SO S
En tidning från SOS Alarm···Nr 3 2014
146
nödnummer blev ett på Island
” För låga krav i byggreglerna” Hans-Eric Zetterström, brandingenjör på Länsförsäkringar
Flygplatslarmen måste enas Små ändringar minskar ambulanstrycket
Med ena foten i akuten Sjuksköterskan Johan Göransson delar sin tid mellan lasarettet och SOS Alarm
14SOSK3_omslag_10053.indd 1
2014-08-28 10:41:37
Innehåll nr 3 2014
Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se
Utrusting och larmr utiner skiljer sig stort mellan Sveriges olika flygplatsledningar. På bilden Arlanda flygplats. Sidan 8.
04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Helene Öberg (mp) vill förnya ambulanssjukvården.
Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt
08 Fokus En djungel av rutiner för larm på Sveriges flygplatser.
För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se
12 Utveckling I Falun bemannar landstinget SOS Alarm med sjuksköterskor.
Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita Bobergs 2014 Omslagsfoto: Tobias Ohls Nästa nummer av SOS kommer ut i november 2014. Citera oss gärna, men ange alltid källan.
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.
15 Insats Nya vägar för krisberedskap i landstingen. 17 Profil Hans-Eric Zetterström vill se hårdare byggregler. 20 Effekt Klarspråk när Sjöräddningen använder Rakel. 22 Effekt Östergötland har lyckats effektivisera ambulansvården. 24 Utblick 146 olika larmnummer blev ett på Island. 27 Fråga SOS Alarm Om språktolkning, betydelsen av SOS, koordinater och låsta dörrar. 28 Årtalet: 2005 Stormen Gudrun bidrog till ett nytänk med kriskommunikation.
2 SOS
14SOSK3_ledare_3fragor_10055.indd 2
2014-08-28 10:41:44
foto: nils petter nilsson
SO S
foto: Tobias ohls
Intro
foto: nils petter nilsson
” Branden satte Sveriges krisberedskap på prov” ”Vi har verkligen fått det krisberedskapsstöd vi var ute efter.” Så beskriver Stefan Österström, beredskapssamordnare i Blekinge den nya tjänst som landstinget använder sig av genom SOS Alarm (se sidan 15). Den stora branden som härjade i Västmanland i augusti satte Sveriges krisberedskap och samverkan på prov. Hela landet följde utvecklingen. Kommunikationsbehovet är oerhört stort vid en sådan händelse. Människor evakuerades, kommunernas webbsidor gick ner och medias bevakning var intensiv. SOS Alarm var på plats och hjälpte till med kommunikations arbetet, inte minst med Sveriges informationsnummer, 113 13, dit många drabbade vände sig. I Dalarna finns en annan typ av lyckad samverkan som du kan läsa om i detta nummer av SOS. Genom att dela sin tid mellan lasarettet och SOS Alarm tas sjuksköterskornas viktiga arbete tillvara på bästa sätt (läs mer på sidan 12). Vi besöker också en larmcentral på Island, tittar på hur Östergötland har lyckats effektivisera ambulanssjukvården och mycket mer. Jag önskar dig en trevlig läsning!
Johan Hedensiö vd SOS Alarm
3
frågor till ...
… Lennart Person, talesperson för organisationen Säkerhetsbranschen, som varnar för larm som fastnar i telenätet. Säkerhetsbranschen lyfter fram arbetet för en säkrare larmkommunikation som ett prioriterat område. Vad består utmaningen i? − Telenätet blir mer och mer digitaliserat i stationer, switchar och routrar. Vissa frekvenser som sänds från larmsändaren kan ha svårt att komma fram. Då fortsätter larmsändaren att försöka tills den kommer fram. Hur lång fördröjningen blir vet man inte och det kan även hända att larmet inte kommer fram alls. Det har ju varit några uppmärksammade fall med trygghetslarm som missat. Det allmänna telenätet har begränsningar. Vi har varit i kontakt med Telia som äger större delen av näten och de säger att de uppgraderar och ger mer plats för talkommunikation. Överföring av larm är ingen prioritet i
deras uppdrag från Post- och Telestyrelsen. Med vilka sorters larm är problemen störst? − Det gäller alla larm. Det finns över 600 000 larmanläggningar i landet, allt ifrån inbrottslarm till brandlarm. För dem som kör på dedikerade larmledningar är det en annan sak. Vilket mål har ni med det här arbetet? − Vi vill att folk ska vara medvetna om att det finns en svaghet och att man ser över sina anläggningar så att man är säker på att larmöverföringen kommer fram. När man installerar nya larm är det digitala larmsändarutrustningar vi rekommenderar. Äldre anläggningar bör man uppgradera. Eriq Agélii
SOS 3
14SOSK3_ledare_3fragor_10055.indd 3
2014-08-28 10:41:50
signaler Ökning av skadlig kod
FOTO: JENS L’ESTRADE / EXP / TT
Skadlig kod är ett ökande hot för svenska företag. Det visar den årliga rapporten Check Point 2014 Security Report. 84 procent av de undersökta företagen hade elakartad mjukvara i sina nätverk. På 58 procent av företagen laddade användare ner elakartad mjukvara varannan timme eller oftare 2013. Det är en tredubbling jämfört med 2012.
”Svara! Du kan vara i fara! ”
Många larm i solen Under juli 2014 tog SOS Alarm emot hela 330 391 nödsamtal, en ökning med 42 538 samtal, eller 15 procent jämfört med juli 2013. Den varma och soliga sommaren innebar mycket folk på badstränderna på dagen och på krogarna på kvällen. Ju fler folk i rörelse, desto fler 112-anrop. Även ett stort antal bränder i mark och skog bidrog till mängden anrop.
− I slutet av juli fick vi åskväder med blixtrekord och skyfall. Och det genererar i sin tur många 112-anrop om strömavbrott och bränder orsakade av blixtnedslag samt om översvämningar. Jag plöjde själv fram genom vattenmassorna som kom över Värmland där det inte gick att ta sig fram överallt, säger Björn Skoglund på SOS Alarm.
® Getinge i Halland var ett av många samhällen som drabbades av översvämningar sommaren 2014. Även åskväder och soliga dagar gav en ökning av nödsamtal till 112.
” Befäl som normalt inte kan beställa en bok utan att f råga sin chef, kan ta beslut som slår ut svensk basindustris pulsåder.”
