Motionutlåtande by SSU

A Ekonomisk politik 5

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna A1 – A9 Arbete åt alla och kampen för ett hållbart samhälle – såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt – är grunden för SSU:s syn på den ekonomiska politiken. Denna syn utvecklas på mer principiell nivå i SSU:s principprogram. Förbundsstyrelsen menar att det är där denna beskrivning bör finnas, snarare än att anta delar av den i mer begränsade motionsförslag. Även frågan om ägande, av produktionsmedel och andra delar av ekonomin, är aktuella i olika motioner. Förbundsstyrelsen menar att socialdemokratins klassiska linje, där fokus ligger på demokratins makt över marknaden genom regleringar och lagstiftning, bör vara huvudlinjen även fortsättningsvis. Annorlunda uttryck ska vi som huvudregel socialisera ägandets funktioner genom att beskatta det och beskära delar av makten över det genom lagstiftning om exempelvis arbetsrätt och miljökrav, snarare än genom faktiskt ägande av produktionsmedlen. Med det sagt så ska sådana bedömningar, utifrån den argumentation förbundsstyrelsen för i principprogrammet, göras sektor för sektor och ägandeformen anpassas efter vad som bäst uppfyller de samhälleliga mål som genom demokratiska beslut sätts. Förbundsstyrelsens bedömning är dock att finanssektorn snarare är i behov av ytterligare statlig reglering än ytterligare statligt ägande, och att modeller i stil med löntagarfonder inte är att föredra som samhällsförändrande instrument. Ett starkt näringsliv bidrar med jobb och skatteintäkter som i sin tur finansierar välfärd och minskar arbetslöshet. Det är emellertid avgörande att vi ständigt ser över hur näringslivet organiseras, så att näringslivet fortsätter bidra till det gemensamma och samhället i stort. Regleringar av delar av näringslivet kan dock behöva ses över och ökas. En sådan del är just finanssektorn. Exempelvis finns stora orättvisor och rent utnyttjande i delar av dagens SMS-‐ lånemarknad. Förbundsstyrelsen vill se en snabb och tydlig förändring av dagens verklighet, men är tveksam till att genom lag låsa en exakt räntesats. Vad är det som säger att just denna räntesats är den rätta? Hela sektorn ska ses över i syfte att åstadkomma rättvisa villkor och om möjligt öka dess bidrag till samhällsekonomin samt att få fler i arbete. Arbete är grunden för att skapa det värde samhället producerar. I dagens ekonomiska system ger arbete möjlighet för människor att försörja sig själva. Full sysselsättning är viktigt av den anledningen men också för att stärka och organisera arbetarrörelsen. Full sysselsättning bör därför utöver omfördelning och hållbarhet vara grunden för olika delar i den ekonomiska politiken. Detta förutsätter att den också inriktas på att finansiera och utveckla en stor välfärdssektor. En central del av ekonomin är skattepolitiken, som berörs i flera motioner. Förbundsstyrelsen ser positivt på att göra en större skattereform där systemets alla delar ses över. Dagens skattesystem är på många sätt ett lapptäcke där reformer, avdrag och undantag skapat en svåröverskådlig massa som inte nödvändigtvis gynnar vare sig arbete, hållbarhet eller välfärdens finansiering. Det är en viktig utgångspunkt och slutsats när systemet ska ses över. I avvaktan på en sådan översyn vill dock inte förbundsstyrelsen låsa SSU vid för detaljerade förslag om enskilda skatter. Motionsutlåtande 2 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

Skatter är viktiga också ur ett internationellt perspektiv. Förbundsstyrelsen ser positivt på att skattepolitiken i vissa delar samordnas internationellt och inom EU. Det är emellertid viktigt att understryka att detta ska ske genom just samordning och minimiskatter och inte genom gemensamma beslut om skattesatser. Insamlandet av skatter sker nationellt och enskilda länder ska alltid kunna ha en högre ambition för gemensam välfärd och politik, som kräver högre skatter för att finansieras, än ett inom EU överenskommet genomsnitt. EU ska alltså ha möjligheten att kunna sätta ett golv, men aldrig ett tak. Den typen av lösningar, samordning och minimiregler är också att föredrar framför hårda ensidiga valutaregleringar från ett enskilt land – även om det landet är Sverige. Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motioner besvarade: A9:1. A9:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att på sikt avskaffa kapitalismen som ekonomiska system Att bifalla följande motioner: A1:2-‐3, A1:5, A1:6, A1:9. A1:2 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna driver att EU inför en transnationell skatt inom den finansiella sektorn A1:3 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna utvärderar och utreder införandet av en förnyad förmögenhetsskatt. A1:5 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna utreder värnskattens nödvändighet A1:6 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna arbetar för en höjd koldioxidskatt, där flygbränsle är inräknat A1:9 (SSU Göteborg) Att Socialdemokraterna och SSU påbörjar förhandlingar med samtliga demokratiska partier i riksdagen för en ny skatteproposition Att avslå följande motioner: A1:1, A1:4, A1:7-‐8, A2:1, A3:1, A4:1, A5:1, A6:1, A7:1, A8:1 A1:1 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna driver att EU fastställer en gemensam nivå på bolagsskatten A1:4 (SSU Göteborg) Att SSU och socialdemokraterna arbetar för att den nuvarande fastighetskatten ersätts med en enhetlig fastighetskatt med på 1 procent av den realistiska värderingen på fastigheten A1:7 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna arbetar för en reducering av momsen på miljöklassade produkter A1:8 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna arbetar för att inkomstskatten blir enhetlig vid reducering A2:1 (SSU Göteborg) Att SSU/SAP verkar för att det ska införas enfastighetsskatt på 0,25% av fastighetens taxeringsvärde och år, men högst 1 %av hushållets inkomst, i hela EU för att finansiera en europeisk socialinvesteringsfond. A3:1 (SSU Göteborg) Att införa en fastighetsskatt på fastigheter med ett taxeringsvärde som är högre än 6 miljoner A4:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att återinföra valutareglering A5:1 (SSU Skåne) Att ta beslut för en expropriering av det svenska bankväsendet. A6:1 (SSU Sörmland) Att Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund tar motionen, angående drivandet av en facklig kollektiv kapitalbindning, som sin egen och skickar den Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

100

105

vidare till partikongressen. A7:1 (SSU Bohuslän) Att SSU skall verka för ett införande av löntagarfonder syftande till majoritetsägande i näringslivet. Varje privat företag måste bidra till dessa fonder med en andel av sin vinst. Detta kapital skall användas till uppköp av det berörda företagets aktier. Fonderna skall var kollektiva utan individuell andel, de skall förvaltas av fackföreningarna och skall inte kunna nyttjas som handelsvara av den enskilde löntagaren. A8:1 (SSU Västmanland) Att ett tillägg görs i konsumentkreditlagen för att begränsa den effektiva räntan till högst 40 procent + vid var tid gällande referensränta.

Motioner 110

115

120

125

130

135

140

145

A1 Dags för en skattereform Den franska statsmannen från 1600-‐talet Jean-‐Baptiste Colbert beskrev skattepolitiken enligt följande: ” beskattningens konst är att plocka gåsen på så sätt att man får flesta möjliga fjädrar med minsta möjliga kacklande ”. Att helt enkelt få ut det nödvändiga, för att skapa det bästa av samhällen . I praktiken förutsätter detta breda skattebaser och en effektiv skatteplanering . Vi får heller inte glömma rättviseperspektivet och den likformighetsprincip som det svenska skattsystemet vilar på. Likformighet och neutralitetsprincipen för mer utav rättvisa och effektivitet. Dessa två principer var fundamenten i 1991 års skattereform (prop. 1989/90:110 och 1991/92:54 ) . En reform som arbetades fram av samtliga riksdagspartier. Reformen expanderade skattebasen och ökade statens intäkter med cirka 100 miljarder kronor varje år. Mycket har dock hänt sedan 1991 däribland en ökad ekonomisk integrering och en större tjänstesektor. Regeringar har även valt att frångå en hel del skatteprinciper. Det gäller främst synen på moms, jobbskatteavdrag och fastighetsskatter. Avvikelserna och det nya samhällsekonomiska landskapet kräver att en ny skattereform utarbetas. Denna motion kommer bland annat att beröra finansiella skatter, förmögenhetsskatter, moms och inkomstskatter. Dessa förslag (se referenslista) skall förhoppningsvis leda till att staten ökar reformutrymmet. För att på den långa sikten finansiera moderniseringsprojekt som tillexempel höghastighetståg, miljonprogram, energieffektivisering och kunskapslyft på arbetsmarknaden. Bolag och andra finansiella skatter Vad det gäller bolagskatten (den skatt aktiebolag betalar på vinsten) sker det nu en kapplöpning kring vem som kan sänka bolagsskatten mest, i syfte att locka attraktiva bolag . Detta måste få ett slut. En gemensam överenskommen bolagskatt på EU: nivå måste därför fastställas för att undvika ineffektiv skatteplanering, skatteflykt och räntesnurror. Bortsätt från bolagsskatten är finanssektorn kraftigt underbeskattad och Sverige är i ett stort behov av att i samråd med EU införa transnationella skatter. En skatt som ökar incitamenten för kapitaltäckning bland svenska och europeiska banker. Det krävs också en schablonskatt för en rättvis och progressiv beskattning av den finansiella sektorn. Förmögenhet, fastighet och värnskatt Om vi ska diskutera de klassiska skattepolitiska verktygen för fördelning är det inte mer än rätt att visa på den kraftiga ökningen i inkomstskillnader som redogörs i OECD rapporten ” Divided we stand: why inequality keeps risning”. Enligt denna rapport leder de ökade kapitalinkomsterna, den höga arbetslösheten och den inte alls progressiva skattepolitiken till en kraftig ökning i inkomstskillnader i nästan samtliga OECD -‐länder. Sverige gick från att ha varit det mest jämlika landet i världen till en oacceptabel femte plats. OECD Motionsutlåtande 4 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

150

155

160

165

170

175

180

185

190

195

rekommenderar högre skatt på de med hög inkomst och stor förmögenhet. Det krävs dock enligt min mening en tydligare och en mer effektiv skatt på förmögenhet än den vi hade 2005, det krävs därför att förgående förmögenhetsskatt utvärderas och förnyas. Utredningen kan tillexempel belysa den rikaste procenten som en möjlig skattebas för denna förmögenhetskatt. De äger trotts allt 31 % av Sveriges förmögenhet. Även den känsliga fastighetsskatten bör behandlas. Att framställa fastighetsskatten som medelklassfientligt är inte bara fel utan både oroväckande, populistiskt och okunnigt. Detta bestyrker Peter Sorensen, professor i nationalekonomi i sin rapport om det svenska skattsystemet (2010). Vi bör därför ersätta eller rättare sagt återställa den nuvarande kommunala fastighetsskatten och kapitalavkastningsskatten på eget boende med en enhetlig fastighetskatt på 1 procent av en realistisk värdering av fastigheten. Den här fastighetskatten bör tillskillnad från de tidigare räkna med fastighetsägarens inkomst (både arbetsinkomst och kapitalinkomst) vid beskattning av fastigheten, för att inte göra skatten till en orimlig belastning på människors privatekonomi. Utifrån dessa förändringar kan fastighetsskatten få en naturlig och permanent plats i skattesystemet. En stabilisator och en avkylare på bostadsmarknaden och ett effektivt fördelningspolitiskt verktyg i ett land där en stor del av förmögenheten är fastigheter. Värnskatten var en tillfällig skatt som infördes 1995 men som senare blev permanent. Värnskatt är en marginalskatt för alla som tjänar över 46 790 kr Och nästan samtliga rapporter däribland Peter Sorensens rapport för expertrådet i offentlig ekonomi menar att om skulle ta bort värnskatten skulle det leda till fler arbetade timmar och att drivkrafterna för de med högre utbildning skulle öka. Och enligt nationalekonomen Calmfors och det finanspolitiska rådet skulle detta innebära att värnskatten betalar sig själv. Det krävs således en utredning om värnskattens nödvändighet i dagens samhälle. Inkomstskatter och miljöfördelar Jag förespråkar även skatter och skattesjusteringar i miljöpolitiskt syfte. Det gäller främst en fortsatt ökning av koldioxidskatten, för att minska utsläppen och ställa om Sverige. Skatten bör även inkludera flygbränsle, vilket den inte gör idag. Den höjda koldioxidskatten kan vidare innebära en sänkning av momsen på miljöcertifierade produkter . Det gäller alltifrån energisnåla glödlampor till eldbilar. Denna justering gjordes i Storbritannien under Gordon Brown och reformen visade positiva resultat i form av minskade koldioxidutsläpp och ökad konsumtion och produktion. Allt för att ställa om näringsliv och industri till att bli mer grön och hållbar. Vad det gäller inkomstskatterna handlar det om att göra skatten enklare och tydligare. Istället för komplicerade skatteförändringar är det inte mer än rimligt förändringarna är enhetliga. Därför bör enhetliga grundavdrag utformas. Detta leder till ett mindre komplicerat system som både är överblickbart och transparant. Dessa förslag förutsätter både parti-‐ och blocköverskridande förhandlingar ifall det ska bli lika långsiktig och banbrytande som 1991 år skattereform. Och framtidens skattreform kommer med all förhoppning att sätta grunden för framtidens reformarbete. Där vi plockar de nödvändiga fjädrarna för att successivt expandera människors frihetssfär i ett allt jämlikare samhälle. Med bakgrund av ovanstående yrkar jag att: Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

200

205

210

215

220

225

230

235

240

245

A1:1 Att SSU och Socialdemokraterna driver att EU fastställer en gemensam nivå på bolagsskatten A1:2 Att SSU och Socialdemokraterna driver att EU inför en transnationell skatt inom den finansiella sektorn A1:3 Att SSU och Socialdemokraterna utvärderar och utreder införandet av en förnyad förmögenhetsskatt. A1:4 Att SSU och socialdemokraterna arbetar för att den nuvarande fastighetskatten ersätts med en enhetlig fastighetskatt med på 1 procent av den realistiska värderingen på fastigheten A1:5 Att SSU och Socialdemokraterna utreder värnskattens nödvändighet A1:6 Att SSU och Socialdemokraterna arbetar för en höjd koldioxidskatt, där flygbränsle är inräknat A1:7 Att SSU och Socialdemokraterna arbetar för en reducering av momsen på miljöklassade produkter A1:8 Att SSU och Socialdemokraterna arbetar för att inkomstskatten blir enhetlig vid reducering A1:9 Att Socialdemokraterna och SSU påbörjar förhandlingar med samtliga demokratiska partier i riksdagen för en ny skatteproposition Motionär: Sam Assadi och Andreas Sjö SSU 20+ Referenslista ”Sverige behöver en bred skatteöversyn”, LO-‐ekonomerna, 2012-‐01-‐25 Tidskrift från institutet för framtidsstudier, 3/2010 ”Swedish Tax Policy – Recent Trends and Future Challenges”, Expertgruppen för offentlig ekonomi, Peter Sorensen (professor i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet), 2010-‐ 05-‐31 ” Divided we stand – why inequality keeps risning ”, OECD , 12/2011 prop. 1989/90:110 och 1991/92:54, Sveriges riksdag A2 Skattebas för Europeisk social investeringsfond Det finns sociala investeringsfonder i EU. Men dessa har inte tillräckligt med kapital för att nå större förändring. EU bör införa en verklig social investeringsfond som ska verka omfördelande inom EU:s medlemsländer men också länder emellan. En fond där långsiktiga projekt som syftar till att nå jämlikhet och högre levnadsstandard genom exempelvis upprustning av hus, stora utbildningsinsatser och liknande i socioekonomiskt utsatta områden kan förverkligas. För att nå verklig omfördelning och reella resultat krävs kapital. Därför krävs en EU-‐skatt, på en bas som är stabil. Många nationalekonomer menar att fastighetsskatt är den mest stabila skatten. Det är svårt att fuska och omöjligt flytta sin fastighet till ett skatteparadis. En fastighetsskatt på 0,25 % av fastighetens taxeringsvärde och år, men högst 1 % av hushållets inkomst, bör inrättas i hela EU för att finansiera en europeisk social investeringsfond. Med bakgrund i ovanstående text yrkar jag på att: A2:1 SSU/SAP verkar för att det ska införas enfastighetsskatt på 0,25% av fastighetens Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

250

255

260

265

270

275

280

285

290

taxeringsvärde och år, men högst 1 %av hushållets inkomst, i hela EU för att finansiera en europeisk socialinvesteringsfond. Motionär Linus Glanzelius – SSU Centrum A3 Inför fastighetsskatt Fastighetsavgiften avskaffade 2008 och ersattes av en kommunal avgift. Det omformande av Fastighetsskatten som gjorts är en av anledningarna till de allt högre priserna på bostäder runt om i Sverige. Riksbanken når inte upp till sitt inflations mål på 2 procent . När inflationen understiger målet samtidigt som marknaden fortsätter att tro på två procent, blir efterfrågan lägre och arbetslösheten högre än vad den egentligen behöver vara. Vad det leder till har Vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson kommit fram till, resultaten är att det kostar Sverige cirka 40 000 jobb om året En åtgärd som länge funnits för att dämpa prisuppgången på bostäder är att ta bort den kommunala avgiften och införa en fastighetsskatt. Väldigt förmögna människor har sparat upp mot 400 000 kr pga. av att fastighetsskatten omformats, pengar som skulle kunna användas på viktiga områden som vi måste satsa på. Vi måste införa fastighetsskatten men samtidigt inte öka avgiften som medelklassen betalar. Därför skall fastighetsskatten endast gälla fastigheter med ett taxeringsvärde på över 6 miljoner kronor. Då blir skatten även kraftigt progressiv och endast individer med väldigt höga inkomster får betala för den höjda skatten. Den höjda avgiften kan då användas till andra viktiga reformer inom, t.ex. miljö och utbildning. Jag yrkar såldes att: A3:1 Införa en fastighetsskatt på fastigheter med ett taxeringsvärde som är högre än 6 miljoner Motionär David Akrad A4 Återinför valutareglering År 1989 avskaffades den svenska valutaregleringen. Till följd av detta strömmade den svenska kronan ut från Sverige till skatteparadisen. Den svenska kronan borde inte gå till skatteparadisen, den borde stanna i Sverige och skattas som den ska. Det är bra att staten har koll på var pengarna hamnar för att stävja brottslighet och vid större mängder ska dessa pengar skattas. Därför yrkar SSU Kronoberg: A4:1 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att återinföra valutareglering SSU Kronoberg A5 Expropriera det svenska bankväsendet Det är dags för SSU att ta en klar och tydlig ståndpunkt i frågan om makten över ekonomin. I land efter land har nu stater gått in med vanliga arbetares pengar för att rädda banker, för att rädda ekonomin från att kollapsa. Men ingenting, absolut ingenting, hindrar bankirerna från att genomföra samma brottsliga spekulationer igen. Storbankerna ska och måste användas i folkets intresse, och för att kunna åstadkomma detta måste vi ta över ägandet av Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

295

300

305

310

315

320

325

330

335

340

dem; vi måste expropriera dem. I förspelet till den nuvarande krisen nådde bankernas spekulation tidigare helt oanade höjder. Eftersom de visste att de skulle bli räddade vid en eventuell kris lånade bankerna ut pengar till folk som de visste inte skulle kunna betala tillbaka. De spekulerade i bostadsmarknader och skapade bostadsbubblor runtom i världen. Det som skett i USA är välkänt, men i Europa var till exempel både Swedbank och SEB direkt ansvariga för kollapsen som skedde på den lettiska bostadsmarknaden. Den nuvarande krisen var inte orsakad av bankerna, men de har multiplicerat dess effekt tusenfalt. Krisen beror på borgarklassens enorma vinster, som har ökat fort de senaste åren, på bekostnad av arbetarklassens löner. För att upprätthålla arbetarklassens konsumtion har därför politiska beslut tagits – inte minst i Sverige under 80-‐talet – för att öka utlåningen. Bankerna har utnyttjat detta maximalt, och medvetet lånat ut pengar till personer som aldrig kommer kunna betala tillbaka. I Sverige är för tillfället det genomsnittliga hushållet skyldig bankerna 170 % av sin sammanlagda årliga inkomst efter skatt (som är runt 300 000 kr), vilket är rekordmycket. Ofta får man höra att det bara är de amerikanska och sydeuropeiska bankerna som är skurkarna i dramat. Varför ska då svenska banker straffas – vad har den svenska borgerligheten gjort för att vi ska ta en del av dess egendomar i besittning? Alldeles oavsett att det svenska finanskapitalet lever på att kontrollera andra människors arbete och ta ut vinst från det, och alldeles oavsett att det har varit med och spekulerat sönder bland annat Lettlands ekonomi, så är det en en levande säkerhetsrisk för hela den svenska ekonomin, och därmed hela det svenska folket. Detta kunde vi bland annat se under 90-‐talskrisen, när den svenska ekonomin blev fullständigt sönderspekulerad, vilket ledde till ett helt årtionde av snabbt fallande levnadsstandard för alla svenska arbetare. Vi har all möjlighet att använda bankerna i den gemene arbetarens, eller för den delen bondens eller småföretagarens intresse, istället för i finanskapitalets. Detta kan vara genom att investera i miljövänlig teknik, bostadsbyggande eller infrastruktur. Men det kan även vara att ge ett fördelaktigt lån för cykelhandlaren runt hörnet som behöver investera i nya verktyg. Det är dags att ta storbankerna under folkets kontroll, att expropriera det svenska bankväsendet. Därför föreslår jag distriktsårskonferensen: A5:1 Att ta beslut för en expropriering av det svenska bankväsendet. Fredrik Albin Svensson A6 Motion angående fackligt kollektiv kapitalbindning Bakgrund I dagens läge råder ett riskkapitalistsystem med kvartalsekonomin som den styrande maktfaktorn men också en stigmatiserande spariver bland aktieägare. Det har lett till en ökande arbetslöshet (ca 9 %), som snart ser ut att nå 10 %. Arbetslösheten är dessutom Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

345

350

355

360

365

370

375

380

385

390

avsevärt högre hos ungdomar (ca 25 %). Detta i sig har lett till minskade löner bland arbetare, då arbetare har blivit tvungna att tävla med andra arbetare om sänkta lönenivåer, som facken har tvingats gå med på, ibland pga. hot om outsourcing men ibland pga. hot om en nära förestående konkurs. Arbetare har i dagens läge ingen demokratisk rättighet pga. att de inte innehar aktiekapital inom företagen (vilket påminner om 1800-‐talets konservativa form av demokrati) och därför har de ingen rätt att hävda sina intressen på arbetet. Motivering I nuläget så har den Europeiska Unionen gått ut med att undersöka möjligheterna för Europeiska löntagarfonder för att stabilisera marknaden, säkra arbeten, säkra produktionen och höja levnadsstandarderna för gemene man. De har undersökt och inspirerats av den Svenska modellen för löntagarfonder som infördes 1983 och jag anser att SSU skall ligga i framkant och därför börja driva frågan om en ny fackligt kollektiv kapitalbildning för löntagare. Det vill säga där facken, i form av aktieägande inom storföretagen, får rösträtt även på arbetet och på så sätt kan säkra stabiliteten och företagets riktning någorlunda. Löntagare har blivit alltmer tvungna att gå ned i löner på grund av dagens rådande instabila riskkapitalism och detta leder inte till konsumtion, vilket i sig, är det som skapar arbeten. SSU Sörmland yrkar därför: A6:1 Att Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund tar motionen, angående drivandet av en facklig kollektiv kapitalbindning, som sin egen och skickar den vidare till partikongressen. Trosa, Södermanlands län den 28/1 – 2013 Per Stenius Sörmlands SSU-‐distrikt biföll på distriktsårsmötet den 1-‐3 mars 2013 motionen och tog den som sin egen. A7 Motion om införande av löntagarfonder ”Vi vill beröva kapitalägarna deras makt, som de utövar just i kraft av sitt ägande. All erfarenhet visar att det inte räcker med inflytande och kontroll. Ägandet spelar en avgörande roll. Jag vill hänvisa till Marx och Wigforss: vi kan i grunden inte förändra samhället utan att också ändra på ägandet.” Detta skrev den tidigare chefsekonomen på LO, Rudolf Meidner i tidningen fackföreningsrörelsen 1975 när han presenterade förslaget om löntagarfonder. Tyvärr var Sverige inte moget för ett så utbrett gemensamt ägande av produktionsmedlen då, vilket gjorde att förslaget i sin ursprungliga form inte kunde genomföras. Trots detta anser jag att förslaget fortsatt är aktuellt, för precis som då har vi fortfarande en arbetarklass som sugs ut av en styrande elit, vi har fortfarande ett kapitalistiskt system som tillåter att vissa människor blir rika på andras arbete. Men hur skulle världen se ut utan privatägda företag? Tänk er tanken att företagen styrdes demokratiskt och de som jobbade själva kunde besluta om hur produkten av deras arbete fördelas. Idag motsvarar genomsnittslönen i Sverige 2,5 åttondelar av det värde löntagaren skapar. 5,5 av 8 timmar arbetar vi alltså inte för att betala vår lön, utan ett överskott vi inte får vara med och bestämma över. Tänk också tanken på att slippa lyda under diktatoriska företagsledningar som alienerar vanliga löntagare från sitt arbete, och förminskar dem till endast en liten del i produktionskedjan. Och allra sist: Tänk om detta gamla fina arbetareparti, Socialdemokraterna kunde ge svenska folket det arbetarstyre det verkligen förtjänar! Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

395

400

405

410

415

420

425

430

435

440

Visserligen kanske arbetarna kommer fram till att samma personer som förut styrde företaget är bäst lämpade att göra det. Skulle det hela vara meningslöst om de kom fram till att det fortfarande borde vara Jacob Wallenberg, Stefan Persson, Ingvar Kamprad eller någon annan miljardär som bestämmer allt? Nej, det finns en viktig skillnad: Arbetarna skulle kunna avskeda sina VD:ar och styrelser om de blir missnöjda. Representativ demokrati helt enkelt. Låt oss vara helt öppna och tydliga med sanningen; kapitalisterna kommer att förlora rejält på det här förslaget. Men vill vi vara ett parti för Wallenberg? Är vi inte den arbetande majoritetens parti? Ligger inte hela vårt existensberättigande i att vi försvarar löntagarnas intressen gentemot storkapitalet? Ligger det inte i löntagarnas och därmed vårt intresse att införa demokrati i alla delar av samhället? Varför skall demokratin ta slut när du kommer till jobbet? Är det verkligen rimligt nu, år 2012 att demokratin inskränker sig till vissa livsområden? Detta förslag skulle alltså leda till ett gemensamt ägande av alla idag privata och lönsamma företag, vilket i sin tur skulle vara ett stort steg i riktning mot den ekonomiska demokratin och det klasslösa samhället. Ett ja till denna motion är helt enkelt ett ja till demokrati. Detta förslag skall ses som ett alternativ till och en kompromiss emellan kapitalismen och den totala planekonomin. I löntagarfondernas värld finns fortfarande utrymme för konkurrens och innovation, men på ett sätt där varje löntagare på företaget har lika mycket att säga till om och därmed kan påverka besluten. I löntagarfondernas Sverige avskedas inte människor längre lika känslokallt, få arbetare vill vara delaktiga i att avskeda sin arbetskamrat. Därför är fonderna också ett led i att komma till rätta med massarbetslösheten i Sverige. Som Meidner en gång sade: ”Ju mer vi betraktar massarbetslösheten som en normal del av vårt ekonomiska system, desto snabbare vittrar solidariteten med de arbetslösa sönder.” Till skillnad från privatägda företag kommer inte heller vinsten från mervärdesarbetet att försvinna ner i kapitalisters fickor, vilket är grundläggande för kapitalismens upprätthållande. Pengarna kommer istället att återinvesteras i företaget för att på så sätt utveckla det vidare. Detta kommer att leda till att samhället kan blomstra än mer, samtidigt som en allt större del av befolkningen får skörda frukterna av landets ekonomiska välstånd, vilket i sin tur leder till jämlikhet och ett samhälle vi alla kan uppleva som rättvist. Avslutningsvis vill jag citera Ernst Wigforss: ”För närvarande bestämmer kapitalet. Det köper arbetskraft så billigt som möjligt. Jag kan bara se en radikal ändring, att låta arbetskraften bestämma och köpa kapitalet så billigt som möjligt.” Med stöd av ovanstående yrkas: A7:1 Att SSU skall verka för ett införande av löntagarfonder syftande till majoritetsägande i näringslivet. Varje privat företag måste bidra till dessa fonder med en andel av sin vinst. Detta kapital skall användas till uppköp av det berörda företagets aktier. Fonderna skall var kollektiva utan individuell andel, de skall förvaltas av fackföreningarna och skall inte kunna nyttjas som handelsvara av den enskilde löntagaren. A8 Det lagliga ockerlånet Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

445

450

455

460

465

470

475

480

485

Motionen är ställd till SSU Västmanlands distriktsårskonferens. Antalet obetalda SMS-‐lån ökar för tredje året i rad och år 2012 slutade siffran på en ny rekordnivå, 53 709 stycken1. Lånen i sig vore inget problem om det inte var så att den effektiva rätan ofta överstiger flera tusen procent. Detta borde klassas som ocker, men trots den skyhöga räntan verkar lagstiftningen vara tandlös. Människor lockas att ta dessa lån med löften om att det går snabbt och enkelt. Redan 15 minuter efter ansökan kan pengarna finnas på kontot. Vad som inte lika tydligt framgår är att lånen har en sur eftersmak. Bara några veckor efteråt dimper det ner en räkning med krav om att pengarna ska betalas tillbaka och nu med en ett saftigt påslag av ränta och diverse avgifter. Att få en betalningsanmärkning förvärrar situationen för en ofta redan utsatt person, särskilt som ung. Med en betalningsanmärkning får du i regel inget hyresavtal för lägenhet, inget lån för köp bostaden och det blir även svårt att teckna ett abonnemang för mobiltelefonen. Denna situation är inte önskvärd för någon part, varken för samhället eller för individen. För att komma till rätta med problematiken kring SMS-‐lån måste skyddet för individen stärkas. A8:1 att ett tillägg görs i konsumentkreditlagen för att begränsa den effektiva räntan till högst 40 procent + vid var tid gällande referensränta. Motionärer: Mathias Vestby och Marcus Mattila A9 Avskaffandet av det kapitalistiska systemet Vi är SSU Kronoberg, vi äger tillsammans! Vi är unga socialister. Men vi lever i en kapitalistisk värld. En värld där kapitalet går före människoliv och människovärde. Där man avstår från att rädda livet på miljontals hivsmittade afrikaner för att det inte är ekonomiskt lönsamt att tillverka gratis bromsmediciner. Där man låter folk svälta fast det finns mat, eftersom att det inte är ekonomiskt lönsamt att ge dem mat. Där man hellre investerar pengar i krig och exploatering av U-‐länder än i uppbyggnad och fred. Eftersom att det återigen är mer lönsamt att kriga och exploatera än att återuppbygga och skapa fred. En värld där man låter folk leva i förtryck. Eftersom att förtryckarna kontrollerar stora mängder av kapitalet. En värld där några få som kontrollerar kapitalet kan leva i rikedom och lyx. Medan resten måste böja sig för kapitalets makt. Så länge det finns ett kapitalistiskt system kommer det finnas ett klassamhälle. Så länge det finns ett klassamhälle kommer det finnas orättvisor. Därför måste vi som demokratiska socialister ta vårt ansvar och sätta ner foten mot kapitalismens orättvisor. Därför yrkar SSU Kronoberg: A9:1 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att på sikt avskaffa kapitalismen som ekonomiska system

1 http://www.kronofogden.se/download/18.6f6dad1813c5c1430f680006548/snabblan_rapport_helaret_2012.pdf

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

490

495

500

505

510

515

520

525

530

535

B Kommunikation och infrastruktur Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna B1 – B7 Väl fungerande kommunikationer och transporter är en förutsättning för jobb och välfärd. En politik för hållbara transporter och infrastruktur är viktig för att nå våra klimatmål och skapa ett Sverige där både människor och välstånd växer. För full sysselsättning och en starkare ekonomi krävs väl fungerande transporter och väl fungerande arbetspendling. Samtidigt ger informationssamhället oss möjlighet att minska transporternas effekter på miljön, att utveckla befintliga transportslag, samt att hitta nya snabba miljövänliga sätt att transportera människor, varor och information. Vi ska dra nytta av den nya teknikens fördelar för att förbättra och förenkla människors liv. Tillgången till ett säkert elnät, fast telefoni, mobil telefoni samt internet som når alla är därför viktigt. Bra infrastruktur ska finnas i hela landet. Därför är det viktigt att vi satsar på infrastruktur, oavsett om det rör fysiska transporter och kommunikationer eller IT-‐kommunikation. Förbundsstyrelsen menar att satsningar på att bygga ut det svenska tågnätet med höghastighetsbanor är nödvändiga för ett Sverige där både människor och varor transporteras på ett hållbart och effektivt sätt. Förbundsstyrelsen menar däremot att det är svårt att fastställa att all infrastruktur ska ägas gemensamt. Idag är i stort sett all fysisk infrastruktur statligt ägd. Det är bra. Däremot skulle det vara svårt, och nödvändigtvis inte heller effektivt eller nyttigt, att bestämma att även all IT-‐infrastruktur skall ägas gemensamt. Infrastrukturen utvecklas i takt med samhället och att fastslå exakt hur denna ska vara ägd skulle kunna få konsekvenser som är svåra att förutse. För att skapa hållbara samhällen krävs satsningar på kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är en kollektiv angelägenhet och utgör en livsnerv såväl i staden som på landet. Kollektivtrafiken är också en hörnsten i omställningen till en hållbar transportsektor och ett hållbart samhälle. När kollektivtrafiken är för dyr är det både ett strukturellt problem och ett problem i enskilda människors vardag. Med en subventionerad kollektivtrafik får fler möjlighet att utnyttja miljösmarta färdsätt. Det är emellertid inte självklart att kollektivtrafiken i alla lägen och på alla platser i landet organiseras bäst genom att den hålls helt avgiftsfri eller är helt kommunalt ägd. Forskning visar till exempel att en helt avgiftsfri kollektivtrafik snarare leder till att kollektivtrafiken framförallt används extra mycket av dem som redan bor centralt och istället skulle promenerat eller tagit cykeln. Detta skapar kapacitetsproblem som inte gynnar dem som bor i andra områden. Det är inte heller säkert att ett system där kollektivtrafiken i alla lägen är gemensamt ägd är det bästa alternativet för en effektiv och välfungerande kollektivtrafik. Vi tror därför att det vore farligt att fastställa att all kollektivtrafik i hela Sverige ska vara avgiftsfri och gemensamt ägd. Förbundsstyrelsen vill emellertid att det införs gratis kollektivtrafik för alla unga. Det kommunala planmonopolet är en grundbult i den lokala demokratin och ska värnas. Exempel från länder utan liknande institutioner avskräcker. Förbundsstyrelsen menar dock att det som man vill åstadkomma med ett återinförande av förköpslagen i hög grad redan tillgodoses genom just de kommunala planprocesserna. För vissa ändamål finns också Motionsutlåtande 12 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

540

545

550

555

560

565

570

575

580

Expropriationslagen (1972:719). En för stark förköpsrätt kan också föra med sig risker. En lokal politisk majoritet, även en knapp sådan och även en borgerlig sådan, skulle kunna förhindra organisationer och projekt man ej sympatiserar med att etablera sig även om det bara finns politiska skäl. Informationssamhällets framväxt ställer oss inför en rad nya utmaningar. Dels utmanas vi i frågor om människors identitet och integritet. Dels skapas nya utmaningar angående säkerhet och brottsbekämpning. Dessa utmaningar skapar ett behov av nya lagar och regler. Förbundsstyrelsen håller emellertid med om att det datalagringsdirektiv som idag är gällande har gått för långt. Det leder till att människors känner sig övervakade och misstänkliggör i stort sett en hel generation. Det bör därför rivas upp och omarbetas. Informationssamhällets framväxt innebär också att nya kommunikationsvägar etablerar sig. Förbundsstyrelsen menar att människors tillgång till kommunikation är en grundläggande rättighet, och att denna inte bör stoppas av enskilda bolags strävan efter att göra ekonomiska vinster. Nätneutralitet har hittills införts i två länder i världen, och vi tror att Sverige kan röra sig åt det hållet. Vi vill därför att man ser över hur man kan skapa ett så fritt och tillgängligt nät som möjligt, men menar samtidigt att det är för tidigt att säga hur och när en eventuell lag om nätneutralitet kan införas. På samma sätt kräver privatkopieringslagstiftningen förändring i takt med att nya medier och tekniker utvecklas. Förbundsstyrelsen menar att skaparna av upphovsrättsskyddat material ska få betalt för det de producerar. Det bör också vara så att privatpersoner ska kunna kopiera det de köper. En utveckling där alla mobiltelefoner som kan spela upp ljud och bild blir avgiftsbelagda är därför inte att önska. Förbundsstyrelsen menar därför att lagstiftningen kring privatkopieringsersättningen bör ses över. Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motion besvarad: B7:2 B7:2 (SSU Västerbotten) Att datalagringsdirektivet avratifiseras Att bifalla följande motioner: B2:1, B3:3 – 4, B7:1. B2:1 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna verkar för att bygga ut det svenska tågnätverket med höghastighetsbanor. B3:3 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för en utbyggnad av kollektivtrafiken. B3:4 Att SSU-‐förbundet verkar för att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebar energi. B7:1 Att SSU verkar för avratifiserandet av datalagringsdirektivet. Att avslå följande motioner: B1:1 -‐2, B3:1 – 2, B4:1-‐2, B5:1, B6:1-‐2 B1:1 (SSU Västerbotten) Att SSU verkar för ett gemensamt ägande av allmänt nyttjad infrastruktur. B1:2 (SSU Västerbotten) Att SSU verkar för fritt tillträde och nyttjande av gemensamt ägd infrastruktur. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

