Kongress 2011: Motioner by SSU

motioner SSU:s 36:e fรถrbundskongress. Stockholm 2-5 augusti 2011.

s e r g n

Motioner A – Arbete 5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Högre arbetsgivaravgifter för bemanningsföretagen Generell arbetstidsförkortning Kortare arbetstid med bibehållen lön 8-‐tim arbetsdag – för långsiktig välfärd Slå samman Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Otrygga anställningsformer Reformera LAS Avskaffa statens vinstutdelningskrav på SJ Återreglera järnvägen Återskapa Statens Järnvägar

15 B - Utbildning

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48

Avgiftsfri frukost åt alla barn Kostnadsfri frukost på skolorna Ekologisk och god mat i skolan Mer vegetariskt i skolan Dator till eleverna! Fler genuspedagoger behövs för barnens bästa Genusvetenskap Genus i skolan Det kommunala självstyret hotas En rättvis, modern högskola Filosofi i skolan Konkurrenskomplettering für alle Skolreformen, vuxenutbildningen och framtiden Kunskap är makt Mer facklig utbildning i gymnasieskolan En skola för det nya seklet Nyckeln till att lära sig Mer lärarledd tid för humaniorastudenter Ersättningssystem baserat på vad eleverna får Förbättringar i skolsektorn Miljöundervisning som grundämne i gymnasieskolan Förbjud fristående (privata) grund-‐ och gymnasieskolor Förstatliga den svenska skolan Stoppa det ekonomiska stödet från kommunerna till friskolorna Inför Social kompetenstest hos lärare på grundskolan Ökad tillgänglighet till läxhjälp inom grundskolan Utbildning är att ta till vara på människors potential Stärk vår gemensamma skola för at skapa en jämlik mötesplats Bostadssituationen för studenter Genomför inte skolreformen Avskaffa komvuxkvoten Nyckeln till att lära sig Barnkonventionen måst bli svensk lag Sluta exploatera de svenska eleverna och återför resurserna till klassrummen! Skolpengen Profitfri utbildning Nytt rättningssystem på gymnasiet Möt behovet

Höga B-‐körkort kostnader

C - Välfärd 60

50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77

Alla har RÄTT till en toaLÄTT(lett) Återmonopolisera apoteken Reglering av bibliotekens förseningsavgifter Mångfald av bostäder Bussförbindelser i mindre förorter Bygg och tänk i nya banor! Bilens roll i samhället – Parkering och väg Det offentliga utrymmet – Parker och torg Att hitta balansen – nybyggesfientlighet kontra nybyggesentusiasm Entreprenad på demokratiska villkor Fler hyrslägenheter Gratis glasögon Synundersökningar ska ingå i vår generella välfärd Komplettera sjukvårdsförsäkringen så att glasögon och linser ingår God vård som har blvit budgetvård Internet innebär frihet under ansvar Likställ tandvårdsförsäkringen med sjukförsäkringen Nej till entreprenad inom sjukvård Nej till privatisering av sjukvården! För upprättandet av fler kvinnohus Bekämpa barnfattigdomen nu! Fri tandvård för alla! Ställ hårdare krav i upphandlingsprocessen Öppna en kommunal tjej-‐ och kvinnojour i varje kommun i Sverige Pengar till vård och omsorg, inte till vinster! Receptbelagda mediciner skall vara skattefinansierade Att säkerställa en rättvis vård för alla Försäkringskassan

D - Organisation och E – Stadgar 90 78 79

Autogiro på medlemsavgift i SSU Öppna nya dörrar!

F – Övriga motioner 95

100

105

110

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94

Alkolås Byt ut sosserosen! Digitalisera arkiven! En stark global fackföreningsrörelse Ett könsneutralt offentligt rum Förbud mot fiske med trål Vägval för framtidens socialdemokrati: hur ska Sverige hantera Baumols dilemma? Fredsframtvingande åtgärder Höj nivån på den diplomatiska representationen i Palestina! Sluta utvisa irakier! Varor som innehåller spår av kött ska märkas Kurderna i Iran Kurderna i Syrien Kurdernas situation i Turkiet Kurdistan

115

120

125

130

135

95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118

Södra Kurdistan Norsk modell i svenska bolag Bättre regleringar för könsbyte nu Kulturhälsofonden Kungafamiljen tillhör medeltidens värderingar Mångfald – Var individs rätt att definiera sig själv Miljöförstöring är inget alternativ Kolonialismen lever än Ain’t I a Woman Förbjud parabener i Sverige Ge lyxen till alla! Sluta lobba för valjakt Stoppa vargjakten Vargjakten och bevarandet av våra svenska rovdjur Förbättrad biståndspolitik Förbjud den farliga plastpåsen Människohandel Bostadspolitiken Illegala flyktingars möjligheter att göra brottsanmälningar Transfereringssystem inom biståndet Hjälp dom hjälplösa! Öppenkällkod sparar pengar och skapar möjligheter! Saltet – ett verkningslöst gift Skrota kärnvapnen! Inrätta en internationell konvention som förbjuder dessa nukleära helvetesladdningar

A - ARBETE Motion 1: Högre arbetsgivaravgifter för bemanningsföretagen

140

Idag försvinner många tillsvidare anställningar för att övergå till visstidsanställningar inom bemanningsföretagen. Detta är ett hot mot kollektivavtalen i högsta utsträckning, det finns allt för många oseriösa bemanningsföretag som bryter mot påskrivna kollektivavtal. Många anställda inom bemanning utnyttjas tills de inte orkar prestera för att uppnå de sjukt höga målen deras arbetsgivare och köparen av tjänsten satt upp. Arbetsmiljön sätts åt sidan, ingen vågar längre säga ifrån om det finns arbetsmoment som

145

är farliga eller extremt slitsamma för exempelvis axlar och rygg. Det måste kosta mer för ett företag att hyra in bemanning, det ska inte under några omständigheter vara lönsammare för ett företag att anlita dessa entreprenörer. Bemanningsföretagen skall endast användas vid vissa toppar, oförutsedda ordar eller oförutsedda händelser i produktionen. Visstidsanställningar av företaget man jobbar på medför på lång och kort sikt en mycket tryggare arbetsplats och samhälle. Trygga anställningar är lika med trygga människor.

150

För att hejda/stoppa denna utveckling vill jag att man höjer vissa delar av arbetsgivargifterna för bemanningsbranschen. Med stöd av ovanstående yrkas:

155

Att

man höjer sjukförsäkringsavgiften till 8.78% från dagens 5.95% för bemanningsbranschen

Att

man höjer arbetsskadeavgiften till 1.68% från dagens 0.68% för bemanningsbranschen

160

Att

distriktsårskonferensen antar motionen som sin egen och verkar i dess anda

Att

distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till kommande SSU-kongress

Octavio Rodriguez Förbundsstyrelsens svar på motion 1: Högre arbetsgivaravgifter för bemanningsföretagen

165

Motionären föreslår att sjukförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften för bemanningsbranschen. Förbundsstyrelsen delar motionärens frustration över hur dagens arbetsmarknad har utvecklats. Många gånger används bemanningsföretag på ett oseriöst sätt och vissa bemanningsföretag utnyttjar sina anställda, det har vi sett upprörande exempel på under senare år.

170

Förbundsstyrelsen delar åsikten att vi politiskt måste understödja facket i deras krav att komma tillrätta med detta. Däremot anser förbundsstyrelsen inta att det tillvägagångssätt som motionären föreslår är det rätta. En viktig grundbult i den socialdemokratiska synen på skattesystemet är att det ska vara begripligt och enhetligt för alla. Vi vill inte ha ett lapptäcke av olika skattesatser för alla politiska ändamål vi vill stödja. Kortsiktigt kan det kännas rätt att använda olika arbetsgivaravgifter för olika företag men långsiktig förlorar vi något

175

större när systemet blir oenhetligt.

Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen: Att

avslå motionen

180 Motion 2: Generell arbetstidsförkortning I tider av massarbetslöshet, då vi dessutom har svårt att hinna med stora delar av vad vi värdesätter i våra liv, och det börjar bli kutym att köpa arbetskraft för att göra våra vardagliga sysslor är det dags att vi förändrar samhällets färdriktning. I Sverige har produktiviteten stigit dramatiskt. Varje insatt timme i produktionen

185

genererar ett mycket större värde i dag än för 50 år sedan. Ändå var det för 50 år sedan frågan var som mest aktuell. Bästa förutsättningar för att klara framtidens utmaningar kräver att fler kommer i arbete, alla hjälps åt och att arbetslivet blir attraktivt. Det är nu dags att på allvar utreda vilka positiva effekter en generell arbetstidsförkortning får samt hur vi lämpligast genomför den.

190

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU kräver en utredning som utreder vilka positiva effekter en generell arbetstidsförkortning får

195

Att

SSU aktivt driver frågan om generell arbetstidsförkortning gentemot SAP och allmänheten

Emma Nilsson och Peter Burström, SSU – Västerbotten

200

Förbundsstyrelsen svar på motion 2: Generell arbetstidsförkortning Motionären vill att SSU genomför en utredning för att ta reda på positiva effekter med en generell arbetstidsförkortning samt att SSU ska aktivt driva frågan om generell arbetstidsförkortning. Stressen på arbetsmarknaden ser olika ut i olika branscher och yrkeskategorier men många delar känslan av

205

att inte räcka till. Bland lågavlönade tvingas många till delade turer eller andra former av arbete för att få det gå ihop. Medan tjänstemannagrupper jobbar oavlönat hemma på kvällar och helger. Därför vill SSU stärka makten över arbetslivet. Vi menar att alla ska ges lika rätt att styra över sin arbetstid. Förbundsstyrelsen anser att frågan om arbetstid kan se olika ut under olika perioder i livet. Genom att arbeta

210

kortare under vissa perioder, stärka inflytandet på arbetsplatserna och förbättra arbetsmiljön så kan fler orka arbeta under fler år och längre tider senare i livet. Det betyder att vi inte vill föreslå generell arbetstidsförkortning som svar för hela arbetsmarknaden.

Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen:

215

Att

avslå motionen

Motion 3: Kortare arbetstid med bibehållen lön Den svenska arbetarrörelsen har drivit frågan om kortare arbetstid under lång tid. Fram till slutet av 1970talet gjordes detta med framgång. Sedan dess har inga betydande framsteg gjorts.

220 Att arbetstiden kan minska är ett resultat av en naturlig process, närmare bestämt att samhället efterhand blir effektivare på att producera. Undan för undan behövs färre personer för att lösa samhällets samlade behov av produktion. Av denna enkla anledning kan man arbeta mindre tid. Idag finns goda skäl för att sänka arbetstiden. Det skapar arbetstillfällen, det leder till ökad jämställdhet och det ger oss mer fritid, för att

225

nämna några argument. Ur en ekonomisk synvinkel är det en självklarhet att arbetstiden kan minska i takt med en ökande produktivitet. Detta är dock långt ifrån självklart i den offentliga debatten. Fortfarande präglas den ekonomiska diskussionen av ett kristänkande som grundlades för mer än trettio år sedan. Det verkar inte spela någon roll hur rikt vårt samhälle än blir – resurserna framställs ändå som bristande. Denna hållning hämmar välfärdens utveckling på alla områden och är ett resultat av dåvarande SAF:s intensiva

230

opinionsbildning. Nu är det dags att byta strategi, från backande defensiv till ovillkorlig offensiv mot den borgliga hegemonin som idag genomsyrar vårt samhälle och tenderar att lamslå vår egentligen oövervinnliga arbetarrörelse. Med stöd av ovanstående yrkas:

235

240

Att

lagstadgade semestern blir sex veckor

Att

lagstadgade semesterersättningen blir 14,4%

Att

distriktsårskonferensen antar motionen som sin egen och verkar i dess anda

Att

distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till kommande SSUkongress

245

Christopher Rydell, SSU - jönköping Förbundsstyrelsens svar på motion 3: Kortare arbetstid med bibehållen lön. Motionären föreslår att den lagstadgade semestern blir sex veckor och att den lagstadgade semesterersättningen blir 14,4 procent.

250 Förbundsstyrelsen anser att frågan om arbetstid kan se olika ut under olika perioder i livet. Genom att arbeta

kortare under vissa perioder, stärka inflytandet på arbetsplatserna och förbättra arbetsmiljön så kan fler orka arbeta under fler år och längre tider senare i livet. Vi vill gärna att framtidsdebatten handlar om vilka reformer som krävs för att stressen ska minska och hur fler ska trivas på jobbet och slippa slitas ut. Vi tror

255

inte att det i första hand handlar om semestern, utan snarare om hur vardagsstressen ska minska. Vi vill att debatten först handlar om hur vi förbättrar arbetstiderna över livet så att fler orkar arbeta till pension. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen:

260

Att

avslå motionen

Motion 4: 8-tim arbetsdag - för långsiktig välfärd Under SSU-kongressen 2009 beslutade SSU att man skulle rikta in sig på 6- tim arbetsdag istället för 8timmar.

265 Enligt oss saknade detta beslut en verklighetsförankring. Realiteten är den att när fyrtiotalisterna och femtiotalisterna går i pension har vi en befolkning där 27 procent är pensionärer. I denna undersökning har man dessutom inte tagit med de yngre och de sjukskrivna som inte heller är kapabla till arbete.

270

Det betyder att föregående kongress vill att vår generation ska arbeta 6- timmar istället för 8-timmar och samtidigt försörja en population där en väldigt stor andel inte kan arbeta. Detta är ansvarslöst!

275

Det är inte bara ansvarslöst utan också ologiskt . Det är ologiskt att försörja alla dessa människor genom att jobba mindre och samtidigt ha samma välfärdsstandard som förut. Det är tyvärr det ena eller det andra. Vi är utav den ideologiska övertygelsen att som arbetarparti måste vi tillsammans genom solidaritetens väg arbeta för att kommande generationer ska få en bättre och välfärd än vad vi har idag. För detta krävs det

280

alltid vi är framåtskridande och vågar se verkligheten. För verkligheten är bryggan mellan visionen och idén. Att arbeta 8-timmar är att skapa en stadig bro för kommande generationer. Med bakgrund av ovanstående yrkas:

285

Att

SSU riktar in sig på 8-timmars arbetsdag.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen.

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011.

Sam Assadi, SSU Göteborg

290 Förbundsstyrelsens svar på motion 4: 8-tim arbetsdag - för långsiktig välfärd Motionären vill att SSU riktar in sig på 8 timmars arbetsdag och inte i enlighet med kongressbeslutet 2009 om generell arbetstidsförkortning och på sikt 30 timmars veckor. Grunden för att finansiera både framtida pensioner och välfärden är ett hållbart arbetsliv där människor orkar

295

arbeta till pension. Idag slits många människor ut i förtid från arbetsmarknaden. Förbundsstyrelsen anser att frågan om arbetstid kan se olika ut under olika perioder i livet. För att skapa ett hållbart arbetsliv med mindre stress kan kortare arbetstid under vissa perioder vara lämpligt. Kombinerat med stärkt inflytandet på arbetsplatserna och förbättrad arbetsmiljön så möjliggörs att fler orka arbeta under

300

fler år och längre tider senare i livet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen: Att

avslå motionen

305 Motion 5: Slå samman Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Dagens socialförsäkringssystem dras med många brister. Mottagande och rutinerna är statiska och människor faller mellan stolarna. Arbetsförmedlingarna ansvarar för de människor som har arbetsförmåga men inget arbete, medan Försäkringskassan bär ansvaret för dem med helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga. Dessvärre

310

kommer inte alltid de båda myndigheterna överens – vilket leder till att människor kommer i kläm. Skräckexempel finns där personer nekats ersättning av Försäkringskassan, då arbetsförmågan inte har ansets vara nedsatt. När de sedan vänt sig till sin arbetsförmedling har de nekats ersättning och hjälp därifrån – de har inte tillräcklig arbetsförmåga. Dessa människor tvingas söka försörjningsstöd och fastnar i ett bidragsberoende som varken gagnar dem

315

eller samhället i stort. Arbetsmarknaden blir allt mer komplex och gränserna mellan arbetslöshet och sjukskrivning blir att suddigare. Som socialdemokrater får vi aldrig bli systemförsvarare utan måste vara pragmatiska och ständigt på jakt efter förbättringar i våra välfärdstjänster och transfereringssystem. Regeringens vanstyre av båda dessa myndigheter ger ytterligare skäl till att göra om systemen från grunden.

320

Alla människors rätt till ett arbete har alltid varit en av socialdemokratins viktigaste frågor och bör så fortsätta vara. Därför anser jag att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bör slås ihop till en enda myndighet, vars uppgift ska vara att verka för full sysselsättning. Detta ska omfatta ansvar för rehabilitering av sjukskrivna människor, vägledning för människor mellan två yrken, insatser för nyexaminerade studenter men också andra arbetsmarknadsåtgärder. Denna myndighet ska även ansvara för försäkringarna, vilket

325

medför att ingen riskerar falla mellan stolarna när två myndigheter på lerfötter ska göra upp. Allt detta arbete

bör ske i nära samarbete med fackförbunden för att tillvarata dessas kompetens. Således skulle a-kassorna även i fortsättningen vara tät sammankopplade med facken. Med stöd av ovanstående yrkas:

330 Att

SSU verkar för en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till en enda myndighet.

Att

335

SSU bedriver kampanj för att belysa de problem som omgärdar dessa myndigheter.

Förbundsstyrelsen svar på motion 5: Slå samman arbetsförmedlingen och försäkringskassan Arbetsförmedlingen och försäkringskassan har haft olika uppdrag genom åren. Arbetsförmedlingen har först och främst sysslat med att leda arbetslösa och sysselsatta personer till nya arbeten genom förmedling och

340

utbildningar. Försäkringskassans uppgift har varit att administrera vårt socialförsäkringssystem, de har även varit en kontrollmyndighet för att regelverk följs och att berättigade personer får ut rätt ersättningar. Historiskt sätt har dessa båda myndigheter haft olika uppdrag, men de senaste årens dramatiska förändringar av vårt socialförsäkringssystem har inneburit att fler och fler uppdrag flyter ihop med varandra för båda dessa myndigheter. Det märks främst på rehabilteringskedjan av sjukskrivna personer, där ett tungt ansvar

345

vilar på båda dessa myndigheter, att slå samman dessa båda myndigheter skulle därför kunna effektivisera denna process. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

350

Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 6: Otrygga anställningsformer Timanställningar är en inhuman anställningsform som endast är arbetsgivare till gagn. Genom att timanställa kan arbetsgivare gå förbi vissa arbetslagar och rättigheter. Exempel på detta är LAS (1982:80) § 6 c, dvs att

355

en timanställd kan arbeta kontraktslöst eftersom var dag för denne är ett nytt anställningstillfälle och de kommer i vissa fall inte upp i dessa tre veckor som lagen kräver. Timanställningar är ett direkt resultat av underbemanning på arbetsplatser och gör det möjligt för arbetsgivare att fortsätta ha det så. Dessutom är anställningsformen till nytta för arbetsgivaren eftersom det skapar konkurrens mellan de timanställda, den som kräver minst är den som får arbeta. Ytterligare en förlust för den timanställde är att sjukersättningen kan

360

av arbetsgivaren kringgås då denne vid kännedom av sjukdomen inte ger den timanställde fortsatt jobb. För att försörja sig behöver den timanställde oftast flera timanställningar, när dessa är åt olika arbetsgivare kan inte den timanställda utnyttja arbetstidslagar och dylikt.

Deltidsanställning är en tryggare anställningsform för arbetstagaren som helt skulle kunna ersätta

365

timanställningen. Individen får då en större chans att planera sin vardag då han/hon redan på förhand förhandlat fram precis hur många timmar som ska jobbas varje månad. Den enskilde täcknar då också ett kontrakt och kan därmed ta del av de rättigheter som tillkommer med lagar och förordningar. Med stöd av ovanstående yrkas:

370 Att

timanställning ersätts med en tryggare anställningsform för att utplåna konkurrensen, stärka de anställdas rättigheter samt ge alla arbetstagare möjlighet till ett drägligt liv.

375

Att

man genom att kräva tillsvidareanställningar istället för timanställningar tar itu med en del av problematiken kring underbemannade arbetsplatser.

att

man täpper till de kryphål som finns i LAS 6 c § så att den anställde redan från dag 1 kan skriva kontrakt och därmed skyddas av de lagar och förordningar

380

som arbetsmarknaden täcker (Om inte timanställningen försvinner helt) Theo Voulgaridis, SSU – Halland Förbundsstyrelsens svar på motion 6: Otrygga anställningar

385

Motionären tar upp en fråga som är ett stort problem för många arbetstagare ute på arbetsmarknaden. Det är framförallt ungdomar som erbjuds denna typ av anställningar, vilket i förlängningen innebär svårigheter att planera sitt liv för många och även skapar en ekonomisk otrygghet. För vissa personer kan denna anställningsform också innebära möjligheter, många studenter och skolungdomar drygar idag ut sina inkomster på detta sätt. För dessa personer kan denna anställningsform

390

innebära att de kan kombinera studier och arbete, dock finns även här problem. Lagen om anstallningsskydd ger inte möjlighet till timanställningar, utan denna möjlighet har skapats genom lagstiftningens disposivitet. Möjligheten finns genom att några kollektivavtal som vissa arbetsgivareorganisationer och fackliga organisationer har träffats. Förbundsstyrelsen anser att detta är något som parterna på arbetsmarknaden får ta ansvar för genom att

395

reglera frågan i kollektivavtal. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

400 Motion 7: Reformera LAS

avslå motionen i sin helhet.

Under finanskrisen har man flitigt debatterat kring lagen om anställningsskydd. Enligt mig är LAS en grundförutsättning för trygghet på arbetsmarknaden. LAS skapar en tydlig turordning och förhindrar arbetsgivaren från att avskeda när som helst och hur som helst. Denna lag skapar en trygghet på

405

arbetsmarknaden. Vi anser dock att det finns vissa brister i lagstiftningen. Lagen borde bland annat behandla problematiken med att arbetsgivare går runt LAS för att hyra in

410

bemanningsföretag stället för att återanställa. Jag vill därför att ett tillägg ska göras i LAS som ger arbetslösa företrädelserätt till anställning. Ett annat problem som vi ser med lagstiftningen är hur arbetsgivare skiftar mellan vikariat och visstidsanställning för att slippa tillsvidare anställa och därmed spara pengar. Hårdast drabbas den yngre

415

generationen som inte kan ta banklån eller fatta stora beslut eftersom de lever i en oklar framtid som fattas utav arbetsgivaren. Vi kräver därför att man gör tillägg i LAS som reglerar arbetsgivarens överutnyttjande av dessa anställningsformer. Allt för att göra dessa människor rättvisa och för att skapa ett bättre liv för människorna på arbetsplasten.

420

Det här är vad vi vill förändra inom LAS och vi vill göra det med dessa åtgärder. Åtgärder som vi tror kommer leda till en ökad medbestämmande rätt och trygghet på arbetsmarknaden. Vi tror att reformeringen av LAS enbart är ett av många steg mot den socialdemokratiska drömmen om en ekonomisk demokrati. Med stöd av ovanstående yrkas:

425 Att

SSU kämpar för att man gör ett tillägg i LAS som ska reglera att arbetsgivaren inte missbrukar anställningsformerna visstidsanställning och vikariat.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen.

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011.

430

Sam Assadi, SSU Göteborg

435

Förbundsstyrelsens svar på motion 7: Reformera LAS Motionären tar upp frågor som innebär stora problem för många arbetstagare ute på arbetsmarknaden. Det stämmer att arbetsgivare ibland utnyttjar systemet med bemanningsföretag för att slippa anställa. Samtidigt kan bemanningsföretag ibland fungera för att ge tillsvidareanställning till personal som annars skulle förlora trygghet när konjunkturen svänger.

440

Motionären beskriver också hur unga utnyttjas genom att systemet tillåter flera anställningsformer att löpa efter varandra, så att arbetsgivaren kan undvika att tillsvidareanställa. Det är framförallt ungdomar som erbjuds denna typ av anställningar, vilket i förlängningen innebär svårigheter att planera sitt liv för många och även skapar en ekonomisk otrygghet. Förbundsstyrelsen anser att ovanstående problem bäst beslutas av parterna på arbetsmarknaden genom att de

445

regleras i kollektivavtal. Vi anser att parterna är bäst på att avgöra hur problemen ser ut inom respektive avtalsområde. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet.

Motion 8: Avskaffa statens vinstutdelningskrav på SJ

450

Järnvägen är en grundläggande samhällsfunktion och tågresandet i Sverige ökar. Bristande kapacitet är ett betydande problem och tågtrafiken präglas av inställda tåg, förseningar och eftersatt underhåll. Det kraftigt sänkta banunderhållet drabbar resenärerna med stora driftstörningar och sänkta hastigheter och situationen är ohållbar.

455

När SJ bolagiserades sattes ett avkastningskrav och idag är SJ’s uppgift att leverera vinst till staten. Innebörden av vinstkravet blir att pengar försvinner ut ur verksamheten vilket ger sämre kvalitet och underhåll, eftersom pengarna hade kunnat användas här. Vinstkravet borde ersättas med krav på att upprätthålla och utveckla järnvägstrafiken. Överskottet borde alltså istället gå till förebyggande underhåll och utveckling av tågtrafiken.

460 Med stöd av ovanstående yrkas:

465

470

Att

Kravet på vinstutdelning till staten ska slopas.

Att

Överskottet ska återinvesteras i SJ:s verksamhet.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Lisa Höglund, SSU 20+ Förbundsstyrelsens svar kommer inom kort Motion 9: Återreglera järnvägen. Att beskåda ett modernt land göra bort sig som en virrpanna sticker i ögonen. Hade det varit ett behjärtansvärt initiativ för att förbättra infrastrukturen som låg som grund för att söka alternativa sätt att

475

sköta tågtrafiken, hade frågan behandlats med en annan seriositet och djup. Nu handlade det om dogmatisk enfald och borgerlig dumhet. Det drabbar människor i vardagen, medborgarnas förtroende för politiken och Sveriges anseende. Med stöd av ovanstående yrkas

480 Att

Järnvägsnätet återregleras

Att

tågtrafiken byggs ut

Att

Motionen antas av SSU förbundet

485 Björn Wiechel Förbundsstyrelsens svar kommer inom kort

490

Motion 10: Återskapa Statens Järnvägar År 2001 så tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutet att Statens Järnvägar skulle läggas ned till förmån för en ny företagsstruktur. Från Statens Järnvägar uppstod: Banverket, SJ AB, Green Cargo, Euromaint, Interfleet Technology AB, Unigrid, Jernhusen och TraffiCare alla med olika ansvarsområden och uppgifter. Detta var ett led i den rådande nyliberala tidsandan som förespråkade att stora företag skulle

495

specialisera sig på en sak för att kunna bli bäst på just det samtidigt som det öppnade upp för konkurrens på de olika affärsområdena. Alla statliga företag har ett avkastningskrav på 10% vilket leder till att medborgarna får betala ett högre pris för att finansiera avkastningen. Effekterna av det här ser vi idag när viktig samhällsinfrastruktur inte kan utnyttjas till sin fulla potential på

500

grund utav minskade investeringar och underhåll. Ett exempel är under vintern då tågen behöver avisas i Euromaints lokaler, eftersom Euromaint tar ut höga hyror väljer tågoperatörerna att ha sina vagnar utomhus så mycket som möjligt. Följderna har varit påtagliga de senaste vintrarna då tågen har drabbats av stora förseningar på grund utav det bristande underhållet.

505

Ett annat problem med järnvägstrafiken är att den för närvarande är helt avreglerad och ett stort antal operatörer kör på tågbanor som saknar kapacitet för dagens behov. Därför anser jag även att Statens Järnvägar återigen bör få monopol över tågtrafiken för att göra tågtrafiken så bra som möjligt för oss medborgare.

510

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Banverket, SJ AB, Green Cargo, Euromaint, Interfleet Technology AB, Unigrid,

Jernhusen och TraffiCare återigen införlivas i Statens Järnvägar

515

Att

Statens Järnvägar får monopol på tågtrafik i Sverige

Att

dela upp trafikverket i ett banverk och ett vägverk i enlighet med de ansvarsområden dessa två verk hade innan sammanslagningen.

520

Alexander Fornell, SSU Kungsbacka Förbundsstyrelsens svar kommer inom kort

B - UTBILDNING

525

Motion 11: Avgiftsfri frukost åt alla skolbarn Frukost anses vara det viktigaste målet mat på hela dagen. Att man inte äter frukost leder till svårigheter med koncentrationen eftersom man måste börja dagen hungrig. Kan man inte koncentrera sig kommer man inte heller lära sig mycket. Enligt Statens folkhälsoinstitut åt ca 70% av tjejerna och 78% av killarna, med åldern 15 år, frukost regelbundet under läsåret 2005/2006. Undersökningen tar inte hänsyn till social bakgrund;

530

problemet att ungdomar inte äter frukost är ännu större i arbetarklassdominerade områden. I grund och botten blir frukosten en fråga om alla barns rätt till lika utbildning. Ett barn som inte kan koncentrera sig kommer varken förstå eller lära sig mycket. Barnen som inte växer upp i ett hem där frukosten är en självklarhet kommer således inte att få den utbildning de ska ha. I arbetarklassdominerade områden har föräldrar generellt mindre kunskap om vikten av att äta rätt vilket är en orsak till att barnen i

535

dessa områden inte får likvärdig utbildning med barnen i rikare områden. Som Statens folkhälsoinstituts undersökning visar äter tjejer frukost i mindre omfattning än killar. Frågan tar således såväl ett könsmässigt som klassmässigt uttryck i ökade skillnader mellan såväl klasserna som könen. En avgiftsfri frukost på alla skolor borde följaktligen vara en självklarhet för ett socialdemokratiskt arbetarparti.

540

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

man inför avgiftsfri frukost för alla barn som går i skolan.

SSU – Skåne Motion 12: Kostnadsfri frukost på skolorna

545

Frukost är dagens viktigaste mål menar många. Det är då ens sockerförråd är som lägst och många (kanske i synnerhet ungdomar) är lite tröga i starten och skulle behöva en ordentlig frukost. Vi föreslår att alla skolor ska tillhandahålla kostnadsfri frukost för eleverna. En stressig miljö på morgonen hemma, särskilt i familjer med flera barn, kan leda till att man väljer att hoppa över frukosten och går till skolan med tom mage. Vi tror att detta motverkar ungdomars stora potential att prestera fullt ut i skolan och

550

att kostnaden för skolfrukosten därmed skulle kunna betala sig själv i bättre resultat och mer kunskap. Detta kommer också bidra till en mindre stressig morgon för familjen. Med stöd av ovanstående yrkas:

555

Att

SSU verkar för att alla skolor ska servera en kostnadsfri enklare frukost.

Förbundsstyrelsens svar på motion 11 och 12: Avgiftsfri frukost åt alla skolbarn och Kostnadsfri frukost på skolorna

560

Förbundsstyrelsen delar motionärernas syn att frukost är kanske dagens viktigaste mål. För att orka koncentrera sig hela förmiddagen fram till lunch är det avgörande för eleverna att ha ätit något på morgonen. Ytterst blir det som motionärerna påpekar en fråga om alla barns rätt till lika utbildning. Därför är det självklart att alla skolor ska tillhandahålla avgiftsfri frukost till eleverna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

565

Att

bifalla båda motioner i sin helhet

Motion 13: Ekologisk och god mat i skolan I Sverige idag är skolmaten inte så god. Detta gör att många inte äter i skolan och istället köper godis. Det blir då oerhörda konsekvenser för de unga i det svenska samhället. God mat måste vara riktigt mat, därför duger det inte med halvfabrikat som rest land och rike runt. Äter man inte riktig mat kan man inte

570

koncentrera sig. Det är till och med folk som svimmar på grund av energibrist. Detta kan man inte fortsätta eftersom det i förlängning innebär att en hel ungdomsgeneration får bristande kunskap. Med stöd av ovanstående yrkas:

575

Att

skolmaten ska vara ekologisk och närproducerad

Att

det ska finnas andra alternativ som t.ex. bröd eller frukt

SSU Kronoberg

580 Förbundsstyrelsens svar på motion 13: Ekologisk och god mat i skolan Motionären föreslår att SSU aktivt ska driva frågan om att all skolmat ska vara ekologisk och närproducerad samt att det alltid ska finnas andra alternativ, så som bröd och frukt vid sidan av de ordinarie maträtterna. Förbundsstyrelsen delar motionärens bild av att skolmaten på många skolor i landet håller för låg kvalitet,

585

både smakmässigt och näringsmässigt. En bra skolmat är en förutsättning för att man ska kunna lära sig så mycket som möjligt. När skolmåltiderna inte håller tillräckligt hög kvalitet får det negativa konsekvenser för utbildningssystemet som helhet, eftersom elever inte orkar med skolarbetet i önskvärd utsträckning. Att skolmaten är ekologisk och närproducerad kan många gånger vara en garant för att god smak och högt

590

näringsinnehåll. Förbundsstyrelsens mening är emellertid inte att man ska detaljreglera vilka andra alternativ som ska finnas. Den prioriteringen bör vara upp till skolorna själva.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

595

Att

bifalla den första attsatsen om att all skolmat ska vara ekologisk och närproducerad

Att

avslå den andra attsatsen om andra alternativ vid sidan av den ordinarie skolmaten

600 Motion 14: Mer vegetariskt i skolan Det pratas mycket om hur vi måste minska vår användning av fossila bränslen för att begränsa den globala uppvärmningen. Men vi tänker sällan på, och få vet, att köttindustrin står för 18 % av vår klimatpåverkan, mer än hela transportsektorn! Det är också ett ineffektivt sätt att producera mat. Det krävs 13 kilo foder för

605

att producera ett kilo nötkött. Skulle man minska köttkonsumtionen så skulle man kunna producera mer livsmedel, så att fler på jorden har råd att äta sig mätta. Dessutom är köttproduktion inte sällan plågsamt för djuren. Ett enkelt sätt att minska köttkonsumtionen är en vegetarisk veckodag i skolan, då maten som serveras är helt

610

vegetarisk. Många av de åtgärder som görs för att minska klimatpåverkan verkar dyra, svåra och tidskrävande, men att laga en näringsriktig vegetarisk måltid är både enkelt och billigt! Många skolor serverar idag vegetarisk mat endast åt vegetarianer, men de som skulle vilja äta vegetariskt då och då får inte ta av den. Detta vill vi ändra på. Båda alternativen ska alltid vara tillgängliga för alla, så att

615

man inte tvingas välja mellan att ge upp kött helt och hållet eller alltid äta det. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

620

SSU jobbar för att Sveriges skolor ska servera vegetarisk mat för alla en dag i veckan.

Att

SSU jobbar för att den vegetariska maten i skolorna alltid ska vara tillgänglig för alla.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen.

Ivar Petersson, SSU Göteborg

625

Förbundsstyrelsens svar på motion 14: Mer vegetariskt i skolan Motionären tar upp den viktiga miljöaspekten kring ökad vegetarisk kost i Sveriges skolor, och föreslår därför att alla skolor ska servera vegetarisk mat en dag i veckan, samt erbjuda alla elever vegetarisk kost.

Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på att användningen av fossila bränslen måste minska drastiskt. Ett bra steg på vägen är att äta vegetariskt i större utsträckning.

630

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 15: Dator till eleverna! I flera skolor i landet så delar man första året ut bärbara datorer till eleverna och om de sen vill behålla dem

635

så får de köpa loss dem sista året. Detta verkar vara väldigt smidigt och flera har gjort tummen upp åt detta, man har alla arbeten på ett ställe och kan jobba med dem närhelst man vill.

640

Istället för att sitta o trängas vid exempelvis bibliotekets få datorer med andra klasser eller i ens egen klass så kan man leta upp ett uppehållsrum eller bord och sätta sig och jobba i lugn och ro. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

645

bärbara datorer köps in till gymnasieelever

Petra Olsson, SSU Halland Förbundsstyrelsens svar på motion 15: Dator till eleverna! Motionären belyser frågan om vikten av att ha reell tillgång till en dator för att kunna utföra sina studier vid gymnasiet på ett bra sätt. Förbundsstyrelsen anser att möjligheten att använda en dator i skolarbetet är en

650

fråga om rätt till jämlik utbildning. Det är idag möjligt att använda datorer på bibliotek och i datasalar i skolan, men alla gymnasieelever har inte samma tillgång till datorer i hemmet där också en stor del av skolarbetet utförs. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

655 Motion 16: Fler genuspedagoger behövs för barnens bästa. Våra barn behandlas idag olika beroende på vilket kön de har, de lär sig redan tidigt på förskolan hur en pojke ska leka våldsamma lekar medans flickor ska vara lugna och leka med dockor. Detta är något som präglar dem i resten av deras liv och gör att de kommer falla in i det heteronormativa mönstersamhälle som

660

vi har idag. Även om man påstår sig på skolor och förskolor behandla alla lika så gör man ändå oftast tvärt om, vi skapar själva klyftor och motsättningar mellan barnen på grund av vårt sätt att behandla barnen.

Genom att istället behandla barnen utifrån samma grund med ett genusperspektiv redan tidigt på förskolan och sedan genom hela skolgången skulle man kunna få fram den fulla potentialen hos varje individ, detta

665

genom att man behandlar barnen efter person och inte efter kön. Det görs redan idag en del insatser för att få med ett större genusperspektiv bland barn och unga men det måste ske något mer drastiskt för att vi ska kunna se resultat. Undersökningar visar att barn som har gått på genusinspirerade förskolor väldigt snabbt hamnar tillbaka i de mönster som finns på andra skolor och

670

förskolor så fort de integreras eller går från förskola till skola. Det ska inte spela någon roll vart man bor, alla barn är lika mycket värda och borde därför få samma chans att behandlas utifrån sin person och kunna nå sin fulla potential. Om alla barn får samma genomsyrande genustänk kommer de kunna möta varandra på lika villkor när de sen börjar skolan.

675 Samhället kommer också att utvecklas annorlunda då alla människor utvecklas utifrån sin personlighet och inte enbart ses först efter sitt kön. Med stöd av ovanstående yrkas:

680 Att

det ska anställas minst en genuspedagog på alla förskolor och skolor i Sverige

Att

685

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund antar motionen som sin egen och skickar den till partikongressen.

Elin Gustafsson, SSU Frihet Motion 17: Genusvetenskap

690

växer upp i ett land där män och kvinnor fostras in i olika sociala kön. Dessa sociala kön innebär t.ex. Småsaker som att tjejers leksaker är rosa och killars är blå. Samtidigt innebär detta också att många kvinnor känner sig osäkra på kvällen och många killar tror de har något problem då de hellre vill dansa än spela fotboll. Detta visar sig sedan på arbetsmarknaden, då kvinnor uppfostras till att inte ta mycket utrymme så finns det färre kvinnliga VD än det finns VD som heter Göran. Samtidigt så pressas män till att närma sig ett

695

ouppnåeligt machoideal och får inte vara sig själva. Dessa normer som skapats i vårt samhälle har skapats främst på grund av bristande kunskap kring området normer och jämställdhet. Det räcker inte med att prata om jämställdhet eller rösta fram en kvinna som statsminister, det gäller att man angriper den sociala biten genom en demokratis främsta vapen, utbildning. Genusvetenskap är kunskapen om mäns och kvinnors sociala skillnader. Vetenskapen om genus lärs ut på universitet i hela världen. Utbildningen lär ut om de

700

sociala skillnader som finns mellan män och kvinnor, hur man tror de skapas och även hur man kan bemöta

dessa. Problemet är att inte många läser genusvetenskap på universitetet. Därför missar miljoner barn denna viktiga kunskap. Lösningen är att ta den till skolan. Om lärare och förskolelärare hade haft kursen genusvetenskap i deras utbildning hade hundratusentals barn de senaste åren behandlats lika och redan då lärt sig att det inte är någon skillnad på dem oavsett kön. Alla skolor hade haft en tydlig jämställdhetsplan och

705

ingen lärare hade uppmanat en pojke att spela fotboll på rasten istället för att skriva sin dagbok. Samtidigt så måste barn få möjligheten att själva lära sig vad genus är för något. Man ska redan i årskurs tre börja med jämställdhetsarbete med skolbarn sedan bör genusvetenskap vara en del av SO kurserna från årskurs sju tillsammans med Geografi, Religion, Historia och Samhällsvetenskap. Med utbildning kan vi kämpa mot patriarkatet. Detta är inte bara en kvinnofråga, det handlar om att killar också har känslor. Däremot har de

710

inte rätten att visa känslorna. Det handlar om att vissa män drömmer om att bli förskolelärare, och vissa kvinnor drömmer om att bli lastbilschaufförer. Utbilda bort patriarkatet, desto förr desto bättre Med stöd av ovanstående yrkas:

715

Att

SSU driver frågan om Genusutbildning i förskola, grund- och gymnasieskola samt lärarutbildningar.

720

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Ali Ghorbani SSU Hisingen Förbundsstyrelsens svar på motion 16 och 17: Fler genuspedagoger behövs för barnens hälsa och

725

Genusvetenskap Förbundsstyrelsen delar helt och hållet den syn på samhället som motionärerna beskriver, och anser att genuspedagogik och ett genusperspektiv är något som både ska finnas med i utbildningen hos såväl förskolelärare som lärare, samt vara en naturlig del i läroplanen för förskolan och skolan. Förbundsstyrelsen anser att alla förskolor och skolor ska ha tillgång till genuspedagoger, men tror inte att det

730

alltid behöver ske på det sätt som motionären till ”Fler genuspedagoger behövs för barnens hälsa” föreslår. Förbundsstyrelsens föreslår kongressen: Att Att

avslå motionen ”Fler genuspedagoger behövs för barnens hälsa” i sin helhet bifalla motionen ”Genusvetenskap” i sin helhet

Motion 18: Genus i skolan

735

Min fasta övertygelse är att människors personligheter och grundläggande värderingar kommer ur uppväxten och förutsättningar man haft som ung. Ett rättvist samhälle är ett samhälle där barn lever i så likvärdiga förhållanden som möjligt och där samhället inte håller tillbaka människor på grund av normer, strukturer och ekonomiska förutsättningar. Ett svenskt barn tillbringar ungefär tolv år i olika former av barngrupper. Dagis eller förskola är den första

740

kontakten barn får med en grupp i samma ålder som de själva och det är i sådana grupper barnen kommer att befinna sig i ungefär tio år framåt. Med förståelse för hur mycket tid av ett barns uppväxt som tillbringas på dagis, förskola och skola inser jag hur viktigt det är att ge alla barn förutsättningar att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Skolan är en bra möjlighet för samhället att utjämna livschanser och ge alla barn möjligheter att utvecklas,

745

oavsett bakgrund. Det största problemet idag i den svenska skolan är enligt mig jämställdheten och det oerhört starka könsnormer som präglar barngrupper. Nyligen kom en rapport från utbildningsdepartementet som visade på just detta. Killar presterar allt sämre resultat i skolan samtidigt som tjejers resultat aldrig varit bättre. Samtidigt är den psykiska ohälsan bland tjejer mycket högre än hos killar. Säger inte det någonting om hur normerna i skolan ser ut?

750

Jag har jobbat i olika barngrupper i över ett år och det är för mig beklämmande att se hur olika tjejer och killar förväntas vara. Ifall vi menar allvar med att vi vill ha ett jämställt arbetsliv utan lön efter kön, lika många kvinnliga som manliga företagare, en jämn fördelning av hemarbete och ett lika stort uttag av föräldraledighet mellan kvinnor och män behövs det en förändring av normer i skolan och förskolan. Att kvinnor inte i lika stor utsträckning som män försöker göra karriär inom arbetslivet eller utför största

755

delen av det obetalda hemarbetet beror på förväntningar, förväntningar som trimmas in hos barnen redan från första kontakten med skolan. Att tjejer i skolan förväntas vara duktiga lugna och tillmötesgående medans killar förväntas vara framåt och ta plats påverkar samhället i stort. Det måste finnas en plan för hur man ska komma tillrätta med könsrollerna i barngrupper och framförallt behöver det finnas en kunskap bland pedagoger i svenska skolan om hur man bekämpar könsnormen.

760

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

det i utbildningar med syfte till jobb i barngrupper ska ingår en kurs på 30 poäng om genusvetenskap relaterat till skola och barn.

Att

det ska finns tydliga mål och riktlinjer, liknande styrdokumenten för kunskapsmål, om hur jämställdhetsarbetet i skolan ska gå till.

765

Att

jämställdhet ska vara ett viktigt och prioriterat mål för den svenska skolan.

Att

distriktsårskonferensen tar motionen som sin egen och verkar för den.

Att

motionen skickas vidare till nästa SSU-kongress.

motionen skickas vidare till nästa partidistriktskongress.

