SO S
En tidning från SOS Alarm··· Nr 4 2013
Frivilliga
krafter LEDER RÄTT
Så får du in mobilen i Rakel Allt fler kräver ambulans På nätet mobbas barn dygnet runt’ Kattis Ahlström
13SOSK4_omslag_8487.indd 1
2013-11-22 15:55:04
SO S
Innehåll nr 4 2013
Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt
Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita 2013 Omslaget: Missing peoples Stockholmsavdelning söker av terrängen. Foto: Tobias Ohls Nästa nummer av SOS kommer ut i mars 2014. Citera oss gärna, men ange alltid källan.
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.
Frivilli gorga nisatio ha r f å t t en allt vik nerna i t ak t tigar med a t t förs e roll kr ym va r e t per. S ID A N 10
.
04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont 07 Alarm! Jourhavande präst är sista räddningen för många, enligt Monica Eckerdal 08 Insats Obama tvingade utryckningsfordonen på andra vägar 10 Fokus Polis och räddningstjänst är beroende av frivilligorganisationernas arbete 14 Profilen Kattis Ahlström ger utsatta barn rätt
2o Utveckling Så når du vanliga telefoner genom Rakel 22 Effekt Färre felaktiga nödsamtal är ändå på tok för många 24 Utveckling Så ska räddningsresurserna hanteras mer effektivt 27 Fråga SOS Alarm Om när man ska ringa 11313, portkoder och SOS-appar 28 Årtalet: 1979 Allt hänger på håret när kungen kommer på besök
FOTO: GETTYIMAGES
För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se
17 Effekt Ny utredning: ambulansuppdragen ökar dramatiskt
2 SOS
13SOSK4_ledare_tre_fragor_8489.indd 2
2013-11-22 09:36:43
FOTO: TOBIAS OHLS
FOTO: SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
Intro
FOTO: GETTYIMAGES
”Hur bidrar jag till ett bättre samhälle?” ”Det finns en enorm kra och vilja att göra saker bättre här och det blir jag genuint glad av.” Så beskriver det här numrets profil, Kattis Ahlström, sina medarbetare på BRIS och så skulle jag mycket väl kunna beskriva mina egna medarbetare. Sverige har ett stort antal frivilligorganisationer och många engagerade samhällsmedborgare. Det är tack vare dessa som mycket i vårt samhälle fungerar. Några exempel är hjälporganisationer av olika slag, ideella föreningar som stärker unga eller skapar en viktig gemenskap och social trygghet för våra äldre. Många frivilligarbetare utför arbeten som kan rädda liv. I detta årets sista nummer belyser vi därför det frivilliga Sverige. Kanske kan vi alla ställa oss frågan ”Hur bidrar jag till ett bättre samhälle?”. Alla gör vi nog något, kanske utan att vara medvetna om det. God jul och gott nytt år!
Johan Hedensiö vd SOS Alarm
3 frågor till ... … Noemi Katzenberg Berger, projektledare för Sveriges landsting och regioners nationella strokekampanj som sedan 2011 har lärt svenskarna att se och upptäcka tecken på stroke och vikten av att ringa 112 vid misstanke om stroke. Under hösten är det stor final för kampanjen med reklamfilmer i tv och en roadshow genom Sverige. Vad går kampanjen ut på?
– Syftet med kampanjen är att informera allmänheten om symptomen på stroke genom det så kallade akut-testet. Genom att be en person att utföra några enkla handlingar kan du snabbt avgöra om han eller hon har fått en stroke. Misstänker du stroke ska du genast ringa 112, ju fortare behandling sätts in desto mindre blir skadorna. I dag känner drygt hälften av svenskarna till akut-testet. Hur har ni lyckats nå ut med ert budskap?
– Vi har haft tydliga mål med kampanjen och hela tiden utvärderat hur vi uppnår vårt syfte. Kampanjens totala längd är tre år. Det första året var målet att nå en stor
kännedom kring akut-testet och det uppnådde vi genom tv-reklam och annonser i dagstidningar. Under 2012 jobbade vi först mot företag och organisationer med budskapet att en person drabbas av stroke var sjuttonde minut och att det kan drabba din kollega. Efter det satsade vi på att nå ut genom idrottsrörelsen för att på så sätt informera bland annat målgruppen unga män – där kännedomen om stroke visade sig vara sämst. Vi jobbar även mycket i sociala medier. Vet ni om kampanjen räddat liv?
– Ja, hittills har vi räddat minst 60 liv. Det innebär att vi redan nu har tagit hem kostnaderna för kampanjen eftersom dessa människor kan leva ett normalt liv, återgå i arbetslivet och klara sig själva. Text: Alessia Wistén SOS 3
13SOSK4_ledare_tre_fragor_8489.indd 3
2013-11-22 09:36:47
signaler
”Nollvisionen är redan uppnådd – för alla som kör en modern bil, är bältade, nyktra och kör på mötesfri väg.” ILLUSTRATION: CECILIA PETTERSSON
Staffan Widlert,Transportstyrelsen på Tylösandsseminiariet om att den mänskliga faktorn är den största trafikfaran.
Ring 116 000 för försvunna barn SOS Alarm har fått i uppdrag av regeringen att inrätta ett särskilt journummer för försvunna barn. Det nya numret, 116 000, är gemensamt för hela EU. – SOS Alarm har redan i dag en viktig samhällsfunktion i och med nödnumret 112. Antalet samtal till socialjour uppgick förra året till cirka 16 000, vilket är en indikation på att ett journummer för försvunna barn behövs. Vi är
stolta över att ha fått uppdraget, säger Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm. Journumret för försvunna barn kommer att införas i december 2013. Till en början kommer numret att hanteras av två SOS-centraler, på likartat sätt som samtal via nödnumret 112.
HJÄRTSÄKERT PÅ CENTRALERNA SOS Alarm investerar i att öka hjärtsäkerheten hos sina medarbetare. Fram till i vår ska samtliga 900 medarbetare få vidareutbildning i hjärt-lungräddning och användning av hjärtstartare. Insatsen leder till att SOS Alarm får Hjärt-Lungfondens kvalitetsstämpel Hjärtsäker zon. – Det är positivt att SOS Alarm fördjupar sitt engagemang för ett hjärtsäkert Sverige. Om fler utbildar sin personal i hjärt-
lungräddning och installerar hjärtstartare kan vi rädda liv vid plötsligt hjärtstopp, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Plötsligt hjärtstopp drabbar 10 000 personer i Sverige varje år. I nuläget överlever endast 500 av dessa personer men om behandling med hjärtstartare sker inom tre minuter är överlevnadschansen 75 procent.
4 SOS
13SOSK4_signaler_8490.indd 4
2013-11-25 11:39:18
ILLUSTRATION: CECILIA PETTERSSON
Full koll på uppdragen Med SOS Alarms nya tjänst Väntande uppdrag får ambulanschefer och andra ansvariga full koll på sin verksamhet. Det är en webbaserad tjänst som ger en spegelbild av de uppdrag som väntar hos SOS Alarms operatörer. När ambulanschefer i dag ska följa sin verksamhet har de endast tillgång till en webbaserad karta med ambulansresurser. Där kan de se vilka ambulansresurser som är lediga, vilka som är på väg till patient, vilka som är framme och lastar, samt ambulanser på väg till sjukhus. Däremot har de hittills inte kunnat se väntande uppdrag, det vill säga de uppdrag som SOS-operatörerna ännu inte aktiverat. Den största vinsten med den nya tjänsten är att ambulanschefen hela tiden kan följa sin verksamhet.
ALLA PÅ RAKEL Samtliga kommunala räddningstjänster har nu infört Rakel som ordinarie kommunikationssystem.
