SO S
PROFILEN, SIDAN 12
”Det är svårt att gå till val på att förebygga katastrofer som kan hända 20 år framåt.” Margareta Wahlström, FN:s särskilda representant för katastrofriskreducering
En tidning från SOS Alarm···Nr 1 2014
Stroke
– vanligaste feldiagnosen
Personbilen
som kompletterar ambulanserna
Från stenar
till dialog i Rosengård
”Systemet fördröjer polisens insats med flera minuter.” Jörgen Berggren, poliskommissarie vid Rikspolisstyrelsen
14SOSK1_omslag_9017.indd 1
När elen inte räcker 2014-02-04 13:01:48
SO S
Innehåll nr 1 2014
Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se
04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Mer mångfald behövs, anser Banar Sabet. 08 Fokus Vid elbrist kan hela regioner släckas ned. 12 Profil Margareta Wahlström förebygger kriser i hela världen. 15 Effekt Räddningstjänsten motar stenkastning med dialog.
18 Effekt Succé med extrautrustad personbil som avlastar ambulanserna i Göteborg. 20 Utveckling Olika ledningssystem orsakar förseningar vid insatser. 22 Insats Ingen tvekan längre vid räddning till sjöss. 24 Utveckling Stroke är vanligaste feldiagnosen vid larm. 27 Fråga SOS Alarm Om försvunna barn, mobilapp, VMA i radion och hur döva kan larma. 28 Årtalet: 1974 Fyrtio år sedan första SOS-centralen invigdes.
Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita Bobergs 2014 Omslaget: Chris Cheadle/ Getty images Nästa nummer av SOS kommer ut i maj 2014. Citera oss gärna, men ange alltid källan.
Tidigare styrdes räddningsinsatser av om olyckan inträffade på statligt eller kommunalt vatten. I dag larmas alla tillgängliga enheter ut samtidigt.
FOTO: ERIQ AGÉLII
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.
2 SOS
14SOSK1_ledare_3fragor_9019.indd 2
2014-02-04 13:01:54
FOTO: TOBIAS OHLS
FOTO: ANITA GÖRANSSON
Intro
FOTO: ERIQ AGÉLII
”Vad är mångfald för dig?” ”Stenkastningen är bara ett stenkast bort, det gäller att hela tiden förebygga och samverka.” Det säger Sonja Adzic, brand- och säkerhetsvärd vid Räddningstjänsten Syd och en av personerna som vi har intervjuat i artikeln Relationer istället för sköldar på sidan 15. Sverige är i dag ett land fyllt av personer med olika bakgrund. Många är födda i andra länder, andra praktiserar en mindre vanlig religion eller är på andra sätt en minoritet. Att alla ska känna sig trygga och välkomna i vårt samhälle är ett ansvar vi alla har. Hur bidrar du eller din omgivning till att inkludera samhällets alla medborgare och med att skapa samma plattform för alla? Vad är mångfald för dig? I detta första nummer av SOS för 2014 skriver vi om olika områden som ligger nära vår verksamhet men gemensamt är ledorden gemenskap, samverkan och trygghet. Något som alla förtjänar, oavsett bakgrund. Jag vill också passa på att uppmärksamma att det är 40 år sedan den första SOS-centralen invigdes i Västerås 1974 (se sista sidan i tidningen). I många aspekter lever vi i ett helt annat samhälle i dag, samtidigt är SOS Alarms uppdrag i grunden detsamma som då – att på snabbast möjliga sätt ta emot nödsamtal och förmedla tillgängliga resurser till hjälpsökande. Dygnet runt. Året om.
Johan Hedensiö vd SOS Alarm
3
frågor till ...
… Martin Arkel, biträdande kommunikationsdirektör i Helsingborg stad, som har jobbat med informationsnumret 113 13 under stormarna Simone och Sven då helsingborgarna bland annat ombads koka sitt dricksvatten. Hur har allmänheten reagerat på informationsnumret 113 13?
− De reaktioner vi har fått har varit positiva, men numret är inte inarbetat som en given informationskanal. Vi försöker sprida numret till allmänheten och media, och påminna om att det finns. Men för ett riktigt genomslag tror jag 113 13 bör göra en ordentlig nationell informationskampanj. Intressant vore också om 113 13 kunde punktannonsera för numret i direkt anslutning till krisrelaterade nyheter i webbtidningar och liknande. Informationsnumret pilottestades ju i nordvästra Skåne redan under stormarna 2012. Hur har ni utvecklat kommunikationen sedan dess?
− Vi har startat ett eget kontaktcenter där vi kan ge information och rekommendationer åt allmänheten direkt. Nu använder vi 113 13 som en första instans, innan vi själva är igång. När vi sedan är i gång
och har egen förmåga att svara ber vi 113 13 att hänvisa till oss. Det verkar fungera fint. Vad har du för tips till andra kommuner vid kommunikation via 113 13?
− Att komma ihåg att numret finns och att använda det! Det fina med 113 13 är att det är öppet dygnet runt och att man kan komma överens om hur man vill bruka numret. Man kan välja att förse 113 13 med information och använda det som sin egen upplysningscentral. Eller kanske bara i uppstarten i ett läge där alla frågar men kommunen inte har hunnit få sin organisation på fötter. Jag ser det som en jätteviktig samhällsfunktion som kommunen kan ha mycket nytta av. Och flexibiliteten medger antagligen användningsområden som ingen har tänkt på än. Text: Cecilia Vinell SOS 3
14SOSK1_ledare_3fragor_9019.indd 3
2014-02-04 13:01:58
signaler Databas över naturolyckor
illustratör: cecilia pettersson
För att kunna dra lärdomar av olyckor och kriser har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en databas över naturolyckor. Dokumentationen har tidigare funnits utspridd på många olika instanser i samhället men har nu samlats och sammanställts till en helhetsbild. Databasen ger kommuner och andra myndigheter eller organisationer stöd vid planering av effektiva räddningsinsatser. Data basen finns på ndb.msb.se
Första Segwaygripandet I november gjorde tre män ett inbrott i en butik i Göteborg. En väktare på Segway tog upp jakten och höll fortlöpande kontakt med polisen. Efter jakt genom centrala Göteborg greps männen. – Han har följt efter gärningsmännen på Segway. Det är första gången jag har hört talas om något liknande. Vi är historiska i Västra Götaland, kommenterar Ulf Lövstad, biträdande vakthavande befäl på polisens länskommunikationscentral, i en artikel i Göteborgsposten.
” Vi måste se över regler och lagstiftning kring rekrytering av deltidsbrandmän men också öka antalet kvinnor i de funktionerna.” SKL:s ordförande Anders Knape på mässan Mötesplats Samhällssäkerhet
4 SOS
14SOSK1_signaler_9020.indd 4
2014-02-04 13:02:03
Värna hemvärnet I senaste SOS skrev vi om olika frivilligorganisationer som samhället kan ta hjälp av. Av misstag kom inte Hemvärnet med på listan. Hemvärnets nationella skyddsstyrkor stöder polis, räddningstjänst och andra myndigheter vid till exempel skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer. Det är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation.
21 634 samtal
inkom på det nya informationsnumret 113 13 under 2013. Numret lanserades den 11 mars 2013.
Hej, Peter Söderlund! Den 18 november tillträdde Peter Söderlund sin nya tjänst som chef för SOS Alarms affärsområde Säkerhet/Jourtele. Även om han är ny på SOS Alarm så är han redan väl insatt i verksamheten. Varifrån kommer du närmast? − De senaste fyra åren har jag arbetat som strategikonsult på Connecta. Dessförinnan var jag drygt 20 år i flygbranschen, närmast på SAS där jag de senaste sju åren var ansvarig för kunderbjudandet för SAS gruppens samtliga flygbolag.
illustratör: cecilia pettersson
Vad har du för erfarenhet av säkerhetstjänster? − På Connecta arbetade jag de senaste dryga två åren med SOS Alarm, bland annat med den stora förändringen av kundsupport som centraliserades till Västerås. Under en tid gick jag även in som tillförordnad kundsupportchef. Jag har också varit kundansvarig mot SOS Alarm i ett flertal olika projekt. Så jag har redan arbetat både i och tillsammans med SOS Alarm och det här affärsområdet. Vad har du för ambitioner för affärsområdet? − Den stora utmaningen under 2014 är till viss del kopplad till alarmeringstjänstutredningen. Den
Chatta med präst Svenska kyrkans samtalstjänst Jourhavande präst expanderar. Sedan 1 september nås de jourhavande prästerna även via chatt och mejl. Förhoppningen med den nya nätsatsningen är att fler unga ska använda tjänsten.
Jourhavande präst är öppen för alla i behov av stöd. Nattetid nås jourhavande präst endast via nödnumret 112. Prästerna i jouren har absolut tystnadsplikt och mottar årligen tiotusentals samtal från människor i behov av stöd.
kommer att påverka oss en hel del, även om vi ännu inte vet riktigt hur. Vi har ett starkt varumärke och många nöjda kunder samtidigt kan man alltid bli bättre. Ett fortsatt fokus på kund, på kvalitet och effektivitet i allt vi gör för att behålla vår position som en kompetent leverantör av våra tjänster.