Så lyder ett av budskapen i SOS Alarms informationsinsats kring det nya kompletterande systemet för VMA, viktigt meddelande till allmän heten. Från och med den 1 september 2014 kan Sveriges invånare bli varnade vid ett VMA genom ett talmeddelande via den fasta telefonen. Den nya tjänsten är ett uppdrag från staten och ska stärka Sveriges krisberedskap ytterligare. Tjänsten kompletterar det nuvarande varningssystemet där varning sker via radio, tv och vid allvarligare händelser även utomhussignalen ”Hesa Fredrik”. Kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter och intressenter kan enkelt sprida information till allmänheten genom att ladda ner material på sosalarm.se/vmamaterial
Linus Eriksson, Trafikverket, på Brand 2014
6 000 tjänster för brottsförebyggande Stiftelsen Tryggare Sverige utlyser ett ett nationellt brottsförebyggande program med långt gående samarbete mellan staten och kommuner. Enligt stiftelsen kan samhällskostnaderna för ett personrån uppgå till cirka 225 000 kronor medan en misshandel som leder till livslång invaliditet kan
kosta samhället hela 50 miljoner kronor. För att minska samhällets kostnader och individens lidande föreslår stiftelsen en investering i 6 000 nya tjänster för brottsförebyggande arbete, till en kostnad av 5–6 miljarder kronor. Läs mer på http://goo.gl/VzxUUA
4 SOS
14SOSK3_notiser_10056.indd 4
2014-08-28 10:41:53
foto: Robert Hagström
sedan april ny försäljningschef på SOS Alarm. SOS Alarm lanserar ett nytt ”förtydligat” utbud av säkerhetstjänster. Vad innebär det? – SOS Alarms affärsområde Säkerhet och Jourtele står inför stora förändringar. Vi tittar på allt från vår prissättning till hur vi paketerar vårt utbud av tjänster. Det blir en enklare och tydligare struktur för våra tjänster inom Säkerhet och Jourtele och som bidrar till att kan vi skapa en större kundnytta. Hur ser erbjudandet ut rent konkret? – Istället för den mängd olika lösningar som tidigare funnits kommer vi nu att erbjuda sex (tidigare 13) bastjänster som man antingen kan köpa styckvis eller i tre färdiga paketlösningar. Det kommer att göra det enklare för kunden, både när det gäller att se utbudet av tjänster men även i förlängningen i kontakten med kundsupport hos SOS Alarm. Parallellt med det kommer vi även att omförhandla ett antal av våra befintliga kunders avtal för att anpassa dem i den nya tjänstestrukturen. Varför behövs förändringen? – Det finns ett behov av att göra det tydligare för våra kunder vilka tjänster vi tillhandahåller och vad de innehåller. Vi har tidigare producerat och supporterat våra tjänster inom Säkerhet och Jourtele på 15 olika ställen i Sverige. De har drivits nästan som enskilda företag lokalt och man har på många ställen gjort speciallösningar och versioner av våra tjänster vilket gör det ohållbart i längden. Nu produceras tjänsterna för hela landet från tre centraler och kundsupport för Säkerhet och Jourtele finns på ett ställe. Det här är ännu ett led i den förändringen, för att förenkla för kunden och höja kvaliteten i vår leverans. Hur viktiga är tjänsterna inom Säkerhet och Jourtele vid sidan av 112-uppdraget? – Jag skulle vilja vända på det och säga att det är 112-uppdraget och vår koppling till nödnumret som är en stor fördel för tjänsterna inom Säkerhet och Jourtele. SOS Alarms erfarenhet och breda kunskap inom säkerhetsområdet gör att vi förmedlar trygghet och kvalitet i de tjänster som vi producerar.
foto: Tobias Andersson/Räddningstjänsten Finspång, TT NYHETSBYRÅN
Hallå där Ole Lomstedt,
Under den stora branden i Västmanland i augusti spelade Sveriges informationsnummer 11313 en viktig roll för kommunikationen mellan drabbade och kommunerna.
Eldprov för 113 13 Sommarens stora brand i Västmanland satte Sveriges krisberedskap på prov. För informationsnumret 113 13 blev det ett eldprov då man under ett dygn tog emot hela 755 samtal. Som jämförelse togs ungefär lika många samtal emot under hela augusti månad föregående år.
Stort förtroende för svensk larmberedskap En undersökning genomförd av SOS Alarm och Ipsos visar att det finns ett stort förtroende för nödnumret 112. 85 procent av svenska allmänheten håller med i påståendet ”Jag litar på att jag får hjälp om jag ringer nödnumret 112”.
Undersökningen visar också att kunskapen kring vilka tjänster som utförs av SOS Alarm är varierande. Exempelvis vet 86 procent att SOS Alarm larmar ut ambulans men bara 8 procent att SOS Alarm hanterar informationsnumret 113 13.
SOS 5
14SOSK3_notiser_10056.indd 5
2014-08-28 10:41:56
signaler
Glöm inte… ... FLISA kongress 2014 Tylösand 16–18/9 2014. Föreningen för Ledningsan svariga Inom Svensk Ambu lanssjukvård håller kongress med temat ”Pa tientsäkerhet god och säker vård”. flisa2014.se
Hjälm för strokediagnos En färsk studie visar att mikrovågs hjälmen Strokefinder, som utvecklats av Chalmers i samarbete med Sahl grenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med stor säker het kan skilja propp från blödning hos akuta strokepatienter.
Hjälmen placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävna den med hjälp av mikrovågor. I de inledande patientstudierna har två
prototyper testats på 45 stroke patienter som kommit in till sjukhus, men undersökningen är tänkt att göras redan i ambulansen. – Att vi kan utesluta blödning redan i ambulans är ett stort fram steg som kommer att vara till stor nytta inom den akuta strokevården, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers. Läs mer på chalmers.se
Tetris som terapi Brukar du fråga olycksoffer hur de mår? Gör inte det, de mår bättre av att få en filt och lämnas i fred. Eller spela Tetris. Det visar ny forskning som neuropsykolo gen Christina Fichler presenterade på Brand 2014.
− Samtala så lite som möjligt, är hennes råd.
... Skydd! Stockholms mässan 14– 16/10 2014. Nordens störs ta och viktigas te mätesplats inom säkerhet, brand och rädd ning.
Ny strategi för oljeskadeskydd Tre år efter den stora oljeolyckan på Tjörn i september 2011 (som SOS skrev om i nummer 1/2012) har en ny nationell strategi för oljeskade skydd tagits fram. Den riktar sig till alla berörda aktörer i kommuner, privata företag, frivilligorganisationer och myndigheter. Strategin utgår från relevanta miljömål och syftar till att mi nimera miljöskada av oljeutsläpp och skapa en säkrare krisberedskap. Doku mentet finns att ladda ner på msb.se.
skydd.net ... Konferens om lokal och regional krisberedskap 12–13/11 2014: Skogshem & Wijk, Lidingö Arrangörer: Socialstyrel sen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Myndigheten för samhälls skydd och beredskap.
96 personer
dog i bränder i Sverige under 2013. Det är den lägsta nivån på tio år, enligt statistik från Myndigheten för samhälls skydd och beredskap. Även under första halvåret 2014 har det varit ovanligt få döda i bränder, 38 personer under perioden januari−juni. Läs mer på msb.se
6 SOS
14SOSK3_notiser_10056.indd 6
2014-08-28 10:41:59
Alarm!
illustration: cecilia Pettersson
” Att arbeta i ambulans ska vara attraktivt”
Pengar att hämta för krisberedskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför en informationssatsning för att rusta allmänheten inför allvarliga händelser. Satsningen görs tillsammans med berörda frivilligorganisationer som kan söka bidrag för att delta i olika utbildningssatsningar. Informationen ska även handla om samhällets roll och ansvar vid kriser så att allmänheten vet vad de kan förvänta sig av det offentliga när något händer. Läs mer på msb.se
SOS Alarm på Flisa Under Flisa-konferensen i Tylösand 16–18 september hålls flera spännande seminarier kring ambulansvård och ledning, till exempel om alarmeringsutredningen, SOSbeslutstöd och triangering. I en paneldiskussion med representanter från landstinget Östergötland kommer SOS Alarm att diskutera och berätta om samarbetet för en effektivare och mer patientsäker ambulanssjukvård med minskat antal ambulansuppdrag. flisa2014.se
I februari förra året åkte jag med i en ambulans, för att få en bättre förståelse för en av sjukvårdens viktiga delar. Strax efter sju var de jag skulle åka med på plats för att byta om. Jag växlade några ord i fikarummet med ambulanssjuksköterskor som berättade om att obligatoriska utbildningspass schemaläggs direkt i anslutning till nattliga arbetspass. Vi pratade också om att Vårdguiden i allt högre utsträckning hänvisar till att människor ska ringa ambulans. På fem timmar blir det ungefär fem uppdrag som hinns med. Varje
” De jobbar i ständig resursbrist” gång vi satte oss i bilen och tryckte att vi var klara med ett uppdrag så kom det ett nytt på mindre än en halv minut. Känslan av att varje minut spelar roll och att det hela tiden finns en kö av människor som väntar på akut hjälp var stark. Vid två tillfällen fick jag uppleva prio1larm där det inte omedelbart fanns lediga ambulanser. Vid ett tillfälle befann vi oss i Stockholm city och var den närmaste lediga ambulans i hela länet, till en riktig sjuk person i en förortskommun. Några timmar i ambulansen är att befinna sig i en speciell värld. Sjuksköterskorna i ambulansen gör ett viktigt jobb. Jag imponerades av deras lugn och systematik. I mina ögon verkar det svårt att sätta en infart på en äldre person i en bil, som också saknar avlastningsytor. Men det gick så klart utmärkt. Jag har själv aldrig behövt ringa ambulans men har haft en bild av
att bara ambulansen kommer så ordnar det sig och allt kommer bli bra. Efter att ha åkt med några timmar så känner jag mig helt trygg med att det är så det är. Men de ambulanssjuksköterskor som gör jobbet kan vara både rätt trötta, på övertid och inte ha ätit på länge. De jobbar i ständig resursbrist, så det krävs en stor personlig insats för att säkerställa den trygghet jag förväntar mig. Ambulanssjukvården har så mycket potential, och förtjänar att ses som en viktig del av den akuta vårdkedjan. Det är inte bara en transportenhet. De flesta som arbetar i ambulansen har hög kompetens, och lång erfarenhet, som i högre utsträckning behöver tas tillvara. Att arbeta i ambulans ska vara attraktivt, och då krävs precis som i vården i övrigt, satsningar på en bättre arbetsmiljö. Jag tror också att krisberedskap och akut omhändertagande mår bra av att koncentreras till få aktörer, med ett nära samarbete. Jag skulle gärna se att även prioritering och dirigering av ambulanser ligger på SOS Alarm, och möjlighet för de olika aktörerna att sitta under samma tak.