JOBBA PÅ SOS ALARM Under hösten har SOS Alarm arbetat intensivt med rekrytering av nya medarbetare. Genom kampanjer i sociala medier, närvaro vid jobbmässor och riktad information hoppas SOS Alarm hitta fler som vill arbeta för ett tryggare samhälle. – Vi letar alltid efter duktiga, engagerade personer som vill jobba hos oss. De senaste månaderna har vi också fått fler uppdrag från bland annat ”fyrklöverlandstingen”, vilket förstås är väldigt positivt och gör att vi behöver förstärka personalstyrkan, säger Jenny Ångström, chef HR Partner, SOS Alarm. Lediga tjänster finns samlade på sosalarm.se/jobb
Operatörer utbildas i självmordsprevention Det har länge funnits ett behov av att utbilda SOS Alarms operatörer i att hantera människor som är självmordsbenägna. I höstas fick SOS Alarm bidrag från Socialdepartementet och NASP för att utbilda instruktörer som i sin tur kommer att undervisa operatörer i AOSP (akut omhändertagande av självmordsbenägen person). Utbildningen ska stärka operatörerna i samtal med inringare som pratar om självmord.
SOS 5
13SOSK4_signaler_8490.indd 5
2013-11-22 09:36:55
signaler
1 300
bränder startar i eldstäder varje år, enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Eldstaden orsakar 43 procent av alla husbränder och är därmed den vanligaste orsaken till brand i hus.
Höga hus, höga risker Det byggs allt fler skyskrapor och de växande storstäderna tävlar om att bygga de högsta husen. Ett sådant exempel är Tellus Tower vid Telefonplan i Stockholm som beräknas bli norra Europas högsta bostadshus när det står färdigt. Men höghusbyggen ställer också stora krav på genomtänkt och särskilt testat brandskydd. Barriärsystem för fasader, brandtåligt byggnadsmaterial, brandsäkra hissar samt flera energi- och vattenkällor är några saker som kan förhindra bränders spridning och säkra utrymningen av höghus. Källa: Brandsäkert.se
Tryggare kan ingen vara För en relativt låg kostnad kan företag öka tryggheten för sina medarbetare. Personer på utsatta positioner och i riskfylld verksamhet som exempelvis ensamarbetare, skogsarbetare och socialarbetare kan med SOS Alarms personlarm snabbt få hjälp i en nödsituation. Med ett tryck på larmknappen skickar den nödställda information till SOS Alarm om namn, arbetsgivare, var han eller hon befinner sig och vilken hjälp som ska sättas in. På så vis kan hjälp personal komma bättre förberedd. www.sosalarm.se/personlarm
6 SOS
13SOSK4_signaler_8490.indd 6
2013-11-22 09:36:58
Alarm!
Kränkande att lämna de svagaste utan stöd
Baksidan på mjölkpaketen är en idealisk yta för att lära svenskarna det nya informationsnumret 113 13. Så här såg Norrmejeriers kartonger ut i somras.
Talande brandlarm utrymmer bäst Brandlarmet tjuter men ingen rör sig mot nödutgångarna. Forskning visar att detta vanliga scenario beror på att de flesta väntar på att få mer information innan de utrymmer. För en effektiv utrymning behöver brandlarmet därför kompletteras med ett talat meddelande som informerar om vad som har hänt och vad som ska göras. – Nyckelordet är brand. Det behöver finnas med i ett talat meddelande för att folk ska förstå och ta till sig informationen. Om orsaken inte är tydlig börjar personer ibland leta efter den i stället för att utrymma, säger Daniel Nilsson, forskare vid Brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola. Så genomförs en effektiv brandutrymning: 1. Påkalla uppmärksamheten. 2. Säg vad som har hänt. 3. Säg vad som ska göras.
Alarmeringstjänstutredningen föreslår att göra nödnumret 112 till ett renodlat nummer för omedelbara insatser. Men utredningens definition av nöd är för snäv. Förslaget innebär att en ångestladdad situation eller en situation när man drabbats av en svår förlust inte definieras som nöd. Det är ett närmast provocerande förhållningssätt som jag inte ställer mig bakom. Behovet av samtalsstöd är stort och den ökade ekonomiska och
”Många gravt deprimerade slår 112 som en sista utväg.” sociala utsattheten i samhället gör att efterfrågan ständigt växer. Under 2012 ringde 104 000 personer till Jourhavande präst. Under de senaste fem åren har antalet samtal ökat med hela 44 procent. 112 är det enda nummer som kan nås från alla telefoner – även om kontantkortet saknar pengar. Jourhavande präst har sedan länge varit tillgänglig via 112. Det innebär att även samhällets mest ekonomiskt utsatta kan få stöd hos Jourhavande präst. Om möjligheten att få samtalsstöd via 112 försvinner kommer färre personer få hjälp. De allra fattigaste, som inte har råd att söka annan hjälp och som kanske har Jourhavande präst som enda mänsklig kontakt under dagen, kommer inte att kunna nå verksamheten. Det är djupt kränkande att de som är allra
svagast och mest sårbara ska ställas utanför samhällets omsorg. Många gravt deprimerade slår 112 som en sista utväg. Suicidala tankar innefattas inte i den nya definitionen av nöd och suicidbenägna kommer därför hänvisas till ett nytt nummer som inte är kostnadsfritt. Utredningens förslag förutsätter att emotionellt pressade människor ska komma ihåg ett nytt telefonnummer och orka slå ett annat nummer när de redan har avvisats en gång. Det är att motverka samhällets nollvision för suicid. SOS Alarm har prisbelönats som Europas bästa 112-tjänst, bland annat för verksamhetens bredd och kundperspektiv. Sverige har positionerat sig som ett föregångsland genom att som enda europeiskt land erbjuda möjligheten till samtalsstöd via 112-numret. Det vore synd om vi skulle tappa den positionen nu. Svenska kyrkan är även fortsättningsvis beredd att erbjuda Jourhavande präst som en samhällstjänst. Via egna kanaler kan kyrkan inte erbjuda den kostnadsfrihet som det innebär att kunna nå tjänsten via 112. Därför är det nödvändigt att det också i fortsättningen är möjligt att nå kris- och samtalsstöd via 112. MONICA ECKERDAL Nationell samordnare för Jourhavande präst
SOS 7
13SOSK4_signaler_8490.indd 7
2013-11-22 11:16:27
insats förbi avspärrningarna
Kronprinsessans bröllop i juni 2010 var genrepet. Barack Obamas kortege genom Stockholm några år senare var examensprovet. Stockholms ambulanser och räddningstjänst kommer fram även när staden till stora delar är avspärrad.
Hjälpen når fram
i avspärrad stad
Text: Eriq Agélii Foto: Henrik Montgomery/TT, Hans Svensson/Folio
Det är en utmaning stor nog att dirigera ambulanser och räddningstjänst i storstädernas rusningstrafik. Om halva staden och de största trafiklederna dessutom är blockerade krävs minutiös planering och samarbete mellan många aktörer. När USA:s president Barack Obama med bara ett par veckors varsel annonserade att han planerade att besöka Stockholm 4−5 september i år satte ett säkerhetspådrag av aldrig tidigare skådad omfattning igång runt om i huvudstaden. USA klassar Sverige som ett högriskland efter morden på Olof
Palme och Anna Lind. Den amerikanska säkerhetstjänsten ställde därför extra höga krav på säkerheten runt presidentens besök.
Barack Obamas kortege, från Arlanda in till Stockholm och en handfull adresser, bestod av 40 fordon med bland annat amerikanska agenter och poliser, uppbackade av 2 000 svenska kollegor. E4:an in mot Stockholm och stora delar av centrala staden spärrades av för all trafik. Samtidigt skulle räddningstjänst och ambulanstrafik kunna komma fram, både vid eventuella attentat och mer vardagliga händelser.
