SOS nr 2 2013

SO S

En tidning från SOS Alarm···Nr 2 2013

Få lyssnar på Hesa Fredrik samarbete över länsgränserna Positionering med precision

Staten vill styra alarmeringstjänsten som myndighet

profilen, sidan 17

” Man ska kunna känna sig trygg och veta att någon svarar och att något händer när man ringer till larmnumret.”

Försvarsminister Karin Enström

113 13 – mellan komet och avlopp Rakel i bussen

SO S Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö

Innehåll nr 2 2013 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont 07 Alarm!

Hälftenägare utan talan

Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner ­du den under www.sosalarm.se/kontakt För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita 2013 Omslagsfoto: Louise Billgert Nästa nummer av SOS kommer ut i september 2013.

Citera oss gärna, men ange alltid källan.

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som ­dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourteletjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges ­Kommuner och Landsting.

2 SOS

08 Insats 113 13 ett stöd när vattnet försvann i Upplands-Bro 10 Fokus Alarmeringstjänstutredningen föreslår en 112-myndighet 14 Effekt När larmet går från andra sidan länsgränsen

17 Profilen Vem är egentligen Karin Enström?

2o Utveckling Bättre gehör med VMA i mobilen 22 Effekt Busschaufförerna rustas med Rakel 24 Utveckling Positionering ger snabbare hjälp 27 Fråga SOS Alarm Om klagomål, kostnader för 113 13 och att jobba på SOS Alarm 28 Årtalet Vägsäkerhet anno 1970

Marie Hafström:

” Endast staten kan ta det övergripande ansvaret för alarmering i nödsituationer för att säkra enskildas trygghet.”

Alarmeringstjänstutredningen på sidan 10.

foto: Tobias ohls

foto: Anna Vallin

Intro

foto: louise billgert

” I en nödsituation är vi alla bara människor” SOS Alarm har sedan starten 1973 s­ trävat efter en sammanhållen larmkedja. I 40 år har vi verkat för ett tryggare samhälle med den hjälpsökande i fokus.

Jag har själv upplevt hur det är att ringa 112 för att få hjälp. Jag blev ganska snabbt medveten om att det inte spelar någon roll om man jobbar inom vår verksamhet eller inte – i en nödsituation är vi alla bara människor.

Den 29 april kom utredningen om den svenska alarmeringstjänsten. Utredaren föreslår också att verksamheten ska drivas av en ny myndighet, där alla nödsamtal och utalarmering ska ske i en gemensam organisation, precis som SOS Alarm alltid har strävat efter. Om förslaget går igenom betyder det att alla i Sverige kommer att ha mer lika förutsättningar, oberoende var man befinner sig. I vilken form alarmeringstjänsten än bedrivs så kommer en sak aldrig att förändras – den hjälpsökande kommer alltid att vara i fokus. Det tycker jag känns tryggt.

Johan Hedensiö vd SOS Alarm

3

frågor till ...

... Åsa Engström, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet, som forskar om återkoppling till ambulansvården efter hjärtstopp.

På vilket sätt kan återkoppling från sjukhusen till ambulanspersonalen förbättra den prehospitala hjärtvården?

− Genom att få veta hur det har gått för patienten får ambulanspersonalen feedback på sitt arbete, vilket kan vara en förutsättning för att få veta om de gjort rätta bedömningar och åtgärder. Det är en bra möjlighet att få svar på frågor som kan kvarstå.

Vilka frågor är mest intressanta att få återkoppling på?

− När det gäller patienter som drabbats av hjärtstopp så är det intressant att få veta om patienten överlevt och vad som orsakade hjärtstoppet. Rent generellt finns ett behov av återkoppling på hur det gått för patienten efter att ambulanspersonal lämnat patienten på

sjukhus. Speciellt om patienten har varit akut, svårt sjuk och om det är oklart vad han eller hon drabbats av och vilka åtgärder som skulle vara de bästa. Det finns också ett behov att få veta hur patient och närstående upplevt den vård som ambulanspersonalen gett.

I Norrbotten kan ambulanssjuksköterskor få skriftlig uppföljning från läkaren. Har det resulterat i några förändringar i arbetssätt?

− Det som diskuterats i uppföljning är att behandlingsriktlinjerna inte alltid täcker allt och att vissa kan förtydligas. Kontakten med läkaren ses som en bra möjlighet att få ett slags kvitto på om man behandlat rätt.

Eriq Agélii SOS 3

signaler ” I Stockholm ökade befolkningen med 35 000 invånare under 2012 medan ­antalet ambulanser är oförändrat.”

VD Johan Hedensiö i SOS Alarms årsredovisning för 2012. Beställ den på sosalarm.se

Drunkning

vanligaste dödsolyckan för barn

illustratör: cecilia pettersson

I Sverige drunknar cirka hundra personer om året. Var tionde är barn. För barn upp till sex år är drunkning den vanligaste dödsolyckan. ”Guide till ökad vattensäkerhet” ger förslag på hur kommuner och andra badanläggningsägare kan arbeta förebyggande. Guiden tar upp regler och säkerhetshöjande

åtgärder för exempelvis badhus, stränder, bostadskajer, skolor och parker.

Guiden är ett samarbete mellan MSB, Boverket, Konsumentverket, SLU Movium, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Badmästarförbundet och Svenska Simförbundet.

Beställ på msb.se

Lättare att hitta på nya sosalarm.se SOS Alarms webbplats har fått ny design samtidigt och är mer lättnavigerad än tidigare. − För oss är det viktigt att förmedla SOS Alarms mission om att verka för ett tryggare samhälle i allt vi kommunicerar och här fyller vår webbplats en viktig roll främst mot allmänheten, säger Lena Hansson, chef extern kommunikation på SOS Alarm.

På den nya webbplatsen finns tydligare information kring nödnumret 112 men också en samlingssida för det nya informationsnumret 113 13.

Finland tog priset 2012 blev 112 Sverige tilldelat priset för “outstanding national 112 system” av ­EENA, European Emergency Number Association. I år gick utmärkelsen till Finland, som i mångt och mycket har samma system för hantering av nödsamtal som Sverige.

4 SOS

i telefonen

Att spåra nära och kära har blivit en allt större affär. Med gratisappen Walkmehome kan man larma sina vänner med ett knapptryck, larma 112, dela sin position med mera.

I betalversionen kan man även i realtid dela sin position på kartan.

Siktar högt men missar målet Ambulansstationerna har höjt sina mål för akutlarm jämfört med 2011.

Det visar en undersökning som Demoskop har utfört åt Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

Sju av tio stationer har som mål att nå 85−95 procent av befolkningen inom 20 minuter från det att larmet gått, vilket är en något större andel än 2011. Men färre stationer klarar sina uppsatta mål. 2011 angav sex av tio stationschefer att de lyckades nå målen. 2012 var det bara fem av tio.

Målen för hur stor andel av befolkningen som ska nås inom 20 minuter varierar stort i landet – mellan 65 och 95 procent.

Bild: från Arkitekturmuseet

Skyddsängel

Skolbarn har ritat sin syn på ”risker i vardagen” som en del i forskningsprojektet Risk­b ilden och utställningen Riskcenter.

Varning från barn Projektet ”Riskbilden – hur barn och ungdomar ser på risker i vardagen” har fått in över 700 bilder från skolelever i hela Sverige som visar miljöer som de uppfattar som riskfyllda.

I trafiken, byggnader och naturen, på skolgården och i hemmet tror bar-

nen att risken att skada sig är störst.

Bakom projektet står forskare Mittuniversitetets Risk- och krisforskningscentrum.

Bilderna har ställts ut bland annat på Arkitekturmuseet i Stockholm och finns att se på dinsäkerhet.se

Skadeförebyggande i Örebro Örebro universitet tar plats i världshälsoorganisationen WHO:s nätverk för skadeförebyg­ gande och säkerhetsfrämjande miljöarbete. Universitetet kom­ mer att bistå med forskning och rådgivning om folkhälsa samt om hur man ska kunna minska olyck­ or och skador i exempelvis skolor, på sjukhus och i trafiken. − Olycksfall är ett stort folk­

hälsoproblem i hela världen. Vad vi vill åstadkomma är att öka medvetenheten kring proble­ men och skapa säkrare miljöer för människor att vistas i, säger Koustuv Dalal, forskare i folk­ hälso­vetenskap och ansvarig för den här delen av verksam­heten vid Örebro universitet.

Nätverket koordineras från Karolinska institutet.

