välfärd
SSU:s 36:e förbundskongress. Stockholm 2-5 augusti 2011.
s e r g n
C1 Välfärden frigör människan Den socialdemokratiska välfärdsmodellen är ett av vår rörelses starkaste vapen verktyg i vår strävan att ge människan frihet och makt över det egna livet. Frihet kräver att alla människor har ekonomiska och sociala möjlighet förutsättningar att hävda sina medborgerliga rättigheter. Människans frihet
5
stärks av vår kollektiva välfärdsmodell som garanterar alla medborgare social och ekonomisk trygghet i livets alla skeenden. Välfärden omfördelar samhällets resurser och utjämnar klyftor. Den generella välfärdspolitiken är inte ett mål i sig utan är endast ett medel i vår strävan att skapa ett samhälle där makt och resurser fördelas jämlikt. Genom att undandra viktiga samhällsfunktioner från marknaden och gemensamt driva och styra dessa demokratiskt ökar människors inflytande över
10
sina egna liv. Det är genom det kollektiva ansvarstagandet vi gemensamt garanterar ett samhälle där vi tillsammans frigör varandra. Den skattefinansierade generella välfärden är grunden för den socialdemokratiska fördelningspolitiken. Den bärande tanken i vår välfärdsmodell är att vi alla bidrar till välfärden efter förmåga och vi alla tillåts ta del efter våra behov. Genom att välfärden omfattar alla får även de med
15
goda inkomster ett egenintresse av att försvara hög kvalité i den offentliga sektorns verksamheter. SSU ser att borgerlighetens marknadstänkande inom välfärdsområdet hotar människors frihet, snarare än bejakar den. Vi är djupt oroade över att det gemensamma ansvaret för och inflytandet över välfärden urholkas och att en allt större del av ansvaret skjuts över på individen. Vi ser att detta på allvar hotar vår kamp för alla människors rätt och vilja till frihet.
20 C2 Välfärdens organisering och finansiering De senaste decennierna har medfört stora förändringar för den svenska välfärdsmodellen. Välfärdens organisering och synen på den offentliga sektorn har påverkats av en politisk offensiv från borgerligheten som sammanföll med en mer folklig kritik av den offentliga sektorn som alltför stelbent
25
och byråkratisk. Resultatet har blivit vidsträckta privatiseringar och att välfärden kommit att betraktas som ett problem i sig, det vill säga som en utgift vi inte har råd med, istället för som lösningen på samhällsproblemproblem. Det privatekonomiska utrymmet har fått öka på bekostnad av det gemensamma. Detta leder till svårigheter att finansiera de insatser som behövs i ett socialdemokratiskt samhällsbygge. Välfärden ska finansieras gemensamt genom progressiva skatter, och kräver ökade
30
resurser för att kunna bibehålla och utveckla tjänster med hög kvalitet. Den ekonomiska krisen under 1990-talet drabbade välfärden hårt. Många jobb försvann från den offentliga sektorn under krisen och dessa har aldrig återskapats. Istället har såväl anställda som brukare fått vänja sig vid att hela tiden befinna sig på gränsen till vad man klarar av. Samtidigt har
alltfler av våra livsnödvändiga verksamheter säljs ut till privata bolag och våra skattepengar
35
omvandlas till vinst i aktieägarnas fickor. Detta drabbar kvinnor allra hårdast, då kvinnor både som anställda och brukare är mest beroende av en fungerande välfärd. SSU menar att behoven av full sysselsättning måste kopplas ihop med behoven av mer personal i välfärden. När politiska områden som skola, vård, omsorg och socialförsäkringar görs till privata angelägenheter minskar försvinner människors tilltro till politiken och framförallt till socialdemokratin. Medborgarna
40
förvandlas till kunder konsumenter. Resultatet blir inte större frihet för den enskilde utan för starka ekonomiska intressen. I retoriken handlar valfrihetsdebatten om medborgarnas rätt att välja, men i praktiken innebär förändringarna på välfärdsområdet snarare valfrihet för företag producenterna att etablera sig och konkurrera. Strategiska och principiella beslut flyttas från de folkvalda och hamnar i händerna på bolagsstyrelser som inte svarar inför medborgarna och som ofta består av människor med
45
mycket stora sociala likheter, det vill säga vita och välbärgade män i medelåldern. Den ökade andelen privat driven välfärd har inte medfört kvalitetshöjningar eller produktivitetsutveckling. Det som var tänkt att borga för alternativa metoder och modeller har istället lett till oligopoliserade marknader där ett fåtal koncerner dominerar. Dessa använder ofta traditionella arbetssätt och erbjuder inte större inflytande varken för personal eller för brukare. Vinster utvinns genom att man drar ner på personal,
50
undviker brukare med stora behov eller överkompenseras ekonomiskt. Vi anser därför att verksamheter som sålts ut till privata aktörer åter ska komma att ägas och styras av det gemensamma. Ett konkret sätt att höja kvaliteten i välfärden vore ett utökat inflytande för både brukare och personal. För brukare kan det handla om större möjligheter att välja vad man vill ha hjälp med från det
55