585

590

595

B3:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för avgiftsfri kollektivtrafik på lokal och regional nivå. B3:2 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för en vinstfri och gemensamt ägd kollektivtrafik. B4:1 (SSU Västerbotten) Att nätneutralitet införs i Sverige. B4:2 (SSU Västerbotten) Att SSU verkar för införandet av nätneutralitet i Sverige. B5:1 (SSU Västerbotten) Att SSU verkar för en omarbetning av lag 1960:729 i motionens anda. B6:1 (SSU Skåne) Att SSU Skåne aktivt ska arbeta för att Förköpslagen (1967:868) ska återinföras. B6:2 (SSU Skåne) Att SSU Skåne aktivt ska arbeta för att SSU och Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti ska driva frågan om att återinföra Förköpslagen (1967:868) och därmed den kommunala

Motioner 600

605

610

615

620

625

630

B1 Gemensamt ägande av infrastruktur Infrastruktur finns i olika slag, allt från vägar och järnvägar, kraftledningar och kommunikations nät från sjukhus till dagis. Det dessa skilda konstruktioner har gemensamt är att dom behövs för att samhället ska fungera. Utan vägar och järnvägar kan vi inte transportera gods och människor över landet, kraftledningar kan vi inte vårda våra sjuka i varma lokaler med modern utrustning, utan moderna kommunikationsnät sätts allt från telefoner till sjukhus ur funktion. Denna infrastruktur används direkt eller indirekt av alla. Även om du inte har en bil har din mat transporterats troligast både med lastbil och tåg och du åker med allmänna kommunikationsmedel när du ska till jobbet eller skolan. Nyheterna du läser på din dator har tagit vägar genom okända ledningar till dig. När alla använder en infrastruktur borde alla äga den. Vägnätet är ett mycket bra exempel. På något sätt använder vi alla vägarna och vägarna ägs av oss alla. Antingen som dom stora vägarna som ägs av staten eller dom mindre vägarna som ägs av dom som bor längs vägen genom vägföreningar. På samma sätt borde även annan infrastruktur ägas. Dom stora centrala enheterna bör ägas av oss alla genom stat eller landsting, dom mindre lokala enheterna bör ägas av dom som är använder dom dagligen, genom kommunen eller en ekonomisk förening. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: B1:1 att SSU verkar för ett gemensamt ägande av allmänt nyttjad infrastruktur. B1:2 att SSU verkar för fritt tillträde och nyttjande av gemensamt ägd infrastruktur. Robert Lindgren, antagen av SSU Robertsfors 2013-‐01-‐24 SSU Västerbottens distriktsårskonferensen, 2013-‐02-‐24, beslutade: att bifalla motionen Gemensamt ägande av infrastrukturen i sin helhet. B2 Modernisering kräver höghastighetståg Utbyggnation av infrastruktur, till exempel i form av höghastighetsbanor, är på frammarsch Motionsutlåtande 14 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

635

640

645

650

655

660

665

670

675

680

i världen. I Japan och runt om i EU planeras eller byggs det redan dessa typer av förbindelser. Vi måste trampa i takt med den internationella tekniska utvecklingen. Ett modernt land bör utnyttja globaliseringens många fördelar. Att investera i höghastighetståg är ett bra exempel på detta. Det var inte längesedan Uzbekistans första sträcka med höghastighetståg invigdes. Man kan fråga sig varför det byggs höghastighetståg i Uzbekistan, men inte i Sverige. När Uzbekistan har en sådan stark järnvägsinfrastruktur att den tillåter höghastighetståg bör vi börja fundera. Varför genomdriver deras regering dessa satsningar – men inte vår? Var finns ambitionerna och framtidsprojekten på den borgliga agendan? Höghastighetsbanor skulle kunna betyda mycket för Sveriges ekonomi och sammanflätandet av ekonomier i Europa. Knyter vi ihop Stockholm, Oslo och Köpenhamn inkluderas även Göteborg och Malmö. Men resan stannar inte där, Sveriges roll i den europeiska gemenskapen förstärks om olika nordiska regioner sammanlänkas. Idag tar det tid att förflytta sig. Transport börjar bli ett problem eftersom arbetsmarknaden lider av dålig infrastruktur. Den svenska regeringen är inte intresserad av att bygga ut det svenska tågnätverket med höghastighetståg. Kostnaden på 125 miljarder är motiveringen till varför detta är ogenomförbart. Men där regeringen ser begränsningar ser vi socialdemokrater möjligheter. Sverige är ett litet land med stor ekonomisk trygghet och välutvecklat teknologiskt kunnande. Vi kan göra mycket för att krympa de geografiska avstånden så att arbetsmarknaden expanderar och sysselsättningen ökar. Denna typ av moderniseringsprojekt är det som väver samman ekologisk hållbarhet och ekonomisk tillväxt. Vi förbättrar förutsättningar för långsiktig utveckling och sysselsättning samtidigt som vi investerar i miljön. Detta är vad som skiljer Socialdemokraterna från de borgliga. Vi tänker på framtiden -‐ vi har ambitioner. Hur ska vi egentligen möta framtiden? Med passivitet och bakåtsträvande idéer? Eller ska vi modernisera Sverige? Ett av svaren är höghastighetståg, allt för att trampa i takt med omvärlden. Med bakgrund av ovanstående yrkar jag på: B2:1 Att SSU och Socialdemokraterna verkar för att bygga ut det svenska tågnätverket med höghastighetsbanor. Motionär: Samuel Guron SSU Centrum B3 Kollektivtrafik för framtiden Kollektivtrafiken är inget man kan kompromissa kring. Den utgör en livsnerv såväl i staden som på landet, är en kollektiv angelägenhet och en förutsättning för att samhällets ekonomiska och sociala liv ska fungera. Den är dessutom en av de absolut viktigaste komponenterna när det gäller att få till stånd en grön omställning av vårt samhälle. Tyvärr har vi idag en kollektivtrafik som är i bedrövligt skick, på mer än ett sätt. Att kollektivtrafiken är för dyr är både ett strukturellt problem och en konkret verklighet för Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

685

690

695

700

705

710

715

720

725

enskilda människor. Det är inte rättvist att en miljonär och en arbetslös betalar lika mycket för att åka kollektivt. Med skattefinansierad, avgiftsfri, kollektivtrafik så betalar var och en efter förmåga, samtidigt som fler får möjlighet att utnyttja detta mer miljösmarta färdsätt. Utvecklingen mot ökad privatisering och marknadsanpassning som sker i kollektivtrafiken måste vändas. De företag som kör vår kollektivtrafik är enbart intresserade av vinsten de kan plocka ut ur den. Kollektivtrafiken ska ägas och skötas gemensamt, och alla resurser ska användas för att göra resan så bra som möjligt, både för de som arbetar och de som reser i den. Kollektivtrafiken är det enda hållbara alternativet för framtidens transporter. Den är både resurssnål och klimatsmart, ett måste med tanke på de enorma utmaningar som klimat-‐ och resurskriserna ställer oss inför. Den nuvarande trafikmaktordningen med bilen i toppen leder inte bara till klimat-‐ och hälsofarliga utsläpp, utan även till att våra städer trasas sönder av bilar, vägar och parkeringsplatser. Varje krona som spenderas på infrastruktur för bilism är en direkt attack på möjligheten att bygga socialt och ekologiskt hållbara städer. För att göra kollektivtrafiken ännu mer fördelaktig ur klimatsynpunkt och säkra den från den otrygghet som oljeberoende innebär ska alla våra fordon ställas om till att gå på förnyelsebara bränslen. Om Sverige tar täten och visar att det fungerar att ha en kollektivtrafik som är helt oberoende av fossila bränslen bidrar vi till en bättre miljö och föregår med gott exempel, både för våra medborgare och andra länder. Den offentliga sektorn ska inte legitimera användandet av fossila bränslen utan visa vägen framåt till ett hållbart, fossilfritt samhälle. Ett annat ständigt förekommande problem är den dåliga turtätheten inom kollektivtrafiken. För att den kollektiva resandet på riktigt ska bli ett alternativ för våra medborgare måste utbudet av turer öka, både inom tätorter och på landet. Det ska inte bara vara ekonomiskt och ekologiskt fördelaktigt att åka kollektivt, det ska dessutom vara lätt och smidigt! Rätten och möjligheten att ta sig runt i staden och på landet är grundläggande. Transport är inget vi väljer, det är något vi behöver. Därför har alla rätt till en bekväm, billig och grön resa. Med anledning av ovanstående yrkar SSU Kronoberg: B3:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för avgiftsfri kollektivtrafik på lokal och regional nivå. B3:2 ATT SSU-‐förbundet verkar för en vinstfri och gemensamt ägd kollektivtrafik. B3:3 ATT SSU-‐förbundet verkar för en utbyggnad av kollektivtrafiken. B3:4 ATT SSU-‐förbundet verkar för att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebar energi. SSU Kronoberg B4 Inför nätneutralitet i Sverige! För de som varit uppmärksamma och läser dom avtal dom skriver på finns det i nästan alla avtal om mobil datatrafik till mobiltelefoner en klausul som säger något i stil med följande. "Detta abonnemang får inte användas till IP-‐telefoni." I praktiken har detta varit en papperstiger som ingen har brytt sig om. Förrän nu. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

730

735

740

745

750

755

760

765

770

775

Telia meddelade i början av Maj 2012 att dom kommer att stoppa IP-‐telefoni (exempel Skype) för de som inte betalar för att få använda tjänsten i deras nät. Anledningen till att de börjar med detta nu är flera. Den första och och största anledningen är att de anser sig förlora pengar på IP-‐telefoni. Människor ringer via sitt dataabbonenmang istället för via telefonabonnemanget, då det är billigare. Dom har nu tagit tillbaka förslaget, men det här visar att stora kommunikation bolag har möjligheten att begränsa vår tillgång till information. Det verkliga problemet ligger inte i att dom försöker spärra en tjänst som IP-‐ telefoni i ett viss typ av abonnemang. Det verkliga problemet ligger i vad som kan bli nästa sak de blockerar! IP-‐telefoni i alla typer av abonnemang, då dom rent krasst förlorar pengar på det också? Videosajter som You-‐Tube eller SVT-‐Play, då man kan prenumerera på en videotjänst som de kan tjäna pengar på? När vi köper ett Internet abonnemang köper inte vi en tjänst där vi kan komma åt vissa särskilt utvalda delar av Internet och där andra delar kostar extra. Vi köper en tjänst som ger oss tillgång till alla delar av Internet. Det Telia försöker göra och som andra säkert kommer att försöka är att dela upp Internet och prioritera vissa delar framför andra. Vem vet, i framtiden kanske all trafik som går från Telenors nät till Telias prioriteras bort av Telia för det inte är trafik från deras egna tjänster. Kontakt till Telenors nät är en extra tjänst du får köpa till. Det är inte det Internet vi vill se i framtiden. Vi vill se ett Internet där alla kan kommunicera med alla, på alla tänkbara och otänkbara sätt, där ingen trafik prioriteras framför någon annan, där inga tjänster filtreras bort varken av stat eller tjänsteleverantör. Nätneutralitet betyder att dom som äger ett nätverk har skyldigheten att transportera all data som kommer in i nätet på samma villkor, oberoende av vilken typ av data det är. Nätneutralitet förhindrar alltså restriktioner på innehåll, avsändare, mottagare, plattform, typ av utrustning som kan anslutas till nätet och vilken form av kommunikation som är tillåten. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: B4:1 att nätneutralitet införs i Sverige. B4:2 att SSU verkar för införandet av nätneutralitet i Sverige. Robert Lindgren, antagen av SSU Robertsfors 2013-‐01-‐24 SSU Västerbottens distriktsårskonferensen, 2013-‐02-‐24, beslutade att bifalla motionen Inför nätneutralitet i Sverige! i sin helhet. B5 CopySwede och privatkopieringsersättningen I Sverige finns idag en privat ekonomisk förening med rätt att ta ut vad som i praktiken är en skatt på vissa varor. Detta förening heter CopySwede och har rätt att ta ut en privatkopieringsersättning på varor “särskilt ägnade” för privatkopiering. När det här infördes på 80-‐talet var den mindre kontroversiell, dom varor som då avsågs var VHS och kassettband. Dessa produkter kunde säljas tomma och användas för att spela in TV-‐ och radioprogram samt att kopiera den musik och film man köpt i affär. I dagsläget ser det annorlunda ut. Idag finns denna avgift på allt från CD/DVD skivor och MP3spelare till externa hårddiskar och USB minnen. CopySwede är även inne på att mobiltelefoner med möjlighet att spela upp ljud är “särskilt ämnade” för privatkopiering. När detta skrivs, 2012-‐ 10-‐29, ligger det ett mål hos Lunds tingsrätt där CopySwede har dragit Sony Mobile inför Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

780

785

790

795

800

805

810

815

820

825

domstol för att dom inte har betalt denna avgift till CopySwede. Detta gäller mobiltelefoner med inbyggt minne och med möjlighet att spela upp musik i telefonen. Detta regleras med lag 1960:729. CopySwede har tyvärr fått storhetsvansinne. Att MP3spelare och CD/DVD skivor berättigar till privatkopieringsersättning finns det en viss logik i, men att sen gå på USB-‐minnen och externa hårddiskar blir något svårsmällt. Därmed inte sagt att dom tänkt rätt, då användningen av dessa produkter till största delen består av att lagra egenproducerat material som semesterbilder eller film på barnen. Att Copyswede sen anser att mobiltelefoner med inbyggt minne skulle vara “särskilt ämnade” för privatkopiering visar hur befängd lagstiftningen och CopySwede är. Att skaparna av upphovsrättsskyddat material ska få betalt för det dom gör är självklart, lika självklart är det att privatpersoner ska kunna kopiera dom alster dom köper. Här uppstår en konflikt som måste lösas, hittills har den lösts med hjälp av CopySwede och privatkopieringsersättning på produkter “särskilt ämnade” för privatkopiering. Detta fungerar uppenbarligen inte längre, det krävs en omarbetning av lag 1960:729 för att hitta ett bättre sätt för upphovsrätts innehavarare att få betalt för sitt arbete. Med anledning av ovanstående yrkar jag därför: B5:1 att SSU verkar för en omarbetning av lag 1960:729 i motionens anda. Robert Lindgren, Antagen av SSU Robertsfors 2013-‐01-‐24 SSU Västerbottens distriktsårskonferensen, 2013-‐02-‐24, beslutade: att bifalla motionen CopySwede och privatkopieringsersättningen i sin helhet B6 Motion om återinförande av Förköpslagen (den kommunala förköpsrätten) Den 1 maj 2010 upphävdes Förköpslagen (1967:868). Förköpslagen gjorde det möjligt för kommunen att utnyttja sin förköpsrätt när en fastighet, eller mark, skulle köpas. Kommunstyrelsen ordförande i respektive kommun fick, när en fastighet skulle köpas, möjlighet att avgöra om kommunen skulle utnyttja sin förköpsrätt eller ej. Kommunen kunde alltså, om man ansåg att skäl förelåg, köpa fastigheten eller marken som skulle säljas. Detta skedde bland annat i Ystad när kriminella gäng försökte att etablera sig i staden. Kommunen gick då in och köpte den fastighet som de kriminella gängen var intresserade av. Det är mycket möjligt att anta att förköpslagen var oerhört viktig för att förhindra att kriminella gäng etablerade sig i Ystad. Det kompakta motståndet, inte bara från den politiska ledningen utan även från affärslivet och från kommuninvånarna förhindrade att kriminella gäng etablerade sig i Ystad. För övrigt är regeringens motivering för att avskaffa lagen, nämligen att den används för lite, fullständigt befängd. Bara för att en lag inte används i någon enorm utsträckning anser vi i SSU Ystad inte att det är ett giltigt skäl för att upphäva den. Beslutet om att upphäva förköpslagen är så klart ett rent ideologiskt sådant från den borgerliga regeringens och den dåvarande borgerliga riksdagsmajoritetens sida. Förköpslagen har även andra fördelar än den som nämns ovan. Den gör det möjligt för kommunen att köpa fastigheter som kanske har ett stort kulturellt värde för kommunen eller kommuninvånarna, men som inte är skyddade av någon lagstiftning. När förköpslagen Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

830

835

840

845

850

avskaffades försvann denna möjlighet. Förköpslagen kan också användas för att köpa mark eller fastigheter som är viktig för att kommunen ska kunna utvecklas. Många kommuner och tätorter i Sverige har utvecklats sedan lagen infördes 1967 och det ursprungliga syftet med lagen var just detta. Ska Sveriges tätorter kunna fortsätta utvecklas är det viktigt att kommunerna ges ökade redskap för att just utvecklas. Bostadsbristen ska ju, som bekant, byggas bort. Då kan man inte ta ifrån kommunerna redskap och metoder som är viktiga för att utveckla tätorterna i synnerhet och kommunerna i allmänhet. Vi vill med denna motion uppnå: BX att SSU Skåne antar motionen som sin egen och skickar motionen till nästa förbundskongress. B6:1 att SSU Skåne aktivt ska arbeta för att Förköpslagen (1967:868) ska återinföras. B6:2 att SSU Skåne aktivt ska arbeta för att SSU och Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti ska driva frågan om att återinföra Förköpslagen (1967:868) och därmed den kommunala förköpsrätten. Motionärer: Adrian Magnusson, SSU Ystad Jakob Bondesson, SSU Ystad Christian Rosdahl, SSU Ystad Antagen och behandlad på medlemsmöte i SSU Ystad den 16 januari 2012 B7 Avskaffa datalagringsdirektivet

855

860

865

870

Dagens samhälle är ett samhälle som bygger till stor del på elektronisk kommunikation. Det ger en möjlighet till omedelbar kommunikation mellan individer. Idéer och information färdas med tankens fart över vår värld. Men det finns en baksida med den snabba elektroniska kommunikationen. Allt kan kartläggas. EU-‐parlamentet beslutade den 15 mars 2006 att anta datalagringsdirektivet (DLD) efter terrordåden i Madrid 2004 och London 2005. Direktivet är nu Svensk lag. Direktivet är tvetydigt och går att tolka på flera sätt. Regeringens tolkning är att all elektronisk kommunikation måste loggas och sparas i 6 månader för att kunna användas i en eventuell förundersökning av polisen. All elektronisk kommunikation, smaka på de orden. Innebörden är att alla människor med ett internetabonnemang, eller för den delen ett telefonabonnemang, blir övervakade så snart de surfar eller ringer. Övervakningen i Sverige är idag på en skala som skulle ha fått östtyska Stasi att drägla av avund. Med dagens utveckling av sociala medier och smarta mobiler har verkligheten blivit att de flesta av oss alltså bär på en personlig fotboja, och därefter kan den med intresse, kunskap och rätt verktyg kartlägga vem som helst av oss. Var du handlar, vilka bloggar du följer och med vem du tar en fika. Med teknologin, i kombination med FRA och DLD, har vi kommit nära ett totalt övervakningssamhälle. Potentialen sträcker sig långt längre än att kunna skydda oss medborgare från terrorism. Vem vet vad som kan hända om den potentialen faller i orätta händer? All form av kommunikation är övervakad idag, utom en. Gamla hederliga brev som skickas med posten. Dessa levereras över hela Sverige med bara två kriterier. En existerande adress och korrekt porto. Vem som skickar brev till vem bryr sig ingen om. Precis som vi menar att Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

875

det ska vara i en demokrati. Att kunna kommunicera utan att bli övervakad är en mänsklig rättighet enligt artikel 12 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Så låt nu den elektroniska kommunikationen vara lika fri som pennan och pappret, och gör verklighet av att även den ska omfattas av artikel 12. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: B7:1 att SSU verkar för avratifiserandet av datalagringsdirektivet.

880

B7:2 att datalagringsdirektivet avratifiseras Robert Lindgren, antagen av SSU Robertsfors 2013-‐01-‐24 SSU Västerbottens distriktsårskonferensen, 2013-‐02-‐24, beslutade: • att bifalla motionen Avskaffa datalagringsdirektivet i sin helhet.

885

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

C Välfärdens organisering 890

895

900

905

910

915

920

925

930

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna C1 – C7 Den generella välfärdsmodellen är en av vår tids största bedrifter. Inga andra samhällsystem kombinerar trygghet, frihet och oberoende lika effektivt som vårt. Samtidigt bidrar välfärdssamhället till ett samhällsklimat som främjar flexibilitet och kreativitet. Tack vare att samhället är starkt, behöver människor inte vara svaga. Den samhällsmodell som valts innebär att den enskilde avstår en del av sin inkomst till det gemensamma mot löftet att samhället ska finnas där. Människor ska kunna lita på att våra gemensamma resurser används för allas vårt bästa, att välfärden finns där när vi behöver den. Välfärden måste vara lyhörd för den enskildes behov. Det är alltid människan och hennes behov som ska stå i centrum. För SSU handlar valfrihet om att ge människor makt över det egna livet. Oavsett driftsform ska välfärden hålla en hög och likvärdig kvalitet. Det fordrar att offentliga och privata utförare har samma skyldigheter gällande meddelarskydd, offentlighetsprincip och beskattningsrätt. Vidare förutsätter denna demokratisering att invånarna i en kommun får möjligheten att påverka etableringar så att de bidrar till ett mervärde i välfärdssektorn. Skulle detta mervärde riskera att utebli ska kommunen ha rätt att lägga in veto. Förbundsstyrelsen vill därför att ett kommunalt veto ska införas och LOV ska rivas upp för att säkerställa att kommuner ska ha möjlighet. Detta för att påverka utbudet av utförare i välfärden och garantera att kvaliteten är god. Kommunerna ska även ha möjlighet att ställa minimikrav för sociala villkor vid upphandling av välfärdstjänster Välfärden ska styras och kontrolleras gemensamt av det offentliga och fördelas efter behov. Vinstintresset ska inte vara en styrande faktor i välfärden. Det finns flera sätt att säkerställa detta. Förbundsstyrelsen vill att en icke-‐vinstprincip, som innebär att värdeöverföring begränsas till ränta på insatt kapital, ska vara gällande inom vård, skola och omsorg. Detta är ett reellt och passande alternativ till de val-‐ och marknadsmodeller som har blivit norm inom offentlig sektor. Välfärdssamhället måste ständigt uppdateras. Människors behov av trygghet, frihet och oberoende måste vara utgångspunkten för framtida reformer. Kortsiktiga vinstintressen och ett växande marknadstänkande leder till en försämrad välfärd. Därför måste tydligare spelregler gälla och politiken, snarare än marknaden, leda utvecklingen. 2009 avreglerade den borgerliga regeringen det svenska apoteksmonopolet. Avregleringen har inneburit flera försämringar för apoteken i Sverige. Förbundsstyrelsen håller med om att det är problematiskt med en ojämn etablering och ett försämrat utbud av varor. Framförallt måste det finnas ett sätt att säkerställa att det finns tillgång till apotek även på landsbygden. Avregleringen har också inneburit att människor får vänta längre på sina mediciner. Detta är oacceptabelt. Förbundsstyrelsen menar att säkerhet, effektivitet och god tillgänglighet i hela landet bör vara det som styr läkemedelsförsörjningen. Vi vill se att apoteket återmonopoliseras. Inte nödvändigtvis på exakt samma sätt som tidigare men Apoteksmarknaden måste avskaffas så som den ser ut idag.

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

935

940

945

950

955

960

965

970

975

980

Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motioner besvarade: C1:2, C3:1 – 4, C4:1 C1:2 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för att enbart aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning blir de enda företag som får verka inom välfärden. C3:1 (SSU Västerbotten) Att SSU aktivt deltar i att kritiskt utvärdera och hitta alternativ till de marknads-‐ och valmodeller som blivit norm inom offentlig sektor. C3:2 (SSU Västerbotten) Att SSU står upp för samhällsmedborgarnas rätt att kunna lita på hög och likvärdig kvalitet i alla skattefinansierade välfärdsverksamheter, och på så sätt motverkar den trend där ansvaret läggs på den enskilde att välja en utförare som håller högre kvalitet än en annan utförare. Det allmänna utbudet av välfärdstjänster ska hållas på en så hög och likvärdig nivå att det stora flertalet inte upplever något behov av tilläggstjänster. C3:3 (SSU Västerbotten) Att SSU ska verka för att en ickevinst-‐princip ska vara rådande inom vård skola och omsorg. Skattepengar avsedda för välfärd ska gå till välfärd, inte privata vinster. C3:4 (SSU Västerbotten) Att SSU ska verka för att Lagen om valfrihet (LOV) rivs upp. C4:1 (SSU Södra Älvsborg) Att SSU verkar en välfärd fri från privata vinstintressen. Att bifalla följande motioner: C5:1, C6:1. C5:1 (SSU Göteborg) Att den fria etableringsrätten för friskolor ska slopas, och att den berörda kommunen vid nyetableringar ska ges vetorätt. C6:1 (SSU Östergötland) Att SSU verkar för att offentlighetsprincipen ska gälla i all skattefinansierad välfärd, även den i privat regi. Att avslå följande motioner: C1:1, C2:1-‐3, C3:5, C4:2, C7:1 C1:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för att vår gemensamma välfärd inte ska drivas med privata vinstintressen. C2:1 (SSU Dalarna) Att man inför en begränsning på hur mycket pengar som får tas ut ur välfärden C2:2 (SSU Dalarna) Att man ställer vissa krav som måste uppfyllas innan man får ta ut vinst C2:3 (SSU Dalarna) Att man på sikt avskaffar vinsterna helt i välfärden. C3:5 (SSU Västerbotten) Att SSU tillsammans med LO initierar ett långsiktigt arbete för att identifiera sektorer som på grund av deras centrala funktion för vår gemensamma välfärd bör undandras marknadsekonomin och underställas demokratisk kontroll, samt utarbeta strategier för hur denna demokratiska kontroll ska utövas och hur dessa sektorer ska organiseras för att bidra till största möjliga samhällsnytta. C4:2 (SSU Södra Älvsborg) Att SSU verkar för en gemensamt ägd, finansierad och styrd välfärd. C7:1 (SSU Dalarna) Att Apoteket ska förstatligas.

Motioner C1 Skapa en välfärd fri från vinstintressen Att en fungerande välfärd är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi och tillväxt, liksom för ökad frihet och jämlikhet, är en självklarhet för oss socialdemokrater. Vi vet att det är ökad trygghet, bättre utbildning och förbättrad hälsa som har gjort Sverige till det framgångsrika land det är, och att vi aldrig kommer att kunna upprätthålla det här utan Motionsutlåtande 22 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

985

990

995

1000

1005

1010

1015

1020

1025

1030

fortsatta investeringar våra medmänniskor. Men sedan 90-‐talskrisen har fokus förskjutits i välfärdspolitiken. Istället för att vara en zon fredad från marknaden, där demokratiska och humanistiska värden skulle värnas samtidigt som grunden för en god ekonomi lades genom investeringar i humankapitalet, har marknadsmekanismer blivit alltmer dominerande i välfärdssektorn. Kommuner och landsting har delats upp i en beställardel och ett antal utförarenheter, som gör affärer med varandra. Medborgaren blir alltmer lik en kund när hon sätts att välja bland en uppsjö av utförare. Politiken – och därmed demokratin – sätter sig i baksätet när man istället för att aktivt styra låter en fastslagen peng följa med eleven/brukaren/kunden varthän hon går. Utförarna konkurrerar om brukarna, vilket resulterar i allt från betygsinflation till överetablering av vårdcentraler i välmående områden med flykt från områden med stora sociala problem och höga ohälsotal. Ytterligare ett steg på marknadiseringens väg är att man släpper in aktiebolag som inte drivs av demokratiska mål utan av kravet att ge sina ägare ekonomisk avkastning. Riskkapitalbolag täljer guld i svenska skattefinansierade välfärdsverksamheter, samtidigt som behoven är skriande stora. Ägarkoncentrationen är stor – inom till exempel äldreomsorgen delar två företag på mer än hälften av den privata marknaden. Förhoppningarna om att privatiseringarna skulle öppna upp för små idealistiska utförare med alternativa inriktningar kom på skam. Om det finns pengar att tjäna lockas de som är ute efter att just tjäna pengar – äldreomsorgsföretag med mer än tjugo anställda har i snitt 21 procents avkastning på eget kapital, att jämföra med åtta procent i hela näringslivet. Att en sektor som är så ovärderlig för vårt samhälleliga välstånd som väldfärdssektorn tillåts dräneras på resurser i en tid när behoven av välfärdstjänsterna ökar är oförståeligt, oavsett om man ser det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller ur ett humanistiskt perspektiv. Det är dags att vi sätter stopp för åderlåtningen och ser till att resurserna som är avsatta för välfärd faktiskt också går till precis just det. Med anledning av ovanstående yrkar SSU Kronoberg: C1:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för att vår gemensamma välfärd inte ska drivas med privata vinstintressen. C1:2 ATT SSU-‐förbundet verkar för att enbart aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning blir de enda företag som får verka inom välfärden. C2 Vinstfri välfärd! Den svenska välfärden är någonting vi äger gemensamt och de är också vi medborgare tillsammans finansierar den. De är ett system vi jobbat i många år för att bygga upp och har länge varit klassat som ett av världens bästa välfärdsystem. De senaste åren har allt fler privata aktörer kommit in i välfärdsektorn och den har blivit mycket sämre. Många av dessa företag är vinstdrivande och tar ut vinst på vår gemensamt finansierade välfärd. SSU Dalarna har ingenting emot att de finns privata aktörer inom välfärden vi tror att olika alternativ berikar välfärden och att man har mycket att lära av de privata aktörer som i dag verkar inom området i hur man kan bli billigare och mer effektiva. Men vi tycker att det gemensamma skattepengar vi stoppar in i välfärden också ska komma tillbaka till de som välfärdsystemet omfattar och inte hamna i ett skatteparadis. Vi tror aldrig att en skola, Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1035

1040

1045

1050

1055

1060

1065

1070

1075

vårdhem eller sjukhus kan nå högsta kvalité då det ständigt strävas efter att vara så kostnads effektivt som möjligt. På det viset kommer kvaliteten i andra hand och det går inte vi med på! Vi inser också att det inte går att vid en valseger 2014 helt avskaffa alla vinstdrivande bolag inom välfärden men vi vill se på sikt att det fasas ut och att vi i framtiden har en välfärd som endast ger vinst genom kvalité till de som omfattas av välfärden. De senaste åren har Sverige gått med på att låta sina gamla och sjuka få spendera sina sista år på intuitioner där de inte längre ses som en gammal eller man eller kvinna som behöver hjälp att röra på sig äta duscha och gå på toa eller få medicin. Och låtit våra unga gå i skolor där de inte ens har tillgång till ett eget bibliotek eller matsal för att de kostat för mycket. De är inte okej att de som tjänat och hjälpt till att bygga upp vårt land och de som ska vara framtiden i vårt land inte längre ses som människor utan nu mer som en handelsvara som man tjänar mer på ju mindre man tar hand om. Det får inte gå till såhär! SSU Dalarna yrkar därför att: C2:1 -‐ Man inför en begränsning på hur mycket pengar som får tas ut ur välfärden C2:2 -‐ Att man ställer vissa krav som måste uppfyllas innan man får ta ut vinst C2:3-‐ Att man på sikt avskaffar vinsterna helt i välfärden C3 Motion om välfärdens framtid Den största utmaningen för socialdemokratin är att återupprätta medborgares tro och respekt för politiken. Utvecklingen de senaste decennierna har varit den motsatta, politiken har tappat kraft då det politiska hantverket till viss del abdikerat från ansvar. Politiken har i denna process lämnat över ett allt större ansvar till marknader att lösa samhälleliga problem, så också inom välfärdspolitiken. Istället för att vara en fredad zon från marknadsmekanismer, där demokratiska, jämlika och humanistiska värden skulle värnas istället för ekonomiska, har marknadsprinciper blivit alltmer dominerande i välfärdssektorn. Medborgaren har blivit alltmer lik en kund när den sätts att välja bland en uppsjö av utförare. Har du oturen att välja fel skola eller vårdcentral, eller har föräldrar eller släktingar som inte klarar av att välja eller inte ens bryr sig, då faller oturslotten på dig själv. Valfriheten har på så vis privatiserat och minskat friheten; jag väljer för mig, du för dig och om du väljer fel är det din ensak. Men skola, vård och omsorg skiljer sig från andra dagligvaror och produkter i och med att de inte är marknadsprodukter utan medborgerliga rättigheter och fundamentala samhällsnyttor som varken samhället eller individen har råd att spela roulette om. Ett ytterligare steg på vägen mot en marknadsbaserad välfärd är att man släpper in aktiebolag som drivs av kravet att ge sina ägare ekonomisk avkastning. Riskkapitalbolag tjänar idag stora pengar i svenska skattefinansierade välfärdsverksamheter. Inget land i Europa kan egentligen jämföras med det system som på senare år byggts upp i Sverige där upphandlare av välfärdsverksamheter efter en upphandling ges en bestämd summa pengar för att genomföra verksamheten. Riskkapitalbolagen kan i detta system inte öka sin vinst genom att expandera (som företag i regel gör på andra marknader) eller att kräva mer pengar från kommunerna eller landstingen, de kan bara öka sin vinst genom tryck inåt, dvs kvalitetssänkningar. Koncentrationen av ägandet inom välfärdsverksamheterna är också mycket stor – inom exempelvis äldreomsorgen delar två företag på mer än hälften av den privata marknaden. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1080

1085

1090

1095

1100

1105

1110

1115

1120

1125

Förhoppningarna som fanns om att privatiseringarna och avregleringarna skulle öppna upp för små föräldrakooperativ och dylikt realiserades aldrig. Välfärden har istället blivit en mycket lukrativ marknad för företag -‐ riskkapitalbolag i äldreomsorgen med mer än 20 anställda har i snitt 21 procents avkastning på eget kapital, att jämföra med åtta procent i hela näringslivet. Slutliga steget på vägen mot en marknadsbaserad välfärd är att också finansieringen privatiseras. De företag som utför välfärdstjänster på uppdrag av kommuner och landsting säljer ofta också tilläggstjänster. Det ligger därför i deras egenintresse att basutbudet blir så litet som möjligt och att så många som möjligt ser sig nödgade att komplettera med privata lösningar. En sådan utveckling ger medborgarna en allt ostadigare grund att stå på. Syftet är tydligt, man vill göra den offentliga välfärden så dålig att alla andra alternativ ter sig bättre. Många av dem kommer inte att ha råd med de privata lösningar som krävs om man ska få mer än det absolut nödvändiga. Socialdemokratin måste därför verka och värna för en demokratiskt styrd välfärdssektor där människors behov står i centrum. Socialdemokratin måste också kritiskt granska de avregleringar, bolagiseringar, utförsäljningar och privatiseringar som skett av annan samhällsnyttig verksamhet som kommunikationer, energiförsörjning och apotek. För en vidgad och fördjupad demokrati krävs en sammanhållen strategi för hur dessa verksamheter ska organiseras framöver. Med anledning av ovanstående yrkar jag därför att SSU-‐kongressen beslutar C3:1 Att SSU aktivt deltar i att kritiskt utvärdera och hitta alternativ till de marknads-‐ och valmodeller som blivit norm inom offentlig sektor. C3:2 Att SSU står upp för samhällsmedborgarnas rätt att kunna lita på hög och likvärdig kvalitet i alla skattefinansierade välfärdsverksamheter, och på så sätt motverkar den trend där ansvaret läggs på den enskilde att välja en utförare som håller högre kvalitet än en annan utförare. Det allmänna utbudet av välfärdstjänster ska hållas på en så hög och likvärdig nivå att det stora flertalet inte upplever något behov av tilläggstjänster. C3:3 Att SSU ska verka för att en ickevinst-‐princip ska vara rådande inom vård skola och omsorg. Skattepengar avsedda för välfärd ska gå till välfärd, inte privata vinster. C3:4 Att SSU ska verka för att Lagen om valfrihet (LOV) rivs upp. C3:5 Att SSU tillsammans med LO initierar ett långsiktigt arbete för att identifiera sektorer som på grund av deras centrala funktion för vår gemensamma välfärd bör undandras marknadsekonomin och underställas demokratisk kontroll, samt utarbeta strategier för hur denna demokratiska kontroll ska utövas och hur dessa sektorer ska organiseras för att bidra till största möjliga samhällsnytta. (Motion av Malmö Arbetarekommuns styrelse, Malmö kommun, 2012) Robert Lindgren, Antagen av SSU Robertsfors 2013-‐01-‐24. C4 För en gemensam välfärd För Socialdemokratin är välfärden är mer än bara ett skyddsnät. Välfärden är något helt annat än samhällets organiserade allmosor till de sämst lottande. För socialdemokratin har grundtanken bakom välfärdsstaten alltid varit att den är en språngbräda för att i grunden omdana den rådande samhällsstrukturen. Välfärden ses ur detta perspektiv som en arena vari andra värden är de som ryms i det kapitalistiska samhället kan få frodas. Välfärden ska vara en oas i samhället vari en annan Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1130