SOS 5

signaler

Brandrisk i mobilen

96%

Under sommarmånaderna är brandrisken som störst i skog och mark. Med mobilappen ”Brandrisk ute” kan du hålla koll på brandrisken och få mer information om säker eldning utomhus. Ladda ner den gratis på Appstore och Google play.

av svenskarna vet att de ska ringa 112 i en nödsituation.

Motsvarande siffra i hela EU är 47 procent. Detta och mycket annat framgår av Versamhetsrapporten för 112 i Sverige 2012 som kan beställas eller läsas på sosalarm.se

SMS 112 för funktionshindrade SMS112 är numera en permanent tjänst för funktionshindrade. Sedan 2007 har SOS Alarm haft ett testprojekt där döva, tal- och hörselskadade kan registrera sig för att larma 112 med SMS. På SOS-centralen tar en SOSoperatör emot detta och kommunicerar med den hjälpsökande via sms. Vid årsskiftet hade 2347 personer registrerat sig till tjänsten.

Registrering sker via sosalarm.se/sms112

illustratör: cecilia pettersson

” I ambulanserna finns en hel del patienter som kunde åkt taxi eller sjuktransport istället, ­medan den som är riktigt allvarligt sjuk och ­hade behövt hjälp inom ett par minuter kanske får vänta i 40 minuter.”

Eric Carlström, forskare och ambulanssköterska

6 SOS

Blåljus − en barnlek Kan du inte få nog av alarmerings­ frågor i jobbet? Eller letar du efter ett pedagogiskt verktyg för att lära ut 112 till barn? Woods ”Staden” är tillverkad efter Fair trade-normer på Sri Lanka och målad med giftfria färger. lajbansson.se

Alarm!

Allvarliga risker för Sverige Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har identifierat 27 scenarier som skulle kunna skapa allvarliga störningar i samhället. Sju av scenarierna har analyserats djupare, exempelvis långvarig värmebölja, störningar i livsmedelsförsörjningen och dammbrott.

Rapporten innehåller också en bedömning av krisberedskapsförmågan.

– Syftet med riskbedömningen är att skapa en gemensam förståelse kring allvarliga risker och deras konsekvenser i Sverige. Det fortsatta arbetet kommer att kunna ge vägledning om hur vi ska prioritera resurser för samhällsskydd och beredskap i framtiden, säger MSB:s generaldirektör Helena Lindberg.

Rapporten lyfter fram ett behov av mer regelbunden utbildning och övning inom området krisberedskap, en förbättrad informationssäkerhet och robusthet i infrastrukturen för att minska samhällets sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter vid olika typer av störningar. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver också utvecklas.

Beställ rapporten på msb.se

Sätt badet på kartan

foto: Harri Tahvanainen/folio

För att snabbare kunna lokalisera ett nödlarm från en badplats rekommenderar SOS Alarm alla kommuner och andra aktörer att sätta upp skyltar med badets namn och koordinater i kartformatet Sweref 99. Allt för att räddningstjänst, ambulans, polis eller sjöräddning snabbt ska hitta dit om något händer.

Utredning med givna svar Alarmeringstjänstutredningen ger i grunden en bra beskrivning av alarmeringsverksamheten i Sverige 2013. Men utredarens analys har stora brister. Frågan om nuvarande organisation kan utvecklas tas till exempel inte upp som ett alternativ. Det känns som att utredaren i förväg var på det klara med att SOS Alarm skulle bli en del av en myndighet.

Jag delar inte utredningens slutsats och jag blir inte mer övertygad av att läsa den. Jag kan inte heller se svaret på varför en myndighet skulle vara den bästa lösningen.

SOS Alarm har fått pris som ­Europas bästa 112-tjänst, framför allt beroende på bredden och säker­heten i verksamheten och för företagets kundperspektiv. Detta förbigår utredningen snabbt. Utredaren föreslår att man ska skapa en steriliserad organisation till att bara syssla med en sak. Man drar, vilket inte är ovanligt i statliga utredningar, alla kommuners och landstings behov över en kam.

SOS Alarm har till stor del kunnat finansieras med intäkter från den affärsinriktade verksamheten samt kommuner/landsting. Staten har i sin roll definitivt inte tagit sitt ekonomiska ansvar när det gäller 112-avtalet, som inte har skrivits upp sedan 2006.

Utredningen har inte kunnat lokalisera statens egna kostnader, men kan enkelt avgöra vad kommunerna ska betala i en kommande organisation.

Kort sagt, om SOS Alarm redan vore en myndighet hade vi inte haft samma kvalitet i alarmeringstjänsten och det är inte troligt att vi hade haft en så framgångsrik

teknikplattform som vi har i dag och som utredaren själv lovordar.

Egentligen har SOS Alarm redan till viss del en myndighets roll gen­om 112-avtalet. Varför inte pröva om staten kan bemyndiga SOS Alarm att genomföra det som utredaren föreslår när det gäller enhetlighet med mera? Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skulle kunna ges uppdraget att förhandla med staten om förutsättningarna.

” Bemyndiga SOS Alarm att genomföra det som utredaren föreslår” Utredaren har missat att ta tillvara specialkompetens, både från SOS Alarm och SKL. För mig är det ofattbart att en utredning tillsatts, utan att företrädare för de kommunala ägarna är med och lämnar synpunkter under utredningens gång.

Att tro att förändringen ska vara klar 2015 är att drömma om ett ”quick fix”.

bo anderson ledamot i SOS Alarms styrelse, vd Örebro läns förvaltnings AB Läs om alarmeringstjänstutredningen på sidan 10.

SOS 7

insats 113 13

1 18.30 fredag 22 mars: En stor vattenläcka upptäcks i Upplands-Bro kommun. Ledningarna i stora delar av kommunen töms på vatten, med över 7 000 drabbade personer. Medan tekniker jobbar med läckan uppmanar kommunen invånarna att följa arbetet via kommunens webbplats, Facebook eller Twitter.

sinar När vattnet

Trots tusentals samtal till 113 13 har allmänheten ännu inte ­förstått vad informationsnumret är till för. Men numret har ändå redan gjort nytta i flera kommuner, till exempel vid en stor ­vattenläcka i Upplands-Bro.

Text: Eriq Agélii Illustration: Kjell Thorsson 8 SOS

En kommun som redan har haft nytta av 113 13 är UpplandsBro, mellan Enköping och Stockholm. Den 22 mars ställde en stor vattenläcka delar av kommunen utan dricksvatten. Kommunens kommunikationschef Sara Eklind gick snabbt ut med information på kommunens webbplats och till pressen, men hon var osäker på hur man skickar ut ett VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. − När jag googlade VMA, hittade jag 113 13 och information om att SOS Alarm kan hjälpa till med att få ut VMA. Sara Eklind informerade SOS

Alarm om situationen och att invånarna i delar av kommunen uppmanades att koka kranvattnet. Hon anser att behovet av information i sådana här lägen är stort och att stödet från 113 13 är oerhört värdefullt, inte minst när kommunens resurser är begränsade och, som i detta fall, behovet uppstår under helg och natt.

Trots förutsättningarna agerade Upplands-Bro ­föredömligt med uppdaterad status på kommunens webbplats, Twitter, Facebook, till press, anställda, politiker och före­ tagare. Kommunens växel hade öppet dygnet runt, med talsvar som

2

05.00 lördag 23 mars: Kommunen går ut med pressmeddelande om att invånare i berörda områden bör koka kranvattnet innan man dricker det då det kan ha blivit förorenat.

3

05.31 lördag 23 mars: Upplands-Bro kommun går

via 113 13 ut med ett VMA, Viktigt meddelande till allmän­ heten, om läckan och hänvisar till upplands-bro.se för aktuell information.

4

5

Upplands-Bro har vatten. Invånarna i delar av kommunen uppmanas att fortsätta koka dricksvatten tills testsvar är klara.

08.30 torsdag den 28 mars: Resultat av vattenproverna visar att det kommunala dricksvattnet är rent i hela kommunen.

16.14 söndag 24 mars: Läckan är lagad och hela

” Hade jag vetat om möjligheten till samarbete med 113 13 hade vi ­jobat ­ännu ­tätare.”

Sara Eklind

gav senaste information, affischer på olika språk sattes upp i berörda områden och de lokala bussarna körde textslinga med färsk infor­ mation.

113 13 bevakade informations­ flödet under hela förloppet för att förmedla status till oroliga inringare.

Att nå ut med information om 113 13 är en stor utmaning, men ännu har ingen fått varken uppdraget eller anslag för informationsarbetet. − Hade jag vetat om möjligheten till samarbete med 113 13 hade vi jobbat ännu tätare, säger Sara Eklind.