gemensamma, vilken inriktning man vill ha på sina barns förskola, eller att välja om man vill gå till vårdcentralen där man bor eller den närmast jobbet, eller vilka sysslor man vill att hemtjänsten ska utföra. Målet måste vara att människor som brukare i välfärden är välinformerade och inkluderas i beslut som rör deras egna liv. Välinformerade brukare som inkluderas i besluten når i genomsnitt bättre behandlingsresultat. Snarare än att välja mellan olika utförare handlar
60
brukarinflytande för oss om att vara med och påverka innehållet. Socialdemokratin har alltid strävat efter att de som arbetar ska ha makt över sin arbetssituation och möjlighet att utvecklas i arbetet. Rätten att vara med och utforma verksamheten, rätten till vidareutbildning, rätten till heltid och att få vara med och påverka arbetstidens förläggning borde vara självklarheter. Reformer för arbetsplatsdemokrati inom offentlig sektor har stor potential att höja
65
kvaliteten, öka tillgängligheten och sänka kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Den gemensamma sektorn borde vara ett föredöme, ett verkligt alternativ till marknadslogiken och ett exempel på hur det jämlika samhället skulle kunna organiseras.
Välfärden måste åter bli en del av ett socialdemokratiskt samhällsprojekt, och får aldrig ses som en belastning eller en utgift vi inte har råd med. Hoten mot välfärden kommer i första hand från minskade
70
skatteintäkter, stela budgetregler, hög arbetslöshet och utförsäljningen av det gemensamma. Detta möter vi med mer resurser, fler anställda och mer makt åt brukare och personal. SSU vill att kommunerna använder en ny ekonomisk modell, så kallade sociala investeringar, för att under flera budgetår kunna bygga upp verksamheter som exempelvis stärker barns och ungas uppväxtvillkor. På så sätt kan vi gynna kommunernas förutsättningar att anställa fler i välfärden.
75
När apoteksmonopolet avskaffades så lovades det sänkta priser, bättre tillgänglighet och ökad service. Det har blivit tvärtom. SSU vill se att det offentliga åter får ansvaret för att tillgången på läkemedel både blir säker och att tillgången och utbudet garanteras i hela landet.
80
Välfärden ska ägas och drivas gemensamt och aldrig i vinstsyfte
Välfärden ska aldrig drivas i vinstsyfte
Välfärdens kostnad som andel av BNP måste öka o
50 000 nya heltidsanställningar med kollektivavtalsenlig lön för att möta behoven i välfärden
o
Brukarinflytandet i välfärden ska öka, och handla mer om innehåll snarare än val av utförare
85
Alla som arbetar i välfärden ska få ett ökat medinflytande på sina arbetsplatser
Alla som arbetar i offentlig sektor ska ha rätt till friskvård på arbetstid
Apoteksmonopolet ska återinföras o
SSU är för en modell där kommunerna använder sociala investeringar för att stärka välfärden
90
C3 Hälso- och Ssjukvård Att utgå från att värna människovärdet är centralt i SSU:s syn på hälso- och sjukvården. Dess syfte ska vara att rädda liv, värna människors livskvalité och tillgodose deras behov av vård. Idag läggs allt större fokus på starka gruppers efterfrågan av hälso- och sjukvårdsinsatser och ett allt mindre på sjuka människors behov. Alla medborgare har rätt till hälso- och sjukvård av världsklass, denna ska
95
finansieras gemensamt via skatter. Ingen ska vara beroende av privata sjukförsäkringar eller tvingas betala höga vårdavgifter för att ha rätt till vård. Vården måste vara lyhörd för den enskildes behov, det är alltid människan och hennes behov som ska stå i centrum. SSU motsätter sig borgerlighetens tvingande etableringslagstiftning som fokuserar på vårdbolags frihet att göra vinster inom det skattefinansierade sjukvårdssystemet istället för att bejaka
100
människors rätt att påverka. För SSU kan valfrihet inte inskränkas till bolags valmöjligheter att etablera sig inom välfärdssektorn. Valfrihet handlar för oss om att ge människor makt över det egna
livet. Vi ser att den borgerliga versionen av vårdval leder till en ineffektiv resursanvändning där vården koncentreras till tätbefolkade, friska och välbärgade områden där människor i störst behov av vård får svårare att hävda sina behov. Detta är en utveckling som förstärker de ojämlikheter i hälsa
105
som redan råder i vårt land. Mot en borgerlig vårdvalsmodell och fri etableringsrätt ställer vi människors frihet att utifrån jämlika förutsättningar kunna påverka vården genom politiska beslut och som anställda och brukare. Sverige är ett klassamhälle med patriarkala, heteronormativa och rasistiska maktstrukturer. Detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Det borgerliga vårdvalet har lett till att ojämlika strukturer
110
mellan fattiga och rika områden stärkts. Det efterfrågedrivna sjukvårdssystem som borgerligheten byggt upp gör det lönsamt att tillgodose välbärgade och friska människors efterfrågan på vård istället för att bejaka sjuka människors behov. Vita män är norm i det svenska samhället, även inom sjukvårdssektorn. Resursstarka grupper har lättare att hävda sina behov av vård. Forskning och medicinska behandlingsmetoder är mer inriktade på mäns behov av vård än kvinnors. Detta anser SSU
115
120
är oacceptabelt. Målet med hela välfärdssamhället är att bryta ojämlikheter, inte att bevara dem.