8 SOS
13SOSK4_insats_obama_8491.indd 8
2013-11-22 09:37:05
Inte ens ambulanser får passera polisavspärrningar vid till exempel statsbesök. Planering är en nyckel för att nå fram med hjälpresurser.
”Polis skulle skickats med i ambulansen för att garantera säkerheten.” Mona Bergström Ling
Presidentens säkerhet skulle inte få försena transporten av till exempel en hjärtsjuk patient. Sedan 2007 har samhällets krisberedskapsaktörer samövat för liknande större händelser i Stockholm. − Vi har inte satts på allvarligt prov, men har upparbetad metodik, kontaktvägar och system för inkallelser som finmejslats under åren för att hantera sådana här händelser, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare för 112 och krisberedskap på SOS Alarm. Inför EU-toppmötet 2009 och kronprinsessans bröllop 2010 var
upplägget i stort sett detsamma som inför Barack Obamas besök. Länsstyrelsen sammankallar bland annat polisen, Trafikverket, räddningstjänsten, SOS Alarm, landstinget och kommunerna till samverkansmöten på både strategisk och operativ nivå. Ambulanser och räddningstjänstfordon placeras ut på strategiska platser runt om i Stockholms län och får bara passera avspärrningarna på vissa angivna platser.
Men sekretessen runt presidentkortegens vägval var mer rigorös än tidigare. SOS Alarm fick först kvällen före veta vilka vägar som skulle spärras av och vilka infartspunkter ambulans och räddningstjänst skulle kunna ta för att passera avspärrningarna. − Om vi hade behövt dirigera en prio 1-ambulans genom avspärrningarna skulle polis skickats med
för att garantera säkerheten, säger Mona Bergström Ling, verksamhetsutvecklare på SOS Alarm. Hon menar dock att det i praktiken inte innebär så stor skillnad från hur ambulansdirigeringen normalt fungerar. Exempelvis leder en stor olycka på motorväg också till avspärrningar. − Vi tänker alternativa vägar även i vardagen, säger hon. Liksom vid flera andra större riskevenemang hade SOS Alarm och räddningstjänsten personal placerad på polisens ledningscentral för att snabbt kunna förmedla behov vid utryckningar. Björn Skoglund menar att samarbetsmetoderna kommer att bli mer vardagliga i nästa steg, när den nya samverkanscentralen i Stockholm invigs där bland andra polis, räddningstjänst och SOS Alarm kommer att dela lokaler. SOS 9
13SOSK4_insats_obama_8491.indd 9
2013-11-22 09:37:08
10 SOS
13SOSK4_fokus_frivilliga_sverige_8494.indd 10
2013-11-22 09:37:14
fokus frivilligsamhället När den allmänna värnplikten togs bort förlorade polis och räddningstjänst viktiga resurser att ta till i kris. Nu måste hjälpen sökas på annat håll. Vi har pratat med några av alla de svenskar som lägger sin kraft på att bistå andra – helt frivilligt.
De frivilliga
Missing people Sweden är en relativt ung frivilligorganisation som gör stor nytta i att spåra upp försvunna personer.
Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Anders Ylander TT, Tobias Ohls
tar upp spåret
57 timmar. Så lång tid hade det gått sedan den 91-åriga, dementa damen från Lund anmäldes försvunnen. Det var mitt i september och hela dagen hade frivilliga, under ledning av organisationen Missing people Sweden, letat efter henne utan framgång. Nu var det eftermiddag och klockan fortsatte obönhörligen att ticka. De sökande visste också att en människa i genomsnitt klarar sig högst tre dagar utan vätska. Av erfarenhet har frivilligorganisationen lärt sig att även dementa människor kan vara pigga i benen och ta sig långt, men att de ofta går i cirklar. Därför bestämde man sig för att söka igenom samma område som man letat i på förmiddagen, en gång till. – Jag minns det så väl. När Missing people hittade henne sa hon glatt: ”Å, vad roligt att se er! Har ni en kopp kaffe att bjuda på?”, säger Kenneth Söderlund, operativ chef för Missing people. Han beskriver sig själv som en pigg pensionär med stor erfarenhet av ledarskaps- och organisationsfrågor. Han är en av alla de frivilliga som vill hjälpa när samhällets resurser inte räcker till. – Det jag främst tillför är min erfarenhet av ledarskapsfrågor. Det behövs i en organisation med hög ambitionsnivå och som växer snabbt. Missing people är långt ifrån den enda frivilligorganisationen i Sverige som stöttar polis, ambulans och räddningstjänst. En hjälpande hand SOS 11
13SOSK4_fokus_frivilliga_sverige_8494.indd 11
2013-11-22 15:55:16
fokus frivilligsamhället rbjuds från många håll: Sjörädde ningssällskapet, Sveriges frivilliga brandkårer och första-hjälpen-liv räddare som sammankallas med hjälp av sms, är andra exempel. Behovet av organiserad hjälp har ökat sedan den allmänna värnplikten avskaffades 2010. Plötsligt fanns det inte längre stora förband att ta hjälp av vid till exempel skallgång eller översvämningar. Men folk fortsätter att gå vilse i skogen och naturen utmanar oss kontinuerligt. I Sverige anmäls 7 000 saknade om året.
Varje myndighet är själv ansvarig för att inventera vilka frivilligresurser de kan ta hjälp av. En som har erfarenhet av detta är Anders Karlsson, närpolischef i Ljungby i Kronobergs län. – Vi har försvinnanden varje vecka. Vi är beroende av frivillig insatser. Sverige är ett land med mycket skog och vatten, så vi skulle aldrig klara oss själva. Anders Karlsson och hans kollegor tar därför regelbundet hjälp av Missing people, orienterings- och kennelklubbar, Sjöräddningen och frivilligresurserna inom Försvarets motorcykelklubb. – De kan hjälpa oss att söka av stora områden på kort tid. Samtidigt finns det fall när vi inte kan ta hjälp av frivilligresurser eftersom situationen bedöms vara för farlig, säger han och ger stormen Gudrun 2005 som exempel. – I inledningsfasen var det för farligt att släppa ut frivilliga, vi ville inte riskera att få ännu fler försvunna. Till skillnad från andra länder finns det ingen officiell samordning av Sveriges frivilligresurser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har uppdraget att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser, men ansvaret för att organisera frivilligresurser ligger hos den för krisen ansvariga myndigheten. Så hur ska man snabbt få kontakt med rätt person vid rätt tidpunkt när en olycka inträffar? Hur organiserar man spontanfrivilliga så att deras kompetens kommer till störst nytta när något händer? Och hur
” Jag är imponerad av vad människor förmår när det väl gäller.” Anders M Johansson
kan man få fler att höja sin egen kompetens så att de kan klara sig själva i högre utsträckning när olyckan är framme? En som dagligen funderar kring dessa frågor är Anders M Johansson. Som generalsekreterare på Civilförsvarsförbundet leder han arbetet med att öka den svenska kunskapen och beredskapen – både i vardagen och vid kriser. – Vi lever med utmaningen att ingen av oss kan veta vad nästa stora händelse är och det är just därför alla behöver skapa sig en generell krishanteringsförmåga. Som individ har du ett eget ansvar för att kunna ta hand om dig och dina närmaste om något händer, men i Sverige är inte den skyldigheten klart uttalad, säger Anders M Johansson. Han argumenterar för att varje vuxen medborgare ska göra en personlig risk- och sårbarhetsanalys. – Har du till exempel en radio med batteri hemma? Information är en av de viktigaste faktorerna vid en kris, det kan fungera som en positiv kraft, men då måste du kunna få tillgång till den även vid ett elavbrott. För Anders M Johansson är det inte en fråga om att samhället avsäger sig sitt ansvar, utan att de gemensamma resurserna ska användas på bästa sätt. – Det finns så mycket värdefulla resurser i vårt samhälle, utmaningen är att hålla koll på var de finns och hur de kan samverka. Att man inte ser saker som verkande i enskilda stuprör utan i ett större sammanhang.