Läs mer om 113 13 på sosalarm.se

Allt mellan komet och avlopp Redan första veckan efter lanseringen i mars hade Sveriges nya informationsnummer 113 13 tagit emot cirka tusen samtal.

Initialt handlade samtalen enligt SOS-operatörerna om allt från ”Det luktar illa från mitt avlopp” och ”Det är långa köer på E4” till ”Vet du vad klockan är?” och ”När kommer kometen?”.

Uppenbart har få ännu förstått syftet med informationsnumret 113 13 − att komplettera och avlasta nödnumret 112 samt stötta kommuner, landsting och

myndigheter i deras kommunikation med allmänheten vid olyckor och kriser.

Men Roger Petersson, som har haft en central roll i uppstarten av 113 13 på SOS Alarm, menar att även felaktiga samtal fyller en funktion. − Jag tycker att det är bra att vi får in samtal för det ger en indikation att allmänheten har hittat numret, säger han. − Det här är ju en helt ny tjänst med ett antal frågetecken, som vi får lära oss av.

SOS 9

fokus alarmeringstjänsten

Alarmering – en statsangelägenhet Inom två år kan en ny statlig myndighet ansvara för alla larm via 112. Går förslaget igenom stängs dörren för privata aktörer i den primära larmkedjan. Antalet ­larmcentraler föreslås minska men få större kapacitet.

Text: Susanna Lindgren Foto: Louise Billgert och Tobias Ohls

Den 29 april överlämnade utredaren och före detta generaldirektören för Kustbevakningen Marie Hafström sitt betänkande av alarmeringstjänstutredningen till försvarsminister Karin Enström.

Förslaget är att ge det övergripande ansvaret för samordnad alarmering till en helt ny statlig myndighet.

Målet är att alla medborgare som ringer 112 ska få en säker, effektiv och likvärdig behandling, oavsett var i landet de befinner sig. Myndigheten föreslås också ha ansvar för varningar till allmänheten och för information till myndigheter vid särskilda händelser.

– Förslaget med en statlig myndighet för alarmering innebär en förändring för flera aktörer i samhället, men jag har gjort bedömningen att endast staten kan ta det övergripande ansvaret för alarmering i nödsituationer för att säkra enskildas trygghet. Sådan verksamhet bör inte vara föremål för konkurrens på en öppen marknad och bör inte heller drivas på 10 SOS

affärsmässiga villkor, säger Marie Hafström.

Skälen till översynen och det nya förslaget är flera. Bland annat har det inte gjorts någon samlad översyn sedan 70-talet.

– Både samhället och omvärlden har förändrats. Alarmeringstjänsten har en avgörande betydelse för att vi ska kunna hantera inte bara vardagsolyckorna utan även allvarliga händelser, kriser och stora påfrestningar.

Andra förändringar, anser hon, så som att nya aktörer har kommit in i larmkedjan har gjort att den befintliga samordningen av alarmering genom SOS Alarm inte längre är en fungerande modell.

– Om flera kommuner och landsting upphandlar egna system för alarmering utmanas modellen. En larmkedja med fler och nya aktörer leder till en ökad fragmentisering.

Det finns risk för att viktig information tappas bort i samband med vidarekoppling av samtal, särskilt

marie hafström

föreslår att en ny myndighet tar över alarme­rings­ tjänsten i Sve­ rige från och med 2015.

om nya aktörer opererar utanför de ordinarie samverkansstrukturerna och inte kan dela information i gemensamma tekniska system. Därtill kommer att statliga räddningstjänstmyndigheter inte heller varit samordnade med SOS Alarm, säger Marie Hafström.

Vid den nya alarmeringsmyndigheten ska larmoperatörerna, precis som i dag, bedöma prioritet och räddningsbehov och vidarebefordra larmuppdragen till de räddningsorgan som behöver rycka ut. Beslutet att aktivera ett första larm ska dock ligga hos larmoperatören. För att säkra kvaliteten förslår Marie Hafström en helt ny yrkesutbildning för larmoperatörer på ett till ett och ett halvt år.

– Jag hoppas att SOS Alarms larmoperatörer förstår att mitt förslag visar vilken viktig funktion de har.

En särskild yrkesutbildning föreslås för att stärka kompetensen och professionen. En larmoperatörs uppgift är bland annat att i larmbehandlingen kunna identifiera en

Utredningens förslag i korthet 4E n nybildad statlig myndighet ska ansvara för samordnad alarmering av räddningstjänst, polis och ambulans på nödnumret 112.

4M yndigheten ska även ansvara för varningar till allmänheten och för information till myndigheter vid enskilda händelser.

4 I nga externa aktörer släpps in i den primära larmkedjan.

4A ntalet larmcentraler blir högst sju, men ska ha kapacitet att hantera både små händelser och stora kriser.

4A lla räddningsorgan ska arbeta i samma ­tekniska plattform.

4E n ny utbildning för larmoperatörer skapas.

4 MSB blir tillsynsmyndighet.

4 L armnummer 112 renodlas för akuta ­händelser.

4A ndra informationsnummer så som polisens 114 14 och informationsnumret 113 13 ska i ökad utsträckning avlasta.

4S amtal som inte rör akuta nödsituationer ska kunna vidarebefordras till andra aktörer så som sjukvårdsrådgivare.

SOS 11

fokus alarmeringstjänsten johan hedensiö

vd på SOS Alarm ser överlag posi­ tivt på försla­ get, framför allt som betänkandet tydligt visar vikten av en sammanhållen larmkedja.

– Det är ingen hemlighet att jag tycker att bolagsformen för SOS Alarm fungerar bra, men mot bakgrund av de förändringar som skett på senare år genom upphandlingar tycker jag att förslaget med en aktör som ansvarar för nödsamtal och utalarmering är en bra lösning, säger Johan ­Hedensiö.

– Det innebär stora förändringar för oss som bolag med en uppdelning av vår verksamhet, men jag tror att det kan gå att genomföra på ett bra sätt där båda delar får en tydlig uppgift och har en tydlig målbild.

Han välkomnar också att kompetensen lyfts fram och att operatörsrollen stärkts genom den förslagna utbildningen.

– Det ligger dock en utmaning i att minska antalet larmcentraler till mellan fem och sju. Att tro att det är möjligt på så kort tid kan betyda att komplexiteten i verksamheten underskattats, säger Johan Hedensiö.

” Pröva former för samlokalisering och samverkan” Marie Hafström

nödsituation och fatta nödvändiga beslut utifrån det.

För SOS Alarms del innebär det nya förslaget att bolaget skulle behöva omstruktureras. Eftersom verksamheten kring larmnumret 112 och uppdrag för räddningstjänst och ambulanssjukvård kommer att tas över av den nya myndigheten måste den separeras från bolagets vinstdrivande delar kring andra typer av larm och säkerhet. Hur omstruktureringen sker är en fråga för ägarna staten och Sveriges kommuner och Landsting. Antalet larmcentraler föreslås också bli färre, mellan fem och sju stycken.

– Polisen har i dag sju samverkansområden, dessutom pågår en utredning kring den statliga regionala förvaltningen som föreslagit färre länsstyrelser. Alltså kan detta vara ytterligare ett tillfälle att pröva former för samlokalisering och samverkan, i syfte att effektivisera offentlig verksamhet. Trygghetens hus i Östersund är ett exempel jag gärna lyfter fram. Där sitter i dag SOS Alarm tillsammans med andra, till exempel polisen och ambulansverksamheten.

Tillsyn och kontroll över den föreslagna alarmeringsmyndigheten ska skötas av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

MSB föreslås också ansvara för en

1956 1956 blir Sverige först i världen med ett gemensamt nödnummer för polis, räddningstjänst och ambulans. Ansvarigt för SOS-tjänsten är Televerket som inrättar särskilda förmedlingsfunktioner vid telestationerna.

Alarmerande historia

1973 SOS

1972 beslutar riksdagen att SOS-tjänsten ska överföras till länsalarmeringscentraler.

1972

gemensam teknisk infrastruktur.

– Alla har sina egna system och på sikt kommer det bli mer effektivt och kostnadseffektivt att ha ett gemensamt. I avvaktan på att MSB utvecklar en gemensam plattform föreslår jag att SOS Alarms operativa ärendehanterings- och kommunikationssystem Zenit övergångsvis ska användas.

Myndigheten ska enligt förslaget finansieras genom anslag i statsbudgeten. Förvaltningskostnaden förväntas uppgå till cirka 550 miljoner, med en ökad omställningskostnad på 30−50 miljoner kronor årligen i tre år. Redan 1 januari 2015 ska den nya myndigheten enligt förslaget vara inrättad.