Sandra Lindström
SOS 5
14SOSK1_signaler_9020.indd 5
2014-02-04 13:02:08
signaler
Katarina Bohm, sjuksköterska och medicine doktor på Karolinska Institutet och Södersjukhuset samt konsult på SOS Alarm, har tilldelats Matts Halldins forskningspris. Motiveringen är ”hennes framgångsrika och unika forskningsinsatser rörande akutlarm med fokus på hjärtstillestånd där hon även spridit kunskap både nationellt och internationellt”. − Det känns hedrande och kul att den här forskningen uppmärksammas. Den prehospitala vården har varit ett marginaliserat område inom forskningen. SOS-centralen är den första länken i vårdkedjan och en jätteviktig del för hur det går för patienten genom hela vårdkedjan, säger hon. I sin forskning har Katarina Bohm bland annat undersökt vilken typ av instruktion SOS-operatören ska ge i telefon i händelse av hjärtstopp, och hur operatören identifierar exempelvis hjärtstopp, stroke och blodförgiftning under larmsamtalet.
personer omkom i 94 bränder under 2013. Det visar preliminär statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rökning dominerar som brandorsak.
Brandsäkrad is 64 rum och sviter samt korridorer och isbaren på ishotellet i Jukkasjärvi ska utrustas med rök- och värmedetektorer. Nya lagkrav har gjort att även ett hotell som är byggt av is och snö måste ha brandskydd, även om det innehåller få saker som kan fatta eld.
H O LY D I V E R
104
foto: David Clapp/getty images
Prisad forskning om hjärtstillestånd
SOS_Alarm_C_insida (framsida)
Vi söker folk som kan
prata i telefon och rädda liv.
Samtidigt.
Vill du hjälpa människor i nöd? Som SOS-sjuksköterska eller SOS-operatör är personliga erfarenheter och egenskaper minst lika viktiga som tidigare arbetslivserfarenhet. Efter utbildningen kan rätt person se fram emot ett ovanligt spännande och givande jobb. Läs mer och ansök på sosalarm.se/jobb.
112 – Lägg inte på En svarstid på 8 sekunder eller mer kan kännas lång för den som är i nöd. SOS Alarm införde därför i somras ett informationsmeddelande som spelas upp efter 6 signaler. Där uppmanas den inringande att inte lägga på utan stanna i telefonen. Genom att inte lägga på och riskera att hamna längst bak i kön förkortas handläggningstiden betydligt och hjälpen kommer snabbare på plats.
SOS Alarm söker dig med stort hjärta och is i magen Vill du hjälpa människor i nöd? Som SOS-sjuksköterska eller SOS-operatör är personliga erfarenheter och egenskaper minst lika viktiga som tidigare arbetslivserfarenhet. Efter utbildningen kan rätt person se fram emot ett ovanligt spännande och givande jobb. Läs mer om SOS Alarms lediga tjänster på sosalarm.se/jobb.
6 SOS
14SOSK1_signaler_9020.indd 6
2014-02-04 13:02:12
Alarm!
Mångfald krävs för en hållbar verksamhet
Glöm inte... … ÅRE RISK EVENT 10 −12 mars på Holiday Club Åre. Temat är eventsäkerhet. miun.se/areriskevent ... SVENSK-NORSKT SKOGBRANDSEMINARIUM 1–2 april på Thon Hotel Gardermoen, Norge. goo.gl/WV8inY
De flesta vill ha fler övervakningskameror Sex av tio svenskar uppger att de vill ha fler övervakningskameror på offentliga platser. Det framgår av en undersökning från försäkringsbolaget If. Samtidigt visar uppgifter från polisen att många kamerasystem inte fungerar eller har installerats så att de inte kan dokumentera tillräckligt. – Bilder från en övervakningskamera är ofta avgörande både för att hitta och åtala en förövare. Därför måste de kameror som sitter uppe också fungera. Den som installerar en övervakningskamera bara för syns skull gör inget långsiktigt bidrag till brottsbekämpningen, säger Göran Kellner, utredningsschef på If.
Olikheter inom en verksamhet bidrar till större kompetens att hantera omgivningen. Mångfald bör därför vara en viktig ingrediens för att skapa trovärdig, konkurrenskraftig och hållbar verksamhet. I Sverige har vi lagar mot diskriminering och bristande arbetsmiljö. Att följa dessa lagar är en självklarhet för de flesta verksamheter och deras kunder. Frågan är om livsviktiga samhällsfunktioner så som SOS Alarm, räddningstjänst, polis,
”Ta stegen förbi vad lagen kräver.” landsting, med flera, ska nöja sig med att bara göra tillräckligt för att uppnå lagen? Min mening är att verksamheter som uppfyller dessa lagar kommer att få en tolerans för mångfald på sin arbetsplats, men befinna sig i status quo. Det innebär dock inte att de är attraktiva arbetsgivare som lockar till sig den kompetens som behövs. Eller för den delen kan tillhanda hålla det bästa för kunden/medborgaren. För att skapa en konkurrenskraftig verksamhet, där innovation och en naturlig dynamisk arbetsmiljö är vardag, bör företag och organisationer fokusera på hur man tar stegen förbi vad lagen kräver. Det vill säga skapa en miljö som är konkurrenskraftig och ger bästa möjliga service. I Sverige har vi bra förutsättningar att följa lagen, men många arbetsplatser försöker fortfarande reda ut vad det är lagen vill att vi ska förhålla oss till.
Den mångfald jag vill tala om, har redan lagen som en förutsättning där ledare ser den faktiska fördelen med mångfald för att skapa produkter och tjänster till en förändrad marknad. Det kommer att behöva arbetas med mångfald som ett verktyg för att skapa hållbara, konkurrenskraftiga och trovärdiga verksamheter. Det ställer andra krav på organisationer. Särskilt gäller det organisationer som driver verksamhet för medborgare i form av säkerhet och trygghet. Hur ser trovärdigheten ut för oss i samhällets alla skikt? Söker sig den kompetens vi behöver till oss? Når vi ut till alla kunder/medborgare vars liv vilar i våra händer? Det är frågor som ska tillhöra det dagliga arbetet för alla som vill vara en del av framtiden. Att göra det man måste är inte svårt, att göra det som behövs och veta varför det behövs kräver mer ansträngning. Mångfald kan bara bli en verklighet där modiga ledare sätter tydliga mål, med uppföljning och ansvarsutkrävande. För att det sedan ska gå att förverkliga måste organisationen se till att förklara ”varför” till alla medarbetare. Det räcker inte med planer, strategier och policy om det saknas trovärdighet, utanför och innanför verksamheten.
Banar Sabet Strateg inom mångfald, värdegrund och hållbarhet SOS 7
14SOSK1_signaler_9020.indd 7
2014-02-04 13:02:15
fokus makten över elen
När Sverige
riskerar att slockna Samhället blir allt mer beroende av el. Vad händer vid ett riktigt stort elavbrott? En samverkans övning i höstas satte fingret på en öm punkt i fråga om prioriteringar och förmågan att skydda viktiga samhällsfunktioner. Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Elisabeth Zeilon/Johnér, Getty images, Lauri Rotko och Daniel Hertzell/Folio
Det är en bitande kall vinterdag och hushållen brassar på elementen för att hålla värmen. Samtidigt är tillgången på vatten i landets vattenkraftverk låg och de svenska kärnkraftverken kan av tekniska skäl inte gå på full effekt. Nu finns det en risk att balansen mellan tillgång och efterfrågan rubbas. För att bibehålla den kritiska jämvikten i kraftsystemet behöver därför delar av användarna kopplas bort för att inte helheten ska kollapsa. I det här läget kan Svenska Kraftnät, den myndighet som ansvarar för att stamnätet för el ska klara kritiska situationer och svåra störningar, beordra bortkoppling av delar av nätet. – Om det är för lite energi i det totala nätet så kollapsar systemet och
det blir svart överallt, säger Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät – Du kan tänka på elsystemet som en cykel, kör man i brant uppförsbacke utan att växla ner stannar cykeln. Vid hög belastning måste man tillföra mer kraft, direkt. Det måste alltid vara balans i systemet, i varje ögonblick. Har vi för lite el i systemet måste vi därför antingen plocka in mer produktion eller koppla bort delar av förbrukningen. Ett scenario är att vi annars skulle hamna i en situation då vi har för lite effekt i systemet och att det samtidigt finns ett stort behov av el. – Än så länge har vi aldrig varit tvungna att beordra prioriterad frånkoppling, men det har absolut varit nära. Den prioriterade bortkoppling
8 SOS
14SOSK1_forkus_makten__ver_elen_9021.indd 8
2014-02-04 13:02:20
Vem har rätt till elen? När man gör en prioritering inom planeringssystemet Styrel av vem som ska få elförsörjning, tar man hänsyn till vilken verksamhet som har betydelse för liv, hälsa och för att samhället ska fungera. Bland de viktigaste funktionerna återfinns till exempel: 4 Akutsjukhus 4 Räddnings- och larmtjänst 4 Äldreboenden 4 Vattenförsörjning 4 Telekommunikationer Så här görs Styrelsprioriteringen: 4 Kommunen och elnätsföretagen identifierar vilken samhällsviktig verksamhet som finns i kommunen och hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. 4 Länsstyrelsen lämnar över ett sammanställt regionalt underlag till elnätsföretagen, vilket ligger till grund för elnätsföretagens planering av frånkoppling. Elnätsföretagens planering handlar främst om att identifiera de elledningar som har huvudsakligen oprioriterade elanvändare anslutna och därför ska kopplas från först. 4U ppkommer en allvarlig akut elbristsituation får Svenska Kraftnät besluta om manuell förbrukningsfrånkoppling. Elnätsföretagen inom det berörda området måste verkställa frånkopplingen inom 15 minuter.