1135

1140

1145

1150

1155

1160

1165

1170

1175

logik än konkurrens och egoism får slå rot och med tiden bevisa att gemensamt ägande är praktiskt möjligt. Med Ernst Wigforss ord: ”välfärden är inte socialism, men en nödvändig grund för vidare frammarsch”. Idag ter sig denna målsättning för välfärden allt mer avlägsen. Privata vinstintressen blir allt vanligare. Kapitalisters ekonomiska intressen av en liberal välfärdsmodell går före drömmen om ett samhälle där vi håller ihop. Därför måste privat vinstuttag i välfärden förbjudas. Men problemen i välfärden idag är större än vinstfrågan. Ägandet över välfärden är av avgörande betydelse -‐ oavsett vinsten. Alternativa driftformer inom välfärden är ett hot mot den socialdemokratiska välfärdsmodellen. Ytterst handlar det om huruvida makten över välfärden ska ligga hos våra folkvalda politiker eller inte. Det är en demokratifråga. Det tydligaste exemplet vad som händer när vi öppnar upp för alternativa driftformer inom välfärden finner vi i skolans värld. Sverige har idag ett av världens mest liberala friskolesystem. Under de senaste decennierna har två parallella skolsystem byggts upp, ett kommunalt och med friskolor. Resultatet ser vi: ökad segregation och sjunkande kvalitet på undervisningen. Samtidigt är systemet i grunden ekonomiskt irrationellt då det tvingar kommunen att bygga upp parallella system för att kunna stå i givakt om de privata skolorna skulle få för sig att slå igen. Utvecklingen på skolområdet är inget vi vill se inom övriga välfärden. Samtidigt lär oss utvecklingen med friskolor något mycket centralt: ägandet är av avgörande betydelse. Vi ska inte dela upp välfärden mellan olika driftformer. Genom att äga och driva välfärden gemensamt -‐ inte bara betala den gemensamt -‐ kan vi göra just det som är socialdemokratins grundtanke med välfärden: forma den på ett sätt så den blir ett reellt alternativ till den logik som präglar samhället i övrigt. Men för detta är både vinstfrågan och ägandefrågan avgörande. Vi måste stå upp för en gemensamt ägd och styrd välfärd, fri från privata vinstintressen. Därför yrkar SSU Södra Älvsborg: C4:1 -‐ Att SSU verkar en välfärd fri från privata vinstintressen. C4:2 -‐ Att SSU verkar för en gemensamt ägd, finansierad och styrd välfärd. C5 Slopa den fria etableringsrätten för friskolor! Ända sedan den fria etableringsrätten infördes i Sverige, har antalet fristående gymnasieskolor ökat kraftigt. Idag går ungefär var fjärde elev på en fristående gymnasieskola. De senaste åren har dock elevkullarna minskat kontinuerligt, en utveckling som kommer att fortgå fram till år 2016. Resultatet är en överetablering av skolor, med en allt hårdare konkurrens om eleverna. Kombinationen av överetablering och minskande elevkullar, leder även till att skolor allt mer desperat satsar stora delar av sin budget på sin marknadsföring och jippon för att locka till sig elever. Detta är pengar som kunde ha lagts på undervisning. I dagens läge är det Skolinspektionen som beslutar om de ansökningar som kommer in rörande nyetablering av friskolor. I princip råder det fri etableringsrätt, och den som vill får starta upp en friskola. Trots detta är det kommunen som har det yttersta ansvaret för elevernas skolgång, oavsett om dem går på en kommunal skola eller en friskola. Detta är ett Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1180

1185

1190

1195

1200

1205

1210

1215

1220

1225

ansvar som de inte kan frånhända sig. T.ex. så är det den kommunala skolan som får ta ansvar och bereda plats för elever om en friskola går i konkurs. Ändå har kommunen ingen beslutanderätt när friskolor etableras. Eftersom de nyetablerade skolorna oftast hämtar den största delen av elevunderlaget från etableringskommunen, får denna i praktiken stå för lejonparten av den nya friskolans finansiering genom elevpengen. Vi anser att det är orimligt att kommunen, som är den aktör som är ytterst ansvarig för skolan och finansierar densamme, inte har någon beslutanderätt vid nyetableringen av friskskolor. Berörda kommuner bör få möjlighet att bedöma om det finns ett reellt behov av en ny skola. På så sätt får de även möjlighet att planera och dimensionera verksamheten efter elevkullarna. Därför yrkar vi på att: C5:1 den fria etableringsrätten för friskolor ska slopas, och att den berörda kommunen vid nyetableringar ska ges vetorätt. Motionär: Lilas Berengian & Johan Holmgren, Haga Annedal C6 Offentlighet och insyn Offentlighetsprincipen har länge reglerat förhållandet mellan staten, landstinget och kommunen. Medborgare har genom offentlighetsprincipen kunnat få insyn i våra makthavares och myndigheters maktutövande och på så sätt kunnat uppmärksamma olika missförhållanden, tex maktmissbruk, felaktiga förfaranden osv. Denna möjlighet till granskning av staten för den vanlige medborgaren är någonting som är unikt i världen och är någonting vi måste bevara. Men det finns en andra sida av offentlighetsprincipen. Den är minst lika viktig, men glöms ofta bort. Meddelarfriheten innebär att tjänstemän har en stor frihet att lämna ut uppgifter till massmedier, författare, nyhetsbyråer etc. Meddelaren har grundlagsskyddad rätt till anonymitet, och viss straffrihet vid utelämnande av sekretessbelagda uppgifter. Myndigheten där tjänstemannen i fråga är anställd har inte heller någon rätt att bedriva några efterforskningar om meddelarens identitet. I den senaste vårdskandalen där Carema var inblandade, uppdagades en brist i lagstiftningen. Meddelarfriheten gällde inte för privatanställda i offentlig sektor, vilket gjorde att arbetsgivaren kunde eftersöka identiteten bakom uppgiftslämnarna och sedan använda sig av informationen som underlag vid uppsägning av meddelarna, helt enligt lagen om anställningsskydd, då arbetsgivaren tyckte att personalen hade visat illojalitet mot företaget. Därför yrkar jag C6:1 att SSU verkar för att offentlighetsprincipen ska gälla i all skattefinansierad välfärd, även den i privat regi. Jakob Samuelsson SSU Linköping C7 Förstatliga apoteket Idag etableras apoteken där pengarna finns, inte där behoven finns. Samtidigt försämras utbudet på de befintliga apoteken och på hyllorna återfinns varor som knappast kan betraktas som apoteksvaror. Varor som tar plats bara för att locka kunder. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1230

1235

1240

1245

Nyheterna vittnar om att glesbygdsapoteken inte är tillräckligt lönsamma. I dagens borgerliga samhälle ska pengar tjänas på den sjuka, och ju sjukare människorna blir, desto bättre mår dagens ägare av apoteken. Ägarna skrattar hela vägen till banken medan sjuka drabbas. Detta tycker vi är osmakligt. Tillsammans kan vi motverka denna osmakliga utveckling och åter kunna garantera ett apotek vars syfte är att bidra till en god folkhälsa och mediciner till rätt priser. Vinsten vi är ute efter är en social vinst. Den sociala vinsten med att människor garanteras ett apotek som är tillgängligt oavsett om du bor på glesbygden eller i staden. Samtidigt kommer pengarna som rör sig inom apoteket stanna hos oss och inte i någon enskilds ficka. För att garantera detta måste vi återta ägandet av apoteket. Därför föreslår vi kongressen att ställa sig bakom vår åsikt: C7:1 Att Apoteket ska förstatligas.

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

D En trygg arbetsmarknad där välfärden växer och jobben blir fler 1250

1255

1260

1265

1270

1275

1280

1285

1290

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna D1 – D11 Målet om full sysselsättning är avgörande för oss socialdemokrater. Full sysselsättning innebär inte bara att arbetslösheten i sig är låg, utan förutsätter också att sysselsättningsgraden är hög. Arbetarrörelsens har alltid kämpat för att förbättra människors villkor på arbetsmarknaden. Vi är övertygade om att detta är en ständigt pågående kamp som vi kommer att behöva ta. En arbetsmarknad i förändring innebär per definition nya utmaningar. Dagens arbetsmarknad bygger på den svenska modellen. Den svenska modellen är unik av sitt slag och grundas på avtal mellan starka och självständiga parter på arbetsmarknaden tillsammans med insatser från staten genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och en väl fungerande a-‐kassa. Förbundsstyrelsen menar att denna modell är fundamental för hur arbetsmarknaden är utformad och bygger på principer som vi måste upprätthålla. Förbundsstyrelsen delar stora delar av den problembild som beskrivs i motionerna om förkortad arbetstid och förlängd semester. Det är ett verkligt problem att människor inte alltid orkar och hinner med allt som ska hinnas med i vardagen. I Sverige har det genomförts ett antal arbetstidsreformer för att minska arbetstiden. Det har varit viktiga men även dyra reformer som bör sättas i relation till vilken välfärd som är önskvärd. För att upprätthålla och förbättra välfärden måste fler arbeta mer. Löneutvecklingen bestäms i första hand av produktivitetsutvecklingen vilket innebär att timlönen vid en generell arbetstidsförkortning med stor sannolikhet skulle vara opåverkad medan månadslönen skulle sjunka i motsvarande grad som arbetstiden förkortas. En sänkning av arbetstiden från åtta till sex timmar innebära en sänkning av månadslönen och därmed köpkraften med 25 procent. Detta faktum motsäger naturligtvis inte att arbetsmarknadens parter fortsätter att teckna avtal som innehåller olika typer av arbetstidsnedkortning men viktigt att komma ihåg är då att detta påverkar löneutrymmet. Detsamma gäller införandet av en sjätte semestervecka och andra typer av kompensationskonton. Förbundsstyrelsen ser med oro på utvecklingen på dagens arbetsmarknad där allt fler unga har korta, otrygga anställningar och delar motionärens bild av att det idag är allt för svårt för unga att kvalificera sig för A-‐kassan. Vi ser därför, precis som motionären, att det finns ett behov av att riksdagen tillsätter en utredning för att se över kvalifikationskraven till A-‐ kassan. En viktig målsättning på den svenska arbetsmarknaden måste vara att skapa en jämställd arbetsmarknad fri från diskriminering. Könsfördelningen i börsbolagens styrelser är mycket ojämn. År 2010 var bara två av tio personer i Sveriges börsbolagsstyrelser kvinnor. I valberedningarna var siffrorna ännu lägre – bara en av tio var kvinnor. Med en jämn könsfördelning i bolagsledningar, det vill säga såväl styrelser som ledningsgrupper och chefsposter, ökar möjligheten att bredda företagens erfarenhetsbas och därigenom också företagens potential att växa. Men bolagen klarar inte av att bryta mansdominansen med egen kraft trots att mångfald skapar tydliga vinster. Därför vill förbundsstyrelsen se en lagstiftning som innebär att alla styrelser i statligt ägda företag och i privatägda publika Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1295

1300

1305

1310

1315

1320

1325

1330

1335

1340

företag med fler än nio representanter ska ha minst 40 procent av respektive kön. Frågan om föräldraförsäkringen är viktig för flera delar av samhället. Det handlar om att kvinnor ska få samma möjligheter, rättigheter och löneutveckling som män såväl som barnets rätt till båda sina vårdnadshavare. En föräldraförsäkring kan införas stegvis och förbundsstyrelsen förstår motionärens ambition med förslaget om en femdelning av föräldraförsäkringen. Vi menar emellertid att en femdelning inte är nog. Förbundsstyrelsen vill att antalet dagar i föräldraförsäkringen delas lika mellan barnets vårdnadshavare och knyts till den enskilda vårdnadshavaren. En viktig del i att skapa en jämställd arbetsmarknad är lika lön för lika arbete. Den borgerliga regeringen har försämrat lagstiftningen om lönekartläggning. Detta är helt fel väg att gå och riskerar att ytterligare öka löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Förbundsstyrelsen vill därför att de årliga lönekartläggningarna ska återinföras för företag med fler än tio anställda och att det införs någon typ av sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot detta. Ett annat problem på dagens arbetsmarknad är att den inte tar tillgodo utrikesföddas kompetenser och utbildningar. För att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och växa måste alla människors kompetenser och erfarenheter värderas på lika premisser. Förbundsstyrelsen delar motionärens bild av att vi måste bli bättre på att nyttja personer som har examina i utbildningar från andra delar av världen. Däremot tror vi inte att ett kompetensprov är bästa sättet att göra detta. Det handlar snarare om att vi idag har ett bristande valideringssystem för utländska utbildningar och att detta system måste utvecklas. Vi måste också arbeta mer aktivt mot diskrimineringen på arbetsmarknaden. Förbundsstyrelsen är överens med motionären om att en del i detta är att införa ett system där CV:n anonymiseras. Arbetsmarknaden är idag centrerad framförallt till Sveriges tillväxtregioner och större städer. Vi behöver skapa förutsättningar för att hela Sverige ska leva och att människor ska kunna ha arbete oavsett var de bor. Myndigheter är många gånger stora och viktiga arbetsgivare. Vi kan också se hur många statliga myndigheter idag inte tar regionalpolitiken på allvar. När de rationaliserar koncentreras ofta verksamheten till de största orterna i regionen. Vi vill istället ha en princip där varje lokalisering granskas utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv. Däremot ska utlokaliseringar inte ske som arbetsmarknadsåtgärder, de ska ske tack vare att de statliga myndigheterna och verken blir bättre av att vara representerade i hela landet. Vissa myndigheter kan behöva finnas kvar i storstadsregionerna med hänsyn till deras verksamhet. Det finns flera stora företag i Sverige som är viktiga, och ibland direkt avgörande, för den regionala arbetsmarknaden. Statens roll är att skapa förutsättningar för dessa att verka, utvecklas och skapa en hållbar produktion. Förbundsstyrelsen tror emellertid att det är problematiskt att fastställa att staten ska gå in och ta över specifika företag vid en eventuell konkurs. Den typen av beslut måste fattas från fall till fall. Kongressen föreslås besluta Att bifalla följande motioner: D3:1, D5:1-‐3, D7:1, Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1345

1350

1355

1360

1365

1370

1375

1380

D3:1 (SSU Kronoberg) D3:1 Att SSU-‐förbundet verkar för införande av kvotering till börsbolagsstyrelser. D5:1 (SSU Kronoberg) Att Diskrimineringslagen ändras, så att kravet på årliga lönekartläggningar återinförs,liksom regeln att bara arbetsgivare med färre än tio anställda undantas kravet på att skriftligen kunna redovisa lönekartläggningen. D5:2 (SSU Kronoberg) Att det införs sanktioner mot de arbetsgivare som inte bryr sig om att följa lagens krav på lönekartläggningar och jämställdhetsplaner. D5:3 (SSU Kronoberg) Att föräldraförsäkringen individualiseras. D7:1 (SSU Västerbotten) Att Cv:n hanteras anonymt av arbetsgivaren medan arbetsförmedlingen har tillgång till personuppgifterna kopplade till Cv:t. Att avslå följande motioner: D1:1, D2:1-‐2, D4:1, D6:1, D8:1, D9:1, D10:1, D11:1 -‐ 6 D1:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet antar motionen som sin egen och kämpar för att införa 6 veckors semester. D2:1 (SSU Bohuslän) Att arbetstiden förkortas till 6 timmar över hela arbetsmarknaden D2:2 (SSU Bohuslän) Att lönerna och deras utveckling förblir opåverkade D4:1 (SSU Göteborg) Att SSU skall aktivt jobba för att könskvotering i bolagsstyrelser skall lagstiftas D6:1 (SSU Norra Älvsborg) Att SSU verkar för en femdelad föräldraledighet, där ena föräldern får 40 % av tiden, den andra föräldern 40 % av tiden, och att de resterande 20 % används frivilligt efter varje familjs ekonomiska förmåga att verka för ett jämställt föräldraskap. D8:1 (SSU Västmanland) Att kompetensprov ska införas i Sverige för att ta tillvara på alla individers kunskap. D9:1 (SSU Stockholm) Att SSU antar motionen som sin egen D10:1 (SSU Västerbotten) Att myndigheternas kontor placeras för att funka som en arbetsmarknadsåtgärd samt en åtgärd för motverka avbefolkningen av glesbygden. D11:1 (SSU Skåne) Att SSU Skåne ska driva att svenska staten ska ta över SAAB:s materiella och immateriella tillgångar efter en konkurs D11:2 (SSU Skåne) Att SSU Skåne ska driva att de som arbetar på SAAB ska driva företaget när det kommit i statens ägo D11:3 (SSU Skåne) Att SSU Skåne ska driva att produktionen ska läggas om till tillverkning av miljöbilar och miljöbussar D11:4 (SSU Skåne) Att SSU Skåne ska driva att SAAB ska utveckla kollektivtrafikslösningar i samarbete med Västragötalandsregionens förtroendevalda D11:5 (SSU Skåne) Att motionen skickas till SSU:s nästa förbundskongress D11:6 (SSU Skåne) Att motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

Motioner 1385

1390

D1 6 veckors semester Socialdemokratin måste kämpa för människans frigörelse. År 1938 fick alla arbetare rätt till två veckors betald semester. Fyra veckors semester infördes 1963 och fem veckor 1978. Längden på den lagstiftade semestern har dock alltid varit en miniminivå. Arbetarerörelsen måste ständigt kämpa för att förbättra vilkoren för medborgarna. 1938, 1963, 1978 lagstiftade vi om semestrar, det är på tiden igen. Socialdemokratin är en frihetsrörelse vilket gör att vi inte kan luta oss tillbaka och förnöjsamt vända huvudet bakåt och tänka att allt var bättre förr. Vi måste själva formulera våra drömmar och våra mål. Utan tydliga mål blir vår rörelse Motionsutlåtande 31 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1395

1400

1405

1410

1415

1420

1425

1430

1435

endast förvaltande. Vill vi vara förvaltande eller vill vi vara en samhällsomdanade kraft som kämpar för bättre vilkor för medborgarna? En del i nästa steg är 6 veckors betald semester. Därför yrkar SSU Kronoberg: D1:1 ATT SSU-‐förbundet antar motionen som sin egen och kämpar för att införa 6 veckors semester. D2 Generell arbetstidsförkortning till 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön För 100 år sedan stod det 8 timmars arbetsdag på LO:s affischer och för nästan 40 år sedan blev fyrtiotimmarsveckan lag. Sedan dess har produktionen mer än femdubblats, effektiviteten ökat, antalet personer som behövs för att lösa samhällets samlade behov av produktion blivit färre. Att full sysselsättning inte kunnat uppnås på årtionden trots ökad konsumtion och en mångdubbling av reklam och marknadsföring vittnar om en naturlig process. Av denna enkla anledning går det att arbeta mindre tid, men sedan åttatimmarsdagen infördes i Sverige, så har trots produktionens ökning ingenting hänt. Nu är det dags att liksom borgarna förstå stressen i människors vardag och de problem som numera gjort det normalt att köpa arbetskraft för att göra våra vardagliga sysslor, men att till skillnad från högern erbjuda en lösning för alla, inte bara dem med höga inkomster. Nu är det dags att leva upp till vår moraliska förpliktelse att ge vårt folk en hälsa i världsklass, att istället för att slita ut och förtidspensionera människor sänka deras arbetstid. Ingenting mindre kommer att krävas för att konkurrera i den globala ekonomin. Nu är det dags att äntligen uppfylla det gamla fina löftet om den fulla sysselsättningens samhälle-‐ för varje svensk ett riktigt arbete. Nu är det dags att ta jämställdheten mellan män och kvinnor på alvar. Kan vi inte hindra kvinnorna från att utföra obetalt dubbelarbete ska de åtminstone ges en möjlighet att hinna med det, utan att fastna i stressens och utbrändhetens fällor. Att de som idag deltidsarbetar får lättare att komma upp i heltid främjar också det kvinnor. Deras ekonomi och deras möjligheter till oberoende ökar, skillnader i inkomst mellan könen och de stundom ojämställda prioriteringar som följer därav minskar. Nu är det dags att ge folket den fritid som lägger grunden för ett Sverige med ett kultur-‐ och föreningsliv för resten av världen att avundas, där människor får tid att utveckla sina inneboende talanger, där det demokratiska deltagandet kan nå nya höjder, där familjers tid tillsammans inte behöver stå i konkurrens med deras ekonomiska trygghet, där vi kan gemensamt ta ansvar för landets skönhet. Nu är det dags att låta Sverige gå före och leda världen i utvecklingen mot ett arbetsliv på löntagarnas villkor. När man i Frankrike införde 35 timmars arbetsvecka ökade lönedelen av BNP. Mer till arbetarna, mindre till kapitalet, det är klassisk socialdemokratisk politik. Fortfarande präglas den ekonomiska diskussionen i våt land av ett kristänkande som grundlades för mer än trettio år sedan. Det verkar inte spela någon roll hur rikt vårt samhälle blir – resurserna framställs ändå som bristande. Denna hållning hämmar välfärdens utveckling på alla områden och är ett resultat av dåvarande SAF:s intensiva opinionsbildning. Nu är det dags för oss att byta strategi, från backande defensiv till ovillkorlig offensiv mot Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1440

1445

1450

1455

1460

1465

1470

1475

1480

1485

den borgliga hegemoni som idag genomsyrar vårt samhälle och riskerar att lamslå vår egentligen oövervinnerliga arbetarrörelse. Låt oss undvika det. Med stöd av ovanstående yrkas: D2:1 Att arbetstiden förkortas till 6 timmar över hela arbetsmarknaden D2:2 Att lönerna och deras utveckling förblir opåverkade D3 Kvotering till bolagsstyrelser ”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.” Så inleds socialdemokratins partiprogram, som antogs av partikongressen 2001. För att ett samhälle ska kunna betraktas som reellt demokratiskt, jämlikt och fritt så måste kvinnor och män ha lika möjligheter till lika påverkan på lika villkor. Så är det inte i Sverige idag eftersom kvinnor som grupp är utsatt för en systematisk diskriminering på flera olika områden, bland annat när det gäller innehav av maktpositioner i samhället och näringslivet. Tittar man exempelvis på de börsnoterade bolagens styrelser är endast 23,6 % av ledamöterna kvinnor. Det här är inte värdigt ett demokratiskt samhälle, och därför är det nu dags att Socialdemokraterna på allvar lyfter frågan om könskvotering till bolagsstyrelser. Även om män inte medvetet missgynnar kvinnor så har vi ett problem med könsnormerna i samhället. Normen är en manlig ledare, och för många känns det välbekant och tryggt med en man vid rodret. Dessa normer gör att vi idag har ett system där män blir inkvoterade på höga poster på grund av sitt kön och inte sin kompetens, för det råder ingen brist på kompetenta kvinnor. Trots att över hälften av de studerande på traditionella ledarutbildningar är kvinnor och att kvinnorna står för hela 65 % av alla akademiska examina står utveckling stilla. Dessutom visar faktsikt forskning att företag med könsbalanserad sammansättning har högre rörelseresultat jämfört med enbart manliga företag. Så genom kvotering kan vi alltså bredda urvalet och öka utbildnings-‐ och kompetensnivån i bolagen, vilket i sin tur gynnar ekonomin och hela samhället. Trots alla fördelar som finns med mer jämställda bolagsstyrelser har inte bolagen av egen kraft klarat av att bryta mansdominansen, därför är det dags för politikerna att dra sitt strå till stacken. För ser man till hur vi tidigare har förbättrat jämställdeheten så har det skett tack vare politiska initiativ, till exempel genom införandet av kvinnlig rösträtt, särbeskattning och jämställdhetslagen. Med få kvinnor i ledande positioner återskapas normen om mannen som självklar ledare. Normer är inget konstant utan reproduceras kontinuerligt i samhället och för att förändra dem behöver vi ändra strukturer och få in nya perspektiv. Kvotering behövs för att skapa ett demokratiskt och jämlikt samhälle där individer är fria från normer och strukturer som begränsar dem. Med anledning av ovanstående yrkar SSU Kronoberg: D3:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för införande av kvotering till börsbolagsstyrelser. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1490

1495

1500

1505

1510

1515

1520

1525

1530

1535

SSU Kronoberg D4 Lagstifta om könskvotering i bolagsstyrelse Sverige är inte ett jämställt land. I alla sektorer; i det privata, i politiken och i näringslivet finns det strukturer som ej är enkla att bryta. Kvinnor har rätt till samma makt som män i samhället och det är dags att politiken och näringslivet hittar en lösning på det problem som ger kvinnor mindre makt. Kvinnor har sedan länge presterat mycket bättre än män i skolan, trots det är det kvinnorna som är förlorarna på arbetsmarknaden. De största skillnaderna finner man i näringslivets topp. Kvinnor är en klar minoritet i börsbolagens styrelser där andelen kvinnor är ungefär 25 procent. I ledningsgrupperna är bara 15 procent kvinnor. 60 procent av valbredningar saknar helt kvinnor, visst utvecklingen går åt rätt håll, men utveklingen går alltför långsamt. Därför måste vi gå in och lagstift för att få utvecklingen att gå snabbare, vi måste ge kvinnor samma rätt som män i samhället. Könskvotering är även något positivt för näringslivet, ett exempel på det är Norge. När lagen debatterades i Norge var den omstridd. Motståndarna hävdade att det skulle leda till ett kompetensras. Anhängarna krävde mer jämlikhet. När lagen infördes 2003 upphörde debatten och inte alls lika många ifrågasätter kravet på minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser. Det beror på att utvecklingen var dels positiv för jämlikheten dels för ekonomin. Företagen började göra större vinster och till och med fler kvinnor kom med i bolagsstyrelserna. Jag hävdar att vi behöver en liknande lag för att göra Sverige mer jämlikt, det skall ej spela roll om man är man eller kvinna. Alla skall ha samma rätt i samhället. Jag yrkar såldes: D4:1 SSU skall aktivt jobba för att könskvotering i bolagsstyrelser skall lagstiftas D5 Motion om lika lön för lika arbete Kvinnor som grupp är idag förtryckta av män som grupp. Detta förtryck tar sig uttryck på flera olika sätt, bland annat i lönebildningen för kvinnor och män. En kvinna tjänar i genomsnitt idag 4400 kronor mindre i månaden än män. Det är alltså sammanlagt 70 miljarder svenska kronor per år som kvinnor går miste om. Detta anser jag inte är rättvist, en kvinna ska ju självklart tjäna lika mycket pengar för sitt arbete som en man gör. För lönesättningen visar idag hur kvinnors och mäns arbete värderas, och därmed hur kvinnor och män värderas gentemot varandra. Därför är den rättvisa lönesättningen en av de viktigaste grundpelarna i en feministisk politik, en politik jag önskar att vårt förbund står för. Arbetsmarknadens parter, facket och svenskt näringsliv har ju tydligen inte heller kunnat lösa detta problem, därför krävs det nu att staten går in och garanterar att förtrycket av kvinnan upphör. Detta skall staten göra tillsammans med arbetsgivarna genom bidrag till de företag som tar bort skillnaden i lön mellan kvinnor och män. Detta kommer alltså leda till att de lägre värderade ”rosa” lönerna och de högre värderade ”blåa” lönerna försvinner. När det sedan kommer till föräldraförsäkringen anser jag att det är viktigt att vi individualiserar denna. Detta kommer innebära att mamman och pappan kommer vara hemma lika mycket när barnet är litet, istället för så som det är idag då mamman i genomsnitt är hemma 78% av tiden. Detta gör att barnen inte får se lika mycket av sin pappa och att kvinnan får svårare att göra karriär då många arbetsgivare inte anställer kvinnor då dessa måste vara hemma med sina barn istället. Därför är det av yttersta vikt att vi inför en individualiserad föräldraförsäkring för att frigöra kvinnan från hemmets tvång Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1540

1545

1550

1555

1560

1565

1570

1575

1580

1585

och ge henne en lika stor plats som mannen i det offentliga livet. Med stöd av ovanstående yrkar jag på: D5:1 Att Diskrimineringslagen ändras, så att kravet på årliga lönekartläggningar återinförs,liksom regeln att bara arbetsgivare med färre än tio anställda undantas kravet på att skriftligen kunna redovisa lönekartläggningen. D5:2 Att det införs sanktioner mot de arbetsgivare som inte bryr sig om att följa lagens krav på lönekartläggningar och jämställdhetsplaner. D5:3 Att föräldraförsäkringen individualiseras. D6 Motion om föräldraledighet Föräldraledigheten är idag ett hett debattämne i medieforumen. Det diskuteras om jämställdhet, ekonomi, samhällsansvar och etik. Man hör oftast om två olika förslag. Tvådelad föräldraledighet skulle ur ett jämställdhetsperspektiv vara det absolut bästa för både föräldrarna och barnet. Men ser man på den reella, dock tragiska ekonomiska verklighet vi lever i är det inte hållbart, allra minst i lågavlönade familjer. Den ena föräldern tenderar att tjäna mer för samma mängd arbete än den andra på grund av könsdiskriminering, beroende på bransch, därför skulle det i vissa familjer vara förödande, då man kanske måste tvingas göra nedskärningar för att den som tjänar mest måste vara hemma med barnet. Det andra förslaget man talar om idag är tredelad föräldraledighet. Här finns tre delar i ledigheten, där ena föräldern tar en del, och andra föräldern två delar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är detta bättre, då det skapar ett mer flexibelt system förhållet till löneskillnaderna som tyvärr finns. Men hur är det ur ett jämställdhetsperspektiv? Då föräldrarna spenderar olika mycket tid med barnet, och man tvingas vara borta från arbetsmarknaden olika länge, hur jämställt är då vårt samhälle? Är inte det att verkligen markera vår syn på jämställdhet? Låt mig därför komma med en kompromiss. Jag föreslår: D6:1 att SSU verkar för en femdelad föräldraledighet, där ena föräldern får 40 % av tiden, den andra föräldern 40 % av tiden, och att de resterande 20 % används frivilligt efter varje familjs ekonomiska förmåga att verka för ett jämställt föräldraskap. Motionär: Mattias Engdahl Motion antagen vid SSU Norra Älvsborgs distriktsårskonferens. D7 Att aktivt motarbeta diskriminering vid anställning Det förekommer ofta diskriminering när en arbetsgivare ska anställa en ny person. Trots att vi har en tydlig diskriminerings lagstiftning som säger att det är diskriminering att välja bort någon i anställningsprocessen pga. av någon av de 5 diskrimineringsgrunderna. Alla ska kunna ha möjlighet till att få en anställning utan risken att bli diskriminerad. På flera universitet används ett system med kodade tentor, där läraren inte vet vilken person som har skrivit tentan utan ser bara ett nummer som tillhör en specifik student; vilket nummer som tillhör vilken student vet bara studenten och administrationen på universitetet. Ett liknande system bör kunna användas vid anställning genom att anonymisera Cv:n. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1590

1595

1600

1605

1610

1615

1620

1625

1630

1635

Därför yrkar vi att: D7:1 Cv:n hanteras anonymt av arbetsgivaren medan arbetsförmedlingen har tillgång till personuppgifterna kopplade till Cv:t. Francisco Hansson, Antagen av SSU Umeås medlemsmöte 2013-‐01-‐23. SSU Västerbottens distriktsårskonferensen, 2013-‐02-‐24, beslutade: att bifalla motionen Att aktivt motarbeta diskriminering vid anställning i sin helhet D8 Kompetensprov för utrikesutbildade Motionärer: Djeila Ahundzada, Mathias Vestby, Viktor Gustafsson, Tova Eldstål, Yousif Idris I dagens Sverige går vi miste om dyrbara resurser i arbetslivet. Det pågrund av att utrikesfödda inte kan utnyttja sin universitetsutbildning i Sverige som de har fullgjort i sitt hemland. Det som händer är att personer ifråga står utanför arbetsmarknaden i deras kompetensområde. Många utrikesfödda som har en utländsk universitetsutbildning vill självklart inte göra om hela sin utbildning, utan väljer de jobb som står till förfogande fastän de inte trivs och är överkvalificerade. Detta är en oerhörd stor förlust för samhället men också en psykisk och personlig påfrestning för individen. För att lösa detta vill vi införa ett kompetensprov för utrikesfödda som har en universitetsutbildning i deras respektive ursprungsländer. Utbildningen ska kunna styrkas med handlingar, även handlingar vars äkthet kan ifrågasättas skall vara tillräckliga skäl för att individen ska få rätt att utföra kompetensprovet. Exempelvis handlingar från Iran. Kompetensprovet ska kunna utföras utav utrikesfödda med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Kompetensprovet bör bestå av en teoretisk och en praktisk del. Beroende på typ av yrke så kan dessa delar viktas olika. Det ska även erbjudas kompletterande utbildning anpassad efter det svenska samhället. Med tanke på att alla länder skiljer sig åt, grundkunskapen är oftast densamma men yrkeskulturen kan ha anammat olika kunskapstraditioner. Rätten till att få göra kompetensprovet ska vara reglerat med en tidsbegränsning för att undvika utnyttjande av systemet. Det ska även finnas krav på språkkunskaper i svenska, ett rimligt krav är därför att individen klarat av SFI-‐utbildningarna. Med hänvisning till det som skrivits ovan yrkar vi: D8:1 Att kompetensprov ska införas i Sverige för att ta tillvara på alla individers kunskap. D9 Kvalifikationskrav för A-‐kassan Idag finns det väldigt få unga som har trygga anställningar. Etableringsåldern för unga vuxna när de har en fast anställning och ett förstahandskontrakt blir högre och högre. De flesta unga har idag en visstidsanställning eller vikariatsanställning, ofta blir de inringda från dag till dag utan vetskap om de har ett jobb imorgon, nästa vecka eller nästa månad. Idag är kvalifikationskraven för att kunna få ersättning från a-‐kassan väldigt svåra att uppnå för unga vuxna med dessa anställningar. För att kunna få ersättning idag är ett av kraven att du måste ha varit med i en a-‐kassa i tolv månader. Ett annat krav är att du under sex månader under den senaste tolvmånadersperioden måste jobbat minst 80 timmar i månaden alternativt förvärvsarbetat i minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader och alla månader måste innehålla minst 50 arbetade timmar. Detta inser vi i SSU Stockholm är helt ohållbart på dagens arbetsmarknad där unga aldrig Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1640

1645

1650

1655

1660

1665

1670

1675

1680

vet om de kommer ha en inkomst de kommande sex månaderna. Vi vill därför att det ska tillsättas en utredning i riksdagen för att se över kvalifikationskraven till a-‐kassan. Därför föreslås kongressen besluta: D9:1 Att SSU antar motionen som sin egen D10 Decentralisering av myndigheter Många svenska statliga myndigheter har idag större kontor i städerna. För att jobba på en myndighet krävs oftast att du har en högskoleutbildning, detta gör att personer med en högskoleutbildning samlas i städerna eftersom det är där det finns jobb för dem. På mindre orter saknas oftast dessa jobba och gör att de med en högskoleutbildning blir tvungna att flytta ifrån dessa mindre orter för att kunna försörja sig, mindre orter som redan nu har svårt att få befolkning att stanna i orten samt orka med medborgsservicen. För att motverka den avbefolkning som pågår i glesbygden bör man se till att myndigheter även har kontor i mindre orter, eller i en större ort som ligger centralt för många mindre orter. Detta ökar även servicen för medborgarna. Därför yrkar jag att: D10:1 Myndigheternas kontor placeras för att funka som en arbetsmarknadsåtgärd samt en åtgärd för motverka avbefolkningen av glesbygden. Irma Olofsson, Antagen av SSU Umeås medlemsmöte 2013-‐01-‐23. D11 En socialiserad och miljövänlig bilindustri Bilföretaget SAAB fortsätter är sedan några år tillbaka i kris. Läget är hela tiden osäkert och en nedläggning har varit nära flera gånger. En nedläggning av SAAB skulle innebära tusentals förlorade arbeten och med den nuvarande regeringens obefintliga arbetsmarknads-‐ och omställningspolitik skulle detta leda till arbetslöshet och lidande för många innevånare i västsverige. De räddningsförsök som har gjorts har emellertid inte heller varit bra. Det rör sig om investerare som inte verkar vilja förändra bolagets inriktning, vilket är en dålig taktik med tanke på att SAAB aldrig gått vidare bra. Det är också en dålig taktik med tanke på miljön. Att fortsätta bygga bensinbilar är inte en hållbar lösning, varken för SAAB eller för miljön och vår framtid. Att fortsätta driva SAAB som ett privatkapitalistisk bolag är inte heller någon framtidsidé, så har det hela tiden drivits och ägts. Marknaden med dess aktörer är bara inriktad på största möjliga vinst, den kan aldrig lösa de stora miljöproblem som vi står inför. För att SAAB ska överleva och för att miljöförstöringen ska minskas krävs något radikalt. Det krävs en vilja att göra Sverige till ett grönt industriland och det krävs socialism. Till att börja med bör SAAB sättas i konkurs. Det ska inte vara fråga om att socialisera SAAB:s förluster. När detta är gjort ska svenska staten gå in och köpa företagets tillgångar, det vill säga fabriker, maskiner, rättigheter med mera. SAAB ska sedan ägas av staten men drivas av de som arbetar på företaget. Förutsättningarna för ett helt kooperativt ägande bör Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1685

1690

1695

1700

1705

utredas och utvärderas efter hand. Produktionen ska läggas om till tillverkning av miljöbilar samt tillverkning av miljöbussar och utveckling av andra kollektivtrafiklösningar. Det senare ska ske i samarbete med Västragötalandsregionens förtroendevalda. För att rädda SAAB och för att inleda arbetet med att göra Sverige till ett grönt industriland yrkar jag därför på: D11:1 att SSU Skåne ska driva att svenska staten ska ta över SAAB:s materiella och immateriella tillgångar efter en konkurs D11:2 att SSU Skåne ska driva att de som arbetar på SAAB ska driva företaget när det kommit i statens ägo D11:3 att SSU Skåne ska driva att produktionen ska läggas om till tillverkning av miljöbilar och miljöbussar D11:4 att SSU Skåne ska driva att SAAB ska utveckla kollektivtrafikslösningar i samarbete med Västragötalandsregionens förtroendevalda D11:5 att motionen skickas till SSU:s nästa förbundskongress D11:6 att motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen Jesper Lissmark, SSU Frihet 2011-‐12-‐06