– Visst, det är en snabb genomförandemodell. En ny statlig myndighet ska bildas och inrättas.

Larmcentraler ska avvecklas. Blir genomförandet utdraget finns risk för kompetensbortfall och effekt­ nedgång i verksamheten. Allra viktigast är att säkerställa kärnverksamhetens funktionalitet, kvalitet och säkerhet, säger Marie Hafström.

För regeringen blir första steget att skicka ut förslaget på remiss. Om och när riksdagen fattat beslut om förändringarna kommer en särskild organisationskommitté för den nya myndigheten att tillsättas.

1973 bildas SOS Alarm med uppgift att driva länsalarmeringscentralerna. Ägare är staten, Svenska kommun­ förbundet och Landstingsförbundet.

1994 bildas SOS Alarm Sverige AB, ett mer uttalat vinstdrivande bolag, som tecknar ett alarmeringsavtal med staten. Syftet är att säkerställa en effektiv alarmeringstjänst för polis, kommunal räddningstjänst och ambulans.

1994 12 SOS

strategisk rådgivare vid MSB välkomnar att staten tar ett större ansvar. Myn­ digheten för sam­ hällsskydd och beredskap (MSB) som föreslås bli tillsynsmyndig­ het för den nya alarmeringsmyn­ digheten.

– Det gör det mer sammanhållet och likvärdigt för alla. Grundtanken med alarmering genom SOS Alarm är jättebra, men har fungerat sämre när vissa kommuner och landsting vänt sig till andra aktörer. Det har inneburit en uppdelad larmkedja. Dessutom har de statliga aktörerna hela tiden stått utanför. Dagens system håller på att falla sönder. En så samhällsviktig funktion som alarmeringen vid olyckor och kriser bör inte vara föremål för upphandling eller prisutsättas, säger Jan Wisén och poängterar att det inte handlar om att frysa ut privata aktörer. Det finns fortfarande en kommersiell marknad för exempelvis jourtelefoni och larmverksamhet. Han ser också positivt på den kvalitetssäkring en ökad utbildning av larmoperatörer innebär.

– Förslaget på ny organisationsform är bra, men det är viktigt att alla aktörer är med, även polisen.

Jörgen Berggren

Håkan Sörman

vd på Sveriges ­Kommuner och Landsting, SKL, ­anser att utredning­ en bedrivits på ett sådant sätt att det saknats insyn.

– Det är självklart bra om vi kan få alarmeringstjänsten att fungera ännu bättre, även om vi redan i dag har en bra verksamhet. Frågan är hur en ny myndighet ska utformas och hur vi ska kunna bevara vårt inflytande. Som hälftenägare i SOS Alarm är det ju också en stor fråga för SKL hur omorganiseringen av företaget ska se ut. Om utalarmeringen av 112 ska ingå i den nya myndigheten, vad händer då med den del av verksamheten som arbetar med larm och säkerhet? Och vad händer med de avtal som redan finns där fem landsting valt en annan operatör än SOS Alarm? säger Håkan Sörman, som även ifrågasätter om den ekonomiska effekten blir så gynnsam som utredaren skriver i sitt förslag.

SKL ska nu tillsammans med landets kommuner och landsting analysera förslagen i betänkandet.

foto: msb

Jan Wisén

kommissarie vid Rikspolisstyrelsen, anser att polisen har fått gehör för de synpunkter som framförts till utredningen.

– Vi har betonat att den nödställda måste sättas i centrum och att förslagen måste utgå ifrån vad den nödställda behöver och vill ha.

Den som ringer 112 vill att samhället ska agera omedelbart med alla de resurser som behövs och står till buds. Den som ringer 112 vill inte bli kopplad mellan flera olika larmcent­ raler och gång efter gång upprepa sitt budskap. Det tar längre tid att tala med flera larmcentraler och det finns risk för att man tappar information när man vidarekopplas mellan olika aktörer, säger Jörgen Berggren.

– Vi har själva föreslagit att det ska finnas en samhällsgemensam central där personal från SOS Alarm, polis, ambulans och räddningstjänst arbetar tillsammans. Att SOS Alarms nuvarande personal i sådan central tar emot nödsamtalen och sedan direkt kan involvera övriga berörda aktörer känns helt rätt. Dessutom är det mycket positivt att betänkandet öppnar för möjligheten att de föreslagna larmcentralerna kan utvecklas till samhällsgemensamma ledningscentraler.

2008

2011

2008 revideras avtalet för att tydliggöra SOS Alarms roll i samhällets totala krisberedskap. SOS Alarm ska bland annat utveckla metoder för kriskommunikation vid större händelser. Det nya avtalet gör det möjligt för kommuner, landsting och statliga räddningsorgan att träffa särskilda avtal för utalarmering, prioritering och dirigering av räddningsresurser.

December 2011 tillsätter regeringen en kommitté för översyn av samhällets alarmeringstjänst. Regeringen anser att alarmeringstjänsten bör anpassas till hur Sveriges krisberedskap är utformad, den tekniska utveckling som skett, samt för att säkerställa en sammanhållen och obruten larmkedja.

November 2011 väljer landstingen i Uppsala, Södermanland och Västmanland och region Gotland att anlita en privat aktör, Medhelp AB, för prioritering av vårdärenden samt dirigering av ambulans. Samtliga kommunala räddningstjänster har fortsatt avtal med SOS Alarm Sverige AB.

2011

April 2013 presenteras ett betänkande som förslår att en helt ny statlig myndighet tar över ansvaret för alarmering.

Förslaget ska ut på remiss. Om riksdagen beslutar enligt förslaget inrättas den nya alarmeringsmyndigheten 1 januari 2015.

?

2013 SOS 13

effekt ambulansdirigering

Gränslös ambulanstrafik

med många fallgropar Samarbete med ambulanstrafik över länsgränserna är bra för medborgaren som b ­ ehöver akut hjälp.

Men verkligheten är komplex när allt fler aktörer ska samarbeta om uppdragen.

Text: Lars Österlind Foto: SOS Alarm, Bengt Höglund/Folio och Scanpix

En trafikolycka inträffar strax före klockan nio på måndagsmorgonen vid trafikplats Rebbelberga på E6 utanför Ängelholm i nordvästra Skåne. Vilken ambulans får uppdraget att ta sig till olycksplatsen? Någon av de två som är stationerade i Ängelholm, kan tyckas. Men båda ambulanserna är ­redan upptagna med en annan trafik­olycka utanför Helsingborg. ­Laholms ambulans däremot, som tillhör Region Halland, visar sig ­vara närmast och skyndar till platsen eftersom det är ett prio1-­ uppdrag.

– Är Laholmsbilen närmast tar man den. Närmaste enhet tar uppdraget, säger Poul Kongstad, 14 SOS

På 1990-talet var det ingen klar samordning ens mellan de 18 distrikt som då fanns i Skåne.

verksamhetschef på Region Skånes Prehospitala Centrum, RSPC. Han jobbade som kirurg och på läkarbilarna i 13 år innan hans kar­ riär ledde honom till en administrativ tjänst där han nu är ansvarig för ledning, samordning och utveckling av ambulanstrafiken i Region Skåne.

På 1990-talet var det ingen klar samordning ens mellan de 18 distrikt som då fanns i Skåne. Men sedan mer än tio år arbetar RSPC och SOS Alarm med gränslös dirigering av ambulanstrafiken.

Och med gränslös menas flera saker. Det innefattar alla ambulansentreprenörer, vilket i nuläget inbegriper Falck som har uppdraget i Skånes fyra distrikt. Alla 25

Fler dirigenter

När olika dirigenter ska samverka över länsgränserna blir det lätt fördröjningar.

ambulansstationer i Skåne med sammanlagt cirka 65 ambulanser i fyra distrikt samverkar som en enhet enligt närmast-först-principen.

– I dag arbetar Svedalabilen åt ambulanssjukvården i Skåne. Hur vi rent praktiskt löser till exempel arbetstider och lunchavlösningar hamnar då i fokus, vilket ställer krav på ambulansentreprenören och SOS Alarm, förklarar Poul Kongstad.

Han menar att det oftast är enklare att samarbeta med en entreprenörsstyrd verksamhet än när ambulanstrafiken sköts i offentlig regi av ett enskilt sjukhus.