Helene Öberg, landstingsråd (mp) i Stockholm
SOS 7
14SOSK3_notiser_10056.indd 7
2014-08-28 10:42:03
På Arlanda sker i snitt 630 starter och landningar per dag på tre landningsbanor.
fokus flygplatslarm
Om det värsta händer
Aldrig har så många flugit till eller från svenska flygplatser som nu. 2013 var antalet flygpassagerare över 31,8 miljoner. Även om flygolyckor är sällsynta gäller ständig beredskap för flygledare och räddningstjänst. Grundkraven är desamma men rutinerna kan skifta från en flygplats till en annan. Text: Susanna Lindgren
Foto: Nils Petter Nilsson
8 SOS
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 8
2014-08-28 10:42:07
Johan Steffen och hans kollegor i flygtornet på Arlanda tar emot ett par flyglarm per månad.
Johan Steffen har precis klivit på eftermiddagspasset i flyg ledartornet på Arlanda när piloten i ett plan på väg in för landning rap porterar om röklukt i kabinen. Sam tidigt som Johan Steffen ställer kor ta, snabba frågor till piloten om eventuell farlig last ombord, miss tänkt fel och passagerarantal, tar han fram sin gröna checklista. Röd lista gäller bara vid haveri. Första åtgärden är att utlösa varningslarm. − Larmet går direkt till SOS Alarm och till räddningstjänsten på flygplatsen, säger Johan Steffen. Så fort han fått situationen i pla net klar för sig anropar han insats ledaren på flygplatsens räddnings tjänst och ringer sedan upp SOS Alarm. Där har anrop från flygplats en särskild hotline och blir automa tiskt högst prioriterat och kan ses av alla 112-operatörer i hela länet. Samtalet vidarekopplas till Sjö- och flygräddningscentralen JRCC i
Göteborg, som är räddningsledare så länge planet är i luften. SOS Alarm larmar även polisen. − För oss på JRCC gäller det att så snabbt som möjligt få en lägesbild. SOS Alarm kopplar ett trepartssam tal mellan flygräddningsledaren på JRCC och i tornet. SOS Alarm, den kommunala räddningstjänsten och ambulans medlyssnar och får där med bra information om situatio nen och räddningsledaren på JRCC kan precisera behovet av olika rädd ningsresurser, säger Lars Grantinger, driftchef på JRCC. Vid misstänkt brand gäller det att få ner planet så snabbt som möjligt. Nu handlar det om att bestämma kortast flygväg. På tre minuter ska flygplatsens egen räddningstjänst finnas på landningsplatsen för eventuellt släckningsarbete och evakuering av planet. Samtidigt bockar Johan Steffen av punkt för punkt på sin checklista.
” Vi larmar alltid om det finns minsta risk för nödsituation”
− På Arlanda larmar vi grönt en eller två gånger per månad. Oftast är det ett mindre fel. Det kan vara allt från fel i hydraulsystem, vilket inte är så allvarligt, till att det brin ner. I regel slutar larmet med att det inte är något, men vi larmar alltid om det finns minsta risk för nöd situation, säger Johan Steffen.
I larmet som han tog emot gick allt bra. Men enligt Transportstyrel sens statistik för 2013 inträffade 34 olyckor inom luftfarten. Tre av dem inom kommersiell flygtrafik, övriga inom privat eller sportbetonad luft fart. För att klassificeras som olycka krävs att någon dött eller skadats, alternativt att farkosten saknas, har skadats eller haft strukturella fel. − Flygräddning är en sällanhän delse som ofta sker i ett högt tempo kombinerat med många åtgärder på kort tid. Då många flygledartorn har ensambetjäning krävs ett välövat SOS 9
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 9
2014-08-28 10:42:13
fokus flygplatslarm
samarbete mellan räddningsledare på JRCC, flygledare och SOS-operatör med förberedda checklistor som grund. Därför testas metodiken med trepartssamtal med jämna mellanrum, säger Lars Grantinger.
På Arlanda är flygledartornet bemannat dygnet runt. − Men går larmet på natten blir det mycket att göra, för mellan 02 och 05 sitter du som ensam flyg ledare. Visserligen är det nästan ingen trafik, men du är ensam i tornet, även om det finns fler i huset, säger Johan Steffen. På Arlanda, som drivs av statligt ägda Swedavia, sker i snitt 630
” Går larmet på natten blir det mycket att göra.”
starter och landningar per dag på tre landningsbanor. Två räddningsstationer täcker det 900 hektar stora området. Det kan jämföras med till exempel den betydligt mindre och kommunalt ägda Dala Airport i Borlänge. Här är det som mest 120 starter och landningar på den enda banan under flygplatsens öppet tider mellan 06.00 och 20.30. − Tack och lov är det inte ofta vi behöver trycka på knappen. Vi har haft två larm på fem år. Senast var det rökutveckling i ett av de reguljära planen, säger Sus Hedén, chef för flygtrafikledningen i Borlänge. Stor eller liten flygplats, rutinerna är ganska lika, men i Borlänge
ljuder sirenen över hela flygplatsen samtidigt som direktlinjen till SOS Alarm har aktiverats. Och på Arlanda är checklistan längre. I Borlänge är det SOS Alarm som ringer upp. − Ungefär samtidigt som jag bestämmer mig för att trycka på larmknappen tar jag fram checklistan. Lika snabbt ringer SOS Alarm upp oss och kopplar upp ett trepartssamtal med JRCC i Göteborg som i detta skede är räddningsledare. Hur många brandmän som är i tjänst avgörs av flygtrafiken. Flygplatsens 65 charteravgångar per år kräver enligt säkerhetsföreskrifterna mer personal eftersom planen är större än de som flyger reguljärt.
10 SOS
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 10
2014-08-28 10:42:17
Dags för enhetliga rutiner Med ökat passagerarantal och fler aktörer inom flygtrafiken ökar behovet av enhetliga säkerhetsregler. Transportstyrelsen arbetar just nu med att få alla flygtrafikledningar att följa gemensamma checklistor vid larm.
146 flyglarm på ett år 2013 hade SOS Alarm 3 275 965 anrop till 112. Av dem gällde 146 flyghändelser. SOS Alarm efterlyser enhetliga rutiner för alarmering vid varnings- och haverilarm. I dag har de flesta flygplatser ett manuellt utlöst direktlarm till 112. Direktlarmet går i allmänhet både till SOS Alarm och till flygplatsens räddningstjänst, men av det framgår inte vad som hänt bara att något har hänt och på vilken flygplats. I vissa flygledartorn är sedan rutinen att SOS Alarm ringer tornet så fort larmet kommit in och kopplar upp ett trepartssamtal till JRCC, som är räddningsledare. På andra flygplatser är ringer istället flygledningen i tornet upp SOS Alarm. − Det gör att det kan ta både tio sekunder och två minuter innan larmet från tornet når oss och vi kan koppla in JRCC. För att spara viktiga sekunder vill vi ringa upp, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare på SOS Alarm. I maj 2014 deltog SOS Alarm i ett seminarium med representanter för landets flygtrafikledningar där mer enhetliga alarmeringsrutiner diskuterades. − Då framkom att det även fanns stora skillnader i teknisk utrustning i tornen, något som styrs av respektive flygplatsledning.