Civilförsvarsförbundet bidrar bland annat med att genom sina frivilliga resursgrupper skapa en organisation som tar tillvara på de spontana resurser som kliver fram när en olycka inträffat. Då är det
Missing people Swedens lokalavdelning Stockholms Län har h ittat flera saknade personer, både med lycklig och mindre lycklig utgång.
Kenneth Söderlund är operativ chef för Missing People.
viktigt att från officiellt håll redan sedan tidigare har underhållit kontakten med frivilligsamhället, enligt Anders M Johansson. – Jag har själv arbetat inom kommuner och vet att personer som känner engagemanget från kommunen i vardagen också har större förståelse när allt inte fungerar som det ska. Samtidigt är jag imponerad av vad människor faktisk förmår när det väl gäller. Alla kan dra sitt strå till stacken – oavsett om det är genom att larma 112 eller något så enkelt som att låta bli att vara i vägen när det skett en olycka.
12 SOS
13SOSK4_fokus_frivilliga_sverige_8494.indd 12
2013-11-22 09:37:22
Frivilligorganisationer i Sverige Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppdraget att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Men det är ansvariga myn digheter på lokal, regional eller na tionell nivå som själva tar hjälp av frivilligresurser vid en kris. Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom kris beredskapen och är en länk mellan lokala och regionala aktörer samt på nationell nivå. Om en händelse är så om fattande eller långdragen att resur serna ändå inte räcker till har MSB resurser framför allt i form av ut rustning. Till exempel vid skogs brand, översvämning, oljeutsläpp och kemikalieolyckor.
” Vi har försvinnanden varje vecka. Vi är beroende av frivilliginsatser.” Anders Karlsson
Civilförsvars förbundet
Saknade personer Missing people Sweden, MPS, uppstod som en avknoppning från en annan or ganisation 2012 och växer i snabb takt. Målet är att hjälpa anhöriga och polis när någon försvinner. MPS har team för skallgång, dykning samt sökhundar och fordon för att kunna återfinna försvunna personer. Organisationen siktar på att kunna mobilisera en skallgång inom sex tim mar efter en anmälan. Användningen av sociala medier är en av de främsta framgångsfaktorerna och gör att många saknade återfinns redan innan en skallgång arrangerats.
Här är några av alla de frivillig organisationer som samhället kan ta hjälp av: Förbundet Sveriges frivilligbrand kår Sjöräddningssällskapet SMS livräddare Civilförsvarsförbundet Missing people Sweden Sveriges bilkårers riksförbund Frivilliga automobilkårernas riks förbund Frivilliga flygkåren Frivilliga motorcykelkårernas riks förbund Frivilliga radioorganisationen Svenska blå stjärnan Sveriges civilförsvarsförbund Riksförbundet Sveriges lottakårer Svenska röda korset Svenska försvarsutbildnings förbundet Sjövärnskårernas riksförbund
Conny Grip på Missing people Sweden är specialutbildad i s pårning. Med staven mäter han steglängd.
Civilförsvarsförbundet är en frivillig organisation vars verksamhet utgår från tre huvudområden: utbilda, informera och hjälpa. Förbundet arrangerar kurser för att öka risk medvetande, informerar om säker het i vardagen och finns med som extra resurs vid olyckor och kriser i samhället. Civilförsvarsförbundet får uppdrag från statliga myndigheter, kommuner, landsting och organisa tioner. Förbundet samverkar också med en rad olika organisationer.
SOS 13
13SOSK4_fokus_frivilliga_sverige_8494.indd 13
2013-11-22 09:37:26
14 SOS
13SOSK4_profilen__kattis_ahlstr_m_8492.indd 14
2013-11-22 09:37:32
profilen Kattis Ahlström
För barnens rätt Omkring 30 000 barn kontaktar BRIS varje år. Och antalet ökar för varje år. Sedan september tas samtal, mejl och chatt emot av professionella, anställda kuratorer. Tidigare var det frivilliga som arbetade med att hjälpa barnen. En av de frivilliga var Kattis Ahlström. Hon är nu generalsekreterare för BRIS. Text: Ewa Thibaud Foto: Lena Koller
— Jag har alltid haft ett stort intresse för rättighetsfrågor och job bat ideellt vid sidan av, säger Kattis Ahlström snabbt, nästan lite i förbi gående, som om det var en själv klarhet att ägna sin fritid åt att svara i telefon när olyckliga barn ringer. Hon har ju inte varit direkt sysslo lös på jobbfronten. Vi minns henne som programledare för massor av TV-program. Under några år var hon chefredaktör för ICA-kuriren. När hon nu sitter som generalsekreterare för BRIS, Barnens rätt i samhället, så ger hon samma, snabba svar. – De frågade mig och jag funde rade lite. Det passade bra i livet just nu. Jag kände till BRIS och tyckte att det fanns många saker jag kunde göra för organisationen. Under det år som hon nu har varit på BRIS har organisationen gått ige nom stora förändringar. En digitali sering av telefonin innebär att de som svarar på barnens frågor kan växla mellan telefon, mejl och chatt – precis som barnen själva ofta gör. Omorganisationen har inneburit
Personligt Namn: Kattis Ahlström Ålder: 47 Familj: Sambo och två barn Bor: Nacka, utanför Stockholm. Fritid: ”Jobbet flyter ihop med fritiden, men jag spelar piano och mot min vilja har jag börjat spela golf.” Drivkraft: ”Att träffa inspirerande människor.”
en centralisering. Alla samtal kom mer nu in till huvudkontoret i Stockholm, där 18 anställda svarar. Tidigare besvarades samtalen ute i de fem regionerna. Regionkontoren finns kvar, men deras uppgifter har förändrats. Att skapa opinion,
Kattis Ahlström anser att det finns en enorm kraft i BRIS och vilja att göra saker bättre.
marknadsföring och kunskaps spridning får större fokus. – Dessutom får samtalen till BRIS allt allvarligare karaktär och då kan vi vara på plats och barnen kan möta samma personer om de ringer flera gånger. Alla samtal till BRIS är anonyma, men genom att komma överens om en tidpunkt när barnet ska ringa tillbaka får han eller hon tala med samma person och behöver då inte upprepa sin historia en gång till.
Fyra av fem som ringer till BRIS är flickor och statistiken visar att andelen samtal som handlar om psykisk ohälsa ökar. Till exempel har andelen samtal om självmord ökat med 17 procent under 2012. – Men det finns många fler led innan det kommer så långt som till samtal om självmord, som psykisk instabilitet, självskadebeteende och liknande. Vi upplever att karusellen snurrar snabbare och att allt fler barn hamnar mellan stolarna. Mobbning är ett annat område där samtalen blir fler. Och mobb ningen har förstärkts och fördjupats på grund av nätet, enligt Kattis Ahl ström. – På nätet mobbas barn dygnet runt, tidigare var hemmet en fredad zon, men så är det inte längre. BRIS har blivit synligare i debat ten under det gångna året, och det är definitivt en del av strategin. Dessutom, och inte minst, har tele fontiderna utökats och barn och vuxna kan nu ringa fram till klock an 22 varje dag. Varför inte dygnet runt? – Det kan bli verklighet så små SOS 15
13SOSK4_profilen__kattis_ahlstr_m_8492.indd 15
2013-11-22 09:37:34
profilen Kattis Ahlström
” Jag blir arg på alla som har åsikter utan att veta något, särskilt allt tyckande om barn. Jag vill ha forskning och fakta, inte bara en m assa antaganden.” ningom men kom ihåg att vi är en frivilligorganisation, inte en statlig myndighet som många tror, och vi har ingen skyldighet att ha öppet, utan gör vad vi kan med de pengar vi har, säger hon.