– Då finns ett avtal som gör det tydligare för alla parter. Vi såg detta tydligt under alla år vi hade

akut- och läkarbilar kopplade till sjukhusen. Ibland har sjukhusen också svårt att hålla isär sina uppdrag som prehospital regional aktör och enskilt lokalt sjukhus. Dessutom är det svårt med vem som har tolkningsföreträdet eftersom våra linjeorganisationer ofta slutar hos samma överordnade chef flera våningar upp i landstingshierarkin.

Att dirigera gränslöst i Skåne innebär också en samverkan mellan regionens 33 kommuner, de närliggande landstingen i Blekinge, Krono­berg och Halland samt med sjukvården i Danmark. Det finns även ett nationellt avtal, riksavtalet, som reglerar hur transporter ska

” Ibland har sjukhusen svårt att hålla isär sina uppdrag.”

Poul Kongstad

Ambulansdirigeringen för­änd­ rades i Sverige den 1 november 2011.

Då tog Medhelp över diri­geringen för landstingen i Väst­manland, Sörm­ land, Uppsala län och Region Got­ land. Den så kal­lade Fyrklövern var först i Sverige med att anlita en annan leverantör än SOS Alarm för vårdprioritering och ambulans­ dirigering.

– Det operativa samarbetet med Medhelp har gått framåt, vi har båda fokuserat på vad som är bäst för de hjälpsökande. Givetvis blir det fördröjningar, det tar en stund att säkerställa att allt fungerar jämfört med om vi gjort allt själva, säger Freddy Hansson, gruppchef på SOS Alarm för Uppsala, Västerås och Eskilstuna.

Det tog ett par månader innan en gemensam instruktion togs fram. Då blev samarbetet bättre.

– Gränserna behöver vara tydliga när ansvaret går över till den andra organisationen så att inget faller mellan stolarna och så att det finns möjlighet att utreda avvikelser för att fastställa vem som behöver för­bättra sina rutiner, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare 112/krisberedskap på SOS Alarm.

skötas och debiteras mellan olika landsting och regioner i hela Sverige. Dessutom finns ett annat avtal om ”rikssjukvård” och detta är inte minst viktigt då specialistsjukvård behövs.

– Vi vill gärna samarbeta närmare med Danmark, men politiken har ofta svårt att stå upp för att dansk sjukvård är lika bra som svensk, säger Poul Kongstad och förtydligar: – Behöver en person akut vård för brännskador i Sverige är det rikssjukvård och då blir det antingen 40 mil till Linköping eller 70 mil till Uppsala som landsvägstransport, om inte Uppsala kan skicka sin helikopter. Däremot får vi inte skicka personen över Öresundsbron till SOS 15

effekt ambulansdirigering

Rakel underlättar samarbetet Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning för organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel har inte några geografiska begränsningar, vilket tidigare system haft.

– Väldigt förenklat är Rakel ett jättebra ”walkie-talkie-system” som gör att jag kan prata med alla, från Pajala till Smygehuk, säger Sverker Petersson, samordnare för SOS Alarms Rakel-tjänster.

SOS Alarm har specialanpas­ sat Rakel-tekniken så att det till exempel går att flytta utgångs­ trafik från en krånglande växel till en fungerande dito. MSB har tillsammans med SOS Alarm och

”blåljusorganisationerna” tagit fram rutiner på nationell nivå för samverkan så att alla arbetar på samma sätt med systemet.

Användningen av Rakel är i dag utbredd och alla hjälporganisa­ tioner som arbetar tillsammans vid olyckor kommunicerar via systemet.

– Rakel ger oss stora möjlig­ heter att skapa effektiv sam­ verkan över geografiska och administrativa gränser. Det går enkelt att skapa en talgrupp mel­ lan exempelvis sjöräddningen, polis, ambulans och kommunal räddningstjänst som möjliggör direktkommunikation och infor­ mationsdelning mellan de inblan­ dade, säger Sverker Petersson.

Att samtliga blåljusenheter nu har samma rutiner för kommunikation en underlättar samverkan över gränserna.

Danmark om inte svenska rikscentra har gett godkännande för detta.

För fyra diagnosgrupper finns det avtal om möjlig vård i Danmark vid behov: tryckkammarbehandling, intensivvård, infektionssjukdomar och neonatala patienter.

Ambulansoperatören Falcks vd Sven Engquist ser inga problem med den gränslösa dirigeringen, men är kritisk till hur den är organiserad.

– Felet är strukturen. SOS Alarm kan prioritera samtalet på rätt sätt och ta beslut om att en ambulans ska skickas. Men sen ska ambulans­ organisationen sköta sin egen ­fysiska dirigering och bestämma vem som ska åka, argumenterar Sven Engquist.

Poul Kongstad håller inte med Sven Enquist utan menar att det innebär bekymmer om ambulansorganisationen sköter sin egen ­dirigering.

– Ambulansdirigenten kommer att vara partisk och ha kommersiella intressen. Det kan påverka vilka bilar som skickas vart eller 16 SOS

” Ambulans­organisationen ska sköta sin egen f­ ysiska dirigering och bestämma vem som ska åka.” Sven Engquist hur mycket personal som arbetar en viss dag och då fungerar inte den gränslösa dirigeringen med flera olika ambulansleverantörer, säger Poul Kongstad.

Riksavtalet reglerar hur transporter ska skötas och debiteras mellan olika landsting och regioner i hela Sverige.

Antalet utförda uppdrag i Region Skåne beräknas öka från 145 000 år 2012 till 150 000 i år. Trafiken ökar också till andra landsting och till Danmark. Det sätter ytterligare press på att den gränslösa dirigeringen av ambulanstrafiken behöver fungera bra. Dirigeringen gäller för prio 1, 2 och 3, vilket ställer stora krav på SOS Alarm.

– SOS Alarm tänker dynamiskt och måste ofta verkligen fundera över vilken bil som ska skickas vart.

Närmaste resurs kan vara på väg till ett prio2-uppdrag medan det nya

uppdraget är ett prio1-uppdrag.

Då kanske bilen ska dirigeras om samtidigt som en annan bil skickas till prio2-uppdraget. SOS Alarm har, vad vi kan se, förbättrat insatstiderna på flera orter tack vare en skarpare dirigering, trots ökat antal patienter, säger Poul Kongstad.

Bilden är ännu mer komplex i andra delar av landet där fler aktörer är inblandade (se sidan 15).

– Gränslös dirigering förutsätter att de som sköter alarmering och dirigering kan se och utnyttja fordonen även i närliggande landsting. Att det finns olika entreprenörer ska inte begränsa utnyttjandet, säger Poul Kongstad.

Till sist handlar det om att få rätt patient till rätt ställe i rätt tid.

profilen Karin Enström

På post för Sverige Egentligen hade hon tänkt plugga statsvetenskap eller nationalekonomi. Men en önskan att testa något nytt förde in Karin Enström på en helt annan bana. I dag är hon försvarsminister och ytterst ansvarig för Sveriges krisberedskap.

Text: Erik Aronsson Foto: jessica Gow/Scanpix och Tobias Ohls SOS 17

profilen Karin Enström

”Det som framför allt slagit mig är proffsigheten hos operatörerna”, säger Karin Enström, här med operatören Annika Forsgren.

Personligt: Försvarsminister Karin Enström Född 1966 och uppvuxen i ­Enköping och Torshälla.

FAmilj: Gift och har tre barn.

Bor: i Vaxholm, norr om Stockholm.

Utbildad: på Marinens krigshögskola.

Bakgrund: ordförande i utrikesutskottet, försvarsberedningen och kommunfullmäktige i Vaxholm, generalsekreterare i Moderata ungdomsförbundet, med mera.

Senast sedda film: ”Berättelsen om Pi”.

Av naturliga skäl är säker­ heten något som tas på största allvar på försvarsdepartementet.

Inpasseringskontrollen vid Jakobs­ gatan i Stockholm är ytterst nog­ grann och när vi på utsatt klockslag slår oss ner för intervjun med för­ svarsminister Karin Enström åtföljs hon både av sin pressekreterare och ytterligare en medarbetare som spelar in allt som sägs.

Men det var något av en slump att Karin Enström en gång i tiden slog in på den militära banan. Hon började skolan ett år i förtid och när

hon gick ut gymnasiet tyckte hon därför att hon kunde kosta på sig att göra vad som föll henne in i ett år.

Men istället för att bli au pair eller söka något tillfälligt jobb valde hon att göra något helt nytt – värnplikt. − Då var det ganska nytt att tjejer kunde göra värnplikt och jag hade kompisar i det militära som hade tjejer på sin pluton. Jag hade inga djupa kunskaper om värnplikten men var allmänt positivt inställd till försvaret, så jag sökte och blev anta­ gen till plutonsbefälsutbildningen, säger Karin Enström.