Transportstyrelsen an svarar för reglering och tillsyn av flygsäkerheten. Oavsett vem som äger flygplatsen är kraven desam ma. Alla flygplatser som är utrus tade för instrumentflygning, vilket är en förutsättning för kommersiellt flyg, ska vara förberedda för en räddningsinsats. Det kan innebära egen räddningskår på plats eller ett avtal med kommunens räddnings tjänst. Kraven på tre minuter i in satstid är desamma. − Luftfarten har mer speciella regler än de flesta andra verksam heter i samhället på grund av de höga hastigheterna och de stora mängder bränsle som finns i pla nen. Kommuner med egen flygplats måste ha en särskild räddningsplan, säger Annika Wallengren, som ar betar med flygräddning på Trans portstyrelsen.
att alla flygtrafikledningar ska följa samma checklista och samma ruti ner. Enligt Transportstyrelsen ökade antalet flygresenärer i Sverige med 4 procent 2012 till 31,8 miljoner. − Behovet av mer enhetliga regler påverkas mindre av ökat passagerar antal och mer av att det finns fler utövare av flygtrafik. När flygtrafik ledningen sköts av flera aktörer måste vi få mer ensade rutiner, säger Annika Wallengren.
Flygplatsens ägare ansvarar för utrustningen i tornen. − Transportstyrelsen ställer krav på hur flygtrafikledningen ska age ra och på att det finns en larm anordning som går direkt till larm centralen. Vi har just höjt kravet på
En uppdatering av föreskrifter för alarmerings- och flygräddnings tjänst går ut på remiss under hös ten. Där föreslås bland annat ge mensam situationslista och utrust ningskrav i flygledartornen. − Flyg är en ekonomiskt utsatt bransch med besparingskrav. Där för är det viktigt att vi ställer krav på skyldigheter och kompetens. Från och med 2015 kommer svenska regler för räddningstjänst vid flygplatser att anpassas efter gemensamma EU-regler. − Men vissa områden är av olika skäl inte reglerade inom EU. Alar mering är ett sådant, säger hon.
Huvudkonkurrenter är privata ACR och statliga LFV. Flygplatsräddningstjänst är flygplatsens egen räddningsstyrka. Arlanda har till exempel två brandstationer på området. Denna räddningstjänst har ofta fler uppgifter, till exempel sanering av utspillda vätskor och sköter ofta tankning och lastning. Kommunal räddningstjänst samverkar med flygplatsens räddningstjänst och är även ansvarig räddningsledare vid flygplanshaveri med känd nedslagsplats. Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) hanterar flygräddningstjänsten och är räddningsledare
vid larm så länge planet är i luften för efterforskning av försvunna flygplan eller flygplan som havererat men med okänd nedslagsplats och vid nedslag i statliga vatten, alltså kust och sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för flygräddningstjänst och JRCC. Landsting och ambulanssjukvård är ansvariga och utförare för sjukvård vid flyghändelser. Polisen larmas vid flyghändelser och är ansvarig för att exempelvis avspärra område och identifiera omkomna. Försvarsmakten har egna flygplatser och ansvar för dessa. Några flygplatser har både civil och militär trafik.
Bakom spakarna Flygsäkerheten på Sveriges flygplatser har många aktörer. Vem som gör vad beror på ägarförhållanden och upphandling. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för flygsäkerheten och ansvarar för övergripande föreskrifter. flygplatsledningEN är ytterst ansvarig för säkerheten på flygplatsen. Ägare av svenska flygplatser är huvudsakligen statliga Swedavia eller kommuner. Det finns också ett fåtal privatägda och militära flygplatser. Flygtrafikledning. Sedan 2010 kan svenska flygplatsinnehavare fritt upphandla flygtrafikledningstjänsten.
SOS 11
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 11
2014-08-28 10:42:20
utveckling samverkansmodellen
” På SOS Alarm sitter jag stilla och koncentrerar mig på samtalen med dem som ringer. På akuten är det liv och rörelse och där får jag möta patienterna.”
12 SOS
14SOSK3_utv_falun_10060.indd 12
2014-08-28 10:42:25
Sjuksköterskan Johan Göransson delar sin tid mellan Falu lasarett och SOS Alarm.
Det bästa av två världar I Landstinget Dalarna delar sjuksköterskor sin tid mellan SOS-centralen och akutmottagningen på Falu lasarett. Den så kallade ”samverkansmodellen” har blivit en framgång och intresset för den ökar. Text: Karin Strand
Flera av Sveriges landsting kräver att SOS Alarm ska bemanna larmcentralerna med utbildade sjuksköterskor för vårdbedömning. Något som inte alltid är lätt i tider av sjuksköterskebrist. Landstinget Dalarna har tillsammans med SOS Alarm löst problemet genom att låta akutsjuksköterskor arbeta deltid på SOS Alarm som HMK, personal med högre medicinsk kompetens. Samarbetet har pågått i nästan 25 år och är mycket framgångsrikt.
Foto: Tobias Ohls
– Man ska ha arbetet tre år som akutsjuksköterska innan man får gå till HMK-rollen i SOS-centralen. Och vi har inga problem med att rekrytera, säger Åsa Hammarbäck, verksamhetschef på akutkliniken. Sjuksköterskorna är anställda av landstinget och under den tid de arbetar på SOS Alarm ägnar de sig enbart åt att intervjua, prioritera och ge råd. Arbetet med att lokalisera den som ringer och att ta fram adresser sköts av SOS-operatörerna. – Sjuksköterskorna ska arbeta där
de gör bäst nytta. De och operatörerna har olika kompetenser och kompletterar varandra på ett bra sätt, säger Åsa Hammarbäck.
Landstinget i Dalarna sticker även ut såtillvida att man kräver att endast medicinska akutsamtal från egna länet ska kopplas till sjuk sköterskorna i Falun. – Vi har bestämt att det är våra sjuksköterskor som ska sköta Dalarnas befolkning. Det finns en styrka i att man känner igen patienter, SOS 13
14SOSK3_utv_falun_10060.indd 13
2014-08-28 10:42:29
utveckling samverkansmodellen
” Sjuksköterskorna och operatörerna har olika kompetenser och kompletterar varandra på ett bra sätt.” Åsa Hammarbäck
Inga baksidor SOS Alarm ser bara fördelar med den typ av samarbete som bedrivs i Dalarna. – Vi samverkar kring en kompetens som är svår att attrahera och som vi annars konkurrerar om. Det är ett unikt sätt att arbeta och vi skulle gärna vilja jobba på samma sätt i andra regioner och landsting, säger Ulrika Bergvall, verksamhetschef vårdproduktion på SOS Alarm. Hon har själv en bakgrund som sjuksköterska på SOS Alarm i Falun och ser stora fördelar med att sjuksköterskorna delar sin tid mellan akutmottagning och larmcentral. – Det ger variation i arbetet och ökar kompetensen. Dessutom stannar de här sjuksköterskorna längre på jobbet. De trivs, säger hon.
änner till geografin, vet när vårdk centralerna har öppet och så vidare, betonar Åsa Hammarbäck. Johan Göransson är sjuksköterska på akuten och sedan drygt fyra år arbetar han halvtid på SOS Alarm. – Jag trivs jättebra med omväxlingen. På SOS Alarm sitter jag stilla och koncentrerar mig på samtalen med dem som ringer. På akuten är det liv och rörelse och där får jag möta patienterna, säger han. – Personligen skulle jag inte vilja sitta i telefon på heltid. Dessutom är jag övertygad om att det faktum att jag även träffar patienter öga mot öga ökar min kompetens. Jag kan ställa bättre frågor och bättre bedöma hur ett tillstånd kan komma att utvecklas. Både Johan Göransson och Åsa Hammarbäck understryker det svåra i att göra medicinska bedömningar vid akuta samtal. Det krävs bra samtals- och beslutsstöd och bra utbildningar i kommunikation – men också något av ett sjätte sinne
som kan uppfatta det allvarliga i något som kanske inte ens uttalas.