Erik Ek talar om är en manuell för brukningsfrånkoppling, och hand lar om att man vid ett scenario som ovan, när tillgången riskerar att understiga efterfrågan, i möjligaste mån ska se till att verksamhet som har betydelse för liv, hälsa och sam hälle fortsätter att få ström så att det fungerar. Enligt ändringen av ellagen från 2011 ska det vid elbrist göras en prioritering av vem som får el, så att samhällsviktiga användare ges företräde, till skillnad från tidi gare då alla användare skulle värde ras lika. Planeringssystemet som ta gits fram kallas Styrel och metoden bygger på att myndigheter, länssty relser, kommuner och elnätsföretag identifierar och planerar för hur samhällsviktiga användare, till ex empel akutsjukhus, äldreboenden
” Du kan tänka på elsystemet som en cykel, kör man i brant uppförsbacke utan att växla ner stannar cykeln.” Erik Ek, Svenska Kraftnät och larmtjänst, ska kunna priorite ras vid eleffektbrist.
Men i praktiken är det inte så en kelt. Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland bestäm de sig 2013 för att göra gemensam sak och testa samhällets förmåga att möta upp ett elavbrott, genom en samverkansövning som kallades El Prio. – Bakgrunden till El Prio är att vårt arbete blir allt mer komplext, i och med att vi blir fler invånare, får fler företag och fler delar som ska
fungera tillsammans. Vi måste öva för att vara beredda när något hän der, säger Kerstin Jarlsdotter Hägg på Länsstyrelsen i Stockholm och projektledare för övningen. Efter en inledande kunskaps höjande fas samlades i höstas representanter från 35 organisa tioner i Stockholm och ytterligare cirka 50−60 som övade på distans runt om i Sverige. Övningsdagen utgick från scenariot att en skogs brand spritt sig och riskerar att slå ut anläggningar för både el- och vattenförsörjning. Övningen kom SOS 9
14SOSK1_forkus_makten__ver_elen_9021.indd 9
2014-02-04 13:02:24
fokus makten över elen
Även samhällsviktiga användare som akutsjukhus, äldreboende och larmtjänst riskerar att kopplas bort från elnätet.
att sätta fingret på en öm punkt i fråga om svensk elberedskap: hur idealbilden av en krishantering ser ut och hur den fungerar i praktiken. – Under El Prio framkom det att det finns en del missförstånd kring Styrel och manuell förbrukningsfrånkoppling. Ansvariga i en kommun kanske tror att bara för att de har gjort en prioriteringsplan, behöver de inte tänka på hur de ska klara sig om man måste slå av elen akut. Men Styrel är ingen trollformel som gör att det alltid kommer att lysa där du har bestämt att det ska lysa. Ansvaret ligger alltid på kommunen och enskilda verksamheter att klara situationen i alla fall, vid såväl större som mindre elavbrott, säger Erik Ek.
Vad många tycks ha missuppfattat är att Styrel-planeringen inte bygger på ett olycksscenario, utan på en förutsedd och relativt kortvarig eleffektbrist. Många
beredskapsplaner utgår alltså från antagandet att Styrel också kan användas när en oförutsedd händelse stryper tillgången till el. Men när Svenska Kraftnät beordrar en avstängning har det berörda elbolaget bara en kvart på sig att se till att nätet slås av, eftersom nätet just annars riskerar att kollapsa. Att låta en del av nätet slås ifrån är bättre än att hela nätet kollapsar och hela Sverige riskerar att slockna. Planen för Styrel blir i ett akut scenario snarare ett verktyg att använda sig av efteråt, för att prioritera vilka som ska få tillbaka elen först. – Ju längre från problemet desto mindre är kunskapen och samsynen om vad som måste göras, säger Kerstin Jarlsdotter Hägg och får medhåll av sin projektkollega Jonas Andersson, från Länsstyrelsen i Skåne: – Det som framkom under övningen var att de flesta tänkte att
” Styrel är ingen trollformel som gör att det alltid k ommer att lysa där du har bestämt att det ska lysa.” Erik Ek man skulle kunna gå direkt till Styrel-planeringen. Men det fungerar inte i verkligheten vilket innebär att man har fel beredskap. Många fick en aha-upplevelse kring skillnaden mellan manuell frånkoppling och Styrel, säger Jonas Andersson. En annan aspekt som El Prio- övningen satte fokus på är behovet av god informationsberedskap när det sker en planerad frånkoppling, så att medborgarna ska kunna förstå och acceptera de konsekvenser som kan följa i spåren av detta. – Planeringen enligt Styrel är relativt omfattande med många olika aktörer inblandade: kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala
10 SOS
14SOSK1_forkus_makten__ver_elen_9021.indd 10
2014-02-06 08:32:06
I ett akut scenario blir Styrel en plan för vilka prioreterade verksamh eter som ska få tillbaks elen först.
myndigheter och elnätsföretag. Nu när ”grovjobbet” är gjort i den första omgången blir det betydligt enklare att hålla Styrel-planeringen uppdaterad, säger Bo Gellerbring, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och en av experterna på El Prio- övningen. I diskussionerna om informationsfrågor uppmärksammade man bland annat riskerna som kommer med att en stor del av vården bedrivs med hjälp av privata vårdgivare, till exempel i hemmet, påpekar Jonas Andersson. – Eftersom vården många gånger utförs av privata företag är det inte säkert att de grupperna finns med i en Styrel-planering. Har kommunen inte specifikt avtalat om att det privata företaget ska göra en planering för eventuella elavbrott är det svårt att veta hur deras beredskap ser ut, även om Jonas Andersson tror att utvecklingen går
Övningen El Prio Vad händer om elen måste stängas av? Det var den grundläggande frågan för den samverkansövning, kal�lad El Prio, som länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland genomförde under 2013. Målet för övningen var att öka kunskapen om processer vid frånkoppling av elanvändare vid elbrist och om samhällets krisberedskap. El Prio-övningen inleddes efter sommaren med en kunskapshöjande fas, med bland annat filmer och diskussionsunderlag. Den 24 oktober genomfördes en övning med representanter från mer än 35 organisationer på plats på Nalen i Stockholm och ytterligare 50−60 på distans runt om i Sverige.
i rätt riktning. Kommunerna blir bättre på att skriva avtal med privata aktörer och man blir mer medveten om vilka delar som måste täckas in. – El Prio gav många en tankeställare, säger Jonas Andersson.
Många inblandade Konsekvenserna för samhället vid ett elavbrott kan potentiellt bli mycket allvarliga, när till exempel sjukvården, dricksvatten, kollektivtrafiken och handeln inte kan fungera som vanligt. Om det uppstår en akut situa tion av hotande elbrist är det Svenska Kraftnät som tar beslut om att beordra frånkoppling av delar av elnätet. Myndigheten beordrar då sex särskilt angivna regionelnätsbolag om så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling. En sådan ska kunna genomföras inom 15 minuter. Parallellt med detta larmar Svenska Kraftnät SOS Alarm, som i sin tur skickar larmet vidare till berörda myndigheter med tjänstemän i beredskap och till övriga samhället via viktigt meddelande till allmänheten, VMA. I kombination med detta används det nationella informationsnumret 113 13 för att informera allmänheten om läget. Hit kan även allmänheten lämna information om händelser som inträffar i spåren av till exempel ett elavbrott. Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet i Sverige och ansvarar för att stamnätet för el ska klara kritiska situationer och svåra störningar genom att frekvensbalansen upprätthålls. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan bistå kommunerna med förstärkningsresurser, men varje kommun är ytterst ansvarig för sin verksamhet och att de som bor, jobbar eller besöker kommunen får det stöd och den hjälp de behöver vid ett elavbrott. Det kan bland annat handla om att ordna reservkraft och vatten för äldreomsorg, skola och förskola. På regional nivå är det länsstyrelsen som ansvarar för generell krishantering för att stödja ledning, kommunikation och potentiell resursfördelning.
