som beredskapsdirektör. fungerar ihop i en organisation har SOS 25

14SOSK4_profil_10486.indd 25

2014-11-20 10:04:27

vinjett vinjetten ledningsmetodik. Och dels det psykologiska perspektivet i grupper och organisationer där det mellan­ mänskliga och hur man förhåller sig till varandra och till insatsen är helt avgörande.

Hon klev rakt in i en ”peka-medhela-handen-kultur” med en gan­ ska hierarkisk styrning. Istället för att helt styra om till ett annat synsätt har hon envist och metodiskt försökt föra in det mellanmänskliga perspektivet genom praktiska förslag.

– Alla värderar det som fungerar.

Jag har varit väldigt angelägen om processer och dialoger i ett under­ ifrånperspektiv. Det handlar om att samla kunskap hos dem som jobbar med detta varje dag, ute på fältet.

Hon menar att man i krisledning­ en måste få mer utrymme för dialog och beslutsfattande där fler kan göra sig hörda. Rutiner och planer är en bra grund, men släpper man fram nya tankar och idéer kan insat­ sen bli bättre.

” Tron på att någon annan ska lösa krisen är för stor.” stor vikt. De två viktigaste egenska­ perna jag har för att passa i det här jobbet är nog att jag har is i magen och är orädd, säger hon samtidigt som hon fixar fram kaffe och mackor i det lilla konferensrummet.

– Dels ligger det mycket psyko­ logi i själva krisförloppet, att för­ stå krisreaktioner, insatser och

I Kronoberg finns sedan stor­ men Gudrun en erfarenhet av stora kriser hos länsstyrelsen. Sedan dess har bland annat svininfluen­ san, askmolnets påverkan på lokala transporter, tre vinterstormar och en skogsbrand prövat erfarenheterna.

– Vi vet verkligen vad det innebär.

En insikt har också varit att den en­ skildes ansvar måste öka, det är en viktig fråga. Tron på att någon an­ nan ska lösa krisen är för stor, säger Linda Kazmierczak.

Många vet faktiskt inte vad de ska göra när de drabbas av översväm­ ningar eller stormar. För att råda bot på det satte länsstyrelsen och aktörerna inom krishanteringssys­ temet i Kronoberg i gång projektet

Hesa Fredrik. Det innebär att unga människor ska lära sig vad de behö­ ver ha på plats i krislådan hemma om elen bryts eller vägar spärras av när träden fallit. Det finns en webb­ plats med råd om hur man förbe­ reder sig, handledning för skollek­ tioner och föreläsningsturnéer. På webbplatsen kan man också testa vilken krispersonlighet man är.

– Det har varit väldigt positiv re­ spons, och både Uppsala och Göte­ borg har visat intresse för att göra något liknande. Det är en viktig fråga för samhället. Det finns en massa kraft i folk som vill engagera sig.

Krisinformation är en fråga som engagerar Linda Kazmierczak.

Det är också just bristen på infor­ mation som oftast får kritik i media.

– Någon sade i samband med skogsbranden i somras att ”måt�­ tet på en kris är att jag inte märker den”. Det är ett helt orealistiskt syn­ sätt att en kris inte ska märkas. Där­ emot är det riktigt att information är en av våra viktigaste uppgifter och det kräver samordning och väl­ digt tydligt upparbetade rutiner så att man kommer i gång snabbt.

En studie som länsstyrelsen lät Linnéuniversitetet göra för ett par år sedan visar att en del av krono­ bergarna helst vill ha krisinforma­ tionen i telefonkatalogen.

– Telefonkatalogen finns ju inte längre. Men många har behov av information på traditionella sätt och vi måste självklart använda många kanaler. Vi jobbar mycket med att styra om informationen till sociala medier, och även om man inte ska ha övertro på räckvidden så är de oer­ hört viktiga i krisinformationen. Men människor har också ett stort ansvar själva för att söka information.

Bättre beredskapstänk enligt Linda Kazmierczak Resurser och nytänkande.

Resurserna är ojämnt fördelade, fördelningen av medel från sta­ ten bör ses över. Släpp också in andra kompetenser som ger nya perspektiv och nytänkande, i form av till exempel fler nät­ verksträffar och insynsråd.

helhetsansvar och perspektiv.

Samhället och de enskilda med­ borgarna vinner på att samord­ ning och samverkan i katastrofin­ satser blir mer prestigelös. Ingen part kan lösa allt ensam – med ett utökat helhetsansvar använder man resurserna effektivare.

Tydliga resultatmål. Grundbe­ redskapen över hela landet blir bätt­ re om man sätter upp tydliga mål för vad samhället ska kunna tillgodose när det gäller medborgarnas behov, till exempel miniminivåer för vad kommuner ska leva upp till gent­ emot medborgarna i ett krisläge.

26 SOS

14SOSK4_profil_10486.indd 26

2014-11-20 10:04:29

Vilket nummer ringer du om ditt barn har feber?

Det kan vara svårt att veta när du ska ringa 112 och när du ska ringa 1177. Ring alltid 112 när det är fara för liv och du behöver hjälp direkt.

För alla andra frågor om vård kan du ringa 1177, till exempel när ditt barn har feber. Både 112 och 1177 har öppet dygnet runt.

112

1177

Till 112 ringer du när:

Till 1177 ringer du när:

• Du eller någon annan behöver akut hjälp av ambulans till exempel vid sjukdom.

• Du eller någon annan har blivit sjuk eller skadad och behöver råd av en sjuksköterska.

• Du eller någon annan behöver akut hjälp av räddningstjänst till exempel vid brand.

• Du behöver hjälp med att hitta rätt i vården.

• Du eller någon annan behöver akut hjälp av polis när ett brott pågår.

www.sosalarm.se 14SOSK4_annons_10491.indd 27

www.1177.se 2014-11-20 10:04:31

Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm

posttidning B

w

Årtalet: 1994 ­

”Mayday, mayday, Estonia please” En stor passagerarfärja som plötsligt sjunker till Östersjöns botten. 852 personer omkommer, ­varav 501 svenskar. Endast 137 personer överlever. Förlisningen av Estonia är den största färjekatastrof som drabbat Sverige i modern tid.

Det har gått 20 år sedan passagerarfartygen M/S Estonia förliste den 28 september 1994 på sin färd från Tallinn till Stockholm. Liksom andra stora olyckor har Estoniakatastrofen lett till en rad säkerhetshöjande åtgärder – framför allt inom sjöfarten.

Bland annat leds i dag alla insatser från Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral (JRCC) i Göteborg, istället för tre sjöräddningscentraler som vid Estonias förlisning. Centralen är bemannad dygnet runt och i samma byggnad finns också Kustbevakningens ledningscentral och Försvarsmaktens sjöbevakningscentral.

– Samlokaliseringen har resulterat i kortare

14SOSK4_artalet_1994_10490.indd 28

larmtider, bättre samverkan och effektivare arbetssätt, säger Peter Hellberg, sjö- och flygräddningshandläggare på Sjöfartsverket.

1994 tog det en timme från larm till dess att de första helikoptrarna var i luften. I dag finns dygnetruntberedskap att vara i luften på 15 minuter.

Det har också blivit lättare att evakuera nödställda till andra fartyg, räddningssamarbetet mellan grannländerna har ökat och det är helt andra konstruktionskrav för fartyg. Bland annat krav på starkare bogportar.

Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Jaakko Avikainen/Lehtikuva, TT

Bogvisiret plockades upp från havsbottnen efter olyckan för att undersökas. I dag finns bogvisiret bevarat på Muskö och är en del av Sjöhistoriska ­museets föremål från Estonia.

2014-11-20 10:04:35