Albin Pettersson, SSU-Upplans

770

Förbundsstyrelsens svar på motion 18: Genus i skolan Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att genusperspektivet behöver förstärkas i hela utbildningssystemet. Att könsrollerna begränsar oss syns inte minst i skolan, där det blir allt mer uppenbart att olika krav och förväntningar ställs på elever beroende på vilken könstillhörighet de har. Bland annat så kommer det till uttryck i att tjejer genomgående förväntas vara högpresterande i klassrummet, medan killar

775

inte förväntas bry sig om skolarbete i samma utsträckning. Detta har lett till att killarna har halkat efter resultatmässigt i skolan, samtidigt som tjejerna har börjat må allt sämre psykiskt på grund av de högt uppställda prestationskraven från omgivningen. Förbundsstyrelsens mening är att medvetenheten om könsrollerna och deras inverkan på människor måste ökas i hela skolväsendet. Av den anledningen har förbundsstyrelsen lagt ett förslag på utbildningspolitiskt

780

program, som tydligt lägger fokus på genusfrågan i skolväsendet. Däremot är det inte förbundsstyrelsens åsikt att detaljreglera hur jämställdhetsarbetet i utbildningssystemet bör organiseras, eftersom olika skolor kan komma att behöva olika insatser för att främja jämställdhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

785

Att

avslå att-sats 1 och 2

Att

anse den tredje attsatsen besvarad

Motion 19: Det kommunala självstyret hotas 1992 infördes riksdagsbeslut på att kommunen ska ge ekonomiskt stöd till privata skolor på samma villkor som till kommunalt drivna. I princip ges tillstånd om ekonomiskt stöd som det ser ut nu till verksamhet som är i enlighet med läroplanen. Skolan ska även visa på tillgång till lämpliga lokaler, lärare och skolledning.

790

Den dåvarande borgerliga regeringen trodde på en utveckling av fler föräldrakooperativ och mot skolor med speciella ämnesprofiler. I dag drivs två tredjedelar av alla friskolor i aktiebolag, ekonomisk förening eller handelsbolag där verksamheten syftar till ägarnas ekonomiska nytta. En kommun har varje år ett relativt fast antal elever som ska ges plats i skolan. En elev kan inte gå i två skolor samtidigt. Dessa behov ökar inte för att fler skolor etableras, det kommer inte fler elever till

795

kommunen för att fler skolplatser skapas. Däremot tvingar det kommunen att ge bidrag till fler platser än vad som sedan fylls. Om kommunen står för det ekonomiska stödet måste de också ha mandat för att påverka produktionen. I en dansk studie "The unintended Effects of Private School Competition" av två forskare vid Roskilde Universitet, Simon Calmar Andersen och Sören Serritzlew, finner vi att en ökande andel elever i privata

800

skolor är kopplad till högre utgifter för skolsektorn. En förklaring till de högre kostnaderna som pekas ut i studien är att existensen av två parallella skolformer kräver en viss överkapacitet, både av lokaler och lärare, jämfört med ett enhetligt system där man kan fördela resurserna optimalt. I en lagändring 2008 av skollagen (1985:1100) 2b kap. 12 § kan vi också se att enskilt bedrivna skolors huvudmän får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol.

805

Kommunen har alltså själva inte makt att besluta sin egen budget, det hamnar i händer hos rättsväsendet. Detta betyder i förlängningen att kommunerna ger över sin makt åt regeringen och staten. Det kommunala självstyret är hotat. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

810

Att

kommunernas budget ska beslutas av folkvalda av kommunen. riva upp skollagen (1985:1100) 2b kap. 12 § som säger att huvudmän för enskilt bedrivna skolor får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol.

Att

när kommunala/statliga medel används för att bedriva enskild verksamhet som vi inte har inflytande över, ska det ställas högre krav på redovisning av hur de

815

har använts. SSU-Skåne Förbundsstyrelsen svar på motion 19: Det kommunala självstyret hotas I motionen menar motionären att det kommunala självstyret hotas till följd av möjligheten för privata huvudmän att etablera friskolor utan godkännande av aktuell kommun. Enligt motionären ska kommunens

820

budget beslutas av de folkvalda, skollagens kapitel 2 paragraf 12 rivas upp och högre krav på redovisning ställas när kommunala medel används för att bedriva enskild verksamhet. Förbundsstyrelsen delar motionärens oro för att det kommunala självstyret hotas av friskolornas i det närmaste fria etableringsrätt. Därför föreslår förbundsstyrelsen bland annat i sitt program att ett kommunalt veto vid friskoleetableringar ska införas. När det gäller förslaget om att kommunens budget ska beslutas av

825

folkvalda i kommunen är detta någonting som i formell mening görs redan idag. Om man däremot, som motionären förmodligen menar, också räknar in yttre faktorer som påverkar det ekonomiska utrymmet och innehållet i den kommunala budgeten så är dessa betydligt fler än enbart friskoleetableringarna. Ofta rör det sig om statliga lagar och regler som SSU många gånger är positiva till. Förbundsstyrelsen anser heller inte att SSU ska ta ställning till enskilda lagparagrafers vara eller ickevara i

830

sina program. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen:

835

Att

avslå att-sats 1 och 2

Att

anse att-sats 3 besvarad.

Motion 20: En rättvis, modern högskola Sverige har nu ställt sig i led tillsammans med andra europeiska länder och beslutat att sätta en avgift för utlandsstuderande på högskola eller universitet. Denna avgift gäller inte studenter från EU/ESS området utan

840

påverkar studenter som majoriteten kommer från Afrika, Latinamerika och Asien. Denna avgift, som kommer av laga kraft introduceras höst terminen 2011, kommer att utgöra ett hinder samt radikalt minska antalet studenter utanför Europa att läsa i svensk högskola. När Danmark införde ett liknande system för tre år sedan tappade man cirka hälften av sina utomeuropeiska studenter. På mastersnivån förlorade man 80 procent av studenterna. Göteborgs universitet räknar med att tappa cirka 60 procent av de utomeuropeiska

845

studenterna och kommer att behöva bygga upp en omfattande byråkrati för att hantera den nya situationen. Utbytesprogrammet Erasmus är tillgängligt för elever inom EU och gör det möjligt för studenter att delvis studera kostnadsfritt utomlands. Tyvärr är platserna på programmet begränsade och tilldelas endast de mest högpresterande eleverna. Vi vill öppna upp Erasmusprogrammet för fler elever och ge dem möjligheten att

850

studera olika kurser på fler orter. Lunds universitet var det första universitetet som beräknat fram kostnaden på sina olika program. 80 000 kronor gäller utbildningar på grundnivå inom humaniora och samhällsvetenskap, medan läkarprogrammet är dyrast: 180 000 kronor per läsår. Dessa kostnader är absurda, speciellt när man riktar dem till tredje världen

855

studenter. Även universitetens konkurrenskraft påverkas av dessa höga avgifter, vilka studenter kommer att välja svenska universitet när andra västeuropeiska universitet erbjuder lägre avgifter Vad som är mer bekymmersamt är att det utvecklingsarbete som en rättvist, avgiftsfri studietid innebär försvinner helt. Att de svenska universiteten varit öppna även till utlandsstudenter har varit en relevant del av

860

vår humanistiska politik, med en utbildning i hand kan dessa studenter åka tillbaka till sina hemländer och bidra till samhällsutvecklingen, på ett starkare och effektivare sätt än enskilda bidrag. Men detta påverkar

även Sveriges ekonomiska möjligheter, många av dessa studenter fungerar och ser sig själva som framtida ”ambassadörer” för Sverige när de återvänt hem. Många svenska företag har stor nytta av dessa studenter när de etablerar sig i utlandet.

865 Alla studenter som studerar i svenska högskolor borde få samma finansiella möjligheter att klara av sina studier. Därför måste CSN anslaget öka och spegla konsumentprisindexet, helst ska anslaget ligga över detta index för att säkerställa studenternas levnadssituation.

870

Det är viktigt att vi inte förlorar den mångfald av erfarenheter som finns idag i det svenska högskolesystemet, den är ett gagn och en komparativ fördel för vårt hela vårt samhälle. Vi måste låta alla Sveriges elever välja var de vill plugga och att högskolorna har ett brett kursutbud, oavsett var i landet högskolan ligger. Det är inte hållbart att ha tre eller fyra stora högskolor och inga mindre.

875

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Öppna upp högskolan genom att återinföra en avgiftsfri skolgång för utlandsstudenter

880

Att

fler utbytesprogram i EU utvecklas för studenter i länder utanför EU/ESS området

Att

utvidga Erasmusprogrammet

Att

Öka antalet högskoleplatser

Att

stärka de mindre högskolorna och lärosätena

Att

Bygga fler studentbostäder

Att

Öka CSN anslaget så att den speglar konsumentprisindexet

885

890

Förbundsstyrelsens svar på motion 20: En rättvis, modern högskola Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på vikten av att fler får möjlighet att studera vid svenska högskolor och universitet, såväl utomeuropeiska, europeiska som svenska studenter. Högskolorna ska därför inte ta ut

895

någon terminsavgift och antalet platser är i behov av att utökas. För att fler ska våga ta steget till högre studier är det viktigt att ha en möjlighet till försörjning även under studietiden. Det är idag i stor utsträckning en klassfråga vilka som väljer att studera vidare. CSN-anslaget måste därför vara av den storleken att studenter inte behöver leva på existensminimum.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

900

Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 21: Filosofi i skolan Varför går jag i skolan? Vad tjänar det till att jag lär mig något? Vad tjänar det till att jag lever överhuvudtaget? Detta är frågor som en skolelev bör kunna svara på, om inte annat för att kunna sätta det hon lär sig i ett sammanhang. Förstår man inte det kommer man heller inte förstå vad man lärt sig – man

905

hamnar i en situation då man snarare lär sig för examinationen än för vetandet. Så pass stressade som många elever idag känner sig kan ”sista-minuten-plugg” ibland vara enda utvägen, men man bör åtminstone vara medveten om varför man lär sig för examinationen istället för att lära sig för livet. Filosofi är ett ämne som sammanfogar små kunskapsöar till att tillsammans bilda förståelse. Förståelse är grunden för att kunna såväl anse som diskutera ett ämne eller en fråga. Förståelse är således också grunden

910

för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Av yttersta vikt är att en lektion i filosofi inte består av s.k. katederundervisning. Hela poängen finns i att eleven ska få tänka och fundera, såväl i diskussion med kamrater som i sig själv. Betygsbedömning bör heller inte ske; det är svårt att göra en prestationsbaserad bedömning på någons tankar och funderingar. Likväl är filosofi ett betydelsefullt ämne – att man inte kan mäta ett resultat gör inte resultatet mindre viktigt.

915

Filosofin måste börja ta plats i skolan. Med stöd av ovanstående yrkas: Att Att

det undervisas i filosofi även på grundskolenivå denna undervisning fokuserar på att stimulera elevens eget tänkande och funderande istället för att fokusera på att eleven presterar.

920

SSU-skåne Förbundsstyrelsens svar på motion 21: Filosofi i skolan Förbundsstyrelsen delar motionärens syn om vikten av att skolan inte bara är en plats där hårda faktakunskaper förmedlas från en lärare till elever genom katederundervisning, utan att det också är en viktig plats för elevers möjlighet att utveckla sin förmåga att tänka och fundera kring livets stora frågor.

925

Detta är en viktig del i all utbildning som sker och förbundsstyrelsen vill därför inte peka ut att just filosofi ska undervisas på grundskolenivå. Förbundsstyrelsen tror inte att lösningen är att peka ut ett antal ämnen som ska läggas till dagens redan digra läroplan, utan tror att en större reformering är nödvändig för att uppnå detta.

Förbundsstyrelsen föreslåt kongressen:

930

Att

avslå motionerna i sin helhet

Motion 22: Konkurrenskomplettering für alle Enligt Googles översättningstjänst på Internet är den tyska översättningen av begreppet konkurrenskomplettering, "Wettbewerb Ergänzung." Om man sedan översätter frasen tillbaka till svenska får

935

man ordet tävlingsmatch. Detta speglar väl hur dagens betygssystem fungerar, där elever pressas till att konkurrera ut varandra. Så länge vi har ett sådant betygssystem, måste alla ha möjligheten att komma in på den utbildning de drömmer om. Det är inte värdigt för Sverige som kunskapsnation om människor stängs in i byråkratiska återvändsgränder och hindras från utveckling och jobbmöjligheter. Vår välfärd vilar på att alla medborgare har jobb och bidrar till vårt samhälle. Därför tycker vi att det behövs tyngre satsningar på

940

komvux än vad som redan har genomförts i delar av landet. I Norrbotten är vi lyckosamma nog att ha socialdemokratiskt styre som satsar på ett avgiftsfritt komvux och som har en nollvision mot utbildningsköer. Tyvärr ser det inte ut så i alla delar av landet där ungdomar kan få betala tusentals kronor för att tillåtas höja ett befintligt betyg. Detta är en klassfråga som bör prioriteras och skall bekämpas.

945

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

950

SSU verkar för att en avgiftsfri vuxenutbildning blir verklighet i hela Sverige

Att

SSU verkar för en nollvision mot köer inom vuxenutbildningen

Att

SSU verkar för allas rätt till avgiftsfri konkurrenskomplettering

Att

SSU Norrbotten antar motionen och verkar i dess anda

Andreas Pettersson & Gustav Lidström, SSU - Norrbotten Förbundsstyrelsens svar på motion 22: Konkurrenskomplettering für alle Förbundsstyrelsen delar helt motionärens syn på att vuxenutbildningen ska vara avgiftsfri och tillgänglig för alla i hela landet. Det livslånga lärandet och möjligheten att skola om sig eller komplettera sin utbildning med nya kunskaper är oerhört viktiga både för oss som individer och för samhället i stort.

955

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 23: Skolreformen, vuxenutbildningen och framtiden Den nya skolreformen, GY-11, är nu en verklighet för eleverna på gymnasiet. Den innebär bland annat att mer strukturerade ämnesplaner tar kursplanernas plats, ett nytt betygssystem och två olika sorters examen

960

men framförallt en mer enhetlig skola i hela landet. Den nya gymnasieskolan innebär många stora

förändringar för alla, men elevernas behov ska aldrig förbises och behoven av enskilda kurser och en aktiv och engagerad lärarkår kan aldrig bli för små. Många gymnasieskolor har tidigare haft specialutformade program med nationell intagning. Dessa skolor har drivit kurser som inte har funnits på andra platser och de har haft särskilda inriktningar. De är nu hotade

965

eftersom skolreformen inte tillåter specialutformade program. De gymnasieskolor som idag driver enskilda kurser som är etablerade och fyller specialbehov, med det menat kurser som på annat sätt inte kan ges, ska med godkännande från Skolverket även efter gymnasiereformen få göra det. Förändringar i skolan måste genomföras för att den senaste reformen ska bli så bra som möjligt. Vi kan inte

970

tolerera en skola som verkar för att öka klyftorna i samhället och utbilda unga till antingen en högskoleförberedande- eller en yrkesexamen. Det borde vara en självklarhet att alla unga ska få ändra inriktning även efter gymnasiet. På sikt bör därför alla program på gymnasiet göras jämlika inför högskolan. Med allt fler aktörer och fler fristående skolor än någonsin förr förlorar många kommunala nämnder sin

975

insyn i utbildningen och det blir allt svårare att följa upp elevernas utveckling. Även om alla friskolor har rätt att ge kommunen insyn i verksamheten är det få som gör det. Ansvaret faller oftast på Skolinspektionen men kommunernas nämnder bör ha insyn i alla kommunens skolor, kommunala som fristående. Särbehandlingen av fristående skolor märks också i finansieringen av skolorna. När skolpengen ökar till

980

skolor i en viss kommun kommer lika andel gå till kommunala och fristående skolor. Men när skolpengen minskas kommer de fristående skolorna gynnas vilket skapar djup orättvisa för eleverna på andra skolor. Skolpengen ska givetvis inte fördelas så att skolor med andra utbildningsanordnare än kommuner drar nytta av det. Inte bara Skolinspektionens utan även kommunens ansvar för eleverna på skolorna är stort. Det är inte enbart

985

upp till rektor och lärare att se till att eleverna är trygga och utvecklas. Även politikernas ansvar är betydande. Varje nämnd som beslutar om till exempel handlingsplaner för elevhälsa tar aktivt ställning för de berörda eleverna. Dock slutar inte deras skyldigheter gentemot eleverna med en handlingsplan. Därför bör varje formellt beslut som rör elevernas välmående i skolan kompletteras med konkreta handlingar som vidareutbildning av skolans pedagoger och lärare.

990 De nya ämnesplanerna är uppbyggda med mål och syfte för hela undervisningen. De innebär också en mer centralt styrd utbildning som ska vara likvärdig i hela landet och den nya betygsskalan är mer snarlik den på högskolan. Likt beslut som fattas av statliga myndigheter är även betygen en myndighetsutövning och därför bör elever som får avgångsbetyg i högstadiet och gymnasiet ha rätt att överklaga beslutet.

995 Gymnasieskolan kontakt med arbetsmarknaden ska självklart inte låta arbetsmarknaden styra elevernas studier. Förbindelsen ska enbart ge eleverna nödvändiga kontakter inför framtiden och underlätta för eleverna att skaffa till exempel sommarjobb.

1000

När allt fler utbildningsanordnare via upphandlingar får ansvaret att driva vuxenutbildning måste regleringarna kring bland annat finansieringen för eleverna bli tydligare. Idag är det upp till den enskilda kommunen att avgöra under vilka omständigheter pengarna ska ges till utbildningsanordnaren. Förutsättningarna för eleverna kan därför variera kraftigt. En utbildningsanordnare som tilldelas hela skolpengen för sina elever vid kursstart eller efter halva kursen kan ha ett annat ekonomiskt intresse än den

1005

anordnare som tilldelas skolpengen efter fullföljd kurs. Den nya gymnasieskolan tvingar ungdomar att välja mellan en akademisk eller yrkesinriktad utbildning i väldigt tidig ålder. Skolreformen kan även i det långa loppet innebära att de ungdomar som väljer en yrkesinriktad utbildning får det mycket svårare att omskola sig till ett akademiskt yrke än vice versa. Reformen förändrar även den kommunala vuxenutbildningen på ett sätt som gör det avsevärt svårare för

1010

ungdomarna att använda sig av den för att studera nya kurser eller läsa upp betyg för att kunna utbilda sig till ett nytt yrke. Genom att göra vuxenutbildningen mer tillgänglig för alla kan en del av de negativa aspekterna av gymnasiereformen dämpas. Erbjuds det vuxenutbildningar i exempelvis ämnen som enbart läses på de högskoleförberedande linjerna kan dessa utbildningar nyttjas av de som läst en yrkesförberedande linje men ändå vill vara behörig på alla högskolor.

1015 Med stöd av ovanstående yrkas: Att

skolpengen för kommunal vuxenutbildning ska tilldelas efter modellen 25% vid kursstart, 25% efter halva kursen och 50% vid avslutad kurs

1020 Att

den kommunala vuxenutbildningens kursutbud ska vara proportionerligt till gymnasieskolans

Att

den kommunala vuxenutbilbningen ges större resurser

1025 Att

etablerade specialutformade program med riksintag ska fortsätta att erbjudas inom den nya gymnasieskolan

Att

alla program på gymnasiet ska vara likvärdigt högskoleförberedande

1030 Att

kommunala gymnasienämnder ska ges rätt till insyn i alla kommunens skolor

Att

en ökning/minskning av skolpengen ska gälla både kommunala samt fristående skolor

1035 Att

varje handlingsplan för att främja elevhälsan ska kombineras med konkreta

åtgärder Att

elever ska ges rätt att överklaga betyg till högre instans

1040 Att

gymnasieskolan blir mer sammankopplad med den forskning som bedrivs på universitet

Att

gymnasieskolan etablerar en bättre kontakt med arbetsmarknaden

Att

sökande till gymnasieskolan ska ges bättre information om studievalen

Att

införa en obligatorisk gymnasieutbildning

1045

1050

Förbundsstyrelsens svar på motion 23: Skolreformen, vuxenutbildningen och framtiden Förbundsstyrelsen delar motionärens frustration över de fel och brister som finns i det svenska utbildningssystemet idag. Lagstiftningen kring skolan behöver på många punkter och förtydligas och göras mer enhetlig. Den moderatledda regeringen har medvetet monterat ner den sammanhållna skolmodellen och rivit ett djupt sår i utbildningssystemets likvärdighet. Istället för en jämlik och kompensatorisk skola har vi

1055

nu fått en sorteringsskola, med tidigare val, elitklasser, borttagande av den allmänna högskolebehörigheten och minskade anslag till Komvux som tydligaste exempel. Motionären tar upp många angelägna problem och brister i skolan som med rätta behöver åtgärdas. I förslaget till utbildningspolitiskt program har förbundsstyrelsen försökt ta ett helhetsgrepp kring den

1060

svenska skolan och de utmaningar som utbildningssystemet står inför. I programförslaget presenterar förbundsstyrelsen en rad punkter att vända den negativa resultatutvecklingen och komma till bukt med likvärdighetsproblemen i skolväsendet. Dessutom redogör förbundsstyrelsen för ett antal viktiga förslag för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv i det arbetsmarknadspolitiska programmet. Emellertid är det inte förbundsstyrelsens avsikt att på detaljnivå ange bestämmelser kring skolan, utan en del saker bör

1065

fortfarande vara upp till huvudmännen att bestämma. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå att-sats 1, 2, 5, 12 och 13

1070 Att Att

bifalla att-sats 3, 4 och 9 bifalla att satserna 6, 7, 8, 10 och 11 i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till arbetsmarknadspolitiskt program

1075 Motion 24: Kunskap är makt Idag i Sverige har vi skolplikt från 1 till 9'e klass. Vi har en gratis grundskola för alla, detta är ett privilegie att ta vara på. Att ha en utbildning blir viktigare och viktigare både för att samhället utvecklas och vi behöver utvecklas

1080

med samhället och för att senare i livet få ett jobb. Dock märker vi att fler lämnar grundskolan utan godkänt i kärnämnena och att svenska barn ligger sämre till vad gäller kunskap än övriga länder i Europa. (enligt Riksdag & Departement)

1085

Detta är i slutändan ett demokratiskt problem. Lösningen är delvis att barn redan i tidig ålder ska lära sig hur man på sitt sätt tar in kunskap. Genom att hitta sin egna studieteknik kommer skolan bli lättare, intressantare och också roligare. Med stöd av ovanstående yrkas:

1090 Att

införa studieteknik som ämne i grundskolan.

Elena Jummrukovska, SSU – Halland

1095

Förbundsstyrelsens svar på motion 24: Kunskap är makt Förbundsstyrelsen anser liksom motionären att det är viktigt att alla elever i skolan ges möjlighet att även utvecklas i sitt lärande och inspireras till att upptäcka hur de själva lär sig bäst. Det finns dock inte ett svar på hur detta ska ske, utan bör vara en naturlig del av all ämnesundervisning. Information och utbildning om olika inlärningstekniker är inte heller något som kan ske vid ett tillfälle och därefter anses vara avklarat, utan

1100

är en ständigt pågående process hos alla som studerar. För att fler elever ska lämna grundskolan med godkänt i kärnämnen anser förbundsstyrelsen att klasserna ska minska och lärarna bli fler. Då har lärarna mer tid att se alla elever och deras behov, och kan stimulera dem till ökade kunskaper. Förbundsstyrelsen tror därför inte att det är rätt väg att gå att lägga in studieteknik som ett enskilt ämne i grundskolan.

1105 Förbundsstyrelsen förslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 25: Mer facklig utbildning i gymnasieskolan

1110

Det märks tydligt att kunskapen bland gymnasieelever om facklig verksamhet är ytterst bristfällig. Många

gymnasieelever uppvisar en skev bild och okunskap om vad facket egentligen gör och de kunskaper man får av den nuvarande Samhällskunskapen är inte tillräcklig. Vi har idag en minskad aktivitet inom facket, något som försämrar fackets ställning mot arbetsgivaren. Det leder mot försämrade arbetsvillkor. Samtidigt är arbetsmarknaden idag mer osäker och idag behövs de

1115

förmåner ett medlemskap ger mer än någonsin. Denna minskade aktivitet anser vi beror på den okunskap som finns i dagens gymnasieskola och vi behöver verka för en ökad kunskapsnivå vad gällande fackets roll i vardagen. Med stöd av ovanstående yrkas:

1120 Att

SSU verkar för en ökad facklig utbildning i gymnasieskolan.

Att

SSU verkar för utökad arbetsmarknadskunskap i gymnasieskolan

Förbundsstyrelsens svar på motion 25: Mer facklig utbildning i gymnasieskolan

1125

Gymnasieskolans uppgift är att rusta elever med kunskaper för framtiden. Där ingår också kunskap om arbetslivet som väntar. Förbundsstyrelsen delar därför motionärens syn på att en ökad kunskap om dagens arbetsmarknad och hur facket fungerar tillhandahålls i gymnasieskolan. Förbundsstyrelsen förslår kongressen:

1130

Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 26: En skola för det nya seklet Länge har skolan sett ut på samma sätt, i grunden är dagens skola en vidareutveckling av Folkskolan från 1842. Man har bara lagt på fler ämnen, fler år, och mer centralstyrning. Dessutom har skolan blivit mer som en fabrik, en fabrik som leverar färdiga årskullar efter nio års på fabriksgolven, där de förflyttats mellan olika

1135

avdelningar för att lära sig olika saker och till slut alla ska ha nått samma minikrav på kunskap, eller kvalité för en arbetsmarknad som kräver mer kvalificerad arbetskraft för vart år som går. Men denna fabrik som skolan kan ses som är inte så bra som vi gärna vill tro, vi slår oss för bröstet och säger att vi är bättre än resten av världen på att undervisa våra barn.

1140 Trots det klarar vi inte av att förmedla mer än vart tionde barn de kunskaper och färdigheter de har rätt till. Trots det presterar vi sämre för varje år som går i internationella mätningar som genomförs inom OECD, organisationen för världens industrialiserade länder.

1145

Vi har kommit till en gräns för hur väl anpassad vårt utbildningssystem är för att kunna utbilda våra unga. Det krävs nya drastiska förändringar för att möjliggöra alla elevers rätt till kunskap och utveckling, en skola

som ser individernas behov utan att det för den delen innebär att man ska dela upp elever i grupper eller skolor efter hur de presterar.

1150

Det finns idag stora skillnader i vad politiker har beslutat att elever ska kunna och vad elever faktiskt får för hjälp i skolan för att kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper. När man tittar mellan olika geografiska områden blir det mycket mer tydligt att den boendesegregation vi upplever idag påverkar elevers studieresultat väldigt mycket.

1155

Elever i skolor i resursfattiga områden klarar sig sämre i den konkurrens som ändå råder i det skolsystem vi har idag, där individualisering handlar mer om att man får välja bort dåliga skolor och sämre presterande elever ifall man är högpresterande, snarare än att det behov elever har i den skola man går i ska man ha rätt till. Det är hög tid att debatten om hur pedagogiken i skolan bör individualiseras lyfts upp.

1160

Nya pedagogiker baserad på forskning visar istället att skolan borde utformas på ett sätt som uppmuntrar elevers individuella utveckling, att man blandar olika inlärningsmetoder och sätt arbeta snarare än endast ta till sig en sanning från en lärare i klassrummet tillsammans med trettio andra elever. De visar också att man bör arbeta mer ämnesintegrerat i projektform snarare än att försöka dela upp språk, samhällsvetenskap, matematik och så vidare.

1165 Lärarutbildningen genomgår nu en rejäl förändring som är mycket önskvärd. Det är viktigt att invänta implementeringen av den och låta den få effekt. Dock anser vi att lärarutbildningen skulle behöva innehålla ännu mer didaktik, kunskapen om undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan, än vad den har idag. Vi vill även se en personlighetsbedömning som en del av den svenska lärarutbildningen för att

1170

garantera att lärare både har ämneskunskap och förmågan att lära ut. Inte bara hur våra lärare utbildas och hur man arbetar i skolan, utan även hur skolan är utformad arkitektoniskt, från korridorer med salar byggda för trettio elever och en lärare som ska stå längst fram till större föreläsningssalar, fler små arbetsrum för grupparbeten och individuella arbetsstationer där lärarens roll blir till att istället för att endast föreläsa till att guida elever och hjälpa dem i deras inlärningsprocess och nya

1175

sätt att särskilt lära sig. Vi ser även hur enskild undervisning kan spela en avgörande roll i framtidens svenska skola. Idag är enskild undervisning något som begränsas till ett fåtal elever med stora behov. Istället bör enskild undervisning erbjudas oftare och till fler för att garantera att alla når kunskapsmålen.

1180

Socialdemokratins stora jämlikhetsprojekt handlar om att utjämna maktskillnaderna i samhället mellan grupper med målet om att varje människa ska ha makt över sitt liv och sin omgivning. Synen på kunskap som makt är därför avgörande. Skolan måste därför både åstadkomma jämlikhet i fråga om möjligheter men även i fråga om jämlika utfall.

1185

Alla elever har rätt till en stor kunskapsgrund. Det behövs om varje människa ska kunna utöva en medborglig makt över sitt liv och i samhället. Utöver det ska varje elev ha rätt till att utveckla sig efter sin egen förmåga. Därför är det vår plikt som socialdemokrateratt garantera jämlikheten i skolan med mål om att utjämna klass klyftorna mellan elever och att stödja var elev i uppfyllandet av sin fulla potential.

1190

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

det svenska skolsystemet ska anpassas mer efter individens behov och förutsättningar

Att

skolan ska jobba mer ämnesintegrerat

1195 Att

skolan ska jobba mer i projektform i grupp och åldersintegrerat efter elevernas förmåga

Att

utbildningen ska präglas av enskild undervisning och grupparbeten

1200 Att

skolan ska bli bättre på att jobba med olika verktyg för att lära sig eftersom alla lär sig på olika

Att

1205

sätt

det ska tillsättas mer pengar för att utforma skolornas lokaler för att möta de krav som nya pedagogiker ställer på verktyg och mötesrum

Att Att

1210

lärarutbildningen ska innehålla mer didaktik antagningen till lärarprogrammet ska innehålla en personlighetsbedömning i samband med antagning och vid praktik

Att

alla elever ska ha rätt till utvärdering av kurser och undervisande lärare

Att

elevrepresentation ska garanteras vid nyanställningar av lärare

1215 Jesper Lindholm, Youbert Aziz, Cesar Vargas Iglesias och Sara Nordmark, Sthlms läns SSU-Distrikt Förbundsstyrelsens svar på motion 26: En skola för det nya seklet

1220

I motionen beskriver motionärerna en skola som i stor utsträckning är en vidareutveckling av 1800-talets folkskola och som därför i stora delar saknar verktyg för att rusta sina elever för det moderna samhället.

Förbundsstyrelsen delar motionärernas beskrivning av skolan och vilka krav en modern skola borde leva upp till. Bland dessa är kraven på en skola där eleven ställs i centrum och en skola där ingen elev lämnas efter

1225

värda att särskilt framhållas. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen.

1230 Motion 27: Nyckeln till att lära sig Idag har vi en regering som höjer kunskapskraven & därmed även skoltimmarna. Om vi vinner valet om 4 år eller inte vet vi inte, men om regering höjt kunskapskraven så kommer vi ha det svårt att sänka dom igen. Eleverna är oftast skoltrötta redan i 8an, och vi kan se en sjunkande kunskapsstandar som sträcker sig långt

1235

bak i tiden. Vissa påstår att det är p.g.a invandringen, att dom som kommer till Sverige missköter sig i skolan för att sedan leva på bidrag. Det finns personer med invandrarbakgrund som faktiskt gör det, men det gör även många elever som är svenskfödda, så det är inte problemet. Vi har även en ökande överviktsnivå runt om i landet, detta beror på dåliga matvanor. Ungefär 25 % av alla ungdomar runt om i Sverige är överviktiga, statistiken pekar dock på olika resultat som alla är 25 %.

1240

Problemet till detta kan vara att man äter pga problem o hem eller skola, eller att man fötts upp med dåliga matvanor. Ytterligare ett problem är att vi påverkar våran miljö mycket runt om i landet, bla genom transporter. Som alla mycket väl är medvetna om så har vi en svår klimateffekt att handskas med, och vi påverkar även vår

1245

luft med luftföroreningar tack vare utsläpp. Ett sätt att påverka alla dessa tre problem är att man ser till så att skolmaten blir bättre. Främst när det kommer till den sjunkande kunskapsnivån i skolan så kan en "skolmatrevolution" ha effekt. Alliansen har stiftat en lag som sätter krav på skolmaten, den måste vara näringsrik. Men det räcker inte, en sönderkokad

1250

potatis kanske är näringsrik men oätlig. Det är väldigt många elever som faktiskt inte äter skolmaten pga att den är så äcklig, & därmed orkar dom inte med skolan heller. En del åker faktiskt till snabbmatsrestauranger, men att göra det 5 dagar i veckan är inte bra för din kropp. Att man också växer upp med att äta dålig mat kan ge en inverkan på maten du äter när du blir äldre. Att färsk mat är både bättre och godare vet nog dom flesta. Så om man inte gjorde långa transporter utan köpte in mer närproducerat kan vi dels underlätta för att

1255

få bättre skolmat, och dels så påverkar vi inte miljön. Om maten är godare så kommer även matsvinnet att minska avsevärt, och då kommer pengarna som faktiskt satsas på maten att ge resultat. Idag lägger man ungefär 27 kronor per dag för en elevs måltid, det blir ca 4800 per elev & år. Maten som slängs är ca 40 % av den som köps in, lite drygt 2000 kr av det som satsas per elev. Hade man istället satsat

1260

runt 5500 kr på närproducerad god mat så hade antagligen matsvinnet minskat betydligt, och då hade

pengarna kommit till större nytta. Eftersom maten är närproducerad så kommer pengarna att återkomma till området, säg att du köper kött för 20 000 från en en bondgård nära dig så kommer bondgården få mer pengar och kunna anställa mer, och då kan man sätta igång den ekonomiska tillväxten. Så, genom att se till så att skolmaten måste bli bättre via en lag och genom att satsa mer pengar på skolmaten

1265

så kan man se till att kunskapsnivån i skolan höjs och att färre ungdomar blir överviktiga. Källor: GT, Arla, Härryda Kommun Med stöd av ovanstående yrkas:

1270

Att

SSU Göteborg jobbar för att vilja satsa mer pengar och stifta strängare regler för skolmaten

Att

0SSU verkar för instiftande av en lag som är till för att mat i offentlig sektor ska vara så miljövänlig som möjligt.

1275 Att Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Julius William Ramberg, SSU – Göteborg

1280 Förbundsstyrelsens svar på motion 27: Nyckeln till att lära sig I motionen beskriver motionären skolmatens betydelse för såväl elevernas skolresultat som deras hälsa. Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av skolmaten som en nyckel till lärande. Det är viktigt att

1285

skolmaten lever upp till krav på att den ska vara miljövänligt producerad, ha ett högt näringsvärde och inte minst vara god. Förbundsstyrelsen anser däremot inte att staten bör stifta särskilda lagar, andra än de som generellt gäller krav på livsmedel och livsmedelsproduktion, för mat som produceras och serveras i offentlig sektor. Det måste finnas ett utrymme för beställare i offentlig förvaltning att själva vikta hur tungt olika faktorer ska vikta vid produktion och inhandling av livsmedel.

1290 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

1295

avslå motionen.

Motion 28: Mer lärarledd tid för humaniorastudenter TCO kom nyligen med en undersökning som visar att en förkrossande majoritet av universitetens humaniorastudenter har 6 eller färre timmar lärarledd undervisning per vecka. Detta är inte bara förödande för icke-studievana studenters studietakt och resultat, utan också för utbildningens kvalitet som helhet.

1300

Man påstår att det inte görs skillnad på utbildningar i Sverige, men en granskning av budgetarna för de olika inriktningarna universiteten bjuder på, märks en värderingsskala tydligt. I en globaliserad värld måste Sverige kunna konkurrera med kompetens. Kompetens som inte begränsar sig till tekniker.

1305

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU verkar för att landets humaniorastudenter erbjuds mer lärarledd undervisning och att utbildningarna under landets filosofiska fakulteter som helhet tilldelas större resurser.

1310 Förbundsstyrelsens svar på motion 28: Mer lärarledd tid för humaniorastudenter Motionären lyfter en viktig fråga angående studenters rättigheter på högskolan, nämligen rätten till lärarledd undervisning. Precis som motionären påpekar anser förbundsstyrelsen att det är många program på landets universitet och högskolor som har alldeles för lite lärarledd undervisning. Förbundsstyrelsen anser därför att

1315

högskolor och universitet ska tilldelas ökade resurser för att kunna ta tag i detta problem. Det är också så att olika utbildningar behandlas och värderas olika vid budgetläggning, något som absolut behöver ses över. Förbundsstyrelsen är däremot inte säkra på precis hur detta ska se ut. Förbundskongressen föreslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet

1320 Motion 29: Ett ersättningssystem baserat på vad eleverna får Med motivationen att friskolorna skulle konkurrera med de kommunala skolorna och därmed sporra en kvalitetsutveckling uppstod en situation där man på nittiotalet var tvungna att komma på ett ersättningssystem till skolorna som var likartad för alla aktörer och som enligt en falsk teori skulle leda till

1325

effektiviseringar. Hur en skolpeng som var lika för alla elever oavsett vilken undervisning man fick och vad skolan gjorde av pengarna skulle kunna leda till effektiviseringar för skattebetalarna och eleverna har ingen ett bra svar på. Sanningen är att det inte finns ett bra svar på det eftersom skolpengen som den ser ut idag inte leder till effektiviseringar varken i hur bra kvalitén på undervisningen är eller hur kostnadseffektiv den är. Detta eftersom varje kostnadsminskning som skolorna gör går tillbaka till skolorna, inte skattebetalarna eller

1330

eleverna. Man kan diskutera pedagogik och kunskapsmål i skolan hur mycket man än vill. Men om man inte kritiskt granskar hur det ersättningssystem som idag finansierar vårt utbildningsväsende påverkar utbildningen så kommer det alltid att fortsätta underminera alla försök till att ändra pedagogik eller satsa på skolan. Med

1335

ständiga krav på effektiviseringar, minskade materialkostnader, minskade matkostnader, minskade anslag till renoveringar eller nya inventarier, minskade personalkostnader för att göra större vinster eller nå budgetmål så kommer det ha en negativ effekt på undervisningen. Dessutom har vi en situation där elever idag drabbas negativt ifall deras årskull är mindre än tidigare

1340

eftersom de fyller upp skolornas klassrum sämre och inte är lika "lönsamma", detta är helt absurt. Ska människors framtid bestämmas utav hur stor skolornas huvudmän vilja till att våga investera i människor är? Ska vi hoppas på att man ser på utbildning som en investering i människor snarare än en möjlighet att göra kortsiktig profit?

1345

Vi är i grunden inte kritiska mot just friskolor eller kommunala skolor. Utan ser att skolpengen har en negativ effekt på båda driftformerna. Det finns bra och dåliga friskolor på samma sätt som det finns bra och dåliga kommunala skolor. Det vi vill förändra är att göra skolpengen till ett riktigt ekonomiskt incitament för att öka kvalitén på det man erbjuder eleverna. Skolor som har endast behöriga lärare, som har moderna och välutrustade lokaler, som erbjuder näringsrik och god mat ska få mer i skolpeng än skolor som sparar in

1350

pengar genom obehöriga lärare, dåligt utrustade lokaler och näringsfattig mat som är billigare att servera. Detta vill vi nå genom att stycka upp skolpengen i olika delar, en basdel som är lika stor för alla som läser samma utbildning, en del baserad på behov enligt socioekonomisk index, och sedan en indexerad del. Den indexerade delen ska bygga på olika indexskalor för vad man anser vara viktigt i det skolan erbjuder eleverna. Index för personal, där man räknar på lärartäthet, utbildningsnivå och behörighet, tid med eleverna

1355

osv. Index för lokaler, hur väl utrustade lokalerna är, luftkvalitet, tillgänglighet osv. Index för maten, hur näringsrik maten skolan erbjuder är, hur stor del som är ekologisk. Index för det sociala, ifall skolan jobbar aktivt med elevhälsa, har elevdemokrati och studievägledning. Lägstanivåerna på indexskalorna ska verkligen vara lägstanivåer, klarar man inte av nå lägstanivåerna i något

1360

av indexskalorna ska skolan inte ha rätt att bedriva utbildning, men allt ovanför det ska premieras. Det finns en viktig poäng i att indexskalorna ska innebära rätt till större skolpeng inom just sitt område, skolorna ska se att det finns en poäng i att bli bättre inom alla områden för att få större skolpoäng, och inte att ett högt generellt betyg är tillräckligt för att få mer pengar. Når man högra resultat på index för personal och mat ska man fortfarande ha ett incitament till att bli bättre på just skolmaten eller lokaler och inventarier. Innan det

1365

nya ersättningssystemet börjar gälla ska det ske en övergångsfas där skolorna ska ha chans att anpassa och förbereda sig. Med stöd av ovanstående yrkas:

1370

Att

skolpengen ska delas upp i tre delar, en basdel baserad på utbildning, en socioekonomiskt behovsfördelad del, och en del baserad på olika index för vad eleverna får av skolan

Att

1375

det ska finnas indexskalor med olika kriterier inom dessa områden, personal ,lokaler, inventarier, mat och skolhälsovård

Att

skolor som inte når upp till lägstanivåerna på indexskalorna ska förlora deras licens

1380

Att

att basdelen av skolpengen ska vara minst och den indexerade delen störst

Att

skolpengen ska finansieras av staten men ha kommunala eller fristående huvudmän

1385

Inskickad av: Jesper Lindholm, Youbert Aziz, Cesar Vargas Iglesias och Sara Nordmark, Sthlm läns SSUdistrikt Förbundsstyrelsens svar på motionen 29: Ersättningssystem baserat på vad eleverna får I motionen hävdar motionärerna att systemet för tilldelning av ekonomiska resurser till skolorna är

1390

ineffektivt och skulle kunna göras bättre om indikatorerna blev fler. Förbundsstyrelsen tycker att det är en spännande lösning som motionären skisserar i sin motion och delar även motionärens uppfattning att ersättningssystemet skulle kunna göras mer rättvist och effektivt. Förbundsstyrelsen anser dock att det inte är kongressens sak att ställa sig bakom ett så detaljerat förslag som

1395

det i motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen.

1400

Motion 30: Förbättringar i skolsektorn 1992 infördes riksdagsbeslut på att kommunen ska ge ekonomiskt stöd till privata skolor på samma villkor som till kommunalt drivna. I princip ges tillstånd om ekonomiskt stöd som det ser ut nu till verksamhet som är i enlighet med läroplanen. Skolan ska även visa på tillgång till lämpliga lokaler, lärare och skolledning. Med beslutet skulle konkurrensen på driften leda till utveckling av nya pedagogiska

1405

arbetsmetoder, vilket skulle innebära ökad kvalitet och kostnadseffektivitet. Alla utvärderingar tyder på att de flesta friskolor på grundskolenivå arbetar traditionellt. På gymnasienivå består en pedagogisk förnyelse av att lära eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande där man i jämförelse med kommunala gymnasier har dragit ner på undervisningstiden. I boken "Välfärdsstatens nya ansikte" (2000) skriver författarna Paula Blomqvist och Bo Rothstein "Barn

1410

som kommer från stabila och ekonomiskt privilegierade sociala miljöer är generellt sett mer mottagliga för undervisning och presterar bättre resultat i skolan. (…) Detta kan också uttryckas som att de andra barnen i klassrummet är den viktigaste faktorn för undervisningens kvalitet." En stor faktor till elevers prestation kommer alltså ifrån hemmets förhållanden. En annan är den sociala funktion ett klassrum med andra studiemotiverade barn skapar. Vad betyder det att fler familjer från stabila

1415

och ekonomiska privilegierade sociala miljöer väljer att sätta sina barn i fristående skolor? Jo, fristående skolor i sig skapar större klasskillnader inom kommunen. Inte för att skolorna har bättre pedagogiska arbetsmetoder utan för att de skapar en plats för de som gynnas av det. Skolorna behöver därmed inte lägga lika mycket pengar på resurser som antal lärare, behöriga lärare eller kuratorer. Detta gynnar endast ägarnas intresse - att utvinna mer kapital.

1420

Har då inte friskolors framväxt lett till generell ökning av kunskapsnivåerna? Nej, de svenska genomsnitten har inte förbättrats, utan ligger stilla eller har sjunkit något jämfört med tidigare studier. I den senaste studien av TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) 2007, ligger de svenska resultaten under genomsnittet för de deltagande länderna. Skolsektorn blir inte bättre för att man släpper in privata företag i den. Kommunernas ansvar då de står för bidragen av resurserna måste stärkas för att skapa en mer jämlik

1425

skolsektor. Med stöd av ovanstående yrkas: Att Att

kommunerna ges veto vid etablering av enskilda skolor. skolor som mottager kommunalt stöd inte får ta ut avgifter från eleverna. att privata skolor med likvärdig pedagogik som de kommunalt drivna

1430

ska förbjudas och kan erbjudas lösen som motsvarar ett års kommunala bidrag till skolan.

SSU-skåne Förbundsstyrelsens svar på motion 30: Förbättringar i skolsektorn Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av de problem det nuvarande friskolesystemet leder till.