SOS 11
14SOSK1_forkus_makten__ver_elen_9021.indd 11
2014-02-06 08:32:09
�
12 SOS
14SOSK1_profilen_margareta_wahlstr_m_9022.indd 12
2014-02-04 13:02:40
profilen Margareta Wahlström
” Svårt att få upp riskförebyggande på agendan” Hon försöker få världens regeringar att förstå vikten av beredskap vid naturkatastrofer. Möt norrbottningen och den tidigare biståndsarbetaren Margareta Wahlström. Text: Tomas Nilsson
Foto: Annelie Carlström / Woo agentur, UNISDR Photo Gallery
En ljushårig, kortklippt kvinna står på scenen och blickar ut över åhörarna. Hon gestikulerar inlevelsefullt medan hon talar om de sociala och ekonomiska förlusterna som världens naturkatastrofer för med sig. Hennes namn är Margareta Wahlström och hon är FN:s särskilda representant för katastrofriskreducering. Det var 2008 som FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon utnämnde Margareta Wahlström till den prestigefyllda och viktiga rollen. Hon är knuten till The United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNISDR, ett FN-organ som jobbar för att regeringar ska investera i katastrof förebyggande. – Vårt jobb är att samtala med regeringar och argumentera för att det lönar sig att investera i insatser som minskar förlusterna vid katastrofer. Det låter som en ”no-brain”, att det är en självklarhet att alla regeringar lägger resurser på det här. Men det stämmer inte. Tvärtom är det inte så enkelt att få regeringar att prioritera katastrofriskfrågorna,
Personligt Namn: Margareta Wahlström Född: Boden 1950 Bor: I Genève Gör: Sedan 2008 FN:s särskilda representant för katastrofrisk reducering. Bakgrund: 30-årigt bistånds arbete för bland annat Röda Korset och FN. Livsmotto: ”Business as usual fungerar inte”.
deklarerar Margareta Wahlström för publiken. En stund senare träffas vi över en kopp kaffe i fiket utanför salen. Vi är på Mötesplats Samhällssäkerhet på Kistamässan i norra Stockholm, en branschmässa för aktörer som på olika sätt jobbar med säkerhet. Margareta Wahlström har – tillsammans med försvarsminister Karin Enström – deltagit och talat på den inledande konferensen. Mässan och vårt möte äger rum samtidigt som tyfonen Haiyan åstadkommer förödelse på Filippinerna. Tidningarna rapporterar om 10 000-tals omkomna, ödelagda städer och socialt lidande bortom förståelse. – I en sådan situation måste vi som arbetar med riskreducering vid katastrofer tänka efter litegrann. Det är lätt att säga att någon borde ha gjort si eller så. Det är viktigt att sätta sådana här katastrofer i ett långsiktigt perspektiv. På Filipperna satsar regeringen mycket på katastrofförebyggande arbete. Men en sådan här kraftig tyfon kanske de inte var beredda på att tackla, säger hon.
Hemma i Boden utvecklade Margareta Wahlström redan som ung ett intresse för omvärldsfrågor. Pappan var militär på regementet i staden och blev ett slags inkörsport till samhällsengagemanget. Hennes tanke var visserligen att bli biblio tekarie, men istället åkte hon till 1979 Vietnam för biståndsarbete. På 80-talet arbetade Margareta Wahlström för Röda Korset i Kambodja. Därefter blev det FN-uppdrag, först i Afghanistan på 90-talet och sedan i Thailand efter tsunamin 2004, innan hon fick sin nuvarande roll. – Situationen i Vietnam var en väldigt närvarande fråga i Sverige under 60- och 70-talet. Det som motiverade mig var nog att hjälpa till och bidra till utvecklingen av en bättre värld. När jag var i Kambodja 1981, efter de stora tragedierna med Röda khmererna, blev jag starkt påverkad av vilken överlevnadsförmåga människor har när det gäller alltifrån att skaffa mat till att hålla ihop sina familjer, säger Margareta Wahlström. Numera bor hon i Genève, där SOS 13
14SOSK1_profilen_margareta_wahlstr_m_9022.indd 13
2014-02-04 14:24:17
profilen Margareta Wahlström
” Jag kan garantera att många politiker funderar på hur vissa städer ska kunna flyttas i framtiden.”
UNISDR:s kontor ligger. Men närmare 75 procent av arbetstiden är hon på resande fot för att träffa maktens människor. Frågan om riskreducering har fått ett ökat internationellt fokus sedan tsunamin i Sydostasien år 2004, vilket blev ett slags paradigmskifte. Ett år senare slöts Hyogo-avtalet inom FN, med målet att få samtliga världens regeringar att arbeta för en minskning av skador vid katastrofer. Men trots att många länder tycks ta frågan på allt större allvar och investerar i förebyggande riskarbete, finns mycket kvar att göra, enligt Margareta Wahlström. Antalet människor som omkommer på grund av katastrofer runtom i
The United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNISDR, är ett FN-organ, bildat 1999, som arbetar för att minska konsekvenserna av naturkatastrofer. UNISDR samarbetar med regionala och nationella regeringar och organisationer, liksom
Ett annat nyckelord i sammanhanget är samhällsplanering. Det handlar om att bygga på rätt typ av mark, på rätt sätt och i områden som inte löper risk för till exempel översvämningar. – Kvaliteten på byggnaderna är viktig, men också att ha bra avrinning för vatten ifall det sker plötsliga stigningar av vattennivåerna.
Tyvärr ligger många av världens städer på låglänt mark vid kusterna, precis där man inte ska bygga dem. Det kanske inte förs offentliga diskussioner om det, men jag kan garantera att många politiker funderar på hur vissa städer ska kunna flyttas i framtiden. Hur ser du på Sveriges sårbar het för katastrofer? – Visst finns en sårbarhet även i Sverige, framför allt för översvämningar. Det är väl så att många vill leva i närheten av vattendrag. Men det innebär också en högre risk om nivåerna stiger, som vi har sett i och med de senaste årens översvämningar. Jag tror att det är viktigt att det finns en integrerad samsyn från alla samhällssektorer och ett samarbete mellan politikerna och näringslivet. Att förebygga eller hantera katastrofer kan inte göras av en enskild aktör, utan samtliga i samhället måste ta ansvar. Klockan närmar sig lunchtid och trots att Margareta Wahlström i flera timmar har avhandlat risker och katastrofer syns inte ett spår av trötthet i hennes ansikte. Längtar du inte efter att åter igen kavla upp ärmarna och jobba mer direkt på fältet? – Ja, personligen saknar jag det mer praktiska biståndsarbetet. Det är roligt att få bidra till förbättring på ett direkt sätt och att vara med och lära sig hur allt fungerar vid katastrofer. Människorna visar verkligen sina bästa sidor i kriser och det är fantastiskt att se. Vad tror du om framtiden för frågan om riskprevention? – Jag tror att vi kan omintetgöra en stor del av effekterna av katastrofer. Möjligheterna finns, men det gäller att utnyttja dem. Det krävs att vi får en samsyn mellan alla olika aktörer och att vi planerar våra samhällen med insikt, säger Margareta Wahlström.
civilsamhället och näringslivet, för att diskutera, utveckla och implementera katastrofförebyggande strategier. UNISDR bedriver även ett informationsarbete om sambandet mellan riskprevention och de sociala och ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer.
UNISDR har lanserat kampanjen ”One million safe schools and hospitals” som handlar om att katastrofsäkra skolor och sjukhus. En annan är att, med hjälp av nationella och regionala regeringar, göra städer mer motståndskraftiga och anpassliga för katastrofer.
världen fortsätter att öka och har så gjort de senaste tjugo åren. – Tsunamin 2004 blev en vändpunkt. Den gav hela frågan en helt annan dimension, eftersom den drabbade människor i länder som låg geografiskt långt bort. Efter det har flera såväl rika som fattiga länder drabbats av katastrofer och debatten om klimatförändringarna har tilltagit, vilket sätter mer fokus på frågan. Du har sagt att du har ett omöj ligt uppdrag. Vad menar du med det? – Haha, det är många som tycker det. Det handlar om den mänskliga faktorn. Det är inte svårt att få regeringar att investera i arbete med naturkatastrofer när de väl har skett, det som är svårt är att övertyga dem om vikten av investeringar innan katastroferna sker. Det är en vanlig attityd att tänka ”katastrofer drabbar inte mig, utan andra.” – Kanske handlar det lika mycket om kunskap. Katastrofförebyggande kan inte bara bespara samhället oerhörd social förödelse utan också rent ekonomiska förluster. Om en stat satsar på att uppföra säkrare byggnader i dag behöver den inte bygga nya hus om katastrofen inträffat i morgon. Men detta samband har dessvärre inte tydliggjorts tillräckligt. – Det är inte så att politikerna inte lyssnar, men det är svårt att gå till val med att de ska förebygga katastrofer som kan hända 20 år framåt.