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

E En god välfärd för ett gott samhälle 1710

1715

1720

1725

1730

1735

1740

1745

1750

1755

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna E1 – E17 Ett starkt Sverige är ett Sverige där människor mår bra. För att uppnå detta är en välfungerande hälso-‐ och sjukvård avgörande. Men för att i framtiden kunna ge den bästa hälso-‐ och sjukvården måste också det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet stärkas. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan individen och samhället. Individens möjligheter att göra hälsofrämjande val ska möjliggöras och stödjas av samhället. Vi vet att människor med ekonomiska begränsningar drabbas särskilt hårt, vilket vi aldrig kan acceptera. Folkhälsoarbetet måste vara ett prioriterat arbete. För att vända utvecklingen måste vi börja mycket tidigare med förebyggande folkhälsoarbete. Samtidigt måste kopplingen mellan folkhälsoarbetet och minskade samhällsklyftor tydliggöras. De stora hälsoskillnaderna i dagens samhälle är djupt orättvisa och kostsamma för samhället. Med målet om en förbättrad folkhälsa – för alla – är en minskad alkohol-‐, narkotika-‐ och tobakskonsumtion viktig. För att göra detta behövs ett helhetsgrepp kring arbetet med alkohol, narkotika och tobak där både förebyggande arbete, kontroll och vård ses över. ANT-‐undervisningen i skolorna ska utökas. Det ska också genomföras satsningar på fler drogfria miljöer och stödja föreningslivet. Vi vill också att öl-‐ och tobaksreklam förbjuds och skärper kontrollen av de med utskänkningstillstånd. De ska genomföras satsningar på behandlingshem så att de behov som finns verkligen täcks och möjligheten för missbrukare att välja vård istället för straff ska ses över. En nollvision om rökning är ett gott mål men förbundsstyrelsen menar att det förebyggande arbetet är viktigare och mer verkningsfullt. En annan viktig del för att motverka de stora hälsomässiga klyftorna är att tillgängliggöra tandvården. Förbundsstyrelsen menar att det inte är godtagbart att tandvården idag bara är kostnadsfri upp till 18 års ålder, detta leder till att tandvård därefter blir en klassfråga. Vi vill därför att tandvården på sikt ska bli kostnadsfri för alla. Sexualiteten är för många en viktig del i livet. Alla ska ha rätt att utöva sin sexualitet så länge den inte skadar någon annan. Vi vill att alla människor ska ha friheten att bestämma över sin egen sexualitet. Så är det inte idag. Samhället domineras av en heterosexuell norm. Detta är något som vi måste arbeta emot. För att människor ska få kunskap om sexualitet och samlevnad krävs det att sexualundervisningen förbättras. Undervisningen ska ge information om hur man på ett säkert sätt njuter av sin sexualitet. Därutöver behövs satsningar på bättre tillgång till preventivmedel. Vi menar därför att alla preventivmedel ska vara kostnadsfria och tillgängliggöras på fler ställen. Dagens personnummersystem har funnits sedan 1967 och innebär att det genom sista siffra går att identifiera en persons biologiska kön. Förbundsstyrelsen menar dagens system behöver reformeras. Kön är en social konstruktion som kan förändras. För att nå visionen om att samhälle där könstillhörighet inte har någon betydelse för människors makt eller livsvillkor måste vi politiskt på samhällets alla områden arbeta för att vi ska ses som människor och inte som kön. Ett led i detta är att övergå till ett system där nyfödda och nya medborgare könsneutrala personnummer och där alla med ett gammalt personnummer får möjlighet att byta personnummer. Motionsutlåtande 39 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1760

1765

1770

1775

1780

1785

1790

1795

1800

Den psykiska ohälsan bland unga har blivit allt större. Andelen 16–24-‐åringar som besväras av ängslan, oro eller ångest har tredubblats de senaste tjugo åren. Besvären ökar bland flickor och pojkar, studerande, arbetande och arbetslösa, ensamstående etc. För att möta denna negativa utveckling krävs ett krafttag kring ungas situation i samhället. Vi måste ta ett helhetsgrepp kring hur vi kan skapa bättre förutsättningar för unga i skolan, på universiteten och i början av arbetslivet. En viktig del i detta är tillgången till psykologer och kuratorer på skolorna. Förbundsstyrelsen håller med om att de senaste årens nedskärningar i den svenska skolan har gått ut över elevernas psykiska hälsa och ser att barn-‐ och ungdomspsykiatrin behöver utvecklas och få mer resurser. Det behövs fler kuratorer och psykologer i skolorna. Vi tror dock inte att en lagstadgad reglering kring väntetid är rätt strategi. Olika skolor kan ha olika behov och olika kommuner ha olika förutsättningar. Därtill skulle ett system där alla elever kallas till en kurator eller psykolog kunna leda till en ineffektiv allokering av resurser där de barn och ungdomar som inte är i behov av en psykolog tar värdefull tid ifrån de som behöver det allra mest. Förbundsstyrelsen ser också att det behövs ett system som säkerställer att ett barn får den hjälp det behöver, oavsett om en av vårdnadshavarna motsätter sig det. Förbundsstyrelsen håller med om att ett barn inte knyts till sina närstående endast via biologi, utan i hög utsträckning genom det sociala. Via fysisk närhet och känslomässiga band som byggs upp. Ett barns trygghet och hälsa måste alltid komma i första hand. I takt med att den medicinska och psykologiska forskningen på området har ökat, har också våra kunskaper om vikten av en trygg anknytning ökat. Fler instanser och myndigheter har börjat inse vilken stor påverkan anknytningen har i barnets framtida liv och utveckling. I vården har upplysning om samspel och anknytning fått allt större roll, särskilt på barnavårdscentralerna. Även många förskolor har utbildats i detta och låtit rutinerna för inskolning anpassas efter den kunskapen. På Socionomprogrammet ingår i dag utbildning om anknytningsteori, vilket förhoppningsvis får effekter i bland annat socialtjänsten i framtiden. Denna utveckling välkomnar SSU, och vi hoppas att den utvecklas och sprider sig till fler områden. Debatten om omskärelse är komplex och innehåller tyvärr ofta föreställningar som inte är helt korrekta. Det finns olika motiv till att penis förhud på pojkar och män tas bort. Förutom av religiösa och kulturella skäl sker det ofta av hygieniska. Det förekommer också att förhuden tas bort på grund av medicinska orsaker. I Sverige är det sedan 2001 tillåtet att operera bort förhuden på omyndiga pojkar utan medicinsk orsak. Enligt lagen om omskärelse får omskärelse utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare, och efter det att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet innebär. Pojkens inställning ska så långt som möjligt klarläggas och ingreppet får inte utföras mot pojkens vilja. Ingreppet ska alltid göras med smärtlindring. 2007 utvärderade Socialstyrelsen lagen om omskärelse och då framkom att många omskärelser fortfarande sker i hemmen och utförs av privatpersoner i icke-‐steril miljö med marginell eller ingen smärtlindring. WHO och UNAIDS:s rekommendation om manlig omskärelse betonar att föräldrar ska överväga att ett barn ska ges valet att själv bestämma om han vill omskäras när han själv är kapabel att göra det. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1805

1810

1815

1820

1825

1830

1835

1840

1845

1850

SSU tycker att det är svårt att försvara ingrepp på den friska människokroppen på individer som inte kan ge sitt medgivande till det. Det riskerar att kränka den personliga integriteten och på så sätt kränka barnets rättigheter. SSU anser att det är varje individs rätt att bestämma över sin egen kropp och vill därför inte att omskärelse utan medicinska skäl utförs på barn. Det är däremot inte säkert att det bör sättas en åldersgräns som sammanfaller med myndighetsåldern. Konfirmation sker idag från 14 års ålder och den sexuella myndighetsåldern är idag 15. Det vore därför olyckligt att sätta en myndighetsålder för omskärelse utan att utreda det närmare. Den gällande våldtäktslagstiftningen är utformad efter förövaren, snarare än brottsoffret. Många brottsoffer upplever att de blir kränkta ännu en gång när de vänder sig till polisen och till rättsväsendet.. Förbundsstyrelsen menar att våldtäktslagstiftningen måste skärpas och att samtycke ska krävas vid sexuellt umgänge. För oss är det självklart att allt sexuellt umgänge förutsätter samtycke,. Vad dagens lagstiftning uttrycker är att personer är sexuellt tillgängliga tills de sagt nej och gjort motstånd, det är inte tillräckligt. Frågan om surrogatmödraskap har under en tid diskuterats intensivt. Surrogatmödraskap innebär, i korthet, att en kvinna föder barn utan att behålla det. Hon insemineras eller genomgår en embryotransplantation, blir gravid, bär barnet, föder det och lämnar över det till beställarna. Ofta görs detta mot betalning. I fattiga länder har vi sett exempel på hur surrogatmödraskap har utvecklats till en industri, där fattiga och utsatta kvinnor föder barn åt rikare västerlänningar mot betalning. I Sverige pågår det en debatt om att göra surrogatmödraskap tillåtet. Detta är något som förbundsstyrelsen ställer sig kritisk till. Att få barn är inte en mänsklig rättighet. Däremot har barn, enligt FN:s barnkonvention, rätt till sina föräldrar. Frågan om surrogatmödraskap är emellertid inte enkel. Det är en politisk fråga som landar mellan flera skärningspunkter. Det är en avvägning mellan en feministisk politik som vill bryta heteronormen men samtidigt vill försvara kvinnans kropp från kommersialism. Det finns flera dimensioner av surrogatmödraskap, och frågan måste därför beskrivas med den komplexitet som det innebär. SSU menar att den enskildes vilja till barnhavande aldrig får ske på bekostnad av någon annans kropp eller i kombination av överföring av kapital eftersom relationen i den överföringen sker på bekostnad av kroppen. De senaste årens utveckling med ökad och permanent barnfattigdom är oroväckande. Knappa resurser och sämre förutsättningar skapar hopplöshet och färre möjligheter i livet. Det är inte bara ett problem för den enskilda personen eller familjen utan ett stort samhällsproblem som kostar -‐ både ekonomiskt och socialt. Förbundsstyrelsen menar att barnfattigdom inte är en enskild isolerad politisk fråga utan sättas i sitt sammanhang. Barnfattigdom är ett symptom på klassamhället, ökade klyftor i samhällsekonomin och utbredd arbetslöshet. Därför finns det heller ingen enkel åtgärd för att motverka barnfattigdomen. Det bästa och mest långsiktiga arbetet sker i klassisk socialdemokratiskt reform-‐ och jämlikhetspolitik. Genom en progressiv välfärdspolitik och arbetsmarknadspolitik. Detta är frågor som är ständigt närvarande i SSU:s arbete. Vi vill också att Barnkonventionen görs till svensk lag och har drivit denna fråga gentemot Socialdemokraterna. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1855

1860

1865

1870

1875

1880

1885

1890

1895

1900

Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motioner besvarade: E8:2-‐3, E17:2 E8:2 (SSU Dalarna) Att SSU driver frågan mot att Sveriges landsting ska informera och skapa opinion mot omskärelse av pojkar på annan grund än rent medicinskt. E8:3 (SSU Dalarna) Att SSU verkar för att det enligt lag blir förbjudet och straffbart att utföra ingrepp så som icke-‐medicinskt motiverad omskärelse på barn överlag. E17:2 (SSU Skåne) Att alla nyfödda barn skall få könsneutrala personnummer. Att bifalla följande motioner: E2:5, E3:1, E4:1, E5:1, E7:1, E10:2, E13:1-‐2, E14:3, E15:1, E16:1, E17:3 E2:5 (SSU Kronoberg) Att snabbvinsatser bara ska få säljas på systemet. E3:1 (SSU Östergötland) Att SSU ska verka för att preventivmedel kraftigt subventioneras för unga mellan 15-‐25 år. E4:1 Att tillgängligheten av kondomer på allmänna inrättningar och platser ska öka. E5:1 Att SSU arbetar för fria preventivmedel. E7:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet arbetar aktivt för kostnadsfri tandvård E13:1 (SSU Östergötland) Att SSU kraftfullt tar avstånd ifrån möjligheten till legalt surrogatmödraskap, vari den presumtiva föräldern/föräldrarna tillåtits köpa sig tillgång till surrogatmoderns kropp i Sverige. E13:2 (SSU Östergötland) Att SSU verkar för kvinnornas rätt till sin egen kropp, i hela världen. E14:3 (SSU Göteborg) Att barnkonventionen införs som svensk lag E15:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för införandet av en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning. E16:1 (SSU Södra Älvsborg) Att SSU verkar för införandet av en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning. E17:3 (SSU Skåne) Att myndiga skall få rätt att begära en ändring av sitt personnummer. Att avslå följande motioner: E1:1, E2:1-‐4, E2:6-‐9, E6:1-‐2, E8:1, E9:1-‐2, E10:1-‐2, E11:1, E12:1-‐4, E14:1-‐2, E14:4, E17:1, E17:4 E1:1 (SSU Norra Älvsborg) Att SSU tar motionen som sin egen om svensk nollvision inom rökning E2:1 (SSU Kronoberg) Att utöka och förbättra ANT-‐undervisningen i skolorna. E2:2 (SSU Kronoberg) Att satsa på fler drogfria miljöer. (fritidsgårdar t.ex.) E2:3 (SSU Kronoberg) Att man ska satsa på föreningsliv, fritidsgårdar och stöd ungdomsidrotten. E2:4 (SSU Kronoberg) Att man ska förbjuda öl-‐ och tobaksreklam. E2:6 (SSU Kronoberg) Att man bygger ut behandlingshemmen för att täcka behoven. E2:7 (SSU Kronoberg) Att man ska skärpa kontroll över de som har utskänkningstillstånd. E2:8 (SSU Kronoberg) Att man ska öka tullens resurser. E2:9 (SSU Kronoberg) Att man ska införa möjligheter för missbrukare att välja vård i stället för straff. E6:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att större hänsyn tas till barns anknytning under de första levnadsåren och dess faktiska förälder-‐barn-‐relation än biologiska band när man bedömer var ett barn ska bo och vem/vilka som ska vara barnets Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1905

1910

1915

1920

1925

1930

vårdnadshavare E6:2 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att anknytningspsykologi ska ha stor betydelse i svensk socialpolitik som rör barn. E8:1 (SSU Dalarna) Att SSU inte går med på omskärelse av pojkar under 18 år utan medicinsk grund. E9:1 (SSU Dalarna) Att SSU verkar för att väntetiden på en skolpsykolog/kurator skall vara max 2 veckor ifrån första kontaktdag. E9:2 (SSU Dalarna) Att SSU verkar för att alla elever skall kallas till psykolog/kurator precis som vi kallas till en fysiolog. Detta för att ta ner trösklarna och att upptäcka fara och ohälsa i tid. E10:1 (SSU Göteborg) Att SSU ska verka för att utveckla barn och ungdomspsykiatrin. E10:2 (SSU Göteborg) Att SSU ska verka för att ett barn ska få den hjälp denne behöver, oavsett om en av vårdnadshavarna motsätter sig detta. E11:1 (SSU Dalarna) Att SSU verkar för att obligatorisk kuratorsamtal införs på grund-‐ och gymnasieskolan. E 12:1 (SSU Västerbotten) Att SSU driver krav på ökad information om och bättre diagnostik av endometrios. E12:2 (SSU Västerbotten) Att SSU driver krav på subventionering av läkemedel som minskar sjukdomens verkningar. E12:3 (SSU Västerbotten) Att SSU driver krav på att endometrios ska omfattas av Försäkringskassans särskilda högriskskydd. E12:4 (SSU Västerbotten) Att SSU driver krav på att nationella riktlinjer införs för endometriosvården. E14:1 (SSU Göteborg) Att SSU arbetar aktivt med att utrota barnfattigdomen E14:2 (SSU Göteborg) Att SSU utreder vilka åtgärder som krävs för att lyfta dessa familjers ekonomiska nivåer till en rimlig standard E14:4 (SSU Göteborg) Att SSU ordnar kostnadsfria fritidsaktiviteter i utsatta områden där barnfattigdomen är utbredd. E 17:1 (SSU Skåne) Att Skånes SSU-‐distrikt skall driva frågan om könsneutralt personnummer. E17:4 (SSU Skåne) Att motionen skickas till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen

Motioner 1935

1940

1945

E1 Friheten att döda måste begränsas! Enligt en undersökning från Statens folkhälsoinstitut så dör över 6400 personer av rökning varje år. Det är en oerhörd siffra och den är oacceptabel. Inte nog med att det skapar personligt lidande hos dem som förlorar en släkting eller vän i ett för tidigt dödsfall, det är dessutom fruktansvärt kostsamt för samhället som helhet. Bland annat så ska fimparna från alla dessa rökare plockas upp, en uppgift som beräknas kosta över 100 000 000 kronor varje år bara i Stockholmsstad. För de pengarna skulle man istället kunna anställa mängder med ungdomar, eller skapa ett kapital till en social investeringsfond. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

Men det slutar inte där. Rökningens kostnader innefattar även sjukvård för de hjärt-‐, lung-‐ och kärlsjuka personerna i samhället, och den totala kostnadssiffran är enligt experterna inte mindre än 30 miljarder svenska kronor. Man kan fundera på om det inte vore bättre att få dessa resurser över till att motverka kriminalitet, eller hjälpa våra barn med den ständigt försämrade utbildningen? En del hävdar ju dock att det är individens ensak, men är det verkligen så? Inte nog med att alla i rökarens närhet drabbas av den fruktansvärda lukten, de utsätts också för de gifter cigaretter utsöndrar då de brinner. Passivrökning leder till inte mindre än 200 dödsfall i Sverige varje år, varav ungefär var tredje är ett barn enligt WHO. Det är ohållbart och det är helt klart inte rökarens ensak! En svensk nollvision på längre sikt är det enda vettiga beslutet. Såväl för att rökning är en ohållbar kostnad för samhället som helhet, likväl som det är omoraliskt att låta människor förbruka sina år, dö i förtid och inte minst ta med sig folk omkring dem med i en för tidig grav. Även här höjs röster mot minskningen, och det hävdas att en nollvision är orealistiskt. Men inte heller det stämmer. Flera länder, däribland Finland, har nollvisioner och ambitiösa avvänjningsprogram, så varför skulle inte vi klara av det? Har vi sämre förutsättningar än dem, eller handlar det helt enkelt om ovilja? Det är förövrigt helt miljövidrigt med rökning. Det drabbar nämligen alla människors och djurs livssituationer genom göra stor skada på atmosfären. Dessutom drabbas själva jorden som man brukar tobaken på, då plantan utsöndrar giftiga ämnen, vilket leder till ökenspridning. Samtidigt skadar det miljön ytterligare då man hänsynslöst skövlar regnskog för att göra plats för fler plantage. Än vidrigare är de arbetsförhållanden som finns på diverse plantager inom tobaksindustrin. Man räknar med att det finns uppåt 200 miljoner barnarbetare i världen, och av dessa arbetar enligt cancerfonden en fjärdedel på tobaksplantagen som odlar fram våra cancerspridande ovanor. De arbetar dessutom i en mycket skadlig miljö, och det är beräknat att om man röker ett paket cigaretter om dagen i ett år så motsvarar det ett dött barn. Är det vad man ska kalla individens ensak? Därför föreslår SSU Alingsås: E1:1 Att SSU tar motionen som sin egen om svensk nollvision inom rökning Motionär: John Skoglund E2 Motion alkoholpolitik. Då varken SSU eller Socialdemokraterna har en så bred alkoholpolitik tänkte jag att det var på tiden att man utökar alkoholpolitiken. Missbruk är ett stort samhällsproblem både fysiskt och psykiskt idag och därför tycker jag att detta är väldigt viktigt. Jag finner att alkoholmissbruk är ett stort samhällsproblem idag. Alkoholmissbrukare ser jag Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

2040

som förlorad arbetskraft och det kostar samhället massvis med pengar. De slösar hela sin egen ekonomi på alkohol och behandlingen för missbrukare kostar väldigt mycket, det kan kosta flera tusen om dagen/veckan. Dessutom kan inte heller alla missbrukare behandlas då det inte finns tillräckligt med platser på behandlingshem och vissa missbrukare vill inte ens ha någon hjälp. Jag tycker självklart att man borde satsa på att få så många missbrukare behandlade som möjligt men jag tycker främst att man ska börja jobba med de ungdomar som dricker. Eftersom det är dem som är vår framtids missbrukare. Detta är en stor tragedi. Det påverkar människor runt om också, och man räknar med att över 200 000 barn lever med en förälder som missbrukar alkohol, det blir i genomsnitt två-‐ tre barn i varje skolklass. Det kan även påverka människor trots att man inte är släkt med en missbrukare eftersom 75 % av alla våldsbrott sker med alkohol involverat. Totalkonsumtionsmodellen Det finns ett samband mellan konsumtionen av alkohol och omfattningen av alkoholskador. Ju mer det dricks desto fler blir skadorna. Samma förhållande gäller för andra droger. Totalkonsumtionen av alkohol påverkar antalet våldsbrott och även antalet intagna med skrumplever, bukspottkörtelinflammation, alkoholpsykos och alkoholförgiftning. Ju mer det dricks desto fler hamnar i ett beroende och fler barn växer upp i familjer med alkoholproblem. Ökar dessutom den totala konsumtionen riskerar en stor grupp att hamna i ett missbruk. Detta betyder att man måste ha en alkoholpolitik som syftar till att minska hela befolkningens konsumtion. Det behövs en solidarisk alkoholpolitik där det blir lite svårare för en del att få tag i alkohol för att rädda livet på andra. Därför föreslår jag: E2:1 Att utöka och förbättra ANT-‐undervisningen i skolorna. E2:2 Att satsa på fler drogfria miljöer. (fritidsgårdar t.ex.) E2:3 Att man ska satsa på föreningsliv, fritidsgårdar och stöd ungdomsidrotten. E2:4 Att man ska förbjuda öl-‐ och tobaksreklam. E2:5 Att snabbvinsatser bara ska få säljas på systemet. E2:6 Att man bygger ut behandlingshemmen för att täcka behoven. E2:7 Att man ska skärpa kontroll över de som har utskänkningstillstånd. E2:8 Att man ska öka tullens resurser. E2:9 Att man ska införa möjligheter för missbrukare att välja vård i stället för straff. Extra förklaringar till vissa att-‐satser om varför jag föreslår dem. Att-‐sats 1: Jag har aldrig haft en undervisning om ANT i skolan och jag tycker att det är viktigt så att ungdomar inser hur farligt droger/alkohol är. Jag vill att de föralltid ska förbli avskräckta ifrån droger. Att-‐sats 2 & 3: Detta för att ge ungdomar ett annat alternativ istället för att supa på fritiden för att kunna sysselsätta sig. Att-‐sats 8: Det blå blockets alkoholpolitik är att man ska sänka alkoholskatten för att det gör Sveriges alkohol billigare och kommer därför minska smugglingen. Men i så fall hade de lika gärna kunnat göra alkoholen gratis. Alla vet att man konsumerar mer om produkten är billigare. Om vi ska minska smugglingen ska vi inte göra alkoholen billigare, för problemet ligger vid den fria införseln. Därför måste man öka tullens resurser. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2045

2050

2055

2060

2065

2070

2075

2080

2085

2090

Källor: (unf.se) E3 Subventionera P-‐piller och minipiller P-‐piller är ett populärt preventivmedel som användes av många kvinnor i Sverige. Pillrena är främst till för att skydda mot graviditet men används även för att få en oregelbunden mens till att bli regelbunden, mindre blödningar, inga ägglossningssmärtor och menssmärtorna minskar. Minipiller skiljer sig från p-‐piller genom att minipillrena inte innehåller ämnet östrogen. Men de är fortfarande ett bra skydd mot graviditet. Kvinnor med risk för blodpropp, migrän och andra åkommor kan inte ta vanliga p-‐piller av hälsorisker. Idag skiljer sig priserna avsevärt mellan Sveriges olika län. De varierar från ingen subvention alls till att preventivmedlen är helt gratis. Åldern vid subventionerade piller varierar dessutom från 19 till 24 års ålder. Minipiller omfattas inte alltid av subventionerna i de olika länen och är ofta aningen dyrare än vanliga p-‐piller. I län där preventivmedelspriserna inte är subventionerade eller dåligt subventionerade kan skydd väljas bort pga. dålig ekonomi. Kvinnor som är sexuellt aktiva tidigt i livet kan skämmas och inte vilja fråga en närstående om pengar och därmed välja att inte skydda sig själva och riskera en oönskad graviditet. Jag föreslår därför kongressen E3:1 Att SSU ska verka för att preventivmedel kraftigt subventioneras för unga mellan 15-‐25 år. Felicia Fallman SSU Söderköping E4 Ökad kondomanvändning -‐ Ett ämne fallet i glömska! I en rapport från 2011, som framställts i ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Smittskyddsinstitutet, framgår det att endast 50 procent av alla ungdomar mellan 15 och 29 år använder kondom med en ny partner. Samtidigt sker en ständig ökning av antalet smittade av könssjukdomar. T.ex. har antalet smittade av gonorré ökat med 50 procent, mellan åren 2011 och 2012. Bara under det första halvåret 2012 rapporterades det 17 834 nya smittfall av klamydia, vilket är en ökning med 4.5 procent jämfört med samma period 2011. Dessa alarmerande siffror måste tas på allvar! En förklaring till det låga användandet skulle kunna vara att många ungdomar upplever att kondomer är dyra och svårtillgängliga, eller att ens partner ändå använder p-‐piller och att kondomer därför skulle vara en onödig kostnad. P-‐piller ger dock som bekant inte något skydd mot könssjukdomar. För att förbättra folkhälsan och ge unga människor ökade möjligheter att göra bra val, måste samhället rikta insatser mot att förändra ungas attityder och kulturen kring kondomer. En del i detta är såklart ökade utbildnings-‐ och informationssatsningar för att göra ungdomar medvetna om riskerna som oskyddat sex för med sig och fördelarna med kondomanvändning. En annan är att kondomer fortsatt ska delas ut gratis på t.ex. ungdomsmottagningar och skolor, och att man genom att införa en statlig subvention får ner priset på kondomer och därigenom skapar incitament till en ökad kondomanvändning för alla. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2095

2100

2105

2110

2115

2120

2125

2130

2135

2140

Därför yrkar vi på att: E4:1 Tillgängligheten av kondomer på allmänna inrättningar och platser ska öka. E5 Fria Preventivmedel! Priset för preventivmedel skiljer sig stort över landet, från helt gratis i Norrbotten till fullt pris i Västerbotten. Det här får vitt spridda följder, allt från fler aborter till ökad spridning av könssjukdomar. Då åldern för sexualdebuten är låg är detta vanskligt. Om man vid tidig ålder debuterar med oskyddad sex är risken större att inte skyddar sig i framtiden och då blir smittad av någon sjukdom eller blir gravid. Preventivmedel i form av kondomer är det bästa skyddet mot både graviditet och sjukdom, alternativet p-‐piller eller liknande skyddar mot graviditet men inte mot sjukdom men är bättre än inget alls. Kostnaden för preventivmedel ska inte vara en avgörande fråga till om man ska bli gravid eller blir smittad av könssjukdom. Låt därför kondom, p-‐piller och andra preventivmedel vara fritt tillgängligt för alla som anser sig behöva dessa. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: E5:1 att SSU arbetar för fria preventivmedel. Robert Lindgren, Antagen av SSU Robertsfors 2013-‐01-‐24 SSU Västerbottens distriktsårskonferensen, 2013-‐02-‐24, beslutade: • att bifalla motionen Fria preventivmedel! i sin helhet E6 Vikten av hänsyn till anknytningspsykologi I höst har fallet Haddile varit uppmärksammat. En liten tjej som levt i fosterfamilj i hela sitt liv efter att kort efter födseln ha lämnats bort av sin mor som antas befinna sig i Algeriet, är i fokus. Myndigheternas ambition är att Haddile ska återförenas med modern, eventuellt genom utvisning till Frankrike eller Algeriet. Frågan är dock om denna kvinna som benämns som Haddiles mor faktiskt är hennes förälder. Hur definierar vi egentligen vad som är en förälder? Denna kvinna har aldrig haft någon förälder-‐barn-‐relation till Haddile, de talar inte samma språk, de känner inte varandra och i Haddiles medvetande har de två aldrig träffats. Istället har hon knutit an till två andra personer som hon ser som sina föräldrar och har en förälder-‐barn-‐relation till. Man brukar säga att föräldrar inte har rätt till sina barn men att barn har rätt till sina föräldrar. Är det inte då dessa två människor Haddile lever med idag som man borde syfta till i det att ett barn har rätt till sina föräldrar snarare än en för barnet helt okänd kvinna? Betyder biologi allt i definitionen vem som är förälder? Jag anser att man idag bör ta betydligt större hänsyn till den anknytning ett barn gör till personer i sin omedelbara närhet under sina första levnadsår och som är så viktigt för barnets framtida välmående. Barnens trygghet och mentala hälsa måste gå före blodsband och en eventuell återförening med en biologisk förälder måste ske på barnets villkor och inte utefter vad som är smidigast för vuxenvärlden. Därför yrkar SSU Kronoberg: E6:1 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att större hänsyn tas till barns anknytning under de Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2145

2150

2155

2160

2165

2170

2175

2180

2185

2190

första levnadsåren och dess faktiska förälder-‐barn-‐relation än biologiska band när man bedömer var ett barn ska bo och vem/vilka som ska vara barnets vårdnadshavare E6:2 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att anknytningspsykologi ska ha stor betydelse i svensk socialpolitik som rör barn SSU Kronoberg E7 Ska bra tänder vara en klassfråga? Idag är inte en bra tandvård som alla har råd med en självklarhet. Socialdemokratin bygger i grunden på jämlikhet och allas lika värde vad det gäller utbildning, arbete, boende och sjukvård etc. gäller inte detta även våra tänder? Människan är ensam i sitt slag vad det gäller hur vi utvecklat vår kommunikation och hur vi uttrycker oss i tal. Ska vi underutveckla den förmågan genom allt sämre tänder p.g.a för höga kostnader för att kunna åtgärda problemen? Som det ser ut idag står patienten själv för tandkostnader under 3000 kronor. Staten skjuter till ett tandvårdsbidrag varje år, det ligger på 300 kronor för unga under 30 år, och pensionärer. Övriga får 150 kronor i tandvårdsbidrag. En vanlig, vuxen person med tandproblem betalar alltså först 2850 kronor ur egen ficka, tandvårdsbidraget inräknat. Om vården är dyrare än 3000 kronor betalar patienten därefter hälften själv, den andra hälften betalar staten. Och om kostnaderna överstiger 15 000 behöver patienten sedan bara bekosta 15% själv. Jag anser att 3000 kronor ändå är väldigt mycket pengar, det är långt ifrån alla som har råd att lägga stora summor på något av det viktigaste för talet och kommunikationen, tänderna som vi ska leva med, helst utan problem så länge som möjligt. Idag finns det försäkringar för att man ska kunna undgå stora tandvårdskostnader men jag anser att det inte ska vara frågan om att hur mycket pengar man har skall resultera i hur bra tänder du har. Jag är övertygad om att de som inte har råd till de ordinarie tandvårdskostnaderna inte heller har råd med en försäkring till sig själva eller sina barn. Bra tänder är en rättighet, det ska inte behöva vara en klassfråga huruvida jag ska behöva gå och lägga mig med tandvärk varje kväll eller inte. Alla har rätten till ett vackert leende! Därför yrkar SSU Kronoberg E7:1 ATT SSU-‐förbundet arbetar aktivt för kostnadsfri tandvård SSU Kronoberg E8 Motion om omskärelse av pojkar Det är aldrig accepterat att slå ett barn. Det är heller inte accepterat att sexuellt utnyttja ett barn. Och med all rätt är dessa handlingar förbjudna enligt lag. Med all rätt är även omskärelse av flickor förbjudet. Men när icke-‐medicinskt motiverad omskärelse av pojkar diskuteras blir det helt plötsligt kontroversiellt. Många viker sig av rädsla för att bli kallade rasister eftersom omskärelse är förknippat med främmande länders seder och bruk. Det är en existerande problematik när en sedvänja står i konflikt med mänskliga rättigheter. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2195

2200

2205

2210

2215

2220

2225

2230

2235

2240

Vi humanister anser att mänskliga rättigheter ska ha företräde när sådana problem uppstår. Själva rädslan för att bli kallad rasist är i sig ett uttryck för ett etnocentriskt tänkande. Ett av de vanligaste argumenten för omskärelse av pojkar är att en omskuren penis inte sprider lika mycket sjukdomar. Där likställer man i princip barn med vuxna. Barn är inte sexuellt aktiva i samma utsträckning som vuxna, åtminstone inte före puberteten. För övrigt har omskärelsedebatten ingenting att göra med om en vuxen individ bestämmer sig för detta ingrepp. Det viktigaste man ska ha i åtanke är att barn är en mycket sårbar grupp. Icke-‐medicinskt motiverad omskärelse baserar sig i första hand på kulturella och religiösa grunder. Vi anser att minderårigas kroppar ska fredas från sådana yttringar. Debatten handlar om barnets rätt till sin kropp. Svenska Läkaresällskapet har gjort ett uttalande om att icke-‐medicinskt motiverad omskärelse av pojkar är svårförenligt med barnets rätt till integritet och självbestämmande, med hänsyn till FN:s konvention om barns rättigheter. Det handlar inte om att peka ut någon specifik religion. Naturligtvis får man tro på vad man vill, men det ska inte innebära att man skadar andra. I synnerhet inte sina egna barn. SSU Dalarna yrkar på följande attsatser: E8:1 Att SSU inte går med på omskärelse av pojkar under 18 år utan medicinsk grund. E8:2 Att SSU driver frågan mot att Sveriges landsting ska informera och skapa opinion mot omskärelse av pojkar på annan grund än rent medicinskt. E8:3 Att SSU verkar för att det enligt lag blir förbjudet och straffbart att utföra ingrepp så som icke-‐medicinskt motiverad omskärelse på barn överlag. SSU Dalarna E9 Motion om Psykisk ohälsa Socialstyrelsens statistik över dödsfall visar att ungefär 120 ungdomar under 25 varje år avslutar sina egna liv. Trots det att det totala antalet självmord per år har sjunkit med cirka 20% sett över ett decennium ligger siffran för ungdomar och unga vuxna konstant. Vad gäller antalet självmordsförsök hos gruppen ser utvecklingen än värre ut; år 2010 försökte 2454 personer mellan 10 och 24 år att avsluta sina liv, en ökning jämfört med tidigare år. Orsaken till varför så många ungdomar försöker ta sina liv har diskuterats flitigt under lång tid. Ett tuffare, mer rått samhällsklimat anses vara en av förklaringarna, ökad social press kring utseende och prestationer en annan. Klart står alldeles oavsett att allvarlig depression i många fall är den avgörande faktorn. Trots att detta har konstaterats fortsätter den psykiska ohälsan bland ungdomar att växa; de senaste 20 åren har andelen 16-‐24-‐åringar som lider av ångest, oro eller ängslan vuxit sig tre gånger så stor. En sådan utveckling är vare sig rimlig eller värdig det svenska samhället. Beslutsfattare på alla nivåer måste reagera. SSU Dalarna yrkar därför på: E9:1 Att SSU verkar för att väntetiden på en skolpsykolog/kurator skall vara max 2 veckor ifrån första kontaktdag. E9:2 Att SSU verkar för att alla elever skall kallas till psykolog/kurator precis som vi kallas till en fysiolog. Detta för att ta ner trösklarna och att upptäcka fara och ohälsa i tid. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2245

2250

2255

2260

2265

2270

2275

2280

2285

E10 Barn-‐ och ungdomspsykiatrin Att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat de senaste åren råder det inget tvivel om. Utskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar ökar för varje år (exempelvis ökade den med 98 procent från år 2000 till år 2007). Köerna till BUP är oacceptabelt långa, och långt ifrån alla som behöver hjälp får det. Ungdomar beskriver situationen som att ”man måste stå vid deras dörr med bloddränkta och skurna handleder för att ens övervägas att få hjälp”, och att man inte tas på allvar, eller mår tillräckligt dåligt. Sambandet mellan psykisk ohälsa som barn eller ung, och psykisk ohälsa som vuxen är tydlig. Att satsa på barn och ungdomspsykiatrin är något av det mest förebyggande man kan göra. Även för att på lång sikt minska trycket på vuxenpsykiatrin, och förebygga psykisk ohälsa i vuxenlivet. Ett specifikt problem inom BUP: Lagen förbjuder BUP att hjälpa ett barn om den ena av de båda vårdnadshavarna motsätter sig detta! Kalle 10 år har mått dåligt i flera månader. Hans föräldrar är skilda men har gemensam vårdnad. Kalles mamma lägger märke till sonens dåliga mående, och vill att Kalle ska få den hjälp han behöver. Han får efter tre månaders väntan äntligen tid på BUP. Efter ett första samtal görs bedömningen att Kalle behöver få kontinuerlig behandling hos BUP. Kalles pappa tycker att psykologer är skit och att hans son inte behöver någon behandling. Resultat: BUP får inte hjälpa Kalle längre, det säger lagen. Kalle fortsätter att må dåligt! Föräldrabalken 6 kap 13§: Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad som sägs i 11 eller 12§ gälla dem tillsammans. Denna paragraf har lett till att BUP är förhindrade att ta emot ett barn för behandling om inte båda vårdnadshavarna har gett sitt samtycke. Många barn har på så sätt hamnat i kläm, och den vårdnadshavare som har sökt hjälpen åt barnet står maktlös. Detta har varit ett välkänt problem inom BUP under många år. Flera utredningar har gjorts om att införa en undantagsbestämmelse i denna paragraf (det finns redan ett antal undantag från paragrafen, till exempel i Passlagen, så inga lagtekniska hinder existerar). Men ännu har ingen lagändring skett, och fler barn fortsätter att lida av detta. Därför yrkar jag på att: E10:1 SSU ska verka för att utveckla barn och ungdomspsykiatrin. E10:2 SSU ska verka för att ett barn ska få den hjälp denne behöver, oavsett om en av vårdnadshavarna motsätter sig detta. Motionär: Lilas Berengian, SSU 20+ E11 Allas rätt till samtal med kurator Under vår skoltid får vi allihop regelbundet gå till skolsköterskan för att väga oss, mäta oss, ibland även kolla synen och hörseln för att hålla koll på vår fysiska hälsa. Men inte tänker vi på barnens psykiska hälsa/ohälsa. Det är dags att börja se hela personen! Den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar. Stressen och pressen från skolan, en dålig hemmiljö, mobbning eller den pressen man känner från samhället att vara på ett visst sätt, är bara några orsaker till att unga mår sämre och sämre idag. Detta är ett problem som måste tas på stort allvar. Många går och mår dåligt längre än vad de egentligen skulle behöva, en regelbunden kontakt med exempelvis en skolkurator skulle kunna leda till att sådana problem upptäcks tidigare och att fler får den hjälp de behöver. Problemet är att det är tabu att prata om sin Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2290

2295

2300

2305

2310

2315

2320

2325

2330

2335

psykiska hälsa, vilket troligtvis gör att många undviker att ta kontakt med kurator för att få hjälp. Man vill inte att andra ska förstå att man inte mår bra psykiskt. För att lösa detta bör man få det lika naturligt att gå till kuratorn som att gå till skolsköterskan, vilket regelbundna besök hos kuratorn för alla skulle göra. Där eleverna en gång i terminen får prata om hur man mår psykiskt. Regelbundna besök hos kuratorn för alla skulle även öka möjligheterna att i ett tidigt skede uppmärksamma om någon börjar må dåligt. Det är lätt att erkänna att man t ex har ont i ryggen, svårare att erkänna att man mår psykiskt dåligt. Så borde det inte behöva vara. Jag yrkar därför: E11:1 Att SSU verkar för att obligatorisk kuratorsamtal införs på grund-‐ och gymnasieskolan. SSU Dalarna E12 Kvinnosjukdomen Endometrios Ungefär var tionde kvinna i fertil ålder lider av sjukdomen Endometrios, livmoderslemhinna på fel plats, många utan att veta om det. Sjukdomen yttrar sig vanligtvis med svåra magsmärtor, mycket ont vid menstruation, riklig mens, ont vid samlag och/eller ont i samband med toalettbesök. Endometrios är dessutom en vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet då 25-‐50 % av ofrivilligt barnlösa kvinnor har endometrios, samt kan öka risken att föda barn för tidigt. Enligt Endometriosföreningen drabbas cirka 10 % av alla kvinnor i fertil ålder, varav 10 % är tonåringar. Detta betyder att ungefär 200.000 kvinnor i Sverige lider av sjukdomen, endometrios är således vanligare än cancer. Information och diagnostik om denna sjukdom är tyvärr ofta bristfällig på våra sjukhus och kvinnorna har ofta svårt att få kunnig hjälp eftersom många läkare tyvärr inte är tillräckligt pålästa. Sedan tar det i genomsnitt 5-‐10 år för att läkaren ska diagnostisera sjukdomen, då diagnos endast kan ställas genom laparaskopi och att symptomen ibland nonchalerats som mensvärk eller att ”det är så det är att vara kvinna”. Detta är helt förkastligt! Dessutom tvingar endometrios många kvinnor med svåra symptom till sjukskrivning, vilket varken är privat-‐ eller samhällsekonomiskt fördelaktigt. Bristerna inom endometriosvården är såväl problematiskt på många av livets områden för de kvinnor som drabbas, likväl som ett uttryck för en strukturell problematik där kvinnor dessvärre underordnas män, även inom vården. Problemen måste uppmärksammas snarast så färre kvinnor i framtiden tvingas uthärda dessa smärtor, lida i det tysta och oroa sig för anledningen till smärtorna, samt för att ta kvinnors kroppar, berättelser och erfarenheter på allvar! Det är dags att verka för ett ökat stöd till kvinnor med endometrios! Med utgångspunkt i detta föreslås att DÅKen beslutar: E12:1 att SSU driver krav på ökad information om och bättre diagnostik av endometrios. E12:2 att SSU driver krav på subventionering av läkemedel som minskar sjukdomens verkningar. E12:3 att SSU driver krav på att endometrios ska omfattas av Försäkringskassans särskilda högriskskydd. E12:4 att SSU driver krav på att nationella riktlinjer införs för endometriosvården. • Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2340

2345

Victoria Larsson, SSU Skellefteå SSU Västerbottens distriktsårskonferensen, 2013-‐02-‐24, beslutade: • att bifalla motionen Kvinnosjukdomen Endometrios i sin helhet E13 Surrogatmödraskap Surrogatmödraskap. Hur många av er känner till det begreppet? Hur många av er vet om att det har startats en bransch i Indien, som involverar enbart surrogatmödraskap? Där rika vita par åker till Indien, betalar en fattig indisk kvinna, som är av ett akut behov av pengarna, för att hon ska bära deras barn. I många fall används inte ens kvinnans ägg.