1435

Det är dock viktigt att skilja på just friskolesystemet som sådant och enskilda friskolor. I många fall har förekomsten av friskolor lett till positiva effekter i form av större påverkansmöjligheter och mer välanpassad undervisning för den enskilde. Många friskolor har fungerat som goda komplement till den kommunala skolan och har som sådana bidragit till att utveckla hela skolsystemet.

1440

Problemen har uppkommit när friskolorna på grund av sin mängd och ökande andel elever slutat vara komplement till den kommunala skolan och mer börjar uppträda som en bärande del av skolsystemet. Detta är någonting som redan har skett i många kommuner och en utveckling som tycks fortsätta i än fler. Samtidigt har också huvudmännen ändrat karaktär. Idag är en stor andel friskolor delar av koncerner med riskkapitalister som ägare. Det är en utveckling som i hög grad bidrar till ett ökat marknadstänkande i

1445

skolsektorn och en mer aggressiv marknadsföring i konkurrensen om eleverna och skolpengen. Denna utveckling har till stor del skett på grund av en föråldrad lagstiftning och ett regelverk som i många fall ställt lägre krav på friskolor än på de kommunala skolorna och därmed bidragit till en snedvriden konkurrens. Förbundsstyrelsen tror inte att det rätt väg att totalförbjuda friskolor utan vill istället se en

1450

skärpning av regelverket. Kraven på friskolorna måste skärpas så att samma krav gäller på såväl kommunala som fristående skolor samtidigt som kommunerna får bestämmanderätt över om skolor ska få etablera sig överhuvudtaget. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

1455

1460

Att

bifalla motionens första och andra att-sats

Att

avslå motionens tredje att-sats.

Motion 31: Miljöundervisning som grundämne i gymnasieskolan I dagens samhälle har vi så kallat klimatfeber, global uppvärmning hit och smältande glaciärer dit. Det gör det svårt för dagens ungdomar att faktiskt veta vad som är fakta och vad som är påhittat. Med en miljökunskaps kurs på 50p skulle vi kunna utbilda dagens ungdom att agera klimatsmart och tänka framåt. När klimatförändringarna får större utrymme i politiken borde det ske samma sak inom skolan. Jag

1465

finner att många ungdomar är okunniga i frågan och genom undervisning skulle miljön tjäna mycket på det. Vi läser redan historia i skolan för att lära oss om vad som har hänt, varför då inte läsa miljökunskap för att kunna lära oss om framtiden?

Med stöd av ovanstående yrkar jag:

1470 Att

Göteborgs SSU-distrikt aktivt jobbar för ett inskaffande av miljökunskap som ett grundämne.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar motionen som sin egen och skickar den till SSU kongressen 2011.

1475

Vera Lomander, SSU Centrum Förbundsstyrelsens svar på motion 31: Miljöundervisning som grundämne i gymnasieskolan Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om att miljöundervisning är en viktig del av skolundervisningen, men anser att det redan inryms i såväl naturvetenskapliga ämnen som naturkunskap och biologi samt i

1480

samhällsvetenskapliga ämnen som samhällsvetenskap och geografi. Förbundsstyrelsen delar däremot inte motionärens uppfattning om att miljöundervisning ska bli ett kärnämne i gymnasieskolan. Det är mycket som är viktigt att lära sig, men att peka ut alltför många ämnen som kärnämnen anser förbundsstyrelsen är fel. Både naturkunskap och samhällsvetenskap är idag kärnämnen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

1485

Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 32: Förbjud fristående (privata) grund- och gymnasieskolor Du är enligt lag tvungen att utbilda dig i grundskolan och idag går det i princip inte att börja arbeta utan att ha läst på gymnasiet, även studier på högskola/universitet är otroligt viktigt idag. Det är statens ansvar att säkra en god utbildning för våra barn och ungdomar genom skollagen och de läroplaner som staten beslutar

1490

om. Som kommunal skola får du idag inte plocka ut vinst, om nu skolan mot förmodan skulle lyckas göra vinst något år, utan dessa pengar måste användas inom skolans verksamhet så att slutresultatet blir +/- 0, kommunen får alltså inte ta denna vins och använda till något annat område. Detta för att investera i den

1495

kommunala utbildningen och garantera en hög kvalitet. De fristående skolorna har inte detta krav. De/den privata ägare/-n till skolan har full rätt att plocka ut så mycket pengar de vill ur sina ”företag”, skolorna. En skola är inget företag som ska gå med vinst. En skola är en samhällsinsats för att säkra våra barn och ungdomars framtidsmöjligheter. Då är det förkastligt att privata

1500

aktörer kan utnyttja detta ansvar för att själva göra en ekonomisk vinst. Vidare så tar de fristående skolorna ekonomiska resurser från våra kommunala skolor. Svenska folkets

skattepengar går till privata företag som ökar på deras vinstuttag. Om skolan dessutom är ett aktiebolag och ”företaget” går i konkurs, så står ingen från företaget ansvarig för de ekonomiska efterdyningar som skapas.

1505

Det är sedan den kommunala skolans ansvar att se till att de elever som förlorat sina skolplatser får platser i den kommunala skolan. Kommunen står alltså för hela ansvaret och en stor del av kostnaderna, emedan friskolorna får vinsten och kommer undan ansvaret. Detta är inte rättvisa spelregler. När vi ser reklam för fristående skolor så är det inte sällan de lockar med materiella ting som exempelvis

1510

datorer. Datorer som köps in helt eller devis via skattepengar som skulle gjort stor nytta inom den kommunala skolan. Att eleverna får en dator innebär heller inte att kvaliteten på undervisningen och/eller lokalerna håller en hög kvalitet. Det kan läggas mer pengar på lockelser än på att leverera. De fristående skolorna har dessutom inget kvar på sig att bistå eleverna med varken matsal eller idrottshall, vilket den kommunala skolan (självfallet) har som krav på sig. Att bistå eleverna med rätt utrustade lokaler borde ses

1515

som en självklarhet, men är inget som friskolorna har som krav på sig. På våra kommunala skolor råder offentlighetsprincipen, vilket innebär att alla färdigställda dokumenten, som inte är sekretessbelagda, är öppna för allmänheten att ta del av. Detta för att stärka insynen och kontrollen över verksamheten. De fristående skolorna innefattas inte av offentlighetsprincipen då de är privata företag.

1520

Ingen kan begära ut dokument från en friskola om de själva inte väljer att göra offentliga. Att vi i vårt samhälle har en sådan viktig komponent som gymnasiekolor som står utanför de lagar och regler som normalt sett gäller är en stor demokratisk brist. Skolan, anser vi i SSU Kalmar län, är det viktigaste vi har i samhället. Det är här våra barn och ungdomar

1525

utbildar sig för att bli framtidens samhällsbas och –medborgare. En sådan viktig institution kan vi inte dela upp i två läger med olika spelregler. Dagens rådande system inom skolvärlden anser vi är ett misslyckande och ett svek gentemot våra kommuner och framförallt gentemot alla våra elever Med hänvisning till ovanstående yrkas:

1530 Att

alla fristående skolor i Sverige skall förbjudas och under en övergångsperiod fasas ut från det svenska skolsystemet.

Förbundsstyrelsens svar på motion 32: Förbjud fristående (privata) grund- och gymnasieskolor

1535

Motionären menar att förekomsten av friskolor leder till negativa konsekvenser på ett antal områden. De fem områden som pekas ut är friskolornas möjlighet att ta ut vinst, kommunens skyldighet att ta emot friskolans elever vid en eventuell konkurs, irrelevant marknadsföring, många friskolors brist på adekvata skollokaler samt att offentlighetsprincipen inte gäller friskolor.

1540

Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av de problem det nuvarande friskolesystemet leder till. Det är dock viktigt att skilja på just friskolesystemet som sådant och enskilda friskolor. I många fall har förekomsten av friskolor lett till positiva effekter i form av större påverkansmöjligheter och mer välanpassad undervisning för den enskilde. Många friskolor har fungerat som goda komplement till den kommunala skolan och har som sådana bidragit till att utveckla hela skolsystemet.

1545 Problemen har uppkommit när friskolorna på grund av sin mängd och ökande andel elever slutat vara komplement till den kommunala skolan och mer börjar uppträda som en bärande del av skolsystemet. Detta är någonting som redan har skett i många kommuner och en utveckling som tycks fortsätta i än fler. Samtidigt har också huvudmännen ändrat karaktär. Idag är en stor andel friskolor delar av koncerner med

1550

riskkapitalister som ägare. Det är en utveckling som i hög grad bidrar till ett ökat marknadstänkande i skolsektorn och en mer aggressiv marknadsföring i konkurrensen om eleverna och skolpengen. Denna utveckling har till stor del skett på grund av en föråldrad lagstiftning och ett regelverk som i många fall ställt lägre krav på friskolor än på de kommunala skolorna och därmed bidragit till en snedvriden

1555

konkurrens. Förbundsstyrelsen tror inte att det rätt väg att totalförbjuda friskolor utan vill istället se en skärpning av regelverket. Kraven på friskolorna måste skärpas så att samma krav gäller på såväl kommunala som fristående skolor samtidigt som kommunerna får bestämmanderätt över om skolor ska få etablera sig överhuvudtaget.

1560

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen.

Motion 33: Förstatliga den svenska skolan Dagligen kan vi i media ta del av debatten kring den svenska skolan och dess framtid. Forskning och studier

1565

presenteras nästan på löpande band som visar hur vår skola och elevernas prestationer försämras. Tyvärr har politiker som utbildningsminister Jan Björklund (FP) utnyttjat detta för att försöka driva igenom konservativa 1800-talsidéer. En sak har dock utbildningsministern rätt i: vi behöver återförstatliga skolan. Socialdemokratin drev igenom kommunaliseringen av skolan genom dåvarande skolministern Göran

1570

Persson. Reformen har inneburit att statusen för läraryrket har sjunkit drastiskt, kvaliteten är svårkontrollerad och mest allvarligt är att eleverna inte får tillgång till en likvärdig utbildning. Skolan måste styras av människor som har insyn i och omfattande kunskap kring utbildning. I dag beror rätten till en bra utbildning på vilken kommun eleven bor i, eller rättare sagt vilket ekonomiskt läge kommunen befinner sig i. De kommunala politikerna styr över en verksamhet de ofta inte har en helhetssyn kring och saknar adekvata

1575

kunskaper för att bedöma utbildningens kvalitet.

Ett förstatligande av skolan skulle medföra att vi kan rensa upp i den härdsmältsliknande flora av utbildningssystem i kommunerna, och att vi skapar ett verkligt nationellt ansvar för skolan. I sin tur gör detta av ansvarsutkrävandet gentemot politiker och ansvariga myndigheter blir tydligare. Det är dags att

1580

socialdemokratin återtar sin roll som försvarare av en rättvis och likvärdig utbildning för alla! Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU ska arbeta för ett förstatligande av grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen

1585

Peter "Pira" Hedberg, SSU Kramfors Förbundsstyrelsens svar på motion 33: Förstatliga den svenska skolan Motionären menar att kommunaliseringen av skolan har inneburit att läraryrkets status och kvaliteten har sjunkit liksom möjligheten att bedriva en likvärdig skola över hela landet. Därför, menar motionären, bör grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen förstatligas.

1590 Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av de problem som skolan brottas med men tror inte att ett förstatligande skulle lösa dem. Den starkaste anledningen till detta är den stora röra ett återförstatligande skulle innebär. När skolan kommunaliserades slogs organisationsformer och rutiner sönder som det har tagit mycket lång tid att ersätta och med stora konsekvenser för skolverksamheten. Risken med ett förstatligande

1595

är samma process skulle återupprepas och skolan återigen få koncentrera sig på organisatoriska frågor istället för pedagogiska. Förbundsstyrelsen tror att många av de problem som sammankopplats med kommunaliseringen skulle kunna lösas med andra åtgärder och att fokus bör ligga just på problemlösning - inte systemkonstruktion.

1600 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: att

1605

avslå motionen.

Motion 34: Stoppa det ekonomiska stödet från kommunerna till friskolorna Generell rätt till ekonomiskt stöd från kommunerna till privata skolor på samma villkor som till kommunalt drivna skolor infördes genom riksdagsbeslut 1992 Tanken var att detta skulle leda till en större ”mångfald”, nya pedagogiska arbetsmetoder, ökad kvalité och kostnadseffektivisering eller som Bildt regeringen formulerade sig i sin regeringsproposition (1991/92:95)

1610

”en stimulerande tävlan mellan olika skolor, med olika inriktningar och ägandeformer” Nu 18 år efter riksdagsbeslutet kan vi summera konsekvenserna av beslutet. Man trodde på föräldrakooperativ, ideella föreningar och stiftelser men som alltid när en ny marknad öppnas

upp och konkurrensutsätts finns de som vill tjäna pengar där.

1615

70% av dagens friskolor drivs i associationsformer – aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag – där verksamheten syftar till ägarens ekonomiska nytta. 15% drivs som ideell förening och lika stor andel som stiftelse. Där det är en stor koncentration av friskolor d.v.s. i storstadsområdena har kostnaderna ökat snarare än minskat per elev. Lärartätheten per 100 elever var 07/08 8,3 på kommunala gymnasier medan motsvarande siffra hos fristående gymnasier var 6,9. Samtidigt bestod antalet behöriga lärare av 86,6% av

1620

personalen hos kommunens skolor jämfört med bara 53,4% hos de privata. Sedan har vi den ideologiska aspekten, vill vi forstäta att driva ett system där samhällets unga ses som vilken vara som helst som kan generera profit? Där vinstmaximering är det primära och utbildningen det sekundära? där skattepengar som borde återinvesteras i en ännu bättre skola nu tas ut i vinst av

1625

riskkapitalister som jämför svenska elever med kinesiska bilar? – förräntning av kapital. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Det ekonomiska stödet från kommunerna till friskolorna dras in

1630 Att

Distriktsårskonferensen antar motionen som sin egen och verkar i dess anda

Att

Distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till kommande SSU-kongress

Chrisopher Rydell

1635 Svar på motion 34: Stoppa det ekonomiska stödet från kommunerna till friskolorna Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av de problem det nuvarande friskolesystemet leder till. Det är dock viktigt att skilja på just friskolesystemet som sådant och enskilda friskolor. I många fall har förekomsten av friskolor lett till positiva effekter i form av större påverkansmöjligheter och mer välanpassad

1640

undervisning för den enskilde. Många friskolor har fungerat som goda komplement till den kommunala skolan och har som sådana bidragit till att utveckla hela skolsystemet. Problemen har uppkommit när friskolorna på grund av sin mängd och ökande andel elever slutat vara komplement till den kommunala skolan och mer börjar uppträda som en bärande del av skolsystemet. Detta

1645

är någonting som redan har skett i många kommuner och en utveckling som tycks fortsätta i än fler. Samtidigt har också huvudmännen ändrat karaktär. Idag är en stor andel friskolor delar av koncerner med riskkapitalister som ägare. Det är en utveckling som i hög grad bidrar till ett ökat marknadstänkande i skolsektorn och en mer aggressiv marknadsföring i konkurrensen om eleverna och skolpengen.

1650

Denna utveckling har till stor del skett på grund av en föråldrad lagstiftning och ett regelverk som i många fall ställt lägre krav på friskolor än på de kommunala skolorna och därmed bidragit till en snedvriden konkurrens. Kraven på friskolorna måste skärpas så att samma krav gäller på såväl kommunala som fristående skolor samtidigt som kommunerna får bestämmanderätt över om skolor ska få etablera sig överhuvudtaget. Att avskaffa det ekonomiska stödet till friskolorna vore detsamma som att avskaffa

1655

friskolesystemet, någonting som förbundsstyrelsen vänder sig emot. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen.

1660 Motion 35: Inför Social kompetenstest hos lärare på grundskolan Vi lever idag i en värld där det industriella samhället har lämnat plats till förmån för informationssamhället. Det nya samhället har medfört en hel del möjligheter men också utmaningar. Vi behöver idag exempelvis inte förflytta oss fysiskt för att komma i kontakt med människor på andra sidan av världen. Förflyttning över

1665

gränserna har samtidigt aldrig varit lika intensiv. Människor förflyttar sig kors och tvärs i världen, somliga pga arbete och utbildning och andra pga rädslan för förföljelse och förtryck. Som ett led i utvecklingen har även det svenska samhället förändrats och har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle där människor med olika etniciteter, kulturer, religioner och värderingar möts. I takt med detta står

1670

svenska utbildningsväsendet inför nya utmaningar. I skolorna ställs det samtidigt allt högre krav på elever om att de ska prestera mera i skolan för att hänga med i den omvälvande samhälleliga och tekniska utvecklingen. Ett samhälle där alla människor blir sedd på sina egna villkor och där alla får förverkliga sig själva kräver ett

1675

utbildningssystem som är tillmötesgående. Samhället behöver med andra ord en lärarkår med högre social kompetens och mer förståelse för andra kulturer. En elev ska alltid vara säker på att bli sedd som en individ. En lärares roll har blivit mer betydelsefull och det är allt viktigare att eleverna har en bra kontakt med lärare för att de ska må bra och prestera maximalt i skolan.

1680

Då en lärare är av en form av ledare krävs att hon/han ska ha en viss karisma och förmåga att påverka en elev eller en grupp av elever. Hon/han ska vara människokännare, lyhörd, ha humor, vara social, vara tolerant, flexibel, kunna ta hänsyn, kunna be om förlåtelse, visa glädje och se till att eleverna känner sig sedda och bekräftade. Med stöd av ovanstående yrkas:

1685 Att

SSU distriktet arbetar för ett införande av Socialkompetenstest en del i grundskolelärarutbildningen

1690

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Amed Incir, SSU Centrum Svar på motion 35: Inför social kompetenstest hos lärare på grundskolan

1695

Motionären pekar på att läraren har en mycket viktig roll i skolan och i denna roll besitta ett stort mått av social kompetens. Motionären vill därför att ett socialt kompetenstest ska införas som en del i lärarutbildningen. Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på lärarens roll och anser att lärarutbildningen måste lägga en ökad

1700

tonvikt vid lärarens sociala förmågor. Detta kan dock göras på många olika sätt och därför vill förbundsstyrelsen inte ta ställning till någon enskild metod. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

1705

Att

avslå motionen.

Motion 36: Ökad tillgänglighet till läxhjälp inom grundskolan Kunskapsnivån inom grundskolan i Sverige har försämrats sedan mitten på 90-talet. I skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” ges en del anledningar. Bland dessa anledningar återfinns

1710

segregeringen i samhället och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen. Detta leder till att skolan har svårt att kompensera för elevers olika förutsättningar, stöd hemifrån har fått allt mer betydelse. Som en logisk följd av detta lyckas barn och ungdomar till högutbildade föräldrar bättre då de oftast har enklare att få hjälp hemifrån. Detta är en negativ trend som måste brytas. En del av lösningen kan vara att öka möjligheten till stöd och

1715

hjälp, till exempel genom läxhjälp. På så sätt lyfter man kunskapsnivån bland elever som inte får hjälp hemifrån och man minskar kunskapsskillnaderna mellan barn och ungdomar från olika sociala bakgrunder. Ett sätt att organisera denna hjälp på kan vara att bestämma om schemalagda och lärarledda ”läxlektioner”. En fördel med detta alternativ är att då det är obligatoriskt så ökar det närvaron jämfört med om man väljer

1720

ett icke-obligatoriskt alternativ och man kommer på så sätt åt fler elever som behöver hjälp. Ett annat sätt att gå tillväga på skulle kunna vara att ha olika projekt inom en skola, till exempel att niondeklassare hjälper elever i klasserna under, eller att man har samarbeten med en gymnasieskola som kommer och håller i läxhjälpen. En fördel med detta tillvägagångssätt är att det blir mer flexibelt och en nackdel är att det kan vara svårt att nå alla elever som behöver hjälp om det inte är obligatoriskt. Då SSU är ett ungdomsförbund

1725

för jämlikhet och en god framtid för Sveriges unga.

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

1730

Alla elever i grundskolan ska ha möjlighet att få hjälp med sina läxor inom skolväsendet.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

1735 Christian Hansson, SSU Mölndal Svar på motion 36: Ökad tillgänglighet till läxhjälp inom grundskolan Motionären menar i sin motion att en av orsakerna till de försämrade resultaten i svensk skola är skolans möjligheter att kompensera för elevernas olika bakgrundsfaktorer. En av dessa är föräldrarnas möjligheter att

1740

hjälpa sina barn med läxorna. Förbundsstyrelsen delar motionärens analys av problemet och tror precis som han att organiserad läxhjälp i skolan skulle bidra till en mer rättvis skola och att fler elever klarade att uppnå utbildningsmålen.

1745

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen.

Motion 37: Utbildning är att ta till vara på människors potential

1750

Alla människors rätt till en kvalitativ utbildning är grundstommen i ett demokratiskt samhälle. Man måste ha kunskap för att kunna delta i det samhälle vi har format och det ligger i samhällets intresse att dess medborgare har kunskap för att kontinuerligt utveckla och förbättra det. Vi har alla olika intressen, bakgrunder, lärstilar och talanger vilket gör att våra förutsättningar att

1755

tillgodogöra oss en bra utbildning är olika. Skolan ska därför inte vara en plats som enbart vänder sig till en typ av individ utan måste vara en kreativ och flexibel plats som tillgodoser alla människors behov och tar vara på alla människors förmåga. Denna intention måste genomsyra hela utbildningsväsendet. Sverige har på grund av en skev samhällsanalys hamnat fel i många delar av utbildningspolitiken. Ett

1760

exempel på det är att när många kommuner delar ut skolpeng ger de extra mycket pengar till elever med utländsk bakgrund oavsett behov. Det vore mer effektivt att satsa på att minska de ekonomiska klyftorna snarare än att fokusera på utländsk bakgrund. Människor med utländsk bakgrund kommer från olika

samhällsklasser och kan därför inte buntas ihop till en enhet som bedöms behövas ekonomiskt stöd.

1765

Att samhällsstrukturer begränsar människor att inte arbeta inom sitt kunskapsområde är inte acceptabelt. Ett smart samhälle tar vara på den kunskap som finns. Därför bör arbetsförmedlingen bli en kunskapsförmedling som även hjälper människor att hitta rätt sätt att komplettera sina utbildningar så att exempelvis en person med komplett läkarutbildning från ett annat land som inte klarar provet för att få en svensk läkarlegitimation ska få hjälp att läsa in de delar som saknas. Staten bör göra en framtidssatsning för att ta till vara den

1770

kunskap svenska medborgare tidigare har tillgodosett sig i andra länder. Svenska för invandrare är en viktig del i utbildningspolitiken då varje svensk medborgare har rätt till utbildning i landets officiella språk. Vi anser att det ska förbli en genuin språkutbildning för människor som vill lära sig svenska och att det måste hålla hög kvalitet och utgå från varje individs behov oavsett om

1775

personen är akademiker eller analfabet. Vi tycker att det bonussystem som används idag då elever som klarar utbildningen under en viss period får en viss summa pengar slår fel. Motivationen att lära sig svenska om man bor i Sverige är tydlig även utan ekonomiska incitament. Dessa pengar bör istället gå till att ge skolan extra resurser för att klara av att anpassa utbildning så att alla får bra stöd och hjälp att klara studierna inom en rimlig period.

1780 Vi ställer oss positiva till lärarlegitimation då vi tycker att det är viktigt att läraryrket får högre status och att det idag är ett problem att lärare som diskriminerar eller kränker elever kan fortsätta arbeta som lärare. En sådan handling skulle då leda till ett fråntagande av lärarlegitimationen.

1785

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

arbetsförmedlingen blir en kunskapsförmedling som även förmedlar kompetensutveckling och komplettering av studier gjorda i andra länder.

1790

Att

det införs en statlig framtidssatsning som aktivt arbetar för att ta till vara på kunskap tillgodosedd i andra länder.

Att

kränkning och diskriminering av elever ska vara grund för indragning av lärarlegitimationen när denna införs.

1795

1800

Att

SFI byter namn till svenska för nybörjare

Att

SFI utbildningen fortsätter att vara en kvalificerad språkutbildning.

Att

systemet med bonuspoäng tas bort från SFI-utbildningen.

Stockholms Läns SSU-distrikt Förbundsstyrelsens svar på motion 37: Utbildning är att ta till vara på människors potential

1805

Förbundsstyrelsen delar motionärens mening att skolmaten ska vara god och näringsriktig. Att införa ett krav om att maten ska vara ekologisk och närproducerad skulle också föra det goda med sig att klimatpåverkan minskas. Förbundsstyrelsen är dock inte beredd att uttala sig om vilken mat som ska serveras. Det är en fråga för den

1810

enskilda skolan och kommunen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

1815

Att

bifalla Att-sats 1

Att

avslå Att-sats 2

Motion 38: Stärk vår gemensamma skola för att skapa en jämlik mötesplats SSU: är ungdomsförbundet som sätter ungdomsfrågorna högst på dagordningen och som vi vet är ungdomars skolgång ett centralt inslag av vardagen. Vi tycker det är värt att ta strid för visionen om en gemensam skola

1820

där elever möts på jämlika villkor oavsett etnisk och religiös bakgrund samt oberoende av kön eller sexuell. Genom det jämlika mötet ökar möjligheten för utbyte av tankegångar, upplevelser och kulturella erfarenheter och minskar risken för segregation. Genom det jämlika mötet ökar förståelsen för varandra och motverkar intolerans.

1825

I dagens skolpolitiska system har det konkretiserats i form av den kommunala skolan. 1992 öppnades det även upp för etablering av fristående skolor med argumentationen att skapa alternativa pedagogiska former och detta kunde endast göras genom att utsätta den kommunala skolan för konkurrens. Efter 18 år kan vi nu utvärdera denna skolpolitiska reform. Alternativa pedagogiska former har skapats, men till vilket pris?

1830

Varje elev som går på en skola har en viss elevpeng som skolan kan tillgodose sig själv. Denna skolpeng följer med eleven oberoende vilken skola eleven går på. Genom att de fristående skolorna tar emot elever får man stora resurser på oftast få elever. Detta leder på lång sikt att man dränerar de kommunala skolorna på pengar. Den fristående skolsektorn växer alltså på bekostnad av kommunala skolsektorn vilket ger sämre kvalité för den senare. Förutom själva driftformen på skolorna har även frågan tagit ett längre steg i form av

1835

att ägarna får ta ut vinst på den fristående skolan, pengar som annars hade kunna gå för att höja kvalitén i vår gemensamma skola. Vi tror inte på ett system där skolor reduceras till företag och där vårt skattefinansierade kretslopp tillåts att

läcka till förmån för att de privata ägarnas fickor skall växa. Vi tror istället på att man försöker införliva

1840

alternativa pedagogiska formerna i den kommunala skolan och vidareutvecklar dessa i det gemensammas regi. Det kräver att vi på sikt avskaffar de fristående skolorna och med alla tillgängliga resurser stärker vår kommunala skola som alla kan ta del av. Med stöd av ovanstående yrkas:

1845 Kortare sikt: Att

kommunalt veto av fristående skolor införs.

Att

fristående skolor inte skall ha möjlighet att dela ut vinst till sina ägare.

1850 Längre sikt: Att

fristående skolor avskaffas på sikt.

Att

det inom den kommunala skolan skall finnas varierande pedagogiska former på sikt.

1855 Erik da Silva och Cecilia Lind, SSU:are från SSU Halmstad. Förbundsstyrelsens svar på motion 38: Stärk vår gemensamma skola för att skapa en jämlik mötesplats

1860

1865 Problemen har uppkommit när friskolorna på grund av sin mängd och ökande andel elever slutat vara komplement till den kommunala skolan och mer börjar uppträda som en bärande del av skolsystemet. Detta är någonting som redan har skett i många kommuner och en utveckling som tycks fortsätta i än fler. Samtidigt har också huvudmännen ändrat karaktär. Idag är en stor andel friskolor delar av koncerner med

1870

1875

konkurrens. Kraven på friskolorna måste skärpas så att samma krav gäller på såväl kommunala som

fristående skolor samtidigt som kommunerna får bestämmanderätt över om skolor ska få etablera sig överhuvudtaget. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

1880 Att

bifalla motionens första, andra och fjärde att-satsen samt,

Att

avslå motionens tredje att-sats.

Motion 39: Bostadssituationen för studenter

1885

På grund av en undermålig bostadspolitik står Uppsalas studenter nu mitt i en kraftig bostadskris. En hög efterfrågan på studentbostäder samt de höga hyrorna inom nyproduktion leder till stora problem för den student som önskar tak över huvudet. Man kan lätt se en framtid där en havererad bostadspolitik även efter ett maktskifte kan ta många år att reparera. För att säkra studenters möjlighet till boende med rimlig hyra önskar jag att sätta en högstanivå på kvadratmeterpriset i lägenheter riktade till studenter. En lämplig nivå

1890

skulle kunna vara max 4 % av CSN per kvadratmeter bostadsyta vilket i dagens läge skulle ge en hyra på strax under 2000 för ett litet korridorsrum på 19 kvadrat. Detta är bara ett exempel och måste givetvis anpassas efter rådande förhållanden. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

den maximala månadshyran för studentlägenheter skall låsas till CSN-

1895

bidragsdelens storlek. Att

hyran under de tre sommarmånaderna när inget CSN-lån eller bidrag ges måste vara lägre än hyran under terminens gång

Att

årsmötet tar motionen som sin egen och för den vidare.

Nick Jindrisek, SSU Uppland

1900

Förbundsstyrelsens svar motion 39: Bostadsituationen för studenter Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att boendesituationen för många studenter är katastrofal. Dock tror förbundsstyrelsen inte att rätt metod för att komma till rätta med problemet vore att göra hyresregleringen hårdare. Problemen får istället mötas på andra sätt, exempelvis med högre studiemedel och ett ökat byggande av studentbostäder.

1905 Förbundsstyrelsens föreslår kongressen:

Att

1910

avslå motionen.

Motion 40: Genomför inte skolreformen Det är oklart vad den borgerliga alliansens skolreform kommer att innebära. Klara punkter är att betyg ska sättas från årskurs sex och en ny betygskala med fler steg ska införas, två saker som även socialdemokraterna och miljöpartiet anser vara bra.

1915

Problemet är bara att det inte finns några entydiga forskningsresultat som visar att tidiga betyg leder till kunskapsutveckling; det finns överhuvudtaget inga påvisbara samband mellan betyg och utveckling av nya kunskaper. Varför ska vi genomföra en reform vars effekter det inte finns någon grund för? Betyg främjar dessutom bara en sorts tänkande, tänkande som bygger på att man har pluggat till provet, inte att man tänker själv. Betygsystemet främjar inte experimentellt tänkande, vilket är märkligt då experimentellt tänkande är

1920

det som fört samhället framåt. Även gymnasiet kommer att reformeras, bland annat ska de 50 poängen obligatorisk estetisk verksamhet, som man läser oberoende av program, tas bort. Argumentet är att man ska få det man väljer. Det tycks antas att den som läser t.ex. naturvetenskapligt program inte är intresserad av någonting annat än naturvetenskap

1925

och matte. Detta är en nedvärdering och förenkling av människans intellekt. Vi ungdomar är intresserade av flera olika saker, på samma gång. Reformen nedvärderar även de estetiska ämnena, avsäger dem samhällsinflytande. Det är lätt att bevisa de estetiska ämnenas betydelse, se till exempel propaganda och reklam, som bevisligen har stor påverkan.

1930

En annan reform som ska genomföras i gymnasiet är att man efter gymnasiet inte kommer att kunna läsa upp sina poäng på komvux eller liknande. Reformen kan komma att öka skillnaderna mellan människor, då de som har en välfungerande tillvaro under våren i nian och får stöd i gymnasievalet, ges större möjlighet att gå vidare till högre utbildning. Detta leder till en ond spiral eftersom de som leder vårt samhälle får alltför lika livserfarenheter. Man tillåter inte personer att kunna rätta sina misstag – oavsett det handlar om studieval

1935

eller svårare felsteg. Reformen begränsar en andra chans; den är osolidarisk och inhuman. Med det nya betygsystemet kommer också en ny läroplan. Läroplanen kommer med mycket stor sannolikhet baseras på den retoriskt smarta sloganen tycks betitla reformen: mindre flum, mer flit. Enligt LPO 94 har jag lärt mig att fråga: vilket flum är det som omtalas? Vad är det för undersökning Jan Björklund fått ta del av

1940

som säger att dagens skola är en flummig skola? Att Sverige inte ligger i topp vid alla mätningar av kunskap betyder inte nödvändigtvis att vi har blivit sämre, utan att andra blivit bättre. Inte heller detta är en självklarhet, då resultaten beror på hur man kommer fram till dem. Ett tydligt exempel är IQ-testet och begränsade möjlighet att beskriva komplexa förmågor.

1945

Frågan är ju då, vad man kan göra för reformer som verkligen gagnar både samhället och eleverna. Jag tror att vad man behöver göra är att dels förnya skolan efter grundlig forskning på ämnet pedagogik och dels jobba ämnesöverskridande. Det sista är något som ofta glöms bort, men är det som livet bygger på. I verkliga livet finns inte matte på en plats och bild på en annan, allting flyter ihop och detta är någonting som man också måste göra i skolan: låta ämnena flyta ihop till större del än vad de gör nu. Särskilt om man vill ha

1950

fram de experimentellt tänkande som för samhället framåt. Att även socialdemokraterna delvis håller med på vissa av dessa punkter gör mig orolig, varför stödja en reform som genomförs utan forskningsgrund.

1955

Med stöd av ovanstående yrkas: Att Att

SSU kämpar för att de föreliggande skolreformerna inte genomförs. SSU försöker hitta nya vägar till kunskapsinlärning och då kanske, med hjälp av forskning, kommer fram till andra reformer, reformer som samhället

1960

gagnas av. Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen.

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011.

Malva Ahlstedt, SSU - Göteborg

1965 Förbundsstyrelsens svar motion 40: Genomför inte skolreformen I motionen kritiserar motionären de skolpolitiska reformer som börjar gälla i samband med höstterminen 2011 utifrån införandet av ett nytt betygssystem från sjätte klass, avskaffandet av estetiskt verksamhet som

1970

obligatoriskt ämne på gymnasiet och de minskade möjligheterna att läsa upp sina gymnasiebetyg i vuxenutbildningen. Vidare anför motionären att skolan, för att lyckas bättre med sitt uppdrag, borde arbeta mer ämnesövergripande och basera undervisningen på pedagogisk forskning. Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av de problem som de skolpolitiska reformerna riskerar att

1975

leda till. I sitt utbildningsavsnittet i förslaget till politisk program har också förbundsstyrelsen utvecklat sin kritik och angivit förslag till en förbättrad skola. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

1980

Att

besvara motionen med hänvisning till det politiska programmet.

Motion 41: Avskaffa komvuxkvoten Den borgliga regeringen har jobbat flitigt för att öka segregationen bland landets studenter. En av dessa förändringar i skolpolitiken har varit införandet av en komvuxkvot för sökande till utbildningar vid högskola

1985

och universitet. Tidigare har personer som kompletterat sina gymnasiebetyg på komvux sökt till utbildningar på samma villkor som övriga, betygen har värderats likvärdigt vid antagningen. Införandet av en komvux kvotgrupp har inneburit att folk som har kompletterat sina betyg på komvux antas genom en annan kvot med betydligt färre

1990

platser. Som ett exempel kan nämnas juristprogrammet på Göteborgs Universitet där 171 personer blev antagna med gymnasiebetyg utan komplettering och 18 personer med kompletterade gymnasiebetyg till höstterminen 2010. Detta slår hårt mot de personer som av olika anledningar fått läsa upp sina betyg för att kunna söka till

1995

högskolan. Jan Björklunds argument har varit att det ska löna sig att kämpa i gymnasiet, här ser vi effekterna mot andra hållet, man minskar möjligheterna för dem som haft det svårare att ta sig igenom i gymnasiet, men kanske har intresset av att studera på högskolan.

2000

2005

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU verkar för att avskaffa komvuxkvoten på högskolan

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Ashkan Ganji Förbundsstyrelsens svar på motion 41: Avskaffa komvuxkvoten

2010 Motionen tar upp problemet med att de personer som kompletterat sina gymnasiebetyg i vuxenutbildningen placeras i en särskild antagningskvot till högre utbildning. Motionären anför vidare att kvoten bör avskaffas. Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av problemet. Det är absurt att värdera kunskap, inte efter

2015

innehåll, utan efter sättet den har erövrats på. Det är också fel att straffa dem som vill läsa upp sina betyg för att söka till högre utbildning. Det strider mot socialdemokratins princip om individens möjligheter till ett livslångt lärande.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

2020 Att

bifalla motionen.

Motion 42: Nyckeln till att lära sig Idag har vi en regering som höjer kunskapskraven & därmed även skoltimmarna. Om vi vinner valet om 4 år

2025

eller inte vet vi inte, men om regering höjt kunskapskraven så kommer vi ha det svårt att sänka dom igen. Eleverna är oftast skoltrötta redan i 8an, och vi kan se en sjunkande kunskapsstandar som sträcker sig långt bak i tiden. Vissa påstår att det är p.g.a invandringen, att dom som kommer till Sverige missköter sig i skolan för att sedan leva på bidrag. Det finns personer med invandrarbakgrund som faktiskt gör det, men det gör även många elever som är svenskfödda, så det är inte problemet.

2030

Vi har även en ökande överviktsnivå runt om i landet, detta beror på dåliga matvanor. Ungefär 25 % av alla ungdomar runt om i Sverige är överviktiga, statistiken pekar dock på olika resultat som alla är 25 %. Problemet till detta kan vara att man äter pga problem o hem eller skola, eller att man fötts upp med dåliga matvanor.

2035

Ytterligare ett problem är att vi påverkar våran miljö mycket runt om i landet, bla genom transporter. Som alla mycket väl är medvetna om så har vi en svår klimateffekt att handskas med, och vi påverkar även vår luft med luftföroreningar tack vare utsläpp. Ett sätt att påverka alla dessa tre problem är att man ser till så att skolmaten blir bättre. Främst när det

2040

kommer till den sjunkande kunskapsnivån i skolan så kan en "skolmatrevolution" ha effekt. Alliansen har stiftat en lag som sätter krav på skolmaten, den måste vara näringsrik. Men det räcker inte, en sönderkokad potatis kanske är näringsrik men oätlig. Det är väldigt många elever som faktiskt inte äter skolmaten pga att den är så äcklig, & därmed orkar dom inte med skolan heller. En del åker faktiskt till snabbmatsrestauranger, men att göra det 5 dagar i veckan är inte bra för din kropp. Att man också växer upp med att äta dålig mat

2045

kan ge en inverkan på maten du äter när du blir äldre. Att färsk mat är både bättre och godare vet nog dom flesta. Så om man inte gjorde långa transporter utan köpte in mer närproducerat kan vi dels underlätta för att få bättre skolmat, och dels så påverkar vi inte miljön. Om maten är godare så kommer även matsvinnet att minska avsevärt, och då kommer pengarna som faktiskt satsas på maten att ge resultat.

2050

Idag lägger man ungefär 27 kronor per dag för en elevs måltid, det blir ca 4800 per elev & år. Maten som slängs är ca 40 % av den som köps in, lite drygt 2000 kr av det som satsas per elev. Hade man istället satsat runt 5500 kr på närproducerad god mat så hade antagligen matsvinnet minskat betydligt, och då hade pengarna kommit till större nytta. Eftersom maten är närproducerad så kommer pengarna att återkomma till området, säg att du köper kött för 20 000 från en en bondgård nära dig så kommer bondgården få mer pengar

2055

och kunna anställa mer, och då kan man sätta igång den ekonomiska tillväxten.

Så, genom att se till så att skolmaten måste bli bättre via en lag och genom att satsa mer pengar på skolmaten så kan man se till att kunskapsnivån i skolan höjs och att färre ungdomar blir överviktiga. Källor: GT, Arla, Härryda Kommun

2060 Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU Göteborg jobbar för att vilja satsa mer pengar och stifta strängare regler för skolmaten

2065 Att

0SSU verkar för instiftande av en lag som är till för att mat i offentlig sektor ska vara så miljövänlig som möjligt.

2070

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Julius William Ramberg, SSU – Göteborg Förbundsstyrelsens svar på motion 42: Nyckeln till att lära sig

2075

I motionen beskriver motionären skolmatens betydelse för såväl elevernas skolresultat som deras hälsa. Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av skolmaten som en nyckel till lärande. Det är viktigt att skolmaten lever upp till krav på att den ska vara miljövänligt producerad, ha ett högt näringsvärde och inte minst vara god. Förbundsstyrelsen anser däremot inte att staten bör stifta särskilda lagar, andra än de som

2080

generellt gäller krav på livsmedel och livsmedelsproduktion, för mat som produceras och serveras i offentlig sektor. Det måste finnas ett utrymme för beställare i offentlig förvaltning att själva vikta hur tungt olika faktorer ska vikta vid produktion och inhandling av livsmedel. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen

2085 Att

avslå motionen.

Motion 43: Barnkonventionen måste bli svensk lag Barnkonventionen har funnits i 20 år, alla världens länder förutom USA har ratificerat den och ändå tas inte

2090

barns rättigheter på allvar. Det vill vi i SSU Centrum ändra på och vi anser att det är en nödvändighet att konventionen blir en svensk lag. Sverige antog konventionen 1990 men ändå vet inte majoriteten av befolkningen vad barnkonventionen är eller vad den innebär. Att inte ens barnen själva vet vad de har för rättigheter är oacceptabelt.

2095

Att anta en konvention är inte detsamma som att följa den. Hur ska barns rättigheter kunna tas på allvar om världens länder inte har någon som helst skyldighet att följa en konvention som slår vakt om just barns rättigheter och samhällets skyldighet att alltid sätta barnets bästa i första hand. Barnkonventionen ska genomsyra all lagstiftning i Sverige men det finns stora brister med detta system. Om

2100

konventionen skulle bli lag så måste alla domstolar väga denna mot andra lagar, idag anses exempelvis utlänningslagen stå över barnkonventionen vilket bl.a. leder till att barns egna asylskäl sällan prövas. Därför måste barnkonventionen bli svensk lag, då skulle barns rättigheter och ställning stärkas, särskilt inom rättsväsendet. Större krav skulle kunna ställas på myndigheter, domare och beslutsfattare när det gäller kompetens om barns behov och rättigheter. Ett barnrättsperspektiv skulle bli ett verkligt inslag i varje

2105

beslutfattares vardag. Vi i SSU Centrum tycker att 20 år är nog, det är dags att vi tar barnens rättigheter på allvar och därför måste konventionen inkorporeras i svensk lagstiftning och därmed göras till svensk lag.

2110

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU kräver att barnkonventionen blir svensk lag. Att

2115

Barnkonventionen måste bli igenkänd av alla barn och ungdomar i vårat samhälle och ska därför bli en obligatorisk del av läroplanen i svenska grundskolor.

2120

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen.

Att

Göteborgs SSU- distrikt skickar den till SSU kongressen 2011.

Motionär: Hanna Lindquist, SSU Centrum Förbundsstyrelsens svar på motion 43: Barnkonventionen måste bli svensk lag Motionären menar att trots att Sverige ratificerat Förenta nationernas barnkonvention så finns stora brister i tillämpningen av denna. Motionären föreslår därför i motionen att barnkonventionen ska bli svensk lag.

2125 Förbundsstyrelsen delar motionärens hållning att det finns stora brister i tillämpningen av barnkonventionen. Detta kan dock i sin tur ha att göra med att för att barnkonventionens intentioner ska förverkligas måste den tillämpas såväl i lagstiftningen som i enskilda myndigheters och andra organisationers arbets- och förhållningssätt.

2130

Förbättringar kan göras i dagens lagstiftning för att bättre följa konventionens intentioner men framförallt måste tillämpningen av barnkonventionen i vardagslivet förbättras. En ökad medvetenhet om barnkonventionens principer är därför nödvändig. Förbundsstyrelsen tror dock inte att denna medvetenhet i första hand kan nås via ökad lagstiftning eller införande av barnkonventionen i skolans läroplan utan genom

2135

en ökad politisk debatt och diskussion. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen

2140 Motion 44: Sluta exploatera de svenska eleverna och återför resurserna till klassrummen! Är vinstintresset verkligen en ständigt nyttogenererande mekanism? Granskar man det kapitalistiska systemet i stort har dess främsta förmåga varit att koncentrera rikedom till ett fåtals förtjänst, oftast på bekostnad av andra. Och granskar man konsekvenserna av utförsäljningarna av gemensam egendom och

2145

uppluckringarna av välfärdsfunktioner de senaste åren framträder en bild som kontrasterar sig tydligt mot privatiseringsivrarnas utsagor. Innan friskolereformen sjösattes bestod förespeglingarna i att den kommunala skolan skulle utsättas för en hälsosam konkurrens och öppna upp för aktörer med effektiva och alternativa modeller för att bedriva skolverksamhet. Effektiviteten har minskat då förekomsten av två parallella skolsystem lett till en

2150

överkapacitet. Dessutom läcker skattepengarna som ett såll i aktieutdelningar i friskolebolagen. Vidare så har friskolesystemet har visat sig vara direkt segregerande. Skillnaderna i elevers resultat har ökat och den socioekonomiska uppdelningen mellan olika skolor har tilltagit, frånsett den befintliga bostadssegregationen. De svenska friskolorna är skattefinanseriade vilket innebär att den vinst som delas ut i friskolebolagen kommer direkt från skattebetalarnas fickor. Detta tar sig uttryck i indragen personal och besparingar på

2155

skolmateriell, vilket givetvis har en negativ effekt på utbildningens kvalitet. Den ”fria” skolformen som skulle berika har istället blivit en möjlighet att tjäna pengar på skattemedel. 84 miljoner kronor delades ut 2007 i de svenska friskolebolagen. Vinsten var ännu högre. Samtidigt slutade mer än var tionde elev nian utan behörighet till gymnasiet. Denna orättvisa omfördelning av skattepengar är inte ett fenomen isolerat till skolväsendet. Inom andra privatiseringsutsatta välfärdssektorer har man kunnat iaktta en liknande utveckling.