14 SOS
14SOSK1_profilen_margareta_wahlstr_m_9022.indd 14
2014-02-04 13:02:43
effekt dialog
Sonja Adzic jobbar som brand- och säkerhetsvärd på Räddningstjänsten Syd. Hon och 23 andra medarbetare anställdes för några år sedan till den här nyinrättade befattningen i syfte att bredda den etniska mång falden. Tillsammans representerar de elva nationer och talar 18 spåk.
Relationer istället för sköldar Efter flera år med incidenter som kulminerade i de våldsamma händelserna i Rosengård 2008−2009 har Räddningstjänsten Syd helt ändrat inriktning på sitt arbete. Text: Lars Österlind Foto: Mattias Johansson När Sonja Adzic ritar bilder tillsammans med fyra- till sexåringar på Sånglärkans förskola, en förskola i Malmö, och lär dem hur man beter sig när det brinner, är det långt från den bild många fortfarande har av vad räddningstjänsten gör. Sonja Adzic jobbar på Räddningstjänsten Syd som brand- och säkerhetsvärd, en tjänst som skapades så sent som 2010. Hon var en av 24 män och kvinnor med elva nationaliteter och som tillsammans
behärskar 18 språk som fick gå en ny utbildning. Syftet med den var att stödja räddningstjänstens nya inriktning mot socialt förebyggande arbete. – Jag har alltid velat hjälpa till och blev nyfiken på att jobba förebyggande. Det fanns inte någon tydlig arbetsbeskrivning från början så det har varit spännande att få vara med och påverka, säger Sonja Adzic. Ett annat syfte med utbildningen var att bredda den etniska
mångfalden och få in fler kvinnor inom räddningstjänsten. – Tidigare hette de flesta Magnus eller Stefan och rekryterades från hantverksyrken eller var idrottsmän, säger Ulf Nilsson, verksamhetsansvarig på Räddningstjänsten Syd. Den traditionella brandmanna utbildningen fokuserade på praktiska övningar, som att släcka bränder. Att agera snabbt och effektivt när något allvarligt redan hänt. Mötet SOS 15
14SOSK1_effekt__vald_mot_rtj_9023.indd 15
2014-02-04 13:02:48
effekt xxxxxxxxx
” Mitt jobb är otroligt givande och jag trivs som fisken i vattnet. Det ger mig jättemycket energi och kraft att träffa människor varje dag, och att veta att den här människan är lite säkrare efter vårt möte.” Sonja Adzic med medborgaren var inte prioriterat. Men under 2000-talet ökade antalet incidenter mellan räddningstjänst och medborgare. För Räddningstjänsten Syd inträffade det första allvarliga tillfället 2003 när Malmös moské brandhärjades. – Det kastades inte sten men det var oroligt. De förstod inte vad vi gjorde, och vi förstod inte vad de ville. Det blev en krock mellan myndighet och den berörda, berättar Ulf Nilsson. Det blev början till en stor omställning av räddningstjänstens arbetssätt och inriktning. Med hjälp av projektpengar anställdes brobyggare, som skulle skapa relationsbroar. Projektet pågick några år och relationerna blev under en tid bättre. – Eftersom vi såg att antalet olyckor var konstanta behövde vi bli mer kommunikativa och ändra vårt arbetssätt för att nå våra mål. Vi behövde jobba uppsökande, före byggande och inte sitta och vänta på olyckorna, säger Ulf Nilsson. Men relationen mellan framför
Det är inte stenarna som gör ont Ett resultat från den forskning som bedrivits är en film om hur Räddningstjänsten Syd arbetar. Den kan du se här: goo.gl/uLUdRf
allt polisen och ungdomsgäng boende i några av Malmös miljonprogramområden såsom Lindängen, Holma och Kroksbäck blev allt tuffare. Flera konflikter blossade upp under 2008. Ett exempel är konflikten mellan fastighetsägare och polis på ena sidan och ungdomar i stadsdelen Rosengård i östra Malmö på den andra. Under några dygn i december 2008 utspelades upploppsliknande händelser i området (se sidoruta). – Det var första gången som vi var tvungna att avbryta en insats och åka därifrån. Reaktionen efteråt var otrygghet bland medborgarna: ”nu bryr sig inte brandkåren heller”. Det uppstod ett massivt kommunikationsbehov och behovet av förändring blev akut, förklarar Ulf Nilsson. – Att attackera räddningstjänsten var ett sätt att komma åt polisen. Varken ambulans eller brandkår kunde köra fram förrän polis var på plats. Det hade aldrig hänt tidigare, säger Per Olof Hallin, forskare vid Malmö högskola som redan på våren 2008 startat ett projekt i syfte
att analysera orsakerna till konflikter mellan ungdomsgäng och myndigheter. Forskarna följde händelserna på plats.
År 2009 startades utbildningen för brand- och säkerhetsvärdar, vilket var nästa led i förändringen. Genom att anställa personer med annan etnisk bakgrund och som bättre förstår de kulturella koder som finns i områden med många etniska grupper skulle det bli lättare att möta medborgare i vardags situationer. I dag arbetar tio av de utbildade som brand- och säkerhetsvärdar och fem som brandmän. En socionom har också anställts. Samtidigt började även räddningstjänstens brandstyrka med hem besök i förebyggande syfte. Det förebyggande arbetet och samverkan med andra myndigheter kännetecknar den nya inriktningen för Räddningstjänsten Syd. Sedan januari 2009 samverkar man med polisen, stadsdelsförvaltningen, skola, socialtjänst, hemtjänst och stadens säkerhetsfunktion. Man
16 SOS
14SOSK1_effekt__vald_mot_rtj_9023.indd 16
2014-02-04 14:24:27
Foto: Simeon Ogén / TT
Varför kasta sten?
Räddningstjänsten Syd arbetar förebyggande genom att bland annt besöka förskolor.
möts en gång i veckan för att infor mera varandra och diskutera åtgär der på detaljnivå, till exempel att någon eldade på trapphusens lysrör på vissa adresser. – Det var ingen fara för de boen de, men det skapade oro. Vi rappor terade om detta på mötet. Fastig hetsägaren bytte till obrännbara lysrör och vi gick tillsammans med stadsdelens kommunikatörer ut och pratade med de boende. Veckan efter hade problemet försvunnit, säger Ulf Nilsson. Samarbetet med forskarna på högskolan har också fortsatt. Det har utmynnat i en film som handlar om räddningstjänstens nya sätt att arbeta och i ett antal rapporter.
Det förebyggande arbetet med att besöka folk hemma, informera förskolebarn och skolelever, och bjuda in till öppet hus på brand stationen har varit framgångsrikt. Efter 2009 har det inte blossat upp några större oroshärdar. När det gäller anlagda bränder utomhus var de cirka hundra under en månad när det var som värst 2008−2009. I juni 2013 var siffran noll. Antalet po lisanmälda incidenter, från verbala hot till stenkastning mot räddnings tjänsten, har gått från 20 under 2009 till en enda anmälan under 2013. Men det finns ännu mycket kvar att göra för räddningstjänsten.
– Framöver ska vi jobba ännu mer målgruppsanpassat. Vi vet att många äldre är överrepresenterade i bostadsbränder. Det finns mycket okunskap bland unga vuxna, och kvinnor känner sig mer otrygga än män, säger Ulf Nilsson. Han och Sonja Adzic menar båda att ett tryggare samhälle byggs med relationer. – Stenkastningen är bara ett sten kast bort, det gäller att hela tiden förebygga och samverka, säger Sonja Adzic. – Det viktiga är att välja det rela tionella som huvudåtgärd, inte byg ga sköldar, säger Ulf Nilsson. I sin forskning nämner Per Olof Hallin att vissa bostadsområden stigmatiseras, vilket begränsar levnadsvillkoren för de som bor i exempelvis Rosengård. Men det finns sätt att ladda om ett områdes varumärke. – Skolan är central, man behöver kunna erbjuda bra utbildning. Det behövs även fastighetsägare som satsar på området. Det är möjligt att man också behöver få nya befolk ningsgrupper att flytta in eller att det ska finnas fler möjligheter att byta bostad inom stadsdelen. Be greppet Rosengård borde också vara lätt att ladda om som varumärke eftersom det är så känt. Tänk dig ett klädmärke för streetwear till exem pel som kopplas till Rosengård!