Den så kallade samverkans modellen har väckt intresse i andra landsting och regioner. Avgörande för att modellen blivit en sådan framgång är enligt Åsa Hammarbäck att SOS Alarm i Falun sedan länge haft fokus på vårdfrågan. Det har lett till att landstinget fått förtroende för SOS Alarm och tillsammans har de byggt en kultur där alla ser varandra som kollegor som gemensamt arbetar för tredje man. Samarbetet förstärks genom en gemensam styrgrupp där även ambulansverksamheten ingår. Sedan kan man inte komma ifrån att samarbetet mellan landstinget och SOS Alarm även vunnit på personfrågan. Många har arbetat ihop även tidigare. – Samarbetet underlättas självklart av att vi känner varandra och att vi alla har våra hjärtan i vården, säger Åsa Hammarbäck.
14 SOS
14SOSK3_utv_falun_10060.indd 14
2014-08-28 10:42:32
insats krisberedskap
kbx
Räddningstjänst
ambulans
tib POLIS
SOS Alarm erbjuder krisberedskapsalarmering till landstingen. Det kan handla om allvarliga händelser som exempelvis bränder som riskerar att drabba många.
08:39 112 får ett larm om en brand i ett flerfamiljshus i Ronneby. Räddningstjänst och ambulans larmas kort därefter till platsen innan SOS Alarms krisberedskapsoperatör, KBX, informerar landstingets tjänsteman i beredskap, TIB, om händelsen.
Ny krisberedskap för landstingen
Sedan februari 2014 använder sig landstingen i Kronoberg, Blekinge och Kalmar av SOS Alarms krisberedskapsfunktion för att få en bättre omvärldsbevakning. Text: Robin Eriksson
Illustration: Kjell Thorsson
Ett larm inkommer till 112 en tidig förmiddag i maj. Ett flerfamiljshus i Ronneby i Blekinge står i brand. Boende i området har larmat om kraftig rökutveckling från en lägenhet. Via SOS Alarms nationella system för krishantering, KBX, tar en KBX-operatör del av larmrapporten innan en tjänsteman i beredskap (TIB) vid Landstinget Blekinge informeras. TIB håller kontinuerlig kontakt med KBX under händelsen
och uppdaterar med lägesbilder och huruvida förstärkningsresurser kommer att behövas eller inte. KBX ger ett helhetsperspektiv kring branden och vilka resurser som finns att tillgå.
Genom att använda sig av KBX kan TIB:ar i landstingen samverka för att så effektivt som möjligt underlätta krisarbetet, berättar Jonas Löf, verksamhetschef för
ambulanssjukvården i Kronoberg. – KBX har ofta mer information och kunskap än vad en SOS- operatör på en larmcentral har, som kanske inte har tiden att ge samma helhetsinformation om vad som händer i omkringliggande landsting och vilken påverkan det kan ha för ett larm, säger han. Landstingen i Blekinge, Kalmar och Kronoberg är de första i landet att använda sig av KBX för information till sina TIB:ar. Ett skäl till att landstingen valt att använda sig av KBX är att landstingens TIB:ar har fått en allt bredare funktion och varit i behov av mer information än bara direkta ambulans- och vårdrelaterade ärenden, berättar Stefan SOS 15
14SOSK3_insats_lt_tib_10058.indd 15
2014-08-28 10:42:34
kbx
kbx
tib
08:42 Kvittens och muntlig kontakt via Rakel från TIB till KBX. TIB har kontinuerlig kontakt med KBX under händelsen och lämnar lägesbild ur ett krisberedskapsperspektiv.
tib
08:49 Första ankomstrapport från polisen beskriver mycket kraftig rökutveckling och brand.
Bekräftat !
kbx
tib
08:58 TIB bekräftar att det är en allvarlig händelse men bedömer att det inte finns behov att mobilisera förstärkningsresurser.
Österström, beredskapssamordnare i Blekinge. – SOS Alarm har skapat en funktion som fyller det behov som vi i de här tre landstingen har sett att TIBorganisationen behöver. Med KBX får vi en mycket snabbare hantering av larm till TIB då ambulansdirigenten inte behöver fokusera på detta, säger han.
Trots att samarbetet med landstingen inte är mer än några månader gammalt så är Fredrik Sjöberg, KBX-operatör på SOS Alarm, nöjd med hur det har fungerat. 37 meter under jorden i centrala Stockholm arbetar han tillsammans med sina kollegor dygnet runt med att
” Vi får en mycket snabbare hantering av larm till TIB.”
10:40 Branden är under kontroll och nedsläckt. Flera skadade är omhändertagna. TIB avslutar ärendet.
övervaka inkommande larm och avvikande händelser i landet. Larmen som KBX hanterar varierar och innefattar allt från omfattande transportolyckor, till infrastrukturstörningar och vädervarningar. Men att arbeta med landstingen skiljer sig från samarbetet med andra myndigheter. – Landstingen är något helt nytt för oss, med andra myndigheter utvärderar vi händelsen först för att se om det är en stor händelse eller inte. Men landstingen vill vara med så tidigt som möjligt, för om det händer någonting stort så behöver de tid för att flytta om resurser. Men de har varit positiva från början och jag känner att de är väldigt aktiva
när det gäller krishantering och ligger verkligen i framkant, säger Fredrik Sjöberg. Ett gediget förarbete i landstingen tillsammans med SOS krisberedskap är grunden till att KBXfunktionen fått så positiv inverkan i krishanteringsarbetet i landstingen, menar Stefan Österström. – Det är ett långt arbete där vi under många år har identifierat utvecklingsmöjligheterna. Vi tog fram ett gemensamt index för landstingens krisberedskap där vi pratar samma språk så att KBX vet vad vi behöver, och det har funkat klockrent. Vi har verkligen fått det krisberedskapsstöd vi var ute efter, säger han.
16 SOS
14SOSK3_insats_lt_tib_10058.indd 16
2014-08-28 10:42:37
profilen Hans-Eric Zetterström
”Byggreglerna orsakar
storbränder”
Färre träbyggnader, fler sektioneringar och hårdare byggregler. Hans-Eric Zetterström är brandingenjören som försöker möta ekvationen om att bränderna blir färre medan skadekostnaderna ökar. Text: Tomas Nilsson
Foto: Louise Billgert
En man i skjorta och jeans går med gängliga steg igenom ent rén på Länsförsäkringar vid Värta hamnen i Stockholm. Han heter Hans-Eric Zetterström och är brand ingenjör på Länsförsäkringar och flitig debattör i brandskyddsfrågor. − Jag vill föra ut den kunskap som jag besitter om brandsäkerhet. Jag har märkt att om man gör detta med lite humor så får man större gehör hos folk, men budskapet måste ändå vara tydligt, säger han. Hans-Eric Zetterström talar snabbt och det märks att han är en gagerad. Han redogör för brister i egendomsskyddet i Boverkets se naste byggregler. Därefter hamnar han i hur synen på brandsäkerhet har förändrats med åren. SOS 17
14SOSK3_profilen_10059.indd 17
2014-08-28 10:42:42
profilen Hans-Eric Zetterström
Hans-Eric studerade till brandingenjör vid Statens brandnämnd (i dag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och började på Länsförsäkringar 1986. En fråga som Hans-Eric var involverad i handlade om så kallad restvärderäddning − att efter brand vidta åtgärder mot sekundära skador som korrosionsangrepp. − I Sverige har vi en världsunik organisation för restvärderäddning. Alla räddningstjänster har avtal med Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB om att efter en brand påbörja arbete med att rädda egendom, säger han.