Stopplagen ska återinföras
Tandvård ska inkluderas i den övriga vården
Sjuk- och tandvård ska vara avgiftsfri upp till 25 års ålder och på sikt göras avgiftsfri för alla
Papperslösa ska ha rätt till vård
Ingen ska på godtyckliga grunder nekas möjligheten att bli blodgivare
C4 Socialförsäkringar SSU kan aldrig acceptera att arbetslöshet eller sjukdom betraktas som ett problem enbart för den enskilde. Om man förlorar arbetet, skadar sig och tillfälligt försvinner från arbetsmarknaden eller
125
förlorar försörjningen av andra skäl ska man vara kollektivt försäkrad och ersättning ska utgå enligt inkomstbortfallsprincipen. Ersättningsnivåerna ska vara så generösa att stödet för de obligatoriska försäkringarna blir starkt och brett. Om nivåerna är för låga riskerar vi att få ett urholkat trygghetssystem. Taket i socialförsäkringarna måste därför höjas.
130
När människor står inför stora omställningar i livet måste samhällets stödfunktioner finnas till hands. Det viktigt att människor känner sig trygga i strukturomvandlingar. Människor blir inte mindre sjuka för att de får det svårare ekonomiskt. Tvärtom ökar risken för att människor går till jobbet sjuka när man borde vara hemma och därmed riskerar att förlänga sjukdomsperioden och smitta andra.
135
Ett barn som har två föräldrar har rätt till båda dessa, och har rätt att förvänta sig att dessa ska ta sitt ansvar i lika stor utsträckning. Idag är verkligheten en annan i heterosexuella familjeförhållanden, då kvinnor ofta tar huvudansvaret för barnen, men också för det obetalda arbetet i hemmet. Den ojämna arbetsdelningen i hemmet ger män högre livskvalitet mätt i personlig service och fritid, men får negativa effekter för jämlikheten även utanför hemmet. Kvinnor har lägre lön och sämre
140
anställningar på grund av att arbetsmarknaden ser dem som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället. SSU kräver att föräldraförsäkringen individualiseras och att vårdnadsbidraget avskaffas.
Socialdemokratin får aldrig bli systemförsvarare. Ibland krockar olika system och människor hamnar i
145
kläm. Ett exempel är när tröskeleffekter uppstår som minskar människors möjlighet att förbättra sin ekonomiska situation. Socialförsäkringssystem måste anpassas så att de fungerar tillsammans. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bör slås ihop till en myndighet för att samordna insatser för dem som står utanför arbetsmarknaden.
150
Människor som är beroende av försörjningsstöd har idag så snäva ekonomiska ramar att det försämrar både möjligheten till att leva ett värdigt liv och möjligheten att få en egen försörjning. SSU anser att tillgång till dator och internetuppkoppling ska ingå i riksnormen för försörjningsstöd. Vi anser även att den generella nivån för försörjningsstödet bör höjas samt att barns inkomster ska undantas vid bedömning av familjers behov av försörjningsstöd.