Vi sitter i BRIS ljusa konferensrum på Sveavägen i Stockholm. Kattis Ahlström svarar snabbt och effektivt på alla frågor, som den medievana person hon är. Hon har ju varit journalist. – Jag är fortfarande journalist, säger hon snabbt. Varifrån kommer ditt engagemang? – Jaa, jag vet inte. Det frågar alla, men jag har inget bra svar på det, säger hon, för första gången lite tveksam. − Jag bara har det. Vissa är intresserade av djur, jag är intresserad av samtal. Jag tycker om att intervjua, att prata med barn. – Sedan tror jag att alla som jobbar ideellt vill ge något tillbaka. Jag har haft sådan tur i mitt yrkesliv så jag tycker att jag vill göra det.
En länk för barnen BRIS verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Kärnan i BRIS verksamhet är BRIS 116 111, BRISmejlen och BRIS-chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd från en vuxen. 4 BRIS är organiserat med ett för bundskansli i Stockholm och region kontor i Göteborg, Malmö, Norrkö ping, Stockholm och Umeå. 4 Föreningen startades 1971 av Berit Hedeby och barnboksförfattaren Gunnel Linde. Den utlösande histori en var treåriga Maria, som misshand lats till döds av sin styvpappa och som upprörde hela Sverige. 4 Åtta av tio som ringer är flickor. Medel åldern är 14 år. De vanligaste samta len handlar om kamrater, skola och rädsla/oro.
Jag frågar henne om det finns en röd tråd i hennes yrkesliv, bland alla programledarjobb, intervjuer och chefredaktörsjobb. Hon säger att hon inte är mycket för ”röda trådar”. Ändå är kanske hennes engagemang just det, en röd tråd. – Man måste älska det man gör. Åren på Ica-kuriren är kanske undantaget, där var jag inte hundra procent engagerad. Men jag ville prova på ett nytt medium efter att ha jobbat länge inom både TV och radio. – Jag har väl olika sidor och vill hela tiden vara i rörelse. Jag har också en lekfull sida och har gjort en del sådana program på TV, ytliga kan en del säga. Men jag vill ha den sidan också och det finns plats för det. Hur är du som chef ? – Det är nog samma sak där, jag tror inte att jag har en särskild cementerad roll som chef. Den da-
gen jag slår mig till ro och säger att sådan här är jag, det är bara att acceptera, då kan jag lägga av. Jag vill vara i förändring och jag vill utvecklas hela tiden och hoppas att jag är sådan som ledare också. Jag hoppas förstås att jag är någorlunda trygg och någorlunda tydlig. – Och jag vill vara en chef som lyfter andra. Och det är alltid en svårighet när man är en entusiastisk person med mycket idéer. Där får jag passa mig så att jag inte slänger vatten på andras glöd.
Hon har två barn, 15 och 17 år. Har jobbet på BRIS påverkat hennes relation till sina egna barn? – Nej, jag tror inte att jag har blivit en annorlunda mamma för att jag jobbar på BRIS. Det är klart att vi kan diskutera frågor som har med barn att göra, men annars tror jag att skillnaden från tidigare är att jag jobbar ännu mer. Klockan närmar sig nio och om ett par minuter ska hon in i nästa morgonmöte. Jag ger henne ett par sista frågor. Vad gör dig arg? – Jag blir arg av svek. Och av känslan att bli klappad på huvudet. Det har inte hänt så ofta, kanske därför jag blir arg när det händer. Och så blir jag arg av kränkningar, av att känna hjälplöshet, av att vi blundar för saker. Jag blir arg när jag ser hur överrepresenterade vissa grupper är i till exempel vårdnadstvister i domstol. Utlandsfödda, socioekonomiskt utsatta människor – jag kan inte fatta att vi fortsätter acceptera utanförskapet utan att göra något åt det. – Och så blir jag arg på alla som har åsikter utan att veta något, särskilt allt tyckande om barn. Jag vill ha forskning och fakta, inte bara en massa antaganden. Vad blir du då glad av? – Det kan låta lite politiskt korrekt, men jag blir faktiskt väldigt glad av mina barn. Och av mina medarbetare. Det finns en enorm kraft och vilja att göra saker bättre här och det blir jag genuint glad av. Jag är ganska lättroad och har lätt att skratta. Om jag inte har skrattat på ett tag, då är det något fel, och då måste jag göra något åt det.
16 SOS
13SOSK4_profilen__kattis_ahlstr_m_8492.indd 16
2013-11-22 09:37:36
effekt ambulansbrist
vinjett vinjetten
Uppdragen
ökar
dramatiskt Ambulansuppdragen ökar mer än vad medicinska behov kan motivera. Det konstaterar Daniel Lilja som har utrett frågan inom landstinget i Jönköpings län. Text: Boel Halldén Foto: Carl Robert Jonzon SOS 17
13SOSK4_effekt_ambulansdirigering_8493.indd 17
2013-11-22 09:37:42
effekt ambulansbrist
” Socialstyrelsen skulle nog säga att det är ett ”säkert arbetssätt”, men när ambulansresurserna tar slut äventyras patientsäkerheten” Daniel Lilja
– Vi får fler larm, volymen ökar på ambulanssjukvården och på akutmottagningen på vårt länssjukhus Ryhov i Jönköping. Vi får också ambulansbrist allt oftare, säger Daniel Lilja, beredskaps- och sektionschef för folkhälsa och sjukvård vid landstinget i Jönköpings län. På uppdrag av landstinget har han utrett utvecklingen av ambulansverksamheten i landstinget i Jön köpings län mellan 2007 och 2012. Under dessa fem år ökade ambulansuppdragen inom Jönköpings
sjukvårdsområde med närmare 50 procent, från 28 000 till 42 000 uppdrag per år. Alla typer av ambulansutryckningar blev fler, det vill säga prio 1 (blåljusfallen), prio 2 (därnäst i allvarlighetsgrad) och prio 3. Prio 1-utryckningarna har ökat mest relativt sett och nästan fördubblats. En liknande utveckling har också skett i andra landsting, men det handlar då främst om en ökning av prio 2-uppdragen. Men utvecklingen har inte bara skett i Sverige. Jönköpings läns landsting har gjort
jämförelser med Finland och London där antalet ambulansutryckningar ökar med 5 procent årligen. – Vi ville försöka förstå vad ökningen i vårt landsting beror på, säger Daniel Lilja. − Vi tittade på sjukligheten, som inte har ökat. Vårdbehovet mätt i antal patienter per 100 000 invånare i sluten vård är relativt konstant. Inte heller kan demografi och befolkningstillväxt förklara mer än kanske 3 procent av ökningen. Ambulanspersonalen uppfattar
18 SOS
13SOSK4_effekt_ambulansdirigering_8493.indd 18
2013-11-22 09:37:48
Ambulans inom 20 minuter Målet för ambulanssjukvården inom landstinget i Jönköping län är att 80 procent av länets befolkning (totalt cirka 340 000 invånare) ska nås inom 20 minuter efter larm vid prio 1- uppdrag. Bara två av länets 13 kom muner når inte målet. I Aneby och Mullsjö är responstiden 20,1 respektive 22,5 minuter enligt SKL:s ”öppna jäm förelser” 2012. Totalt finns 21 ambulanser i länet, av dessa är 17 dygnet-runtambulanser. Liggande sjuktransport upphandlas av länstrafiken och dirigeras av beställningscentralen för serviceresor. Antal vårdsamtal och ambulansären i Jönköpings län 50 000 Antal vårdsamtal, sos alarm
45 000 40 000 35 000
Antal ambulansärenden
30 000 2009
Daniel Lilja ser ett tydligt trendbrott 2011, då SOSs köterskor började prioritera sjukvårdsärenden i Jönköpings län.
att allt fler unga personer utnyttjar ambulans, men utredningen visar att det inte är så.