2160

Alla friskolor är givetvis inte dåliga. Det finns många friskolor som drivs utan vinstintresse och med en välansedd verksamhet. Men möjligheten till omfattande vinst har medfört att avarterna dominerar. Vinstintresset överordnas omsorgen om elevernas utveckling. Om de främsta argumenten för privatiseringarna inom välfärden har varit ”ökad effektivitet” och ”valfrihet” så har man åstadkommit motsatsen.

2165

Friskolorna bör stå under samma regler och medborgarinflytande som de kommunala skolorna. Det finns ett demokratiskt egenvärde i att grundläggande samhällsfunktioner organiseras gemensamt. När verksamheten undantagsvis överlåts till privata aktörer bör det ske på ett sådant sätt att medborgarnas, och i det här fallet

elever, resurser inte missbrukas och att samma insyn och möjlighet till inflytande över verksamheten gäller även här.

2170

Med stöd av ovanstående yrkas Att

Socialdemokratin verkar för lagstiftning om att all vinst i svenska friskolor måste återinvesteras i verksamheten.

Att

Socialdemokratin verkar för ett kommunalt veto mot friskoleetableringar.

Att

Socialdemokratin verkar för att offentlighetsprincipen gäller fullt ut även för

2175

friskolor, så att de exempelvis inte kan sålla elever under skydd av bolagssekretessen. Robin Enander, SSU Norrbottens

Förbundsstyrelsens svar på motionen 44: Sluta exploatera de svenska eleverna och återför resurserna

2180

till klassrummen! Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av de problem det nuvarande friskolesystemet leder till. Det är dock viktigt att skilja på just friskolesystemet som sådant och enskilda friskolor. I många fall har förekomsten av friskolor lett till positiva effekter i form av större påverkansmöjligheter och mer välanpassad undervisning för den enskilde. Många friskolor har fungerat som goda komplement till den kommunala

2185

skolan och har som sådana bidragit till att utveckla hela skolsystemet. Problemen har uppkommit när friskolorna på grund av sin mängd och ökande andel elever slutat vara komplement till den kommunala skolan och mer börjar uppträda som en bärande del av skolsystemet. Detta är någonting som redan har skett i många kommuner och en utveckling som tycks fortsätta i än fler.

2190

Samtidigt har också huvudmännen ändrat karaktär. Idag är en stor andel friskolor delar av koncerner med riskkapitalister som ägare. Det är en utveckling som i hög grad bidrar till ett ökat marknadstänkande i skolsektorn och en mer aggressiv marknadsföring i konkurrensen om eleverna och skolpengen. Denna utveckling har till stor del skett på grund av en föråldrad lagstiftning och ett regelverk som i många

2195

fall ställt lägre krav på friskolor än på de kommunala skolorna och därmed bidragit till en snedvriden konkurrens. Kraven på friskolorna måste skärpas så att samma krav gäller på såväl kommunala som fristående skolor samtidigt som kommunerna får bestämmanderätt över om skolor ska få etablera sig överhuvudtaget.

2200

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen

Motion 45: Skolpengen

2205

Gymnasieskolorna i Sverige följer en riksprislista som visar på hur mycket bidrag varje elev ska få under en termin. I Göteborgsregionen har vi ett regionalt samarbete där man lägger en regionalprislista. Genom detta regionala samarbete kan man hålla nere priserna per elev per termin, vilket resulterar i att kommunerna kan lägga pengar på annat eller sänka skatten. Problematiken i detta är att friskolorna har ett likadant samarbete, dock använder de riksprislistan som ersättningsnivå på deras skolor. Detta innebär att de gör en markant

2210

vinst på detta samarbete. Vi anser att detta är sanslöst och orimligt att friskolorna ska kunna tjäna pengar på skattebetalarna, vi anser dessutom att det är osolidariskt gentemot de kommunala skolorna och främst gentemot enskilda individer.

Med stöd av ovanstående yrkas:

2215

Att

De kommunala skolorna ska hålla sig till riksprislistan, precis som friskolorna gör.

2220

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen.

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011.

Rikard Andersson, SSU Mölndal, SSU centrum Förbundsstyrelsens svar på motion 45: Skolpengen

2225

Motionären menar i motionen att det är fel att många kommunala gymnasieskolor tilldelas lägre ersättning än den som Skolverkets riksprislista föreskriver. Motionären jämför med friskolor som, när elever väljer att gå på program på en sådan och elevens hemkommun inte kan erbjuda motsvarande program eller utbildning, får ersättning efter riksprislistan.

2230

Förbundsstyrelsen delar motionärens oro för att ersättning till friskolor enligt riksprislistan och inte efter faktiskt kostnad kan leda till såväl ojuste konkurrens mellan kommunala och fristående skolor som att kommunala skattepengar i högre grad går till privata vinster. Dock tror inte förbundsstyrelsen på att lösa problemet med ett förbud för kommuner att ge en lägre ersättning till de kommunala gymnasieskolorna än vad riksprislistan föreskriver.

2235 Kommunerna har ansvaret för att upprätthålla en hög kvalitet i sina gymnasieskolor. Om denna kan upprätthållas till en lägre kostnad än riksprislistan föreskriver finns inget fel i det. Att tvinga kommunerna att enbart följa riksprislistan kan också få till följd att kommuner som av olika anledningar behöver ge högre ersättning till de kommunala gymnasieskolorna inte kan göra detta. Förbundsstyrelsen menar att det är

2240

kommunerna och i sista hand kommunmedborgarna som måste avgöra vad som är en skälig nivå på ersättningen till de kommunala gymnasieskolorna, inte Skolverkets riksprislista. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

2245

Att

avslå motionen.

Motion 46: Profitfri utbildning Den svenska skolan har under lång tid haft sjunkande resultat. Debatten kring skolan har fokuserat kring betyg, ökade disciplinära befogenheter och begrepp som ”flumskola”. När friskolesystemet har fått starkare fäste i landet, i hopp om att skräddarsy utbildningarna efter elevernas önskemål, tycks trenden ha ökat.

2250

Forskningsresultat efter forskningsreslutat visar att ojämlikheten inom skolan ökar år för år och att skolor varierar stort i kvalitet. Samtidigt som kvaliteten i den svenska skolan sjunker gör privata utförare miljonvinster på skattepengar och riskkapitalbolag flockas kring det svenska skolsystemet. För att plocka ut så mycket vinst som möjligt finns det starka incitament till att hitta möjligheter till besparingar, samtidigt som det läggs onödigt mycket pengar

2255

på marknadsföring istället för på verksamhet. Profitintresset får aldrig stå över intresset av en så bra och jämlik kvalité i utbildningen som möjligt. Med stöd av ovanstående yrkas:

2260

Att

vinsterna i skolan återinvesteras i verksamheten.

Att

Distriktsårskonferensen tar motionen som sin egen och verkar för den.

Att

motionen skickas vidare till nästa SSU-kongress.

Erik Spånberg, SSU-Uppland Förbundsstyrelsens svar på motion 46: Profitfri utbildning Motionären tar upp problemet med att en större del av de kommunala skattepengarna som finansierar friskolor delas ut i vinst till skolornas ägare. Motionären vill att dessa pengar istället ska återinvesteras i

2265

skolverksamheten. Förbundsstyrelsen delar helt motionärens beskrivning av utvecklingen. De senaste åren har vi kunnat se hur kraven på utdelning från fristående skolor har ökat vilket leder till, precis som också motionären anför, att kraven på besparingar i verksamheten ökar. Förbundsstyrelsen vill se ett förbud mot friskolor att dela ut vinst till sina ägare.

2270 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

2275

bifalla motionen.

Motion 47: Nytt rättningssystem på gymnasiet Att elever behandlas olika i skolan beroende på relationen till lärare är för många inte en hemlighet. Jag har märkt att lärare kan behandla elever olika även om eleverna får samma poäng på proven, ibland kan elever få olika betyg även fast dem skrivit samma sak. Det här är inte något jag tycker ska accepteras, vi som ungdomsförbund som står för jämlikhet måste stå för en drastisk ändring i betygssystemet för att alla

2280

ungdomar i skolan ska behandlas lika. Elever ska inte få betyg grundat på relationen till lärare eller fjäsk, det ska vara grundat på kunskapen man har inom varje ämne.

2285

Jag tror att det går att ändra på genom att införa ett nytt rättningssystem för alla uppgifter, som innebär att alla uppgifter är anonyma för läraren tills betyget av uppgiften är satt. Ett sorts kodnamn borde finnas istället för elevens egna namn. Den metoden används redan idag på flera håll runt om i landet och har många förespråkare.

2290

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU skall stå för ett nytt rättningssystem på gymnasiet så att alla kan behandlas lika.

2295

Att

DÅK: en tar motionen som sin egen och skickar den till nästa kongress

SSU Nässjö Förbundsstyrelsens svar på motion 47: Nytt rättningssystem på gymnasiet Motionären tar i sin motion upp problemet med att elever behandlas olika beroende av lärarens inställning

2300

till respektive elev. Motionären vill lösa problemet med införandet av ett standardiserat rättningssystem i gymnasieskolan. Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av problemet med lärares särbehandling av elever. Förbundsstyrelsen tror dock inte att ett nytt rättningssystem skulle lösa problemet. Det är en mycket liten del

2305

av kunskapen som kan mätas på ett standardiserat sätt i form av prov eller uppgifter. Det mesta av den värdering läraren gör av sina levers kunskaper sker kontinuerligt under skoltiden, i elevens deltagande på

lektioner, i skriftliga prov och i andra former. Naturligtvis är denna metod att bedöma kunskaper subjektiv och kan i värsta fall öppna för godtycke.

2310

Förbundsstyrelsen menar att ett rättningssystem skulle leda till en skola som bara förmedlar kunskaper som går att mäta på ett standardiserat sätt och därmed stå i strid mot SSUs syn på kunskap och skolans utformning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

2315 Att

avslå motionen.

Motion 48: Möt behovet En av de frågor som ständigt tas upp och diskuteras är de långa vårdköerna i Sverige och hur vi ska korta ner

2320

dem. Problemet är både invecklat och det finns knappast en lösning till problemet. Men för att komma åt detta och möta vårdbehovet behövs åtminstone långsiktiga lösningar. År efter år bekräftar SACOs arbetsmarknadsundersökningar att vi kommer ha en brist på läkare inom de närmsta 10 åren. Samtidigt har vi ett läkarprogram på universitetet som anses vara en av de mest populära

2325

utbildningarna med ett stort söktryck. Ofta kräver läkarprogrammet i princip högsta möjliga betyg. Det finns alltså inte brist på personer med intresse för läkaryrket, tvärtom. En del av lösningen för att korta vårdköerna bör rimligtvis vara att utöka platserna på läkarprogrammet, så både fler människor får chansen att uppfylla sina framtidsdrömmar och där även samhället vinner på det i

2330

längden. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU verkar för ett successivt utöka platserna på läkarprogrammet

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

2335

Ashkan Ganji

2340

Förbundsstyrelsens svar på motion 48: Möt behovet Motionären menar att en del av problemet med de långa vårdköerna är bristen på läkare. Samtidigt är det många som söker till läkarprogrammet utan att bli antagna. En rimlig lösning på problemet vore därför,

2345

enligt motionären, att utöka antalet platser på läkarprogrammen. Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av såväl problem som lösning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

2350 Att

bifalla motionen

Motion 49: Höga B-körkort kostnader Det rapporteras mycket om att det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden direkt efter avslutade

2355

gymnasiestudier. En betydande del av arbetsplatserna i Sverige är placerade utanför tätorterna och kollektivtrafiken passar inte alltid, särskilt inte om du bor i glesbygd. Därtill kräver många arbetsgivare att man har B-körkort. Att B-körkorten är så dyra gör att inte alla kan vara med och konkurrera om jobben på dessa arbetsplatser. Många ungdomar som kommer från välsituerade hem får B-körkortet betalt av föräldrarna men det är ju som vi vet inte alla ungdomar som har den möjligheten. Ungdomar som inte har B-

2360

körkort får på så vis ett begränsat utbud av arbeten att söka. Körkortslösa hamnar mellan stolarna då de inte kan spara till ett B-körkort eftersom de inte har någon inkomst och kan inte få ett arbete eftersom de inte har något B-körkort. I dessa tider med stor arbetslöshet behövs alla till buds stående medel för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden. Det känns som att det tillhör allmänbildningen att ha ett B-körkort om man bor utanför storstäderna. Det finns gymnasielinjer där körkortsutbildningen ingår, där har det visat sig vara

2365

framgångsrikt. Att en kommunal gymnasieskola skulle starta ett samarbete med en körskola skulle på sikt pressa priserna för B-körkorten eftersom det hade handlat om grupperbjudanden. Många körskolor skulle säkerligen vilja konkurrera om så många elever. Med stöd av ovanstående yrkas:

2370 Att

de kommunala gymnasieskolorna undersöker möjligheterna för ett samarbete med körskolorna för att baka in B-körkortsundervisning i utbildningen.

Stefan Pålsson, SSU Halmstad

2375 Förbundsstyrelsens svar på motion 49: Höga B-körkort kostnader Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av de ökade behoven av b-körkortsbehörighet och de höga kostnader det idag innebär att få en sådan behörighet. Precis som motionären pekar på är möjligheten att ta

ett körkort en viktig rättvisefråga. Samhället bör därför ta ett större ansvar för att medborgarna får reella

2380

möjligheter att få körkortsbehörighet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

2385

bifalla motionen.

C - VÄLFÄRD Motion 50: Alla har RÄTT till en toaLÄTT(lett) Kamrater, när jag var i Jönköping för ett DS-möte fick jag såklart vänta i Jönköping på tåg och buss. Jag hade lång väntetid framför mig och hade inte druckit något under dagen. Jag konsumerade därför

2390

förfriskningar för mitt behov. Resultatet av det man dricker vet nog många om, ett av dem är urin. Urin som samlas i urinblåsan och ska sedan urineras ut (detta gör alla däggdjur). Jag var tvungen att utföra denna uppgift och gick därför till en s.k. toalett ute i Jönköping. Denna toalett krävde att jag skulle ersätta den med två enkronor för ett besök. Jag rotade i min plånbok och upptäckte att jag endast hade en enkrona, och toaletten tog inte kort. Jag gick istället ner till Jönköpings

2395

station, även kallad Resecentrum, för ett toalettbesök. Där krävde de istället en femkrona. Jag väntade på de som skulle ut, men de hade principen att man skulle ”betala för sig” och stängde därför dörren så snabbt som de gick ut i en hastig rörelse. Jag fick istället åka tåg 3 mil bort för ett toalettbesök i mitt hus, om jag hade väntat längre hade jag kunnat få sjukdomar eller urinerat i mina jeans! Detta är oacceptabelt! Toaletter skall vara lika allmänna som våra sjukhus och skolor borde vara!

2400

2405

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

alla allmänna toaletter ska vara gratis att ha tillgång till.

Att

DÅKen tar motionen som sin egen och verkar för den.

Att

DÅKen skickar vidare motionen till nästa förbundskongress.

Förbundsstyrelsens svar på motion 50: Alla har RÄTT till en toaLÄTT(lett) Förbundsstyrelsen ser positivt på att allmänna toaletter tillhandahålls och att de finns tillgängliga utan krav på att besökaren avkrävs en avgift för nyttjandet. Förbundsstyrelsen menar dock att det måste vara möjligt att de som anlägger offentliga toaletter har möjlighet att ta ut en avgift för nyttjandet av toaletten i fråga. En avgiftsbefrielse skulle sannolikt innebära att tillgången på offentliga toaletter minskar vilket riskerar

2410

motverka motionärens intentioner om att öka tillgången på offentliga toaletter. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

Avslå motionen i sin helhet

2415

Motion 51: Återmonopolisera apoteken I ett samhälle där medicinering blivit en viktigare del av den allmänna sjukvården är tillgänglighet och seriositet två viktiga faktorer som skall genomsyra apotekets verksamhet. Så är inte fallet i det nutida

2420

Sverige. Sedan monopolavvecklingen den 1 juli 2009 har Reinfeldts regering genomfört en omfattande

utförsäljning av de gemensamt ägda apoteken. 466 apotek kommer inom kort tillfalla fyra aktörer som gemensamt betalt den ringa summan av 5,9 miljarder, i utbyte mot en viktig samhällsfunktion. Resultatet är ett avvecklat monopol till förmån för ett oligopol, där de enskilda aktörernas profitintresse prioriteras framför tillgänglighet och seriositet.

2425

Jag anser att apoteket inte bör vara en samhällsinstitution vars främsta uppgift är att ge maximal avkastning till multinationella privatägda företag. För att motverka en ökad kommersialisering och vinstinriktning som uppmanar till ökad konsumtion av läkemedel, ser jag det som ett måste att Apoteksmonopolet behålls och drivs i offentligregi. Det tjänar Sveriges vårdtagare på och inte de utländska privatföretagen! Med stöd av ovanstående yrkas:

2430

Att

Sveriges apoteksmarknad återmonopoliseras

Att

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund antar motionen som sin egen och skickar den till partikongressen.

2435

Richard Croneberg, SSU Frihet, Lund Förbundstyrelsens svar på motion 51: Återmonopolisera apoteken Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att apoteken ska ge seriös och jämlik service till medborgarna, och detta uppfylls svårligen i det nuvarande systemet med ett fåtal stora ägare för vilka apoteken bara blir ett sätt att göra vinst. Kravet på återmonopolisering är också viktigt av den anledningen att

2440

arbetarrörelsen måste sluta att passivt se på när våra gemensamma egendomar säljs ut. Utvecklingen är inte ödesbestämd utan ett resultat av politiska beslut. På samma sätt som en för svenska folket viktig angelägenhet kan säljas ut kan den också återföras i hela folkets händer. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

2445 Att

bifalla motionen

Motion 52: Reglering av bibliotekens förseningsavgifter Det svenska biblioteket kan betraktas som ett centrum för kunskap och kultur och har länge varit öppet för

2450

alla och en var oberoende av ekonomisk situation. I cirka hundra år har svenska medborgare kunnat låna böcker på de svenska folkbiblioteken avgiftsfritt vilket har varit av stor betydelse för inte minst arbetarklassen.

Än idag har vi avgiftsfria bibliotek dock med förseningsavgifter något som är en nödvändighet för

2455

upprätthållandet av folkbiblioteket. Dessa förseningsavgifter kan variera mycket runt om i landet och ändras också från år till år. Förseningsavgifterna kan alltså i vissa fall vara flera gånger högre än när lånekort införskaffats. Väldigt höga förseningsavgifter riskerar att skrämma människor med dålig ekonomi från att låna böcker. Och

2460

de som inte kan betala tillbaks sin biblioteksskuld får inte låna tills dess att de har betalat skulden. I extrema fall kan man om man glömt att återlämna böckerna få en skuld med ett fyrsiffrigt belopp. Var man bor i landet och därmed vilket bibliotek man lånar från samt ens personliga ekonomi anser i varje fall inte jag skall kunna hindra människor från att utnyttja det svenska folkbibliotekets tjänster.

2465 Med stöd av ovanstående yrkas:

2470

Att

alla bibliotek i Sverige skall ha samma förseningsavgifter

Att

Förseningsavgifterna regleras så att de håller sig på en rimlig nivå som ej kan överstiga de lånade böckernas inköpsvärde

Att

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund antar motionen som sin egen skickar den till partikongressen.

2475 Anna Karlsson, SSU Frihet, Lund Förbundsstyrelsens svar på motion 52: Reglering av bibliotekens förseningsavgifter

2480

Förbundsstyrelsen anser att beslut om biblioteksavgifter är något som bör anses inrymmas inom det kommunala självstyret. Förbundsstyrelsen ser inga motiv till varför biblioteksavgifterna bör göras enhetliga över hela landet. Det är enligt styrelsens uppfattning rimligt att varje kommun själv äger rätten att besluta om förseningsavgifternas storlek precis som att varje bibliotek äger rätten att avgöra vilka böcker som tillhandahålls. Styrelsen ser inga behov av en centraliserad reglering av bibliotekens förseningsavgifter. Att

2485

avgöra vilka nivåer på förseningsavgifter som är rimliga anser styrelsen är något som är upp till varje kommun att avgöra. Det ligger enligt styrelsens uppfattning inte inom SSU: s kompetensområdet att reglera storleken på biblioteksavgifter. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

2490

Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 53: Mångfald av bostäder Planeringen av byggnationer måste vara långsiktig då bostäder ska hushålla generationer framöver. Lika väl

2495

som en genomtänkt stadsplanering kan vara en samhällsfördel kan negativa utfall befästas i byggnationer. I storstäder är detta väldigt tydligt med segregation som utkomst utav en kommunal bostadspolitik. I rika kommuner lyser hyresrätter med sin frånvaro då intresset för en allmännytta är låg bland de boende. Rent krasst finns en ovilja att locka till sig andra medborgare till sin rika kommun med andra bostadsformer än villor. Detta samhällsfenomen där den rikare överklassen kan ”skydda” sina bostadsområden från att

2500

hushållas av människor med svagare kapital är skamligt. Incitamenten för segregation är tydliga i storstäder där i andra delar av storstäderna har hyresrätterna radas upp på varandra i tolv våningshus. Dessa boenden är inte bara trånga utan är i alltför dåligt skick att bo i. Rapporter om mögel, vattenskador och skadedjur är normalt förekommande. Dessutom sker renoveringar och upprustningar efter mycket lång väntetid.

2505

SSU- Stockholms län anser inte en kartläggning av segregation utifrån ett etniskt bakgrundsperspektiv är fruktbar. Människor oavsett bakgrund har den mänskliga rättigheten att bosätta sig var man vill. Bostadspolitiken ska istället motverka att en samhällsklass, oavsett vilken, samlas i ett område och på så vis segregeras.

2510

I trångbodda hyresrättsområden bor den samhällsklass som mår sämst, har högst arbetslöshet, lägst utbildning och kortast medellivslängd. Visserligen ska inte politiken styra över var man önskar att bosätta sig. Dock ska bostadspolitiken skapa incitament för beblandning av boenden så vissa områden inte blir utflyktsorter. När vi talar om mångfald och vill garantera en pluralism av invånare i ett område krävs en beblandning av bostadsformer. Ett specifikt område ska inte ha en homogen befolkning sett till exempel till

2515

ålder och ekonomi. En kommun ska i princip kunna hushålla en individ under alla dess levnadsår. Detta kräver en beblandning av bostadsformer. Hyresrätter, bostadsrätter, ägarbostäder och villor. Med bakgrund av detta bör bostadspolitiken lyftas en politisk nivå från det kommunala för att bemöta den protektionistiska andan som existerar i vissa kommuner.

2520

SSU – Stockholms län ser positivt på att människor får chansen att äga sin bostad. Dock finns det ett par implikationer utav den bostadspolitik borgarna utför. Dels minskas allmännyttan till en alldeles för låg nivå. I storstäderna är det nästintill omöjligt för unga att flytta hemifrån om ekonomiskt kapital saknas. Utöver det frånsäger offentligheten sin skyldighet att renovera och upprusta de många hyreslägenheter som är i alltför dåligt skick. Att ålägga individen ansvar att beroende på ekonomi rusta upp f.d. allmännytta är oacceptabelt.

2525 Under de senaste decennierna har bostadsbyggandet varit alldeles för lågt med det lägsta antalet någonsin under den borgerliga regeringstiden. Det finns inget intresse hos regeringen att bygga en allmännytta och därför har antalet nybyggda studentbostäder varit runt tiotalet de senaste åren. Denna siffra i relation med de

många tusentals bostadslösa ungdomar som finns är skamligt för välfärdstaten Sverige.

2530 Med stöd av ovanstående yrkas

2535

Att

bostadspolitiken ska lyftas till regional nivå

Att

fler bostadsrätter men framförallt hyresrätter byggs

Att

en mångfald av olika bostadsformer, hyresrätter, bostadsrätter och villor ska byggas beblandat.

2540

Motionär: Stockholms Läns SSU-distrikt Förbundsstyrelsens svar på motion 53: Mångfald av bostäder Förbundsstyrelsen delar motionärens oro över situationen på bostadsmarknaden. Segregationen har tillåtits rota sig och varken stat eller kommun tar ett tillräckligt stort ansvar när det gäller att stimulera nybyggnation

2545

av bostäder. Speciellt allvarlig är bostadsbristen i storstäderna, men läget är allvarligt på många håll i landet. Förbundsstyrelsen anser att bostadsbristen ska mötas genom att säkra en tillräcklig tillgång till bostäder. Det innebär att nybyggnation måste ökas drastiskt. Allmännyttan måste ta ett stort ansvar för bostadsbyggandet, inte minst när det gäller billigare hyresrätter som ungdomar har råd med.

2550

Förbundsstyren menar att alla bostadsområden ska ha en befolkningssammansättning som speglar befolkningen i stort. Det säkrar att medborgare med olika livsvillkor möts och interagerar i vardagen. Förbundsstyrelsen ser inte att en regionalisering av bostadspolitiken är en lösning på de problem som finns på dagens bostadsmarknad. Både stat, kommuner och framtida regioner kommer behöva ta sin del av ansvaret.

2555 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

2560

Att

avslå attsats 1

Att

bifalla attsats 2 och 3

Motion 54: Bussförbindelser i mindre tätorter För att minska användningen av bilar och underlätta miljövänliga transporter bör bussåkandet främjas. I mindre orter så dras busslinjer in på bekostnad av miljön och medborgarnas ekonomi. Även de busslinjer

2565

som finns bör förbättras, främst genom tätare avgångar.

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU verkar för utökad busstrafik även i mindre tätorter

SSU- Skåne

2570

Förbundsstyrelsens svar på motion 54: Bussförbindelser i mindre tätorter Motionären lyfter upp en viktig fråga. Det är inte rimligt att man ska behöva ha bil för att kunna bo utanför en storstad, eller att man ska tvingas flytta till en storstad för att kunna ta sig till sitt jobb. Om vi ska kunna göra verklighet av vår vision om ett samhälle där vi åker alltmer kollektivt krävs att denna möjlighet finns i hela landet, även i mindre orter.

2575 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

2580

bifalla motionen

Motion 54: Bygg och tänk i nya banor! Inledning Stockholmsområdet växer så det knakar, därför anser vi att en diskussion angående hur vi tänker kring våra tätorter och deras struktur är på sin plats. I Sverige har vi en lång tid sett en trend där monofunktionella bostadsområden reser sig med bilberoende som följd. Vi förespråkar en alternativ väg. Genom att blanda

2585

funktioner och anpassa staden efter människan kan vi skapa levande stadsdelar och vackra offentliga utrymmen. Var, hur och för vem bygger vi? - Närhet kontra utglesning Människans tidigaste samhällen byggdes enligt principen att alla dagliga nödvändigheter skulle finnas inom

2590

gångavstånd. Våra bostäder, arbeten och fritidssysslor var alltid placerade i närheten utav varandra och väldigt ofta i samma byggnad. Detta var inte någonting som bestämts utan städernas struktur växte fram spontant efter ett tydligt behov; det fanns inget annat sätt att ta sig fram på förutom till fots. Ett påtagligt skifte inträffade vid tiden runt Andra världskriget. Anledningen till detta var att bilen blev var

2595

mans egendom. Plötsligt blev det möjligt för människor att förflytta sig långa sträckor på kort tid, och städerna började som ett resultat av detta att utglesas. Dagens bilberoende bygger till stor del på den byggnadspolitik som förts under de senaste 50 åren. Att definiera en yta som ett ”bostadsområde” eller en ”arbetsplats” i en detaljplan är det som skapat de kontorsparker och miljonprogramsområden vi har i Sverige idag. Märk väl att detta är områden som ömsom sjuder av liv, ömsom är berövade på all mänsklig aktivitet.

2600 En byggnadsekonomisk konflikt som ofta blir tydlig är huruvida nybyggen bör placeras så att hittills oexploaterad mark – ofta jordbruksmark eller naturområden – bebyggs, eller om befolkningstillväxten bör

koncentreras till redan bebyggda områden. Privata byggbolag, som alltid strävar efter att maximera vinst, vill ofta bygga där marken är som billigast, i utkanten av samhällen. I kombination med en ofta låg

2605

exploateringsgrad förvandlas detta till ett påtagligt samhällsproblem där utglesning och bilberoende går hand i hand. Att denna form av nybyggnation fortfarande sker i stor skala är märkligt då studier visat att sammanhållen kvartersbebyggelse är en utav de mest populära formerna av boende och är därför en som vi är villiga att betala mycket för. Trots detta byggs nästan inga ordentliga kvarter idag; proportionerna är med andra ord skeva.

2610 Genom att planera för bebyggelse i redan bebyggda områden bevarar man viktig naturmark och ser samtidigt till att tätheten ökar då fler människor samlas på mindre yta, vilket ökar underlaget för samhällsservice och handel i området. Samtidigt är det möjligt att skapa en mer ekonomisk och effektiv kollektivtrafik i tätare samhällen.

2615 En grupp som ofta förbises i modern stadsplanering är den delen utav befolkningen som inte har bil. När man konstruerar monofunktionella bostads- och kontorsenklaver så förpassar man många barn, studenter, seniorer och frivilliga icke- bil trafikanter till att förlita sig på en ofta undermålig kollektivtrafik eller släktingar med egen bil. I bilberoendets hemland USA har det myntats ett eget uttryck för föräldrar som tvingas köra runt

2620

barn till olika fritidsaktiviteter och kompisar, så kallade "Soccer Moms". Dessa mammor lägger ofta karriären på hyllan till dess deras barn fyller 16 år och kan skaffa egen bil. Genom att bygga enligt principen om närhet kan man avlasta många stressade familjer och ge barn och ungdomar chansen att utvecklas genom att självständigt orientera sig i vardagen.

2625

I en tid då miljöfrågan ständigt ligger högt på agendan är det konstigt att stadsbyggande verkar ha hamnat efter; ännu märkligare blir det när man upptäcker att ansvarsfullt stadsplanerande är ett värdefullt inslag i miljödebatten. Att blanda funktioner reducerar effektivt den totala mängden dagliga bilresor eftersom de onödiggörs. Mot bakgrund utav ovanstående yrkar vi följande:

2630

Att

framtida bebyggelse koncentreras till redan bebyggda områden för att förhindra utglesning och för att bevara naturmark.

Att

ett förbud mot funktionsseparering i detaljplaner införs. Bostäder bör blandas med

handel och kontor.

2635 Att

stadsplaneringen i Sverige bör utformas med gångtrafikanter och kollektivtrafik i första hand och biltrafik i andra hand.

Förbundsstyrelsen på motion 55: Bygg och tänk i nya banor

2640

Förbundsstyrelsen delar motionärens intresse för hur våra bostäder planeras. Eftersom bostadsområden skapas för att sedan befolkas inom överskådlig framtid är det viktigt att be blir välplanerade från början. Förbundsstyrelsen ser att bostadsbyggandet behöver öka drastiskt för att motverka bostadsbristen. Självklart ska byggandet göras med största möjliga hänsyn till miljön, men att vi varje läge välja att förtäta istället för

2645

att anlägga nya områden ansvar förbundsstyrelsen vara en omöjlighet. Människors bild av ett bra boende varierar med livssituation och personlighet. Därför behövs ett varierat utbud av bostäder, från små hyresrätter i city till stora hus på landet. Förbundsstyrelsen vill inte detaljreglera hur bostadsbyggandet ska se ut i framtiden. Exempel på faktorer

2650

som måste väga tungt i samband med stadsplanering är människor önskemål och lokala förutsättningar. Förbundsstyrelsen vill dock klargöra att man ser det som självklart att nya områden planeras så att kollektivtrafik blir ett gott alternativ till bilen samt att det ska finnas tillgång till lokala samlings- och rekreationsplatser.

2655

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå att-sats 1,2, 4, 5, 6, 7 och 8

Att

bifalla att-sats 3, 9, 10, 11, 12, 13 och 14

2660 Motion 56: Bilens roll i samhället - Parkering och väg Vägar har alltid fungerat som länkar mellan människor och har underlättat vid transport och handel. Stora vägprojekt som Interstate Highway-systemet i USA och vägsystemet i det antika Rom vittnar om att vägar länge varit en statusmarkör för mäktiga och rika länder. Med miljörörelsens intåg har dock allmänhetens

2665

inställning till vägar på senare tid svängt, och en allt större del av befolkningen ser den moderna vägen som ett uttryck för miljöförstöring och segregering. Genom att fastställa en tydlig gräns mellan vilka sorters vägar som passar i tätorter respektive utanför dessa och respektera stadsgatans roll som samlingsplats har vi chansen att skapa ett Sverige som hyllar det de ursprungliga vägarna byggdes för, nämligen människor.

2670

När man vill skapa en plats som är gjord för människor i första hand så är det viktigt att alla delar utav det urbana utrymmet formges efter människans behov. Att utglesning har varit tongivande för vårt samhälle och att stadsplaneringen alltför länge dansat till bilismens förorenande avgasflöjt är ett problem som kräver kraftfulla och omedelbara åtgärder.

2675

Urbanismens minsta byggstenar, stadens motsvarighet till kroppens celler, är gatorna och huskropparna. De två kompletterar varandra och är samtidigt varandras motsatser på många sätt. Emedan huset symboliserar en fast plats i tillvaron och det privata så är gatan en symbol för offentlighet och rörelse. En väsentlig skillnad mellan gator och huskroppar är dock att gator helt förlorar sin innebörd om de inte sammankopplas med

andra gator i det vi kallar ett gatunät. Utformningen av gatunätet är helt central för hur människor uppfattar

2680

det. Lägger man gatorna för vår skull eller för bilens? Det fina i denna fråga är att det ena inte nödvändigtvis behöver utesluta det andra. Om gator läggs i ett nät där antalet anslutningar gator emellan maximeras och antalet återvändsgränder hålls nere eller elimineras helt så ökar framkomligheten i gatunätet markant, då det

2685

erbjuds flera olika resvägar till samma mål. Detta sprider trafik och gör gatusystemet begripligt ur ett bilistoch fotgängarperspektiv. Man undviker också effektivt att stora mängder trafik samlas på ett fåtal vägar, så kallade "uppsamlingsvägar" (eng. collector roads) som lätt blir överbelastade. Parkeringsplatser är utan tvekan ett utav de mindre omtyckta inslagen i den urbana miljön, och av den

2690

anledningen borde vi göra allt i vår makt för att begränsa parkeringarnas utrymme i våra tätorter. Om man bortser från det rent subjektiva i att påstå att parkeringsplatser inte är speciellt estetiskt tilltalande - även om det verkar rimligt att anta att vi har majoriteten utav befolkningen med oss i det påståendet - så upptar de också värdefull yta som kan nyttjas till mycket mer samhällsekonomiskt effektiv verksamhet. Stora parkeringsplatser har också den inneboende verkan att de inbjuder till bilism, vilket utan tvekan rimmar illa

2695

med den moderna stadens kollektivtrafik- och gångtrafikinspirerade ideal. Med detta sagt vill vi dock påpeka att vi inte på något sätt motsätter oss bilparkering som fenomen. Tvärtom är parkeringsrutan ett självklart och i många fall positivt inslag i stadsbilden om det används på rätt sätt. Den trend som länge svept genom hela Stockholmsområdet, med köpcentrum i tätorternas periferi och

2700

parkeringsplatser dimensionerade enligt mellandagsrean, är mycket olycklig och bistår samhället med en enda sak: massbilism. Istället för stora parkeringsöar kan de boendes parkeringsbehov tillgodoses på ett mycket mer fördelaktigt sätt genom gatuparkering. Att flytta parkering ut på gatan frigör inte bara utrymme där de gamla parkeringsplatserna en gång stod eller

2705

skulle ha stått, utan bidrar också till att gatan där parkeringsrutorna är placerade smalnas av och hastigheterna på gatan sjunker. Detta gör att gatuparkering fungerar som ett utmärkt substitut för farthinder och liknande på små lokalgator där höghastighetstrafik inte är att föredra. Hur blir det då med den nödvändiga parkering som inte får plats på gatorna? I vissa fall behövs väl ändå större parkeringsplatser?

2710

Ja, det är alldeles riktigt att gatuparkering, åtminstone i mer tätbefolkade delar, inte alltid kan tillgodose den stora mängden parkering som krävs. I dessa fall får man tillämpa principen "syns inte, finns inte". Är ett grannskap format enligt kvartersstruktur så kan nödvändig parkeringsyta, som inte tillhandahålls på gatan, erbjudas på den innergård som bildas i kvarteret. Detta minimerar också den negativa inverkan som stora parkeringsytor har på stadsbildens estetik och möjliggör samtidigt att lokalgator tillåts angränsa till

2715

husfasader istället för betongmattor, så som är brukligt i tätorter.

En ofta förbisedd faktor i stadsbyggandet är parkeringsnormen. Denna siffra, som betecknar den minimigräns för antal parkeringsrutor per bostad som måste tillhandahållas i en detaljplan, kan i uppskattningssyfte ofta användas som ett mått på tillgång till kollektivtrafik och närservice i ett stadsområde.

2720

Förhållandet är enkelt: ju lägre parkeringsnorm, desto mindre uppskattar planförfattarna att bilberoendet i området kommer att bli. För motsatsen gäller att en hög parkeringsnorm vittnar om glesa, övertrafikerade områden. I alla avseenden är låga parkeringsnormer att föredra, även ur marknadsföringssynpunkt. Att enbart sänka parkeringsnormen på papper och i formalian är dock verkningslöst och kan vara rent kontraproduktivt om man inte först bekämpar de faktorer som tvingat upp parkeringsnormen från första början, dvs. bristfällig

2725

kollektivtrafik, monofunktionalitet och låg exploateringsgrad. Att minska mängden parkeringsplatser utan att först minska bilismen är långsiktigt ohållbart. Med stöd av ovanstående yrkas:

2730

Att

huvudleder som passerar genom bebyggda områden utformas som stadsboulevarder för att motverka deras segregerande inverkan på närliggande områden.

Att

2735

gatunätet i tätorter utformas enligt en kvartersstruktur för att sprida biltrafik och främja gångtrafik.

Att

parkering i nybyggda områden i så stor utsträckning det är möjligt tillhandahålls i form utav gatuparkering.

2740

Att

parkering som inte kan tillhandahållas på gatan placeras på innergårdar i stadskvarteren.

Att

vi arbetar för att långsiktigt sänka parkeringsnormen från dess nuvarande läge till en nivå som är anpassad för ett mindre bilberoende samhälle och en

2745

utbyggd kollektivtrafik.

Förbundsstyrelsens svar på motion 56: Bilens roll i samhället Förbundsstyrelsen vill framhålla att det är önskvärt att inte centralt dirigera hur bilförsörjningen ska ordnas i

2750

landets samtliga bostadsområden. Styrelsen vill framhålla att det är kommunerna som via sitt planmonopol äger rätten att bestämma hur parkering ska ordnas i befintliga och nybyggda bostadsområden. Förbundsstyrelsen ser inga vinster med att centralt bestämma hur parkeringar och huvudleder i tätorter ska se ut i landets samtliga kommuner. Vi tror att detta är frågor som bäst löses från fall till fall i olika kommuner.

2755 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

2760

Avslå motionen i sin helhet

Motion 57: Det offentliga utrymmet - Parker och torg Kontrasten mellan människans heliga, privata bubbla - vårt hus - och det offentliga utrymmet är det som alltid har lockat och ännu fortsätter att locka oss till lokala samlingsplatser. Om dessa omhändertas på rätt sätt så spelar det ingen roll huruvida det handlar om en stadspark, ett stort urbant torg eller en kvarterslekplats för områdets barnfamljer; de kommer alltid att vara omtyckta folkmagneter. Våra offentliga

2765

platser skänker oss en känsla av gemenskap; detta är någonting vi delar med alla människor i området. I stadslivet är dessa platser också ett slags tillflyksort från den ofta täta, snabba tillvaron och gatulivet. Det är av just denna anledning som de offentliga utrymmena alltid kommer till sin fulla rätt först när de placeras i centrum, mitt i folkmyllret och samhällspulsen.

2770

Den attraktionskraft som en väl omhändertagen offentlig yta kan åstadkomma bör inte underskattas. Tack vare folklivet som alstras kan ofta affärsverksamhet i anslutning till och i området runt det offentliga utrymmet blomstra, och detta utan större ansträngning från varken affärsägarnas eller samhällets sida. Det beror på att människor ofta inte besöker offentliga ytor av en uttalad anledning; de är helt enkelt där för att de trivs.

2775 Att koncentrera viktiga samhällsfunktioner till området runt ett offentligt utrymme är väldigt fördelaktigt eftersom det bidrar till närhet och gör många bilresor onödiga. Denna effekt kan enkelt förstärkas genom att man placerar hållplatser för kollektivtrafik i anslutning till dessa offentliga platser; de blir ett slags samhällscentrum kring vilket det sociala livet i grannskapet roterar. Mot bakgrund utav ovanstående yrkar vi

2780

följande: Att

nybyggnation bör organiseras enligt principen om grannskap där varje grannskap är uppbyggt kring en lokal samlingsplats: park, torg, etc.

2785

Att

dessa offentliga samlingsplatser ska kännetecknas av närservice, hög täthet i området runt platsen samt tillgång till kollektivtrafik.

Förbundsstyrelsens svar på motion 57: Det offentliga utrymmet Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om det positiva i att samtliga bostadsområden har tillgång

2790

till parker och grönområden. Detta är en princip som förbundsstyrelsen vill slå vakt om och framhålla som en viktig del i SSU: s syn på det goda boendet. Boendemiljön handlar inte enbart om den egna bostaden utan påverkas till stor del även av det omkringliggande områdets utformning. För förbundsstyrelsen är det

självklart att våra bostadsområden har tillgång till god närservice och fungerande kollektivtrafik.

2795

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att

Bifalla motionen i sin helhet

Motion 58: Att hitta balansen - nybyggesfientlighet kontra nybyggesentusiasm

2800

När nya stadsdelar ska byggas och gamla konverteras så krävs att man har en idé om byggets övergripande struktur. I det skedet måste man ställa sig ett antal frågor: För vem bygger vi? Vad är syftet med bygget? De frågorna är förhållandevis enkla. De allra flesta svarar att vi bygger för människorna som ska bo i området. Syftet med bygget är ofta förväntad befolkningstillväxt eller stigande efterfrågan på bostäder, kontor och affärslokaler.

2805 Trots detta är det ibland lätt att glömma bort att man även bygger för de som redan bor i närområdet. Dessa människor kommer inom kort att få nya grannar, ett besked som kan utlösa många olika slags reaktioner. Det har under lång tid, i olika medier, varit ett oproportionerligt stort fokus på de byggnadsfientliga. Väldigt ofta är dessa en mycket liten men högljudd grupp människor som anser att staden alltid var bättre igår, och för

2810

dem är varje nybygge ett steg i fel riktning och en kränkning mot de konservativa idéer som de står för. Vi anser att inställningen "bygg gärna, men inte här" i sig är kränkande mot den stora mängd människor som vill flytta in i växande kommuner. Det är en rent egoistisk hållning som i längden är ohållbar i en tillväxtregion.

2815

Grunden till denna inställning ligger i att dessa människor många gånger blivit avskräckta då nybyggen presenterats som vackra, levande inslag i stadsbilden, men som redan efter några år visat sig varit enbart ytterligare ett monofunktionellt bostadsområde som är dött under den större delen utav dygnets timmar. Inte undra på att debatten om huruvida byggnadernas slagskugga eventuellt kommer att hamna på någons tomt blir intressantare än diskussionen om vilka positiva kvalitéer dessa områden tillför. Problemet är att

2820

funktionsseparering och bilberoende skapar stadsdelar som inte tillför några positiva kvalitéer värda namnet med undantag för befolkningsökning (vilket dock inte har något egenvärde utan tvärtom kan vara negativt för t.ex. miljön.) Det är mycket svårare för de nybyggesfientliga att hitta brister i ett välintegrerat, funktionsblandat område

2825

ditt folk aktivt söker sig, speciellt eftersom det är lättare att bilda sig en personlig relation till sådana områden. Genom att bygga efter nyurbanistiska principer kan man omvända även konservativa "bygg gärna, men inte här"-människor. En av de viktigaste konkreta principerna i dessa sammanhang är att höga, frikopplade hus - även kallade

2830

punkthus - ej får placeras ut slumpvis i terrängen. Denna byggnadstrend hade sina glansdagar under

miljonprogramstiden och det stod redan då klart att den "stad i park" som de strävar efter att uppnå inte skapar riktig urbanitet utan enbart bilism och en otydlig gräns mellan det privata och det offentliga utrymmet; människor får svårt att avgöra huruvida gräsmattan mellan betongtornen är allmän mark eller inte.