Numera har Hans-Eric ett mer omfattande verksamhetsområde och en längre yrkestitel: teknisk samordningsansvarig för Länsförsäkringars riskingenjörer med tonvikt på brand- och räddningstjänstrelaterade frågor. Enklare uttryckt: han hjälper bolagets lokala kontor med bland annat brandriskbedömningar. − Jag träffar kunder främst på företagssidan och identifierar det värsta scenariot för en brand: till exempel vilka platser som är mest sårbara och hur en spridning kan se ut. Det som är roligast med mitt jobb är att jag får träffa människor och se Sverige. Jag reser runt mycket och föreläser. Med åren har Hans-Eric vuxit fram till en offentlig röst om brandskydd. I maj 2011 skrev han en artikel i Svenska Dagbladet om att Boverkets nya byggregler ”skjuter vid sidan av målet” ur brandskyddssynpunkt. − Jag vet inte om jag ska kalla det för en offentlig vanföreställning eller missuppfattning. Men kraven för egendomsskydd är för låga i byggreglerna. Det är fokus på funktionskrav i stället för detaljkrav. I dag är det i princip möjligt att uppföra byggnader hur som helst, säger han. Hans-Eric ger ett exempel. I slutet av augusti 2013 brann det i ett nybyggt studentboende med
Personligt Namn: Hans-Eric Zetterström Född: 1957 i Stockholm Bor: Enskede, Stockholm Familj: Fru och dotter Gör: Sedan 1986 brandingenjör på Länsförsäkringar AB Livsmotto: ”Se inte allt så allvarligt”.
sammanlagt 65 lägenheter i Luleå. En kastrull med olja på en spis på femte våningen fattade eld och elden spred sig via ventilationssystemet till vinden och taket. Den initiala branden, liksom branden på vinden och taket, släcktes av Räddningstjänsten men sedan kunde man konstatera att branden hade hunnit sprida sig neråt i huset via luftspalter bakom tegelfasaden. Branden var kraftig och trängde igenom luftspalternas brandisolering. Detta försvårade släcknings arbetet, då Räddningstjänsten var tvungen att riva fasaden för att överhuvudtaget komma åt elden. Branden fortsatte sprida sig – om än långsamt – och nådde efter cirka 16 timmar lägenheter på andra våningen. Huset, vars stomme var i trä, låg senare totalförstört i ruiner. − Ska det vara så här år 2014 i Sverige? En spisplatta börjar brinna och det får dessa konsekvenser. Okej, det var tack och lov ingen som
det ännu sämre ur miljöhänseende: byggmaterialet måste först saneras och destrueras och sedan transporteras för att härbärgeras eller deponeras. Sedan måste det nyproduceras material, som därefter ska transporteras och monteras. Det är därför jag vill vara med i debatten. Jag tycker att miljödiskussionen saknas.
Han är även kritisk till de trähus som byggs i landet och vill hellre se att dessa uppförs med sten och betong. Med sektioneringar, alltså brandväggar. De är oftast alldeles för få, menar han. − Höga bostadshus byggda helt i trä har inga förlåtande system. Där kan en gnista lätt bli en storskalig brand. De sprinklers som installeras ska inte rädda egendomen utan människorna. Ett annat problem är att husen isoleras med cellplast. Det är ett bra och lätt material. Problemet är att dess energiinnehåll är
”Kraven för egendomsskydd är för låga i byggreglerna.” Kundägd försäkringsjätte Länsförsäkringar är ett bolag inom bank och försäkring med 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag samt gemensamt ägda Länsförsäkringar AB. Länsförsäkringar har 140 kontor runtom i Sverige och totalt 6 000 anställda.
omkom i branden men för egendomen fick den jättestora konsekvenser. Detta är ett typiskt exempel, tycker jag. Brandskyddet är för lågt i moderna byggnader därför att dessa är uppförda enligt byggregler som bara fokuserar på personskydd, inte egendomsskydd. Hans-Eric berättar sedan med emfas hur brandskadekostnaderna ökar i samhället trots att bränderna blir färre. I början på 2000-talet uppgick kostnaderna till ungefär 3,5 miljarder kronor per år. Sedan 2007 har kostnaderna ökat med miljardbelopp, hävdar Hans-Eric med hänvisning till en sammanställning från Länsförsäkringar. − En sak som inte alls framkommer i debatten är miljöperspektivet. En brand har i sig negativ miljöpåverkan. Om ett hus brinner ner är
lika högt som i bensin, och vem skulle vilja isolera sitt hus med bensin? − Inom industrin verkar det även finnas ett kunskapsglapp. Man tror att så länge man uppfyller samhällets byggregler så är allting frid och fröjd. Men så är det inte. De industribyggnader som uppförs i dag är klena ur brandsäkerhetssynpunkt och för snarare tankarna till väderskydd – utan sektionering, utan brandsäkerhet, säger han. Men han tycker sig se ett visst uppvaknande. − Jag har stöd från svensk räddningstjänst och från mina kollegor inom försäkringsbranschen. Trähusfabrikanterna visar intresse för samarbete och även Boverket börjar ta ordet ”egendomsskydd” i sin mun. Det är positivt.
18 SOS
14SOSK3_profilen_10059.indd 18
2014-08-28 10:42:44
Syftet med Boverkets verksamhet avseende brandskydd är att förebygga skador på människor till följd av bränder. Hans-Eric Zetterström menar att byggreglerna skjuter bredvid målet och glömmer bort egendomsskyddet.
SOS 19
14SOSK3_profilen_10059.indd 19
2014-08-28 10:42:49
foto: Mats Ryde
effekt Rakel i sjöräddningen
Räddningen är närmare med Rakel
Svenska Sjöräddningssällskapet har sedan tre år tillbaka Rakelsystemet installerat på alla sina större båtar och räddningsstationer. Enklare, mer logisk och lättförståelig kommunikation är resultatet. Text: Boel Halldén Foto: Svenska Sjöräddningssällskapet –Vid samverkan med polis, ambulans och räddningstjänst blev det ofta mycket rörigt med det gamla ’blåljusnätet’, System 70. Vilka radiokanaler vi skulle arbeta i, vad kanalerna hette och hur vi skulle kontakta andra enheter. De problemen slipper vi i dag eftersom all kommunikation sker digitalt i Rakel, säger Klas Johansson, räddningschef på Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS. Totalt har SSRS cirka 350 Rakel-
terminaler. Alla sällskapets täckta båtar över tio meter har en fast terminal installerad, plus en bärbar. Öppna båtar under tio meter har bara en fast terminal och befälhavarna på räddningsstationerna är utrustade med bärbara terminaler. Vid larm skickar SOS Alarm all larminformation via Rakel till SSRS respektive räddningsbåt och befälhavare. Samtidigt får sjöräddarna veta vilken av de totalt 15 nationella så kallade insats-talgrupper i Rakel-
systemet, som de ska arbeta i. Meddelandet kommer upp i klartext på Rakelterminalerna.
SOS Alarm kopplar samman insatsgruppen med aktuell RAPStalgrupp (Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm). Gruppen ger full samverkan mellan alla räddningsaktörerna via Rakel. – Om vi inte hade haft Rakel hade vi inte kunnat kommunicera direkt med de andra aktörerna, som vi
20 SOS
14SOSK3_effekt_ssrs_10061.indd 20
2014-08-28 10:42:54
foto: OLLE WAKTEL
foto: OLLE WAKTEL
foto: henrik trygg
foto: Mats Ryde
” Rakel är betydligt enklare, mer logiskt och lättförståeligt att arbeta med än det gamla r adionätet.” hjälper vid räddningsuppdrag. Med Rakel positionerar sig våra båtar automatiskt med hjälp av GPS mot respektive SOS-central. Till exempel kan SOS Alarm i Göteborg därför se var alla våra båtar längs med hela Västkusten befinner sig, och kan hjälpa en ambulans att hitta fram till oss. Rakel har också bättre täckning ute till havs än det gamla analoga systemet. Sjöräddarnas båtar kan dessutom ha kontakt med varandra eftersom systemet är nationellt. – Just räckvidden är ett jättestort plus med Rakel och det är också väldigt skönt att systemet är krypterat, så att det inte går att avlyssna samtalen. Överlag är våra sjöräddare mycket nöjda med Rakel, men det finns saker som kan förbättras. Till exempel borde personsökarna, som är kopplade till systemet, bli
mindre – samma gäller för Rakelterminalerna, säger han.
På vissa avlägsna platser har de jourhavande befälhavarna problem med inomhustäckningen för de bärbara terminalerna. Dagens Rakel-nätverk är inte dimensionerat för garanterad inomhustäckning, och det vore bra om den förbättras, anser Klas Johansson.