2350

2355

2360

Många av er känner nog om det här, och många av er troligtvis håller med då jag säger att detta är ett förtryck. Ett förtryck mot de fattiga men även mot kvinnor. Ja många av er känner nog till det här, men hur många av era vänner, nära och kära, och grannar känner till det här? Surrogatmödraskap håller på att bli tillåtet i Sverige. Mer och mer trycker på att det borde bli lagligt. Som en organisation mot förtryck i alla former kan vi inte tillåta detta. Vi måste ta ställning och börja agera. RFSL skriver på sin sida att surrogatmödraskap borde tillåtas. Berättelser hörs från par som köpte sitt barn och nu är världens lyckligaste. Men surrogatmödrarnas historia då, hör vi den? Precis som väntat är vår regering tyst gällande kvinnofrågor. Dock har europaminister Birgitta Ohlsson från folkpartiet gett sig in i debatten och ska genomföra en utredning men bara utifrån de ofrivilligt barnlösas situation, inte från surrogatmödrarnas. Självklart ska de barnlösa få barn. Men det finns andra altenativ, altenativ som inte skapar ett nytt förtryck. Det sägs att ”Alla har rätt till ett barn”. Jag skulle mer vilja säga att ”Alla barn har rätt till en förälder”. Det är dags att vi i SSU tar en ställning emot och börjar agera.

2365

Därför yrkar jag E13:1 att SSU kraftfullt tar avstånd ifrån möjligheten till legalt surrogatmödraskap, vari den presumtiva föräldern/föräldrarna tillåtits köpa sig tillgång till surrogatmoderns kropp i Sverige. E13:2 att SSU verkar för kvinnornas rätt till sin egen kropp, i hela världen.

2370

Anna Isacsson SSU Motala E14 Utrota barnfattigdomen

2375

2011 släppte Rädda Barnen en rapport ”Barnfattigdomen 2010” som belyste just ämnet barnfattigdomen i Sverige. Rapporten är oroväckande på många sätt och vis och rapporten visar tydligt att den svenska ekonomiska familjepolitiken har sina brister. I dag lever ungefär 220 000 barn i fattigdom i Sverige. Det är 220 000 barn för mycket. Barn i familjer med ansträngd ekonomi löper exempelvis tre gånger större risk att bli utsatta för våld i hemmet. Det är dessutom vanligare att dessa barn utsätts för mobbning i skolan. Rapporten betonar även att barnens fritid inskränkas i dessa hushåll. Detta genom att fritidsaktiviteter ofta är kostsamma och familjerna inte har råd med dessa. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2380

2385

2390

2395

2400

Artikel 27 i Barnkonventionen säger klart och tydligt ”att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser.” 1990 skrev Sverige på barnkonventionen som innebär att Sverige ska göra allt vad landet kan för att det som står i barnkonventionen respekteras och implementeras till verkligheten. Trots detta så lever 220 00 barn i fattigdom i Sverige vilket strider mot artikel 27 i Barnkonventionen. Den ökade barnfattigdomen är en följd av en borgerlig politik som slår hårt mot människor som redan har det svårt. Dagens skattesystem är inte rättvist och det socialförsäkringssystem Sverige har hjälper klart och tydligt inte dessa familjer tillräckligt mycket. För att på allvar lyfta frågan bör Sverige helt inkorporerar Barnkonventionen som lag. Det finns lyckade exempel på detta från Norge där konventionen både transformeras men även inkorporerades som lag. Detta har visat sig ge lyckade resultat då det i en utvärdering visat sig att medvetenheten om barns rättigheter har förbättrats avsevärt, både bland vuxna och barn. SSU är de ungas röst i samhället och därför bör frågan om barnfattigdomen tas på största allvar av ungdomsförbundet. Därför yrkar vi E14:1 Att SSU arbetar aktivt med att utrota barnfattigdomen E14:2 Att SSU utreder vilka åtgärder som krävs för att lyfta dessa familjers ekonomiska nivåer till en rimlig standard E14:3 Att barnkonventionen införs som svensk lag

2405

2410

2415

2420

E14:4 Att SSU ordnar kostnadsfria fritidsaktiviteter i utsatta områden där barnfattigdomen är utbredd. Motionärer: Rebecca Abrahamsson och Andreas Sjöö, SSU 20+ E15 Inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning Idag utgår dagens våldtäktslagstiftning från att våldtäkt innebär ett tagande med våld, hot eller utnyttjande av hjälplöst tillstånd. Det är alltså inte tillräckligt att offret inte vill ha sex – lagen kräver ytterligare medel och omständigheter. Detta innebär i praktiken att en kvinnas kropp är tillgänglig så länge hon inte gör f ysiskt motstånd. Utan motstånd krävs ju ofta varken våld eller hot. Till detta kan föras att studier visar att många våldtäktsoffer reagerar på övergreppet med så kallad frozen fright; de rör sig inte, de säger ingenting. De ligger stilla och hoppas på att det ska gå över. Att övergreppet mycket ofta begås i hemmiljö av en person som är bekant med offret förstärker denna problematik. Följden blir en konkret risk för att mycket allvarliga sexuella kränkningar inte täcks av dagens kriminalisering baserad på tvång och kompletterad med hjälplöst tillstånd. En bättre utgångspunkt är därför offrets (bristande) samtycke som grund för bedömningen av huruvida ett brott begåtts eller inte. Ur ett principiellt perspektiv medför en samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning en avgörande skillnad jämfört med idag; kroppen förblir stängd tills personen i fråga lämnat sitt medgivande. Detta skulle sända starka signaler Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2425

2430

2435

2440

2445

2450

2455

2460

2465

2470

till såväl förövare som offer och tydligt understryka att varje människa har rätt att sätta sina egna sexuella och kroppsliga gränser, även om situationen varken är hotfull eller våldsam. Förhoppningen är att domstolen skulle tvingas ta ställning till om, och i så fall hur, förövaren försäkrat sig om att ett samtycke förelegat istället för att som idag utreda förekomsten av våld, hot, tvång och kraftigt motstånd. Dessutom skulle en samtyckesbaserad lagstiftning kunna leda till ett bättre bemötande av brottsoffret – den individuella integritetskränkningen hamnar i centrum istället för att offret, som idag, avfärdas på grund av bristande yttre bevisning. En samtyckesreglering skulle inte lösa alla de problem dagens sexualbrottslagstiftning möter. Däremot skulle en sådan reglering utgöra en bättre principiell utgångspunkt: det är inte okej att ha sex med någon utan att ha försäkrat sig om att denne också vill. I kampen för kvinnors rätt till sina egna kroppar är det ett mycket viktigt steg. Med anledning av ovanstående yrkar SSU Kronoberg: E15:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för införandet av en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning. SSU Kronoberg E16 Inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning! Mäns sexuella våld mot kvinnor är ett av de yttersta exemplen på den könsmaktsordning vi alla lever under. Kvinnors rätt at själva bestämma över sina kroppar har länge varit ett helt centralt krav från den feministiska rörelsen. Trots detta utgår dagens våldtäktslagstiftning från att våldtäkt innebär ett tagande med våld, hot eller utnyttjande av hjälplöst tillstånd. Det är alltså inte tillräckligt att offret inte vill ha sex-‐ lagen kräver ytterligare medel och omständigheter. Detta innebär i praktiken att en kvinnas kropp är tillgänglig så länge hon inte gör fysiskt motstånd. Utan motstånd krävs ju ofta varken våld eller hot. Till detta kan föras att studier visar att många våldtäktsoffer reagerar på övergreppet med så kallad frozen fright; de rör sig inte, de säger ingenting. De ligger stilla och hoppas att det ska gå över. Att övergreppet mycket ofta begås i hemmiljö av en person som är bekänt med offret förstärker denna problematik. Följden blir en konkret risk för att mycket allvarliga sexuella kränkningar inte täcks av dagens kriminalisering baserad på tvång och kompletterad med hjälplöst tillstånd. En bättre utgångspunkt vore därför offrets (bristande) samtycke som grund för bedömning av huruvida ett brott begåtts eller inte. Ett sådant förslag lades fram av Sexualbrottsutredningen (SOU 2010:71) men har ännu inte blivit föremål för några ytterligare åtgärder. Ur ett principiellt perspektiv medför en samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning en avgörande skillnad jämfört med idag; kroppen förblir stängd tills personen i fråga lämnat sitt medgivande. Detta skulle sända starka signaler till såväl förövare som offer och tydligt understryka att varje människa har rätt att sätta sina egna sexuella och kroppliga gränser, även om situationen varken är hotfull eller våldsam. Förhoppningen är att domstolen skulle tvingas ta ställning till om, och i så fall hur, förövaren försäkrat sig om att ett samtycke förelagat istället som att idag utreda förekomsten av våld, hot, tvång och kraftigt motstånd. Dessutom skulle en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning kunna leda till ett bättre bemötande av brottsoffret-‐ den individuella integritetskränkningen hamnar i centrum istället för att offret, som idag, avfärdas på grund av bristande yttre bevisning. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2475

2480

2485

2490

2495

2500

2505

2510

2515

2520

Frågan om vad som ska anses vara ett rättsligt giltigt samtycke är givetvis i sammanhanget central. Sexualbrottsutredningens inställning var att något formkrav inte kan uppställas. Därmed skulle alltså inte krävas något uttryckligt ”ja”-‐ samtycket kan manifesteras på en rad olika sätt. Vad som i det enskilda fallet betraktas som bristande samtycke måste vara en bedömningsfråga. Mot införandet av en samtyckesreglerring kan därför anföras att det finns en risk för att offrets beteende och person hamnar än mer i fokus än idag. Detta är en risk som bör tas på allvar. Problemets kärna ligger dock inte i våldtäktslagstiftningens utformning. Att advokater ställer frågor om kläder, berusningsgrad och sexualvanor och att domare betraktar desamma är istället en konsekvens av att samhälleliga strukturer tar sig i uttryck också i rättssalen. Hellre än att låta en bristfällig lagstiftning kvarstå av rädsla för problem som förekommer redan idag bör ett aktivt arbete för att synliggöra och motverka dessa strukturer förstärkas. Behovet av utbildning i alternativa perspektiv, normkritik och granskning av fördomar och föreställningar är oerhört, såväl på juristutbildningen som bland yrkesverksamma jurister. En samtyckesreglering skulle således inte lösa alla de problem dagens sexuallagstiftning möter. Däremot skulle en sådan reglering utgöra en bättre principiell utgångspunkt: det är inte okej att ha sex med någon utan att ha försäkrat sig om att denne också vill. I kampen för kvinnors rätt till sina egna kroppar är det ett mycket viktigt steg. Med anledning av ovanstående yrkar SSU Södra Älvsborg att: E16:1 -‐ SSU verkar för införandet av en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning. E17 Ändra personnumrets uppbyggnad Alla personer som är folkbokförda i Sverige får ett personnummer som identifierar när dem är födda. Dock är det inte bara detta man kan utläsa av personnumret utan även vilket kön personen ifråga har. Det är den näst sista siffran i personnumret som fungerar som en sorteringsapparat där individer med udda siffror kategoriseras som män och jämna siffror kategoriseras som kvinnor. Detta är något som görs i samhället i stort hela tiden, vi har en så kallad tvåkönsmodell i samhället som tvingar in individer i färdiga mallar som kvinna och man. Det utesluter således individer som identifierar sig med en annan könstillhörighet än den de blivit tilldelade eller de som inte identifierar sig med någon könstillhörighet alls. Även personer som identifierar sig som kvinna och man kan känna sig låsta i denna kategorisering då det är svårt att bli sedd som något annat än just sitt kön. Man kan se det som att denna samhälleliga tvåkönsmodell skapar och upprätthåller kön som en kategori och att personnumret som sorteringssystem således bara är ett symptom på en ojämlik samhällsstruktur. Denna problematik menar jag borde vara ett bevis på brister i detta sorteringssystem och handlar inte om att vi ska sluta driva jämställdhetsfrågor och sluta prata om den patriarkala ordningen i samhället. Tvärt om menar jag att en ändring av personnumrets uppbyggnad skulle kunna gå hand i hand med vår kamp om ett socialistiskt och jämlikt samhälle. I enlighet med ovanstående yrkar jag E17:1 Att Skånes SSU-‐distrikt skall driva frågan om könsneutralt personnummer. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

E17:2 Att alla nyfödda barn skall få könsneutrala personnummer. E17:3 Att myndiga skall få rätt att begära en ändring av sitt personnummer. 2525

E17:4 Att motionen skickas till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Elin Gustafsson, SSU Frihet, Lund

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2530

2535

2540

2545

2550

2555

2560

2565

2570

2575

F Hållbar utveckling och miljö Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna F1 -‐ F11 För att säkra välstånd och frihet för kommande generationer är en av våra största utmaningar att skapa en hållbar värld. Vi måste hejda klimatförändringarna och samtidigt säkra att alla människor ska kunna ha en god livskvalitet. Vi behöver genomföra en energiomställning och hitta nya, mer hållbara, sätt för människor att leva på. Det är en av de största utmaningarna vi någonsin har stått inför. Vi tror att det går att skapa en hållbar tillväxt som stimulerar en ekonomisk tillväxt men samtidigt säkrar kommande generationers lycka och välstånd. I detta är politikens uppgift att skapa förutsättningar för en grön omställning inom flera sektorer. Förbundsstyrelsen menar att inrättandet av en statlig fond för omställning, klimatsmarta investeringar och innovationsforskning är en viktig del i detta. En annan viktig del i ett hållbart samhälle är att på olika sätt stimulera klimatsmart byggande. Förbundsstyrelsen menar att stimulansåtgärder för klimatsmart upprustning och energieffektivisering är en del i detta. Möjligheten att kräva miljökonsekvensbeskrivningar såväl som socialkonsekvensbeskrivningar är en annan viktig del i skapandet av en ekologiskt såväl som socialt hållbar bostadssektor. Däremot menar förbundsstyrelsen att klimatsmarta ROT-‐avdrag för hyresvärdar inte är rätt väg att gå. Förslaget är i sig bra, men förbundsstyrelsen vill hellre se att ROT-‐avdraget för bostadsrättsägare tas bort då detta skapar orättvisor mellan olika upplåtelseformer. Det finns bättre lämpade åtgärder för att stimulera ett klimatsmart byggande. För att skapa hållbara städer krävs hållbara trafiklösningar. Där är en välfungerande kollektivtrafik, goda tågförbindelser och bra cykelvägar en viktig del men det är också viktigt att hitta mindre miljöskadliga lösningar för persontrafiken. Förbundsstyrelsen delar åsikten att det är viktigt att skapa bättre förutsättningar för elbilar för att stimulera att fler människor väljer elbilar framför bensindrivna bilar. Även om Norge ofta utgör ett gott exempel för Sverige vore det olyckligt att låsa upp sig vid ett specifikt system. Till exempel finns det ett elbilssystem i Frankrike som brukar anses som ett föredöme. Samhället i stort såväl som enskilda individer behöver vara delaktiga i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det är politikens ansvar att skapa förutsättningar för människor att göra mer klimatsmarta val och ställa om till en hållbar livsstil. Flera motionärer tar upp frågan om privata utsläppsrätter och koldioxidransonering med personliga kvoter. Förbundsstyrelsen menar att de är svårgenomförbara och vore en felprioritering. De riskerar också att leda till ett övervakningssamhälle där enskilda människors behov underställs kollektiva beslut i en orimligt stor utsträckning. Miljökonsekvensmärkning av varor skulle kunna vara ett sätt att skapa förutsättningar för enskilda individer att ställa om till en mer hållbar konsumtion. Förbundsstyrelsen ställer sig positiva till att ett sådant system utreds närmare. Vad gäller sänkt moms på ekologisk mat skulle detta givetvis kunna stimulera en mer medveten konsumtion. Samtidigt finns det ett egenvärde i att sträva mot en mer enhetlig moms, vilket detta är en motsättning mot. Klimathotet spänner långt över Sveriges gränser och för att åstadkomma en hållbar värld krävs det att Sverige också är drivande i klimatfrågor på den internationella arenan. Inte Motionsutlåtande 57 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2580

2585

2590

2595

2600

2605

2610

2615

2620

2625

minst inom EU har Sverige möjlighet att göra verklig skillnad. Förbundsstyrelsen delar emellertid inte åsikten om EU:s produktionsstöd. Detta skulle möjligtvis kunna genomföras bitvis och på längre sikt, men i sådana fall behöver det göras med stor försiktighet och efter en ordentlig konsekvensanalys. Vad gäller pantsystem har detta fungerat bra i Sverige och resulterat i en ökad återvinning. Det är däremot svårt att avgöra om detta är ett system som fungerar för alla Europeiska länder. Det finns redan idag grundläggande bestämmelser för vilken slags förpackningar som får tillverkas inom EU. Kommissionen har tidigare uttryckt kritik mot ett generellt pantsystem för hela unionen då förutsättningarna skiljer sig relativt markant länder emellan. Förbundsstyrelsen skulle hellre se att det tas ett större grepp kring hela avfallshanteringsfrågan inom den europeiska unionen än specifikt kring petflaskor och aluminiumburkar. Vargen är ett rovdjur som både ekologiskt och historiskt har en plats i den svenska naturen. En politik för att bevara vargstammen ska klara av att både bevara en hållbar vargstam i Sverige och hantera konflikten mellan varg och människa i vissa områden. Hotade djurarter måste bevaras för att kunna säkerställa en verklig biologisk mångfald. Vårt mål är att se till att vargen når en gynnsam bevarandestatus. Det handlar om komplexa förhållanden som stammens genetiska status, dess spridning och förutsättningar att verka naturligt. SSU vill hålla fast vid att 200 vargar är miniminivån i Sverige, och ge vargen tid att hitta sin plats i svensk natur i samspel med människor. Vi ser allvarligt och med oro på den kritik mot licensjakten som Sverige fått av såväl EU som Naturvårdsverket och anser inte att det är en hållbar eller godtagbar hantering. Vi måste kunna säkerställa en livskraftig vargstam, vilket innebär att det snarare krävs fler vargar än färre, Vi ser också ett problem med tjuvjakt på rovdjur och vill att en handlingsplan i syfte att minska den skapas. Samtidigt måste människor kunna leva och verka i vargtäta områden. De människor och företag som i dag verkar och livnär sig i områden med rovdjur ska givetvis ha förutsättningar att leva tryggt. Det innebär tex att skälig ersättning ska ges för såväl rovdjursstängsel som om djur, boskap eller jordbruk som skadats. Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motion besvarad: F1:3 F1:3 (SSU Värmland) Att SSU ska verka för inrättandet av miljökonsekvensmärkning av konsumtionsvaror. Att bifalla följande motioner: F1:1, F1:5, F4:1-‐2, F8:1 F1:1 (SSU Värmland) Att SSU ska verka för inrättandet av en statlig riskkapitalfond i syfte att möjliggöra omställning, klimatsmarta investeringar och innovationsforskning. F1:5 (SSU Värmland) Att SSU verkar för att en permanent stimuleringsåtgärd inrättas för renovering och ombyggnad av hyresrätter som leder till energieffektivisering i jämförelse med standardutförandet F4:1 (SSU Göteborg) Att se över möjligheterna att införa miljökonsekvensensbeskrivningar vid bostadsbyggande. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2630

2635

2640

2645

2650

2655

2660

2665

F4:2 (SSU Göteborg) Att se över möjligheterna att införa socialkonsekvensbeskrivningar vid bostadsbyggande F8:1 (SSU Göteborg) Att se över möjligheterna att inrätta en Svensk fond likt EU-‐fonden EEE-‐F för en hållbar framtid. Att avslå följande motioner: F1:2, F1:4, F2:1, F3:1, F5:1-‐3, F6:1 -‐2, F7:1, F9:1, F10:1, F11:1 -‐ 4 F1:2 (SSU Värmland) Att SSU ska verka för en utvidgning av ROT-‐avdraget för hyresvärdar som renoverar eller bygger om sina fastigheter, förutsatt att standardförbättringen innebär en energieffektivisering. F1:4 (SSU Värmland) Att SSU ska verka för att EU ska rikta om sitt produktionsstöd från den miljöskadliga produktionssektorn till förmån för grön forskning och infrastruktur i Europa. F2:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för att utreda möjligheten att införa ett koldioxidransoneringssystem som baseras på personliga utsläppskvoter F3:1 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna verkar för att det genomförs en SOU om hur ett system med personliga utsläppsrätter skulle kunna genomföras i Sverige. F5:1 (SSU Dalarna) Att SSU tar motionen som sin egen, samt arbetar för att den norska modellen angående elbilar implementeras i Sverige. F5:2 (SSU Dalarna) Att SSU ligger på Socialdemokatiska arbetarpartiet om vikten av elbilar och den norska modellen. F5:3 (SSU Dalarna) Att SSU skickar motionen som sin egen till nästa Socialdemokratiska kongress. F6:1 (SSU Göteborg) Att SSU /S verkar för att det ska införas ett pantsystem med 5 % av produktens värde, men minst 5 och högst 1000 kronor, bör införas på batterier och batteridrivna produkter initialt i Sverige och på sikt i EU F6:2 (SSU Göteborg) Att SSU/S verkar för att ett system som liknar det svenska pantsystemet med dryckesförpackningar ska införas i hela EU F7:1 (SSU Göteborg) Att SSU aktivt jobbar för att ekologisk mat enligt EU:s krav skall uppmärksammas och få en nedsatt moms. F9:1 (SSU Östergötland) Att SSU verkar mot licensjakt på vargar. F10:1 (SSU Norrbotten) Att SSU tar ställning för förändrade regler kring skyddsjakt på varg, för en ansvarsfullare förvaltning och med större hänsyn till negativt drabbade verksamheter. F11:1 (SSU Dalarna) Att vi i SSU står upp för en hållbar vargstam, samt att vi håller oss till baserad forskning för att se hur stor denna vargstam kan och bör vara. F11:2 (SSU Dalarna) Att SSU verkar för att ersättningen för rovdjursstängsel höjs från 50 kr till 75 kr metern. F11:3 (SSU Dalarna) Att SSU verkar för att individen får en ersättning för skadat/avlidet djur som motsätter 100% av djurets/boskapets värde F11:4 (SSU Dalarna) Att SSU verkar för att möjligheter för akutstängsel gäller flera djur än våra klassiska bonddjur så som kamel, hundar och andra större djur.

Motioner 2670

F1 En hållbar tillväxt Motionär: SSU Värmland En hållbar tillväxt är förutsättningen för kommande generationers frihet. Det handlar om att stimulera en ekonomisk utveckling som inte äventyrar kommande generationers möjlighet att leva ett rikt och värdefullt liv. Hållbar tillväxt sker när miljömässiga värden, mänskliga Motionsutlåtande 59 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2675

2680

2685

2690

2695

2700

2705

2710

2715

2720

resurser och ekonomisk utveckling tas tillvara långsiktigt. Det uppstår när grön forskning och klimatsmarta innovationer skapar teknisk utveckling och nya jobb för framtiden. Insikten om att en hållbar tillväxt är avgörande för en trygg och stabil välfärd i framtiden gör att politiken behöver ta ett större ansvar för samhällsutvecklingen. Politiken måste ge tydligare direktiv till marknaden för att ställa om miljöskadlig produktion, och ge medborgare goda förutsättningar och incitament för att ta ett större ansvar och minska sin egen miljöpåverkan. Sverige behöver stimulera en hållbar tillväxt som är långsiktigt samhällsnyttig och som kan stärka Sveriges konkurrenskraft in i framtiden. Ett första steg är att se till att svenska företag ges förutsättningar att bli de mest miljösmarta i världen. En osäker marknad kommer inte på egen hand lösa de nödvändiga investeringar som krävs för omställning. Politiken måste därför ta ett större ansvar för att marknaden ska tjäna våra samhällsintressen även på lång sikt. För att möjliggöra för marknaden att skapa fler innovationer för en hållbar utveckling krävs stabilare stöd vid finansiering. Vi behöver stimulera framförallt små och medelstora företag med klimatsmarta innovationer som vill förverkliga sina idéer. Vi vill därför att staten inrättar en statlig riskkapitalfond för att möjliggöra omställning, investeringar och innovationsforskning. Sverige behöver även påskynda arbetet för att åstadkomma en grön omställning inom bostadssektorn. Det krävs tydligare direktiv för att bostadssektorns alla aktörer tar ett större ansvar och genomför nödvändiga energieffektiviseringar. Förutom tydliga miljödirektiv för nybyggnation krävs det tydliga incitament för upprustning av befintliga bostäder. Vi måste se till att de bostäder som idag är i behov av upprustning inte rustas upp med negativ miljöpåverkan. Användningen av miljösmart och energieffektiv teknik ska premieras framför gammal och miljöskadlig teknik. Vi vill därför utveckla och utvidga ROT-‐avdraget. Idag finns ROT-‐avdraget som subvention för att stimulera renovering och standardhöjning på boendet. ROT gäller emellertid endast för bostadsrätter och äganderätter. Hyresvärdar har enligt nuvarande konstruktion ingen möjlighet att renovera sina fastigheter till en subventionerad kostnad. Detta vill vi åtgärda genom att utvidga ROT-‐avdraget för hyresvärdar som renoverar eller bygger om sina fastigheter, förutsatt att standardförbättringen innebär en energieffektivisering. En hållbar värld kräver dessutom en befolkning med goda förutsättningar för att göra kloka och miljömedvetna val. Vi vill därför miljökonsekvensmärka alla konsumtionsvaror. Det innebär att företag ska redogöra sina varors miljöpåverkan under produktionsfasen. Det skulle göra det lättare för samhällsmedborgaren att göra klimatsmarta val på plats i butiken utan tidigare efterforskning. Sverige måste även arbeta mer aktivt för att hållbar tillväxt även genomsyrar besluten på EU-‐nivå. Det kommer behövas ett gemensamt åtagande för att lösa framtidens globala samhällsutmaningar. Ingen enskild stat kan lösa problemen på egen hand eller minska den negativa miljöpåverkan. Vi kan därför inte nöja oss med att enbart Sverige inför tydligare direktiv och incitament för en grön omställning. EU behöver ta ett betydligt större ansvar och gå i framkant i arbetet för att ställa om ekonomin till att bli mer långsiktigt hållbar. Därför vill vi att EU riktar om sitt produktionsstöd från den miljöskadliga produktionssektorn till förmån för grön forskning och infrastruktur i Europa. Med stöd av ovanstående yrkas: F1:1 Att SSU ska verka för inrättandet av en statlig riskkapitalfond i syfte att möjliggöra omställning, klimatsmarta investeringar och innovationsforskning. F1:2 Att SSU ska verka för en utvidgning av ROT-‐avdraget för hyresvärdar som renoverar Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2725

2730

2735

2740

2745

2750

2755

2760

2765

2770

eller bygger om sina fastigheter, förutsatt att standardförbättringen innebär en energieffektivisering. F1:4 Att SSU ska verka för att EU ska rikta om sitt produktionsstöd från den miljöskadliga produktionssektorn till förmån för grön forskning och infrastruktur i Europa. F1:5 Att SSU verkar för att en permanent stimuleringsåtgärd inrättas för renovering och ombyggnad av hyresrätter som leder till energieffektivisering i jämförelse med standardutförandet F2 Koldioxidransonering med personliga kvoter – minskar både klyftorna och utsläppen Mänskligheten står inför en enorm utmaning att ställa om våra fossilbränsleberoende konsumtionssamhällen till hållbara kretsloppsekonomier. Vårt sätt att leva idag är fullständigt ohållbart och det kommer att förändras, oavsett om vi vill det eller inte, i takt med att naturens resurser sinar en efter en. Den nödvändiga omställning som måste göras går dåligt. För varje år som går fortsätter utsläppen i världen öka, även i Sverige. Tidigare pratades om ett mål att stanna koldioxidnivån i atmosfären vid 350 ppm (miljondelar) för att undvika 2 graders global uppvärmning. Idag har vi passerat 400 ppm koldioxid i atmosfären, och koldioxidhalten fortsätter öka i alarmerande takt. 2 graders-‐målet överskrids med all säkerhet, men var temperaturökningarna stannar är ännu inte avgjort. 3, 4, 5 eller 6 graders global uppvärmning låter kanske inte som så mycket men skillnaderna däremellan betyder liv eller död för miljoner människor. Det handlar om fortsatt möjlighet till livsmedelsförsörjning och fungerande ekosystem eller enorma vågor av klimatflyktingar efter att stora delar av planeten görs permanent obeboelig för mänskligt liv. Insatserna kunde inte varit högre men från politiskt håll görs alldeles för lite. Istället för att fokusera på de långsiktiga överlevnadsfrågorna så är det kortsiktiga frågor som står på dagordningen. Det är tydligt att dagens politik är otillräcklig för att bekämpa problemet, därför behöver mer kraftfulla åtgärder sättas in. En av de vanligaste lösningarna idag för att ställa om samhället i hållbar riktning är miljöskatter. Skatter kan vara ett bra miljöstyrmedel och har gjort mycket nytta, men bristerna är också uppenbara. För det första så vet man aldrig exakt hur mycket en skattehöjning påverkar beteendet. Höjs bensinskatten så fortsätter många åka lika mycket bil som förut, men drar ner på andra utgifter som t.ex. frisörbesök – i det fallet har inte miljön vunnit något på skattehöjningen. För att skattehöjningen ska få den effekt som är nödvändig om vi ska rädda klimatet så måste den vara väldigt hög. Ett bensinpris på 27 kr/litern skulle kunna sänka CO2-‐utsläppen med 20% till år 2020 enligt Statens Institut för kommunikationsanalys. Detta skulle slå väldigt hårt mot låginkomsttagare som knappt skulle ha råd att köra bil överhuvudtaget, samtidigt som rika människor inte skulle bli lika drabbade, de kan fortsätta släppa ut lika mycket som innan då de har råd att betala den högre skatten. Sammanfattningsvis så behövs kraftfullare styrmedel för att minska utsläppen samtidigt som högre miljöskatter har flera brister som gör dessa olämpliga att lösa problemet med. Vad finns det då för andra alternativ som kan ge den nödvändiga utsläppsminskningen utan att det är dom fattigaste som drabbas hårdast? Tänk dig ett kreditkort som du drar varje gång du handlar något som ger upphov till CO2-‐utsläpp, kopplat till ett konto med koldioxidransoner. Varje månad tilldelas du nya koldioxidransoner som du måste lämna ifrån dig en del av när du köper energi som innebär koldioxidutsläpp, i huvudsak bensin, diesel, etanol, el, värme och flygresor. Om du inte använder upp alla dina ransoner kan du sälja dem, till exempel till din bank. Om du vill ha Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2775

2780

2785

2790

2795

2800

2805

2810

2815

2820

fler ransoner än de du tilldelats måste du köpa extra ransoner. Detta är ett enkelt exempel på hur ett system för koldioxidransonering med personliga utsläppskvoter skulle kunna se ut. Koldioxidransonering är en metod för att sätta ett tak på utsläppen av koldioxid och fördela dessa utsläpp jämlikt inom befolkningen. All nödvändig infrastruktur för att införa ett sådant här system finns redan idag, det är inte dyrare och krångligare än att betala med bankkortet, något många av oss gör varje dag. Det mesta kommer att skötas automatiskt. Ransonerna kommer in på ditt konto och dras sedan från ditt kort när du köper energi. Om du får slut på ransoner får du i stället betala ett högre pris eftersom den som säljer energi till dig måste köpa in de ransoner som behövs. Medborgare som saknar tillgång till fungerande kollektivtrafik eller har särskilda behov av en bil kan förstås tilldelas extra ransoner. Detta bör kompletteras med satsningar som gör det möjligt för alla medborgare att leva utan fossila bränslen. Koldioxidransonering garanterar att de utsläppsmål som eftersträvas verkligen nås eftersom ett ransoneringssystem sätter upp ett tak för utsläppen. Det är ett mer rättvist system eftersom alla ges ett lika stort ansvar för att minska utsläppen. Undersökningar visar att människor många gånger är beredda att göra stora förändringar i sina liv förutsatt att andra gör detsamma. Eftersom alla medborgare får en lika stor koldioxidranson får alla också ett lika stort incitament att kräva en politik som underlättar ett koldioxidsnålt liv. Sist men inte minst så skulle detta förslag också öka jämlikheten. Utsläppen idag är långtifrån jämlikt fördelade. De rikaste i vårt samhälle bor i stora villor, åker mycket bil och taxi och flyger ofta utomlands samtidigt som många låginkomsttagare bor i små lägenheter, cyklar, tar bussen och kanske inte har råd med någon utlandssemester. Den som är fattig lever redan idag ett koldioxidsnålt liv och gör förmodligen inte av med hela sin ranson. Den rike däremot gör snabbt av med sin tilldelade kvot och vill hen fortsätta släppa ut så måste hen köpa dyra ransoner av låginkomsttagare. Detta innebär en ekonomisk omfördelning mellan rik och fattig, och är ytterligare en vinst med detta förslag. Därför yrkar SSU Kronoberg: F2:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för att utreda möjligheten att införa ett koldioxidransoneringssystem som baseras på personliga utsläppskvoter SSU Kronoberg F3 Dags för nytänkande inom klimat-‐ och miljöområdet! Den globala uppvärmningen är ett faktum, den är i allra högsta grad verklig. De klimat-‐ och miljöproblem vi ser i världen idag är inte enskilda problem som kan vänta för att vi har för mycket att göra just nu. De är i högsta grad sammankopplade med jämlikhetsproblem, naturkatastrofer och hälsan i världen. De som får betala det högsta priset är de allra fattigaste i världen. Den mängd koldioxid många forskare och klimatexperter säger att vi maximalt kan släppa ut i atmosfären är 350 ppm (parts per million). 750 miljarder ton koldioxid är det vi kan släppa ut ytterligare fram till 2050 om vi skall lyckas nå målet 350 ppm. Det kan ju tyckas vara mycket men faktum är att vi på endast nio år släppt ut 330 miljarder ton koldioxid. Med enkel matematik kan vi konstatera att det endast återstår 420 miljarder ton som vi ska lyckas hushålla med under drygt 40 år till. I Storbritannien pågår just nu forskning kring att Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2825