155 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bör slås ihop Taket i socialförsäkringssystemen ska höjas Ersättningsnivåerna ska ligga på 90 % av inkomsten. Dator och internetuppkoppling ska ingå i riksnormen för försörjningsstöd
160
Barns inkomster ska undantas när beslut om ekonomiskt stöd fattas. Föräldraförsäkringen ska individualiseras Vårdnadsbidraget ska avskaffas
C5 Bostad åt alla
165
Alla har rätt till ett bra boende. Det är ett politiskt misslyckande att bostadsbristen är utbredd och segregationen tillåts rota sig. Bostaden måste ingå i välfärdsbegreppet och det måste anses vara ett gemensamt problem för samhället att vissa står utan ett bra boende. När allt fler trängs på bostadsmarknaden och allt färre bostäder byggs har bostadsbristen blivit en av den unga generationens allvarligaste problem. Sverige behöver en ny bostadspolitik som syftar till att garantera alla ett bra
170
boende. En aktiv bostadspolitik är en förutsättning för att få en rörlig arbetsmarknad. En god tillgång
på bostäder främjar sysselsättningen, då det blir lättare att flytta dit arbetstillfällen finns.
Idag tvingas många in i otrygga boendeformer i andra-, tredje- eller svartkontrakt. Bostadsbristen leder till att bostadssökande får en svag ställning gentemot bostadsbolagen, som på godtyckliga grunder
175
väljer bort bostadssökande. För att lösa problemen krävs ett mer ambitiöst bostadsbyggande än dagens, speciellt i de områden där efterfrågetrycket är högt. Bostadssituationen i de städer där brist råder ska i första hand lösas genom ett ökat byggande. Tillgång till billiga hyresrätter är en förutsättning för att unga ska kunna flytta hemifrån. SSU motsätter sig systematiska utförsäljningar av allmännyttiga hyresrätter. SSU Vi vill införa statliga investeringsstöd och räntebidrag för att
180
stimulera bostadsbyggandet i allmänhet och byggandet av hyresrätter i synnerhet.
Sveriges kommuner måste ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Samhällsplaneringen måste också vara offensiv, kommuner måste utnyttja sitt planmonopol för att bryta bostadssegregationen. Istället för separata villa-, bostadsrätts- och hyresrättsområden bör alla dessa boendeformer blandas.
185
Bygglov ska kunna villkoras med upplåtelseform för att skapa och bibehålla en bostadsblandning i olika bostadsområden. Syftet är att alla stadsdelar får en befolkningssammansättning som speglar befolkningen. Samtliga upplåtelseformer ska behandlas neutralt i beskattningshänseende.
Ett viktigt verktyg för att garantera alla en bra bostad är en aktiv och fungerande allmännytta. Genom
190
allmännyttan kan kommuner garantera att hyresrätter byggs och bevaras och att det finns bostäder som möter allas behov. Allmännyttan ska vara normgivande för hyressättningen och bruksvärdesprincipen ska tillämpas. Där det idag saknas ett allmännyttigt bostadsföretag ska detta upprättas på nytt.
195
SSU ser förtätning av storstäderna som ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt att skapa fler bostäder i attraktiva områden. Det ger förutsättningar att skapa relativt billiga bostäder eftersom det inte kräver någon omfattande utbyggnad av kollektivtrafiknätet eller vägar. SSU vill se en ny egnahemsrörelse som syftar till att ge unga möjligheter att bygga hus i stadsnära områden. Samtidigt ser vi att infrastruktursatsningar bidrar till att minska bostadsbristen i storstäderna för att
200
underlätta arbetspendling längre sträckor.
Ytterligare krafttag måste tas för att de som står helt utanför bostadsmarknaden ska få en bostad. Kommuner ska garantera alla medborgare tak över huvudet. Hemlösheten bekämpas både genom en offensiv bostadspolitik och genom riktade sociala insatser. Det är oacceptabelt
205
att kommuner frånsäger sig ansvaret för sina egna medborgare och att detta skjuts över på frivilligorganisationer. För att garantera trygga uppväxtvillkor för alla barn ska det vara förbjudet att vräka barnfamiljer.
Ny teknik gör ett mer miljövänligt bostadsbyggande möjligt. Alla hus som byggs efter 2015 ska vara
210
lågenergihus. Samtidigt måste stora delar av Sveriges befintliga bostadsbestånd klimatanpassas. Inte minst när det gäller miljonprogramsområdena, som behöver rustas upp både av miljöskäl och för att höja boendestandarden. Alla kommuner ska ha ett allmännyttigt bostadsbolag
215
Alla hus som byggs efter 2015 ska vara lågenergihus Bygglov ska kunna villkoras för att garantera en blandning av upplåtelseformer Alla bostadsområden ska bestå av blandade upplåtelseformer SSU vill införa statliga investeringsstöd och räntebidrag för att stimulera bostadsbyggandet Bostadsbyggandet måste motsvara de behov som finns av nya bostäder, framförallt behöver
220
byggandet av hyresrätter öka Allmännyttan ska bibehållas och utvecklas istället för att säljas ut Miljonprogramsområdena ska upprustas Bruksvärdesprincipen ska tillämpas vid hyressättning SSU motsätter sig systematiska utförsäljningar av allmännyttiga hyresrätter