” Jag välkomnar granskningen” Regeringen har under de se­ naste tio åren arbetat systematiskt med att bygga upp den civila kris­ beredskapen och i dagsläget bedö­ mer Karin Enström att den är god.

När det gäller vilka hot som är mest aktuella vill hon skilja på vad som är mest allvarligt på lång sikt och på kort sikt.

18 SOS

− Det farligaste hotet utgörs tro­ ligtvis av storskalig terrorism och grov organiserad brottslighet. Se­ dan finns det ju hot som kan bli mer långtgående på sikt, till exempel förändringar i klimat och miljö, och flyktingströmmar som orsakas av internationella konflikter.

Karin Enström anser att SOS

Alarm är en oerhört viktig del av den civila beredskapen. − Det är väldigt viktigt att vi har en fungerande alarmeringstjänst, man ska kunna känna sig trygg och veta att någon svarar och att något händer när man ringer till larm­ numret, säger hon. Även om Karin Enström anser att

Hon trivdes väldigt bra under utbildningen på KA1 i Vaxholm. Att vara en av få kvinnor i en genuint mansdominerad miljö upplevde hon inte som något större problem. − Alla de andra värnpliktiga var så upptagna med allt som var nytt och vi tjejer behandlades inte an­ norlunda än killarna. Och från be­ fälens sida var man mån om att det skulle bli ett bra år för oss också.

Karin Enström fortsatte sedan på den inslagna banan med utbild­ ning på Marinens officershögskola i Karlskrona. Det hon framför allt gillade med det militära yrket var utbildningen av soldater hemma på regementet. − Det var som en sorts blandning av att vara lärare, ledare och klass­ föreståndare, säger hon.

Parallellt med den militära kar­ riären hade dock ett annat intresse börjat spira hos Karin Enström, nämligen det politiska. Redan un­ der de sista åren på högstadiet hade hon börjat intressera sig för skol­ politik och engagerade sig i mode­ rat skolungdom. − På den tiden fanns det en inten­ siv debatt som handlade om valfri­ hetsfrågor. Jag tyckte det var rimligt att man själv fick välja skola och styra över sin egen utbildning, och det frihetsbudskapet tyckte jag att jag hittade hos moderaterna.

Det politiska engagemanget ledde till att Karin Enström först blev distriktsordförande för moderata ungdomsförbundet i Sörmland och sedan invald i ungdomsförbundets styrelse. Och när hon efter att ha varit barnledig i två omgångar fick frågan om hon ville kandidera för

det mesta med alarmeringstjäns­ ten fungera bra finns det saker som kan förbättras. Ett led i att försöka identifiera problemen är alarme­ ringstjänstutredningen som fick i uppdrag att se över och kartlägga samhällets alarmeringstjänst, och som presenterade sitt betänkande i april (se sidan 10). Sedan tidigare har också Riksrevisionen presente­ rat en rapport om statens insatser

Karin Enström har vid flera tillfällen besökt SOS-centralerna, bland annat när hon invigde informationsnumret 113 13, här med SOS Alarms Ola Johanesson, i Stockholm.

” Det är väldigt viktigt att vi har en fungerande alarmeringstjänst.”

Karin Enström

en plats i riksdagen tvekade hon inte. − Det var en spännande chans som jag inte ville tacka nej till. Och jag lyckades komma in redan på första försöket.

Som riksdagsledamot föll det sig naturligt att Karin Enström engage­ rade sig i utrikes- och försvarsfrå­ gor, hon har bland annat varit ord­ förande i försvarsberedningen och i utrikesutskottet. I april 2012 fick hon så frågan om hon ville efter­ träda Sten Tolgfors som försvars­ minster. − Det är ju ett område som jag känner till väl och det var naturligt­ vis en spännande och utmanande fråga som det var naturligt att tacka ja till, en sådan fråga får man

inom ambulansverksamheten där man kommit med en rad rekom­ mendationer, bland annat vad gäl­ ler uppföljning och tillsyn. − Jag välkomnar den här gransk­ ningen. Alarmeringstjänstutred­ ningen är nu ute för remissbehand­ ling och efter sommaren är det meningen att regeringen ska kom­ ma med förslag på åtgärder.

Karin Enström har inte någon

vanligtvis bara en gång, säger hon.

Som försvarsminister har hon framför allt fokus på tre områden: att stärka samhällets förmåga att hantera kriser, att genomföra för­ svarsreformen och att förbereda nästa inriktningsbeslut som ska tas 2015. Hon vill gärna hålla fast vid den svenska traditionen att ha en bred politisk enighet om försvars­ besluten. − Det är ett viktigt område som mår bäst av att hanteras långsiktigt och med breda uppgörelser. Inför framtiden gäller det att hitta en för­ ankring på ett bra sätt, och även om det finns punkter där olika partier har olika inriktning upplever jag att vi har flera gemensamma nämnare som vi kan ställa oss bakom.

gång själv behövt ringa ett larm­ samtal men hon har besökt SOS Alarm och själv fått en uppfattning om hur operatörerna arbetar. − Det som framför allt slagit mig är proffsigheten hos operatörerna, hur man snabbt bildar sig en upp­ fattning om vad som hänt och vad som ska göras. Det är ett oerhört ansvarsfullt jobb där det gäller att vara en god människokännare.

SOS 19

utveckling VMA i telefonen

SMS

”Viktigt meddelande till ­allmänheten – gå inomhus, ­stäng dörrar, fönster och ­ventilation och lyssna på ­radion.”

kompletterar Hesa Fredrik

Många har tappat respekten för VMA, viktigt meddelande till allmänheten. SOS Alarm har därför fått i uppdrag att ta fram ett kompletterande system som varnar personer i ett begränsat område med hjälp av SMS och uppringda samtal.

Text: Boel Halldén Foto: anders Andersson/Scanpix och Gettyimages

— Den yngre generationen har inte en susning om vad VMA är för något. Det är egentligen en rest av kalla krigets dagar då signalen skulle fungera som flyglarm, säger Lars Fredin, brand­ingenjör på rädd­ ningstjänsten i Halmstad.

I september 2012 rasade en svår­ släckt brand i hamnen i Halmstad under nästan tre dygn (se rutan här intill). Trots giftig rök och explo­ sions­risk förstod många Halmstads­ bor inte allvaret i VMA, viktigt med­­delande till allmänheten, som sändes ut i radio, tv och signalhorn.

Kommunen använde också sociala medier för att snabbt få ut färsk in­ formation. Via Facebook och Twit­ ter kunde invånarna ställa frågor om branden och få svar direkt.

Ändå var det många som inte vis­ ste hur de skulle agera efter VMA sänts ut. Familjer med små barn kom ner till hamnen för att titta innan branden var helt släckt.

Regeringen har gett SOS Alarm i uppdrag att ta fram ett komplet­ terande VMA-system, som kan nyttja det befintliga telefonisyste­ met. Snart kan VMA skickas ut med SMS och uppringda samtal inom ett begränsat geografiskt område.

Särskilda operatörer hos SOS Alarm ska stötta när det gäller att välja rätt kanaler för att få ut det mest effek­ tiva VMA. — Poängen är att vi nu kan kom­ binera VMA med mer information via SMS eller uppringda samtal. Det

VMA på flera sätt Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Det finns två nivåer på meddelanden: Varning och information. Varningsmeddelande sänds ­genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön.

Fyra VMA om branden Vid tiotiden på fredagskvällen 21 september 2012 utbröt en brand i en lagerlokal i Oceanhamnen i Halmstad. Räddningsledaren begärde ett VMA, viktigt meddelande till allmänheten, där stadens invånare uppmanades att stanna inomhus.

Eftersom farliga kemikalier förvarades i lagerlokaler i närheten var risken stor för kraftiga explosioner och giftiga rökgaser.

När vinden dagen därpå riskerade

tror jag gör att människor får till­ baka respekten för VMA. Att många inte längre tar VMA på allvar kan delvis bero på en trötthet hos all­ mänheten som får varningar även när de själva inte berörs av en hän­ delse, säger Ulf Strandberg, ansva­ rig för VMA-frågor på SOS Alarm.

Samhället måste börja tänka i helt nya banor när det gäller VMA, hävdar han.