Han ser nu fram emot att få börja samarbeta via Rakel med våra grannländers räddningsaktörer: – Just nu pågår ett samarbete mellan Sverige och Norge som förhoppningsvis ska leda till att vi snart kan koppla ihop svenska Rakelnätverket med dess norska motsvarighet Nödnett. Nästa steg är att vi kanske får till ett liknande samarbete med Danmark och Finland.
MÅNGA OLIKA UPPDRAG 4S venska Sjöräddningssällskapet, SSRS, är en ideell organisation med runt 2 000 frivilliga sjöräddare, 67 räddningsstationer samt fler än 190 räddningsbåtar längs landets kuster och största sjöar.
4 Inom 15 minuter ska sjöräddningen vara på väg efter ett larm. 4 En stor del av driften täcks av medlemsavgifter från cirka 86 000 medlemmar. 4F örutom statlig sjöräddning utför SSRS också 500 sjöambulanstransporter varje år åt landstingen och hjälper kommuner att släcka bränder på öar och söka efter försvunna personer i sjöar eller längs med kusterna. Sjöräddarna rycker också ut vid miljöräddning, till exempel för att förhindra oljespridning ute till havs vid ett oljeläckage.
SOS 21
14SOSK3_effekt_ssrs_10061.indd 21
2014-08-28 10:43:00
effekt optimering
Små detaljer
–stort resultat Bättre avlämningsrutiner, tydligare status rapporter och effektivare ambulansdirigering. Det är framgångsreceptet för landstinget i Östergötland som har halverat antalet beredskapsuppdrag på ett år. Text: Tomas Nilsson
Foto: Fredrik Schlyter, Johnér
I slutet av 2012 bestämde sig Magnus Käck och Erik Freiholtz för att kalla till en workshop om resursoptimering av ambulanser i länet. De arbetar som verksamhetsutvecklare på enheten för prehospital vård vid landstinget i Östergötland och hade, likt andra landsting, under ett par år sett hur andelen ambulansuppdrag ökat samtidigt som de inte uppnådde sina verksamhetsmål. På workshopen deltog förutom representanter från landstinget även ambulansentreprenörerna i länet, Ambulanssjukvården i Östergötland AB och Falck Ambulans AB, samt SOS Alarm. − Det hela resulterade i ett nytt styrdokument som vi tog fram i samverkan med inblandade parter. Det består bland annat av hur vi ska förbättra våra rutiner kring prio1uppdrag, när en ambulansresurs är gripbar och hur vi ska göra för att säkerställa rätt transportnivåer för
de olika utryckningarna, säger Magnus Käck. En åtgärd är att ambulansen ska vara tillgänglig för nya uppdrag inom 20 minuter efter avlämning av patient. SOS-operatören kan kontakta en ambulans och fråga hur lång tid det tar innan besättningen är tillgänglig för nya uppdrag. Åtgärden har resulterat i att andelen beredskapsuppdrag i Östergötland har halverats på ett år. Beredskapsuppdrag används när det för tillfället råder brist på ambulansresurser i ett område av länet. Om det då finns ledig ambulansresurs i annat område kan den skickas dit för att täcka upp. Beredskapsuppdragen ökade drastiskt mellan 2006 och 2012: från 1678 till 6108 per år. 2013 landade siffran på 3070. − Detta arbetssätt har använts förut men inte i samma omfattning och lika systematiskt som efter vårt projekt. Att antalet beredskapsuppdrag minskar bidrar till att det blir
22 SOS
14SOSK3_effekt__sterg_tland_10062.indd 22
2014-08-28 10:43:05
Antalet ambulansuppdrag i Östergötland har minskat från 60 000 år 2012 till 57 000 år 2013.
”För att optimera användandet av ambulansresurserna så arbetar vi med att informera, förbättra rutiner och även utveckla larmmottagningen.” Magnus Käck
lättare för SOS-operatören att ha kontroll på resurserna jämfört med tidigare då resurserna var mer utspridda, säger Erik Freiholtz.
En annan åtgärd som hänger ihop med resursoptimeringen av ambulanserna är nya rutiner för så kallade statustryck, det vill säga när en ambulans rapporterar till SOS-operatören om bilen är tillgänglig eller inte. − Det har funnits lite oklarheter när vilken status ska användas, det har inte fungerat klockrent förut. Vi fick gå ut och påminna ambulanspersonalen om det och sätta in nya rutiner. Bara genom att påtala en liten detalj kan vi få ett stort resultat i slutändan, säger Erik Freiholtz. Magnus Käck berättar att de arbetat med att bli ännu bättre på att hitta rätt transportalternativ till respektive uppdrag. − Vi vet att ambulans ibland beställs fast det egentligen inte föreligger något behov av vård under transporten. Orsaken kan vara att landstingets vårdenheter beställer transport på fel grund eller vid akuta larm då operatören har att gå på det som framkommer i samtalet. För att optimera användandet av ambulansresurserna så arbetar vi med att informera, förbättra rutiner och även utveckla larmmottagningen, säger Magnus Käck
Resursoptimeringsarbetet har lett till goda resultat, berättar projekt ledarna. Dels har landstinget i Östergötland visat en markant minskning av andelen ambulansuppdrag: år 2012 låg siffran på 60 000, 2013 hamnade den på 57 000. Också i år väntas antalet uppdrag minska med 5−10 procent. Samtidigt har tillgängligheten på ambulanser förbättrats. Landstinget har som mål att 75 procent av alla så kallade prio1-uppdrag ska nås inom tio minuter. Förra året låg de på 72 procent men i år väntas målet nås. − Det är många olika delar som bidrar till de förbättrade ambulanssifforna. Vi har blivit bättre på att optimera resurserna, att se till att bilarna har rätt status och att dirigera ambulanserna. Men den kanske största vinsten är att vi nu har skaffat kunskap om vår ambulanssjukvård som ger möjligheter att fortsätta att utvecklas. Tror du att er arbetsmodell kan fungera på andra håll i landet? − Det är vi helt övertygade om. När vi träffar andra landsting hör vi ofta att deras ambulansuppdrag ökar hela tiden och de vet inte riktigt varför. Vi kan säga att våra uppdrag minskar. Det är klart att det väcker nyfikenhet. Vi ska försöka bli bättre på att berätta om hur vi har uppnått detta, säger Magnus Käck.
Projektet i korthet: År 2012 tog landstinget i Östergötland i samverkan med SOS Alarm och länets ambulansentreprenörer fram ett nytt styrdokument för optimering av ambulansresurserna. Styrdokumentet reglerar rutinerna för prio1-uppdrag, statusrapporter, transportbeställningar och ambulansdirigeringen. Projektets främsta syfte är att förbättra tillgängligheten på ambulanser vid prio1-larm. Ambulansuppdragen har minskat från 60 000 år 2012 till 57 000 år 2013. Beredskapsuppdragen har minskat från 6 108 år 2012 till 3 070 år 2013. Östergötlands landsting beräknar att det i år kommer att nå målet (75 procent) om att varje prio1-utryckning ska vara på plats inom tio minuter.