2835

Istället för punkthus bör hög täthet organiseras i sammankopplade flerbostadshus kring ett grannskapcentrum (park, torg eller liknande). Tätheten och höjden på huskropparna bör sedan gradvis avta med ökat avstånd till grannskapets mittpunkt, där också den lokala kollektivtrafiken har en hållplats. Märk väl att det offentliga utrymmet i mitten av ett grannskap måste vara väldefinierat, gärna omgivet av smala kvartersgator på alla sidor.

2840 För att gardera sig inför framtida befolkningsökning bör också gatuplan i flerbostadshus nära ett grannskapcentrum vara utformad så att lägenheterna där blir så kallade "bokaler" som kan konverteras till andra sorters lokaler när behov uppstår.

2845

Avslutningsvis, glöm inte bort att majoriteten, om nybyggnation utformas på rätt sätt, ofta kommer att hälsa byggplaner med nyfikenhet och förväntan. Många gläds åt tanken på framtida möten med de nyinflyttade och en ny stadsdel kan enkelt bli någonting att vara riktigt stolt över; för det är i dessa områden som barnen kommer att träffa sina nya bästa vänner, företagare öppnar spännande och fräscha verksamheter och här kommer framtidens människor att formas i årtionden framöver. Ge dessa människor chansen att leva i ett

2850

samhälle som värnar om den urbana miljön, våra offentliga rum och människans rätt att leva i en stad som är byggd för dem, ingen annan. Med stöd av ovanstående yrkas att:

2855

Att

nybyggnation bör organiseras på så sätt att tätheten är som högst kring ett offentligt utrymme i centrum av grannskapet, och sedan långsamt sjunker närmare ytterkanten.

Att

2860

lokaler i gatuplan på större flerbostadshus utformas som s.k. "bokaler" som enkelt kan konverteras från bostäder till affärslokaler när behovet uppstår.

Att

vi bör arbeta för att på lång sikt konvertera de många monofunktionella stadsdelar som finns i våra tätorter till trivsamma, nyurbanistiska grannskap.

2865

Att Jimmy Bergkvist SSU-Sigtuna

motionen överlämnas till länsriksdagsgruppen

Förbundsstyrelsens svar på motion 58: Att hitta balansen kontra nybyggesentusiasm

2870 Förbundsstyrelsen ser inget behov av att detaljreglera hur landet samtliga stadsdelar och bostadsområden ska utformas. Vi tror att detta är en fråga som bäst avgörs lokalt i samråd mellan kommunen, boende, bostadsföretag och övriga intressenter. Enligt styrelsen är det inte önskvärt att centralt reglera dessa frågor då det fråntar rätten för såväl kommuner som medborgare att själva avgöra hur det goda boendet lokalt ska

2875

ordnas. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet

2880 Motion 59: Entreprenad på demokratiska villkor Fler och fler kommuner lägger ut en del av sina verksamheter på entreprenad, detta händer i både Socialdemokratiska och borgerliga kommuner. Jag tycker det finns fördelar att lägga ut vissa av kommunens verksamhet på entreprenad, främst inom den tekniska sidan. Men, om en kommun väljer att göra det måste

2885

finnas stora möjligheter till att ställa tydliga krav och mål för den privata aktören som gör verksamheten. För det är medborgarnas intressen han förvaltar. Kraven kan handla om miljöpåverkan, meddelarskydd för personalen, kollektivavtal, måluppfyllelse, återkallelse av upphandling etc. En del av dessa krav går inte att ställa inom ramen för dagens LOU (lagen

2890

om offentlig upphandling). Därför behöver vi göra om och lägga till saker i lagen. Den borgerliga regeringen gillar ett annat typ av ”valfrihetssystem”. Till exempel har de inom landstingsvärlden inför ett obligatoriskt vårdval där privata vårdcentraler får fri etableringsrätt och kan få tillgång till skattepengar, ett system utan demokratisk och politisk kontroll. I kommunerna vill de borgerliga

2895

inför LOV, lagen om valfrihetssystem, ett friskolesystem inom äldreomsorgen. I dessa system lämnar politiken och demokratin ifrån sig makten till privata aktörer. Så vill inte vi ha det. Visst att andra kan driva verksamheten, men det bör vara de folkvalda som bestämmer över skattebetalarnas pengar. Därför bör LOU användas vid entreprenader.

2900

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU ska verka för att den fria etableringsrätten avskaffas inom primärvården.

2905

Att

lagen om offentlig upphandling bör förändras så den innefattar större

möjligheter för att den offentliga sektorn att ställa tydliga krav om bland annat kollektivavtal, miljöarbete och kvalitetskrav när man upphandlar Att

2910

vi ska uppmuntra kommuner och landsting att använda lagen om offentlig upphandling, och inget annat system när verksamheter läggs ut på entreprenad

Niklas Säwén, SSU Sundsvall

2915

Förbundsstyrelsens svar på motion 59: Entreprenad på lika villkor Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att den fria etableringsrätten urholkar samhällets möjligheter att erbjuda alla medborgare en god och jämlik vård på lika villkor. Den fria etableringsrätten fråntar medborgarna att via sina folkvalda företrädare bestämma var och inom vilken omfattning vårdens resurser ska lokaliseras. Förbundsstyrelsen menar därmed att den fria etableringsrätten inte enbart är

2920

problematisk ur ett vårdperspektiv utan även därmed ur ett demokratiperspektiv då makten över det gemensamma flyttar från politiken till marknaden. Förbundsstyrelsen delar även motionärens uppfattning gällande lagen om offentligupphandling. Lagens nuvarande konstruktion tar enligt styrelsen för stor hänsyn till anbudsgivarnas intressen och för låg hänsyn till den offentliga verksamhetens behov. Det är rimligt att lagen om offentlig upphandling görs om för att därmed ge ett större utrymme för andra prioriteringar, än

2925

enbart pris, som är relevanta för den upphandlande organisationen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att

bifalla motionen i sin helhet

2930 Motion 60: Fler hyreslägenheter Andelen hyreslägenheter minskar hela tiden och antalet nybyggda är långt under det behov som finns. Detta leder till kraftigt ökade bostadsköer, att unga inte får en chans att flytta hemifrån samt att vi får mer homogena städer där de resursstarka kan fritt flytta till attraktiva lägen medan andra pressas ut från

2935

innerstäderna mot förorterna. För mig är det en utveckling som oroar då det på sikt kommer leda till en ännu större ojämlikhet i samhället. Hyresrätter behövs för att hålla samman samhället och skapa större rörlighet för alla medborgare. Jag anser att det är viktigt att vi eftersträvar att nybyggnation består av en större andel hyreslägenheter för att

2940

öka chansen för alla att få ett hem med god standard. Dock vill jag poängtera att jag ser även vikten av att de nya områden som planeras görs med en blandning av hyreslägenheter, bostadsrätter samt villor. Det är viktigt att ge alla en möjlighet att byta boendeform inom ett område för att underlätta för dem som vill stanna.

2945

För att öka antalet hyresrätter anser jag att de kommunala bostadsbolagen behöver ta ett ansvar för att öka antalet nybyggda lägenheter. Då det även är en fråga om ekonomisk lönsamhet så bör även nybyggnationsstödet återinföras för att skapa fler ekonomiska incitament. Utöver detta anser jag att de flerfamiljshus som byggs bör minst 65% av lägenheterna vara hyresrätter.

2950

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

De kommunala bostadsbolagen får i uppdrag att öka antalet nybyggda hyreslägenheter

2955

Att

Nybyggnationsstöd till flerfamiljshus införs

Att

Lagstifta att i nybyggda flerfamiljshus ska 65% av alla lägenheter vara hyresrätt

2960

Alexander Fornell, SSU Kungsbacka Förbundsstyrelsens svar på motion 60: Fler hyresrätter Förbundsstyrelsen En tillräcklig tillgång till billiga hyresrätter säkrar möjligheten för unga att flytta hemifrån.

2965 Förbundsstyrelsen delar motionärens oro över situationen på bostadsmarknaden och delar motionärens bild av vilka negativa effekter en låg andel hyresrätter har på bostadsmarknaden. I områden med liten bostadsblandning riskerar att bidra till en ökad segregation.

2970

Förbundsstyrelsen anser att bostadsbristen ska mötas genom att säkra en tillräcklig tillgång till bostäder. Det innebär att nybyggnation måste ökas drastiskt. De allmännyttiga bostadsbolagen måste ta ett stort ansvar för bostadsbyggandet. För att stimulera ett ökat byggande vill förbundsstyrelsen se att räntebidragen för byggandet av hyresrätter återinskaffas.

2975

Förbundsstyren menar att alla bostadsområden ska ha en befolkningssammansättning som speglar befolkningen i stort. Medborgare med olika livsvillkor ska mötas i vardagen. Förbundsstyrelsen tror dock inte att bostadsblandningen sker på bästa sätt genom att flera olika boendeformer samsas i samma hus eftersom det medför en problematik i ägarfrågan.

2980

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

Att

Bifalla att-sats 1 och 2

Att

Avslå att-sats 3

2985 Motion 61: Gratis glasögon En bra syn är en förutsättning för att klara sig i dagens samhälle. Många lider emellertid av försämrad syn. Sedan länge finns det lyckligtvis medel för att korrigera eventuella synfel. Ett sådant medel är glasögon.

2990

Det är viktigt att åtgärda synfel direkt. För att ett barn skall kunna lära sig läsa och klara skolgången i övrigt är en bra syn en förutsättning och glasögon ska vara en självklarhet. Glasögon och synundersökningar är emellertid väldigt dyra och familjer kan drabbas svårt ekonomiskt på grund av barnens synfel. I värsta fall kan detta leda till att inköpet av glasögon skjuts upp eller inte blir av. Detta får inte ske.

2995

Glasögon ska vara en del av den generella välfärden och betalas gemensamt via skattsedeln precis som sjukoch tandvård. Därför föreslås att glasögon och synundersökningar ska vara skattefinansierade och således ”gratis” för barn. Samtidigt föreslås för vuxna att glasen och synundersökningen, samt bågar upp till ett visst belopp, skall betalas på samma sätt.

3000

En verksamhet som finansieras offentligt bör emellertid också drivas offentligt. Därför föreslås att optikernäringen på sikt blir en del av den offentliga sektorn och både styrs och finansieras av folket. Med stöd av ovanstående yrkas:

3005

Att

glasögon och synundersökningar för barn (personer upp t.o.m. 18 år) ska vara skattefinansierade

Att

glasen och synundersökningen, samt bågar upp till ett visst belopp, för vuxna, skall betalas på samma sätt

3010 Att

optikernäringen på sikt blir en del av den offentliga sektorn

Att

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund antar motionen som sin egen och skickar den till partikongressen.

3015 Jesper Lissmark, SSU Frihet

Förbundsstyrelsens svar på motion 60: Gratis glasögon

3020 Förbundsstyrelsen anser att motionären lyfter en viktig fråga som i grunden handlar om vilka möjligheter den med synfel har att finansiera hjälpmedel. Motionären menar att glasögon ska betalas via skattesedeln och räknas in i den generella välfärden.

3025

Förbundsstyrelsen anser att synundersökningar och glasögon för barn upp till 18 år ska vara kostnadsfria. Förbundsstyrelsen tycker däremot inte att det samma ska gälla för myndiga personer. Optikernäringen är en fungerande marknad med stark prispress och styrelsen anser det rimligt att den enskilde ska kunna bär kostnad ett par glasögon.

3030

Föbundsstyrelsen föreslåt kongressen: Att

bifalla att-sats 1

Att

avslå att-sats 2, 3 och 4.

3035 Motion 62: Synundersökningar ska ingå i vår generella välfärd Att se dåligt är något vi måste betrakta som en funktionsnedsättning som vi i dagsläget själva får betala och åtgärda privat. Synundersökning, för att se om du ser dåligt eller om din syn förändrats, får du själv betala för och utföra hos en

3040

optiker. Detta är en orättvisa som drabbar dem som har en synnedsättning. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

3045

synundersökningar ska ingå i vår generella välfärd och täckas av högkostnadsskyddet

Att

bidrag ska utgå vid behov av synhjälpmedel så som glasögon

Att

SSU-förbundet ska driva frågan gentemot SAP

3050 Emma Nilsson och Peter Burström Förbundssrtyrelsens svar på motion 62: Synundersökningar ska ingå i vår generella välfärd Dagens sjukvårdssystem är ologiskt. Medan vissa delar av kroppen fullt ut omfattas av den generella

3055

välfärden innebär skador på andra delar av kroppen mycket stora kostnader för den enskilde, och dessa kroppsdelar riskerar att bli klassmarkörer i ett samhälle med ökade klyftor. Synnedsättning är en funktionsnedsättning och det är självklart att synen ska omfattas av den generella välfärden.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3060

Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 63: Komplettera sjukvårdsförsäkringen så att glasögon och linser ingår Staten subventionerar låntagare, föräldrar, sjuka, rörelsehandikappade, psykiskt handikappade, idrottare,

3065

hörselskadade, religiösa och sjuka etc. men de stackars svenskar som behöver glasögon eller linser får minsann betala hela räkningen själv. Det är befängt att inte en synskada är likställt med övriga former av handikapp. Med stöd av ovanstående yrkas:

3070

3075

Att

sjukvårdsförsäkringen kompletteras så att glasögon och linser ingår

Att

distriktsårskonferensen antar motionen som sin egen och verkar i dess anda

Att

distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till kommande SSUkongress

Christopher Rydell

3080

Förbundsstyrelsens svar på motion 63: Komplettera sjukvårdsförsäkringen så att glasögon och linser ingår Förbundsstyrelsen anser att motionären lyfter en viktig fråga om vilja hjälpmedel som finansieras gemensamt och vilka som den enskilde förväntas ta ett ansvar för. Motionären menar att glasögon ska ingå i en generell sjukvårdspolitik.

3085 Förbundsstyrelsen anser att synundersökningar och glasögon för barn upp till 18 år ska vara kostnadsfria. Förbundsstyrelsen tycker däremot inte att det samma ska gälla för myndiga personer. Optikernäringen är en fungerande marknad med stark prispress och styrelsen anser det rimligt att den enskilde ska kunna bär kostnad ett par glasögon.

3090 Förbundsstyrelsen förslår kongressen:

Att

3095

avslå motionen i sin helhet

Motion 64: God vård som har blivit budgetvård Landstingsalliansen är bra på att spara pengar åt skattbetalarna. Dessvärre handlar vårdpolitiken om mer än så. Jag tycker att Uppsalas invånare har rätt till god vård vilket alliansen har misslyckats med och flertalet fel som Alliansen har gjort är bland annat att de har minskat antalet årsanställda med ca 260 personer på

3100

Akademiska sjukhuset, lagt ner akutmedicinsk avdelning och skärt ner på resurserna. Det gör att sjukvården drabbas av mindre personal. Under denna mandatperiod så har man misslyckats med det. Flertalat fel som Alliansen har gjort är bland annat att de har minskat antalet årsanställda med ca 260 personer på Akademiska sjukhuset, lagt ner en akutmedicinsk avdelning och skärt ner på resurserna. Detta gör att sjukvården drabbas av mindre personal som leder till att det blir allt tuffare för personalen och inte minst för alla patienter.

3105

Mindre personal leder till längre väntetider och längre vårdtider leder till lidande för patienterna och det blir instabilt för sjuksköterskorna och läkarna. Med stöd av ovanstående yrkas:

3110

Att

anställda inom vården ska öka och inte minska.

Att

man ska lägga resurser på god vård och inte på en lågbudgetvård.

Polat Akgül, SSU Uppland Förbundsstyrelsens svar på motion 64: God vård som blivit budgetvård Förbundsstyrelsen upplever inte att vi i Sverige har en lågbudgetvård. Den vård vi gemensamt finansierar är inte enligt styrelsens uppfattning att klassa som lågbudgetvård utan i allt väsentligt en högklassig vård av god kvalité. Att öka antalet anställda inom den vården och omsorgen är prioriterat för förbundsstyrelsen som vill

3115

hänvisa till skrivningarna kring detta inom välfärdsprogrammet. Förbundsstyrelsen vill dock yrka avslag till dock yrka avslag till den svepande och icke förpliktigande formulering som kommer till uttryck i motionens första att-sats. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3120 Att

Avslå motionen i sin helhet

Motion 65: Internet innebär frihet under ansvar Världen blir allt mer digitaliserad och detta medför att även samhället bör ändras i takt med detta för att följa

3125

med. Problemet med dagens Sverige är att vi inte gör några moderna samhällsändringar längre, för flera år sedan kom ett beslut om att vi skulle ge alla medborgare möjligheten till internet. Detta ansågs vara alldeles för kostsamt och rent omöjligt men ändå genomfördes förslaget. Nu år 2011 skulle det enda rimliga argumentet för att alla inte ska ha tillgång till internet vara att det är

kostsamt, men samtidigt skulle det kunna leda till ett kunskapslyft för svenska folket och en förbättrad

3130

förståelse för data och internet. Detta är enligt mig mycket viktigare än kostnaden för genomförandet. I ett modernt och öppet samhälle skapar det möjligheter för människor att utvecklas, få nya kunskaper och att kunna ta del av vad internet har att ge. Självklart får vi inte glömma att det finns nackdelar med internet, den största nackdelen och hotet är den så kallade ”nätmobbingen”, barnpornografi och liknande. Detta är Internets baksida då den även är svår att

3135

komma åt, men om man riktar in sig på en bättre utbildning för allmänheten och ökar förståelsen för sådant som inte bör finnas på internet så tror jag att man kan motverka detta. Det kan vara svårt att få det att försvinna men det kan däremot gå att motverka det. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

3140

riksdagen beslutar att införa internetmöjligheter överallt utan kostnad med en bestämd hastighet för att inte konkurrera med andra internetleverantörer

Att

SSU Norrbotten antar motionen och skickar den vidare till SSUs kongress

3145

Att

SSU Norrbotten skickar motionen vidare till Socialdemokraternas distriktskongress samt till SSUs kongress 2011

Att

SSUs kongress antar motionen och skickar den vidare till Sveriges Riksdag

3150 Johan Burström, SSU Norrbotten Förbundsstyrelsens svar på motion 65: Internet innebär frihet under ansvar Förbundsstyrelsen ser liksom motionären tillgång till internet som en viktig infrastrukturfråga. Det handlar om att trygga tillgången till information för alla medborgare. Det är viktigt att alla Sveriges invånare har

3155

tillgång till en internetuppkoppling på samma sätt som i princip har möjlighet till en fast telefonlinje. Förbundsstyrelsen håller däremot inte med motionären när det gäller att en sämre internetuppkopplig ska erbjudas alla medborgare kostnadsfritt. Det är rimligt att medborgare tar ansvar för kostnaden för sin internetuppkoppling på samma sätt som man i alla år har fått betala telefonabonnemang.

3160

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 66: Likställ tandvårdsförsäkringen med sjukförsäkringen

3165

1974 infördes sjukvårdens högkostnadsskydd för alla. Bakgrunden var att tandhälsan varit en klassfråga. På grund av bland annat denna nya allmänna tandförsäkring förbättrades tandhälsan under många år. Alltfler kunde behålla sina tänder även i högre ålder och skillnaderna mellan välbeställda och fattigare barns tänders minskade drastiskt. Så ser dock inte situationen ut idag. I de nedskärningar som följde efter 1990-talets kris drabbades nämligen tandvårdsförsäkringen hårt av

3170

nedskärningarna. Från och med 1999 har ett helt nytt system börjat gälla som sammantaget innebär en avsevärt dyrare tandvård för den enskilde individen. Bland andra Riksförsäkringsverket har visat att den fria prissättning som blev följden av 1999 års reform har lett till kraftiga prisökningar. Det har i sin tur lett till att allt färre regelbundet besöker tandläkaren. En undersökning av Socialstyrelsen visar att arbetslösa och socialbidragstagare har klart lägre besöksfrekvens än andra samhällsgrupper.

3175

En annan undersökning av Riksförsäkringsverket av det nya systemet visar att nedskärningarna har drabbat låginkomsttagare mycket hårt. Tandhälsa har återigen blivit en klassfråga. RFV:s undersökning visar att över 15 procent av svenskarna inte gick till tandläkaren år 2000 trots att de hade besvär med tänderna. 1998 var den siffran 13 procent varför en negativ utvecklingstrend dessutom kan skönjas. RFV:s studie visar att den i särklass vanligaste anledningen till att man inte besökt tandläkaren var att man inte haft råd. Hela 70 procent

3180

av dem som inte haft råd uppger att de inte skulle klara av en oväntad utgift om 5 000 kronor (vilket motsvarar kostnaden för den enskilde för t ex att ersätta en avbiten tand). Människor ska ha lika rätt till bra tänder oavsett vilken position i samhället de har. Denna princip har frångåtts men nu är det hög tid att åtgärda de brister som givit sig tillkänna, nämligen en generellt sämre folktandhälsa. För att återfå en god tandhälsa och allas lika rätt till en god tandvård bör därför

3185

tandvårdsförsäkringen likställas med sjukförsäkringen. Med stöd av ovanstående yrkas:

3190

Att

tandvårdsförsäkringen jämställs med sjukvårdsförsäkringen

Att

distriktsårskonferensen antar motionen som sin egen och verkar i dess anda

Att

distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till kommande SSUkongress

3195

Att

distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till arbetarkommunens årsmöte

Christoper Rydell Förbundsstyrelsens svar på motion 66: Likställ tandvårdsförsäkringen med sjukförsäkringen

3200 Dagens sjukvårdssystem är ologiskt. Medan vissa delar av kroppen fullt ut omfattas av den generella välfärden innebär skador på andra delar av kroppen mycket stora kostnader för den enskilde, och dessa kroppsdelar riskerar att bli klassmarkörer i ett samhälle med ökade klyftor. Tänderna är en del av kroppen och det är självklart att även tandvård ska ingå i den generella välfärden.

3205 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att

3210

bifalla motionen i sin helhet

Motion 67: Nej till entreprenad inom sjukvård I en intervju 2006 sa socialministern och kristdemokraten Göran Hägglund “ vinst i vården är inget problem “. Den borgliga regeringen tog samma år bort stopplagen och lagen som förbjuder profit inom sjukvården. Samtidigt som den borgerliga regeringen successivt dödar välfärden öppnas en ideologisk spricka inom vårt parti.

3215 Några av våra partivänner bejakar möjligheten för landstinget att kunna lägga sjukhus på entreprenad . Det betyder att landstinget köper tjänster genom att välja bland ett fåtal vårdbolag som är satta i en konkurrens situation. Motiveringen vid upphandling är att “ tjäna pengar “ och få en bättre “kvalité” på vården.

3220

Att påstå att dessa vårdbolag har en bättre kvalité på vården än de offentliga sjukhusen är enligt oss en svartmålande och cynisk bild av den offentliga vården. En bild som vi inte kan dela. Vi anser att vården blir som bäst när man solidariskt och med gemensamma resurser skapar en vård för alla, utan någon inblandning av marknaden.

3225

För marknadens uppgift är inte att ta hand om oss, utan markadens uppgift är att gå med vinst. Enbart under 2003 betalade landstingen 9,6 procent av sin nettoinkomst till att upphandla med dessa vårdbolag. Vårdbolag som enligt en studie av SCB gjord 2003 till största delen utgjordes utav aktiebolag. Att låta skattebetalarna genom landstinget betala kapitalägares vinst på andra medborgares ohälsa är enligt mig omoraliskt.

3230 Nu räcker det! Detta går emot alla våra ideal om demokratisk jämlikhet och vår syn på välfärd . Därför vill jag återinföra stopplagen och lagen som förbjuder profit inom vården . Vi vill också att partiet och SSU ställer sig negativt

3235

till entreprenad av sjukvården.

Vi gör detta därför att vi tror att en strak offentlig sjukvård är en viktig del i vår färd mot ett jämlikhet samhälle. Vi gör det också därför att vi anammar socialdemokratins principer och den demokratiska socialismens vision.

3240 Med stöd av ovanstående yrkas:

3245

Att

SSU kämpar för att vi återinför stopplagen

Att

SSU kämpar för att vi återinför lagen som förbjuder profit inom vården.

Att

SSU ställer sig negativt till att lägga sjukhus på entreprenad .

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen .

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Motionär: Sam Assadi, SSU Centrum

3250

Förbundsstyrelsens svar på motion 67: Nej till entreprenad inom sjukvård Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning så till vida att styrelsen vill återinföra stopplagen då styrelsen ställer sig starkt kritisk till att sälja ut våra gemensamma sjukhus då dessa utgör mycket viktiga nav kring vilka sjukvårdsorganisationen är uppbyggd. Vidare anser styrelsen, av samma skäl, att det inte är önskvärt att lägga ut gemensamma sjukhus på entreprenad då den gemensamma styrningen av vården

3255

försvagas. Styrelsen vill inte uttryckligen förbjuda alla former av profit inom vårdsektorn då denna typer av skrivningar är allt för trubbiga och även drabbar verksamheter som med fördel kan utföras av privata aktörer. Kring detta vill styrelsen hänvisa till skrivningarna inom välfärdsprogrammet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3260

3265

Att

avslå att-sats ett

Att

besvara att-sats två

Att

avslå att-sats tre

Motion 68: Nej till privatisering av sjukvården! Det finns en väsentlig skillnad mellan att lägga ut sjukvården på entreprenad och att privatisera sjukvården. Att privatisera något så elementärt som sjukvården vore ett gigantiskt misstag. Sjukvården tillhör den offentliga sektorn och ska finnas till för alla människor, oavsett tjockleken på plånboken! Skulle vi börja privatisera delar av sjukvården i Sverige så skulle sjukvården bli en klassfråga, där en person med högre

3270

inkomst inte bara skulle få bättre vård, utan också ha möjlighet att köpa sig före i vårdköerna. Klassklyftorna i samhället ökar med andra ord i händelse av en sådan privatisering. Det skulle också innebära att

skattebetalarnas pengar går till ett privat och vinstdrivande företag som utnyttjar människors ohälsa för att tjäna pengar. När man söker sjukvård ska man behandlas som en patient och inte som en kund!

3275

Med stöd av ovanstående yrkas:

3280

Att

SSU ska motverka all privatisering av sjukvården

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Joel Harde SSU Centrum, SSU Mölndal och SSU 20+ Förbundsstyrelsens svar på motion 68: Nej till privatisering av sjukvården!

3285

Förbundsstyrelsen anser att välfärden ska ägas, finansieras och drivas gemensamt. Vi delar motionärens uppfattning att människor inte får reduceras till kunder i välfärden. Ett viktigt steg på vägen är att motverka all privatisering av sjukvården. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3290 Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 69: För upprättandet av fler kvinnohus Våldtäkt är en otroligt kränkande akt som oftast utförs av män mot kvinnor.

3295

En utsatt kvinna känner i väldigt många fall att dem psykiska faktorerna som kommer till följd av en våldtäkt är för jobbiga eller svåra för att ens gå till polis eller läkare om saken. Då hela rättssystemet dels består till stor del av män men även att våldtäkter oftast är svåra att bevisa och därför fastslås i vissa fall ingen dom mot gärningsmannen/-männen. Detta är även det en bidragande orsak till att utsatta kvinnor drar sig för att gå till polis eller läkare.

3300 Med detta som bakgrund skulle man kunna dra slutsatsen att det finns ett stort mörkertal i just denna typ av brottslighet. Detta kan även gälla andra typer av fysiskt förtyck mot kvinnor. Ett verktyg för att stötta kvinnor utsatta för sexuellt våld kan vara så kallade kvinnohus, liknande det som

3305

finns i Stockholm, där enbart kvinnor arbetar och där alla myndigheter som behövs för att utreda våldtäkter finns på plats. Med stöd av ovanstående yrkas:

3310

Att

SSU verkar för upprättandet av kvinnohus, dit kvinnor utsatta för våldtäkter eller liknande övergrepp kan gå och få akut hjälp, där alla myndigheter som behövs för att utreda ärendet och där personalen enbart består av kvinnor

Förbundsstyrelsens svar på motion 69: För upprättandet av fler kvinnohus

3315

Förbundsstyrelsen delar motionärens analys av kvinnohusens betydelse för utsatta kvinnor. I SSU:s handlingsprogram står det att SSU vill se minst en kvinnojour i varje kommun. Vi skriver också att utsatta kvinnor ska ha möjlighet att möta enbart kvinnlig personal. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3320 Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 70: Bekämpa barnfattigdomen nu! 340 000 barn i Sverige lever idag i fattigdom. Dessa barn tillhör en av samhällets mest utsatta grupper. Idag

3325

läggs mycket av ansvaret rörande barnfattigdomen över till välgörenhetsorganisationer. Det är fel då det huvudsakliga ansvaret borde ligga på staten och kommunerna då det gäller våra egna medborgare. Dessa barn är vår framtid och det är skamligt att man blundar för deras verklighet istället för att konkret jobba för att förbättra deras vardag. Det finns många orsaker till den stora barnfattigdomen i Sverige; t.ex. föräldrarnas arbetslöshet och brist på utbildning vilket i sin tur kan leda till ökad ekonomisk och social segregering. Det

3330

är vetenskapligt bevisat att barn till föräldrar utan akademisk utbildning råder större risk att inte vidareutbilda sig och det är knappast en nyhet att i dagens industrialiserade samhälle krävs allt högre utbildning för att få jobb. Barns kunskapstörst och möjlighet till utbildning får aldrig bli en klassfråga och deras rätt till lika möjligheter i livet ska alltid vara vår största prioritet.

3335

Det är statens ansvar att tillgodose en utbildning för alla oavsett föräldrarnas ekonomiska förutsättningar. I dagens skola tillkommer ofta extra kostnader trots försök att reglera detta. Exempel är vid skridskoåkningar, badbesök, studiebesök osv. Detta är i princip omöjligt att reglera och därför föreslår vi istället att alla skolor ska erbjuda ekonomiskt stöd till dem som behöver det. Detta ska kunna erhållas anonymt hos skolkuratorn. På detta sätt har skolorna fortfarande möjlighet att erbjuda en rolig, varierande och aktiverande verksamhet

3340

för sina elever utan att belasta många familjers redan ansträngda ekonomi. Vi vill att en del av skolbudgeten avsätts för att ge alla barn möjligheter att vara med på aktivteter och utflykter i samband med skolans verksamhet. Med stöd av ovanstående yrkas:

3345 Att

Alla kommuner ska vara förpliktade att ha en handlingsplan för att bekämpa

barnfattigdomen. Att

SSU aktivt driver kampen mot barnfattigdom och uppmärksammar frågan.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

3350

Att

3355

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Hanna Lindquist, SSU Hisingen Förbundsstyrelsens svar på motion 70: Bekämpa barnfattigdomen nu! Barnfattigdom är det grövsta uttrycket för ett klassamhälle där klyftorna ökar. Det borde vara en självklarhet att kommunerna bekämpar barnfattigdom, och att SSU uppmärksammar frågan.

3360 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

3365

bifalla motionen i sin helhet

Motion 71: Fri tandvård för alla! Idag kostar det mellan 6000-7000 kronor att rotfylla en tand, i Västra Götaland kostar det1500 kr att laga en tand och kostnaderna för ett tandläkarbesök har ökat med 100 % sedan 1998. Alla har inte råd och detta är ett stort problem för folkhälsan i vårt land. Det är helt orimligt att tandvården inte är en del av vår sjukvård. Varför ska räknas inte munnen som en del av hälsan? Konsekvenserna av detta ser vi överallt ute i samhället;

3370

studenter som inte har råd och många slutar därför att gå till tandläkaren det år de fyllt 20 då de måste börja betala själva. Pensionärer som knappt har tillräckligt för dagen har inte råd att ta hand om sina tänder och för många blir löständer alternativet. Är det detta samhälle vi vill se? För oss råder det ingen tvekan om att tandvård och folks välmående aldrig får bli en klassfråga. I det välfärdsland vi tillsammans bygg upp tror vi att det både är möjligt och fullständigt rimligt att erbjuda våra medborgare fri tandvård.

3375 Med stöd av ovanstående yrkas:

3380

Att

SSU och SAP driver frågan om fri tandvård för alla.

Att

SAP utreder kostnaderna för att införa fri tandvård.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Nima Faroghi, SSU Hisingen

3385 Förbundsstyrelsens svar på motion 71: Fri tandvård för alla! Dagens sjukvårdssystem är ologiskt. Medan vissa delar av kroppen fullt ut omfattas av den generella välfärden innebär skador på andra delar av kroppen mycket stora kostnader för den enskilde, och dessa kroppsdelar riskerar att bli klassmarkörer i ett samhälle med ökade klyftor. Tänderna är en del av kroppen

3390

och det är självklart att tänderna ska omfattas av den generella välfärden. Vi delar motionärens uppfattning att tandvården borde kunna göras kostnadsfri för medborgarna och att socialdemokratin bör verkar för det. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3395

Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 72: Ställ hårdare krav i upphandlingsprocessen Idag finns allvarliga brister i upphandlingen av offentliga tjänster. I nuläget är kvalitetssäkringen inte tillräckligt bra, och kvalitén på utförandet av dessa tjänster riskerar därför att försämras och inte uppnå den

3400

nivå som krävs om inte kraven och de särskilda villkoren i upphandlingen skärps. Nedan följer några exempel på områden där kvalitén på de offentliga tjänsterna eller uppdragen försämrats, bland annat på grund av undermåliga krav från upphandlarens sida. Friskolor har generellt en lägre lärartäthet jämfört med kommunala skolor. Enligt Skolverket är lärartätheten

3405

i en friskola 6,9 lärare per 100 elever medan siffran för kommunala skolor är 8,3 lärare. De fristående skolorna har även i mycket lägre utsträckning behöriga lärare jämfört med den kommunala skolan. Enligt Skolverket är 50 % av lärarna i friskolor behöriga, jämfört med 79 % inom den kommunala verksamheten. Samtidigt ägs en allt större del av friskolorna av riskkapitalister, som genom den statliga skolpengen plockar ut stora vinster till sina aktieägare utan att återinvestera pengarna i skolan. En av fyra friskolor som

3410

inspekterades av Skolverket hade brister med kurs- och läroplaner samt lärarbehörighet. Företaget Veolia är ett transnationellt företag med verksamhet i en rad olika länder, främst inom transport, logistik, infrastruktur, vattenförsörjning med mera. Företagets verksamhet i Afrika bidrar till att fattiga inte har råd med vatten, då Veolia tagit över vattenförsörjningen i vissa länder och tar ut priser som många inte

3415

har råd med. Förutom att företaget bedriver en oetisk verksamhet i andra länder har de misskött sina uppdrag i Sverige. Veolia har skött kollektivtrafiken i Stockholm men misskötte sitt uppdrag främst på grund av att deras bussar var undermåliga. Detta medförde att de inte fick sitt kontrakt förnyat. Istället har Veolia nu etablerat sig i Göteborg, och kollektivtrafiken riskerar därför att bli mindre kvalitativ

3420

och direkt farlig på grund av undermåliga bussar. Mycket riktigt visar nyligen genomförda kontroller av Veolias bussar i Göteborg att en stor del av Veolias bussar var undermåliga.

Med grund i Lagen om offentlig upphandling som föreskriver att den upphandlande enheten får ställa specifika krav och villkor i upphandlingen (LOU 6 kap. 10 a §) yrkar därför undertecknade för att

3425

kommunen eller dylik upphandlare ska tolka Lagen om offentlig upphandling på ett hårdare sätt vad gäller kvalitetskrav på de berörda aktörernas verksamhet. Med stöd av ovanstående yrkas:

3430

Att

Upphandlande enhet lägger större vikt vid att precisera krav och villkor i upphandlingsprocessen. Att

Större hänsyn tas till etiska, kvalitativa samt miljömässiga aspekter i upphandlingen.

3435 Att

Kontraktsbrott ska påverka det berörda företagets möjligheter till upphandling i andra kommuner.

3440

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Förbundsstyrelsens svar på motion 72: Ställ hårdare krav vid upphandlingsprocessen Motionären behandlar en oerhört viktig fråga. Vilka krav som ställs vid upphandlingar påverkar kvalitén i den upphandlade verksamheten. En större kunskap i vilka krav som kan ställas vid offentliga upphandlingar

3445

skulle kunna leda till att upphandlingverktyget blir betydligt effektivare. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3450

Att

bifalla att-sats 1 och 2

Att

Avslå att-sats 3,4 och 5.

Motion 73: Öppna en kommunal tjej- och kvinnorjour i varje kommun i Sverige I Sverige finns många olika tjejjourer, och kvinnojourer dit tjejer och kvinnor kan vända sig då det

3455

förkommit att kvinnan eller barnet har blivit slagna i hemmet. Om vi öppnar en kommunal tjej- och kvinnojour i de kommuner som inte har det kan vi förhindra att tjejer och kvinnor i alla åldrar utsätts av hedersrelaterat våld, mansdominerat våld, förföljelse, eller andra trakasserier som gör att det inte kan elva sina liv som fria individer.

3460 Den här jouren skall ha utbildad personal, ett rum ledigt till de som akut behöver det och skall självklart vara gömd, alltså inte kunnas finnas på Internet för besöksadress. Personal skall finnas där dygnet runt, och man skall kunna ringa när som helst och få svar, och få ett snabbt svar om man mailar. Samarbetet mellan tjej- och kvinnorjourerna och skolan och socialtjänsten skall vara god för att hjälpa tjejen,

3465

kvinnan eller familjen få nytt bra boende, familjens ekonomi skall vara stabil och skolan skall veta hur de skall hantera barnet på bästa sätt för att stödja barnet. Med stöd av ovanstående yrkas:

3470

Att

Det öppnas en kommunal tjej- och kvinnorjour i samtliga kommuner i Sverige där det inte redan finns minst en.

Att

Det skall vara ett bra samarbete mellan alla tjej- och kvinnojourer och skolan och socialtjänsten

3475 Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Adam Lundberg, SSU Centrum

3480 Förbundsstyrelsens svar på motion 73: Öppna en kommunal tjej- och kvinnojour i varje kommun i Sverige Förbundsstyrelsen delar motionärens analys av tjej- och kvinnojourers betydelse för utsatta kvinnor. I SSU:s handlingsprogram står det att SSU vill se minst en kvinnojour i varje kommun. Till skillnad från motionären

3485

menar vi dock att inte alla kvinnojourer nödvändigtvis behöver vara kommunala. En del kvinnojourer kan till exempel drivas av ideella föreningar, men bör garanteras ekonomiskt stöd från stat och kommun, ett krav som också fastslås i handlingsprogrammet. När det gäller motionens andra att-sats delar förbundsstyrelsen självklart motionärens uppfattning om vikten av ett gott samarbete mellan kvinnojourer, skolan och socialtjänsten men då att-satsen är så allmänt formulerad är det svårt för SSU att kunna ta ställning till och

3490

konkret verka för. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet

3495 Motion 74: Pengar till vård och omsorg, inte till vinster! Rimligen borde det nu vara dags för ett stopp för vinstdrivande företag inom vården. De fem största privata

vårdbolagen i Sverige gjorde ifjol en vinst på sammanlagt tre miljarder, ungefär lika mycket som regeringen säger sig vilja öka i bidrag till sjukvården nästa år.

3500 Det är bra att regeringen lovar nya miljarder till kommuner och landsting (även om det bara gäller för valåret 2010). Men de pengarna skulle bättre räcka till att förbättra situationen inom vård och omsorg om vi inte lät miljardtals kronor försvinna i vinst. Jag tror att medborgarna vill att deras pengar ska gå till bättre vård, inte till höga vinster till privata företag.

3505 Det är dessutom alltid en risk att en människas behov av vård eller omsorg kommer i konflikt med ett företags intressen, oavsett om de ska leverera god vinst till ägarna eller har konkurshot över sig. Priset för att företagen ska komma åt en växande vård- och omsorgsmarknad kan bli för högt.

3510

Ska företagen dessutom konkurrera om patienter och brukare så är det svårt att faktiskt mäta resultaten. Det kan bli som med skolornas konkurrens om elever, där betygen har höjts utan att elevernas kunskaper blivit bättre. Vill vi verkligen ha en utveckling där vårdenheterna visar på ökade antal behandlingar och god tillgänglighet, men sällan på friskare patienter, bara för att utveckla vårdmarknaden? Jag tycker det är rimligt att vi får ett stopp för vinstdrivande företag inom välfärden. Vinstkraven ger fel

3515

drivkrafter för sådant som är viktigt för alla människors liv och hälsa. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

statliga bidrag upphör att utbetalas till privata vård och omsorgsföretag

Att

distriktsårskonferensen antar motionen som sin egen och verkar i dess anda

Att

distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till kommande SSU-

3520

kongress

3525 Christopher Rydell Förbundsstyrelsens svar på motion 74: Pengar till vård och omsorg och inte vinster Förbundsstyrelsens uppfattning i frågan är att våra gemensamma skattepengar ska gå till gemensamma

3530

nyttigheter som bland andra vård och omsorg. Motionären framför dock felaktigheter i motionen som medför att styrelsen inte kan ställa sig bakom motionen. Vård och omsorg är idag områden för vilka kommunerna och landstingen ansvarar, inte staten. Följaktligen betalas heller inga statliga bidrag ut till privata omsorgsföretag. Den privata vården och omsorgen som bedrivs genom avtal med landets kommuner och landsting bekostas av dessa och inte av staten.

3535

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

Att

bavslå motionen i sin helhet

Motion 75: Receptbelagda mediciner skall vara skattefinansierade

3540

När en person behöver mediciner så innebär det att man är i en utsatt position det är då självklart att samhället går in som garant och skyddar så att oavsett samhällsklass så skall inte individens ekonomi belastas. Med stöd av ovanstående yrkas:

3545

3550

Att

all receptbelagd medicin är helt skattefinansierad

Att

recepten endast kan lösas in på statligt ägda apotek

Att

distriktsårskonferensen antar motionen som sin egen och verkar i dess anda

Att

distriktsårskonferensen skickar vidare motionen till kommande SSUkongress

3555

Christopher Rydell Förbundsstyrelsens svar på motion 75: Receptbelagda mediciner skall vara skattefinansierade Förbundsstyrelsen vill framhålla att receptbelagda mediciner till huvuddelen är finansierade via skattemedel. Styrelsen vill också framhålla att den står bakom konstruktionen med högkostnadsskydd som innebär att

3560

ingen behöver betala mer än 1 800 kronor för receptbelagda läkemedel. Enligt styrelsens uppfattning är det rimligt att den enskilde bär en mindre del av sina läkemedelskostnader för att därmed bland annat underlätta styrningen mot att billigare men likvärdiga läkemedel nyttjas framför dyrare läkemedel utan påvisbar högre medicinsk effekt. Att den enskilde betalar en del av sin läkemedelskostnad är också ett viktig inslag för att minska en icke önskvärd överanvändning av läkemedel. Förbundsstyrelsen är av uppfattningen att

3565

apoteksmarknaden ska återmonopoliseras, detta ska dock inte ske bakvägen genom att förbjuda de privata apoteken att tillhandahålla receptbelagda läkemedel. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3570

Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 76: Att säkerställa en rättvis vård för alla En utav de mänskliga rättigheterna är rätten till hälsa. Tillgång till vård är en del utav detta.

Vårt mål är att alla människor ska få den vård de är i behov av. Men så ser inte verkligheten ut idag. Precis

3575

som i resterande delar av samhället så präglas även vården utav normen om den heterosexuella vita mannen. Vårdyrket är det yrke där fördomar gentemot människor inte ska finnas, men eftersom det är en del av samhället, så finns fördomar även här. För att minska dessa och möjliggöra ett gott mottagande av patienter borde läkare och annan vårdpersonal diskutera dessa frågor fortlöpande genom deras yrkesverksamma tid.

3580

Det är viktigt att vi hela tiden undersöker och forskar kring de skillnader som existerar i hur människors vårdbehov blir tillgodosedda. Detta för att få syn på dessa skillnader och kunna arbeta för att vård verkligen ska nå människor utifrån behov och inget annat. De som är starkast är bättre på att kräva den vård de anser sig ha rätt till och vara i behov av. Därmed är det

3585

ofta den svagare, alltså den som har störst behov av vård, som har svårast att hävda sin rätt. Desto sämre hälsa man har, desto mindre möjlighet har man att delta i samhället, både vad gäller politik och annat. Huruvida man är man eller kvinna spelar roll när man är i behov av vård, också samhällsposition, och socioekonomisk status. Ohälsa bland kvinnor är väldigt högt i socioekonomiskt utsatta områden. Och det i sig är en siffra som visar på en problematik som finns i samhället i övrigt. Kvinnor är överrepresenterade i

3590

några utav de mest slitsamma yrkesområdena såsom vården och förskolan. Kvinnor har också sämre inkomster än män vilket leder till en mer ansträngd ekonomi. Medicinsk forskning utgår ofta ifrån mannen, och det är ett problem i sig, då kvinnor kan reagera annorlunda på olika behandlingar och läkemedel. Redan där ser vi alltså ett problem i hur tillgång till vård förminskas

3595

för kvinnor. Hälsa är en rättighet och ska inte vara en klassfråga, dock är det just detta indirekt, då motionsvanor och kost till stor del handlar om ekonomi och tillgång till kunskap. Det är också i allra högsta grad en klassfråga då människor inte har råd att gå till doktorn eller köpa läkemedel.