En del av ökningen kan förklaras med att ambulansuppdrag utanför länet ökade med 38 procent under perioden. De domineras av transporter till och från Linköpings universitetssjukhus som kan erbjuda specialistvård. Daniel Lilja identifierar ett trendbrott kring 2011. – Det sammanfaller med att SOS
2010
2011
2012
Alarm på landstingens initiativ ändrade sitt arbetssätt till att låta sjuksköterskor bedöma och prioritera sjukvårdsärenden. Antalet uppdrag ”utan patient” ökar just då. Insats utan patient innebär att insatsen blev avbruten eller så följde patienten inte med ambulansen. Patienten kanske har ringt tillbaka innan ambulansen har kommit fram eller så färdigbehandlas personen på plats. − I uppdrag av typen utan patient finns nog också en stor grupp som okynnesringer, tror Daniel Lilja. Utredningen slår fast att förklaringen till ökningen måste sökas i ett ändrat beteende hos befolkningen som oftare larmar via 112. Att transporter utan patient har ökat stödjer enligt utredningen antagandet och tyder på att många larm inte är befogade. – En av orsakerna till det kan vara det uppmärksammade fallet 2011 då en person avled kort efter att ha blivit nekad ambulans, säger Ulrika Bergvall, verksamhetschef inom vård på SOS Alarm. – Många är påstridiga när de ringer 112, troligen för att de är rädda att inte få en ambulans. Vi ska
” Inte heller kan demografi och befolkningstillväxt förklara mer än kanske 3 procent av ökningen.” Daniel Lilja
göra bedömningen i telefon, och vi behöver till viss del överprioritera för att få rätt hjälpsökande i ambulansen. Även Daniel Lilja tror att händelsen 2011 kan ha spelat roll. – Om sjuksköterskor på SOS Alarm är osäkra skickar de en ambulans. Om det är bra eller dåligt är svårt att säga. Socialstyrelsen skulle nog säga att det är ett ”säkert arbetssätt”, men när ambulansresurserna tar slut äventyras patientsäkerheten. – Ambulanserna ska inte alltid rulla för då klarar vi inte beredskap för de riktigt akuta fallen, påpekar Daniel Lilja.
Förutom ambulansbrist pekar utredningen också på negativa konsekvenser som ökad arbetsbelastning och resursslöseri. Ett kvalitetsarbete har inletts mellan landstinget och SOS Alarm för att granska framför allt samtal och journaler för patienter som lämnas hemma. – Vi gör det för att utveckla det medicinska beslutsstödet som används av SOS Alarm och hitta indikatorer för att operatörerna ska hänvisa till annan vårdnivå. SOS 19
13SOSK4_effekt_ambulansdirigering_8493.indd 19
2013-11-22 09:37:53
utveckling rakeltelefoni
Säker lina
med mobil i Rakel Nu går det att koppla upp Rakeltelefonen till det allmänna telefonnätet. Den nya funktionen underlättar vardagen och ger en extra trygghet om det vanliga telefonnätet går ner. Text: Alessia Wistén Foto: Mattias Johansson/Maddoc Photography
Med funktionen Rakel utan för Rakel går det att ringa och ta emot samtal i det vanliga telefon nätet och samtidigt använda sig av Rakeltelefonens alla funktioner. För att möjliggöra den nya tjänsten kopplas det nationella Rakelnätet samman med det allmänna telefon nätet. Det gör tjänsten betydligt
mer robust än traditionell mobil telefoni. När Stefan Österström, bered skapssamordnare på landstinget i Blekinge, fick vetskap om Rakel utanför Rakel bestämde han sig för att på prov utrusta några av sina tjänstemän i beredskap. Alla funk tioner i landstinget har inte tillgång till Rakel och därför är mobiltele foni ett vanligt kontaktsätt. Stefan Österström ser en given fördel i att han och hans medar betare slipper oroa sig för att inte kunna nå viktiga funktioner om de har dålig mobiltäckning eller om mobilnätet skulle gå ner vid exem pelvis ett elavbrott. – Tidigare har det uppstått situa tioner där vi inte kunnat nå kolle gor som inte har Rakeltelefon när mobilnätet gått ner, till exempel på grund av att en kabel grävts av. Skulle det uppstå en riktig kris blir mobilnäten ofta överbelastade på den aktuella platsen och då går det inte att nå ut. Därför var det själv klart för oss att vi behövde en extra mobiltjänst, säger han.
” Tidigare har det uppstått situationer där vi inte kunnat nå kollegor.”
Rakel är en given fördel i skärgården och andra områden med dålig mobiltäckning , enligt Stefan Österström, beredskapssamordnare på landstinget i Blekinge .
Mobiltelefonin i Rakel har upp fyllt Stefan Österströms förvänt ningar. – Vi är nöjda med tjänsten, den har inte några direkta nackdelar. Det är bra ljudkvalitet, enkelt och bra integrerat i systemet. Nu har vi bestämt oss för att utrusta alla tjänstemän i beredskap i Blekinge med den. Nästa steg är att även medicinsk jour och fastighetsjour ska få tillgång till tjänsten. Steget efter det är ambulanssjukvården.
20 SOS
13SOSK4_effekt_telefon_i_rakel_8499.indd 20
2013-11-22 09:37:56
I kris och vardag Rakel är Sveriges digitala kommunikationssystem för bland annat blåljusorganisationerna. Rakel har vidare täckning än de vanliga mobilnäten och underlättar den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa.
5
Fördelar med telefoni i Rakel 1. Stärker förmågan till samverkan mellan organisationer, både i vardagen och vid krissituationer. 2. Hög tillgänglighet i ett robust och säkert nät. 3. Möjlighet att ringa direkt till det vanliga telefonnätet från Rakeltelefonen och därmed nå viktiga funktioner utanför Rakel. 4. Det går att bli uppringd direkt i Rakeltelefonen från det vanliga telefonnätet. 5. Alla funktioner i en och samma enhet: personsökare, Rakeltelefon och mobiltelefon.
SOS 21
13SOSK4_effekt_telefon_i_rakel_8499.indd 21
2013-11-22 09:38:00
utveckling felaktiga anrop
Hallå? Felringningar hindrar riktiga larm
Falska larm, tysta anrop och busringningar. Felaktiga 112-anrop står för över hälften av alla samtal till nödnumret. Men ett par nya projekt har minskat antalet felringningar markant. Text: Tomas Nilsson Illustration: Marianne Karlsen/AgentMolly & Co
Klockan är strax efter fyra en julimorgon. SOS-centralen i Stockholm får ett samtal från en ung tjej som upphetsat berättar att en kille håller på att drunkna, eftersom han inte verkar kunna simma. ”Ni måste skynda er”, säger hon. SOS-operatören frågar var de befinner sig och tjejen svarar att de är vid
en sjö söder om Stockholm. Efter en stund bryts samtalet. Räddningstjänst, ambulans och sjöräddning åker ut, men ungdomarna är försvunna. − Det visade sig vara ett falsklarm. Jag undrar hur de orkar göra något sådant. Det kostar samhället en hel del och det binder upp resur-
ser. Tänk om vi hade fått in ett anrop om en brand eller drunkning i samma område, då hade brandkåren varit upptagen med falsklarmet, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare på SOS Alarm.