– För framtidens VMA måste vi veta vilka olika kanaler som kan användas i kombination för att nå flest människor på det mest effek­ tiva sättet. Många äger i dag en mobil som de också kan surfa med – därför borde VMA bättre utnyttja till exempel sociala medier.

sprida brandrök över stadens centrala delar, lät räddnings­ledaren utomhuslarmen ljuda över Halmstad. Men vinden vände och förde med sig röken över Laholmsbukten.

Under söndagen drabbade röken dels kusten söder om staden, dels drog den på nytt in över Halmstad. Först tidigt på måndagsmorgonen var faran över. Totalt sändes fyra VMA ut under branden.

” Det gäller att få folk att förstå vad de ska ­göra i ­olika situa­ tioner.”

Lars Fredin

Magnus Eriksson, brandingenjör på räddningstjänsten i Halmstad menar att utomhussignalen ”Hesa Fredrik” visserligen väcker samhäl­ let – men den behöver uppdateras.

– Varning via telefon eller SMS kan vara bra som komplement.

Men risken finns att telefonnätet är överbelastat och hur säkert är det då att man får ut varningen?

Lars Fredin anser att många är naiva vid katastrofer och att det krävs enorma utbildningsinsatser för att ett VMA ska få önskad effekt.

– Det är en sak att komma i kon­ takt med folk, men för mig är det här inte enbart en teknisk fråga. Det gäl­ ler också att få folk att förstå vad de ska göra i olika situationer efter att de har nåtts av varningen, säger han.

4 De vanligaste brukarna av VMA-systemet är räddningstjänst och polis. VMA använ­ der dels utomhus­­­larmet, ­populärt kallat ”Hesa Fredrik”, dels sänds det som meddelande i radio och tv. SOS Alarm kan bistå till exempel kommuner i att få ut ett VMA. 4 De flesta utomhuslarmen i Sverige är tyfoner, som drivs av tryckluft för att de också ska fungera vid strömavbrott. Signalen testas den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00, följt av signalen ”Faran över”.

4 VMA går ut i Sveriges Radios FM-kanaler, Sveriges Tele­ vision, Sveriges Utbildnings­ radio, TV4, Kanal 5 och Kanal 9, som har en överenskommelse med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om att finnas med som aktör i VMA-­systemet.

4 I närheten av ett kärnkraftverk ska alla hushåll också kunna varnas inomhus. Hus­ hållen har därför försetts med så kallade RDS-mottagare för varningsmeddelande.

SOS 21

effekt Rakel i Västtrafik

Rakelrustad Länge var Rakel bara tillgängligt för skydds- och säkerhetsmyndigheter. Nu kan fler aktörer dra nytta av kommunikationssystemets fördelar. Västtrafik utrustar alla sina fordon med ­Rakelenheter.

Text: Sara Bergqvist Foto: Jonny Lindh

22 SOS

Det råder febril aktivitet hos Västtrafik. Bolaget har precis gjort sin största teknikomläggning någonsin – nu ska samtliga fordon utrustas med kommunikationssystemet Rakel. På så vis får man ett enhetligt system som kan användas både i vardagen och vid kriskommunikation.

När Västtrafik bildades genom en sammanslagning av flera olika länstrafikbolag 1998 hade alla ingående bolag olika kommunikationslösningar.

– De senaste tio åren har jag jobbat med att vi ska få mer generella

lösningar, först i form av en gemensam it-plattform och nu har vi snart en gemensam kommunikationslösning också. För närvarande installerar vi Rakel i 30−50 fordon per vecka, säger Sture Hedin, ansvarig för ”intelligenta transportsystem” på Västtrafik.

För sju år sedan inledde han en förstudie kring talradiokommunikationen tillsammans med trafikföretagen som opererar Västtrafiks linjer. Studien visade att det man helst ville ha var ett enkelt och säkert system med bra täckning och hörbarhet. Ganska snabbt dök

”För att systemet ska kunna användas vid kris måste man också använda det i vardagen.” ­ ­ ture Hedin, Västtrafik S

Inte en­ bart för blåljus Rakel används av statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting samt privata aktörer med samhällsviktig verksamhet, till exempel elbolag. Syste­ met används av cirka 300 organisationer, med polisen, Kriminalvården och Tullverket som största användare. To­ talt har Rake­l cirka 46 000 användare.

Rakel upp som önskvärt alternativ.

– Först sade MSB:s föregångare Krisberedskapsmyndigheten nej – då var det bara skydds- och säkerhetsmyndigheter som fick använda Rakel. Men ett par år senare fick vi klartecken, berättar Sture Hedin.

Det positiva beskedet berodde på att MSB breddat användarkretsen till att även omfatta andra organisationer med uppgifter inom krisberedskapssystemet.

– Vi ingår i länets krisberedskap, till exempel om det skett en olycka och man behöver kalla in bussar

Det digitala kommunikationssystemet Rakel ger bland annat betydligt bättre ljudkvalitet än analog radiokommunikation.

till hjälp. Ta masskrocken på Tranarpsbron. Då kallades bussar in för att värma människor i väntan på ambulans. Men för att systemet ska kunna användas vid kris måste man också använda det i vardagen, säger Sture Hedin.

Efter godkännandet från MSB gjordes en pilotstudie med bussförare i Bohuslän för att testa täckning och hörbarhet.

– Klipporna i Bohuslän är något av det besvärligaste som finns när det gäller att få bra täckning, men det funkade jättebra och vi är mycket nöjda med systemet.

I höstas började Rakel därför installeras på andra håll inom Västtrafik. Målet är att systemet ska finnas i samtliga fordon till årsskiftet.

Parallellt med detta pågår Rakelutbildning för de cirka 6 000 förare som kör för Västtrafiks räkning via trafikbolagen där de är anställda.

– Systemet är lättanvänt, vilket gör att det räcker med en halvtimme till timmes utbildning, säger Sture Hedin.

Eftersom Västtrafik redan har positionering av fordonen kommer Rakel i första hand att användas för talradiokommunikation mellan förarna och trafikledningen på respektive företag.

– För de av våra trafikbolag som vill, finns också möjlighet att använda ett överfallslarm kopplat till SOS Alarm. I det fallet ingår också automatisk positionering i Rakel, så att operatörerna på SOS Alarm direkt kan se var fordonet befinner sig. Vi vill att våra förare ska kunna känna sig trygga, säger Sture Hedin.

Vid sidan av detta håller Västtrafik också på att se över hur man ska använda Rakel i sin roll i regionens krisberedskap.

– På sikt kommer vi att ha gemensamma talgrupper med blåljusorganisationerna, men där är vi inte riktigt ännu, säger Sture Hedin.

5

anledningar till att Västtrafik valde Rakel 4 God hörbarhet 4 God täckning 4S äkert nät – kryptering gör att ingen kan avlyssna 4P ålitlig leverantör ger trygghet – ingen risk att leverantören går i konkurs 4G emensamt system med andra viktiga samhällsfunktioner

Västtrafik – näst störst i Sverige 4H uvudman för kollektiv­ trafiken i Västra Götaland.

Upphandlar trafik från olika trafikföretag som fungerar som operatörer på linjerna.

Det innebär att Västtrafik inte äger de fordon som opererar de olika linjerna och inte heller är arbetsgivare för förarna.

4H elägt av Västra Götalands­ regionen sedan 1 januari 2012, innan dess ägdes bolaget ge­ mensamt av regionen och de ­49 kommuner som ingår där.

4O msättning: 6,8 miljarder kronor.

4F ordon i Västtrafiks linjer: 1 750 bussar, 91 tåg, 262 spår­ vagnar, 33 båtar samt 750 bilar och specialfordon.

4R esenärer per dag: Cirka 375 000.

4K uriosa: Varje dag kör Västtra­ fiks fordon tillsammans mot­ svarande 9,5 varv runt jorden (38 000 mil).

SOS 23

utveckling positionering

Svårare

på landsbygden SOS Alarms positioneringssystem för mobiltelefoner togs i drift 2006. Positioneringen sker genom att data från antennerna i de närmaste mobilmasterna samlas vilket ger en markering i form av en cirkel eller en tårtbit, på SOSoperatörens karta. Ju tätare masterna står, desto mer exakt blir angivelsen. På landsbygden, där masterna står glesare, varierar träffsäkerheten mellan några meter och någon kilometer. I storstäderna handlar avvikelsen endast om några meter.

Att kunna positionera den hjälpsökande är ofta helt avgörande för att hjälpen ska nå fram i tid. Med IPtelefoni och smarta tele­­foner följer både nya möjlig­­­h eter och problem.

I samma ögonblick som larmsamtalet kopplas in, ser SOS-operatören ungefär var personen som ringer befinner sig. SOS Alarms positioneringssystem för mobiltelefoner är en ovärderlig hjälp i räddningsarbetet. Snart kommer ett ännu mer precist GPS-baserat system.