2830

2835

2840

2845

2850

2855

2860

2865

2870

införa personliga utsläppsrätter. Det förslag som kan bli verklighet i Storbritannien kallas PCT – Personal Carbon Trading. Det är en modell där ett nationellt tak sätts för sammanlagda utsläpp per år. Sedan fördelas dessa utsläppsrätter jämlikt över befolkningen. Systemet ska vara kopplat till ett särskilt kreditkort eller befintligt bankkonto. Det man betalar för i form av utsläppsrätter är direkta utsläpp såsom flygresor, bensin, el och värme. Fördelarna med personliga utsläppsrätter är många. Speciellt i jämförelse med kraftigt höjd koldioxidskatt som är ett av de vanligaste motargumenten. För det första garanteras tillräckliga minskningar av utsläppen i och med att man sätter ett tak för utsläppen, och hela tiden sänker taket. Försöker man minska utsläppen genom skatter vet man aldrig säkert vilken effekt det kommer få på utsläppen. För det andra skulle personliga utsläppsrätter leda till en tydlig omfördelning av resurser vilket skulle leda till ökad jämlikhet. Enligt statistik från SCB är sambandet mellan inkomst och koldioxid väldigt tydligt: ju högre inkomst du har desto större utsläpp. Eftersom låginkomsttagare generellt sett skulle klara sig på mindre än den tilldelade mängden utsläppsrätter skulle de kunna sälja sina överblivna kvoter på utsläppsmarknaden. Det tredje och kanske viktigaste argumentet för personliga utsläppsrätter är att det skulle vara väldigt tydligt och pedagogiskt för den enskilda medborgaren. Trots de uppenbara fördelar personliga utsläppsrätter för med sig krävs ett folkligt stöd. Politiken och media kan bidra till att lyfta frågan, opinionsbilda och peka ut färdriktningen men i slutet är det medborgarna själva som måste hoppa på tåget och genomföra resan. Det fjärde argumentet kretsar kring folkets acceptans. Inget styrmedel är bra om man inte kan få folkets stöd för att genomföra det. Enligt SIKA skulle bensinpriset behöva fördubblas, genom en höjd koldioxidskatt, till 27 kr/l för att uppnå 20 procentig minskning till 2020 av transportsektorns utsläpp. Höjda skatter ses ofta som statens sätt att straffa medborgarna. Med detta förslag skulle medborgarna tydligare känna att alla är med och bidrar till omställningen. Människor tenderar att acceptera större förändringar i sina liv för klimatets skull om de vet att andra gör detsamma -‐ att de inte är ensamma. Finns det då inga invändningar mot förslaget då? Jo, självklart och några av de vanligaste är dessa: Det skulle innebära en stor integritetskränkning: Det finns en överhängande rädsla av intrång på människors integritet vid införandet av personliga utsläppsrätter men eftersom detta system ska administreras genom redan existerande banker kommer inte människors integritet kränkas mer än det redan gör idag. Det handlar alltså inte om någon ”storebror ser dig” – problematik utan om att ta ett gemensamt ansvar för vårt samhälle, vår planet och vår framtid. Det blir för mycket fokus på individer: Om det hade varit så att personliga utsläppsrätter varit den enda åtgärden för att bli kvitt fossila bränslen hade det helt riktigt blivit för mycket individfokus, men detta system förutsätter fortsatta offentliga investeringar i infrastruktur, energieffektivisering och förnybar energi. Med gemensamma satsningar på miljöområdet kan undvika mycket utsläpp genom enskilda individers livsstilsförändringar. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2875

2880

2885

2890

2895

2900

2905

2910

2915

Förslaget skulle vara för dyrt och krångligt att genomföra: Det finns alltid frågetecken kring finansieringen av olika reformer och förslag, i synnerhet när det gäller miljö-‐ och klimatfrågor. Eftersom det bara är individers direkta utsläpp som ska räknas med samt att det är den redan befintliga infrastrukturen för kortbetalningar som ska användas behöver kostnaderna inte bli allt för stora. Med tanke på alla fördelar med personliga utsläppsrätter som presenterats kanske vi ska ställa oss frågan – är det inte värt att ta en lite högre kostnad för införandet av systemet istället för att låta nästkommande generationer betala ett så mycket högre pris i framtiden? Detta system är smart både ur ett socialt, politiskt och ekonomiskt perspektiv då vi skulle kunna tackla miljöproblemen utifrån ett jämlikhetsperspektiv där politiken motiverar snarare än kväver sina medborgare. Socialdemokratins roll i både den globala och nationella miljödebatten har varit nästintill osynliga. Det är dags för SSU och Socialdemokraterna att inse att miljöfrågan inte bara handlar om en enskild fråga utan om vilket samhälle vi vill se i framtiden. Vi måste våga vara ledande i diskussionen om hur vi skapar ett grönt och jämlikt samhälle och våga se gröna reformer som något som kan utveckla Sverige på ett positivt sätt snarare än ett negativt måste. Att lansera en kraftigt höjd koldioxidskatt eller höjda bensinpriser riskerar att mötas av likgiltighet och ilska. Personliga utsläppsrätter har stor potential att lyfta upp Socialdemokraternas miljöpolitik på den politiska och mediala dagordningen. Detta är ett steg i rätt riktning mot en hållbar värld där även framtida generationer får samma möjligheter som vi har haft. Oavsett om det blir vinst eller inte i sakfrågan om personliga utsläppsrätter är jag övertygad om att Socialdemokraterna kommer tjäna stort på en förnyad debatt om lösningarna på klimat-‐ och energiproblem. I slutändan handlar det om en enda sak: Har vi råd att inte agera? Därför yrkar jag på att: F3:1 SSU och Socialdemokraterna verkar för att det genomförs en SOU om hur ett system med personliga utsläppsrätter skulle kunna genomföras i Sverige. Motionär: Hanna Lindquist SSU Hisingen F4 Hållbar stadsutveckling Socialdemokratin står för ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Detta måste vara grunden för alla samhällsprojekt vi förtar oss. Helheten är viktig, och viktigast av allt är hållbarhetsperspektiven. Det ekonomiska perspektivet är en väldigt viktig del av denna helhetssyn, men ses alltför ofta som det absolut viktigaste. De sociala och miljömässiga perspektiven har hamnat i skuggan av ekonomins betydelse för länge när det gäller planprocesser vid stadsbyggande. Lukrativt bostadsbyggande är när alla hållbarhetsperspektiv har fått stort utrymme. Miljökonsekvensensbeskrivningar och socialkonsekvensbeskrivningar vid bostadsbyggande skulle ge verkligt hållbara bostäder. Det är inte bara budgeten som ska gå ihop. Livet ska bli så bra som möjligt för de människor och som berörs, det gäller även vår miljö vi lever i. En del kommuner i Sverige gör redan socialkonsekvensbeskrivningar och några fler gör miljökonsekvensbeskrivningar, dock långt ifrån alla. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2920

2925

2930

2935

2940

2945

2950

2955

2960

2965

Vi klarar oss inte utan en hållbar utveckling och vare sig det gäller ett statsfinansiellt ramverk för ekonomisk hållbarhet, socialförsäkringar för social hållbarhet eller miljökonsekvensensbeskrivningar för ekologisk hållbarhet så är det socialdemokratins uppgift att se till att vi hela tiden utvecklar vår politik för hållbar frihet. Med bakgrund av ovanstående yrkar vi på att: F4:1 Att se över möjligheterna att införa miljökonsekvensensbeskrivningar vid bostadsbyggande. F4:2 Att se över möjligheterna att införa socialkonsekvensbeskrivningar vid bostadsbyggande Motionär: Alice Aronsson, Samuel Guron F5 Motion om miljövänligare alternativ Sent förra året så var några ifrån SSU Borlänge på en föreläsning om Sveriges ekonomiska läge med Magdalena Andersson. Där fick vi höra att Socialdemokraterna inte vill höja bensinskatten då den redan är för hög och att detta redan gynnar miljövänligare alternativ. Enligt statistik från december 2012 framtagen av organisationen Elbil i Sverige finns det då cirka 1 400 laddbara bilar på de svenska vägarna. Det kan jämföras med Norge som har strax över 9 200 elfordon i sin flotta. Förklaringen är de generösa skattelättnaderna och subventionerna. I Norge får ägare av elbilar köra i bussfilen, de slipper vägtullar, de kan tanka på över 3500 laddstationer och får parkera gratis. Men det viktigaste av allt är försäljningskostnaden. Vi i SSU Dalarna anser att Sverige måste vara ett föregångs land när det gäller miljövänliga alternativ. För miljöns skull, för forskningens skull och även för möjligheten att kunna skapa miljövänlig produktion och miljövänligare jobb. Vi i SSU Dalarna yrkar däför på: F5:1 Att SSU tar motionen som sin egen, samt arbetar för att den norska modellen angående elbilar implementeras i Sverige. F5:2 Att SSU ligger på Socialdemokatiska arbetarpartiet om vikten av elbilar och den norska modellen. F5:3 Att SSU skickar motionen som sin egen till nästa Socialdemokratiska kongress. SSU Dalarna F6 Pantsystem för framtiden Pantsystem är oslagbart för att nå ökad återvinning. Panten skapar ett ekonomiskt incitament för varje enskild konsument, att lämna sin konsumerade produkt i återvinningscykeln, eller till en myndighet som kan hantera naturfarligt material. Det ekonomiska incitamentet behöver inte vara stort för att man ska nå förändring. Idag finns det ett välutvecklat pantsystem för dryckesförpackningar i Sverige. För en läskedrycks kostnad är panten drygt 10 % av den totala kostnaden. Dock finns inte det här systemet på EU-‐nivå, det skiljer sig tydligt från land till land. Dryckesförpackningar är inte den enda produkten som bör ingå i ett pantsystem. Batterier Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

2970

2975

2980

2985

2990

2995

3000

3005

3010

3015

och batteridrivna elprodukter är direkt naturfarliga och hamnar ofta fel i återvinningskedjan-‐ ofta direkt i soporna. Det finns idag en batterilåda för vid varje kommunal återvinningsstation i Göteborgsområdet. Det räcker inte. Det bör finnas återvinningsstationer för batteri-‐ och batteridrivna produkter likt de pantstationer som idag finns för återvinning av dryckesförpackningar. Ett pantsystem med 5 % av produktens värde, men minst 5 och högst 1000 kronor, bör införas på batterier och batteridrivna produkter. Med bakgrund i ovanstående text yrkar jag på att: F6:1 SSU /S verkar för att det ska införas ett pantsystem med 5 % av produktens värde, men minst 5 och högst 1000 kronor, bör införas på batterier och batteridrivna produkter initialt i Sverige och på sikt i EU F6:2 SSU/S verkar för att ett system som liknar det svenska pantsystemet med dryckesförpackningar ska införas i hela EU Motionär Linus Glanzelius – SSU Centrum F7 Ekologisk jämlikhet Det har undgått väldigt få att ekologisk mat är en viktig komponent för att värna våra ekosystem. Ekologisk mat är födoämnen som odlas utan bekämpningsmedel, GMO eller konstgödsel och det ligger i alla intresse att så många som möjligt konsumerar dessa varor. Vi eftersträvar ett ekologiskt jordbruk där vi människor samarbetar på naturens villkor och inte tvärtom. Målet är att den hållbara utvecklingen ska leda till hållbar frihet för varje individ och hela mänskligheten. Idag är det tydligt uppdelat vilka som har råd att köpa ekologisk mat och vilka som inte har det. Ekomat är som bekant dyrare än icke-‐ekologisk och i och med detta skapas en klyfta mellan de människor som gör ”rätt” och ”fel”. Det är förkastligt. SSU bör aldrig acceptera att det ska vara skillnad mellan människor i den bemärkelsen att vissa oförhindrat handlar ekologisk mat och andra vänder på alla kronor – med dåligt samvete. Den ekologiska maten berör hela jorden och alla människor, den förstör inte som icke-‐ ekologisk mat alltför ofta gör. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar och arbeta mer mot ett hållbart samhälle. Ekologisk mat bör vara det billigare alternativet. Det kommer att ge en ökad efterfrågan och då ett större utbud vilket blir en miljöpositiv utveckling. Eftersom ekologiskt är det bättre är det där den största efterfrågan och det största utbudet bör vara. Detta kan ske genom en sänkning av momsen för ekologiskt märkta varor enligt EU:s krav. På lokal nivå kommer detta gynna både offentlig och privat sektor. Om stora grupper i offentlig sektor som barn på förskolor, elever på skolor och patienter på sjukhusen konsumerar ekologisk mat, gör det stor skillnad. Om momsen sänks kan alla vara med och välja rätt. Bruntelandsrapporten gjorde redan 1987 klart att ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det vår vilja att sträva efter detta. Vi vill inte att valfriheten av ekologisk mat ska vara en klassfråga. Med bakgrund av ovanstående yrkar vi på att: F7:1 SSU aktivt jobbar för att ekologisk mat enligt EU:s krav skall uppmärksammas och få en Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3020

3025

3030

3035

3040

3045

3050

3055

3060

3065

nedsatt moms. Motionärer: Alice Aronsson, Samuel Guron, Filippa Lundh F8 Hållbar energi Vi vet alla betydelsen av hållbar energi som solenergi, bioenergi, vattenkraft och vågkraft. Energidebatten i Sverige är ständigt aktuell och föränderlig men vi tycker att uppgiften alltid måste vara att förespråka realistiska, framåtsyftande och förnyelsebara alternativ. Sedan 2009 finns det ett statligt stöd att söka som stöd för installation av solceller. Alla typer av aktörer, från privatpersoner till företag och offentliga organisationer, riktas stödet till. Tidigare avsatta medel för föregående period (2009-‐2012) uppgick till 282 miljoner kronor. I regeringens budget för 2013 avsätts nu 210 miljoner kronor som skall fördelas över fyra år. En drastisk minskning trots att efterfrågan av stödet har varit stor i förhållande till hur mycket pengar det har funnits att söka. Det är inte tillräckligt. Det finns en EU-‐fond på 146 miljoner euro som ska användas för investeringar i energiprojekt och energieffektivisering på lokal och regional nivå. Stödet kallas Finansiellt instrument för hållbara energilösningar och förkortas EEE-‐F. Det är en investeringsfond som kompletteras med tekniskt stöd och kunskapshöjande insatser. En liknande fond från svenska staten som endast skulle kunna ge aktörer möjlighet att göra energiprojekt i Sverige skulle ge svensk energi en bättre framtid. EU kommissionen har gjort en rapport som kom fram till att energiprojekt i regional och lokal skala med tydliga måldokument från myndigheter är mest effektiva. För att EU skall nå sitt mål om att till 2020 ha 20 procent förnybar energiproduktion skall vi göra vad vi kan för att nå detta mål. Att införa en liknande fond i Sverige skulle bidra till att nå målet. Detta är ett av alla steg som behöver tas för att uppnå ett hållbart samhälle där den hållbara friheten präglar framtiden samhälle. Med bakgrund av ovanstående yrkar vi på: F8:1 Att se över möjligheterna att inrätta en Svensk fond likt EU-‐fonden EEE-‐F för en hållbar framtid. Motionärer: Alice Aronsson och Samuel Guron F9 Motverka licensjakt på vargar Trots att den svenska vargen är utrotningshotad har Naturvårdsverket utlyst jakt på vargar under 2010, 2011 och 2013. Den svenska vargstammen har haft problem med inavel efter en utrotning på 1800-‐talet som utplånade en stor del av vargarna i Sverige. Naturvårdsverket har valt att försöka lösa den här frågan genom att tillåta licensjakt på vargarna, där man ansåg att 210 djur i Sverige var tillräckligt. Jakten ska ha riktat in sig på populationer med skadade gener pga. inaveln. Detta skulle enligt naturvårdsverket leda till en genetisk förstärkning och därmed få en mer livskraftig vargstam. Djuren som sköts under jakten 2010 undersöktes och alla vargar var friska och generna var oskadda. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3070

3075

3080

3085

3090

3095

3100

3105

3110

3115

Att Sverige nu kommer granskas av EU och kan hamna i EU-‐domstolen hindrade inte ännu en licensjakt på vargarna som började den 31 januari 2013 och 16 vargar ska skjutas. Licensjakt anser jag vara en otroligt dålig lösning på problemet. För att få en livskraftig stam med friska gener behöver vi snarare fler vargar än mindre vargar. Denna riktade jakt där jägarna enbart ska skjuta vargar med skadade gener har tyvärr inte gett önskat resultat, eftersom de skjutna vargarna varit friska. Sällan kan man se på utsidan om något är fel, ännu mindre under en jakt där det är stressigt och stora avstånd. Det är nog aldrig en jägare kan komma så nära djuret att denne kan avgöra om vargen är frisk eller inte. Därför anser jag att SSU ska bifalla denna motion i sin helhet för att verka mot jakten på vargarna i väntan på att stammen är livskraftig nog. Vi yrkar därför: F9:1 Att SSU verkar mot licensjakt på vargar. Felicia Fallman, Oliver Fallman och Jesper Pettersson. SSU Söderköping F10 Socialdemokratiskt ställningstagande vid vargdebatt Vargen har på senare år fått ett starkt fäste i landets skogar. Den har tyvärr också skapat stora problem för markägare, hundägare och jägare. I samråd med EU förbjöd regeringen licensjakt på varg inför 2012 års jaktsäsong. Under vintern 2013 gavs klartecken till jakt på 18 vargar, men jakten avbröts efter överklagan från naturskyddsorganisationer. Då vargen är ett rovdjur som inte bara dödar för föda, utan även för exempelvis rivalitet, blir skadorna betydligt större av varg än av exempelvis björn. Organisationerna Svenska kennelklubben, Lantbrukarnas Riksförbund, Jägarnas Riksförbund samt Svenska Jägareförbundet har med sina sammanlagt 700 000 medlemmar krävt en avskjutning i vissa vargrevir, där skadorna varit allt för omfattande. Lantbrukare tvingas lägga ned verksamheten eftersom antalet vargdödade djur gjort läget ohållbart. Vad som är än värre är att jägare i vissa områden tvingats sluta jaga med hundar, då det i problemområden dödats upp emot fyra hundar inom några månader. En minskad avskjutning av framförallt älg, påverkar skogen negativt och därigenom också markägarna. Märk väl att älgskador redan idag kostar Sveriges skogsägare 500 miljoner kronor årligen. I dagsläget har vi inte i Norrbotten några fasta vargrevir, utan endast kringströvande individer. Dock kan vi inom närmaste åren förvänta oss en etablering av varg i länet. En sådan etablering skulle förorsaka enorma problem för ren-‐ och jordbruksnäringen. De redan existerande älgskötsel och älgförvaltningsområdena skulle bli utmärkta sektorer och gränser för framtida licensjaktsområden. För att visa ett engagemang även på friluftssidan och dessutom gynna lantbrukare och markägare, vill jag att SSU hörsammar de berörda kretsarnas krav. Med stöd av ovanstående yrkas: F10:1 Att SSU tar ställning för förändrade regler kring skyddsjakt på varg, för en ansvarsfullare förvaltning och med större hänsyn till negativt drabbade verksamheter. Joakim Andersson, SSU Råneå (Luleå) Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3120

3125

3130

3135

3140

F11 Vargjakt Idag är vargjakt en het fråga i Sverige. Det finns partier som vill gå emot EU:s förbud emot fortsatt jakt på vargar. En del partier och politiker argumenterar starkt för en utrotning av vargar och andra rovdjur i Sverige. När alfahonor och alfahanar skjuts bort så mister vargen sin naturliga skygghet för människan. Plus att i och med att man skjuter bort alfadjuren, så blir många ungdjur av med sina föräldrar och flockar och kan då inte fullt ut dra nytta av sina naturliga instinkter, som är att jaga och vandrar då in i bygderna för att hitta mat i våra soptunnor och för att ta lätta byten så som husdjur. Men vi får inte glömma bort människan på landsbygden. SSU vill ha en levande landsbygd där människor kan leva tryggt. Vi yrkar därför på att SSU tar ställning emot utrotning utav vargen i Sverige: F11:1 Att vi i SSU står upp för en hållbar vargstam, samt att vi håller oss till baserad forskning för att se hur stor denna vargstam kan och bör vara. F11:2 Att SSU verkar för att ersättningen för rovdjursstängsel höjs från 50 kr till 75 kr metern. F11:3 Att SSU verkar för att individen får en ersättning för skadat/avlidet djur som motsätter 100% av djurets/boskapets värde F11:4 Att SSU verkar för att möjligheter för akutstängsel gäller flera djur än våra klassiska bonddjur så som kamel, hundar och andra större djur. SSU Dalarna

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3145

G Organisation

3150

3155

3160

3165

3170

3175

3180

3185

3190

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna G1 – G4 SSU:s vision är alla människors frigörelse, där sociala konstruktioner, ojämlik maktfördelning och rasism bekämpas genom demokratisk reformism. Idén om huruvida SSU ska skapa ett nationellt miljönätverk ser förbundsstyrelsen som en spännande tanke. Syftet som nämns är att synliggöra klimatproblematiken i den offentliga debatten och skola organisationen i denna oerhört viktiga fråga. SSU måste utveckla sitt gemensamma kunskapskapital i klimat-‐ och miljöpolitik för att på allvar kunna göra avtryck i socialdemokraternas politik. Dock anser förbundsstyrelsen frågan om att besluta om ett nytt nätverk inte åligger kongressen. Då förslaget är av operativ art lämpar sig utformningen av ett miljöpolitiskt nätverk mer för den nya förbundsstyrelsen att ta ställning till i samband med att SSU:s budget och taktisk plan beslutas. Vi tar med oss idéerna in i det arbetet. Förbundsstyrelsen är övertygad om att SSU måste arbeta än mer aktivt mot rasism, ojämlikhet och etnisk diskriminering. Dock anser förbundsstyrelsen att attsats 2-‐4 i motion G3 redan är besvarade då SSU tar en aktiv roll i det antirasistiska arbetet och att SSU ständigt strävar efter att ha ett aktivt normkritiskt arbete på alla nivåer i organisationen där valberedningarna arbetar hårt för att skapa så representativa styrelser som möjligt. Givetvis kan arbetet förbättras på många ställen, men att bifalla det, och därmed se det som ett nytt ställningstagande, tycker vi inte vore rättvisande då arbete med detta redan pågår runt om i SSU-‐organisationen. Här vill förbundsstyrelsen också betona vikten av att ännu fler kommuner och distrikt arbetar aktivt med dessa frågor, då det framförallt och i största utsträckning är där, och inte på förbundsnivå, som det blir aktuellt med valprocesser mm. Vidare anser förbundsstyrelsen att programformen inte är det mest effektiva sätt att driva denna fråga. Ett nytt politiskt program måste vara väl förankrat med resten av landet och föregås av remissrundor för att skapa ett så demokratiskt utformat dokument som möjligt. Oavsett är det förbundsstyrelsens mening att SSU:s arbete och policyutveckling alltid ska ta sikte på att rasera de strukturer som begränsar människan i hennes värv. Arbetet mot diskriminering är långsiktigt och genomsyrar all den politik som SSU driver. För SSU som organisation och folkrörelse är det avgörande att vi finns närvarande på alla ställen i samhället där också unga befinner sig. Förbundsstyrelsen delar därför åsikten att det är av största vikt att SSU finns närvarande i skolorna runt om i landet. Det har under året utarbetats ett klubbmaterial som finns tillgängligt på hemsidan. Syftet med detta är att det ska vara enklare och mer lättillgängligt att starta upp SSU-‐klubbar runt om i landet. Vi har även i det förslag på organisatorisk strategi som förbundsstyrelsen lägger fram klubbildning som ett av de högst prioriterade områdena, och en förutsättning för att kunna leva upp till vår vision om att ”samla”. Det innebär givetvis att vi kommer genomföra fler och nya satsningar på bildandet av skolklubbar under kommande period. Att den tidigare vinjetten i telefonkön var en aning stel håller förbundsstyrelsen med om. Dock yrkar densamme avslag på motionen i sin helhet då SSU bytt växelsystem där ingen musik hörs vid telefonkö. Vidare anser förbundsstyrelsen att detta inte är upp till kongressen att besluta om. Motionsutlåtande 70 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3195

Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motioner besvarade: G1:1, G3;2, G3:3, G3:4, G4:1. G1:1 (SSU Västmanland och SSU Göteborg) att SSU-‐förbundet upprättar ett miljö-‐ och klimatnätverk.

3200

3205

3210

G3:2 (SSU Stockholm) Att det inom SSU bedrivs ett aktivt arbete för att de förtroendevalda ska spegla befolkningssammansättningen avseende etnisk tillhörighet och religion. G3:3 (SSU Stockholm) Att SSU ett aktivt normkritiskt arbete internt för att medvetandegöra medlemmar och förtroendevalda om makt och strukturell diskriminering G3:4 (SSU Stockholm) Att SSU har ett särskilt ansvar att bemöta rasistiska yttringar och på alla nivåer ta ställning var helt när helt människor kränks eller förnekas sina mänskliga rättigheter eller diskrimineras pga av sin etniska tillhörighet, sin hudfärg eller religion. G4:1 (SSU Östergötland) Att SSU ska skapa en lathund för skolelever i syfte att göra det lättare att starta SSU-‐föreningar på skolan. Att avslå följande motioner: G2:1, G3:1. G2:1 (SSU Skåne) Att Ebba Grön -‐ Pervers politiker spelas när man är i telefonkö till SSU. G3:1 (SSU Stockholm) Att SSU förbundet antar programmet som sitt eget

Motioner 3215

3220

G1 Upprättande av ett miljönätverk i SSU Detta är en gemensam motion skriven av Kristin Andersson (distriktsstyrelsen SSU Västmanland med stöd av Alice Aronsson (SSU Göteborg). Miljö-‐ och klimatproblemen är inte morgondagens problem, de är dagens problem. Med de växande miljö-‐ och klimatproblemen till följd av människans osunda leverne bör SSU ha en starkare röst i den debatt som idag förs. Vi bör på distriktsnivå likväl som på riksnivå vara initiativtagare till nya idéer och alltid ligga steget före. Men för att kunna agera och agitera krävs kunskap och möjligheter för diskussion. På så vis blir vi ett enat ungdomsförbund med en gemensam vision för en förnyelsebar framtid.

3225

3230

3235

Under 2012 planerade och genomförde SSU-‐Västmanland en seminarieserie om miljö med målet att höja SSU-‐Västmanlands medlemmar liksom unga ickemedlemmars intresse för miljöfrågor. Genom att arrangera och samtidigt öppna upp för alla ungdomar visar vi att dessa frågor är bland de viktigaste för vårt SSU-‐distrikt liksom för hela SSU-‐förbundet. Seminarieseriens rubrik ”Har du somnat, miljödebatten?” sätter fingret på den fråga som ställdes i början av planeringen för seminarieserien; Vad har hänt med den svenska miljödebatten? Varför är det så tyst, och vad beror det på?Under höstens gång har deltagarna haft möjlighet att diskutera och fundera över vad SSU har för roll i miljödebatten, och hur vi som politiskt ungdomsförbund kan agera och faktiskt göra skillnad. I diskussionerna om miljödebattens nuvarande skepnad kartlades ett tomrum av SSU i den nationella miljödebatten. Motionsutlåtande 71 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3240

3245

3250

3255

3260

3265

3270

3275

3280

3285

I SSU har vi ett organisatoriskt motto som lyder; ”samla, skola, påverka”. Det innebär i praktiken att genom att vi blir fler medvetna om de förändringar som krävs, har vi större chans att påverka. Det är i utbytet av varandras idéer vi kommer fram till gemensamma lösningar och kan på så vis sprida vårt ungdomsförbunds progressiva miljöpolitik nationellt som lokalt. SSU förbundet driver idag tre internationella nätverk. Dessa nätverk går ut på att samla internationellt engagerade och nyfikna SSU:are för att utbilda och diskutera. Deltagarna under dessa nätverksträffar får sedan i uppdrag att sprida kunskapen i hemdistrikten och påverka på hemmaplan. För att vi som politisk ungdomsorganisation på ett tydligare sett ska kunna visa att vi tar klimat-‐ och miljöproblemen på allvar bör ett miljö-‐ och klimatnätverk likt de internationella nätverken upprättas och finansieras av SSU-‐förbundet! Med stöd av ovanstående yrkas: G1:1 Att ett miljö-‐ och klimatnätverk upprättas inom SSU. G2 Pervers politiker Under klubbens aktiva år och många samtal till SSU uppe i Stockholm så är vi i Bromölla trötta på att vara bland de stelaste gänget inom politiken. När man (vilket man alltid gör) hamnar i telefonkö till SSU förbundet så spelas det klassisk musik. Men herre gud, vi är väl inte 80 år gamla eller? Nej, vi från Bromölla vill se ändring på detta stela sätt. SSU Solidaritet, Bromölla anser: G2:1 ATT Ebba Grön -‐ Pervers politiker spelas när man är i telefonkö till SSU. G3 Antagandet av ett nytt program mot rasism och för jämlikhet oavsett etnisk tillhörighet eller religion för SSU ”Människor är olika. Vi är alla individer, med vitt skilda viljor och drömmar. Vi kommer att leva våra liv olika och vi kommer att utvecklas åt olika håll. Alla ska vi ändå ha samma rätt att styra över våra liv och förverkliga våra livsprojekt. Det är vad jämlikhet handlar om – avskaffa klassamhället och ge människor oavsett bakgrund och livssituation maktresurser nog att bestämma sin framtid.” Stycket utgör ett utdrag ur SSU:s principprogram och utgör ord som förpliktigar. Allt sedan SSU:s födelse har vi kämpat för ett samhälle präglat av respekt för varje människas unika värde och rättigheter. Dock har vi långt kvar till vårt mål. Med ett rasistiskt parti i vår riksdag och med ett närvarande minne av de fruktansvärda händelserna på AUF:s sommarläger i Norge måste vi SSU:are nu, mer än någonsin, förstå samhällsutvecklingen och de politiska händelserna som tydliga signaler på att det är dags att besluta om progressiva politiska riktlinjer för att skapa ett jämlikt samhälle – ett icke rasistiskt samhälle. För att bekämpa rasism måste vi SSU:are även upphöra med att stirra oss blinda på Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3290

3295

3300

3305

3310

3315

3320

3325

3330

högerextremism. Vi måste våga tala om, identifiera och kartlägga den rasism som verkligen begränsar människors liv och förutsättningar i vårt svenska samhälle. Det har blivit allt tydligare att människors möjligheter inskränks på grund av hår-‐ och hudfärg, hur man pratar, vilken etnicitet man har och vad man kallar sin gud respektive gudar.2 Det är en rasistisk struktur i sin helhet som måste bekämpas i och med att den har lett till en strukturell och institutionell diskriminering av människor i vårt samhälle. I arbetet mot rasism har vi SSU:are ett försprång. Vi kan dra stor nytta av vår tidigare och fortsatta kamp för alla människors lika rättigheter och möjligheter vad gäller klass, kön och sexuell läggning. Vi vet att det inte handlar om sakfrågor, utan om samhälleliga strukturer som måste bekämpas. Därför måste vår utgångspunkt vara att bryta rasistiska strukturer som föranlett och normaliserat ojämlika makt-‐ och resursförhållanden i samhället. Definitionen rasism ”... varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.”3 Rasism har motiverats på olika sätt under de senaste sjuhundra åren. Först religiöst, sedan biologiskt och numer är den mest utbredda rasismen den som tar stöd i kulturella motiveringar. Dessa har ändrats över tid och innan vi är färdiga med att definiera och analysera rasismen kan den ha ändrats och sökt stöd i andra motiveringar. Det huvudsakliga är därför att konstatera att rasism förespråkar isärhållande av tillskapade grupper och makt-‐ och välfärdsskillnader mellan dessa tillskapade grupper. För om rasism definieras så snävt att det bara omfattar föreställningar om maktförhållanden som grundar sig i hår-‐ och hudfärg hindrar det oss från att identifiera och motverka rasism och ojämlikhet på basis av tillexempel etnisk tillhörighet och religion. Vi måste poängtera drivkraften bakom upprätthållandet av rasistiska strukturer. Denna drivkraft handlar om att splittra en arbetarklass som kan stå enade i kampen mot det klasslösa samhället gentemot det kapitalistiska systemet. Det kapitalistiska systemet lyckas att upprätthålla sig själv när arbetarklassen inte står enad i fråga om bättre livsvillkor. Idag står det både institutioner och arbetsgivare mot vår gemensamma strävan för ett jämlikt samhälle. Rasism kan förstås som ett privilegieskyddande system då det avser uppdelningar av olika tillskapade grupper av människor och en hierarki av dessa. Vissa blir överordnade respektive underordnade. Privilegieskyddade system innebär att resurser omfördelas så att vissa på bekostnad av andra får fördelar i samhället som upprätthålls genom att den privilegierade gruppen fortsätter att gynna sin egen tänkta grupp. Alltså finns det människor som drar politiska, sociala och ekonomiska fördelar av denna ordning. Detta är även ett resultat av att marknads-‐ och anti-‐omfördelningskrafter har fått större inflytande i det politiska systemet och skapat en svagare välfärdsstat som har möjliggjort en marginalisering4 av människor som idag är uppenbar socialt och ekonomiskt bland den del av befolkningen som har en 2 SOU 2006:73 ”Den segregerade integrationen” Om social sammanhållning och dess hinder. Redaktör: Masoud Kamali. 3 FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Antagen av Förenta nationerna i New York den 7 mars 1966. 4

SOU 2006:73 ”Den segregerade integrationen” Om social sammanhållning och dess hinder. Redaktör: Masoud Kamali.

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3335

3340

3345

3350

3355

3360

utländsk härkomst eller påbrå. I ett samhälle utan rasistisk marginalisering är sannolikheten större att det utvecklas ömsesidig respekt människor emellan, jämsides med att alla människors förmågor tas tillvara. För SSU:are är målet med politiken att göra utseende, etnisk tillhörighet och religion till något oviktigt avseende människors möjligheter och livsvillkor, men samtidigt måste vi tala om dessa kategorier för att skapa ett jämlikt samhälle. Vi SSU:are har således ett stort ansvar att göra en riktig anti-‐rasistisk klassanalys samt påvisa och upprätthålla den grundläggande idén om att alla tjänar på ett jämlikt och antirasistiskt samhälle. Den generella välfärdspolitiken Det är inom ramen för den generella välfärdspolitiken vi kan åstadkomma ett antirasistiskt samhälle. Alla ska ha lika rätt till arbete, utbildning, bostad, kultur, vård, hälsa, myndighetsstöd och politiskt inflytande. Den sociala och ekonomiska marginaliseringen måste upphöra. Här spelar samhällets institutioner en nyckelroll genom att se, beakta och åtgärda förekomsten av rasistiska strukturer. Mål måste sättas, kontroll ska äga rum och uppföljning måste ske. Rätten till arbete och ekonomisk trygghet Ojämlikhet på basis av etnisk tillhörighet och religion på arbetsmarknaden är omfattande och avspelar sig i lön, sysselsättningsnivå, bransch-‐ och befattningsnivå.5 Rasismen påverkar på så sätt samhällets klasstruktur. Därför krävs både en politik för full sysselsättning och en specifikt inriktad politik för att skapa jämlikhet på arbetsmarknaden. Detta innebär en förnyad arbetslinje där arbetet mot rasism ska ses som en central del och inte som en sidofråga. Alla ska ha en rättvis chans till jobb utifrån sina meriter och erfarenheter utan ovidkommande faktorer. Varje arbetsgivare behöver också ta ansvar för att forma en jämlik arbetsmarknad. För att åstadkomma detta krävs ändrad lagstiftning och politiska åtgärder av följande slag: -‐

-‐

3365 -‐

-‐

3370 -‐

3375

-‐ -‐

Staten ska anslå medel för att utbilda Arbetsförmedlingens personal, personalchefer, chefer i både offentlig och privat sektor i hur rasismen tar sig i uttryck och kan motarbetas på den svenska arbetsmarknaden. Statens ska anslå medel för facket att söka för att arbeta med att motverka rasism på arbetsmarknaden samt uppmuntra sina egna företrädare i hur rasismen tar sig i uttryck och kan motarbetas på den svenska arbetsmarknaden. Återinföra Lagen om platsanmälan så att alla lediga jobb utannonseras, bland annat på Arbetsförmedlingens hemsida. Detta för att fler ska få möjlighet att söka de lediga jobben och inte enbart privilegierade personer med kontakter på arbetsmarknaden. Krav på aktiva åtgärder i Diskrimineringslagen ska skärpas. Arbetsgivare ska vara skyldiga att göra en skriftlig plan för aktiva åtgärder de planerar att genomföra samt var de har gjort under föregående år för att förebygga och motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter. Diskrimineringslagen ska även gälla lika möjligheter att erhålla ledig anställning, inte enbart möjligheten att söka ledig anställning. Facket ska ges en starkare ställning i rekryteringsrutiner som skrivande av kravprofil vid annonsen, gallring av ansökningar, intervjuer och slutligt beslut. Introduktion av nyanlända ska inte syfta till att nyanlända så fort så möjligt ska få ett jobb, utan att man så fort så möjligt får rätt jobb. Nyanlända som har en kvalificerad utbildning ska ges bästa möjlighet att få ett jobb som motsvarar kvalifikationerna, eventuellt efter

TCO granskar: Samma villkor för akademiker? 2009

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3380 -‐

3385

3390

3395

kompletterande utbildning. För att korta ner inträdet till arbetslivet ska nyanlända erbjudas mentorer inom det yrkesområde/bransch som den nyanlända önskar att arbeta inom. Tillgången till de gemensamma trygghetssystemen så som arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, föräldraförsäkring och allmän-‐ och tjänstepension bygger på arbetsinkomster. Den som inte har haft ett arbete kan inte heller en inkomstrelaterad ersättning från trygghetssystemen utan är vanligen hänvisad till kommunens försörjningsstöd. Därför måste åtgärder göras på nationell nivå för att personer som inte har kommit in i arbetsmarknaden ska tillförsäkras en rimlig ekonomisk standard.