Händelserna i Rosengård 2008−2009 följde de mönster som kännetecknar den här typen av orolig heter. Den sociala oron är ett uttryck för stark frust ration och djupt missnöje främst hos unga arbets lösa bosatta i socialt och ekonomiskt eftersatta stadsdelar. Ungdomarna känner en utsatthet och orättvisa, ett utanförskap. Bland invånarna finns ofta många invandrade och/eller etniska minorite ter. Arbetslösheten är i regel hög i området. Möjlig heterna till förändring och politiskt inflytande upp levs som små. Likaså är misstron mot politiker stor och framtidstron låg. Den utlösande faktorn till kravaller är ofta någon form av konfrontation mellan polisen och några av dem som bor i området. Händelserna brukar vara starkt symboliskt laddade. I Rosengård stängdes en moské inrymd i en källarlokal. När den islamiska kulturföreningen lämnade lokalen ockuperades den av protesterande ungdomar. Efter att fastighetsäga ren polisanmält ockupationen utrymdes lokalen av polis. Våldet riktades först mot polisen och övergick sedan till att bli ett uttryck för vi-dom-mentalitet där fastighetsägare, socialtjänst, räddningstjänst och kollektivtrafik blev ”de andra” som också attackera des. En stark mediemedvetenhet finns bland ungdo marna som använder tillfällena för att få bekräftelse eller få ut sitt budskap. Inte sällan uppstår ”kravall turism” där händelserna utnyttjas av grupper med helt andra syften. Enligt polisen var de flesta omhän dertagna i Rosengård medlemmar i vänsterextrema AFA, Antifascistisk Aktion.
Säkra arbetsmiljön För att trygga arbetsmiljön för sin personal inom Räddningstjänsten Syd under våldsamheterna genomfördes ett antal åtgärder: glasrutor på räddningsbilarna förstärktes, visirhjälmar köptes in och bilarna försågs med kameror. Nya rutiner infördes, exempelvis att backa in till området så att man snabbt skulle kunna köra därifrån. Ensamarbete förekommer inte, man jobbar alltid två och två.
SOS 17
14SOSK1_effekt__vald_mot_rtj_9023.indd 17
2014-02-04 13:02:55
effekt bedömningsbil
Enkel lösning Sedan ett halvår tillbaka använder ambulanssjukvården i Göteborg en bedömningsbil för mindre akuta ärenden eller där vårdbehovet är oklart. Bilen bemannas av en specialistsjuksköterska som ofta kan lösa patientens problem direkt på plats. Text: Sara Bergqvist
Foto: Jonny Lindh
Alla berörda parter är överens – bedömningsbilen är en fantastisk resurs som löser en rad problem. Först och främst minskar trycket på de mer akuta ambulansuppdragen. Eftersom många patienter kan vårdas färdigt hemma eller få vidare hjälp av till exempel primärvården minskar också belastningen på akutmottagningarna. Dessutom är kostnaden lägre, eftersom bedömningsbilen bara bemannas av en person och inte två som ambulanserna. Men de allra största vinnarna är patienterna. – Vi upplever att patienterna är mycket nöjda. Här får de träffa en
18 SOS
14SOSK1_effekt_miniambulans_9024.indd 18
2014-02-04 13:03:00
” Det är precis så här jag vill jobba. Allra bäst är det när vi kan ordna så att patienten slipper tas in för slutenvård.” Pär Lindvall
Bedömningsb ilen började som ett pilotprojekt på Sahlgrenska i Göteborg men har nu permanentats. Per Lindvall är en av nio sjuksköterskor som bemannar bilen.
specialistutbildad sjuksköterska som har tid att sätta sig ner med dem och reda ut deras problem. Inte minst gäller det många äldre som annars skulle åkt ambulans in till akutmottagningen och blivit liggande där i flera timmar. Nu kanske de kan vårdas färdigt hemma eller få vidare hjälp av primärvården i samarbete med bedömningssköterskan, säger Carita Gelang, verksamhetsutvecklare på ambulanssjukvården Sahlgrenska i Göteborg. Tanken på en bedömningsbil har funnits med länge, men blev verklighet först efter att Sahlgrenska tog över ambulanssjukvården i egen regi för ett år sedan. Till en början handlade det om ett pilotprojekt, som samordnades med ett forskningsprojekt kring sköra äldre patienter. Men nu är det klart att bedömningsbilen blir kvar. – Bedömningsbilen har fått en otrolig uppmärksamhet över hela Sverige och många har varit här för att titta på den. Nu hoppas vi att det sprider sig och att vi får medel för en bil till, säger Carita Gelang. En av de nio sjuksköterskor som bemannar bedömningsbilen är Pär Lindvall. I bilen har han tillgång till samma utrustning som i en vanlig ambulans, bortsett från bår och viss fixationsutrustning.
– Det är precis så här jag vill jobba. Allra bäst är det när vi kan ordna så att patienten slipper tas in för sluten vård. Ett av många exempel var en äldre patient som vi bedömde hade urinvägsinfektion och där vi kunde ta alla prover i hemmet. Med hjälp av vårdcentralens läkare fick hon en bra antibiotikabehandling och kunde vara kvar hemma, berättar Pär Lindvall.
För att välja ut vilka ärenden som kan vara lämpliga för bedömningsbilen har man ett nära samarbete med SOS Alarm. Varje arbetspass börjar med ett besök på SOS- centralen, där ambulansdirigenten och SOS-sjuksköterskan föreslår ärenden som kan vara aktuella. I första hand åker de på prio 2- och prio 3-larm. Men även prio 1-larm kan vara aktuella om bedömningsbilen är närmaste resurs och kan göra skillnad. – I och med att ärendevolymen ökar varje år behövs nya vägar för att optimera de begränsade ambulansresurser som finns. Då är det här ett jättebra komplement som kan komplettera ambulanssjuk vården och korta insatstiden tills vi har en resurs framme, säger Anders Fredriksson, tillförordnad vårdchef på SOS Alarm i Göteborg.
Bedömningsbilen 4 Finns i Göteborg. 4 Startade i juni 2013. 4B emannas av nio specialistutbil dade sjuksköterskor på ett rote rande schema. 4H anterar cirka 5−8 ärenden per dag – kör enbart under dagtid, ej helger. 4H anterar i första hand prio 2- och prio 3-larm. 4H ar samma akutläkemedel och utrustning som en ambulans, för utom bår och fixationsutrustning.
Utfall av 421 gran skade vårdärenden där bedömnings bilen använts 42 0 procent kunde vårdas färdigt hemma.
41 7 procent fick vidare hjälp av primärvården.
46 procent fick direkt hjälp av iståndshandläggare för vård b planering i hemmet. 49 procent blev direktinlagda på mottagning. 42 procent fick vidare hjälp av mobilt psykiatriteam. 42 0 procent åkte till akutmottag ning med hjälp av bedömnings bilen. 41 1 procent åkte vidare till akut mottagning med sittande sjuk transport. 42 0 procent behövde åka ambu lans till akutmottagningen, vissa på grund av att annan liggande sjuktransport saknades.
SOS 19
14SOSK1_effekt_miniambulans_9024.indd 19
2014-02-04 13:03:03
FOTO: ISTOCK PHOTO, VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNST, TT NYHETSBYRÅN, SOS ALARM
utveckling ledningssystem
Att samhällets krisaktörer har egna ledningssystem som inte kan överföra information mellan varandra gör utrycknings- och insatstiderna längre.
Systemfel
i kriskommunikationen Ett nytt gemensamt ledningssystem behövs för landets krisberedskapsorganisationer. Det skulle hjälpa krisaktörerna att lösa sina uppgifter och samverka på ett bättre sätt. Och spara mycket pengar. Det visar en färsk förstudie. Text: Boel Halldén och Eriq Agélii Dagens olika ledningssystem fördröjer polisens insats med flera minuter. Ett gemensamt system skulle ge snabbare och säkrare kommunikation. Polisen skulle få rätt information vid rätt tillfälle, säger Jörgen Berggren, poliskommissarie vid Rikspolisstyrelsen och ansvarig för en förstudie, i samarbete med Myndigheten för sam-
hällsskydd och beredskap, MSB. Samhällets krisaktörer har i dag sina egna ledningssystem, som främst används i den egna verksamheten. Systemen kommer från olika leverantörer och är byggda efter skilda tekniska lösningar. Polisen och SOS Alarm har de två största ledningssystemen. SOS Alarms system används också av
många räddningstjänster. Andra räddningstjänster och länsstyrelser använder systemen WIS och Lupp, som MSB har tagit fram. Flera landsting har egna specifika system liksom Kustbevakningen, Tullverket och Sjöfartsverket. – Problemet är att det inte går att överföra information mellan de olika systemen, vilket medför att utrycknings- och insatstiderna blir längre. Det ger negativa konsekvenser för allmänheten, säger Jörgen Berggren.
Ett konkret exempel, enligt Jörgen Berggren, är Ridöolyckan i januari 2006 då 14 skridskoåkare gick igenom isen i sundet mellan Ridö och Enhörnalandet i Mälaren. Två personer avled av nedkylning och en person skadades allvarligt. Statens haverikommission visade i
20 SOS
14SOSK1_utveckling_ledningssytem_9025.indd 20
2014-02-04 13:03:22
sin utredning av olyckan att räddningsinsatsen inte fungerade så snabbt och effektivt som ”borde ha varit möjligt”. Till en del kunde det förklaras med vissa olyckliga omständigheter i samband med utlarmningen, men också på brister i ledning och samverkan mellan berörda räddningsorganisationer. Samverkan försvåras av olika metoder, rutiner och utbildningar för ledning, styrning och samverkan, enligt förstudien. Tillsammans med olika system bidrar det till att aktörerna ofta har olika lägesbilder.