Felaktiga samtal har varit och är fortfarande ett stort problem. 2012 tog SOS Alarm emot drygt 1,7 miljoner felsamtal. Siffran har ändå sjunkit jämfört med 2010 och 2011. − Problemet med felringningarna är att de skapar en osäkerhet hos larmoperatören. Mitt bland alla samtal från personer som kräver resurser fastän de inte behöver det kan det finnas någon som verkligen behöver hjälp. Dessutom tar hante-
22 SOS
13SOSK4_utveckling_fellarm_8498.indd 22
2013-11-22 09:38:04
3 455 241 samtal till 112 under 2012
Miljontals felringningar År 2012 inkom 1 779 253 felaktiga samtal till SOS Alarm, jämfört med 2 021 985 år 2010. Några vanliga felringningar är: 4 Tysta anrop (personer som kanske går med mobilen i fickan och ringer upp utan att veta om det), 578 938 samtal. 4 A-nummerlösa anrop (simkortslösa telefoner), 499 914 samtal. 4 Övriga felringningar (ej akut hjälpbehov, samtal om redan pågående ärenden), 390 163 samtal. 4 Polisärenden som inte är akuta (hänvisas till 114 14), 125 088 samtal. 4 Visste inte att de ringt 112, 108 973 samtal. 4 Okynnessamtal (ringer 112 i syfte att störa), 75 526 samtal. 4 Övning/test (teleoperatörer som testar framkomligheten till 112, samt övningslarm), 6 984 samtal.
51,5 procent,
av dessa var felaktiga samtal.
2 021 985 felaktiga 112-samtal inkom till SOS Alarm år 2010
EU visar vägen EU-instansen Cocom samlar in data från alla medlemsländers nödorganisationer för att jämföra mätbara larmdata, till exempel svarstider, hanteringstider och positionerings tider. European Emergency Number Association, en europeisk intresseorganisation för nödnummerorganisationer, ger råd om hur larmcentraler kan bära sig åt för att reducera och hantera felaktiga larmsamtal. Hur är Sverige jämfört med andra länder när det gäller att stävja felaktiga 112-samtal? − Det är svårt att jämföra situationen i olika länder eftersom somliga har andra system. Även om våra projekt visar att vi ligger ganska långt framme i utvecklingen, tror jag att vi i Sverige har en hel del att lära. Allt som kan göra att vi minskar felringningarna är bra, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare på SOS Alarm.
1 779 253 felaktiga 112-samtal inkom till SOS Alarm år 2012
ringen av samtalen tid, eftersom vi måste ta alla anrop, även felaktiga, på allvar, säger Björn Skoglund.
SOS Alarm har sjösatt några projekt för att stävja felsamtalen. Ett av dem ska lösa problemet med larm från simkortslösa telefoner, så kal�lade A-nummerlösa anrop, vilket är en vanlig typ av felringning. Sedan 2007 placeras dessa samtal i ett automatiskt talsvar där man blir informerad om att man ringt ett nödnummer och uppmanad att trycka siffran 5 om man behöver akut hjälp. Därefter kopplas samtalet vidare till SOS Alarm. − Denna sorts felsamtal har sjunkit rejält. Vi hade drygt 562 000
” Dessutom tar hante ringen av samtalen tid, efter som vi måste ta alla anrop, även fel aktiga, på allvar.” Björn Skoglund
sådana samtal år 2010, jämfört med 499 000 förra året. Projektet har haft en enorm betydelse för att få ned antalet felaktiga anrop till 112. Av de runt 35 000 som förra året tryckte sig vidare till 112 var det drygt 6 000 som verkligen behövde någon slags hjälp, till exempel att bli kopplad till jourhavande präst, säger Björn Skoglund.
Ett annat projekt handlar om att lägga in en tre sekunders fördröjning innan samtalet (från mobil telefoner) kopplas. Detta för att komma till bukt med de tysta anropen, som också klassas som en av de vanligaste felringningarna – SOS Alarm mottog förra året drygt 570 000 sådana samtal. Metoden har prövats på olika håll i landet och ska snart introduceras på hela SOS Alarm, berättar Björn Skoglund. − Många av samtalen varar bara någon eller några sekunder, så vi förmodar att man har råkat slå 112. I och med fördröjningen hinner man förhoppningsvis upptäcka detta och
trycka av. I de län vi har prövat metoden så har det blivit en klar nedgång av felsamtalen. Vid testerna, som genomfördes under första halvåret i år, reducerades antalet sådana samtal med nästan 250 000, vilket är ungefär 20 procent av alla 112-anrop från mobiltelefon under denna period. Felsamtalen delas in i olika kategorier. Här finns allt ifrån ”tysta anrop” (folk som har mobilen i fickan och ringer SOS utan att veta om det) till så kallade okynnessamtal. Till det senare hör klassiska busringningar, men också samtal från personer som mest ringer till SOS Alarm för att klaga på samhället. − Det är vanligt att folk ringer hit på fredagsnätterna och är berusade och arga för att de har blivit utslängda från krogen. Sedan kanske det ringer någon som fått stroke, men som sluddrar på ungefär samma sätt. Då ligger det nära till hands att tro att det är en som skämtar. I bruset av alla felsamtal finns det en risk att inte blir trodd, säger han. SOS 23
13SOSK4_utveckling_fellarm_8498.indd 23
2013-11-22 09:38:06
utveckling dynamisk resurshantering
Smartare hantering av räddningsresurser
foto. Samir Soudah
Hittills har alla larm till räddningstjänsten tagit omvägen via brandstationen. Men nu blir det möjligt att direkt larma den resurs som är närmast olycksplatsen. På sikt omfattas även andra blåljusorganisationer, yrkesgrupper och frivilliga. Text: Sara Bergqvist Illustration: Kjell Thorsson
En allvarlig singelolycka inträffar på en ödslig landsväg. Strax därpå passerar en annan bilist, som omgående larmar SOS Alarm. Bilisten vet inte exakt var han befinner sig, men via en GPS-funktion i hans mobil får SOS Alarm direkt rätt positionering. SOS Alarms system letar automatiskt upp de resurser som finns närmast till hands – i det här fallet räddningstjänstpersonal från grannkommunen. Tack vare automatiseringen sparas flera minuter och bilistens chans att överleva ökar. Scenariot ovan är ett bra exempel på hur SOS Alarms nya system DRH, dynamisk resurshantering, kan användas när det är infört fullt ut. – Jag är övertygad om att det här både kommer att rädda liv och minska skador, säger Göran Bertilsson, utbildad brandingenjör och affärsutvecklare på SOS Alarm och projektledare för DRH. Systemet som har utvecklats under två år kommer inom kort att testas som pilotprojekt hos
räddningstjänsten väst i Falkenberg och Varberg. Tanken är sedan att kunna använda systemet över hela landet. – Bakgrunden är att räddningscheferna i Halland vill ha ett nytt system för utalarmering som utgår från olyckan istället för brandstationen. Man vill också kunna sätta ihop en rutin för vilka resurser som behövs i olika situationer, för att skapa ett system som automatiskt
Räddningstjänsten väst Verksamhetsområde: Varbergs kommun och Falkenbergs kommun. Har varit med och initierat arbetet kring DRH, deltar i pilotprojektet som startar vid årsskiftet 2013/14. Antal stationer: 10 Antal medarbetare: 350 Antal larm 2012: 1 380
ska kunna leta rätt på dessa, berättar Klaus Heinsvig, ställföreträdande räddningschef på räddningstjänsten väst och medlem i SOS Alarms råd för räddningstjänst.
Inom ambulanssjukvården finns redan ett liknande system. Men till skillnad från utalarmeringen där – som oftast handlar om en ambulans åt gången – är utalarmeringen av räddningstjänst betydligt mer komplicerad. Oftast krävs flera resurser, samtidigt som olika fordon är olika utrustade. – Det har inte varit möjligt att göra ett sådant här system tidigare. Bland annat är det först nu som positioneringen blivit tillräckligt exakt och databasen med väginformation tillräckligt bra. Tack vare det och genom att integrera systemet med vårt befintliga kartsystem kan vi räkna ut hur lång tid det tar för en resurs att komma fram, säger Göran Bertilsson. Till en början är det bara räddningstjänstens egna resurser som finns med i systemet. Men snart
24 SOS
13SOSK4_utveckling_drh_8497.indd 24
2013-11-22 09:38:08
Larm om olycka.