Rätten till utbildning Alla människor har rätt att lyckas i skolan oavsett etniskt tillhörighet eller religion, men så är det inte idag. Utbildningspolitiken måste mycket tydligare syfta till att ge alla barn likvärdiga kunskaper i för-‐, grund-‐ och gymnasieskolan och lika möjligheter att gå vidare till eftergymnasiala studier. Skolan ska fostra demokratiska individer och användas som en arena för att motverka rasism. För att alla ska kunna ta del av utbildning och det livslånga lärandet bör följande åtgärder säkerställas: -‐

-‐

3400

-‐

3405 -‐

3410

-‐

3415

-‐

3420 -‐

3425

-‐

3430

-‐

Att barn och ungdomar med olika klassbakgrund, etnisk tillhörighet och religion möts i unga år är viktigt för vår förståelse för varandra. Stat och kommun ska verka för att barn-‐ och elevgrupperna i förskolan och skolan varken är klassmässigt eller etniskt segregerade. Alla elever ska nå målen i skolan. För att detta ska vara möjligt behöver barnen olika mycket resurser och stöd. Kommunens ekonomiska tilldelning till skolorna ska därför inte vara lika för alla elever utan utgå från elevens behov. Med barn och elever i ska oavsett hudfärg, etnisk bakgrund eller religion möta samma höga förväntningar då det är avgörande för skolframgången. Alla elever ska få kunskaper om hur den historiska rasismen i världen och i Sverige har sett och ser ut idag. Det ska framgå i läroplanen som en del i undervisningen där lärare också ska erbjudas fortbildning för att kunna undervisa om detta. Det måste säkerställas att skolmaterialet, läroböcker och annat material som används i undervisningen inte innehåller några stereotypa bilder av olika tänkta etniska och religiösa grupper. Detta för att avskaffa en demoniserande bild av grupper i samhället. Historiebeskrivningen måste ifrågasättas då den grundar sig i rasistiska konstruktioner av samhällen och befolkningsgrupper. Den frammålade bilden av ”vildar” och skapandet av civilisationer genom kolonialmakters erövringar är en allvarlig historieförfalskning som inte får förekomma. Konsekvensen leder till bristande förståelse vid analysen och framställningen av dagssamhället. Alla elever ska erbjudas praktik då det underlättar steget ut i arbetslivet. Skolan tillsammans med arbetslivet, och inte eleverna eller deras föräldrar, ska ansvara för att eleverna får kvalitativa praktikplatser och skolan ska arbeta för att den etniskt uppdelade arbetsmarknaden motverkas av de praktikplatser som skolan erbjuder eleverna. Fler studenter på universitetsnivå ska kunna göra praktik inom ramen för sin utbildning. Det ger studenten mer likvärdiga chanser till jobb i linje med den utbildning man studerar. Utbildning om rasism och hur den tar sig i uttryck ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningarna till bland annat lärare, personalvetare, jurister, socionomer, poliser liksom yrken som ofta leder till chefspositioner så som civilekonomer och civilingenjörer. Examensbeskrivningarna bör ändras i linje med detta. För nyanlända behövs en väl fungerande nationell struktur för validering av reell kompetens och utländsk utbildning oavsett nivå. Det vill säga strukturerad bedömning, värdering och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oavsett hur de har förvärvats. Det måste därtill finnas goda möjligheter till behövlig kompletterande utbildning. Målsättningen ska även vara att valideringen sker utan lång väntetid. Kunskap om hur rasism ter sig på olika arenor är av största vikt för att kunna bekämpa rasismen. Det bör därför inrättas ett forskningsråd, stiftelse eller institut (med eller utan Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

koppling till Sveriges lärosäten) som ger ut medel för forskning om nutida rasism och etniskt och religiös diskriminering i Sverige och/eller själva bedriver en sådan forskning.

3435

3440

Rätten till bostad Bostad är en rättighet och i Sveriges storstäder råder stor social, ekonomisk och etnisk boendesegregation, trågbeboddhet samt bostadsbrist. Den drabbar stora delar av stadens befolkning som inte är privilegierade och har höga inkomster. Bostadsbristen måste motverkas men med krav på hög lägsta boendestandard. Alla bostäder ska vara bra bostäder. Social och etnisk boendesegregation och diskriminering på bostadsmarknaden på basis av etnisk tillhörighet och religion måste strategiskt motverkas genom följande åtgärder: -‐

3445

-‐

3450 -‐ -‐

3455

3460

3465

-‐

Rätten till kultur Det är viktigt att kulturlivet i Sverige representerar alla som bor här. Kulturutbyte och internationalisering ökar också förståelsen för andra länder samtidigt som fler får ta del av framstående och nyskapande kulturella uttryck. Därför ska graden av internationalisering och stödet till internationellt kulturell utbyte öka, både för svensk kultur att möta ny publik i andra länder och för svensk publik att ta del av andra länders framstående och nyskapande kultur. Staten och kommunernas funktionssätt Stat och kommun ska självklart ge alla människor likvärdig service och respektfullt bemötande. Här finns dock mycket mer att göra: -‐

3470 -‐ -‐

3475 -‐

3480

Bostadsbristen måste byggas bort och den sociala och etniska boendesegregationen ska minskas genom en strategisk placering av nybyggnation, val av upplåtelseform, hustyp och lägenhetsstorlekar. De allmännyttiga bostäderna måste rutas upp så att de håller hög standard. I socioekonomiskt drabbade områden ska samhällsservice såsom vårdcentral, bibliotek och ungdomsgårdar vara tillgängligt då behovet är större. Det är när bostadsköer med tydliga kösystem finns som risken för diskriminering minskar. Detta ska därför inrättas för alla allmännyttiga bostäder. Även privata hyresvärdar ska i ökad utsträckning också förmedla sina bostäder via det allmänna kösystemet. Kraven som allmänna och privata hyresvärdar ställer måste ses över. Till synes neutrala kriterier så som inkomstkrav som sätts för högt missgynnar mindre privilegierade grupper. Regeringen ska uppdra till Boverket att utforma icke diskriminerande riktlinjer i uthyrningskriterier. Lagen om eget boende behöver reformeras i syfte att motverka trågbeboddhet och geografisk boendesegregation.

-‐

Arbetet för att jämlikhet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller hudfärg ska genomsyra alla verksamheter. För de verksamheter som inte kommit långt i detta arbete behövs det expertinstanser som har kunskap och som kan ge råd om hur man kan gå tillväga. Alla beslut i riksdag, regering, kommun och landsting ska återföljas av en analys av hur beslutet påverkar jämlikheten i samhället. Offentliga medel ska inte gå till verksamheter som kränker mänskliga rättigheter. Man bör även se över hur man kan åstadkomma sanktioner gentemot juridiska personer i vars verksamhet diskriminering och förekommer. Lagen om offentlig upphandling ska innefatta antidiskrimineringsklausuler. Det innebär att man ska kunna häva ett avtal om avtalsparten eller upphandlaren som levererar varor eller tjänster bryter mot Diskrimineringslagen. Metoden situation testing/diskrimineringstest är en metod som kan syfta till att kartlägga förekomsten av diskriminering och kan användas som bevis i enskilda fall men även som forskningsmetod eller för att kvalitetssäkra offentliga policys mot diskriminering. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3485

-‐

3490

3495

Det politiska systemet Det finns stora skillnader i valdeltagande och representation i våra parlamentariska församlingar. Alla ska oavsett etnisk tillhörighet och religion ha lika möjligheter till politiskt inflytande. Jämlik representation är en avgörande fråga för att motverka rasism och strukturell diskriminering. -‐

-‐

3500 -‐ -‐

3505

3510

-‐ -‐

3515

3520

Det ska inom Socialdemokraterna och det offentliga bedrivas ett aktivt arbete för att höja och utjämna deltagandet i val. Det ska inom Socialdemokraterna bedrivas ett aktivt arbete för att de förtroendevalda ska återspegla befolkningssammansättningen avseende etnisk tillhörighet och religion. Politiska företrädare har ett särskilt ansvar för arbetet för flera nya medlemmar samt att dessa återspeglar befolkningssammansättningen. Socialdemokraterna ska bedriva ett aktivt normkritiskt arbete internt för att medvetandegöra medlemmar och förtroendevalda om makt och strukturell diskriminering. Socialdemokrater har ett särskilt ansvar att bemöta rasistiska yttringar och ska på alla nivåer offentligt ta ställning varhelst och närhelst människor kränks eller förnekas sina mänskliga rättigheter eller diskrimineras på grund av sin etniska tillhörighet eller sin religion. Särskilt viktigt är detta i en situation när människor som gör bruk av sin yttrandefrihet riskerar att drabbas av hot och trakasserier. Ju fler som då står öppet till försvar för principen om alla människors lika värde, desto svårare får förespråkarna för rasism. Socialdemokrater har ansvaret att vara en högljudd antirasistisk röst när främlingsfientliga partier försöker göra anspråk på politiska mandat. Det politiska systemet har ett särskilt ansvar för att ta bort regler som på ett onödigt sätt behandlar människor från olika länder på olika sätt. Detta gäller i synnerhet de rösträttsreglerna i lokala val som i princip ger invandrare från EU, Norge och Island rösträtt direkt när de flyttar till Sverige medan alla andra invandrare måste vänta i tre år innan de får rösta i lokala val.

Det civila samhället Det civila samhällets möjlighet för att motverka rasism och för jämlikhet oavsett etnisk tillhörighet och religion är stor. Många människor och föreningar är idag aktiva i detta arbete. Människors engagemang för detta är oerhört viktigt, bör tas tillvara och ytterligare stimuleras. Att underlätta för människors möte är en viktig del i att skapa förståelse för varandra. -‐

3525 -‐

3530

Diskrimineringsombudsmannen ska få i uppdrag att utveckla denna metod i förbyggande syfte. Myndigheter så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Socialtjänsten, Migrationsverket mfl ska ges i uppdrag att granska det egna arbetet vad gäller bemötande, beslut och åtgärder som rör personer med skilda etniska tillhörigheter och religioner. Detta ska även avse kommuner och landstingets institutioner. Varje polismyndighet ska ha kompetens att utreda hatbrott och stödja offer för hatbrott.

Det offentliga ska ge ekonomiska bidrag till de aktörer som aktivt arbetar mot rasism och för jämlikhet oavsett etnisktillhörighet och religion, så som antidiskrimineringsbyråer och ideella organisationer som vill arbeta aktivt mot rasism inom sitt sakområde. Det offentliga ska ge ekonomiska bidrag till aktörer som arbetar för att människor med olika etniska tillhörigheter och religioner möts och umgås med varandra.

Därför föreslås kongressen besluta: G3:1 Att SSU förbundet antar programmet som sitt eget G3:2 Att det inom SSU bedrivs ett aktivt arbete för att de förtroendevalda ska spegla befolkningssammansättningen avseende etnisk tillhörighet och religion Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3535

G3:3 Att SSU ett aktivt normkritiskt arbete internt för att medvetandegöra medlemmar och förtroendevalda om makt och strukturell diskriminering G3:4 Att SSU har ett särskilt ansvar att bemöta rasistiska yttringar och på alla nivåer ta ställning var helt när helt människor kränks eller förnekas sina mänskliga rättigheter eller diskrimineras pga av sin etniska tillhörighet, sin hudfärg eller religion

3540

Motionen antogs på SSU Stockholms Distriktsårskonferens 15-‐17 mars 2013

G4 Lathund för skolklubbar

3545

Skolan är ungdomars naturliga samlingsplats, vi är där för att lära oss men skoltiden innebär mer än tiden som spenderas i klassrummet. Det är också en plats för övriga intressen att få slå rot och växa. Detta i praktiken kan innebära föreningar där elever från olika årskurser, inriktningar och kompisgäng kan samlas med anledning av sitt gemensamma intresse och utvecklas tillsammans. Därför bör distriktet verka för att göra SSU mer lättillgängligt i skolan för att göra steget mindre mellan den lokala SSU:n och den enskilde skolelevens intresse. Jag yrkar därför:

3550

G4:1 Att SSU ska skapa en lathund för skolelever i syfte att göra det lättare att starta SSU-‐ föreningar på skolan. Jennifer Cardell SSU Linköping

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

H Skola och utbildning 3555

3560

3565

3570

3575

3580

3585

3590

3595

3600

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna H1 – H17 Kunskap är grunden för såväl den enskilda människans, som hela samhällets, välfärd. Det är genom ökad kunskap om sig själv och sin omgivning som människan har kunnat utvecklas till den hon är idag. Skolan ska ge alla elever de kunskaper de har rätt till. Undervisningen ska hålla hög kvalitet och både innehållsmässigt och pedagogiskt vara i fas med det övriga samhällets utveckling. De senaste åren har skolans utveckling gått åt helt fel håll. Skolresultaten har blivit sämre, svenska skolor har tappat i internationell jämförelse och allt färre elever går ut gymnasiet med fullständiga betyg. Det behövs omfattande reformer för att vända den negativa utvecklingen. I det reformarbetet är lärarna centrala. Lärarnas insatser är avgörande för elevernas resultat. Förbundsstyrelsen håller med om att lärarnas status måste höjas. Vi vill se ett utbildningssystem där lärare ges förutsättningar att vara just lärare, genom mer tid i klassrummet, ökade möjligheter till kompetensutveckling och högre löner. Lönerna är emellertid en fråga i första hand för arbetsmarknadens parter. För att skapa bättre förutsättningar för lärarna är även lärarutbildningen central. Idag är kvaliteten på många lärarutbildningar alldeles för låg. En del i att öka lärarutbildningens kvalitet och attraktivitet kan vara att införa en hårdare, och framförallt mer kontinuerlig, bedömning av lärarutbildningens verksamhetsförlagda moment. Förbundsstyrelsen håller med om att lärares administrativa börda idag är för stor. Det behövs fler kuratorer såväl som fler vaktmästare. Vi tror däremot inte att en statlig utredning om lärarnas administrativa arbetsbörda skulle ge något större resultat då olika skolor och olika kommuner har olika förutsättningar. Detta är något som snarare avgörs bäst på kommunal nivå. Det är inte heller säkert att det just är en specifik sorts stödfunktion som alla skolor är i behov av, och på samma sätt ska inte heller det regleras på statlig nivå. Förbundsstyrelsen menar emellertid att antalet lärare måste öka, och att det därför bör regleras om ett tak om maximalt 20 elever per lärare i grundskolan. Ledarskapet är en viktig del för att utveckla skolan. Idag har rektorerna en roll där allt för stort fokus sätts på det administrativa arbetet, vilket leder till att det finns knappt om tid över för pedagogisk utveckling och ledarskap. Förbundsstyrelsen ser att det kan finnas ett behov av att utreda rektorsutbildningen och ledarskapet inom skolan. Däremot är det för tidigt att säga att rektorsämbetet ska omorganiseras. En omorganisering är nödvändigtvis inte den bästa lösningen, vilket också är svårt att avgöra innan en ordentlig översyn har genomförts. I frågor om ledarskap för skolan är det också av vikt att bevaka lärarens roll och självständighet. Skolan ska ligga i framkant när det kommer till nya läromedel och moderna undervisningsmetoder. Så är dessvärre inte fallet idag. Förbundsstyrelsen vill att varje elev ska vara garanterad tillgång till en dator eller motsvarande. Vi vill därför genomföra en 1:1-‐ satsning, som innebär att alla elever i Sveriges grundskolor och gymnasium ska få en dator eller läsplatta. Det är också viktigt att de undervisningsmaterial som finns är sakliga och opartiska. Förbundsstyrelsen menar dock att det vore att underminera lärarens roll att reglera var allt undervisningsmaterial ska komma ifrån. Detta måste vara upp till lärare och Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3605

3610

3615

3620

3625

3630

3635

3640

3645

skolor att avgöra. Det rimmar också dåligt med en teknisk utveckling där vi tillgodogör oss allt mer information digitalt. Det är viktigt att understryka att skolans utveckling och kvalitet är beroende av ökade resurser. Det är politikens uppgift att säkerställa att skolor tilldelas tillräckligt med resurser för att undervisning och undervisningsmaterial ska vara välutvecklad och hålla god kvalitet. Idag är skoldagen relativt kort. Detta skapar en flyktig tillvaro för många barn såväl som det bidrar till att skapa en vardag som är svår att få ihop för många familjer. Förbundsstyrelsen ser därför positivt på att utveckla skoldagen så att denna blir mer sammanhållen. Det kan handla om att fritids, läxhjälp, idrott-‐ eller föreningslivsaktiviteter för barn och ungdomar läggs i anslutning till skoldagen och på så sätt skapar en mer sammanhållen dag både för elever och föräldrar. Gymnasieskolan är till för att förbereda elever för fortsatta studier, arbetslivet men framförallt bilda demokratiska samhällsmedborgare. Idag är förberedelsen för arbetslivet knapphändig. Inte minst är informationen om arbetsmarknadens villkor många gånger bristfällig. Förbundsstyrelsen håller med om att undervisningen om arbetsmarknadens villkor och den svenska modellen bör öka. Det bör även finnas en ökad närvaro av allra främst fackföreningar, för att väga upp den relativt utbredda närvaro som redan finns av organisationer som exempelvis Ung Företagsamhet representerar. Ytterligare en viktig del i att förbereda elever för det framtida arbetslivet är att ge dem en ökad tillgång till praktik. Oavsett om målet är fortsatta studier eller arbete efter studenten är erfarenheter från arbetslivet nyttiga och användbara. Förbundsstyrelsen menar därför att alla gymnasieelever borde få möjlighet till praktik under sin gymnasieutbildning. Det är däremot inte rimligt att arbetsgivaren ska få ersättning för detta. För att ge gymnasielever relevanta arbetslivserfarenheter är sommarjobb en viktig del. En av de frågor som prioriterats i förbundsstyrelsens förslag till reformprogram är just en sommarjobbsgaranti för unga. Förbundsstyrelsen menar däremot inte att en obligatorisk modell där kommuner stödjer unga som vill starta företag under sommaren är prioriterad. Dels bör detta vara upp till respektive kommun att avgöra och dels kan de unga som vill få erfarenhet av att starta upp ett företag få god möjlighet att göra det redan idag genom ung företagsamhet och liknande organisationer. Det är viktigt att elever får möjlighet att utveckla sina kreativa sidor och förbundsstyrelser ser gärna att man undersöker hur kreativ verksamhet kan ges mer plats i gymnasieskolan. Däremot är det inte nödvändigt att en obligatorisk 100-‐poängskurs är det mest passande för alla elever och alla utbildningar. Det vore därför olyckligt att fastställa att det är just ett sådant system som är det bästa. Förbundsstyrelsen tycker också att skolan borde ge alla elever som vill stöd och hjälp till ett körkort. Vi tycker därför att en modell där kommunen går in och finansierar hela teori-‐ och delar av körutbildningen, för de gymnasieelever i årskurs 2 och 3 som vill ta körkort, bör införas. Alla vinner på ett flerspråkigt Sverige. Förbundsstyrelsen vill därför att alla ska ges möjlighet till undervisning i sitt eller i sina föräldrars modersmål och inte bara en möjlighet för de som är födda och delvis uppväxta i ett annat land. Förbundsstyrelsen håller därtill med om att det vore optimalt om de elever som inte har möjlighet att få modersmålsundervisning i sin Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3650

3655

3660

3665

3670

3675

3680

3685

3690

3695

egen kommun får möjlighet till undervisning i en närliggande kommun. Däremot måste en sådan möjlighet i sådana fall fungera som en överenskommelse kommuner emellan och inte som en nationell lagstiftning. Socialdemokratin har alltid stått upp för en högre utbildning tillgänglig för alla och det livslånga lärandet. Om detta ska vara verklighet måste vi skapa förutsättningar för alla att kunna studera vidare. Då krävs satsningar på flera områden. Det krävs ett ökat byggande av bostäder anpassade för unga och studenter såväl som en rejäl höjning av studiestödet, framförallt genom bidragsdelen. Därtill bör fribeloppet ändras för att möjliggöra arbete på sommaren, för de studenter som vill. 2011 infördes studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Svensk syn på högre utbildning har länge varit att det gynnar hela samhället och att det inte är något som ska bekostas av individen. Denna viktiga grundprincip har frångåtts i och med införandet av avgifter för utomeuropeiska studenter. Avgifterna har lett till ökad administration, färre utländska studenter och ett begränsat utbildningsutbud. Förbundsstyrelsen vill därför att studieavgifterna avskaffas och menar att detta i sig självt skulle kunna säkra en ökad export och framtida utbyten med länder runt om i världen. Förbundsstyrelsen ser att det förvisso finns tydliga samhällsekonomiska vinster i ett treterminssystem eftersom det skulle möjliggöra en snabbare genomströmning där studenter kommer ut i arbetslivet snabbare. Samtidigt skulle det kunna öka studenters trygghet genom att säkerställa att studenter kan försörja sig även under sommarmånaderna och inte tvingas in i ett desperat jobbsökande. Däremot är detta ett system som bör utredas grundligare innan det införs. Flera tongivande aktörer från sektorn har förhållit sig kritiskt till ett omedelbart införande av ett treterminssystem. Dels är det ett system som passar långtifrån alla de olika studenter som ryms i dagens högskola. Dels finns vidare ett stort värde i att studenter har möjlighet till semester och sommarledighet. Som ett steg på vägen ser förbundsstyrelsen gärna införandet av fler relevanta sommarkurser. Detta skulle skapa ett flexibelt system där en del studenter kan läsa in sin examen fortare medan andra kan arbeta eller ha semester. Ett generöst studiemedel är en avgörande del i alla människors möjlighet till högre studier. Förbundsstyrelsen ser positivt på ett utvecklat studiemedelssystem. De senaste åren har studiemedlet höjts, men detta har gjorts genom att öka lånedelen. Detta är olyckligt då det ökar unga människors skuldbörda. Vi vill se ett högre studiemedel som på riktigt täcker studenters livskostnader och att ökningen sker framförallt genom bidragsdelen i studiemedlet så att fördelningen mellan bidrags-‐ och lånedel jämnas ut. Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motioner besvarade: H3:3, H5:2-‐3, H8:3-‐4, H11:3, H16:1 H3:2 (SSU Göteborg) Att SSU skall verka för att lärarnas administrativa arbetsbörda underlättas via anställandet av lärarassistenter. H5:2 (SSU Östergötland) att SSU verkar för att man utreder ledarskap inom skolan i dess helhet. H5:3 (SSU Östergötland) att SSU verkar för att rektorsutbildningen granskas. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3700

3705

3710

3715

3720

3725

3730

3735

3740

3745

H8:3 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att fler skolpsykologer anställs för att korta genomsnittsväntetiden till dessa. H8:4 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att dagens fysiska hälsokontroller kompletteras med frivilliga kontroller av den psykiska hälsan på högstadie-‐ och gymnasienivå. H11:3 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för gymnasieungdomars rätt till feriejobb och möjlighet att driva företag under sommaren enligt den ovan beskrivna modellen. H16:1 (SSU Stockholms län) Att SSU verkar för att ett treterminssystem införs Att bifalla följande motioner: H4:2, H7:1 – 2, H8:1-‐2, H11:1-‐2, H12:1, H13:1, H15:1, H17:1-‐5 H4:2 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att fler lärare anställs i skolan. H8:1 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för samtliga högstadie-‐ och gymnasieelevers rätt till IT-‐verktyg. H8:2 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att fler ungdomar skall erbjudas stöd i körkortsutbildningen enligt den ovan beskrivna modellen. H11:1 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för ökad undervisning om arbetsmarknadens villkor och den svenska modellen i skolan. H11:2 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att ge arbetsmarknadsanknutna organisationer som Ung Företagsamhet och fackföreningar större utrymme i skolan. H12:1(SSU Göteborg) Att SSU verkar för att alla ska ha möjlighet till praktik under gymnasietiden. H13:1 (SSU Dalarna) Att vid slutlig betygssättning ska studerande ha rätt att överklaga det slutliga betyget. H15:1 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna verkar för att avskaffa alla former studieavgifter för studenter med hemvist utanför EU/EES. H17:1 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att fler studentbostäder och hyresrätter byggs. H17:2 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att CSN:s bidrags-‐ och lånenivåer skall följa konsumentprisindex. H17:3 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för en höjning av det totala studiestödet, framförallt via bidragsdelen. Att avslå följande motioner: H1:1, H2:1, H3:1-‐2, H3:4 – 6, H4:1, H5:1, H6:1, H7:1-‐2, H9:1, H10:1, H11:4, H12:2, H14:1-‐2, H15:2-‐3, H1:1 (SSU Göteborg) Att SSU aktivt jobbar för att lönerna för lärarna skall höja. H2:1 (SSU Göteborg) Att SSU arbetar för att ge lärarkåren en tillräckligt stor löneökning för att placera läraryrket på den statusnivå som krävs för att hålla svensk skola i världsklass. H3:1 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för lärarnas administrativa arbetsbörda utreds på statlig nivå. H3:2 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att lärarnas administrativa arbetsbörda underlättas via anställandet av lärarassistenter. H3:4 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att höja lärarkårens status genom förbättringar av arbetsvillkor och högre löner. H3:5 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för en förbättrad lärarutbildning samt tuffare bedömning av dess verksamhetsförlagda moment. H3:6 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för att ge lärarkåren rätt till fortlöpande kompetensutveckling genom hela arbetslivet. H4:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att lärarnas löner höjs markant Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3750

3755

3760

3765

3770

H5:1 (SSU Östergötland) Att SSU verkar för att rektorsämbetet utreds och omorganiseras. H6:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet antar motionen som sin egen och kämpar för att få ner elevantalen i klasserna till 15 elever per lärare. H7:1 (SSU Skåne) Att SSU Skåne ska driva att förutsättningarna för en sammanhållen skoldag utreds H7:2 (SSU Skåne) Att motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen H9:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för att förbjuda sponsrade skolböcker H10:1 (SSU Göteborg) Att en obligatorisk 100-‐poängskurs kring Estetisk verksamhet bestående av varierade estetiska projekt med stort elevinflytande införs på alla gymnasieskolor, möjligen till undantag av det estetiska programmet. H11:4 (SSU Värmland) Att SSU skall verka för landets kommuner i högre grad stödjer organisationer som hjälper nystartade företag. H12:2 (SSU Göteborg) Att SSU verkar för att man samtidigt inför någon form av ekonomiskt stöd för företagen som tar emot praktikanter. H14:1 (SSU Östergötland) Att SSU verkar för att någon med utländskt ursprung oavsett tillgång till språket dagligen, ska ha rätt till undervisning i sitt modersmål om så önskas oavsett med vilken förälder personen lever med. H14:2 (SSU Östergötland) Att SSU verkar för att man ska kunna läsa sitt hemspråk på annan ort om det ej finns på hemorten. H15;2 (SSU Göteborg) Att SSU och Socialdemokraterna verkar för att UD och regeringen i samråd tillsätter ett expertråd med nätvärk för handel och diplomatiska frågor H15:3 (SSU Göteborg) Att Högskoleverket utformar anpassade utbildningsprogram för att utbilda tjänstemän i olika delar av världen som en del av biståndet.

Motioner

3775

3780

3785

3790

3795

H1 Höjda lärarlöner Det är ytterst viktigt att vi har en bra skola med bra lärare. Det är ett måste för att alla barn och ungdomar ska få den utbildning de förtjänar och behöver. Situationen i Sverige är akut, vi har gått från en skola i världsklass till en skola där var fjärde elev går ut årskurs nio utan fullständiga betyg och 3 av tio gymnasieelever går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det finns flera anledningar, en anledning är att vi inte har de bästa möjliga lärare. Vi måste ha de bästa möjliga lärarna som kan ge den bästa möjliga utbildningen. För att lyckas få ungdomar och vuxna att vilja bli lärare måste vi erbjuda mer än det vi gör i dagsläget. Lönen är givetvis ett incitament för yrket man väljer och en höjd lön kommer locka fler att studera längre och välja läraryrket framför andra yrken med höga löner. Konsultfirman McKinsey har visat att de mest framgångsrika skolsystemen i världen rekryterar till lärarutbildningen från den främsta tredjedelen studenter. Ska vi lyckas med det i Sverige måste vi motivera fler till att välja lärarbanan, både som första val och som en senare karriär i livet. Det ska vara naturligt för en naturvetare, en företagare eller en statstjänsteman att utbilda sig till lärare. Om vi får fler som söker till utbildningarna för att bli lärare skapas en tuffare konkurras och vi får lärare som har varit högpresterande i skolan och vill föra det vidare. Höjda lärarlöner är även en framtidssatsning i vårt samhälle. Sverige är ett land med relativt låg befolkning och vi lever i en allt mer globaliserad värld. Vi har inte råd att satsa på skolan lika lite som vi gör idag. Ett större stöd måste ges till kommunerna för att de skall kunna göra satsningen. Det är viktigt att komma ihåg att varje individ är en viktig del av samhället och alla individer skall ha rätt till en skola med de bästa lärarna. Det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och utbildningsnivå. För samhället handlar det om att tillgodose efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och stärka Sveriges konkurrenskraft. När företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Vi behöver Motionsutlåtande 83 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3800

3805

3810

3815

3820

3825

3830

3835

3840

därför investera i utbildning. Jag yrkar därför: H1:1 att SSU aktivt jobbar för att lönerna för lärarna skall höja. Motionär: David Akrad, SSU Hisingen H2 Ökad lärarstatus för Sveriges framtid Lärarförbundet lät förra året genomföra en undersökning där man bland annat frågade blivande studenter om de kan tänka sig att bli lärare och om inte, vad som skulle krävas för att de skulle kunna tänka sig att ge sig in i läraryrket. Hälften av de svarande svarade att högre lön var det som skulle krävas för just dem. När man vidare frågade hur mycket löneökningen i läraryrket skulle behöva vara, svarade 81 % av de blivande studenterna 10 000 kronor i månaden[1]. Dessa krav är helt rimliga. Främst för att statusen inom läraryrket måste öka. Den måste öka markant. Idag är lärare, för många en sista utväg när man inte vet vad man vill göra med sitt liv. Så ska det naturligtvis inte vara. Det skall vara hård konkurrens på lärarprogrammet och endast de allra bäst lämpade skall få en plats. Varför? För att lärarkåren inte bara är den grupp människor som ska se till att Sverige kan fortsätta vara det kunskapsintensiva samhälle som krävs för att ha en chans i den internationella konkurrensen, utan även för att dem skall fostra framtidens goda samhällsmedborgare. Därför yrkar jag på H2:1 Att SSU arbetar för att ge lärarkåren en tillräckligt stor löneökning för att placera läraryrket på den statusnivå som krävs för att hålla svensk skola i världsklass Motionär: Andreas Sjöö, Haga-‐Annedal H3 Världens bästa skola kräver världens bästa lärare Motionär: SSU Värmland För socialdemokratin är utbildning ett av de viktigaste verktygen för att uppnå ökad frihet; med utbildning följer större möjlighet att forma sitt liv enligt det sätt man själv önskar. Satsningar på utbildningsväsendet är därmed också sätt att öka medborgarnas egenmakt. Därför vill vi bygga världens bästa skola; en skola där alla elever, oavsett social och ekonomisk bakgrund,, får möjlighet att uppnå sin fulla potential. Genom att på 1900-‐talet bygga ut grund-‐ och gymnasieskola samt högskola och universitet lade socialdemokratin en stabil plattform för utbildningsväsendet. Idag är Sverige på grund av dessa frihetsreformer en mycket kunskapsintensiv nation med goda förutsättningar att klara kunskapssamhällets stundande utmaningar. Detta till trots är vägen mot en skola där alla elever får möjlighet att nå sin fulla potential fortfarande lång. Ett av de största hoten mot byggandet av världens bästa skola är de sjunkande kunskapsresultaten. Forskning visar att det framförallt är de grupper som redan tidigare klarade skolan dåligt som det idag går än sämre för, och allra tydligast är detta för grupper med svag socioekonomisk bakgrund. För en socialdemokratisk utbildningspolitik måste fokus ligga på att förändra detta. Visionen ligger fast: samtliga elever, inte bara de som Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3845

3850

3855

3860

3865

3870

3875

3880

3885

3890

kommer från välbärgade hem, ska ha rätt till en fullgod utbildning. Nyckeln till detta ligger i satsningar på utbildningsväsendets viktigaste grundbult: lärarkåren. Enligt forskningen är det nämligen läraren längst fram i klassrummet som utgör en av de absolut viktigaste faktorerna för hur väl eleverna lyckas med sina studier. För att uppnå världens bästa skola krävs därmed också världens bästa lärare. En första åtgärd för att stärka den befintliga lärarkåren handlar om att återigen göra den faktiska undervisningen till huvudsaklig arbetsuppgift. Under lång tid har kårens administrativa arbetsbörda ökat, vilket har lett till mindre tid för lektionsplanering och pedagogisk utveckling. För att komma tillrätta med detta vill vi se att lärarassistenter anställs med syftet att underlätta det administrativa arbetet, samt att denna del av lärarnas arbetsbörda utreds grundligt på statlig nivå. En andra satsning för att förbättra de befintliga lärarnas möjlighet att bedriva kvalitativ undervisning är att lagstifta om lärartäthet. Sedan 90-‐talets ekonomiska kris har klasserna blivit allt större och den enskilde elevens möjlighet till individuell hjälp därmed allt mindre. Med klasstorlekar optimerade efter forskning kan lärare och elev garanteras de bästa grundförutsättningarna för undervisning och lärande. Lagstiftningen bör också reglera elevernas rätt till lärarledd undervisning. De ovan nämnda åtgärderna räcker dock inte för att generera världens bästa lärarkår; det gäller också att få de bäst lämpade personerna att söka sig till yrket. Så sker inte idag, då antagningen till lärarutbildningen är betygsanpassad och konkurrensen mycket låg. Yrkets status måste höjas för att förändra detta. Det vill vi göra genom att, utöver de ovan nämnda förbättringarna av arbetsvillkoren, verka för högre lärarlöner. Vi vill också höja kvaliteten på lärarutbildningen samt införa tuffare bedömning av dess verksamhetsförlagda moment för att säkra studenternas lämplighet. För att inte detta ska slå ut nästan färdigutbildade lärare måste sådan bedömning ske kontinuerligt under hela utbildningen. Till sist vill vi garantera lärarna stimulans genom hela arbetslivet via rätt till fortlöpande kompetensutveckling. Med stöd av ovanstående yrkas: H3:1 Att SSU skall verka för lärarnas administrativa arbetsbörda utreds på statlig nivå. H3:2 Att SSU skall verka för att lärarnas administrativa arbetsbörda underlättas via anställandet av lärarassistenter. H3:3 Att SSU skall verka för en lagstiftning om lärartäthet och elevers rätt till lärarledd undervisning. H3:4 Att SSU skall verka för att höja lärarkårens status genom förbättringar av arbetsvillkor och högre löner. H3:5 Att SSU skall verka för en förbättrad lärarutbildning samt tuffare bedömning av dess verksamhetsförlagda moment. H3:6 Att SSU skall verka för att ge lärarkåren rätt till fortlöpande kompetensutveckling genom hela arbetslivet. H4 10 000 mer! Vi är oroade över att läraryrket är impopulärt. Anledningen till detta är de dåliga lärarlönerna. Sverige har bland Europas sämsta lärarlöner. Med samma löneläge som i Tyskland skulle en svensk gymnasielärare tjäna 23 000 kr mer i månaden! Under Moderaternas år vid makten har lärarlönerna hållits nere. Det har i praktiken inte skett några lönehöjningar alls i riket. Runtom i landet skärs det ner på lärartjänster och skolan utsätts för besparingar, även i vårt län. I moderatstyrda Stockholm fick lärarna se sina Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3895

3900

3905

3910

3915

3920

3925

3930

3935

3940

löner sänkta 2011. Istället för att investera i utbildning som bygger Sverige starkt i framtiden har Moderaterna prioriterat sänkta skatter. Rent ekonomiskt är det en förlustaffär att plugga till lärare. I Lärarförbundets undersökningar är den viktigaste anledningen till varför unga inte väljer läraryrket lönen. Följden är att de bästa och mest begåvade eleverna blir läkare och jurister istället. SCB spår en lärarbrist på nästan 50 000 lärare om åtta år. Dessutom är det många duktiga lärare med flera år i yrket som inte orkar med det tuffa arbetstempot och de ökade dokumentationskraven och därför söker sig till andra branscher. Tyvärr är det inte bara elever som hoppar av skolan utan även erfarna lärare. Lärarnas Riksförbund har startat ett upprop där de kräver 10 000 kronor mer i månaden till lärarna. Vi stödjer detta upprop helhjärtat och vi är beredda att höja skatten för att detta ska bli verklighet. För att lärarna ska få mer tid med eleverna behövs fler lärare i skolan. Också detta kostar skattepengar. Att vända på utvecklingen i svensk skola är inte gratis. Vi är emot fortsatta skattesänkningar på skolans bekostnad. Vi vill istället satsa på det vi äger tillsammans, anställa fler lärare och höja deras löner. Att satsa på skolan är Sveriges säkraste investering. Därför yrkar SSU Kronoberg: H4:1 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att lärarnas löner höjs markant H4:2 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att fler lärare anställs i skolan SSU Kronoberg H5 Rollen som rektor En utav de viktigaste delarna av det svenska välfärdssamhället är skolan. Utbildning är den grund som resten utav samhället vilar på. Utan en stark skola har vi inga snickare, inga läkare, ingen chans att utvecklas i takt med resten utav vår globaliserade värld. Skolan är under ständig debatt och det kommer ideligen nya förslag på hur man kan göra skolan ännu bättre. En utav de stora debatterna om skolan under de senaste åren har handlat om lärarnas arbetssituation, och hur den ska förbättras. Att läraryrket fungerar bra är en nödvändighet, och därför är diskussionen viktig, men i debatten har man glömt bort en väldigt viktig pusselbit. Rektorsyrket är idag ett utav de minst omdiskuterade, men också ett utav de yrken med högst tryck. En rektorstjänst är helt unik från andra chefsbefattningar, på en rad olika sätt. Inom rektorns arbetsuppgifter ligger många uppgifter som i stora företag skulle ses som separata tjänster. I dessa uppgifter ligger bland annat: Personalchef, ekonomiskt ansvarig, administrativ ledare, social ledare, myndighetsutövare och pedagogisk ledare. Alla dessa uppgifter skall skötas av en och samma person, för en arbetsplats som kan innefatta allt från tio anställda till 50< anställda (för att inte räkna med eleverna), och med kommunala budgetar på flera miljoner. Som rektor svarar man både till staten, i egenskap av statstjänsteman i myndighetsutövning, och till kommun/privataktör i egenskap skolansvarig. Pressen på våra rektorer är enormt hög, och i många fall är det svårt för dom att utföra sitt jobb på ett optimalt sätt. Den svenska skolan måste vara en instans som fungerar på optimalt. De anställda i skolan måste kunna göra sitt jobb med 100% framgång och samtidigt lämna arbetet med ett leende Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3945