3600

Vårdval Stockholm har lett till att människor i områden som är socioekonomiskt svagare har fått det betydligt sämre. Systemet baseras på antal besök, utan att ta hänsyn till vilket vårdbehov som där tillgodoses, alltså utan att ta hänsyn till kostnad för besöket ifråga. Till detta tillkommer att ohälsa är större i socioekonomiskt utsatta områden. Detta innebär att mottagningar i dessa områden har större utgifter än innerstadsmottagningar i relation till inkomsterna från landstinget. Vilket får till följd att vårdcentraler väljer

3605

att etablera sig där vinstmöjligheterna finns, i medel - och överklass områden, samtidigt som vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden har svårt att finansiera sin verksamhet och i vissa fall till och med läggs ner. Därför borde ett system inte enbart baseras på antal besök, utan på faktiskt behov. Det språk som används inom vården och i patientkontakt ska vara sådant som alla kan ta till sig och förstå,

3610

oavsett klasstillhörighet eller språkkunskaper. Vilken typ av språk som används inom vården och i patientkontakt kan indirekt utesluta människor och bidra till att missförstånd uppstår. Därför är det viktigt att

språket är så lättillgängligt som möjligt, det är en rättighetsfråga att förstå hur en läkare resonerar och hur behandlingen ser ut. Patienten ska också ha rätt till att få information på det språk denne föredrar. Samt att patienten alltid har rätt till tolk. När människor blir äldre återgår de även ofta till att tala de språk de talat i

3615

barndomen, därför är det viktigt att olika språkkunskaper finns inom vården och att det ses som en tillgång. Att äldre människor får samtala och vårdas på det språk de talar skall vara högst eftersträvansvärt och i möjligaste mån efterlevas. Detta kan exempelvis innebära att patienter flyttar till äldreboende där andra patienter och personal talar samma språk. Då ska kommunen göra denna flytt möjlig. Hälsa och delaktighet hör ihop. Om vi vill ha ett samhälle där medborgare är delaktiga så måste vi ha ett samhälle som värnar

3620

medborgares hälsa. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

vi ska satsa på forskning kring hur vårdbehov blir tillgodosedda

Att

vi ska satsa på medicinsk forskning som utgår ifrån både kvinnor och män

Att

ersättningssystem ska baseras på behov

Att

den fria etableringsrätten bör avskaffas

Att

vårdpersonal skall sträva efter att använda ett så lättillgängligt språkbruk

3625

3630

som möjligt

3635

Att

patienter ska ha rätt att få information på det språk patienten anser sig behärska bäst

3640

Att

patienter ska ha rätt till tolk

Att

äldre ska ha rätt att bli vårdade av personal som behärskar det språk de talar

Stockholms Läns SSU-distrikt Förbundsstyrelsens svar på motion 76: Att säkerställa en rättvis vård för alla

3645

Förbundsstyrelsen delar motionärens målsättning att alla medborgare ska få den vård de har behov av. Vården ska vara likgiltig inför vilka social ställning en patient har, men så är det tyvärr inte idag. De klyftor som finns i övriga samhället påverkar även vården. Vården ska alltid styras så att den som är i störst behov av vård ska gå först. Trots detta återfinns på flera håll

3650

i landet ersättningssystem som leder till att relativt friska men röststarka patienter får ökade resurser på bekostnad av dem som är i större behov av vård. Det är inte acceptabelt, all vård ska utgå efter behov, inte efter efterfrågan. Den fria etableringsrätten undantar politikens möjlighet att styra var vårdens insatser behövs som bäst.

3655

Förbundsstyrelsen delar motionärens mening att systemet måste avskaffas. För att patienterna ska stärkas i relation till vårdpersonal är det viktigt att patienterna har tillgång till information om sin egen situation och hälsa. Vårdpersonal ska alltid sträva efter att använda ett lättillgängligt språk för att underlätta för patienterna.

3660 Förbundsstyrelsen tror att det blir omöjligt för landstingen att tillhandahålla vårdpersonal med kunskap i alla språk som patienterna talar, men ser tillgång till tolk som en självklarhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

3665 Att

bifalla att-sats 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8

Att

avslå att-sats 6

Motion 77: Försäkringskassan Via försäkringskassan kan man idag som ung under 29 få bostadsbidrag om man är ensamboende och har en

3670

årsinkomst under 77000 kr per år. Något som dock kan vara aktuellt under studietiden är att flytta ihop med en partner. Då räknas man automatiskt som sambo och problemen dyker upp. Som sambo får man inte tillsammans tjäna mer än 94 000 kr per år innan bostadsbidraget fryser inne. Till och med i Uppsalahems regi finns det studentlägenheter på 60 kvadratmeter beräknade för två till tre personer med en årshyra 94800 kr plus vatten och el. För att överhuvudtaget kunna betala hyran måste alltså den sammanlagda inkomsten

3675

överstiga detta maxbelopp på 94 000kr. Det är alltså utan en stor förmögenhet omöjligt att ens betala sin hyra utan att bli av med bostadsbidraget. Det är nu uppenbart att systemet för bostadsbidrag måste ändras för att i dagens samhälle fungera som det är tänkt. Det är ett stort arbete som ligger framför oss för att bygga upp ett system för effektiv fördelning mellan åldrar. Med stöd av ovanstående yrkas:

3680

Att

i samma hushåll boende par där båda är under 26 år inte skall räknas som sambos då man inte kan ställa krav på en gemensam ekonomi och en sådan inte är trolig.

Att

årsmötet tar motionen som sin egen och för den vidare.

Nick Jindrisek, SSU-Uppland

3685

Förbundstyrelsens svar på motion 77: Försäkringskassan Motionären tar upp en viktig fråga, hur studenters ekonomiska förutsättningar ser ut. Här finns mycket kvar att göra, men förbundsstyrelsen delar inte uppfattningen om att det är önskvärt att avskaffa den gemensamma beräkningen för bostadsbidrag för sambopar, eftersom boendet är en kostnad som vid samboskap delas och ansvaras för gemensamt.

3690

Förbundsstyrelsen anser att det inte går att utforma ekonomiska stödsystem på tesen att det är troligt att unga sambopar känner ett mindre ansvar för familjens ekonomi än äldre gör. Situationen som motionären tar upp som exempel är uppkommet av två problem, höga hyror och låga studiemedel. Därför anser förbundsstyrelsen att lösningen återfinns i en bättre fungerande bostadsmarknad genom ett ökat byggande kombinerat med ett förstärkt studiemedel. Det skulle i grunden förbättra studenters

3695

och ungdomars ekonomi och förhoppningsvis förhindra att man blir tvungen att söka bostadsbidrag för att klara försörjningen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

3700

avslå motionen i sin helhet

D – ORGANISATION. E – STADGAR Motion 78:Autogiro på medlemsavgift i SSU SSU ökar i medlemsantal för varje år som går, men samtidigt skrivs medlemmar ut ur registret för att de bara

3705

slutat att betala sin medlemsavgift eller glömt att betala. I slutet av varje år blir en onödig jakt på medlemmar som inte betalat sin medlemsavgift och detta tar upp tid som kan användas till annat. Denna jakt kan upphöra i och med att medlemsavgiften automatiskt dras med hjälp av autogiro en gång per år. Nya medlemmar som skrivs in i SSU med hjälp av sms får sin medlemsavgift dragen med autogiro efter första betalningen. Medlemmar som skrivs in på annat sätt får sin medlemsavgift dragen med autogiro från första betalningen.

3710

Gamla medlemmar får också medlemsavgift dragen med autogiro vid nästa betalningstillfälle. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

inbetalning av medlemsavgift kan ske med autogiro

Att

nya medlemmar som skrivs in i SSU med hjälp av sms kan få sin

3715

medlemsavgift dragen med autogiro efter första betalningen. Att

medlemmar som skrivs in på annat sätt(hemsidan, anmälningsblankett fysisk form, mm.) kan få sin medlemsavgift dragen med autogiro från första betalningen.

Att

motionen vidarebefordras till SSU förbundets kongress

3720 Förbundsstyrelsens svar på motion 78: Autogiro på medlems avgift i SSU SSU Gävleborg vill se en utveckling av medlemsregistret och en utveckling till autogiro gällande uppbörd av medlemsavgift. Inför kongressen föreslår styrelsen ett antal utvecklingsområden för medlemsregistret och stadgarna. När det

3725

gäller betalningslösningar vill styrelsen under hösten 2011 införa en gemensam avgift. Görs detta kommer betalningar genom sms, internetbank eller telefon att förenklas. Dessutom kan förnyelsen av medlemskapet göras enklare genom att exempelvis påminna genom sms som direkt kan besvaras och på det viset erläggs en betalning. När det gäller autogiro vill styrelsen ta med detta i en totalöversyn av betalningar och utveckling av

3730

medlemsregistret. Vi delar i intentionen om att det ska vara enklare att erlägga en betalning men vi vet inte än om just autogiro är den bästa lösningen för SSU. Därför vill styrelsen inte låsa fast arbetet så definitivt kring autogiro som motionärerna föreslår. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

3735

avslå motionen i sin helhet

Motion 79: Öppna nya dörrar!

SSU har länge kämpat för allas rättigheter i samhället, vi är troligen det politiska ungdomsförbund med dom

3740

mest öppnande armarna. Men på vissa områden tycker vi från Bromölla att vi står still. Vi har tydliga punkter om och mot diskriminering av kvinnor och homosexuella, och jag vet att ni kommer säga att vi faktiskt nämner HBT flera gånger, men vad har hänt med frågan om transsexuella? Vi tycker inte att ssu har öppnat upp sina armar helt åt denna grupp med människor. (har något distrikt någon aktiv medlem som är transsexuell?) Oftast så handlar det om att förändra våran egen syn på transsexuella,

3745

men det handlar även om att våga släppa in dom i vårat förbund. Idag tillhör dom rfsu eller liknande och då hamnar våran politik på området efter. Det är viktigt att ssu tar större ställning än vi gör!

Med stöd av ovanstående yrkas.

3750 Att

SSU utbildar sin personal samt ordföringar i HBTfrågan och med mer fokus på transexuella eftersom det är en idag bortglömd kategori.

3755

Att

SSU tar större ställning i frågan och blir ledande på att ha en politik som faktiskt öppnar upp dörrarna för transexuella.

Tom Holmquist, SSU Solidaritet, Bromölla

3760

Förbundsstyrelsens svar på motion 79: Öppna nya dörrar! Motionären tar upp frågan om ett öppet och välkomnande SSU. Vidare diskuteras dels SSU:s HBT-politiska krav, dels vårt interna arbete med frågorna. Särskilt lyfter motionen fram vikten av att driva politiska frågor kopplade till transexuellas rättigheter och att förändra organisationens syn på transsexuella för att fler ur denna grupp ska vilja vara medlemmar hos oss.

3765

SSU var det första politiska ungdomsförbundet som arbetade fram och antog ett HBT-politiskt program, vilket gjordes på kongressen 2009. I det arbetet var bland annat RFSL Ungdom med som remissinstans, och de berömde oss för att vi lyfte upp HBT-frågorna på ett bra sätt, och särskilt för att transfrågorna fick en stor

plats i programmet. Vi har till exempel inte varit rädda att kritisera de orimliga kraven för att få genomföra en könskorrigering, något vi bland annat bedrivit kampanj kring under Pridefestivalen. Vidare nämner vi

3770

även transsexuella i vårt principprogram som är förbundets ideologiska grund, där vi beskriver hur de utsätts för hot och våld. Att alltid sträva efter att bli ännu bättre är förstås självklart. I vårt organisatoriska arbete har det gått långsammare, begränsande strukturer, normer och fördomar som finns i samhället avspeglas även i SSU, något vi måste jobba mycket mer aktivt med att bryta. Inom ramen för motionen känns det som rör kön, könsidentitet och sexualitet särskilt värt att nämna. Samtidigt som det

3775

finns mycket kvar att göra sker också framsteg. I förbundsstyrelsen finns numer en ansvarig person för frågorna, många distrikt håller föreläsningar om HBT, på våra förbundskurser pratar vi om hur vår organisation kan bli mer välkomnande och vi utbildar våra distriktsledare i ett normkritiskt förhållningssätt med hjälp av experter på området. Även detta kan förstås få större fokus och bli bättre. Förbundsstyrelsen delar motionärens analys av att kunskapen om transfrågor i organisationen är

3780

knapphändig, såväl av ideella som anställda, vilket begränsar. Att utbilda personal och ordföringar tror vi därför vore en bra idé. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

Att

bifall på att-sats 1

Att

anser att-sats 2 besvarad

3785

3790

F – ÖVRIGA MOTIONER Motion 80: Alkolås Alkoholen har funnits i Urminnes Tider och det är bevisat att det bedövar kroppens sinnen. Det är lag i Sverige nu att du måste gå en kurs om att inte dricka och sedan köra bil. Men ändå finns det folk som inte lyssnar och får för sig att efter några öl så är man fortfarande kapabel till att köra bil.

3795

En olycka kan ändå hända väldigt enkelt, även om du har druckit en lättöl. Alkohollås finns nu i vissa bilar men jag tycker inte det räcker. Jag tycker att det ska vara lag på att alla nya bilar måste ha alkohollås. Med stöd av ovanstående yrkas:

3800 Att

SSU ska verka för ett lagkrav på alkohollås på nya bilar

Manuel Gomez, SU Halmstad

3805

Förbundsstyrelsens svar på motion 80: Alkolås Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och anser att kongressen bör bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 81: Byt ut sosserosen!

3810

Ett av de allra viktigaste kännetecknen för ett parti är partiets logga. Idag har vi socialdemokrater en symbol som kanske inte säger så mycket för världen. Den visar ingen skönhet eller styrka. Vet folk ens om att det är en ros? Själv var jag lite osäker första gången jag såg den. Jag tyckte mer den liknade en krossad tomat. Vi kan ifrågasätta den politiska kraft en krossad tomat har. En snygg tydlig ros ska vara kännetecknet för socialdemokraterna.

3815

3820

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

partiet tillsätter en arbetsgrupp för att arbeta fram en ny ros.

Att

DÅK:en tar motionen som sin egen och verkar för den.

Att

motionen skickas vidare på nästa kongress.

Att

motionen skickas vidare till partidistriktets nästa årskongress

Sofia Spånberg Förbundsstyrelsens svar på motion 81: Byt ut sosserosen! Förbundsstyrelsen anser inte att det är SSU:s sak att driva den här frågan. Utan hänvisar motionären till att driva frågan i partiet i stället.

3825

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 82: Digitalisera arkiven!

3830

SSU besitter stora kunskaper, både från nu och från förr. Under sina 100 år som Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund har vi drivit frågor, haft kongresser och framförallt tagit fram studiematerial. Det är nu dags att vi alla ska få ta del av den kunskap som finns arkiverad av SSU. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

3835

SSU-förbundet påbörjar ett arbete med att digitalisera relevant arkiverat material

Att Att

SSU-förbundet snarast digitaliserar äldre studiematerial SSU-förbundet ska göra protokoll, handlingar och material tillgängligt och sökbart för medlemmar på internet.

Emma Nilsson

3840

Förbundsstyrelsens var på motion 82: Digitalisera arkiven! Förbundsstyrelsen anser att vi redan idag gör detta genom arbetarrörelsens arkiv. Dock delar vi motionärens uppfattning om att det är viktigt att digitalisera och tillgängliggöra vårt arkivmaterial och vi skall bli ännu bättre på att tillhandahålla arbetarrörelsens arkiv vårt material. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen

3845

Att

avslå motionen.

Motion 83: En stark global fackföreningsrörelse Sedan LO grundades 1889 har man varit en progressiv kraft för demokrati och arbetarrättigheter i Sverige. LOs fackliga arbete i samspel med de viktiga politiska reformer som stadgat jämlika spelregler på arbetsmarknaden har varit avgörande för levnadsstandardökningen och utvecklingen mot social rättvisa i

3850

Sverige. I dag är LO ett av de starkaste nationella fackförbunden i världen. Ett starkt fack i Sverige är en grundförutsättning för att den svenska modellen ska fungera och för att upprätthålla och värna drägliga arbetsvillkor. I Polen var fackföreningen Solidarnosc arbete under 80 –talet, då man som mest organiserade över 10 miljoner polska arbetare och bönder, avgörande för störtandet av de kommunistiska diktaturerna i Polen och hela övriga östblocket. Solidarnosc i Polen och LO i Sverige är exempel på fackföreningar som

3855

varit vitala rörelser för demokrati och mänskliga rättigheter. Situationen på arbetsmarknaden är som natt och dag i vårt land jämfört med hur det var under den tidiga industrialiseringen - tack vare det idoga fackliga arbetet som lagt grunden för en jämlik social utveckling och sjysta villkor på arbetsmarknaden. Men situationen för arbetare i Europa under industrialiseringen på 1800talet är i dag verklighet för arbetare i många andra länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Kapitalismen har

3860

blivit global och klassklyftorna har blivit alltmer påtagligt globala. Många stora multilaterala företag omsätter mer per år än BNP för många små och medelstora länder och utövar därför ett stort inflytande, med sin ekonomiska maktposition, över många stater. På så sätt kan dessa marknadsjättar även diktera villkoren för arbetare i dessa länder, direkt och indirekt. Exempel på den typen av företag med svenskt ursprung är IKEA och H&M. Det är en urskillningslös utsugning av arbetskraft Produktionsförhållandena i länder som

3865

Kina, Indien, Peru och Etiopien är långt under vad som kan anses anständigt ur ett människorättsligt perspektiv - till följd av växande kapitalistiska intressen. Arbetare i Kina och Bangladesh blir inlåsta i fabriker och är i praktiken slavar under sin arbetsgivare. Företag som är tvungna att sköta sig i västliga länder utnyttjar ofta arbetskraft under skamliga förhållanden utomlands för billig produktion. Det saknas en jämbördig global motkraft som kan ta tillvara arbetares rättigheter i hela världen. Det är lika viktigt för

3870

framväxten av en hållbar global ekonomi och social rättvisa som LO har varit för utvecklingen i Sverige och Solidarnosc i Polen. Lika lite som en ensam löntagare kan hävda sig mot en stor arbetsgivare kan små isolerade fackliga enklaver stå upp mot den globala kapitalismen. Det krävs global solidaritet, samordning och insatser. En stark global fackföreningsrörelse är något som SSU och hela arbetarrörelsen måste sträva efter. I

3875

dagsläget så finns Internationella fackliga samorganisationen som samlar världens demokratiska fackliga centralorganisationer. Tyvärr så innefattar inte arbetare i bl.a. Kina som är det största tillväxtlandet i världen där många stora kapitalistiska bolag etablerar sig. I Kina är det väldigt lätt för ett stort bolag att ge undermåliga löner till sina anställda då det inte finns ett kollektivavtal som ser till de anställdas bästa. Även i länder som är demokratiska på papperet som till exempel Indien och många länder i Afrika är

3880

arbetsförhållandena under all kritik och det finns inte en stark fackföreningsrörelse som kan värna om arbetarnas bästa. Därför är det mycket viktigt att vi har en stark global fackföreningsrörelse som kan se till och verka för att arbetare i alla länder jobbar under drägliga förhållanden och även ställa krav på länder och företag i länder där demokratiska fackföreningar är förbjudna. Den internationella fackliga samorganisationen måste bli bättre på att profilera sig då den verkar arbeta i det

3885

tysta. Man måste också verka aktivt för solidaritet mellan arbetare i olika länder. De redan etablerade demokratiska fackföreningsrörelserna måste också understöda arbetare i icke-demokratiska länder och svaga fackföreningar i demokratiska länder. Ett verktyg som en global fackföreningsrörelse kan tillgripa är globala avtal med arbetsgivare samt globala sympatiåtgärder mot arbetsgivare som bryter mot mänskliga rättigheter och ILOs konvention om grundläggande arbetsrättigheter, inte betalar drägliga löner eller bidrar starkt till

3890

miljöförstöring och farliga arbetsförhållanden. En global fackföreningsrörelse skulle också kunna ställa krav på WTO att reglera och beivra handel med länder som kränker de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. Man bör också införa stopp på exportkrediter till företag som bryter mot mänskliga rättigheter. Det ska löna sig att värna goda arbetsvillkor och vara kostsamt att bryta mot mänskliga rättigheter. Minst lika viktigt som det fackliga arbetet är även det politiska arbetet. Socialdemokratin måste verka för att

3895

politiska reformer och åtgärder för att stärka fackföreningar, demokrati och mänskliga rättigheter träder i kraft samt politiska sanktioner mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter i arbetslivet. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU och arbetarrörelsen arbetar för fackinternationalen, IFS, stärks så att den med större resultat kan operera gränslöst i hela världen för rättvisa arbetsvillkor

3900

för alla.

Att

Regelverket inom WTO ses över och att restriktioner mot handel med länder som bryter mot mänskliga rättigheter i arbetslivet införs i WTO:s regelverk som en socialklausul.

Att

3905

Fackföreningar ges lagstadgad rätt till fri verksamhet över gränserna i EU. Den ”femte friheten”.

Att

Socialdemokratin ställer krav på Internationella Valutafonden och Världsbanken att verka för mänskliga rättigheter och drägliga arbetsvillkor.

Att

Det införs ett stopp på exportkrediter till företag som bryter mot och bidrar till brott mot mänskliga rättigheter i arbetslivet, inte betalar drägliga löner eller

3910

bidrar starkt till miljöförstöring i andra länder. Att

All offentlig upphandling ska respektera de grundläggande ILOkonventionerna om den fria förenings- och förhandlingsrätten och inte innehålla barnarbete, slavarbete eller diskriminering.

Att

3915

IFS verkar för bättre arbetsvillkor för arbetare i diktaturer genom exempelvis internationella sympatiåtgärder.

Att

SSU och arbetarrörelsen ska verka för samordnade internationella fackliga insatser, genom de globala fackliga samlingsorganisationerna, mot arbetsgivare som bryter mot mänskliga rättigheter och inte betalar drägliga löner.

Att

3920

Den svenska arbetarrörelsen arbetar för en starkare förankring av, information om samt opinionsbildning kring globala fackliga frågor.

Att

Det svenska facket verkar för internationell solidaritet med arbetare i andra länder.

3925

Att

SSU Norrbotten håller en kurs på temat internationell facklig kamp.

Att

SSU Norrbotten skickar motionen till SSUs förbundskongress.

Att

SSU Norrbotten skickar motionen till Socialdemokraternas partistyrelse.

Tobias Duvenäs, SSU Kiruna, Robin Enander, SSU Arvidsjaur Förbundsstyrelsens svar på motion 83: En stark global fackföreningsrörelse Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning.

3930

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i in helhet

Motion 84: Ett könsneutralt offentligt rum SSU kämpar för ett jämlikt samhälle där var och en kan göra sina livsval och förverkliga sina drömmar oberoende av kön, könsidentifikation, etnicitet, ålder, funktionsduglighet och sexuell läggning. SSU anser att

3935

vi politiskt på alla områden i samhället måste arbeta för att vi ska ses som människor och inte kön. Överallt blir du hänvisad som man eller kvinna vart du ska byta om, gå på toa, handla kläder, ibland leksaker. Även inom idrott påpekar vi kön. Detta är diskriminering och könssegregering. Det kanske inte är viktigt att behandla folk lika in på bara skinnet. Vad spelar det för någon roll om män och kvinnor går på toa ihop? Om vi t.o.m duschar ihop kanske spänningen mellan könen försvinner? Kanske är

3940

det meningen. SSU tar ställning mot rasism för vi tror att mångfald är kunskapberikande. SSU tar ställning mot klasskillnader för vi tror på varje barns rätt till självförverkligande oavsett tjocklek på plånboken. På samma sätt vill jag att SSU nu också på allvar tar ställning mot sexism. För jag tror på människans rätt att tänka och röra sig fritt.

3945 Med stöd av ovanstående yrkas:

3950

Att

alla offentliga toaletter ska vara för alla.

Att

det offentliga rummet ska könsneutraliseras.

Elena Jummrukovska, SSU Halland Förbundsstyrelsens svar på motion 84: Ett könsneutralt offentligt rum Förbundsstyrelsen anser inte att samtliga offentliga toaletter måste vara könsneutrala. Vi anser att sådana

3955

frågor bör beslutas på lägsta möjliga nivå. Förbundsstyrelsen anser att det är ett bättre grepp att arbeta generellt för könsneutralisera det offentliga rummet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen

3960

Att

bifalla att-sats 2

Att

avslå att-sats 1

Motion 85: Förbud mot fiske med trål Den marina miljön i svenska vatten är mycket hårt ansatt av mänskliga aktiviteter. Det rör sig om direkta utsläpp och läckage av miljöfarliga ämnen eller gödande ämnen. Men det rör sig också om direkta ingripanden i fisk- och skaldjursbestånden, genom fiske. Dagens fiske sätter hela näringskedjor i obalans, och riskerar att leda till utrotning av ett flertal arter. Om denna utveckling fortsätter kommer såväl Östersjön

3965

som Västerhavet om ett par decennier vara betydligt artfattigare, och de marina ekosystemen riskerar att inte kunna bära sig själv. Total kollaps hotar. Försök att begränsa fiske av vissa arter, så som torsk, har gjorts inom EU. De begränsande kvoterna har tyvärr genomgående varit mångdubbelt högre än vad expertisen rekommenderat för att uppnå hållbarhet. Dessutom har omfattande svartfiske har förekommit, utan större försök från berörda myndigheter att

3970

förhindra det. Låt oss därför istället angripa problemet vid roten: bara i Östersjön finns en trålfiskeflotta med en fiskekapacitet för torsk som är tio gånger större än beståndets bärkraft. Trålfiske förekommer i två former,

bottentrålning och flyttrålning. Allvarligast miljöåverkan har bottentrålningen, som förutom att ta upp ohållbara mängder fisk dessutom river sönder havsbottnarna och därmed lägger hela ekosystem i ruiner. Men

3975

även flyttrålning är alltför "effektivt" då fiskeformen utan urskiljning tar upp all fisk som kommer i dess väg, såväl oönskade arter som alltför unga individer av den önskade arten. Det vore högst önskvärt att helt övergå till nätfiske på svenska vatten, och i hela Östersjön, och således helt förbjuda fiske med trål. Nätfiske är en fiskeform som förvisso är mindre effektiv än trålning men som med lämplig maskstorlek i näten är betydligt mer urskiljningsfull och inte förstör havsbottnarna.

3980

Att dessutom avsätta stora och för syftet lämpliga områden helt fredade från fiske skulle gynna Östersjöns ekologiska balans. I förlängningen bidrar det till ett hållbart bestånd av matfisk av vilket vi med hållbara fiskemetoder kan ta ut räntan. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

3985

verka för fiskekvoter som utgår från ekologiska experters bedömning av hållbara uttag, baserat på det aktuella läget för fiskbestånd och ekosystem.

Att Att

verka för ett förbud mot trålfiske i svenska vatten. verka för att internationella avtal om förbud mot trålfiske kommer till stånd mellan östersjöländerna.

Att

3990

verka för avsättning av omfattande fiskefredade områden i Östersjön och anslutande hav. Områdena ska ha karaktären av att vara av stor vikt för att stärka den ekologiska balansen i Östersjön.

SSU-skåne Förbundsstyrelsens svar på motion 85: Förbud mot fiske med trål Det finns tre stycken olika typer av trålar. Bottentrålning är ett av de största hoten mot haven och

3995

fiskebestånden och klassificeras som storskaligt destruktivt fiske. Förbundsstyrelsen anser dock att ett generellt förbud mot trålning inte uppfyller syftet som motionären är ute efter. Ett generellt förbud mot trålning skulle slå hårt mot fiskenäringen. Förbundsstyrelsen tycker att man bör se hur haven utvecklats i de områden där trålförbud genomförts på prov. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

4000

Att

bifalla att-sats 1, 3 och 4

Att

avslå att-sats 2

Motion 86: Vägval för framtidens socialdemokrati: hur ska Sverige hantera Baumols dilemma? Reinfeldts ”skattelättnader” blir alltmer populära. Den tidigare kritiska Mona Sahlin har efter nederlaget berömt delar av den borgerliga regeringens politik och uppmanat det egna partiet att behålla moderaternas

4005

huvudsakliga skattesänkningar. Skattesänkarivern har alltså slutligen smugit sig in även på den röda sidan. Resonemanget lyder: Vi måste jobba mer, hårdare och längre för att klara välfärden. För att få fler att arbeta mer måste vi sänka skatten. För att kunna sänka skatten och ändå klara välfärden måste vi ha en stark ekonomisk tillväxt vilket kräver att vi arbetar mer. ”Sverige mår bra när Sverige jobbar”, säger Fredrik Reinfeldt.

4010

Vi börjar redan se resultatet av det nya ekonomiska paradigmet. Långtidssjukskrivna och arbetslösa slussas

in på arbetsmarknaden i rasande fart utan hänsyn till hälsa och arbetsförmåga. De ”sovande folket” piskas till att jobba hårdare, snabbare och bättre. Antalet telefonförsäljare, skoputsare och pigor åt överklassen ökar. Sverige håller på att få en ny låglönemarknad och en ny underklass med fattiga människor som tvingas ta flera jobb och göra andras skitgöra för att överleva. Allt för att den växande medel- och överklassen ska

4015

slippa ansvar för vardagssysslor och kunna hantera långa arbetsdagar. Kriget om den stressande medelklassen i kombination med tillväxthetsen har lett till att även socialdemokrater som Carin Jämtin vräker ur sig befängda idéer om butlers i tunnelbanan som sköter mat, tvätt och dagishämtning så att alla kan lägga på ännu ett kol för marknaden, tillväxten och välfärdens skull. Det är något bakvänt med detta resonemang. Grundläggande kunskaper i nationalekonomi (Baumols

4020

dilemma) visar att tjatet om mer tillväxt för att klara välfärden är ett cirkelresonemang. Tillväxt (växande BNP) kräver ökad produktion och konsumtion. Dilemmat orsakas av att vård, skola och omsorg inte är några fabriker som arbetar enligt löpandebands-principen. Ekonomisk effektivisering inom dessa sektorer är omöjlig såtillvida man inte spenderar mindre tid/patient, ökar undervisningsgruppernas storlek eller pressar personalen hårdare. När ekonomin rullar på och mer blir gjort på mindre tid i alla samhälleliga sektorer utom

4025

välfärden leder det till löneökningar inom dessa sektorer. Datorföretagen producerar fler datorer, säljer dessa, får in mer pengar och de anställda kan köpa godare mat, fler bilar och prylar att fylla vardagsrummet med. Om inget görs uppkommer efter några år en stor skillnad mellan offentliganställdas löner och övriga arbetares löner. För att tjänstesektorns löner ska kunna hålla tempot med övriga samhällets löneutveckling måste mer skattepengar komma in/priset höjas på tjänsterna. Att ekonomin växer är en orsak i sig till att den

4030

offentliga sektorn blir allt dyrare. Mer tillväxt hjälper oss alltså inte att finansiera välfärden. Inte nog med detta gör tillväxten att välfärden slukar en allt större andel av skattekakan. När produktionen effektiviseras och mänsklig arbetskraft ersätts av maskiner blir mänskor antingen arbetslösa eller får jobb inom en växande tjänstesektorn. Det skulle inte behöva leda till skattehöjning om de som rationaliseras bort från produktionssektorn anställs i en växande högavlönad privat tjänstesektor och om de kvarvarande

4035

producenterna konsumerar fler och dyrare tjänster. Då blir skattebasen densamma som tidigare och inga höjningar behöver ske. Denna räddning av situationen är dock mest teoretisk och inte realistisk i längden. Förr eller senare kommer en frisör vara tvungen att kräva en ny bil i betalning för en klippning för att frisörens löneutveckling ska hänga med och för att skatteintäkterna ska bli tillräckliga för att de offentliganställda ska hänga med. Då är det troligare att produktionssektorn utvecklas till en hutlöst rik

4040

överklass än att den privata tjänstesektorns löneutveckling följer med. I praktiken är de vanligaste konsekvenserna ökad arbetslöshet, nya låglönejobb, en växande offentlig sektor och en eftersläpande löneutveckling. Vi utvecklas just nu mot en värld av produktionsrobotar som sköts av några få tekniker och ägs av några hutlöst rika kapitalister. I en sådan framtid måste skattesatserna förr eller senare närma sig skyhöga nivåer

4045

för att folket ska kunna ha råd att konsumera det som produceras. Men när skattesatsen stiger kommer drivkraften till ytterliggare effektiviseringar och ökad produktion att minska. Vi riskerar skattefusk, en stor svart marknad, och stora ekonomiska problem. Om inte miljön hunnit sätta en brutal punkt för tillväxten vid det laget kommer projektet att upprätthålla en välfärdsstat sätta stopp för både tillväxten, den fria marknaden

och samhällsekonomins grund. Vill vi fortsätta välfärdsprojektet tvingas vi alltså sakta men säkert höja

4050

skatten i takt med produktivitetsökningen i samhället tills vi nått så höga nivåer att marknaden stryps. En standardinvändning för att slippa erkänna tjänstedilemmat brukar vara att tillväxt visst kan ske inom tjänstesektorn och att tillväxt inom immateriell produktion kan ersätta den materiella. Det stämmer inte. För det första kommer kontroll över materiell resurser alltid vara en avgörande maktfaktor eftersom vissa materiella värden är nödvändiga och efterfrågas konstant av alla. För det andra är tillväxt av immateriella

4055

värden bara en myt. För att förstå det måste vi skilja mellan tjänsteproduktion och tjänstekonsumtion samt mellan individuell och kollektiv tjänsteproduktion/konsumtion. Det finns en tydlig gräns för tjänsteproduktionen. En tjänsts maximala produktionshastighet är individbaserad och bygger på den tid det tar för en enskild individ att utföra en viss handling. Den fysiska kroppen, tankeförmågan och människans biologi sätter en tydlig gräns för tjänsteproduktionshastigheten. I

4060

allmänhet gäller att den maximala tjänsteproduktionshastigheten nödvändigtvis är längre än eller lika med konsumtionstiden. Maximal tjänsteproduktion i ett samhälle innebär att samtliga individer arbetar hela sin vakna tid med att producera tjänster. Konsumeras tjänsterna individuellt och separat är de maximalt effektiva om de kan konsumeras i takt med att de produceras av en exakt lika stor befolkning som ägnar hela sin vakna tid åt att konsumera. Troligast är dock att tjänsterna kräver förberedelser och tar längre tid att utföra än vad

4065

det tar för den enskilde konsumenten att tillgodogöra sig tjänsten. Maximal tjänstekonsumtion i ett samhälle infinner sig när samtliga innevånare konsumerar tjänster dygnet runt. För att något alls ska kunna konsumeras krävs dock minst en producent. T.ex. en standup-komiker som underhåller samtliga invånare i en jättelik aula dygnet runt. När vi pratar om ökad tillväxt inom tjänstesektorn måste vi alltså fråga oss om vi menar att fler och fler

4070

individuella tjänster produceras på bekostnad av effektiv kollektiv tjänstekonsumtion eller om vi menar att en allt större del av den vakna tiden ägnas åt kollektiv tjänstekonsumtion på bekostnad av individuell tjänsteproduktion. Det enda utesluter det andra. Den totala mängden tjänsteproduktion och tjänstekonsumtion kan inte växa eller minska mer än inom ramen för våra 24 timmar på dygnet. Vad gäller ”immateriella värden” är dessa bara effektiva kollektiva tjänster. En musikskiva kräver ett band

4075

som ägnar tid åt att spela in. Låtar kan inte produceras snabbare än tiden det tar att spela låten live. Nya datorprogram kan inte produceras på löpande band, utan tar en viss tid att tänka ut och programmera. När programmet är färdigskrivet är tjänsten utförd. Däremot kan hela folket konsumera tjänster som datorspel och musik om och om igen dygnet runt precis som att allt från 10 till 1000 personer kan gå och titta på samma teater. Den maximala potentiella volymen av ”inspelade” kollektiva maximalt effektiva tjänster är, så

4080

länge ingen tjänst upprepas, summan av samtliga levande människors tjänsteproducerande tid. Tar man med upprepningar i summan blir den potentiella tjänstekonsumtionen oändlig. Det är dock ett grovt misstag att påstå att nuvarande ekonomiska system kan fortsätta rulla på smärtfritt genom att tillväxten inom den materiella produktionssektorn ersätts med ”tillväxt” i en immateriell sektor. Eftersom immateriella värden bara är ”inspelade” kollektiva tjänster kan ingen produktivitetsökning ske och därmed löses inte Baumols

4085

dilemma. För att försöka undvika dilemmat med antingen kraftiga nedskärningar i offentlig sektor eller också

katastrofalt höga skatter finns tre olika lösningsförslag. Vi kan öka efterfrågan på materiella produkter. Så länge folket forsätter köpa fler produkter per år kan produktionssektorn fortsätta att expandera och då kan de som rationaliserats bort från ett företag sysselsättas med nyproduktion av andra varor. Andelen som jobbar i

4090

tjänstesektorn/offentliga sektorn i förhållande till produktionssektorn blir då hyffsat konstant. Under förutsättning att övriga tjänstesektorn höjer priserna i takt med produktivitetsökningen kan en fast procentuell skattesats inbringa tillräckligt med pengar för att de offentliganställdas löner ska hänga med i utvecklingen. Denna lösning är dock fullständig ohållbar och orealistisk. En person hinner och kan inte konsumera så många varor. Världens naturresurser kommer ta slut och miljöförstöringen kommer bli

4095

katastrofal. Den andra lösningen är att produktivitetsökningen tas ut i form av minskad arbetstid. Denna lösning har använts tidigare och varit framgångsrik genom historien. Vi har successivt gått från en 12 timmars arbetsdag till dagens dagens 8 timmar. När företagen effektiviserar produktionen och rationaliserar bort anställda har vi minskat arbetstiden som kompensation och därmed behållit en ganska stor produktionssektor. 1919 sänktes

4100

arbetstiden till 48 timmar per vecka, 1958–60 minskades arbetstiden med en timme per år till 45 timmar/vecka 1960. 1969 minskades 42,5 timmar/vecka lagstiftades. Utvecklingen slutade dock 1973 då vi lagstiftades om 40 timmars arbetsvecka. Efter 70 talet har vi snarare arbetat mer (övertid och extrajobb) än mindre. Istället för att ta ut de 30 senaste årens enorma produktivitetsökningen i mer fritid har vi valt att dels konsumera mer och dels expandera tjänstesektorn. 1945 var 40 % sysselsatta inom industrin. 1975 hade

4105

andelen minskat lite till 35 %. Efter 1970-talet minskade andelen till dagens knappt 15 %. Tjänstesektorn växte alltså drastiskt efter att vi slutade med arbetstidsförkortningar och sysselsätter nu hela 73 % av svenska folket! Att arbetstidsförkortningarna upphörde under 70-talet trots fortsatt hög produktivitetsökning är antagligen en delförklaring till senaste decenniers ökande arbetslöshet, högre skatter samt nedskärningar i välfärden.

4110

Denna lösning på problemet är dock bara tillfällig. Arbetstidsförkortningar är effektiva så länge produktionssektorn utgör en hyfsat stor del av människors sysselsättning. Ett samhälle som går från 50 % sysselsatta med produktion och som genom effektiviseringar går till 40 % sysselsatta med produktion måste höja skatten för att de offentliganställdas löner ska hänga med. Skattehöjningar kan motverkas genom att arbetstiderna sänks så att företagen anställer fler och vi återigen kommer upp på en sysselsättningsnivå på 50

4115

%. Men när vi tack vare produktivitetsökningar börjar närma oss två timmars arbetsdag och 90 % sysselsatta i tjänstektorn kan vi inte längre motverka skattehöjningar genom att förkorta arbetsdagarna. Det beror dels på att tjänsterna fortfarande kräver samma tid som alltid (deras arbetstid kan inte minskas mer utan att vi måste skära ner på viktiga tjänster och utan att arbetsdagen knappt hinner komma igång innan den slutar) och dels på att antalet timmar som behöver ägnas åt produktion är så få att minskad arbetstid genererar marginellt fler

4120

anställda inom produktionssektorn. Minskad arbetstid blir alltså ett allt trubbigare verktyg för att lösa dilemmat ju längre tillväxtsamhället fortsätter. I dagens Sverige är den gränsen definitivt inte nådd ännu. En långsam övergång till 6 timmars arbetsdag vore mycket hälsosam för ekonomin. Dessutom finns en mängd positiva sidoeffekter vi socialdemokrater borde värdera av ideologiska skäl. I dagens sönderstressande konsumtionssamhälle behövs ingen tillväxt inom

4125

produktionssektorn. Vi behöver mer fritid, mer tid med varandra, större frihet, mindre stress, bättre psykisk hälsa osv. Om vi alla delar på de grundläggande arbete som behöver utföras kan vi på sikt bli av med all arbetslöshet, arbeta några timmar per dag och leva bättre liv än vi gör idag, både andligt och materiellt. Ner till fyra timmars effektiv arbetsdag borde vara både önskvärt och rimligt på lång sikt. Två timmar arbete, lunch, två timmar arbete, är fortfarande längre än arbetsdagen i jägare-samlarsamhället som vi levt i 99% av

4130

mänsklighetens tid på jorden. Standardargumenten mot detta är att vi ska överlåta arbetstidsförkortningar på individen i den enskilda förhandlingssituationen. Vill man jobba 75 % kan man ju göra det. Problemet är att individens beteende är beroende av den sociala miljön och kulturen. Ligger arbetsnormen på heltid, vill man vara som alla andra och kunna köpa samma saker och göra samma saker som alla andra, även om resultatet totalt sätt blir sämre

4135

för alla. Frågan om kortare arbetstid rör sig om ett klassiskt fångarnas dilemma där det krävs kollektiva åtgärder och en enhetlig sänkning över hela landet samtidigt för att det ska få någon effekt och bli någonting av. Ett annat vanligt motargument är den demografiska utvecklingen. Vi får en allt större andel pensionärer och en mindre andel arbetande. Man menar att vi måste arbeta mer för att kunna finansiera alla pensionärer. Det

4140

är helt fel. Det stämmer inte att en allt större del av befolkningen befinner sig utanför arbetsmarknaden. Under 1900 talet har Sverige haft en befolkningstillväxt. Det innebär att det hela tiden föds fler barn än det dör. Andelen unga var då mycket större än nu. Dessutom var nästan inga kvinnor ute på arbetsmarknaden. Under senare delen av 1900 talet har allt fler kvinnor kommit ut i arbetslivet och fött allt färre barn vilket lett till att en större andel av folket befinner sig på arbetsmarknaden.

4145

Om den demografiska utvecklingen hade inneburit en drastisk minskning av den arbetande befolkningen hade det inte heller varit ett problem utan bara ett osynligt sett att ta ut produktivitetsökningen på. Men möjligen kan denna omedvetenhet vara ett problem i sig. Det är bättre att vi gör ett medvetet politiskt val om vi vill ta ut produktivitetsökningen i samhället i form av längre tid som pensionär eller om vi vill ta ut den i form av kortare arbetstid samt senare pensionsålder. Att inte höja pensionsåldern i takt med att befolkningen

4150

blir äldre är alltså en politisk prioritering av längre pension framför kortare arbetsdagar. En god socialdemokrat borde föredra att sprida ledigheten över livet och därför välja att höja pensionsåldern successivt i takt med att medelåldern ökar. Det naturliga är trots allt att pensionen infaller efter att en viss andel av medelåldern uppsåts. Skulle ett människoliv i framtiden visa sig pågå i genomsnitt 150 år skulle vi tycka det var mycket tråkigt att sluta arbeta vid 65 när 85 år återstår av livet.

4155

En annan invändning är att om vi tar ut all produktivitetsökning i minskad arbetstid kommer vi ligga på konstant nolltillväxt och det kommer hämma utvecklingen och få ekonomin att kollapsa. Men vi behöver inte producera och konsumera mer bara för att utvecklingen ska fortsätta. Vi kan stanna på ett fast jämviktsläge där gammal produktion konkurreras ut av ny attraktiv produktion utan att vi köper fler produkter. Detta är det mest hållbara om jordens resurser ska räcka och planeten överleva.