Problemen med att aktörerna har egna tekniska system och behovet av bättre informationsutbyte lyfts fram i alarmeringstjänstutredningen 2013. – Att invänta resultatet från det fortsatta arbetet kring utredningen ger inga lösningar. Och arbetet med att ta fram en gemensam teknisk plattform är en lång och omfattande process, säger Gunnar Bergström, tjänsteägare 112 på SOS Alarm. – Det är i huvudsak staten som måste stå som en ekonomisk garant oavsett reformerad alarmeringstjänst eller inte. Att avstå från att samverka kring en gemensam teknisk plattform blir långt dyrare, vilket även förstudien visar. Ett nytt samhällsgemensamt system uppskattas kosta cirka 600 miljoner kronor i inköp. Om en aktör köper in ett eget system liknande SOS Alarms eller polisens skulle det kosta cirka 300 miljoner, påpekar Jörgen Berggren. – Flera av dagens system är gamla och dyra att driva, underhålla och utveckla. Med ett gemensamt sys-
tem skulle aktörerna dela på kostnaderna. SOS Alarm och polisen betalar vardera årligen cirka 20 miljoner kronor för drift, och 15 miljoner var för systemutveckling, säger han. Även med en konservativ värdering av nyttorna med ett gemensamt system visar förstudiens analys att det betalar sig på cirka tio år även om endast polisen och SOS Alarm delar systemet, enligt Jörgen Berggren. I till exempel Finland arbetar polis, ambulans och räddningstjänster med ett gemensamt system i gemensamma larm- och ledningscentraler. Liknande görs i Nederländerna, Belgien, Tjeckien, Slovakien och USA.
Systemdjungeln 4 KC-POLIS: Används av polisen för ärendehantering, ledning och styrning av verksamheten. KC-polis har kopplingar dels mot polisens egna datasystem, dels mot till exempel bil- och körkortsregistret. Systemet har också en integrerad funktion för användning av telefoni och Rakelsystemet. 4 SOS ALARMS SYSTEM: Har i stort sett motsvarande funktioner som ovan, men kan också förmedla larm och information till olika samhällsorgan. 4 MSB:S SYSTEM WIS OCH LUPP: Används mellan olika aktörer inom räddningstjänsten och länsstyrelsen. Lupp används för ledning och uppföljning av räddningsinsatser och är i första hand utvecklat för kommunal räddningstjänst. Lupp kan kommunicera med WIS, SOS Alarm och Rakel-positionering, och används främst vid stabsverksamhet under större händelser. WIS ska underlätta delning av information mellan aktörerna i krishanteringssystemet för att skapa en gemensam lägesuppfattning. MSB:s system används inte för informationsdelning mellan polis, ambulans och räddningstjänst – därför måste aktörerna parallellt arbeta i två system.
Räddningsinsatsen vid Rindöolyckan 2006, där två personer avled när de gick igenom isen, är ett exempel på en insats som hade kunnat fungera mer effektivt.
FOTO: HENRIK TRYGG/JOHNÉR
FOTO: ISTOCK PHOTO, VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNST, TT NYHETSBYRÅN, SOS ALARM
”Problemet är att det inte går att överföra information mellan de olika systemen, vilket medför att utrycknings- och insatstiderna blir längre.”
SOS 21
14SOSK1_utveckling_ledningssytem_9025.indd 21
2014-02-04 13:03:31
insats sjöräddning
Enklare sjöräddning med nya rutiner
En olycka inträffar på vatten. Men befinner sig den nödställda på statligt eller kommunalt vatten? Vem ska larmas, statlig eller kommunal räddningstjänst? Sedan juni 2013 behöver inte SOS-operatören ägna kraft åt denna fråga längre utan kan fokusera på att snabbt få ut resurser för att rädda den nödställda. Text: Cecilia Vinell
Illustration: Kjell Thorsson
Gränsen mellan statligt och kommunalt vatten är ofta svår att avgöra. Särskilt när gränsen går vid en specifik bro eller brygga. Gränsdragningen vid en vik kan gå intill en brygga där vattnet på ena sidan är statligt ansvarsområde och på den andra sidan kommunalt. För den vanliga badgästen spelar detta ingen roll. Det är först när en incident inträffar som detta hittills har varit avgörande. Tidigare var SOSoperatören tvungen att direkt under samtalet avgöra vem som skulle larmas: statlig eller kommunal räddningstjänst? Det gjorde att det kunde ta onödigt lång tid om fel resurser larmats ut och man i ett senare skede tvingades be den andra parten att ta över. Men sedan juni 2013 behöver inte SOS-operatören ägna tid åt att utreda detta. Nu larmas istället både kommunal räddningstjänst och Sjö- och flygräddningscentralen JRCC (Joint Rescue Coordination Center), som har ansvar för statligt vatten, parallellt. Vem som är
Foto: Hans Berggren/Johnér
räddningsledare, ansvarig för räddningsinsatsen, för händelsen avgörs i ett senare skede när resurserna är utlarmade. En person som har varit initierande för den här förändringen är Stefan Hermansson på Räddningstjänsten Storgöteborg, den organisation som ansvarar för de kommunala räddningsresurserna. – Den här förändringen är väldigt positiv. Nu får vi vara med från början båda två. Både JRCC och kommunal räddningstjänst är med och lyssnar på nödsamtalet och hjälper varandra, säger han. Han berättar att det hade funnits funderingar på nya rutiner under en längre tid, men att det var ett par konkreta händelser som fick honom att aktivt arbeta för en förändring. – Vi från kommunalt håll tyckte att vi alltid per automatik borde vara med även vid incidenter på statligt vatten. Vid allvarliga händelser är varje sekund avgörande och ibland kunde det dröja flera minuter innan vi larmades. Det blev
en orimlig situation för de drabbade. JRCC kan larma ut resurser som exempelvis sjöräddningshelikopter, kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet, militära enheter och fritidsbåtar.
Syftet med förändringen har varit att förkorta larmkedjan, det vill säga att snabbare kunna hjälpa nödställda. Nu kan statliga resurser hjälpa till på kommunalt vatten och kommunal räddningstjänst på statligt snabbare än förut. I framtiden ser Gunnar Neselius, regionansvarig inom SOS Alarms affärsområde Räddning, att man kan ta ytterligare ett steg. – Vi skulle till exempel kunna ta hjälp av allmänheten i större utsträckning och larma privatpersoner som befinner sig i närheten via sms. Det kan vara personer med dykkunskaper eller liknande, på samma sätt som i dag sker med personer med utbildning i hjärtlungräddning, säger han.
22 SOS
14SOSK1_insats_statligt_vatten_9029.indd 22
2014-02-04 13:03:35
Exempel på hur ett nödsamtal hanteras vid parallell hantering, det vill säga att både JRCC och kommunal räddningstjänst är med från början av samtalet och får samma information. Det här fallet inträffade i augusti 2013 då en kvinna simmade ut vid en vik i Mälaren mitt i natten. Hennes vänner såg henne inte komma tillbaka och ringde SOS Alarm.
1 00:39:29 112-anrop till SOS Alarm om att en kvinna har simmat ut i vattnet vid Sigtuna och inte kommit tillbaka. Samtalet besvaras på två sekunder och mobilpositioneras.
2 00:39:51 Räddningsåtgörare (som larmar kommunala räddningsresurser), ambulansdirigent och JRCC (som larmar statliga resurser) kopplas in i samtalet och medlyssnar. Eftersom de får samma information från början kan de lättare samverka i senare skede.
VEMS VATTEN? Sveriges vatten delas in i kommunalt respektive statligt vatten och olika aktörer ansvarar för de olika områdena. Riktlinjerna är att hamnar, insjöar och vattendrag är kommunalt vatten. Övrigt vatten inklusive Vänern, Vättern och Mälaren är statligt. Exakt var gränsen går kan dock vara svår att avgöra direkt vid ett nödanrop, då den ibland kan gå vid en specifik bro eller brygga.
3 00:41:36 Första kommunala räddningsresurs larmas. Under samtalet skickar de olika medlyssnande aktörerna ut nödvändiga resurser till platsen. Totalt larmas sju kommunala räddningsresurser, ambulans och ambulanshelikopter, SAR-helikopter (search and rescue), SSRS-båt (Svenska Sjöräddningssällskapet) och polis. Händelsen slutade ock lyckligt och kvinnan lyckades självmant ta sig in till land igen.