Bättre po Text: Sven Lindell Foto: Oskar Kihlborg /Folio

24 SOS

Positionering av hjälpsökande gör stor skillnad, enligt Annika Forsgren, operatör på SOScentralen i Karlstad. − Det gör att vi vinner livsviktiga sekunder eller minuter genom att vi snabbt kan avgöra vilken kommuns räddningstjänst som ska alarmeras.

Men det finns brister – när det gäller vissa mobilsamtal uteblir markeringen på SOS-operatörens karta. Telefoner som av någon anledning inte har simkort är exempelvis inte möjliga att positionera. − Det går att ringa 112 från alla mobiltelefoner, oavsett om sim­ kortet är i eller inte, förklarar ­Annika Forsgren.

Förra året ringdes nästan en halv miljon samtal till 112 från simkortslösa telefoner. Sedan ett par år kopplas dock ett talsvar in på sådana anrop som hänvisar till att trycka ”5” om man behöver hjälp i en nödsituation. Drygt 34 000 tryckte sig vidare till 112, nästan 470 000 felaktiga anrop styrdes alltså bort med denna åtgärd. När det kom till kritan visade det sig att endast drygt 6 000 av de som tryckte sig vidare var riktiga nödsamtal.

En annan brist beror på att det blir allt vanligare att företag och ­organisationer skaffar telefonisystem med mobila anknytningar. − Om samtalet kommer från en sådan mobil kan vi bara få upp adressen till företagets huvudväxel.

Samma sak gäller om en privatperson vidarekopplat hemtelefonen till mobilen.

En annan typ av samtal som inte

I Slovenien finns i dag en telefonapplikation med GPS som ger snabb och exakt positionering inom fem meter. går att positionera är samtal med så kallad nomadiserad IP-telefoni.

Ett sådant abonnemang innebär att det är möjligt att ringa via en internetuppkoppling. Abonnemanget är dock registrerat på personens hemadress och 112-anropet styrs därmed också till den SOS-central som ligger där hemadressen är, inte där personen befinner sig, vilket kan vara i en helt annan del av landet. − Det är ett bra exempel på vikten av att, som SOS-operatör, alltid ställa frågor tills man är helt säker på var personen befinner sig, säger Annika Forsgren.

Ytterligare en brist, som dock snart är åtgärdad, gäller 112-anrop från personer på besök i Sverige som ringer från ett utländskt abonnemang. − Det pågår ett samarbete i frågan mellan SOS Alarm, Post- och telestyrelsen och de fyra större opera­ törerna, Telia, Tele2 , Telenor och 3.

Förhoppningsvis når vi en lösning redan i år så att vi kan positionera både internationella abonnemang och simkortslösa anrop, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare för 112 på SOS Alarm.

En mer exakt och säker lösning för positionering väntar runt hörnet, nyckelkomponenterna är GPS och smarta mobiltelefoner. I dag har mer än häften av svenskarna skaffat en smart mobil och i de allra flesta ingår GPS-funktion som standard.

I till exempel Slovenien finns i dag en telefonapplikation med GPS som ger snabb och exakt positionering inom fem meter. − Det verkar mycket intressant och vi undersöker om det är något för oss, säger Björn Skoglund.

När mobilanvändaren aktiverar appen, ringer telefonen till 112, ­registrerar gps-koordinaterna, ­söker av närmaste wifi-plats, samt känner av var de närmaste mobilantennerna finns.

Därefter sänds data om positionen till larmcentralen. Positionen visas också på uppringarens skärm.

Kartbilden visas dessutom i 3D, vilket gör att man kan avgöra förutsättningar för räddningsarbetet.

Systemet används i dag av ­slovenska motsvarigheten till ­ SOS Alarm.

Utmanare till GPS

sition

Galileo är ett nytt system för satellit­navigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen. Ett syfte är att minska beroendet av det amerikanska systemet GPS, som i grunden är ett militärt system. Galileo ska drivas parallellt med dagens GPS och den ryska motsvarigheten Glonass.

En GPS-mottagare ska alltså kunna ta emot Galileosignaler. Galileo ska möjliggöra positionsbestämning med meterprecision över hela jordklotet.

Systemet planeras vara fullt utbyggt 2018. Även Kina håller på att ta fram ett eget positioneringssystem.

SOS 25

ALLT I DEN HÄR ANNONSEN ÄR GRATIS. Så mycket pengar som möjligt ska gå till att rädda liv. Och så lite som möjligt till administration och andra omkostnader – som till exempel reklam. Det är målet för Sjöräddningssällskapet.

Vi får nämligen inga bidrag av staten utan litar helt på gåvor och frivilligt arbete.

Ett bra sätt att stödja oss är att bli medlem på sjöräddning.se. Du kan också ringa 077-579 00 90 eller sätta in en slant på pg 90 05 00-0. Även om den här annonsen är gratis, behöver vi pengar till allt från bränsle och reservdelar till utrustning och utbildning.

Fråga SOS Alarm SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten via sosalarm.se/kontakt. Här presenterar vi några ur skörden.

Ett vanligt samtal Kostar det något att ringa 113 13?

Erik

Var kan jag klaga?

Jag känner mig inte nöjd med bemötandet som jag fick när jag ringde 112. Vart kan jag vända mig med mitt klagomål?

Elisabeth

I ärenden där du som hjälpsökande inte känner dig rätt bemött vill vi gärna att du kontaktar kundtjänsten på din närmaste SOS-central. SOS Alarm har även en separat kundsupport för säkerhets- och jourteletjänster. Kontakt­ uppgifter till alla centraler kundsupport hittar du på sosalarm.se/kontakt

Anonym

foto: tobias ohls

De flesta teleoperatörer debiterar en öppningsavgift och en minut­avgift, det vill säga vanlig samtalsavgift. Till exempel hanterar Telia det på det sättet, liksom man gör med 1177 och 114 14. För exakta uppgifter om kost­ nad kan du kontakta din teleoperatör.

”Jag vill jobba hos er!”

Jag har alltid velat bli SOS-operatör, vart vänder jag mig för att börja jobba hos er?

Annelie

Vi söker ofta efter fler kompetenta medarbetare till SOS Alarm inom olika områden. Alla våra lediga tjänster finns på sosalarm.se/jobb och på vår rekryteringssida på ­Facebook, facebook.com/sosalarm112

hjälpare

illustratör: cecilia pettersson

Jag ramlade illa för några veckor sedan och fick hjälp av en förbi­ passerande kvinna att larma 112.

Kan jag få kontaktuppgifter till henne för att tacka?

Eva

På grund av sekretess kan vi inte lämna ut kontaktupp­ gifter till inringare. Den som har ringt in kanske inte vill bli kontaktad av olika skäl. Ett sätt att tacka kan vara att skicka en ”Dagens ros” till din lokala tid­ ning och hoppas att den som hjälpte dig ser det.

Intresserad av partner Jag är intresserad av ert partnerprogram. Hur går jag tillväga för att bli en SOS-partner?

Sebastian

SOS Alarm har ett partnerprogram som vi kallar SOS Säker­ hetspartner. Vi är alltid intresserade av fler partner som uppfyl­ ler våra kvalitetskrav. Är du intresserad av att bli en SOS Säker­ hetspartner kan du kontakta vår partnergupp på partner@sosalarm.se. Kontaktuppgifter till våra säljare finns också på sosalarm.se/kontakt

SOS 27

Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm

posttidning B

Årtalet: 1970

De gulmålade g jutjärnslådorna med hjälptelefoner blev räddningen för många trafikskadade.

Hjälp på vägen Före mobiltelefonens tid var det stora problem att larma vid trafikolyckor. Vägverket, Televerket och Rikspolisstyrelsen installerade därför hjälptelefoner utmed de större vägarna.

Längs riksväg 15 Malmö−Lund sattes 26 hjälptelefoner upp, med 1,4 kilometers mellanrum i december 1970. Larmen togs emot av Malmö polisdistrikt som vidarelarmade till ambulans och brandkår samt kallade ut bilbärgare och

tillhandahöll drivmedel vid behov.

I räddningstjänstutredningen från 1971 föreslogs att länsalarmeringscentralerna blev larmmottagare för hjälptelefoner längs vägarna. Än i dag har Trafikverket larmtelefoner, men enbart i tunnlar. Larmen kopplas till verkets ­trafikledningscentraler.

Text: Eriq Agélii Foto: Tekniska museets arkiv