4160

Den tredje lösningen kommer vi förr eller senare i framtiden tvingas konfrontera. När all materiell produktion effektiviserats och centraliserats till den grad att arbetstidsförkortningar blir helt verkningslösa återstår bara att förstatliga produktionsmedlen i Marx anda och sedan dela ut produktionens frukter till

folket. Denna lösning är dock lika hämmande på kreativiteten och företagens investeringsiver som en skattesats på 100% vilket gör det hela väldigt tvivelaktigt. Det enda realistiska alternativet är en mildare form

4165

av socialism: att låta kooperativ av människor på fredlig väg ta över produktionsmedlen. Detta kan göras genom att via lagstiftningen möjliggöra för anställda att gå i hop och kräva att företaget de jobbar i ska demokratiseras. Hur denna process ska gå till på ett hållbart sett kan utredas och regleras i lag. En mer önskvärd utveckling vore dock att demokratiska företag och kooperativ nystartade i större utsträckning och konkurrerade ut toppstyrda kapitalistiska företag. Det finns god potential att göra det då denna typ av

4170

organisationer har ett mer konkurrenskraftigt kreativt jämlikt arbetsklimat. Fördelen med demokratiskt styrda kooperativa företag är att marknadsmekanismerna och drivkrafterna för investeringar och nytänkande bevaras. Nya idéer, produkter och tillverkningskedjor kan starta och utvecklas utan statliga initiativ. Vi går mot en värld där de materiella produktionsmedlen ägs av några få extremt rika multinationella företag som måste beskattas allt högre men har för stor makt för att vi ska våga. En betydligt trevligare utveckling vore

4175

en framtid där folket äger de viktigaste produktionsmedel. Utopin är ett samhälle där alla folket kan leva på avkastningen från den hypereffektiva produktionen och i princip slipper arbeta med annat än att måla tavlor, gå på teater, spela instrument, brädspel och roa sig själva med vänner och bekanta. Slutligen: politik handlar om att välja, prioritera och handla. Staten är ett redskap som huvudsakligen ska användas för att lösa olika koordinationsproblem och verka för kollektivets bästa i frågor där spelteoretiska

4180

situationer uppkommer som leder till att individuell rationalitet försämrar resultatet för alla. Att erbjuda alla människor möjligheten att leva ett gott liv i dagens onaturliga hetsande konsumtions- och betongsamhälle kräver och vi fattar politiska beslut som bygger på vetskap om vad människor universellt sett behöver och mår bra av, kunskap om sådant mänskor väljer bort i statusjakten som pågår i kapitalismens ekorrhjul. Vissa anklagar detta förhållningsätt för paternalism, vilket är helt befogat, men nödvändigt. Målet för samhället är

4185

att människor ska må bra och individuell rationalitet på en fri marknad leder inte alltid dit. Vi måste från politiskt håll fatta beslut om värdiga arbetsförhållanden, roliga meningsfulla välbetalda arbeten, mer fritid, mindre stress, större betoning av kulturella värden och aktiviteter, minskad betoning av konsumtion och karriär. Vi är i grunden helt fria att skapa det samhälle vi vill leva i tillsammans. Med vår fantastiska teknologi räcker det med att några få procent arbetar för att våra mänskliga grundbehov ska tillgodoses.

4190

Resten av tiden skulle vi i princip kunna göra vad som helst. Förutsättningarna i dagens värld är otroligt goda. Det gäller att vi tänker stort och visionärt och använder politiken som ett medel till att förändra istället för att lamlöst följa efter och köpa marknadens och högerns verklighetsbeskrivningar. ”Sverige mår bra när Sverige arbetar”, sa Fredrik Reindfeldt. ”Sverige mår bra när Sverige arbetar lagom mycket och med rätt saker”, säger jag.

4195

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Sverige under en period investerar resultatet av produktivitetsökningarna i en fond som används för att finansiera arbetstidsförkortningar med bibehållen lön istället för att satsa på reallöneökningar.

Att

4200

Sverige i ett första steg lagstiftar om 7 timmars arbetsdag som norm med bibehållen lön.

Att

Sverige finansierar övergången till 7 timmars arbetsdag med hjälp av övergångsfonden.

Att pensionsåldern höjs successivt i takt med att befolkningen blir äldre. Att

vi utvecklar ett pedagogiskt kampanjmaterial som förklara Baumols dilemma

4205

och varför skattehöjningar tyvärr kommer bli nödvändigt. Att

människor inte ska tvingas ta vilka jobb som helst utan erbjudas sysselsättning inom offentlig sektor när valet står mellan samhällsonyttiga jobb som telefonförsäljning, städning av överklassens toaletter, dela ut reklam och arbetslöshet.

4210

Att

tillväxtmålet inom produktionssektorn överges och att produktivitetsökningarnas följder på arbetsmarknaden löses i första hand genom minskad arbetstid och i andra hand genom en större privat tjänstesektor och i tredjehand genom en större offentlig sektor.

Att

vi på lång sikt försöker utveckla Sverige till en stabil jämviktsekonomi där

4215

omsättningen av varor och tjänster stannar på en ekologiskt och ekonomiskt hållbar nivå. Att

vi verkar för att utveckla och uppmuntra en kollektiv kooperativ företagsform med särskilda skattefördelar och nystartsbidrag.

Att

vi tar den internationella arbetarrörelsen och facket till hjälp för att motverka

4220

storföretagens internationella maktmonopol och på sikt göra världens alla storföretag demokratiskt arbetarstyrda. Att

vi satsar på en kraftig utveckling av kultursektorn, teater, musik, film, konst osv. Vi kan och bör styra den växande tjänstesektorn politiskt till att omfatta meningsfulla roliga aktiviteter människor mår bra av.

4225

Att

vi verkar för ett samhällsklimat där konsumtionshets, stressiga karriärer, hårda prestationskrav och klyftor mellan grupper ersätts med en sund solidarisk miljö präglad av jämlikhet, rättvisa och frihet.

Samuel Kazen Orrefur, SSU-Sigtuna Förbundsstyrelsen svar på motion 86: Vägval för framtidens socialdemokrati: hur ska Sverige hantera

4230

Baumols dilemma? Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att avslå motionen i sin helhet. Vi hoppas att alla är utvilade efter sommaren och redo för debatten. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

4235

avslå motionen i sin helhet

Motion 87: Fredsframtvingande åtgärder Idag så finns det två typer av missioner som svenska trupper kan skickas på; fredsbevarande och fredsframtvingande. En fredsbevarande mission syftar till att bevara freden i en region eller land där statsmakten själva släpper in fredsbevarande styrkor.

En fredsframtvingande mission görs genom FN stadgan;

4240

KAPITEL VII. INSKRIDANDE I HÄNDELSE AV HOT MOT FREDEN, FREDSBROTT OCH ANGREPPSHANDLINGAR. Som innehåller Artikel 41. Säkerhetsrådet äger besluta, vilka åtgärder, icke innebärande bruk av vapenmakt, som skola användas för att

4245

giva verkan åt dess beslut, och äger uppfordra Förenta Nationernas medlemmar att vidtaga sådana åtgärder. Åtgärderna kunna innefatta fullständigt eller partiellt avbrytande av ekonomiska förbindelser, järnvägs-, sjö-, luft-, post-, telegraf- och radioförbindelser samt annan samfärdsel ävensom avbrytande av de diplomatiska förbindelserna. Som ger dem fredsframtvingande trupperna alltför brett mandat gällande användandet av vapenmakt och

4250

riskerar att orsaka stora civila förluster.Som socialdemokrat så är det en självklarhet att inga problem kan lösas genom våld. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU Halland ska verka för att inga svenska trupper skickas på fredframtvingande missioner såvida syftet inte är att avvärja folkmord

4255

Alexander Fornell, SSU Hallands Förbundsstyrelsens svar på Motion 87: Fredsframtvingande åtgärder I enlighet med internationell rätt har FN en möjlighet att intervenera när mänskliga rättigheter kränks och hot om folkmord. SSU anser att vi skall stå bakom FN i deras operationer. Problemet för världen är att FN under lång tid har varit lamslaget och inte kunnat agera när människors rättigheter kränks världen över.

4260

Fredsframtvingande åtgärder skall alltid syfta till att försvara civila människor och se till att inte orsaka stora civila förluster. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att

avslå motionen.

Motion 88: Höj nivån på den diplomatiska representationen i Palestina!

4265

Under december 2010 meddelar tio EU-länder att de tänker höja nivån på den diplomatiska representationen i de palestinska myndigheterna. Detta innebär att dessa länder kommer bland annat att utbyta ambassadörer med de palestinska myndigheterna. Ett annat land som tänker ta steget är Norge, som under lång tid haft en väldigt viktig roll i fredsprocessen. Idag har en rad europiska länder bland annat Grekland, Spanien och Frankrike en sådan diplomatisk representation i Palestina.

4270

Den borgerliga regeringen har varit väldigt passiv i Israel-Palestina konflikten under de senaste fyra åren. Sverige måste återigen ta en större roll i fredsprocessen och visa att en fred i Mellanöstern är möjlig. Ett steg på vägen är att Sverige höjer den diplomatiska representationen i Palestina. Detta kommer att hjälpa palestinierna med att skapa en egen självständig stat och få den att bli erkänd av resten av världen. Med stöd av ovanstående yrkas:

4275

Att

SSU ska verka för att Sverige ska ta en större roll i Israel-Palestinakonflikten.

Att

SSU ska verka för att Sverige och resten av EU-länderna ska höja nivån på

den diplomatiska representationen i Palestina Daniel Smirat, SSU Örnsköldsvik Förbundsstyrelsens svar på motion 88: Höj nivån på den diplomatiska representationen i Palestina!

4280

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och föreslår kongressen att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 89: Sluta utvisa irakier! Under de senaste månaderna har vi sett hur irakiska flyktingar utvisas från Sverige till Irak efter att ha fått

4285

sina asylsökningar nekade. Många av dessa människor skickas rakt in i döden i sina hemländer utan någon chans till ett normalt liv, ett liv man kunde fått i Sverige. Hotbilden i Irak grundar sig på religion eller grupptillhörighet.I många fall har vi sett hur exempelvis kristna dödats för att de är just kristna. Detta anser migrationsverket inte är tillräckligt för att ge dessa människor uppehållstillstånd i Sverige. Det finns inget ”individuellt hot” mot personen.

4290

”Vi gör inte kollektiva bedömningar” - sa Tobias Billström, migrationsminister. Detta håller inte, då hotet mot många av dessa flyktingar är kollektivt. Att man blir dödad inne i sin kyrka utgör inte ett individuellt hot men faktumet kvarstår, man blir dödad. Folk mördas inte för vad dom heter, utan för att dom tillhör en viss folkgrupp. Genom många år har vi accepterat flyktingar som flytt av religiösa skäl, hbt skäl, etniska skäl, politisk förföljelse osv. Och nu kan vi

4295

inte acceptera flyktingar som dödas för att dom firar jul? SSU bör driva en hårdare linje för att dessa människor inte ska utvisas när det är uppenbart att det finns skäl för uppehållstillstånd. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

4300

SSU ska driva frågan, om en förändring i vårt prövningssystem, där vi inte bara bedömer begäran av uppehållstillstånd individuellt, utan även prövar asylsökningar kollektivt.

Sebastian Ghafari, SSU Falkenberg Förbundsstyrelsen svar på motion 89: Sluta utvisa irakier! Förbundsstyrelsen anser att Migrationsverket måste bli mer generösa i sina bedömningar men varje prövning

4305

skall ske individuellt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 90: Varor som innehåller spår av kött ska märkas Som vegetarian vill jag inte äta något slags kött och kollar jag efter varor som inte ska innehålla kött så

4310

måste man förstå innehållsförteckningen. Jag tror inte att någon som är vegetarian skulle må bra om dem efter att dem ätit någonting får veta att det fanns spår eller rent innehåll av kött. Det finns till exempel chips som innehåller spår av kött då det finns i många olika E-ämnen som finns i chipsen men det står det inget om på chipspåsarna.Jag tycker därför att det borde finnas en lag som säger att alla varor som innehåller minsta spår av kött ska märkas med någon slags information om det så att

4315

konsumenterna vet vad dem köper. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Varor som innehåller spår av kött enligt lag ska märkas

Att

DÅK: en tar motionen som sin egen och skickar den till nästa kongress

Linus Jangmar, SSU Nässjö

4320

Förbundsstyrelsen svar på motion 90: Varor som innehåller spår av kött ska märkas Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att

bifalla motionen i sin helhet.

Motion 91: Kurderna i Iran

4325

De som följt gröna vågen i Iran känner till hur slutet landet är och hur svårt det har varit att få fullgod information och uppdateringar om situationen för befolkningen. Landets kurdiska region sägs vara världens mest slutna område näst efter Nordkorea, varför det inte är förvånande att få känner till situationen för Irans kurdiska befolkning. 1900 – talet har präglats av väpnad kamp mellan olika kurdiska grupper för självbestämmande och den iranska regimen och än idag tillhör våld och kränkningar vardag för den som på

4330

något sätt engagerar sig för kurdfrågan politiskt i Iran. Med jämna mellanrum rapporteras inte bara om döda efter väpnad kamp utan även dödslistor på politiskt aktiva kurder, anklagade för att antingen hota den nationella säkerheten eller för att vara ”Guds fiender”. Dessa är inte sällan minderåriga och har än mindre fått en rättvis rättegång. Oppositionella i Iran menar att avrättningarna av olika minoritetsgrupper i Iran syftar till att hålla nere

4335

effekterna av den gröna vågen. Detta, kombinerat med en medveten isolering av kurdiska områden, kan vara en anledning till att kurderna inte omfattas av gröna vågen i samma utsträckning som resten av landet. Vi SSU:are som aktivt stödjer denna revolution och längtar efter att få se det hårt förtryckta iranska folket i frihet måste också aktivt ta ställning för att kurdernas sak inte ska glömmas bort när Iran demokratiseras.

4340

Med stöd av ovanstående yrkas: Att Att

SSU fördömer de avrättningar som sker på unga politiskt aktiva kurder i Iran Iran omedelbart upphäver dödslistor mot kurdiska aktivister

4345 Att

SSU verkar för att kurdernas sak hålls i fokus under demokrativågen i Iran

Att

SSU kräver att demokratiseringen av Iran ska innebära att kurderna ges autonomi i den kurdiska regionen och garanteras självbestämmande , som en

4350

förutsättning för ett demokratiskt Iran Kurdistanprojektet i Stockholms läns SSU–distrikt

Förbundsstyrelsens svar på motion 91: Kurderna i Iran

4355

Förbundsstyrelsen delar motionärens mening om att de avrättningar som sker på politiskt aktiva är avskyvärda. SSU måste ständigt vara en stark röst för det förtryck som utövas mot människor i diktaturens namn. Däremot delar vi inte uppfattningen om att SSU ska ha en uppfattning om hur gränserna i ett framtida demokratiskt Iran ska se ut. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

4360

Att

bifalla att-satsen 1

Att

anse att-satserna 2 och 3 för besvarade

Att

avslå att-sats 4

Motion 92: Kurderna i Syrien

4365

Kurderna i Syrien är hårt förtryckta, något som dock få känner till. Det är inte lätt att få tillgång till information om dagsläget för kurder i Syrien och hur utvecklingen ser ut. Vad vi dock vet med säkerhet är att omkring 200 000 kurder i Syrien lever som statslösa i sitt eget land som konsekvens av att 100 000 kurder under 1960 – talet fråntogs sina medborgarskap. Dessa människor lever ett hårt och utsatt liv utan någon social eller ekonomisk säkerhet över huvud taget. Något som vidare drabbar de flesta kurder i Syrien –

4370

med eller utan medborgarskap – är dekret 49. Detta beslutades av de syriska makthavarna 2008 och innebär i korthet ett hinder mot försäljning och ägande av bl.a. fast egendom i landets kurdiska områden. Detta har tvingat många kurder på flykt i jakten på ett värdigt liv. Situationen för kurderna i Syrien påminner om hur palestinierna behandlas. Förutom att dessa människor är

4375

statslösa i sina egna länder sker också i Syrien ett ständigt pågående assimileringsprojekt i form av arabiska bosättningar i kurdiska områden (likt de israeliska bosättningarna i Palestina). I övrigt är förtrycket mot kurderna som sagt mycket hårt i Syrien och det kurdiska språket är förbjudet i tryckta skrifter och i skolor. Bl.a. Amnesty rapporterar om försvinnanden och tortyr av kurder i landet, något som ökat efter en laddad fotbollsmatch mellan ett kurdiskt respektive arabsikt lag i staden Qamishlo år 2004, som följdes av svåra

4380

stridigheter mellan den kurdiska och den arabiska befolkningen. Det är uppenbart att Syrien dagligen bryter mot de mänskliga rättigheterna när det kommer till den kurdiska befolkningen. Detta måste få ett slut, och för att nå dit måste vi vara drivande i kampen för kurdernas rätt samt att kurdernas sak inte glöms bort i demokratiseringen av Syrien.

4385 Med stöd av ovanstående yrkas: Att

4390

Att

samtliga statslösa kurder i Syrien omedelbart ska få fullvärdigt medborgarskap dekret 49 omedelbart upphävs

Att

SSU kräver aktiva reformer mot diskrimineringen av kurder i Syrien

Att

SSU aktivt verkar för att kurdernas sak inte glöms bort i demokratiseringen av

4395

Syrien Att

SSU driver inom svensk politik att skarpare krav ställs på att Syrien efterlever mänskliga rättigheter

4400

Kurdistanprojektet i Stockholms läns SSU–distrikt Förbundsstyrelsens svar på motion 92: Kurderna i Syrien Förbundsstyrelsen delar motionärens mening om att de statslösa kurderna i Syrien ska få fullvärdigt medlemskap och att dekret 49 bör upphävas. I övrigt är det viktigt att SSU står upp för mänskliga rättigheter,

4405

för demokrati och för minoriteters rättigheter. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla att-satserna 1 och 2, Att

4410

anse att-satserna 3, 4 och 5 för besvarade

Motion 93: Kurdernas situation i Turkiet Kurdernas situation i Turkiet är minst sagt komplicerad, det är i Turkiet som det finns flest kurder och man beräknar att cirka 46 procent av Kurdistan är ockuperat av den turkiska staten. Den turkiska statens assimileringspolitik har alltid varit tuff mot alla minoriteter, men speciellt mot kurder. Till exempel var det fram till 2000-talet förbjudet att publicera tidningar eller producera radioprogram på minoritetsspråk. Den

4415

turkiska staten har tidigare genomfört aktioner mot kurdiska städer där man med extremt våld har tvingat bort kurderna från sina hem alternativt dödat dem. 1938 skedde detta i Dersim, man beräknar att tiotusentals kurder dödades och tusentals till drevs i exil. Att händelserna i Dersim inte klassats som folkmord tidigare beror på att syftet med massakern inte var utrotning av ett folkslag, utan assimilering. Det turkiska Republikanska folkpartiet, CHP, är ett nationalistiskt parti vars grundläggande ideologi syftar

4420

till att med alla medel skapa en nation med ett folk och en stat. CHP beskriver sig själva som ett socialdemokratiskt parti och är därför med i Socialistinternationalen, den internationella organisationen för socialdemokratiskt orienterade partier. Den verksamhet som CHP bedriver är extremt militärisk, nationalistisk och odemokratisk. Partier utan demokratiska principer ska självklart inte inkluderas i Socialistinternationalen.

4425

De så kallade Köpenhamnskriterierna fastslår bland annat att ett medlemsland i den europeiska unionen är demokratiskt. För Turkiet är det en problematisk punkt då landet har i sin grundlag att andra nationaliteter är förbjudna och att kurderna alltjämt diskrimineras och förtrycks i hög utsträckning. Ska kandidatlandet ges fullt medlemskap i unionen måste Turkiet erkänna andra nationaliteter och ge de fullvärdigt medborgarskap

Med stöd av ovanstående yrkas:

4430

Att

kurderna i Turkiet ska ges samma autonomi som kurderna i Irak

Att

händelserna i Dersim-1938 erkänns som folkmord.

Att

vi kräver att CHP omedelbart utesluts ur Socialistinternationalen

Att

den turkiska grundlagen demokratiseras för att sluta diskriminera de människor som inte tillskriver sig den turkiska nationaliteten

4435

Att

Turkiet inte beviljas medlemskap i EU innan alla minoriteter i landet erkänns

Att

SSU ska vara drivande för att kurdernas sak särskilt framhålls under Turkiets förhandlingar för medlemsskap i EU

Förbundsstyrelsens svar på motion 93: Kurdernas situation i Turkiet Förbundsstyrelsen menar att frågan om framtida gränsdragningar och olika områdens status primärt inte är

4440

SSU:s uppgift att ha en åsikt om. Däremot menar vi att kurdernas status och rättigheter måste värnas, och att Turkiet inte under några omständigheter får diskriminera eller för den skull bli medlemmar i EU så länge de brister i att uppfylla grundläggande mänskliga rättigheter för sin befolkning. Vidare är CHP ett olämpligt parti att ha med i socialistinternationalen. Slutligen har förbundsstyrelsen för lite information om händelserna i Dersim 1938 för att göra bedömningen och klassa det som folkmord.

4445

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla att-satserna 3, 4, 5 och 6

Att

avslå att-satserna 1 och 2.

Motion 94: Kurdistan Kurdistan är ett område som alltid varit delat på ett eller annat sätt och kurderna som folk har länge varit

4450

splittrat på olika sidor av ockupationsmakters gränser. Anledningarna till att situationen sett och ser ut som den gör kan förklaras på olika sätt, det finns många faktorer som bidragit till detta läge. Om vi utgår från modern historia försökte man efter första världskriget upprätta en kurdisk stat, eller åtminstone geografiska gränser på kartan. Detta ändrades innan det genomförts av krafter både i Mellanöstern och i Europa som inte hade i sitt intresse att kurderna skulle bli ett fritt folk. Att ha kontroll över det kurdiska området är värdefullt

4455

än idag ur ekonomiskt hänseende. Där finns stora tillgångar olja men också drickbart vatten, vilket är en bristvara i världen idag. Ockupationen av Kurdistan har kombinerats med ett starkt förtryck mot det kurdiska folket i respektive ockupationsmakt. I Turkiet har det etniska förtrycket länge varit särskilt stort och man har haft en stark assimileringspolitik av såväl kurder som av alla minoriteter i landet som inte vill kalla sig turkar. I Iran

4460

avrättas regelbundet unga politiskt aktiva kurder i syfte att stävja en kurdisk opposition. I Syrien lever 200 000 kurder som statslösa i sitt eget land och har inte samma juridiska rättigheter som resten av befolkningen, med eller utan medborgarskap. I Irak ser vi kurdernas framgångsexempel där man upprättat självstyre med regional regering och parlament, men där demokratiseringsprocessen ständigt behöver drivas framåt.

4465

Vi ser med sorg på kurdernas historia och på vilket sätt folket har behandlats av såväl ockupationsmakter som av Europa som haft en stor del i kontrollen av det kurdiska området som det ser ut idag. Vi anser även

att det är synd att SSU inte tagit starkare ställning för kurdernas sak. SSU är ett förbund som gjort avtryck och varit drivande i internationella frågor under lång tid inom svensk politik. Vi ser vad SSU gör för t.ex. Palestina och Västsahara – och detta med stolthet över hur vårt förbund verkligen visar att vi kan påverka. Vi

4470

vill se att SSU visar samma viljestyrka att förändra och påverka i kurdfrågan. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU fördömer ockupationen av Kurdistan

Att

SSU ställer sig bakom kravet på kurdiskt självbestämmande

Att

4475

SSU kräver att samtliga politiska fångar som frihetsberövats i respektive ockupationsmakter på grund av engagemang för kurdiskt självbestämmande omedelbart ska friges

Att

SSU aktivt ska driva kurdfrågan och bli ledande i debatten kring denna inom svensk politik

Att

4480

SSU aktivt driver kurdfrågan vidare i Socialdemokrarerna

Kurdistanprojektet i Stockholms läns SSU-distrikt Förbundsstyrelsens svar på motion 94: Kurdistan Förbundsstyrelsen menar att frågan om eventuella framtida gränser för Kurdistan inte är SSU:s uppgift att ha åsikter om. Att däremot stå upp för kurdernas rättigheter är en angelägen fråga, eftersom de systematiskt och under lång tid har förtryckts i flera stater.

4485

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå att-satserna 1 och 2,

Att

bifalla att-satserna 3, 4 och 5.

Motion 95: Södra Kurdistan Det är ett medvetet val av oss motionärer att inte titulera den kurdiska regionen i norra Irak som just ’norra

4490

Irak’. För oss är det självklart att kalla regionen södra Kurdistan, då så görs av större delen av världen – förvånansvärt nog dock inte av Sverige i särskilt stor utsträckning. Det kan tilläggas att södra Kurdistan ur ett folkrättsligt perspektiv uppfyller samtliga krav förutom ett för att utgöra en självständig stat; omvärldens erkännande. Dock är regionen ännu en ung demokrati som kanske inte nu är redo att ta steget mot självständighet, men som utan tvivel kan ta sig dit på sikt om utvecklingen fortsätter gå åt rätt håll.

4495

Det är lätt att låta bli att beröra den södra delen av Kurdistan när man diskuterar kurdfrågan av det skälet att denna del är kurdernas ”framgångsexempel”. Det finns en fungerande, om än ung, demokrati med fria val och området är relativt fredligt i ett annars våldsdrabbat Mellanöstern. Men vi anser att även kritik är ett sätt att erkänna det kurdiska självstyret i södra Kurdistan. Genom att aktivt följa utvecklingen i regionen och visa vårt intresse genom att såväl ge beröm som att ställa krav tar vi gång på gång ställning för att legitimera det

4500

kurdiska självstyret i regionen. Ett exempel är att vi SSU:are ständigt måste ställa krav på våra kamrater världen över att ständigt jobba för demokratisering och medborgares rätt, så även i södra Kurdistan där t.ex. korruption anses vara ett problem. En del av den internationella solidariteten anser vi även vara att fördöma händelser som ägt rum under historiens lopp mot våra kamrater världen över. Kurderna har drabbats av mångt och mycket, det mesta har

4505

aldrig fått den uppmärksamhet det förtjänat runt om i världen. Omständigheterna kring Saddam Husseins elimineringsplan av kurder under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet är ett särskilt skrämmande exempel. Under 1980 – talets andra hälft verkställde Saddam Hussein ”al – Anfal”, en operation som gick ut på att genomföra en etnisk rensning av kurder i Irak. En del känner till den kurdiska staden Halabja som den 16 mars 1988 bombarderades av irakiska plan vilka släppte ner en blandning av bl.a. senapsgas, cyanid och

4510

vit fosfor över staden, något som kallats det största utsläppet av kemiska gifter i modern tid. Bilder på döda familjer på gatorna spreds över världen, människor förfärades – men inte mycket hände. Vad vi kan göra åt detta idag är att aktivt fördöma händelsen och därigenom visa vår solidaritet. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU framför aktiva krav på en fortsatt demokratiseringsprocess i södra

4515

Kurdistan Att

SSU aktivt främjar samarbetet med vår systerorganisation Azadi Lawan i södra Kurdistan

4520

Att

SSU erkänner al - Anfal som folkmord

Att

SSU ställer sig positiva till självständighet i södra Kurdistan på sikt

Kurdistanprojektet i Stockholms läns SSU - distrikt Förbundsstyrelsen svar på motion 95: Södra Kurdistan Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att ställa krav på en fortsatt demokratiseringsprocess, att kontakterna med systerorganisationen Azadi Lawan bör stärkas och att de tragiska händelserna i al - Anfal bör erkännas som folkmord. Däremot anser vi inte att det är SSU:s uppgift att ha åsikter om eventuella

4525

gränsdragningar och framtida statsbildningar i det här fallet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att

bifalla att-satserna 1, 2 och 3

Att

avslå att-sats 4.

Motion 96: Norsk modell i svenska bolag

4530

Sverige i många avseenden ett väldigt jämställt land och rankas oftast att vara världens mest jämställda land. Men, det innebär inte att vi är tillräckligt jämställda. Det finns fortfarande människor i Sverige som blir diskriminerade på grund av sitt kön och så länge det finns orättvisor finns det arbetsuppgifter för oss Socialdemokrater. I den här motionen har vi valt att fokusera att på den urusla kvinnorepresentationen som finns i den svenska

4535

bolagsvärlden. En del tycker inte detta är ett politiskt problem, men det tycker vi. Vi tycker det är diskriminerande att inte fler kvinnor får möjlighet att vara aktiva i forum där det beslutas om stora pengar. Det ska inte bara vara män som ska få vara med där.

En del hävdar att man inte kan kvotera in människor på grund av kön, och det tycker vi är en korrekt åsikt.

4540

Men, just nu sker det en stor kvotering i bolagssfären, man väljer alltid män. Det finns mängder av kompetenta kvinnor som inte får möjligheten. En lag som tvingar till exakt 50% av vardera könen tror vi däremot är att gå för långt. Man ska respektera att det är privata bolag och det är deras verksamhet och ekonomi som det handlar om, men man kan inte acceptera vad som helst.

4545

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU bör verka för att Sverige inför en lag, likt den i Norge, som kräver att större aktiebolag ska ha 40% representantion av vardera kön i sin styrelse

Johanna Meiding, Jennifer Dahlin, SSU Sundsvall Förbundsstyrelsens svar på motion 96: Norsk modell i svenska bolag

4550

Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning och föreslår kongressen att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 97: Bättre regleringar för könsbyte nu Diskussioner har förts under en längre tid om att förbättra regleringarna kring könsbyte och Socialstyrelsen

4555

har uttalat sig i frågan. Men det kan inte vänta, vårt samhälle är starkt präglat av en heteronormativ struktur som har sin grund i en konservativ och bakåtsträvande ”två-könsmodell”, det hjälper inte att prata om förändring det måste också bli en förändring för allas bästa och det måste ske nu. Vi måste bryta strukturen i vårt samhälle som vill forma människor efter olika kategorier och sedan stänga ute de som inte passar in. Genom en bättre reglering runt könsbyte kan vi låta individer vara individer och

4560

byter istället riktning mot ett håll där en ny kategori håller på att skapas, en ny kategori där alla får plats. Att kräva sterilisering för könsbyte kan ses som tvångssterilisering och är alltså inte rätt, det är ett steg bakåt och sätter orimliga gränser för individers personliga utveckling. I anknytning till detta skall det också finnas möjlighet att spara könsceller samt kunna vara gift och bosatt i Sverige utan att vara medborgare. Dessa kriterier är inte orimliga utan snarare nödvändiga för att alla som är bosatta i vårt land skall kunna utvecklas

4565

som individer precis som de vill. SSU måste visa att vi tycker detta är viktigt och därför genom denna motion lyfta frågan för en bättre reglering kring könsbyte. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Kravet på sterilisering tas bort.

4570

Att

Kravet på att vara ogift tas bort.

Att

Man skall kunna spara sina könsceller.

Att

Man inte skall behöva vara svensk medborgare för att genomgå processen för könsbyte i Sverige.

Att

4575

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund antar motionen som sin egen och skickar den till partikongressen.

Elin Gustafsson, SSU Frihet Förbundsstyrelsens svar på motion 97: Bättre regleringar för könsbyte nu Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att bifalla motionen eftersom dess andemening stämmer överens med vårt HBT-politiska program.

4580

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 98: Kulturhälsofonden Socialdemokratin har alltid haft människors materiella och sociala välfärd för ögonen. Detta har inte minst gjort sig gällande i utbygganden av välfärdsstaten och de sociala skyddsnäten. Folkets väl handlar inte bara

4585

om de individuella tjänster som en god hälsa ger, utan också om de produktiva fördelar som följer av ett välmående folk. Delar av den offentliga sektorn har byggt just på denna insikt. Hälsa tar sig inte bara fysiska uttryck, utan också mentala uttryck. Rätten till fritidsaktiviteter utanför arbetet har därför varit en viktig gren i arbetarrörelsen sedan dess begynnelse. Vissa socialdemokratiska företrädare har hävdat att bygget av välfärden har varit klart. Vi unga

4590

socialdemokrater vet att behovet av nya innovationer är tidslöst och att det socialistiska projektet är långt ifrån färdigt. Gemensamma innovationer måste bli en del av det demokratiska livet och verksamheten. Vi socialdemokrater har insikten om att marknaden aldrig kommer kunna garantera allt som människor värderar. Speciellt inom kulturområdet och hälsoområdet finns det lite profit att hämta ut, men stora sociala förtjänster. Badhus, sportaktiviteter, konserter och allmänna intressanta lågprofitalstrande projekt har svårt

4595

att upprättas och överleva på grund av för stora kostnader. Det åligger det offentliga att skapa det åtråvärda som marknaden misslyckas med. En såkallad kulturhälsofond skulle kunna ge de lokala verksamheterna mer liv. Denna skulle gå ut på att Sveriges kommuner skulle kunna söka ekonomiskt stöd från en statligt upprättad buffert till hälso- och/eller kulturfrämjande projekt och verksamheter. Detta skulle vara ett steg i en utökad offentlig sektor, bidra till

4600

gemensamma innovationer och ge ytterligare liv till den lokala demokratiska verksamheten. Denna fond

skulle ta hänsyn till om projekten eller verksamheterna ger ett utbud av tjänster som annars inte skulle kunna komma till skott. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

en kulturhälsofond upprättas, från vilken kommuner kan söka ekonomiskt stöd

4605

till hälso- och/eller kulturfrämjande projekt och verksamheter. Att

Distriktsårskonferens ta motionen som sin egen och verkar för den.

Att

motionen skickas vidare till nästa SSU-kongress.

Erik Spånberg,SSU Uppland Förbundsstyrelsens svar på motion 98: Kulturhälsofonden

4610

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen.

Motion 99: Kungafamiljen tillhör medeltidens värderingar Kungafamiljen har spelat en stor roll för svensk historia, vilket är bra på sitt sätt. Sverige är ett land som andra länder ser upp till då vi räknas som ett jämställt land. Många länder har sedan tider tillbaka kämpat för

4615

att komma ifrån kungakronan och samtidigt har Sverige, som beskrivs som ett jämlikt samhälle, haft kungafamilj ända sedan 1300-1400 talet. År 2010 var ett lyckligt år för rojalister då vår kronprinsessa Viktoria gifte sig med Daniel, medan republikaner funderade varför vi la ner så mycket pengar på detta bröllop under en tid med stor arbetslöshet och många utförsäkrade i samhället.

4620

Ända sen 1700-talet har Kungafamiljens makt i Sverige minskat, den senaste ändringen var Torekovskompromissen som innebär att kungen inte får göra politiska uttalanden. Det innebär att han egentligen bara får agera som landets högsta huvud eller i ceremoniella högtider. Jag tror att det är dags för en förändring i Sverige, vi har skrivit historia och vi kan göra det igen när vi äntligen kan säga att vi strävar efter ett jämlikt samhälle där alla är lika värda. För så länge vi har en

4625

kungafamilj som får en stor mängd pengar från skattebetalarna, vad finns det då för rättvisa i 2000-talets Sverige? Gör om gör rätt! Låt kronan stanna hos den nuvarande kungen och efter det så tycker jag att kronan skall ännu en gång tillhöra folket. Med stöd av ovanstående yrkas

4630

Att Att

Sverige ska avskaffa monarkin och införa republik, SSU Norrbotten antar motionen och skickar den vidare till SSU-kongressen

Johan Burström, SSU Älvsbyn Förbundsstyrelsen svar på motion 99: Kungafamiljen tillhör medeltidens värderingar

4635

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och föreslår kongressen att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen i sin helhet

Motion 100: Mångfald – Var individs rätt att definiera sig själv Att vara socialdemokrat är att inse att alla människor kan bidra till samhället men på grund av ohälsosamma

4640

samhällsstrukturer av olika skäl hålls tillbaka. Det är att ha ambitionen att alla i samhället ska kunna nå sin fulla potential. För att detta ska ske måste vi slå fast att alla människor är unika individer vars intellekt, värderingar och talang inte går att klassificera utifrån kön, ekonomisk ställning, bakgrund eller någon annan generaliserande kategorisering. Ett framgångsrikt samhälle är ett samhälle som tar vara på den mångfalden och då krävs jämlikhet.

4645

Sverige är idag inte jämlikt. Alla människor har inte samma möjlighet att självständigt forma sina liv och nå sina bästa stämningars längtan. Alla människor har inte ens samma möjlighet att få god sjukvård, tak över huvudet eller ett jobb med anständig lön och arbetsvillkor. Ett tydligt exempel på detta är integrationspolitiken och det faktum att problem inom utbildning, arbetsmarknad och lag och rätt hamnar på integrationsministerns bord i det fall det rör svenska medborgare som är födda utomlands, men när det gäller

4650

svenska medborgare födda i Sverige hamnar det på arbetsmarknadsministern, justitieministern eller utbildningsministerns bord. Stockholms läns SSU-distrikt menar att dagens integrationspolitiska debatt snarare skapar problem än att lösa dem just för att den fokuserar på själva konfliktytan. Integrationspolitiken grundar sig i analysen att det finns olika homogena grupper, etniciteter, i samhället som står i kontrast till varandra. Denna analys skapar

4655

problem för människor som inte identifierar sig med någon eller med fler av dessa grupper men ändå tvingas att välja. Om man accepterar att samhället bygger på dessa grupper skapar man även problem som leder till diskriminering och rasism då det blir lätt att även tillskriva grupperingar olika egenskaper och status. Ur den synvinkeln är integrationspolitiken som förs i Sverige idag rent skadlig men tar även fokus ifrån att lösa konkreta problem, som brist på arbetstillfällen och ökande klyftor.

4660

Att klyftorna i samhället ökar är ett ekonomiskt problem och människor i socioekonomiskt svaga områden drabbas hårt. Det är det vi måste bekämpa. De ökande klyftorna skapar ett samhällsklimat där gemenskapen i samhället luckras upp. Denna utveckling har skett under lång tid och nu ser vi konsekvenserna av detta. Bland annat har till följd av den ekonomiska krisen en uppgivenhet och oro fötts. Detta har bidragit till att en våg av främlingsfientlighet går genom Europa, så även i Sverige, med Sverigedemokraterna i riksdagen som

4665

ett resultat. Deras idé om svensk kultur är problematisk och innehåller mängder av motsägelser och faktafel. Vi kan inte ha en definition av svenskhet som utesluter svenskar. Vår politik ska syfta till att minska klyftorna i samhället och skapa en gemenskap och solidaritet i ett individualiserat samhälle. Vi är ett mångfaldssamhälle och som socialdemokrater strävar vi efter att individer själva ska kunna välja sin identitet utan att bli kategoriserade och diskriminerade.

4670

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

integrationsministerposten bör avskaffas

Att

socialdemokratin inte bör använda sig av begreppet etnicitet

Att

socialdemokratin tar som sitt ansvar att vända den integrationspolitiska debatten i Sverige och Europa som lägger ansvar på individer till att handla om

4675

samhällets ansvar att motverka ökade klyftor och fattigdom. Stockholms Läns SSU-distrikt Förbundsstyrelsen svar på motion 100: Mångfald – Var individs rätt att definiera sig själv Den största segregationen i Sverige är ekonomisk och inte etnisk. Därför är det en viktig uppgift för arbetarrörelsen att vända den integrationspolitiska debatten i Sverige och Europa och i stället för att diskutera

4680

individers ansvar till att i stället handla om samhällets ansvar för att arbeta för jämlikhet och alla människors lika värde. Förbundsstyrelsen anser att socialdemokratin alltid skall använda sig av ett adekvat vokabulärt språkbruk och därför vill förbundsstyrelsen inte begränsa eller förbjuda ord som våra företrädare använder sig av. Utan vi vet att goda socialdemokrater använder ord som är lämpliga så att människor uppfattar vår kontext. När det

4685

gäller huruvida integrationsministerpostens varande eller icke varande överlåter vi den frågan till kommande regeringsbildare som vi hoppas kommer ha ett snarlikt utseende med Super Mario Bros. Förbundsstyrelsen delar Stockholms Läns SSU-distrikts uppfattning gällande att-sats 3 och föreslår kongressen att bifalla denna. Dock delar förbundsstyrelsen inte Stockholms Läns SSU-distrikts uppfattning gällande att-sats 1 och 2 och föreslår kongressen att avslå dessa.

4690

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla att-sats 3

Att

avslå att-sats 1 och 2

Motion 101: Miljöförstöring är inget alternativ Idag kan en TV, dator, stero och andra apparater stå och dra ström i flera år. Hur då? Genom att du faktiskt

4695

inte stänger av apparaten när du stänger av den. Den försätts i ett standbyläge. Den är bara helt avstängd när du drar ut sladden. Detta är inte hållbar utveckling. Vi har gått från glödlampor till lågenergilampor. Den senaste tekniken kallad LED är en lampa som sägs kunna vara tänd i 80 år. Detta är hållbar utveckling!

4700

Men även om dagens apparater använder denna teknik bör man ändå kunna stänga av. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

4705

nya apparater inte ska få ha standby knappar alls.

Elena Jummrukovska, SSU Halland Förbundsstyrelsens svar på motion 101: Miljöförstöring är inget alternativ

Förbundsstyrelsen delar inte motionärens uppfattning och föreslår kongressen att avslå motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen.

4710

Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 102. Kolonialismen lever än Året är 1947. Palestina är ockuperat och en del av det världsomspännande brittiska imperiet – inne i landet är det brittiska imperiet dock begränsat till de större städerna. Judiska organisationer som Irgun och Haganah utkämpar dagliga strider med brittiska soldater och beväpnad arabisk milis – det råder inbördeskrig i ett land

4715

där fred mellan de olika folkgrupperna har rått i hundratals år. En enorm invandring av judar från det krigshärjade Europa har förändrat landets demografiska balans, men fortfarande är palestinier i en överlägsen majoritet. Året är 1948. Britterna har dragit sig tillbaka och judarna i Palestina har utropat en ny stat Israel. Detta har lett till att de angränsande arabländerna har förklarat Israel krig och det första arabisraeliska kriget har tagit sin början. Det är ett brutalt krig vars följder har format Mellanöstern under de senaste sextio

4720

åren, och ett krig som sluter i seger för israelerna. Det är dock inte detta som är det som kriget är ihågkommet för. Under och efter kriget sanktionerar den nya israeliska regeringen en etnisk rensning, en etnisk rensning innan detta begrepp ens uppfunnits – uppemot 750 000 palestinier drivs iväg ifrån sina hem, får se sina byar utplånas eller flyr iväg av rädsla för att råka ut för massakrerar. Ty, massakrer är inte ovanliga – en av de mest kända är den vid Deir Yassin, där 107 kvinnor och barn mördades av judiska

4725

paramilitära styrkor. Denna etniska rensning går under namnet an-Nakba, Katastrofen, bland arabisktalande. Året är 1949. Ett vapenstillestånd skrivs på mellan arabstaterna och Israel. Detta följs på av att den israeliska regeringen får igenom en serie lagar som förbjuder de fördrivna palestinierna att återvända till sina hem. Detta är en medveten strategi – man har full kontroll över 78% av Palestina och räknar med att kunna använda alla övergivna palestinska städer, stadsdelar, byar och marker för att härbärga de

4730

hundratusentals judar som nu anlände till Israel från Arabvärlden och Europa. Och detta är precis vad som sker – på bara några år lyckas man förvandla det som varit helt palestinskt till helt judiskt. Hela städer byggs upp på nytt, det byggs kollektiv där det en gång låg palestinska byar och inom ett par decennier är palestinierna som fördrevs blott ett minne. Året är 1967. Den del av Palestina som blev kvar efter kriget 1948, ungefär 28% av hela Palestinas yta, ockuperas också efter arabernas totala förlust i Sexdagarskriget.

4735

Ytterligare hundratusentals palestinier fördrivs till grannländerna, men inte i samma omfattning som i anNakba. Under åren som följer försöker den israeliska regeringen upprepa taktiken från den förra kolonisationen – man börjar kalla Västbanken, som är det primära målet för kolonisation, för ”Judeen och Samarien” och man påbörjar byggandet av s.k. bosättningar på Västbanken, i Gazaremsan och i östra Jerusalem – Palestinas huvudstad. Året är 1980. Den israeliska regeringen annekterar östra Jerusalem och

4740

Golanhöjderna, vilka man nu inte längre anser vara ockuperade utan istället delar av Israel. Året är 2010. Närmare 300 000 israeler lever nu i s.k. bosättningar på Västbanken, och ytterligare närmare 200 000 i östra Jerusalem. Dessa kolonisatörer väcker dagligen oerhörd vrede på Västbanken, där de behandlar palestinierna som djur. Palestinska hus, palestinska olivlundar, palestinska barn – alla faller de offer för den s.k. bosättarrörelsen. Den konservativa, nationalistiska israeliska regeringen står helt passiv medan den

4745

sanktionerar fortsatt kolonisation. Det är dags att Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund visar att vi

står upp emot kolonialismen. SSU har många gånger tidigare uppmärksammat frågan, men alltid kallat dessa kolonier för just ”bosättningar”, det ord som är norm i media och politik idag. Men är det verkligen bosättningar det handlar om? Nationalencyklopedin definierar kolonialism som ”kolonialism, erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens eget territorium”. Detta är precis vad Israel gör

4750

i Palestina och har gjort i väldigt många år, i generationer. SSU bör alltid vara en organisation som kallar saker för dess sanna namn – och bosättningarnas sanna namn är kolonier, och Israel är en kolonialmakt. Ingen fredsuppgörelse kommer att kunna nås förrän omvärlden medger att det handlar om kolonialism, inte bosättningar. Ingen fredsuppgörelse kommer att kunna nås förrän omvärlden, med SSU i spetsen, kräver att de palestinier som fördrivits och deras ättlingar skall få återvända till de hem de fördrevs ifrån 1948 och

4755

1967. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU och SAP i sitt officiella språkbruk byter ut ”bosättningar” mot ”kolonier” när Palestina och Israel behandlas.