SOS 23
14SOSK1_insats_statligt_vatten_9029.indd 23
2014-02-04 13:03:41
utveckling återkoppling
Stroke vanligaste felbedömningen
Genom ÅSA-projektet vill man se hur väl SOS-operatörernas och ambulanspersonalens bedömning av hjälpsökandes vårdbehov stämmer överens. Målet är att få en så träffsäker bedömning och prioritering av ambulans som möjligt. Text: Sara Bergqvist
Illustration: Cecilia Petttersson
Strokefallen är de som ftast feldiagnosticeras i larmsam o tal till SOS Alarm. Det framgår av projektet ÅSAII som just avslutats. – Projektet är extra intressant ur forskningssynpunkt, eftersom det inte finns några liknande studier på andra håll i världen. På sikt hop pas vi att uppgifterna ska kunna användas både för att utveckla SOS Alarms medicinska index, som ligger till grund för vårdbedöm ningen, och för att ge larmopera törerna individuell återkoppling, säger Katarina Bohm, projektle dare och forskare på Karolinska institutet, som tillsammans med SOS Alarm, Tucap, Ambualarm
och ambulanssjukvården i Södra Älvsborg ligger bakom delprojektet ÅSA II. ÅSA är en förkortning av Åter koppling SOS Alarm Ambulans. I praktiken har ambulanspersonalen på fyra stationer fått i uppdrag att registrera prioritering och sin be dömning av patientens tillstånd, innan behandlingen påbörjats. Registreringen har skett via de egna Rakelterminalerna. – Vår Rakelexpert tog fram en meny som baserades på de färger vi använder för prioritering samt koder för olika tillstånd. För oss var det viktigt att kunna använda befintlig utrustning, så att man
inte skulle behöva lära sig ytterli gare en teknisk pryl, säger Pontus Rotter, verksamhetsutvecklare på Ambualarm, som ansvarar för Väst ra Götalandsregionens avtal för ambulansalarmering och som varit med och utformat projektet. Uppgifterna från ambulansper sonalen har sedan kunnat jämföras med larmoperatörernas bedöm ning. Dessa har även fått ange om ärendet varit svårbedömt och i så fall varför. Charlotte Andersson, SOS-sjuksköterska som deltagit i projektet, upplever det som mycket positivt. – På så sätt får vi möjlighet att förklara om det är svårt att göra en
24 SOS
14SOSK1_utveckling_asa2_9027.indd 24
2014-02-04 13:03:43
Om ÅSA-projektet 4Å SA står för Återkoppling SOS
I ÅSA II jämfördes SOS Alarms och ambulanspersonalens bedömning. Projektet är tänkt att utveckla SOS Alarms medicinska index.
korrekt prioritering, till exempel på grund av språksvårigheter, att personen som ringer är berusad eller ringer i andra hand. Det gör att vi får bättre möjlighet att förbereda ambulanspersonalen på vad som väntar, säger hon.
För närvarande bearbetas insamlad data från projektet. – Vi har valt ut de fem vanligaste tillstånden och jämfört skillnader i bedömningen. Det vi sett hittills är att de största avvikelserna rör strokefallen. Därför kommer en av våra doktorander att arbeta med det i ett separat projekt, berättar Katarina Bohm.
Parallellt med rapportskrivandet förbereds nu nästa fas i projektet, ÅSA III. Tanken är att gå ett steg längre och ge SOS-operatörerna individuell återkoppling på vårdbedömning och prioritering. – Målet är att SOS-operatören ska kunna ta fram ambulanspersonalens bedömning i datorn, för att få värdefull feedback som bidrar till lärande. Förhoppningen är att hela systemet ska vara färdigutvecklat under 2014, så att alla landsting som önskar kan implementera det i sin ambulanssjukvård, säger Katarina Bohm.
Alarm Ambulans. Projektet började med ett avgränsat forskningsprojekt, ÅSA I, i Stockholms län under 2007−2009. 4 I ÅSA II, som pågått under 2013 i Västra Götaland, har man samlat in data som jämför SOS Alarms och ambulanssjukvårdens bedömning av diagnos och prioritering. Studier pågår nu för att jämföra data och dra slutsatser om skillnader. Projektet är ett samarbete mellan SOS Alarm, Karolinska institutet, Tucap, Ambualarm och Ambulanssjukvården i Södra Älvsborg (ambulansstationerna i Alingsås, Herrljunga, Lerum och Vårgårda). 4 I ÅSA III, som börjar under 2014, kommer man att gå ett steg längre och ge individuell återkoppling till de SOS-operatörer och SOS-sjuksköterskor som deltar i projektet. Systemet beräknas vara färdigutvecklat under senare delen av 2014 och erbjuds till alla landsting.
Ordlista Triagesystem: System för att sortera och prioritera patienter. Ordet kommer från franskans trier som betyder sortera. Retts står för Rapid Emergency Triage and Treatment System och är ambulanssjukvårdens triagesystem. Använder färgkoderna röd, orange, gul, grön och blå för att gradera prioritet, där röd är mest akut. Medicinskt index är SOS Alarms triagesystem. Systemet baseras på siffror, där prio 1 står för akut livshotande symtom, prio 2 för akut men ej livshotande symtom, prio 3 för övriga och prio 4 för liggande sjuktransport. Prio 1 motsvaras av röd och orange inom ambulanssjukvården. Ambualarm är Västra Götalandsregionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering. Tucap står för Tekniskt UtvecklingsCenter Ambulans- och Prehospital sjukvård och är ett samarbete mellan SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och Lindholmen Science Park.
SOS 25
14SOSK1_utveckling_asa2_9027.indd 25
2014-02-04 13:03:46
14SOSK1_annons_9026.indd 26
2014-02-04 13:03:48
Fråga SOS Alarm SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten och kunder. Här presenterar vi några ur skörden. Har du en fråga till kundsupporten? Gå in på sosalarm.se/kontakt
Larma utan att höra?
Hur kan döva larma 112? Finns det någon specialtjänst? Ylva
Varför 116 000 ?
Varför tar man fram ytterligare ett larmnummer, för försvunna barn? Lars
Det finns flera sätt att nå 112 som funktionshindrad. Man kan använda någon av de förmedlingstjänster som finns, till exempel bildtelefoni.net, texttelefoni.se eller Teletal. Man kan också nå 112 direkt via texttelefoni och kommunicera direkt med en SOS-operatör. För döva, hörsel- eller talskadade finns även möjlighet att sms:a till 112, men det kräver att man först registrerar sin telefon via SOS Alarms hemsida.
ILLUSTRATIONER: CECILIA PETTERSSON OCH ISTOCKPHOTO
Numret som är till för att anmäla försvunna barn, 116 000, ska enligt ett EU-beslut kunna användas inom hela EU. Så också i Sverige, även om vi har en mycket väl fungerande 112-tjänst där man redan i dag kan få hjälp när ett barn har försvunnit. Många andra länder har flera olika nödnummer och det är inte alltid lika lätt att hitta vart man ska ringa för att få hjälp. SOS Alarm har fått regeringens uppdrag att sköta samtal till 116 000. Vi föredrar dock fortfarande att 112 används i akuta situationer rörande försvunna barn.
Larmapp som positionerar Det borde finnas en mobilapp som gör att man direkt kan positioneras när man larmar 112. Kan inte SOS Alarm ta fram en sådan? Erland
SOS Alarm får många frågor om att ta fram appar. Det är viktigt att ta fram lösningar som möter alla våra säkerhetskrav och därför är detta en process som tar tid. Vi har påbörjat tester av en positioneringslösning som inte kräver att man först installerar en app.
VMA i alla kanaler
Vad betyder det när man hänvisar till att ”lyssna på radion” vid ett Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA? Bryts all radio i samband med ett VMA? Per
Kort förklarat så finns det olika typer av VMA. Dels Varningsmeddelande som sänds någon gång per år. Det sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Det sänds då i alla Sveriges Radios FM-kanaler, i reklamradion samt med en skylt i tv-kanaler. Det ska upprepas var femte minut tills det meddelas att faran är över. Sedan finns det Informationsmeddelande som ska sändas snarast för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom och miljö. De sänds också i ovan nämnda radio- och tv-kanaler men upprepas endast i P4 var 10−15 minut tills det meddelas att faran är över. SOS 27
14SOSK1_fraga_sos_9016.indd 27
2014-02-04 13:03:52
Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm
POSTTIDNING B
w
Årtalet: 1974
Snörbord på första centralen Sveriges första SOS-central invigdes 7 januari 1974. Centralen hade tolv operatörer med bakgrund från bland annat Televerket. En av operatörerna var Bosse Wiklund som fortfarande jobbar kvar på SOS Alarm. – Jag har ju varit med sedan snörbordens tid och sedan vi började här i Västerås i liten skala 1974. Då satt vi med öppet fönster och hörde ljuden från staden utanför. Det är lite skillnad mot den säkerhet vi har runt verksamheten i dag, säger han. SOS-centralen rymdes i en personalbostad i gamla brandstationen på Kopparbergsvägen i Västerås. I december 1974 startade den andra SOS-centralen, den här gången i Falköping. Därefter öppnades flera centraler varje år fram till 1987 då den sista slog upp sina portar i Visby. Text: Alessia Wistén
Gunilla Rognestedt tar emot samtal på SOS-centralen i Västerås.
14SOSK1_artalet_1974_9015.indd 28
2014-02-04 13:03:57