FOTO. SAMIR SOUDAH
Dynamisk resurshantering, DRH DRH är ett system för att automatiskt kunna hitta de räddningsresurser som snabbast kan vara på plats. Varje resurs beskrivs utifrån ett antal ”förmågor”, till exempel om den har utrustning för att klara inomhusbrandsläckning. En kommun kan skapa sitt eget index med resurser för olika händelsetyper som passar i just den kommunen. När det gäller positioneringsdelen kan systemet hämta information från olika källor, till exempel från Rakel eller via mobilen. Systemet hämtar också trafikinformation om olika vägar och är kopplat till SOS Alarms kartsystem.
SOS Alarm kan se var uppgiftslämnaren befinner sig med hjälp av GPS.
SOS Alarms system letar automatiskt upp de resurser som snabbast kan vara på plats.
un 1
Komm
Larmet går inte automatiskt via brandstationen.
un 2
Komm
”Räddningscheferna vill ha ett nytt system för utalarmering som utgår från olyckan istället för stationen.”
kommer även andra blåljusmyndigheter, väktare, hemtjänstpersonal och frivilliga att kunna kopplas på. – Det gör att vi kommer att kunna korta responstiden betydligt. Utanför en tätort kanske det tar en kvart innan räddningstjänstpersonal kan komma på plats. Men under tiden kan det finnas sjukvårdskunnig hemtjänstpersonal i närheten som kan göra en första insats. Själva har vi tio fip-fordon* i beredskap. När vi kopplar på hemtjänstens nattpatruller blir det tio till, och med väktare ytterligare fem, säger Klaus Heinsvig.
un 2
m Kom
*Fip är en förkortning för ”första insatsperson”.
SOS 25
13SOSK4_utveckling_drh_8497.indd 25
2013-11-22 09:38:11
Alla barn har rätt till en Vit Jul Många barn växer upp i hem där alkohol tar bort den magi som ska finnas under julen. För dessa barn kan julen vara en pina istället för den glädjehögtid den borde vara. När dagis, skolor, fritidsgårdar och sportaktiviteter tar jullov försvinner många frizoner. Därför arrangerar IOGT-NTO-rörelsen Vit Jul. Syftet med kampanjen är att bedriva jullovsaktiviteter för barn, unga och familjer och att få fler vuxna som firar jul med barn att låta julhelgen vara alkoholfri. Vit Juls verksamhet är en viktig del för att skapa frizoner och ge barn en plats att gå till under jullovet.
Ta ställning för en Vit Jul på www.vitjul.se
13SOSK4_annons_8496.indd 26
2013-11-22 09:49:14
Fråga SOS Alarm SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten och kunder. Här presenterar vi några ur skörden. Har du en fråga till kundsupporten? Gå in på sosalarm.se/kontakt
Kan ni koden? Jag har just flyttat till ett hyreshus med portkod. Kommer ni in i min port − underförstått: har ni alla portkoder? Peter
Nej, vi (eller rättare sagt ambulans, polis eller räddningstjänst) kommer normalt inte in i portar utan behöver ha portkoden eller någon som öppnar med nyckel. Om det brinner i fastigheten så tar sig dock alltid räddningstjänsten in på ett eller annat sätt…
NÄR SKA MAN RINGA 113 13? Såg att SOS Alarm har lanserat ett nytt nummer, 113 13. Behövs det verkligen, räcker det inte med 112? Eva
ILLUSTRATIONER: CECILIA PETTERSSON OCH ISTOCKPHOTO
Sveriges informationsnummer 113 13 kan du ringa när du ha icke-akuta frågor kring en stor olycka eller kris eller om du vill ge information om detsamma. Det kan vara till exempel ett gasutsläpp, en pandemi, stormar, översvämningar eller en stor bilolycka som gör det oframkomligt på en väg. Läs mer om 113 13 på www.11313.se
Behövs nollan?
Behöver man slå 0 innan man ringer 112 om man ringer via en växel från ett företag? Cecilia
Det är olika för olika företagsväxlar. Ibland måste man slå en nolla, ibland en dubbelnolla eller andra siffror för att komma ut på linjen. Det gäller då vanligtvis även när du ska ringa 112. Kolla med ditt företags växel hur du gör om du är osäker, men provring inte 112, tack!
Upphittat?
Jag tror att jag tappade ett smycke i ambulansen, hur får jag tag på det? Jean-Paul
Ring landstingets växel så ska de kunna hjälpa dig att nå den ambulansstation där smycket kan finnas om det är upphittat. Kontrollera även gärna med sjukhuset eller vårdinrättningen dit du åkte först om smycket finns där. Det är mer sällan än man tror som föremål glöms eller tappas i ambulanser.
Positionering — check! Jag har tagit fram koordinater till mitt hus, kan ni spara dem hos er, så att ambulans/räddningstjänst hittar snabbt om det skulle bli aktuellt? Christian
Nej, SOS Alarm kan inte spara koordinaterna. Däremot är det bra om du har dem nedskrivna vid din telefon så att du kan meddela dem till 112 vid nödläge. Vi har dock ett bra kartunderlag och kan snabbt hitta gatu- och belägenhetsadresser utan att du behöver ange koordinater. Om du själv vill leta fram dina koordinater till exempelvis ditt fritidshus så finns det i dag bra funktioner på adressdatabaser på nätet för detta på bland annat Eniro.se och Hitta.se. SOS 27
13SOSK4_fraga_sos_alarm_8495.indd 27
2013-11-22 09:38:15
Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm
POSTTIDNING B
w
Årtalet: 1979
Som klippt för jobbet Länsalarmeringscentralen i Stockholm var landets första datoriserade larmcentral. Den invigdes med pompa och ståt 1979 av självaste kung Carl XVI Gustaf. Efter invigningen skulle de inbjudna gästerna få en genomgång av hur operatörerna använde sig av tele-, radio- och datorstöd för att säkerställa att rätt hjälp larmades ut i rätt tid. Uppgiften föll på dåvarande biträdande larmchefen Lars Karlsand som demonstrerade hur man med hjälp av den nya utrustningen kunde få fram larmplaner och tillgängliga resurser på ett överskådligt sätt. Lars Karlsand, i dag pensionerad, minns tillbaka på invigningen: ”Särskilt betydelsefullt med datoriseringen var att en annan operatör, med hjälp av medlyssning, kunde
13SOSK4_artalet_8460.indd 28
larma ut under pågående intervju för att förkorta larmtiderna.” Inför invigningen oroades många i Lars Karlsands omgivning över hans långa hår, som på den här tiden förknippades med hippies och olydnad. ”Jag fick många mer eller mindre diskreta påpekanden om att jag borde göra något åt hårlängden, men som synes var den oförändrad vid besöket.” När han dagen efter invigningen dök upp kortklippt höjdes ett och annat ögonbryn. ”Jag fick naturligtvis frågan varför jag valt att klippa mig dagen efter, men jag fick helt enkelt svara att jag hade tyckt att jag var långhårig.” Text: Alessia Wistén Foto: SOS Alarm
Biträdande larmchef Lars Karlsand demonstrerar larmcentralen för Allan Nordenstam, före detta överståthållare, Gunnar Helén, dåvarande landshövding i Stockholm, Anitha Bondestam, dåvarande kommunikationsminister, Tony Hagström, dåvarande generaldirektör för Televerket, samt kung Carl XVI Gustaf.
2013-11-22 09:38:26