Att

SSU och SAP tydligt slår fast alla fördrivna palestiniers och deras ättlingars rätt

4760

att återvända till sina hem. Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen.

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011. .

Josef Akar, SSU Centrum Förbundsstyrelsen svar på motion 102: Kolonialismen lever än

4765

Man bör kalla saker vid dess rätta namn sa Olof Palme. Förbundsstyrelsen delar den uppfattningen. Socialdemokratin kan bli ännu tydligare i sitt ställningstagande mot förtryck och kränkningar mot mänskliga rättigheter. Förbundsstyrelsen anser att socialdemokratin alltid skall använda sig av ett adekvat vokabulärt språkbruk och därför vill förbundsstyrelsen inte begränsa eller förbjuda ord som våra företrädare använder sig av. Utan vi vet att goda socialdemokrater använder ord som är lämpliga för att beskriva olika beteenden

4770

eller företeelser. Förbundsstyrelsen värnar om rätten att återvända till sitt land men anser att det är en alltför komplicerad process att låta folk återvända till sina hem eftersom lång tid har passerat och många av hemmen inte finns kvar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att a

4775

vslå motionen.

Motion 103: Ain’t I a Woman Tiotusentals söker asyl i Sverige varje år. 2010 fick färre än hälften uppehållstillstånd och majoriteten av dem är män då kvinnors asylskäl inte tas på lika stort alvar. Många väljer att stanna kvar i Sverige som papperslösa och på ständig flykt. Som kvinna flyr du inte bara från de svenska myndigheterna och hotet om att tvingas återvända till det helvete du trodde du lämnat bakom dig, utan även från det patriarkala samhällets

4780

förtryck där hot och utnyttjning sker dagligen för många kvinnor. Utan mänskliga rättigheter som rätten till sjukvård och skydd vid övergrepp, som sexuellt utnyttjande, står de maktlösa, utan möjlighet till en fristad. Idag står utlänningslagen över kvinnofridslagen och de av Sverige erkända Mänskliga Rättigheterna, vilket gör möjligheten att söka vård eller anmäla övergrepp till en omöjlighet eftersom att hon ständigt hotas att

utvisas då hon kommer i kontakt med myndigheter.

4785

Ain’t I a woman är en kampanj sprungen ur nätverket Ingen är illegal, och har tre stora mål i arbetet mot ett Sverige där alla kvinnor har samma rättigheter. Det första är att ”Kvinnofridslagen måste ta hänsyn till papperslösa kvinnors särskilda situation och att detta också får genomslag i ny lagtext. Kvinnofridslagen ska i fall som handlar om papperslösa migranter ha ett självklart företräde framför Utlänningslagen”. Detta skulle innebära att papperslösa kvinnor som utsatts för

4790

våld, trakasserier, utpressning eller liknande garanteras skydd i samband med att de anmäler brottet, samt att myndigheter förbjuds att ta kvinnorna i förvar eller avvisa dem i samband med anmälan. Myndigheterna får inte heller använda den information kvinnorna ger vid en utredning till att i framtiden avvisa dem, de kvinnor som deltar i utredningen skall få tillfälligt uppehållstillstånd medan rättsprocessen pågår. Det andra är att utlänningslagen skall skrivas om och förtydligas så att kvinnors asylskäl betraktas som

4795

tillräckligt för att ett permanent uppehållstillstånd ska utfärdas. T.ex. flykt från könsstympning, tvångsgifte eller övergrepp av myndighetsrepresentanter. Utlänningslagen måste även skrivas om och förtydligas så att övergrepp mot kvinnor som begåtts i samband med flykten från hemlandet eller under tiden som asylsökande eller papperslösa i Sverige, bedöms som i sig tillräckliga skäl för att bevilja verkställighetshinder vid hinderprövning respektive uppehållstillstånd vid asylprövning.

4800

Det tredje är att väcka debatt inom kvinnorörelsen om papperslösa kvinnors livsvillkor. Att endast de boende i, tillhörande, Göteborgs kommun har rätt till hjälp och skydd på kommunens kvinnojourer är ett annat stort problem, eftersom papperslösa kvinnor inte räknas till dem. De kvinnojourer som ändå väljer att ta emot de här kvinnorna gör ett helt ideelt arbete och är beroende av donationer för att ekonomin ska gå ihop.

4805

Bl.a. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, S-kvinnor samt ett par SSU-distrikt står redan bakom kampanjen. Som ett feministiskt och solidariskt ungdomsförbund bör SSU sträva efter alla kvinnors lika rätt och möjlighet att ta del av de mänskliga rättigheterna, utan att de begränsas av medborgarskap och ursprung. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Kvinnojourerna i Göteborg får ekonomisk ersättning även för de

4810

papperslösa

kvinnorna de hjälper Att

Göteborgs SSU-distrikt står bakom Ain’t i a woman kampanjen

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Lovisa Rambjer, SSU-Mölndal

4815

Förbundsstyrelsens svar på motion 103: Ain’t I a Woman Förbundsstyrelsen anser inte att det är kongressens roll att ta ställning i lokala verksamheter utan hänskjuter den frågan till de enskilda distrikten eller kommunerna. SSU förbundet har haft ett gott samarbete med Ain´t I a woman och delar uppfattningen att kongressen bör ställa sig bakom kampanjen.

4820

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå att-sats 1

Att

bifalla att-sats 2.

Motion 104: Förbjud parabener i Sverige Idag används många olika typer av konserveringsmedel i våra vardagliga produkter. En av dessa sorter är det

4825

omdiskuterade och populära parabenerna som används i hår-och hudvårsdprodukter, hygienartiklar smink, dryck, mat och i mediciner. Parabener finns i många olika sorter som används till och i olika syften men många av dessa anses vara farliga på flera sätt. Exempelvis anses propylparaben som används i godis och torkat kött vara allergiframkallande och farliga för

4830

sådana som är känsliga. Etyhlparabenen har i olika tester och djurförsök visat på att orsaka hormonell förändring och man har även kunna hitta spår av denna paraben i folk som har haft bröstcancer eller sämre spermaproduktion. Andra typer av parabener har även visats sig vara farlig för vattenorganisationer och därmed miljön. I vårt grannland Danmark har ämnet kring parabener varit väldigt omdiskuterat den senaste tiden och

4835

undersökningar gjorda på Rigshospitalet har visat att parabener i hudvårdsprudukter tas upp av vår hud som sedan kan spåras i vårt blod eller urin. Därför rekommenderas gravida och småbarnföräldrar att ej använda produkter med parabener i för dessa kan orsaka bl.a. barnastma då barn har lättare att ta upp ämnen i blodet. Varför är då detta ämne inte förbjudet? I vissa länder, såsom Australien och Nya Zeeland är det faktiskt det men EU anser inte att testerna om

4840

parabeners skadlighet är stark nog att man inte har förbjudit det. Dock sänkte man gränser på mängden tillåtna parabener i hudvårdsprodukter från 0.4 % till 0.19 % i december 2010. Varför göra det om det är ofarligt? Jag anser därför att Sverige borde förbjuda parabener i Sverige, detta med hjälp av en avveckligplan då man då börjar förbjuda ämnet i mat- och dryckprodukter och även i hudvårdsprodukter för jag förstår att det kan

4845

vara svårt att direkt förbjuda dem i mediciner. Produkter som är fria från parabener borde också märkas tydligare så att man som konsument kan göra ett mer aktivt val. Om man är osäker på ett ämne är skadligt för oss som människor och vår miljö är det bättre att förbjuda och sluta använda det innan det är försent. På sikt kan Sverige, liksom Australien vara ett land utan parabener och därmed också ha ett friskare folk. Med stöd av detta yrkas:

4850

Att

SSU driver frågan att parabener förbjuds i Sverige

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Amalia Pederssen Förbundsstyrelsens svar på motion 104: Förbjud parabener i Sverige

4855

Forskningen talar för att parabener i liten mängd inte inverkar skadligt på människors hälsa. Därför föreslår förbundsstyrelsen kongressen att avslå motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen i sin helhet

Motion 105: Ge lyxen till alla!

4860

I dagens samhälle så är det lyx att äta ekologisk mat, för att det är dyrare. Detta tycker vi är fel. Att ekologiskt är bättre är självklart. En självklarhet eftersom att den ekologiska maten värnar om ett hållbart samhälle och förstör inte som annan mat. Det är dags för svenska folket att ta sitt gemensamma ansvar. Ett ansvar om att gå mot det hållbara samhället. ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Detta är definitionen från FN:s

4865

miljökonferens i Norge 1987, såkallad Bruntelandsrapporten. Det är precis det som vi ska jobba för. Ekologiskt ska vara det billigare alternativet. Vilket vi tror kommer att resultera i att efterfrågan kommer växa och därav utbudet. Då ekologiskt är bättre är det där den största efterfrågan och det största utbudet bör ligga. Detta ska ske genom en sänkning av momsen för ekologiskt märkta varor enligt EU:s krav. På lokal nivå kommer detta gynna privata individer och framförallt skolor. På individernas nivå kommer

4870

detta att leda till en dels hälsosammare kost. I dagens Sverige är det tyvärr så att alla skolor inte kan erbjuda ekologiskt mat till sina elever. Om momsen sänks så kommer skolor kunna erbjuda ekologisk mat, även detta är ett steg i att gå mot det hållbara samhället. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

4875

SSU Aktivt jobbar för att ekologisk mat skall uppmärksamma och få en nedsatt moms.

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Alice Aronsson, SSU Hisingen Förbundsstyrelsens svar på Motion 105: Ge lyxen till alla!

4880

Vi delar motionärens uppfattning och syn att ekologisk mat är bra. Dock anser Förbundsstyrelsen inte att momsen skall vara differentierad på olika sorters producerad mat. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen.

Motion 106: Sluta lobba för valjakt

4885

Sen IWC (International Whailing Comission):s förbud på kommersiell valjakt på 1980 talet har några arter börjat återhämta sig, arter som knölval, vikval och sydkapare har flyttats från rödlistan till ”Lägre risk för utrotning”. Men det största djur som någonsin levat på jorden, Blåvalen, ligger fortfarande kvar på listan över ”Mycket stor risk för utrotning”.Några länder som trots förbudet fortfarande bedriver vajfångst är Japan, Island, och våra kära grannar Norge.

4890

Japan säger sig bedriva jakten i vetenskapligt syfte, en forskning som tydligen kräver ca 1000 valars liv om året, och Japan spelar också ofta på att valar konkurrerar ut japanerna genom att äta så mycket fisk.Norge och Island struntar helt enkelt i förbudet och slaktar valar endå, utan några ursäkter.Och IWC har ingen befogenhet att stoppa jakten, egentligen är deras direktiv frivilliga. Valar är inga fiskar som lägger tusentals ägg varje gång de förökar sig.Valar är däggdjur, de förökar sig

4895

långsamt, och föder levande ungar, som tas hand om mamman i nästan ett år.Därför tar det lång tid innan ett valbestånd kan återhämta sig, något som valfångstnationerna inte riktigt verkar hängt med på. I somras togs ett nytt förslag upp i IWC.Ett förslag om att häva förbudet mot kommersiell valfångst, till

förmån för att kunna reglera fångstkvoterna. Sveriges alliansregering stödde detta förslag, tillsammans med Danmark och Norge, trots Andreas Carlgrens försäkringar i början av våren att Sverige inte lobbade för

4900

valjakt. Ett av argumenten för ett återinförande av kommersiell valjakt är att det skulle vara lättare att reglera fångstkvoterna och att de endast är de länder som nu endå bedriver valjakt som skulle få fortsätta med det. Men om en tumme upp ges till att slakta dessa magnifika utrotningshotade djur, skulle vi också ingjuta att det är ok, att det de gör, inte är olagligt. Det skulle bara öppna dörrar till ökad valjakt i framtiden, att

4905

kompromissa i denna fråga kommer leda till fler och fler kompromisser, tex. När fler valarter anses tillräckligt återhämtade för att återigen börja slaktas. Vi måste visa att det här absolut inte är ok. Det är inget hållbart alternativ och mycket dåligt för den biologiska mångfalden. Det strider mot rekomendationer från så gott som samtliga miljö och djurrättsorganisationer.

4910

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU jobbar mot pro-valjakt både internationellt och inom Sverige

Att

SSU försöker uppmärksamma problemet

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen Att

4915

Göteborgs SSU-distrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Emma Augustsson, SSU Centrum Förbundsstyrelsen svar på motion 106: Sluta lobba för valjakt Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och föreslår kongressen att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

4920

bifalla motionen i sin helhet

Motion 107: Stoppa vargjakten En del av vargjaktsförespråkarna säger att jakten skall bedrivas för att skjuta sjuka och missbildade vargar utan genetisk värde, något som bevisat sig fel då bl.a. en märkt alfahanne blev skjuten i årets jakt. Det finns efter årets vargjakt 210 st vargar i Sverige. 210 st individer som nästan alla mer eller mindre härstammar från samma tre urspungliga vargar.

4925

Inavel är ett stort problem i den svenska vargstammen, något som landets alla skjutglada jaktförespråkare vill åtgärda genom att ta död på fler vargar. Att det inte bara var sjuka och missbildade vargar som skjöts i årets jakt, som var ett av huvudargumenten till varför man skulle få göra detta visar ju återigen att jaktförespråkare inte har någon som helst ambition av att vårda den svenska biologiska mångfalden, utan bara har som hobby att gå runt i skog och mark och skjuta vadhelst som rör på sig bland träden.

4930

För är inte huvudargumentet till varför vi i Sverige har en så omfattande älg- och rådjursjakt just att de annars blir för många? Klart de blir de när vi fortsätter att ta död på de naturliga rovdjuren som annars finns i den svenska naturen. Svaret är enkelt, fler rovdjur, mindre älgar och rådjur, naturlig balans är uppnådd. Men eftersom få jägare är villiga att ge upp sitt stora behov av att skjuta något stort och levande varje höst blir förstås svaret att skjuta konkurenterna, vargarna.

4935

Vissa röster från landbyggden har också höjts om ”Hotet från vargarna”, folk är rädda, antagligen för att de

är okunniga. Bilden av de flesta rovdjur som besinningslösa bestar som tar varje chans till att döda en människa bara för nöjes skull är en gammal och förlegad bild. Vargar vinner ingenting på att skada människor, varför skulle de slösa energi på det? Vargar är nog minst lika rädda för människor som människor är rädda för dem.

4940

Det finns inte dokumenterat att en varg i det vilda någonsin anfallit en människa i Sverige, i undantag av kanske skadeskjutna vargar. Vargjakten är endast för jägarnas intressen och har ingenting med naturvård att göra. Vargjakten är ologisk ur ett biologiskt perspektiv och en mycket ohållbar ”lösning”. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

4945

Göteborgs SSU-distrikt ställer sig starkt negativ mot vargjakten Att

Göteborgs SSU.distrikt ställer sig negativ mot all annan svensk rovdjursjakt

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion som sin egen

Att

Göteborgs SSU-disftrikt skickar denna motion till kongressen 2011

Emma Augustsson, SSU Centrum Förbundsstyrelsens svar på motion 107: Stoppa vargjakten

4950

Förbundsstyrelsen ställer sig starkt negativ till hur vargjakten bedrevs föregående år men är motståndare till att ställa sig negativ till all svensk rovdjursjakt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

4955

Att

bifalla att-sats 1

Att

avslå att-sats 2

Motion 108: Vargjakten och bevarandet av våra svenska rovdjur Vargjakten eller den licens jakt på varg som har bedrivits nu i början av året har varit ett ämne som skapat väldiga debatter mellan varg hatareoch naturvänner och politikerna. Då beslutet i Sveriges riksdag fattades på grunder som man inte riktigt hade kollat upp och använde sig av argument som stöd till beslutet att tillåta jakten inte håller och är anpassade till verkligheten. Sen att en minskning av antalet vargar inte borde ske då

4960

den svenska vargstammen är betydligt mindre än antalet vargar i andra länder och inte riktigt livskraftig än, än om utvecklingen bortsett från de individer som sköts av genom jakten går åt rätt håll.Våra svenska rovdjur är även viktiga för balansen i naturen mellan rovdjur och bytesdjur. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

4965

SSU motsätter sig ytterligare jakt och tar avstånd från den jakt som redan bedrivits.

Att

SSU arbetar för att vargar ska föras in från andra länder för att minska inavel och få in nytt blod i den svenska vargstammen.

Att

SSU Halland arbetar för att de svenska rovdjuren bevara och att populationerna tillåts bli starkare i antal då vi ligger väldigt lågt jämfört med

4970

andra länder. Oscar granqvist, SSU Halmstad Förbundsstyrelsens svar på motion 108: Vargjakten och bevrandet av våra svenska rovdjur

Förbundsstyrelsen är för en reglerad rovdjursstam. Vi delar motionärens uppfattning gällande de sistnämna

4975

att-satserna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå att-sats 1

Att

bifalla att-sats 2-3.

Motion 109: Förbättrad biståndspolitik

4980

Alla människor är lika mycket värda. Denna sanning som socialdemokratin alltid omfattat måste vi även leva efter. Det är idag oerhört sjukt, omänskligt, oetiskt, orättvist, orättfärdigt, ovärdigt, förkastligt, föraktligt och förnedrande att på vilken sida ett visst ritat streck på en karta man föds spelar ofantlig roll för vilket liv man lever. Vi kan aldrig acceptera denna godtyckliga indelning av lika värda individer genom streck på kartor. Alla människor, oavsett, har rätten till ett gott och värdigt liv. Sverige måste ta ett större ansvar, dels genom

4985

ökat bistånd, men också genom att driva frågorna Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU verkar för att öka Sveriges bistånd från 1% av BNI till 2% av BNI

Att

SSU verkar för att Sverige driver på EU att ta större ansvar när det gäller utsatta länder och människor. Detta ökade ansvar ska ta sig uttryck i politiska

4990

reformer och ökat bistånd Förbundsstyrelsens svar på motion 109: Förbättrad biståndspolitik Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och föreslår kongressen att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

4995

bifalla motionen i sin helhet

Motion 110: Förbjud den miljöfarliga plastpåsen! Det är viktigt att vi som svenska medborgare tar vårt ansvar och förbjuder den miljöfarliga plastpåsen. Den kan ses som ett litet problem men sanningen är att i Sverige använder varje år 25 000 ton plastkassar. Tillsammans med omvärlden går det energimässigt åt tolv miljoner fat råolja för att tillförställa vårt behov. Det är nästan 2 miljarder liter råolja som vi skulle kunna använda till något viktigare än plastkassar. Olja

5000

kommer i framtiden, så som det ser ut nu att ta slut. Vilket för det viktigt att vi gör oss mindre beroende av olja och börjar använda oss av mer miljövänliga material. Det är både affärerna där påsarna säljs och vi som handlare av matvaror och liknade som bör ta sitt miljöansvar. Att ersätta den miljöfarliga plastpåsen är ett bra sätt att minska vårt oljeberoende och därmed minska effekten av växthusgaser. I nuläget står plasten för runt 4 procent av all oljeförbrukning i världen,

5005

cirka 40 procent av detta är polyeten. Varje år I Sverige förbrukas cirka 500  000 ton polyeten, av detta är cirka 25  000 ton plastpåsar (matkassar, klädkassar, småplastpåsar mm). Alltså för varje kilo polyeten som förbränns släpps det i snitt ut tre kilo koldioxid. Om olja kunde tas bort från all den polyeten som förbränns i vi i Sverige kunna minska koldioxidutsläppen minska med över 1 miljon ton per år, det vill säga nästan 2 procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser.

5010

Att förbjuda plastpåsar i handeln är ingen ny tanke. Redan i mars 2007 förbjöd staden San Francisco, USA den farliga påsen. Även finns det liknade förbud i Sydafrika, Taiwan, Bangladesh och Frankrike. Här ska vi

som SSU:are inte vara sämre. Vi ska ta ståndpunkt för detta och visa att vi vill göra Sverige miljövänligt, vi vill göra Sverige till ett exempel till omvärlden. För att uppnå ett långsiktigt hållbara samhälle, krävs att vi tar vårt ansvar och beslutar om något som är en

5015

liten fråga men ändå kan göra så mycket för vår omgivning. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Göteborgs SSU-distrikt aktivt jobbar för ett avskaffande av plastpåsen i våra affärer.

Att

5020

Göteborgs SSU-distrikt tar motionen som sin egen och skickar den till SSUkongressen 2011

Vera Lomander, SSU Centrum Förbundsstyrelsens svar på motion 110: Förbjud den miljöfarliga plastpåsen! Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och föreslår kongressen att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen.

5025

Att bifalla motionen i sin helhet Motion 111: Människohandel Människohandel för sexuella ändamål innefattar en transport av människor, ofta unga kvinnor och minderåriga, som säljs över tullar. De utnyttjade, som ofta är omedvetna om vad som väntar dem och som får leva under brutala villkor, kommer i första hand från Östeuropa (från länder såsom Ryssland, Estland,

5030

Rumänien, Bulgarien, Polen men även Albanien). Denna olagliga och tyvärr rejält dolda verksamhet där människor transporteras och säljs är den som ökar snabbast i Europa, vilket är oroväckande. Förklaringen till aktivitetens enorma pågående ökning är att denna sorts marknad är mycket välavlönad eftersom människor kan säljas flera gånger till skillnad från varor och produkter (till exempel möbler och mejerivaror) som endast kan vara fördelaktiga för en viss säljare en gång.

5035

Verksamheten är som kanske underförstått oerhört svår att kartlägga eftersom det är relativt lätt att skaffa ny identitet och transportera sig över tullar. Därför borde samarbetet mellan kompetenta civilorganisationer och olika polismyndigheter och rättsväsen inom EU (bland annat Europol) utökas och förbättras för att underlätta hittandet av saknade barn och vuxna. Vad som också hade underlättat bekämpningen av denna illegala aktivitet är i fall man inom EU kunde ha en del gemensamma lagar och kanske även straff då det gäller

5040

människohandel. Det finns många som inte känner till den här marknaden då den inte upplysts så mycket och just är dold. Om man håller människor informerade med hjälp av reklam, film (t.ex. Lilja 4-ever som väckte stor uppmärksamhet), osv. så minskar risken för att någon som är informerad blir ett offer för människohandel. Därför borde Sverige jobba för att främst de EU- länder, varifrån de flesta unga kvinnor och barn

5045

transporteras vidare för sexuella ändamål, ser till att upplysa människohandeln mer. EU kan till exempel avsätta en liten del av sin budget till detta ändamål. Människohandelsbrott kan också vara svårt att ställa någon till ansvar för eftersom människohandeln har en nära gräns till prostitution. Däremot så skiljer sig straffvärdena för människohandelsbrott och sexköp otroligt mycket. Om det vore förbjudet att köpa sex i hela EU, och inte endast i Sverige, hade det underlättat

5050

bedömningen då man hade sluppit tveksamheten i fall det handlar om människohandel eller i själva verket om prostitution eller koppleri (sexualbrott) i några av fallen. Sverige borde därmed arbeta för att sexköp ska förbjudas i hela EU inom en viss framtid. När det gäller människohandelsbrott så innebär rekvisitet otillbörliga medel att det ofta är mycket svårt att få fram tillräcklig bevisning – dvs. t ex hur en ung tjej blev transporterad till Sverige. Är personen minderårig

5055

krävs inte att någon med otillbörliga medel (t.ex. hot) hjälpt till att rekrytera denna minderårige till prostitution. Om offret däremot är över arton år krävs detta - vilket är en anledning till att bara någon enstaka har fällts för människohandel av kvinnor över arton år. Bekämpningen mot människohandeln och själva bedömningen hade därmed underlättats jättemycket om detta krav på otillbörliga medel också togs bort för de utsatta över arton år (en av fördelarna är att ett människohandelsbrott inte lika lätt kan justeras till

5060

koppleri då). Den som fullt medvetet köper sex av en person som inte är prostituerad eller som uppenbarligen inte säljer sex av egen vilja - utan för att den tvingats genom hot eller våld - ska kunna dömas för våldtäkt och inte endast sexköp. Även om personen i fråga som köper sex inte själv använder hot eller våld så utnyttjar den att den andre har blivit hotad och tvingad till sexköpet vilket är att jämföra med våldtäkt. Den normala påföljden

5065

för sexköp är bara böter men då vi talar om våldtäkt så handlar det om mycket längre fängelsestraff, allt från två till tio år! Med stöd av ovanstående yrkas: Att

polisiärt och rättsligt samarbete inom EU effektiviseras och förstärks (bland annat Europol),

5070

Att

denna illegala marknad upplyses mer genom reklam, film, och annan information, främst i de länder i Östeuropa där flest människor blir offer för människohandel,

5075

Att

Sverige arbetar för att sexköp förbjuds i hela EU i framtiden,

Att

kravet på ”otillbörliga medel” slopas för även vuxna över arton år,

Att

ett sexköp som rör en människa som blivit offer för människohandel bör kunna likställas med brottet våldtäkt,

Att

Göteborgs SSU-distrikt tar denna motion till sin egen,

Göteborgs SSU-distrikt, Lajla Hadzic Förbundsstyrelsens svar på motion 111: Människohandel

5080

Förbundsstyrelsen delar motionärens intentioner i mångt och mycket men vill inte låsa oss vid enskilda åtgärder såsom räknas upp i att-sats 2. Förbundsstyrelsen delar inte uppfattningen att våldtäkt och människohandel bör likställas eftersom det är två olika brott. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:

5085

Att

bifalla att-sats 1, 3 och 4

Att

avslå att-sats 2 och 5.

Motion 112: Bostadspolitiken

Då bostadsbyggandet i Sverige går mot bostadsrätter och allt för lite hyresrätter byggs för att möta efterfrågan är jag inte ensam om att se dagens bostadspolitik som misslyckad. När tillfälle ges måste många åtgärder sättas in.

5090

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Att staten kraftigt måste stimulera byggandet av hyresrätter Att

kommuner i runt om i landet skall åläggas att successivt återta den fulla makten i allmännyttan för att kunna bedriva en effektiv och rättvis bostadspolitik

Att

5095

årsmötet tar motionen som sin egen och för den vidare.

Nick Jindrisek, SSU Uppland Förbundsstyrelsens svar på motion 112: Bostadspolitiken Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen. Att

5100

bifalla motionen

Motion 113: Illegala flyktingars möjligheter att göra brottsanmälningar Idag är det en del av polisens uppgift att plocka in människor som befinner sig illegalt i Sverige. Detta gör dessa människor praktiskt taget rättslösa då de inte vågar anmäla brott i rädsla att bli fängslade. Jag anser att ett i Sverige straffbart brott självklart måste anmälas och utredas oavsett om den som drabbas är svensk eller inte. En människa är aldrig illegal, bara personens vistelse i Sverige kan vara det.

5105

Med stöd av ovanstående yrlas. Att

metoder skall utarbetas så att människor som illegalt befinner sig i Sverige kan anmäla brott och lämna vittnesmål med bibehållen sekretess utan risk för omhändertagande och deportering under brottets utredning

Att

5110

årsmötet tar motionen som sin egen och för den vidare

Nick Jindrisek, SSU Uppland Förbundsstyrelsens svar på motion 113: Illegala flyktingars möjligheter att göra brottsanmälningar Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla motionen.

5115

Motion 114: Transfereringssystem inom biståndet Vi vet att det via officiella och inofficiella kanaler skickas stora summor pengar från Sverige till andra länder. Människor arbetar här men skickar pengar till sina familjer i hemländerna. Detta sker hela tiden och kan ses som den bästa sortens bistånd där små summor skickas och kommer till nytta där de bäst behövs. Tyvärr kan det vara svårt att på säker väg skicka pengar till krisdrabbade och krigshärjade regioner. För att få

5120

kontroll över detta pengaflöde som ändå sker och samtidigt erbjuda en hjälpande hand till människor i svåra situationer anser jag att det som en del av det svenska biståndsarbetet skall ingå ett statligt finansierat banksystem för säkra mikrobetalningar till utlandet. Till länder som saknar de stora bankernas närvaro och med minimala eller inga avgifter. Med stöd av ovanstående yrkas:

5125

Att

erbjudandet av en säker och billig metod att skicka små, månatliga summor pengar till andra länder skall ingå som en del i det svensk biståndsarbetet

Att

årsmötet tar motionen som sin egen och för den vidare.

Nick Jindrisek, SSU Uppland Förbundsstyrelsens svar på motion 114: Transfereringssystem inom biståndet

5130

Förbundsstyrelsen anser att det finns uppbyggda system via föreningar och 90-kontona och att det systemet fungerar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen.

Motion 115: Hjälp dom hjälplösa!

5135

Idag fungerar kronofogden som ett fängelse utan fönster, där straffet alltid är 4 år minst. Fördelen med att sitta i fängelse är att man iaf kan få tak över huvudet. Svårast att få lägenhet om man har prick hos kronofogden är idag hos de kommunala bostadsbolagen, där det borde vara enklast. Även Eon som ägs av staten tar ut en depositionsavgift på ca 2600kr för att få sin el levererad till sin lägenhet om man har en prick hos kronofogden.

5140

Att man ska bli straffad för att man har svårt att betala sina räkningar är oacceptabelt, det är också oacceptabelt att en statlig myndighet vars enda jobb är att kräva in skulder tar ut avgifter. Man hade svårt att betala räkningen innan, hur ska man ha råd efter att kronofogden höjt den totala summan med minst 640kr? En ökad skatt i samhället hade gjort att vi alla hjälpte dom som har det svårast, istället för att låta dom klara sig på egen hand. Statens uppgift ska vara att hjälpa människor!

5145

SSU Klasskamp i Kristianstad anser att Kronofogden i sin nuvarande skepnad spelat ut sin roll, fattiga människor ska inte längre straffas på icke humana sätt även i ett kapitalistiskt samhälle. Med ovanstående yrkas: Att

Kronofogdens verksamhet och inriktning ses över för att på bästa sätt hjälpa

folk.

5150

Att

det blir olagligt att neka någon lägenhet pga prick hos kronofogden.

Att

dom 4 åren man finns kvar i kronofogdens register försvinner.

Att

vinstintresset hos kronofogden stoppas.

Att Att

deras arbete individanpassas för att hjälpa folk med ekonomiska problem. det blir olagligt att bedriva privata inkassoföretag.

5155 Förbundsstyrelsen svar på motion 115: Hjälp dom hjälplösa! Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att Kronofogdens verksamhet skall på bästa sätt hjälpa folk. Vi anser också att myndighetens arbete skall individanpassas för att hjälpa folk. Förbundsstyrelsen delar även uppfattningen att det skall vara olagligt att bedriva privata inkassoföretag.

5160

Förbundsstyrelsen tycker inte att det ska vara olagligt att neka en person lägenhet på grund av anmärkningar hos Kronofogden. Vi anser dock att kommunen har ett socialt ansvar för alla invånare så att alla har en bostad. Vi tycker att betalningsanmärkningar skall synas under en begränsad period. Idag har Kronofogden inte något vinstintresse, vi anser att det skall förbli så.

5165

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

bifalla att-sats 1, 5, 6, Att

avslå 2-3

Att

anse att-sats 4 besvarad

Motion 116: Öppenkällkod sparar pengar och skapar möjligheter!

5170

Program som Open Office låter dig få tillgång till hela Officepaketet men utan kostnad, Linux är även det ett exempel på öppen källkod. Tyvärr är det inte så många som hört talas om dessa program och i skolan lär vi oss att använda Windows, vilket är ägt av ett stort företag som håller stenhårt på sitt patent och som trots sina inkompletta program tar ut en hög kostnad. Öppen källkod och så kallad ”gratis mjukvara” är någonting jag anser bör gå hand i hand med skola och

5175

utbildning och man bör öka förtroendet för mjukvaror som dessa. Att man har datakurser på Linux och inte Windows, att barnen får lära sig med hjälp av Linux. Detta kommer inte bara ge fördjupade datakunskaper utan även en ökad förståelse om att det finns bra program som är gratis och lätta att använda. Då programmen inte kostar något ökar dessutom jämställdheten då alla kan använda dem. Därför anser jag att grundskolan borde vara en större del som lyfter upp detta med utbildade lärare som hjälper eleverna.

5180

Självklart kommer detta vara en kostnadsfråga, när man behöver Linux-utbildad personal så betyder detta att en stor majoritet av lärare behöver utbilda sig i detta ämne, men kostnaden som man förlorar på om man inte gör detta snarast möjligt kommer i längden att kosta mer. Linux-utbildningen kostar en gång för läraren, efter det behöver de inte betala för licenser, för produkter utan dessa produkter är gratis och öppen källkod vilket även tillåter eventuella programmerare göra om hela mjukvaran för att agera och bete sig mer

5185

användarvänligt riktat mot exempelvis ålder.

Med stöd av ovanstående yrkas: Att

SSU kräver en ökad användning av öppen källkod, exempelvis Open Office och Linux, inom skolverksamhet och annan allmänriktad verksamhet

Att

5190

SSU Norrbotten antar motionen och skickar den vidare till SSU-kongressen 2011

Att

SSU Norrbotten skickar vidare denna motion till Socialdemokraternas Distriktskongress

Att

5195

SSU skickar vidare denna motion till Socialdemokraternas kongress

Johan Burström, SSU Älvsbyn Förbundsstyrelsens svar på motion 116: Öppenkällkod sparar pengar och skapar möjligheter! Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

5200

bifalla motionen i sin helhet

Motion 117: Saltet – ett verkningslöst gift Varje år sprider vi i Sverige över 300 000 ton vägsalt på våra vägar, vägsalt hindrar snön på vägarna från att bli is, detta fungerar dock bara mellan 0-9 minusgrader och därför bara under en viss del av vintern. Vägsaltet bidrar till fler olyckor, skador för över 4 miljarder på bilar varje år, förorenar grundvattnet, att vissa växter nästan helt dör ut vid kanten av väga, ökat slitage på våra vägar och kan också hjälpa till att

5205

skapa ännu värre körklimat för trafikanter och mycket mer. Vägsalt innehåller 98 % vanligt koksalt, resterande 2 % är till största del vatten och gips men i salt återfinns också ett ämne som heter kaliumferrocyanid. Cyanider är klassat som miljöfarligt avfall som bör omhändertas på speciella anläggningar, ändå sprider vi i Sverige ut över 80 000 kg cyanid på våra vägar varje år i samband med vägsaltning.

5210

Vägsalt som är den mest använda metoden mot halka i Sverige har inte ens någon funktion om det är kallare än nio minusgrader och därav blir det också verkningslöst större delen av vintern, åtminstone i de nordligare breddgraderna av vårt avlånga land. På ställen där det snöar oftare och i större mängder bidrar det också till att göra vägarna moddiga och svårare att ta sig fram på. Salt hjälper mot halka på sitt sätt men det kan också försämra väglaget avsevärt, tillexempel då vägverket

5215

väljer att salta både före, under och efter snöfall, då bildar saltet och snön tillsammans en modd som leder till slirigare väglag och försämrar körmiljön väldigt allvarligt. Vägsaltets kostnadseffektivitet går också att ifrågasättas då det ökar slitaget på våra vägar. Saltningen av en väg ger asfalten en temperaturchock, temperaturen kan sjunka från 0-6 minusgrader till mellan 21-26 minusgrader, detta bidrar till sprickbildning i vägarna som hade kunnat undvikas om man låtit bli att salta.

5220

Kostnaden av rosten på våra bilar år 1987 var enligt Staffan Hedlund på Korrosionsinstitutet 8,8 miljarder kronor, om man hade slutat använda vägsalt på allmänna vägar hade denna kostnad kunnat halveras. Vägsalt är ett väldigt effektivt sätt att bekämpa halka vid låga temperaturer men det är samtidigt väldigt dåligt för miljön, det lockar upp fler djur på vägarna som i sin tur leder till olyckor och i vissa fall kan det till och med leda till en försämring av väglaget.

5225

Det finns en massa bättre alternativ för vägsalt, till exempel uppvärmd sand eller krossad kalk. Den lösning jag tror är bäst för att slippa både trafikolyckor och vägsalt är att ha hastighetsbegränsningar som anpassas efter väglaget och att se till att dessa efterlevs, till exempel med fartkameror och tätare hastighetskontroller vid vägar man vet att väglaget ofta är dåligt. Jag tror att vi hade klarat oss mycket bra utan vägsalt och att det finns bättre sätt att bekämpa halka än att

5230

sprida gift som bara fungerar fungerar mellan 0–9 minusgrader, i Norge klarar man sig utan vägsalt, bilister får helt enkelt bättre anpassa sig till väglaget och köra efter angiven hastighet, så kan man minska olyckor, slitage på vägarna, slitage på bilarna och förstörelsen av miljön. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

5235

Trafikverket kraftigt minskar användandet av vägsalt.

Att

Att trafikverket avsätter mer pengar till utvecklingen av alternativ till vägsalt.

Att

SSU Norrbotten antar motionen och verkar i dess anda och driver förslaget på SSUs nationella kongress i Stockholm i år

Robert Bergqvist, SSU Kalix Förbundsstyrelsens svar på motion 117: Saltet – ett verkningslöst gift

5240

Förbundsstyrelsen anser att Trafikverket gör den bästa bedömningen ur säkerhetssynpunkt vilken metod som skall användas och föreslår kongressen att avslå motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att

avslå motionen

Motion 118: Skrota kärnvapnen! Inrätta en internationell konvention som förbjuder dessa nukleära

5245

helvetesladdningar. För drygt 65 år sedan, i andra världskrigets slutskede, utfärdade USA:s dåvarande president Harry S. Truman en order om kärnvapenangrepp mot Japan. Innebörden av Trumans beslut var en kollektiv dödsdom för befolkningen i två städer. Den första atombomben fälldes över den japanska staden Hiroshima klockan 8.15 den 6 augusti 1945. Mer än 100 000 människoliv släcktes omedelbart, och de radioaktiva partiklar som

5250

spreds har skördat tiotusentals liv i flera generationer sedan dess. Två dagar efter katastrofen i Hiroshima detonerade den andra amerikanska kärnvapenladdningen över Nagasaki och orsakade ytterligare 70 000 människors död och lade staden i ruiner. Vi måste påminna oss om dessa tragedier. De kan, så länge kärnvapnen existerar, återupprepas. Sedan andra världskrigets slutskede har kärnvapnen utgjort ett växande hot mot mänskligheten. Ett hot som

5255

befästs av årtionden av kapprustning under kalla kriget, och som eskalerat även efter terrorbalansens tid. Fler stater har skaffat sig kärnvapen sedan dess och ytterligare stater gör ansatser till att förse sig med sådana. De ursprungliga kärnvapenstaterna – USA, Sovjetunionen (i dag Ryssland), Frankrike, Storbritannien och Kina – har på senare tid fått sällskap av nya: Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea. Att militärmakter besitter vapen som kan användas för massiva påtryckningar, i form av hot om total förintelse, utgör ett kraftfullt

5260

hinder för att vi i framtiden ska kunna bygga en fredlig global samverkan. Ingen kan vinna ett kärnvapenkrig. Det enda resultatet av ett sådant vore ömsesidig utplåning. 1970 trädde ickespridnings-avtalet (NPT) i kraft. Avtalet ålägger kärnvapenstaterna att nedrusta sina kärnvapen, förbjuder icke-kärnvapenstaterna att skaffa kärnvapen, men tillåter alla stater att använda kärnkraft i fredligt syfte. Men sedan dess har det alltså tillkommit ytterligare fyra kärnvapenstater. I dag

5265

finns dessutom mer än 22 000 kärnvapen med en sammanlagd kapacitet att förinta allt liv på jorden flera gånger om. En stor del av dessa står i ständig beredskap och kan avfyras inom loppet av minuter. Således finns alltid risken för oöverlagda eller oavsiktliga angrepp. Det är därför uppenbart att den förevarande nedrustningsregimen i form av icke-spridningsavtalet är otillräcklig. Det krävs ytterligare ansträngningar för att stärka icke-spridningsavtalet och för att leda arbetet mot en kärnvapenfri värld framåt.

5270

Sverige har tidigare legat i framkant i kampen för fred och nedrustning. Inte minst med framträdande socialdemokrater i spetsen som Hjalmar Branting, Alva Myrdal, Inga Thorsson, Olof Palme och Anna Lindh. 2003 tillsatte den svenska regeringen på Anna Lindhs initiativ den så kallade Blixkommissionen med Hans Blix som ordförande. Syftet var att få fram strategier för icke-spridning och nedrustning. Blixkommissionen presenterade sin rapport 2006, vari 60 rekommendationer till världssamfundet framfördes. Av dessa

5275

handlade 30 om kärnvapen. Kommissionen rekommenderar bland annat ett förbud mot att placera ut kärnvapen annat än på eget territorium, ett på sikt totalt förbud mot kärnvapen och krav på USA att ratificera provstoppsavtalet och upphöra med sina provsprängningar av nukleära vapenladdningar. Blixkommissionen förordar också ett svenskt värdskap för ett stående sekretariat för icke-spridningsavtalet (NPT), för att övervaka och pådriva icke-spridnings – och nedrustnings – processen.

5280

Sverige bör, med Socialdemokraterna i spetsen, visa vägen mot en kärnvapenfri värld genom att aktivt arbeta för förverkligandet av Blixkommissionens förslag. I EU har vi också en viktig politisk plattform för att driva nedrustnings- och fredsfrågor. Genom samordnade påtryckningar tillsammans med andra ickekärnvapenstater bör vi verka för att EU:s två kärnvapenmakter Storbritannien och Frankrike avvecklar sina kärnvapenarsenaler helt. Då kan hela Europa bli en kärnvapenfri zon och EU ett exempel för resten av

5285

världen. För ett framgångsrikt arbete mot en kärnvapenfri värld så är det också nödvändigt att vi tar upp kampen för instiftandet av en internationell konvention som förbjuder kärnvapen. Trots att kärnvapnen är de i särklass mest farliga vapnen som finns är de ännu inte förbjudna. Internationella konventioner förbjuder redan bland annat personminor, klustervapen och senapsgas. Sedan personminor förbjöds har handeln med och

5290

användandet av dem praktiskt taget upphört. Konventioner mot kemiska och biologiska stridsmedel har också visat sig effektiva i arbetet mot att avveckla dem helt. Därför är en konvention som förbjuder

kärnvapen en viktig åtgärd för att nå en värld fri från ett överhängande massförstörelsehot Jämte de oroväckande klimatförändringarna och de stora socioekonomiska orättvisorna i världen är kärnvapnen ett av de största hoten mot vår tillvaro på jorden. Men det finns all anledning att känna tillförsikt.

5295

Framtiden kan med ens verka ljusare när man inser att dessa hot mot vår gemensamma säkerhet är påverkbara. Vad som krävs är politisk vilja och folklig mobilisering. Förhandlingarna inom ramen för icke-spridningsavtalet (NPT) har många gånger gått i stå, delvis beroende på USA:s motsträvighet. Men med maktskiftet i USA där president Obamas uttalade vision är en på sikt kärnvapenfri värld, och med det faktum att fler och fler stater höjer rösten för utfasning av kärnvapen så är

5300

förhandlingsläget mer hoppfullt än på länge. Lyckas vi få bort kärnvapnen så har vi tagit oss en bra bit på vägen mot en värld där alla människor kan leva ett tryggt liv i frihet. Avvecklingen av kärnvapen skulle dessutom frigöra enorma resurser som i dag går till underhåll, utveckling och anskaffning av kärnvapen och som istället skulle kunna användas för exempelvis fattigdomsbekämpning. Därför måste vi nu höja nedrustningstakten så att vi kan uppnå en kärnvapenfri värld

5305

inom vår livstid. Det är inte bara nödvändigt och brådskande utan också högst möjligt. Med stöd av ovanstående yrkas: Att

Socialdemokraterna arbetar för att alla kärnvapenmakter åtar sig att inte placera ut någon form av kärnvapen på utländskt territorium, i enlighet med Blixkommissionens förslag nr4

5310

Att

Socialdemokraterna verkar för ett svenskt värdskap för ett ständigt stående sekretariat för ickespridningsavtalet (NPT), i enlighet med Blixkommissionens förslag nr 22.

Att Att

5315

Socialdemokraterna driver att hela Europa ska vara en kärnvapenfri zon. Socialdemokraterna verkar för instiftandet av en internationell konvention som förbjuder kärnvapen.

Att

Socialdemokraterna bedriver en aktiv opinionsbildning och ett aktivt bildningsarbete i kärnvapenfrågan.

Att

SSU Norrbotten antar motionen i sin helhet, verkar i dess anda, sprider den till Norrbottens Socialdemokratiska Partidistrikt och skickar den vidare till

5320

socialdemokraternas partikongress 2013.

Robin Enander och Emmeli Nybom, SSU-Norrbotten Förbundsstyrelsens svar på motion 118: Skrota kärnvapnen! Inrätta en internationell konvention som förbjuder dessa nukleära helvetesladdningar.

5325

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning.

Fรถrbundsstyrelsen fรถreslรฅr kongressen: Att

5330

bifalla motionen i sin helhet