SOS 23
14SOSK3_effekt__sterg_tland_10062.indd 23
2014-08-28 10:43:10
Foto: Brynjar Gauti/Nyhetsbyrån TT
utblick Island
Nödlinan − från 146 olika nödnummer till 1 I centrala Reykjavik ligger Islands katastrofcenter, där Neyðarlínan − nödnumret − 112 huserar. I samma kvarter finns även ledningarna för landets kustbevakning, brandkår, ambulans, krisberedskap och räddningstjänst. Närheten är viktig i ett land med stora ytor. Text: Árdis Sigurðardóttir
Neyðarlínan bedrivs som ett bolag, samägt av isländska staten, Reykjaviks kommun, Reykjavik Energy och det statliga energibolaget Landsvirkjun. Tómas Gíslason är vd sedan 2009. Han visar oss runt i företagets moderna lokaler och förklarar verksamheten. Bakom flera säkerhetsdörrar råder en märkligt lugn atmosfär. Det är svårt att tro att här tas alla nödsamtal på Island emot, via telefon och sms. 112 på Island har liknande funktioner som i övriga Norden, men har även tagit en del inspiration från amerikanska 911. Island är mer än dubbelt så stort som Danmark till ytan, men med knappt 6 procent av dess befolkningsmängd. Det är alltså stora och oftast både glesbefolkade och svårtillgängliga ytor att täcka, med mycket vildmark. Merparten av inlandet är dessutom i princip stängt under vintern. Och
24 SOS
14SOSK3_utblick_island_10063.indd 24
2014-08-28 10:43:14
Foto: mcdomx/istockphoto Foto: Ásgeir Ásgeirsson
” Det är ju en stor fördel att ringa endast ett nummer i stället för att tvingas söka det rätta polisområdet eller kommun som du ska kontakta.” Svenska Anna Rebecka Einarsdottir jobbar som 112-operatör på Island. Överst: Reykjavik Ett askmoln väller ut ur vulkanen på glaciären Eyjafjallajökull på södra Island den 19 april 2010.
till skillnad från 112-tjänsten i övriga Norden är jordbävningar och vulkanutbrott relativt vanliga larm på Island. En annan skillnad är att merparten av nödlarmen gäller polisfrågor. − Vi har en stor landyta och väldigt många olika uppgifter som vi hanterar, vilket är en viss utmaning. Vi har ett nära samarbete med andra aktörer för att få det hela att fungera. Det är en fördel att vårt huvudkontor ligger så nära andra institutioner som arbetar med nödsituationer, säger Tómas Gíslason. − Vår verksamhet är inte så stor jämfört med de andra nordiska länderna, men vi är stolta över vårt arbete. Neyðarlínan grundades 1996 och 112 ersatte då 146 olika nödnummer. Det är ju en stor fördel att ringa endast ett nummer i stället för att tvingas söka det rätta polisområdet eller kommun som du ska
kontakta. Före 1996 hamnade jag själv i en situation då jag behövde ringa runt innan jag kom rätt.
Neyðarlínan använder alla tillgängliga kanaler för att nå ut med viktiga meddelanden till allmänheten, till exempel vid vulkanutbrott som 2010 i Eyjafjallajökull. Då gick information och varningar ut via textmeddelanden till mobiler, 112:s hemsida och facebook. För att bli 112-operatör på Island krävs ingen sjukvårdsutbildning, men medarbetarna får en gedigen utbildning. − Vårt team består av drygt 30 medarbetare, så ansvaret som ligger hos dem är stort. En av de senast rekryterade medarbetarna är svensk-isländska Anna Rebecka Einarsdottir som sedan mars 2014 går den tvååriga operatörsutbildningen. − Jag kom till Island för att utbilda mig till hästtränare men råkade ut för en olycka 2012 när jag föll av en häst. Jag blev förlamad och rullstolsbunden, så jag behövde tänka över vad jag ville göra med resten av mitt liv, knappt 30 år gammal.
Jag sökte till 112 och trivs mycket bra, säger hon.
Anna Rebecka Einarsdottir har just börjat ta emot nödsamtal, med en mentor vid min sida. − På sätt och vis är det en fördel att jag själv har hamnat i en nödsituation och vet hur det känns. Det gäller att hålla sig lugn och lyssna noggrant på dem som ringer för att kunna värdera hur man ska agera. Vi är inte så många som jobbar här jämfört med 112 i Sverige, men vi är ett bra team som arbetar nära och hårt för att få det hela att fungera.
Neyðarlínan 112 i siffror 4A v 202 517 samtal till 112 på Island 2013 krävde 136 937 assistans.
45 5 procent var polisärenden, 35 procent vård och 5 procent brandkår.
49 0 procent av samtalen besvarades inom åtta sekunder. 41 12-tjänsten på Island sköts av Neyðarlínan, ett bolag som samägs av isländska staten (73,6 %), Reykjaviks kommun (10,5 %), det statliga energibolaget Landsvirkjun (7,9 %) och Reykjavik Energy (7,9 %). 4N är nödnumret 112 infördes på Island 1996 ersatte det 146 lokala nödnummer. 4N eyðarlínan har 31 anställda.
SOS 25
14SOSK3_utblick_island_10063.indd 25
2014-08-28 10:43:17
Katastrofer och annat
elände. Nu i en telefon
nära dig. Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA är Sveriges varningssystem vid allvarliga händelser och kriser. Från och med den 1 september kan du även få varningar via telefon. Läs mer om Sveriges nya kompletterande varningssystem på www.sosalarm.se/vma.
14SOSK3_annons_10064.indd 26
2014-08-28 10:43:20
Fråga SOS Alarm SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten och kunder. Här presenterar vi några ur skörden. Har du en fråga till kundsupporten? Gå in på sosalarm.se/kontakt
Hur kommer ni in?
Om jag blir akut sjuk - hur kommer räddningspersonal in i trapphus och lägenhet på natten när dörrarna till entrédörr och lägenhetsdörr är låst? Kristin Kristin SOS-operatören säkerställer alltid i sin intervju att vi får tillgång till portkod. Om den hjälpsökande inte kan koden så brukar SOS operatören ta kontakt med någon annan som bor i samma trapphus och be dem om kod eller att de hjälper till med att öppna porten. Dessa åtgärder löser det flesta fallen. Ambulansen har också möjlighet att tillkalla polis och låssmed för att öppna dörren men då som absolut sista utväg. Vi har alltid tagit oss in till hjälpsökande.
Är SOS en förkortning av något? Lina Bokstavsförkortningen har många olika betydelser men i vårt fall står det för Samhällets Olycksfalls- och Säkerhetstjänst. Utredningen som föregick bildandet av SOS använde den benämningen och det fördes över till den nya organisationen 1973.
Vilka koordinater?
Sist jag behövde ambulans så hade de svårt att hitta så jag undrar om jag kan ge koordinaterna (latitud och longitud) som jag fått fram via Google earth istället om det blir aktuellt med ambulans nån mer gång, för att underlätta. Sven För att hitta rätt koordinater råder vi dig att ta kontakt med Lantmäteriet på tel: 0771-63 63 63. Om du uppger koordinaterna kan vi knappa in dem i systemet när du ringer 112.
Vem tolkar?
illustrationer: cecilia pettersson
Har ni några tolkar som svara på larm från personer som inte kan svenska? Lukas
SOS Alarm har avtal med ett företag som dygnet runt tillhandahåller tolktjänst i de vanligast förekommande språken arabiska, somaliska och ryska. För finskspråkiga larmsamtal tar vi hjälp av det finska Nödcentralsverket. SOS Alarm kan också få tolkning på runt 200 andra språk om tolk finns tillgänglig när behovet uppstår. Alla SOS-operatörer ska kunna klara att kommunicera på svenska och engelska.
SOS 27
Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 19546 104 32 Stockholm
posttidning B
w
Årtalet: 2005
Roten till svensk krisberedskap Den 8 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Fler än 660 000 elabonnen ter blev utan ström under kvällen då motsva rande ett helt års skogsavverkning blåste ner på bara några timmar. De förödande konsekven serna visade en sårbarhet i den svenska krisbe redskapshanteringen. Åtta år senare inrättades det nationella informationsnumret 113 13 med syftet att stärka samhällets kriskommunikation. Roger Petersson, regionansvarig på SOS Alarm, arbetade på den kommunala räddningstjänsten i Värnamo när Gudrun slog till. – Stormen blev en stor påfrestning för sam hället, med stora krav på att förstå och förmedla information. Hade vi haft 113 13 då hade det
14SOSK3_artalet_gudrun_10066.indd 28
Röjningen av nedblåst skog efter stormen Gudrun 2005 resulterade i ett gigantiskt visuellt träd.
varit enklare, det är en milstolpe att det finns i dag. Nu har nästan alla med sig telefoner och det är ett enormt starkt verktyg att utnyttja för att få ut snabb information till berörda. Enligt Roger Petersson var just stormen Gudrun och tsunamin i Sydostasien 2004 de två bidragande faktorerna till att krisberedskapen utvidgades i Sverige. – Händelserna har berört många och man har tagit åt sig och lärt sig från dem. Det handlar inte om att göra fel utan att ta tillvara på erfaren heterna och göra det bättre hela tiden. Text: Robin Eriksson Foto: Joakim Berglund, TT Nyhetsbyrån
2014-08-28 10:43:27