3950

3955

3960

3965

3970

3975

3980

3985

3990

på sina läppar. Det finns ingen chans att vi kan lyckas uppnå detta om vi fortsätter att använda våra rektorer som påläggskalvar för allt ansvarsarbete inom skolan. Rektorerna är ansvariga för lärarna och alla annan personal i skolan och är i förlängningen nyckeln till att skapa en jämställd, optimal skola. Utan en fungerande rektorstjänst kan man inte skapa eftertrakta, välfungerande lärartjänster. Sedan mars 2010 är det obligatoriskt för nyanställda rektorer att gå det statliga rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet “syftar till att ge rektorer, förskolechefer och andra skolledare kunskaper och förmågor som krävs för att kunna leda verksamheten mot målen.” (Skolverket) Syftet med rektorsutbildning är bra, men genomförandet slår fel. Rektorsutbildningen är i dagsläget 3 år lång. Den är de flesta fall på distans och uppgår till 20% av arbetstiden och ger 30 högskolepoäng. Under studietiden förväntas rektorn att fortsätta sitt redan överbelastade arbete, på 100% arbetstid. Inte på någon annan arbetsplats ska personal behöva arbeta 120%, i tre år, men som rektor är det vardag. Inte på någon annan arbetsplats förväntas en person utföra arbete som annars sköts av många flera personer, men som rektor är det vardag. Sverige förväntar sig hög standard i sina skolor. Är det hög standard med en personalchef, som inte hinner dricka en kaffe med sin personal? Är det hög standard med en ekonomichef som inte har utbildning i ekonomiska frågor? Är de hög standard med en pedagogisk ledare som inte har tid att lämna sitt skrivbord ens för att äta lunch med sina pedagoger och elever? Är det hög standard att dessa personer, egentligen är en och samma person? Nej, det är inte hög standard. Rektorerna förtjänar bättre. Samhället förtjänar bättre. Vi har högre ambitioner för Sverige. Därför yrkar jag H5:1 att SSU verkar för att rektorsämbetet utreds och omorganiseras. H5:2 att SSU verkar för att man utreder ledarskap inom skolan i dess helhet. H5:3 att SSU verkar för att rektorsutbildningen granskas. Adam Westerholm SSU Linköping H6 15 elever som norm Den svenska skolan sjunker årligen i statistiken. För att lösa detta har regeringen Reinfeldt infört en ny skolreform. Reformen har långtifrån lyckats med målet att förbättra skolan och vi ser redan en ytterligare försämring av resultaten samt färre sökande till gymnasiet. I min gymnasieklass på Katedralskolan i Växjö är vi 32 elever på en lärare. Under min grundskoletid var vi 25 elever per lärare. Vi socialdemokrater måste ständigt kämpa för att förbättra skolan och därmed samhället. Vi måste själva formulera våra drömmar och våra mål. Ett självklart sådant mål borde vara att minska elevantalen. Vi har pratat om det länge, men de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro. Vi måste kämpa för att öka lärartätheten i skolan. Att kämpa för normen 15 elever på lärare är ett rimligt och sunt tillvägagångssätt för att dels minska pressen på lärarna, dels för att få mindre grupper, men framför allt för att kunna tillgodose individen och ge ökat stöd. Vi måste åter sätta vår tilltro till politiken och använda politiken som en samhällsdanande kraft. En del i nästa steg är att kämpa för mindre klasser – som en naturlig del i kampen för att få upp skolresultaten, minska stressen på lärarna och i större utsträckning tillgodose den enskillde elevens behov. Vi måste börja lyfta frågorna igen, vi måste börja kämpa för framtiden igen, vi måste börja tro på politikens kraft att förbättra vår vardag. Därför yrkar SSU Kronoberg: Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

3995

4000

4005

4010

4015

4020

4025

4030

4035

4040

H6:1 ATT SSU-‐förbundet antar motionen som sin egen och kämpar för att få ner elevantalen i klasserna till 15 elever per lärare. SSU Kronoberg H7 En sammanhållen skoldag Mycket av dagens politik kretsar kring det av TCO ursprungligen myntade begreppet ”livspusslet”. Genom att hänvisa till barnfamiljers problem med att få livspusslet att gå ihop driver den moderatledda regeringen igenom skattesänkningar och RUT-‐avdrag. Socialdemokraterna har haft oerhört svårt att komma på egna förslag på området. Ett förslag som man definitivt borde satsa på är sänkt arbetstid. Sänkt arbetstid skulle leda till större frihet, mindre sjukskrivingar och en makt-‐ och kapitalförskjutning från kapitalisterna till arbetarna. SSU Skåne kämpar redan för detta. Sänkt arbetstid skulle också innebära enormt mycket för att lösa livspusslet, mycket mer än vad RUT-‐avdraget någonsin kommer att göra. Men den sänkta arbetstiden borde kombineras med en annan reform. En reform som dessutom kan införas innan en arbetstidsförkortning och ändå ge resultat. Det handlar om en sammanhållen skoldag. Idag går barn och ungdomar först ett antal timmar i skolan. De slutar innan föräldrarna slutat sitt arbete. Sedan kommer de hem och det ska stressas med mat och läxor innan barnen ska iväg till fotbollsträningen, musikskolan eller SSU. En sammanhållen skoldag handlar om att föreningslivsaktiviteter och andra aktiviteter för barn och ungdomar läggs i anslutning till skoldagen. På så sätt hålls dagen ihop både för eleven och föräldern. När barnen kommer hem, eller hämtas av föräldern så är hela familjen klar med sina aktiviteter för dagen. I USA och England står många skolor för aktiviteterna och den sammanhållna skoldagen är naturlig. Det finns dock ett värde av att bevara Sveriges rika förenings-‐ och folkrörelseliv. Därför bör den sammanhållna skoldagen utformas tillsammans med föreningslivet. I enlighet med ovanstående yrkar jag på: H7:1 -‐ att SSU Skåne ska driva att förutsättningarna för en sammanhållen skoldag utreds H7:2 -‐ att motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen H8 Skolan som arena för utjämnande av klassklyftor Motionär: SSU Värmland Den socialdemokratiska politiken har i alla tider handlat om att utjämna klyftor mellan människor med syftet att bygga ett samhälle på grundpelarna frihet, jämlikhet och solidaritet. Denna kamp är på 2010-‐talet lika aktuell som någonsin tidigare, men en förändrad verklighet och omvärld medför att strävan måste ta sig nya former. Under 1900-‐ talet gav den socialdemokratiska politiken upphov till en stark välfärd med bas i tillväxt och arbete. Men välfärdstanken får inte stanna vid dessa 1900-‐talets idéer; den måste vidareutvecklas i takt med samhället. De gamla arenorna för klassutjämning måste våga Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4045

4050

4055

4060

4065

4070

4075

4080

4085

användas för nydanande idéer. En sådan arena som är särskilt lämpad för ändamålet är utbildningsväsendet. Genom att använda detta för att jämna ut klyftorna mellan barn och ungdomar kan grunden för ett jämlikt samhälle läggas. I varje tid riskerar nya samhällsförutsättningar och ny teknik att skapa nya klyftor mellan människor. En sådan klyfta som riskerar att befästas idag är den IT-‐baserade, mellan upp-‐ och nedkopplade. Klyftan finns i samhället som stort, men är särskilt tydlig inom utbildningsväsendet. I såväl grund-‐ som gymnasieskola förutsätts ofta att eleverna har tillgång till en dator hemma för att genomföra hemuppgifter och läxor. IT-‐verktyg som sådana är vid rätt användning ett extremt kraftfullt hjälpmedel. Med ett gediget pedagogiskt lektionsupplägg kan en dator eller surfplatta bidra till att elever tar till sig kunskaper på ett helt nytt sätt. Denna fantastiska möjlighet till utveckling måste garanteras Sveriges samtliga grund-‐ och gymnasieelever, inte bara de vars föräldrar har råd att köpa ett IT-‐verktyg. Därför vill vi verka för att alla högstadie-‐ och gymnasieelever erbjuds ett personligt IT-‐ verktyg via sin skola. Utöver elevernas utveckling skulle en sådan investering leda till att eleverna rustades bättre inför den allt mer kunskapsintensiva arbetsmarknaden. På sikt skulle detta även höja Sveriges internationella konkurrenskraft. En annan tydligt socioekonomiskt baserad klyfta i dagens samhälle grundar sig i möjligheten för ungdomar att ta körkort. Att ta körkort innebär en stor kostnad som ofta sträcker sig över 10 000 kronor. På många håll i Sverige är körkort ett krav vid anställning, varefter möjligheten att ta ett sådant utgör en frihetsfråga som sträcker sig över flera plan. För att garantera att ungdomar oavsett socioekonomisk bakgrund får möjlighet till denna frihet vill vi därför se att fler kommuner tar efter den modell som bland annat har införts i Kristinehamn. Denna innebär i korta drag att kommunen går in och finansierar hela teori-‐ och delar av körutbildningen för de gymnasieelever i årskurs 2 och 3 som vill ta körkort. Ytterligare ett problem som det socialdemokratiska samhällsbygget måste råda bot på är den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar. Att allt fler ungdomar mår dåligt och, i det värsta scenariot, väljer att avsluta sina liv är en fullständigt orimlig utveckling för ett rikt land som Sverige. Även här kan utbildningssystemet spela en avgörande roll. Genom att anställa fler skolpsykologer, och därigenom öka tillgängligheten, kan dagens oacceptabelt höga genomsnittsväntetid på 8 veckor kortas. Vi vill också se en lösning där dagens fysiska hälsokontroller kompletteras med kallelser till frivilliga kontroller av den psykiska hälsan på högstadie-‐ och gymnasienivå. På så sätt kan kurator-‐ och psykologsamtalen normaliseras och dagens stigmatisering av problemen brytas. Med stöd av ovanstående yrkas: H8:1 Att SSU skall verka för samtliga högstadie-‐ och gymnasieelevers rätt till IT-‐verktyg. H8:2 Att SSU skall verka för att fler ungdomar skall erbjudas stöd i körkortsutbildningen enligt den ovan beskrivna modellen. H8:3 Att SSU skall verka för att fler skolpsykologer anställs för att korta genomsnittsväntetiden till dessa. H8:4 Att SSU skall verka för att dagens fysiska hälsokontroller kompletteras med frivilliga kontroller av den psykiska hälsan på högstadie-‐ och gymnasienivå. H9 Ickesponsrade skolböcker I dagens skola finns fullt med partiska och sponsrade läroböcker. Ett exempel på det är några av de praktiska gymnasieskolböckerna vilka är sponsrade av Svenskt Näringsliv. Skolan skall vara opartisk och fri från vinstintresse, politik och religion. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4090

4095

4100

4105

4110

4115

4120

4125

4130

4135

Därför yrkar SSU Kronoberg: H9:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för att förbjuda sponsrade skolböcker SSU Kronoberg H10 Estetisk verksamhet i gymnasieskolan I GY2011 togs Estetisk verksamhet bort som obligatorisk kurs, och reducerades istället till ett individuellt val. Det finns en stor entusiasm kring estetiska ämnen och de poäng som finns att tillhandahålla måste tyvärr oftast spenderas på kurser som är gynnsamma för betyg och behörighet, exempelvis kurser med meritpoäng. Resultatet blir att de elever som vill gå en utbildning med bra behörighet och även få möjlighet till kreativ stimulans utöver de teoretiska ämnena därför inte har några valmöjligheter. Av olika källor samt av egna erfarenheter vet jag att elever presterar bättre i de teoretiska ämnena om en kreativ estetisk verksamhet tillsätts i undervisningen. ”Generellt kan man säga att den vänstra hjärnhalvan spelar en stor roll när det gäller logik, ord, matematik och sekvenser – de så kallade teoretiska aspekterna av inlärning. Den högra halvan behandlar rytm, rim, musik, bilder och dagdrömmar – så kallade kreativa aktiviteter”. (Dryden, Vos, 2001, s.125) Forskning kring hjärnhalvornas samarbete visar på ökad kreativitet – vilket är väsentligt inom samtliga skolämnen. Att genomföra Estetisk verksamhet i gymnasieskolan skulle innebära gemenskap mellan elever och lärare samt klasser emellan, positivare inställning till skolan och stimulans av hela hjärnan vilket i sin tur innebär bättre resultat i samtliga ämnen. Kursen Estetisk verksamhet bör vara varierad och innehålla estetiska projekt som exempelvis filmtillverkande, konstskapande, musik och annat som eleverna själva önskar göra och får besluta om. Med bakgrund från ovanstående yrkar jag; H10:1 En obligatorisk 100-‐poängskurs kring Estetisk verksamhet bestående av varierade estetiska projekt med stort elevinflytande införs på alla gymnasieskolor, möjligen till undantag av det estetiska programmet Motionär: Mira Aasma Karlsson H11 Det goda företagandet – en förutsättning för det goda arbetet Motionär: SSU Värmland I valrörelsen år 1982 klargjorde Olof Palme att det privata företagandet är en grundbult i den svenska blandekonomin, genom citatet om textilföretag AB Ludvig Svensson: "Går det bra för Ludvig Svensson så går det bra för Sverige.". Tillväxt, finansiering av välfärden och skapandet av nya jobb för att uppnå full sysselsättning fordrar att de svenska företagen är konkurrenskraftiga och fungerar som samhällets motor. Den offentliga och privata sektorn Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4140

4145

4150

4155

4160

4165

4170

4175

4180

4185

går i den svenska blandekonomin hand i hand; tillsammans utgör de den samhällsgrund som medborgarnas drömmar kan ta språng ifrån. Arbete, företagande och välfärd är inte varandras motsatser, de är varandras förutsättningar. Idag står den svenska modellen och arbetsmarknaden inför en omtumlande framtid. Tiden då stabilitet uppstod genom att kapital och arbetstagare stannade på samma arbetsplats under mycket långa perioder, ibland till och med ett helt arbetsliv, är i stora drag förbi. Globaliseringen har medfört att stora förflyttningar av kapital kan ske på ett ögonblick. Detta medför ökade krav på flexibilitet på arbetsmarknaden. Från nyliberaler och konservativa hörs argument om att denna flexibilitet i praktiken skall bäras av försämrade arbetsvillkor, osäkra anställningar och sänkningar av löner. Den socialdemokratiska ståndpunkten måste vara motsatsen; att flexibilitet förutsätter stabilitet och ett tydligt ramverk inom vilket de nyformade kapitalkrafterna skall verka. Den gamla stabiliteten måste ersättas av en ny sådan, baserad inte på arbetsplats och tid, utan på kunskap och långsiktiga spelregler gällande både arbetstagare och arbetsgivare. Den svenska modellen behöver, beskrivit i korta drag, ett kunskapslyft. En metod för att uppnå ett sådant kunskapslyft är att införa undervisning om företagande och arbetstagande i gymnasieskolan. Detta görs till viss del redan idag; bland annat håller LO skolpresentationer och många gymnasieskolor erbjuder sina elever möjlighet att läsa kurser inom konceptet Ung Företagsamhet. Vi menar dock att dagens nivå inte är tillräckligt hög. Alla elever, inte bara vissa, borde ha rätt till god kunskap om arbetsmarknadens villkor och hur ett företag egentligen drivs. Genom att ge eleverna ökade möjligheter till studier inom arbetsmarknad och företagsamhet kan nyföretagandet, som idag är starkt klassbaserat, utökas till fler medborgare. Detta i samband med generellt högre kunskaper om arbetsmarknadens villkor leder till att den tidigare nämnda flexibiliteten får möjlighet att ta sig nya former, inom en stabil ram av kunskap om rättigheter och skyldigheter. En parallell satsning till detta, med syfte att öka även de praktiska kunskaperna om arbetsmarknad och företagande, är att garantera gymnasieungdomar rätt till sommarjobb. Det är en frihetsreform som innebär att eleverna får möjlighet till personlig utveckling, en egen ekonomi att hantera och inte minst ett första steg in på arbetsmarknaden. För att utöka satsningen till att även gälla företagande vill vi se att Sveriges kommuner ger ungdomar möjlighet att söka ett mindre startkapital, på en summa om exempelvis 5000 kronor, för att driva ett eget företag under sommarlovet. För att få tillgång till kapitalet skall en seriös och noggrann affärsplan lämnas in till och godkännas av kommunen. Företagaren skall under och efter sommaren lämna rapporter om sin egen och företagets utveckling enligt en innan uppgjord modell. Genom denna satsning skulle fler ungdomar få möjlighet att lära sig företagande praktiken och kunskapsnivån om arbetsmarknaden skulle öka ytterligare. För att garantera att de utvecklade kunskaperna inte går till spillo efter gymnasietiden vill vi också se att kommunerna stödjer organisationer som hjälper till vid nyföretagande. Det finns många goda exempel på hur organisationer som exempelvis Communicare och NäringslivsSamverkan har bidragit till att ungdomars drömmar har blivit verklighet i form av nya företag och arbetstillfällen. Initiativ som bidrar till detta måste tas tillvara på och stöttas av kommunerna. Med stöd av ovanstående yrkas: H11:1 Att SSU skall verka för ökad undervisning om arbetsmarknadens villkor och den svenska modellen i skolan. H11:2 Att SSU skall verka för att ge arbetsmarknadsanknutna organisationer som Ung Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4190

4195

4200

4205

4210

4215

4220

4225

4230

4235

Företagsamhet och fackföreningar större utrymme i skolan. H11:3 Att SSU skall verka för gymnasieungdomars rätt till feriejobb och möjlighet att driva företag under sommaren enligt den ovan beskrivna modellen. H11:4 Att SSU skall verka för landets kommuner i högre grad stödjer organisationer som hjälper nystartade företag. H12 Utökad praktik Många tar praktiken för givet och tror att det är garanterat för alla elever. Andra får endast praktisera några dagar under hela sin utbildningstid. Under gymnasiet är det främst de praktiska programmen som får praktisera. Att garantera praktik på samtliga gymnasieprogram, även teoretiska, skulle kunna innebära så väl ökad motivation i skolan som en väg in på arbetsmarknaden. Bristen på motivation är ett stort problem under utbildningen. Varför ska jag plugga i flera år? Vad ska jag bli? Möjligheten att få komma ut på praktik även på de teoretiska programmen ökar motivationen för elever och därigenom studieresultaten. Att få se att vad man studerar faktiskt kan användas i framtiden. Motiverade elever presterar bättre. Vi har även en situation idag där många elever går utan möjlighet till sommarjobb. Praktiken är inte bara ett sätt att motivera elever till studier det är också en väg in på arbetsmarknaden och ett sätt att knyta kontakter. I framtiden är målet att garantera sommarjobb åt alla, praktikplatserna kan vara ett steg på vägen och en väg dit. Det kommer krävas att det skapas incitament för att göra det mer attraktivt att ta emot elever. Det gör även att man kan ställa högre krav på praktikplatserna och garantera att det inte missköts. Med en skattesubvention, alternativt ett bidrag, till företag som tar emot praktikanter och aktivt handleder dem gör att man minskar risken för att hamna på en arbetsplats och endast få städa. Med bakgrund av ovanstående yrkar jag på att: H12:1 SSU verkar för att alla ska ha möjlighet till praktik under gymnasietiden. Som är relevant för sin utbildning H12:2 SSU verkar för att man samtidigt inför någon form av ekonomiskt stöd för företagen som tar emot praktikanter. Motionär: Oskar Avedal, SSU Centrum H13 Överklagningsrätt vid betygssättning Numera ska skolan, gymnasieskola, högskola och universitet och liknande institutioner vara målstyrda. Detaljstyrning är en omodern företeelse som inte fyller något egentligt syfte inom utbildningsväsendet. En kurs ska underkastas de vederbörande kursmålen. Och betygskriterierna grundas i kursmålen. Ett problem med betygskriterierna är att dessa kan tolkas vida; alltså kan en lärare göra en skild tolkning än vad en annan lärare gör, och även risken för att betyg sätts på felaktiga grunder. Detta kan vara problematiskt när skolan och andra liknande institutioner ska uppfylla sitt pedagogiska syfte. Skolan ska vara en plats för självförverkligande och lära för livet och inte vara en arena för hetsjakten på de bästa betygen. Det ska vara en plats som ska Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4240

4245

4250

4255

4260

4265

4270

4275

4280

4285

erbjudas möjligheter för alla oavsett bakgrund eller förutsättningar. En lösning är att ge studerande rätten att överklaga sina tilldelade betyg utifrån gällande kriterier. Det gör betygssättning mer rättssäkert för studeranden. Rent praktiskt låter man en annan person, såsom lärare eller rektor, granska betygsättningen om den vederbörande studerande har synpunkter i det aktuella fallet. Med stöd av ovanstående yrkar vi på följande att-‐sats: H13:1 Att vid slutlig betygssättning ska studerande ha rätt att överklaga det slutliga betyget. SSU Dalarna Christoffer Olsson SSU Linköping H14 Ett mångspråkigt land gynnar Sverige Hur skulle det kännas att ha en pappa som känns som en främling? En pappa du inte kan ringa till och berätta om din dag. Att inte ens känna behörighet från hälften av din släkt kan tynga ner dig både på det personliga stadiet, men det ger också en förlust till samhället. Därför tycker vi att hemspråk ska vara en möjlighet för alla med rötter i ett annat land och inte bara för dem som är födda och delvis uppväxta i ett annat land. Ett flerspråkigt Sverige gynnar vårt samhälle då vi främjar integration av andras kulturer och språk. Vi kan öka möjligheterna till den internationella arbetsmarknaden med individer från Sverige som kan andra språk. På så sätt länkar vi samman fler länder och skapar en starkare ekonomi, då vi lättare kan samarbeta med andra länder. På många arbetsplatser så anses flerspråkighet som en fördel. Eftersom att vi är ett land med hög arbetslöshet så är det bra att lyfta fram den här kompetensen hos människor. Det bidrar även till att Sverige blir ett mer turistvänligt land. Våra förslag är att Skolverket ska sänka kraven för att fler elever med utländska rötter ska få möjligheten till att lära sig sitt språk. Det är orealistiskt att barn med familj och släktingar i andra länder, i äldre generationer, inte kan kommunicera med varandra. Det är ett allmänt känt faktum att alla barn behöver de familjära banden under uppväxten. Om det finns bristande resurser för att genomföra detta, så har vi även förslag på hur vi kan minska kostnaderna. Om det exempelvis inte finns tillgång till lärare i ett specifikt språk i orten, så kan eleven med ekonomisk hjälp från kommunen, färdas till annan ort i länet för att få undervisningen om motivationen och viljan finns. Ett annat alternativ kan vara att kombinera hemspråkundervisning och b-‐språkundervisningen för gymnasieelever. Detta innebär att det skapar dels fler valmöjligheter till språk för gymnasieeleven samt att efterfrågan för en lärare för just det specifika språket blir större. Som resultat av detta se vi att vi får fler arbetstillfällen med. I dag ställs krav på att språket måste vara ett dagligt umgängesspråk för att man ska kunna få hemspråksundervisning. Detta gör att barn med en utländsk förälder i ett annat land inte kan få någon modersmålsundervisning i denne förälders modersmål. Vi inser att detta kan kosta en del men vi tror att denna kostnad är liten i jämförelse med det vi får ut av det. Vi tror på språk, vi tror på framtiden. Vi föreslår därför: H14:1 Att SSU verkar för att någon med utländskt ursprung oavsett tillgång till språket dagligen, ska ha rätt till undervisning i sitt modersmål om så önskas oavsett med vilken förälder personen lever med. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4290

4295

4300

4305

4310

4315

4320

4325

4330

H14:2 Att SSU verkar för att man ska kunna läsa sitt hemspråk på annan ort om det ej finns på hemorten. Majken Nilsen SSU, Luba Rebenius SSU Norrköping H15: Avgiftsfria och samhällsnyttiga universitet för oss alla Från och med höstterminen 2011 införde den borgerliga regeringen studieavgifter för alla studenter med hemvist utanför EU/EES (efter beslut i riksdagen i enlighet med proposition 2009/10:65). Beslutet gäller inom samtliga lärosäten i landet och har på sin korta tid inneburit att en naturvetenskaplig utbildning som tidigare var avgiftsfri, nu kostar cirka 140 000 SEK/läsåret. Denna irrationella avigift har bidragit till att antalet utländska studenter minskat. Detta bestyrks av Verket för Högskoleservice som redovisar att det tidigare år varit cirka 132 000 utländska studenter som sökt till svenska utbildningar och att det under hösten 2011 enbart var 31 400 sökande . Att allt färre utomeuropeiska studenter väljer att studera i Sverige får idag och på lång sikt negativa konsekvenser för såväl välfärd, exportindustri som institutionellt bistånd. VÄLFÄRDEN Enligt institutionen för framtidsstudier är högutbildad arbetskraftsinvandring en nödvändighet för att på lång sikt ha en högproduktiv och kunskapsbaserad ekonomi. En ekonomi som kan bära Sveriges välfärd på sina axlar. Regeringen har med införandet av denna reform istället valt att utarma Sveriges möjligheter att konkurrera med kunskap. Riksdagen bör därför snarast besluta om att Sveriges universitet ska bli avgiftsfria oavsett hemvist. EXPORT Om man allokerar kunskapen bland arbetskraftsinvandring och utländska studenter kan det avgiftsfria målet betyda möjligheter för ökad kompetensutveckling inom exportindustrin. Det kan tillexempel innebära att man mer effektivt använder kontakter, men även språkliga och akademiska kunskaper bland invandrare och utbytesstudenter. Kunskaper som kan användas vid förhandling av bilaterala handelsavtal, investeringar och diplomatiska frågor. Detta kan säkerställas genom att UD och regeringskansliet tillsätter ett expertråd som tillsammans med akademin upprättar nätvärk för den sortens verksamhet. INSTITUTIONELLT BISTÅND Det finns inte enbart realpolitiska intressen med att nyttja humankapitalets resurser och ha avgiftsfria universitet. Utan det finns även en mänsklig, moralisk och i allra högsta grad en demokratisk dimension. Vi förordar som en sista del i denna policy att högskoleverket konstruerar regionalt baserade och biståndsfinansierade utbildningsprogram. Vi vill att alla ska få en möjlighet (med större fokus på arabvärlden och Österuropa) att gå program som är utformade efter deras hemländers regionala och politiska behov. Dessa program ska utbilda tjänstemän och andra som jobbar för att demokratisera institutioner och det civila samhället. Dessa utbildningsprogram ska ha en nyckelroll i demokratiseringen ute i världen men även inom svensk biståndspolitik. Detta är betydelsefulla förslag som verkar för en ansvarsmedveten akademi, där universiteten är öppna, moderna och i en ständig internationell kontext. Förslag som förhoppningsvis innebär att vi på ett bättre sätt drar nytta av kunskapen som medkommer med avgiftsfria universitet . För mer av kunskap ger mer av tillväxt, välfärd och demokrati. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4335

4340

4345

4350

4355

4360

4365

4370

4375

4380

Med bakgrund av ovanstående yrkar vi att: H15:1 Att SSU och Socialdemokraterna verkar för att avskaffa alla former studieavgifter för studenter med hemvist utanför EU/EE H15;2 Att SSU och Socialdemokraterna verkar för att UD och regeringen i samråd tillsätter ett expertråd med nätvärk för handel och diplomatiska frågor H15:3 Att Högskoleverket utformar anpassade utbildningsprogram för att utbilda tjänstemän i olika delar av världen som en del av biståndet Motionärer: Sam Assadi, Jenny Henriksson och Samuel Guron H16 Kunskap är makt, men makt är också kunskap Högre studier har en betydande roll inte bara i utvecklingen mot ett mer kunskapsbaserat samhälle utan även för att göra samhället mer jämlikt. Den akademiska världen ska vara en plats för fria tankar där ett kritiskt förhållningssätt ska råda. För att möjliggöra detta krävs det att lärosäten ges rätt möjligheter och rätt verktyg. Idag är en kandidatutbildning i de flesta fall sex terminer (med två terminer per år), vilket betyder att varje student tillbringar tre år på sitt lärosäte och därmed minst två somrar fri från utbildning och utan finansiering. För att tillgodose studenternas behov av sysselsättning under sommaren, för att inte strö ut utbildningen under för många år, samt för att trygga studenters inkomst bör även ett treterminssystem införas. Det skulle vara samhällsekonomiskt effektivt samtidigt som det skulle bringa studenterna trygghet. Vi yrkar därför H16:1 Att SSU verkar för att ett treterminssystem införs Stockholms läns SSU distrikt H17 Förbättrat studentliv Motionär: SSU Värmland Det socialdemokratiska partiet har antagit ett mål för att höja andelen som studerar vidare efter gymnasiet. Det är positivt; skall Sverige klara av kunskapssamhällets och arbetsmarknadens framtida utmaningar krävs satsningar på högre utbildning. Med en allt rörligare arbetsmarknad och ständigt ny teknik kommer människor ständigt att behöva lära om, lära mer eller lära nytt. Människor förändras och kan också vilja studera vidare vid olika tidpunkter i livet. Livslångt lärande är därför en viktig princip. Men det räcker inte att genomföra satsningar på utbildningen som sådan. För att möjliggöra att fler kan studera vidare krävs fler investeringar. Först och främst är det nödvändigt att komma till rätta med den akuta bostadsbristen. På många universitets-‐ och högskoleorter är det idag mycket svårt att hitta ett boende. Detta har lett till en situation där antagna elever tvingas tacka nej till sin studieplats på grund av att de inte har någonstans att bo, eller att många tvingas flytta runt mellan kompisars soffor utan trygghet. Skall andelen elever som går vidare till högre studier öka måste detta förändras. Fler studentbostäder måste byggas och antalet hyresrätter öka för att skapa den Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4385

4390

4395

4400

4405

4410

4415

rotation som krävs för en hållbar bostadssituation. Studentbostäderna ska hålla hög standard utan att hyrorna får skena iväg. Den ekonomiska situationen för studenter är idag ohållbar. För att få en examen måste dem flesta ta lån och kan ha skulder på en kvarts miljon efter fyra års utbildning. Lägg där till att högskolestudier ska vara alternativ för människor i alla åldrar, genomsnittsåldern för examen är idag 29 år och omkring 20 % av alla studerande har barn. Med dagens nivåer av studiestödet är det svårt att se studierna som lönsamma och hållbara för individen. En första åtgärd för att förändra detta är låta CSN:s bidrags-‐ och lånenivåer följa Konsumentprisindex, KPI. På så sätt kan vi förhindra att inflationen år för år holkar ur möjligheten till rimlig försörjning. På sikt vill vi också att det totala studiestödet anpassas till att ligga över den relativa fattigdomsgränsen. Ökningen bör främst koncentreras till bidragsdelen för att underlätta för fler att välja fortsatta studier. Vidare vill vi slopa fribeloppet som hindrar studenter från att arbeta under sommaren, vilket är nödvändigt för att säkra en försörjning under sommaren. Dagens CSN-‐system begränsar möjligheterna till att arbeta, vilket är en orimlig situation. Idag måste utomeuropeiska studenter betala utbildningsavgifter för att studera i Sverige. Utbytesstudenter ger både ett kulturellt utbyte, exportmöjligheter och möjligheter att sprida den öppna svenska demokratin över världen. Vi vill att studier i Sverige för utomeuropeiska studenter återigen blir avgiftsfria. Med stöd av ovanstående yrkas: H17:1 Att SSU skall verka för att fler studentbostäder och hyresrätter byggs. H17:2 Att SSU skall verka för att CSN:s bidrags-‐ och lånenivåer skall följa konsumentprisindex. H17:3 Att SSU skall verka för en höjning av det totala studiestödet, framförallt via bidragsdelen. H17:4 Att SSU skall verka för att CSN:s system med fribelopp ändras för att möjliggöra arbete under sommarmånaderna. H17:5 Att SSU skall verka för studier för utomeuropeiska studenter återigen blir avgiftsfria.

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

I En gränslös värld 4420

4425

4430

4435

4440

4445

4450

4455

4460

4465

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna I1 – I7 SSU är en del av arbetarrörelsen som är -‐ och som i alla tider har varit en internationalistisk rörelse. Den internationella solidariteten är en del av SSUs själ och alla människors lika värde är utgångspunkten för vår internationella politik. Övertygelsen om solidaritet över gränserna och den gemensamma globala utmaningen att bygga demokratier och rättvis världsordning, förenar oss med andra unga socialdemokrater över hela världen. Men vi har lång väg att gå. Världen är ojämlik, orättvis, instabil och ohållbar. Med en borglig regering kommer en passiv utrikespolitik. När borgerligheten varit ett hinder, är socialdemokratin en drivkraft. EU bildades med det politiska målet att skapa och därefter upprätthålla fred i Europa. SSU ser på samarbetet i EU som ett mellanstatligt samarbete där medlemsstater tillsammans hittar lösningar på gemensamma problem.. Vi står inför ett antal utmaningar som vi inte kan lösa på egen hand utan är beroende av att fler stater tillsammans vidtar åtgärder. Klimat-‐ och miljöutmaningarna, som visar sig allt oftare, är ett exempel på detta. Den rättvisa handeln och högerextremismens framfart är två andra områden där samarbete över landsgränser kan vara nödvändigt. Som socialdemokrater ligger det i vårt intresse att bygga demokratier och upprätthålla de mänskliga rättigheterna. EU måste därför fortsätta utvecklas. Europa står inför en rad problem som EU bör vara delaktigt i att lösa. Massarbetslösheten i Europa är inte acceptabel. Vi måste verka för att lösa den ekonomiska krisen, skapa fler arbetstillfällen och öka den ekonomiska tillväxten, annars kommer klyftorna att fortsätta växa. EU måste också bli skarpare och hårdare i frågan om mänskliga rättigheter. EU ska vara ett medel för att bekämpa den globala kapitalismen och utvidga demokratins områden och ställa sig över marknaden på områden där nationalstaten inte räcker till Vi tror på och arbetar för att på sikt skapa en vapenfri värld. För att nå dit krävs en helhetssyn där exportens funktion i förhållande till det svenska försvaret klargörs. Det är ett långsiktigt arbete där vi har tagit det första stegen genom att kräva införande av demokratikriterium vid svensk vapenexport. Ett andra viktigt steg är att göra ansvarsutkrävandet lättare i vapenexportspolitiken till exempel genom att öka insynen i exportkontrollrådet och göra dess ställningstaganden offentliga. SSU har länge arbetat för en lösning på konflikten i mellanöstern som innebär två självständiga stater inom 1967 års gränser. Genom åren har vi stått vid palestiniernas sida i deras kamp för ett fritt och självständigt Palestina. Vi kräver att ockupationen av de palestinska områdena upphör och att de palestinska flyktingarna tillåts återvända. Vi kräver också ett stopp för illegala bosättningar som idag uppnår en halv miljon israeliska bosättare samt att bosättarna lämnar palestinsk mark. Många varor produceras idag på ockuperat område bland bosättningarna och som konsument är det svårt att avstå från att köpa varor producerade på ockuperat område då det inte finns någon särskild märkning. De flesta varor märks med ”made in Israel”. Vi är därför för en märkning av bosättarvaror så att man enkelt som konsument kan välja bort att köpa dem och stödja ockupationen. Vi har även valt att ta steget längre och kräva en bojkott mot israeliska bosättarvaror. Vi kräver också att de Motionsutlåtande 97 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4470

4475

4480

4485

4490

4495

4500

4505

4510

palestinska politiska fångarna friges. Det finns flera allvarliga problem i den svenska asyl-‐ och flyktingpolitiken, och tillhörande myndighetsutövning. I ett flertal uppmärksammade fall, som motionären också beskriver, har det blivit tydligt att barns trygghet inte sätts i första rummet, och att kunskaper om bland annat anknytning inte tas med i bedömningen. Vi vill ha en human asyl-‐ och flyktingpolitik där stor hänsyn tas till barnperspektivet och barns rättigheter. Alla barn ska kunna få en trygg uppväxt och utveckling. SSU:s vision är en gränslös värld där människor kan röra och bosätta sig fritt. Varje år tvingas miljontals människor fly från sina hem på grund av krig, förtryck och naturkatastrofer. Tillsammans bär vi alla ett ansvar för att genom FN och medlemsländerna kämpa för att undanröja orsakerna till att människor tvingas fly. Alla människor har rätt till trygghet. För att upprätthålla en migrationspolitik som är långsiktigt hållbar och som präglas av solidaritet, humanitet och rättsäkerhet krävs samarbete mellan alla världens länder. Inte minst krävs det ett utvecklat samarbete inom Europa. Dublinförordningen, som trädde i kraft 2003, har lett till att länder med en mer human asylpolitik, så som Sverige, kan hänvisa den asylsökande tillbaka till ett land med en mindre human asylpolitik. Förbundsstyrelsen menar att Dublinförordningen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt och vill därför att förordningen rivs upp och görs om. Förbundsstyrelsen menar också att förhållandena för de som väntar på ett beslut om förlängning av uppehållstillstånd måste bli bättre. Idag har en person som väntar på att få sitt uppehållstillstånd förlängt i praktiken inte tillåtelse att lämna landet. Detta är inte humant. Förbundsstyrelsen vill därför se en förändring av regelverket som tillåter inresor i Sverige under behandlingstiden av förlängning av uppehållstillstånd för studier eller arbete. Idag utvisas människor till länder som utgör ett uppenbart hot mot deras liv. Det handla om länder som UD avråder svenska medborgare att resa till, men också om länder där människor får sina grundläggande fri-‐ och rättigheter kränkta. Förbundsstyrelsen menar att Sverige ska ha en asyl-‐ och flyktingpolitik som ser till att människor från dessa länder faktiskt aldrig ska behöva utvisas. Vad gäller utvisningen av barn, vill SSU, genom att FN:s barnkonvention ska göras till lag, hindra ett förfarande där barn utvisas till länder där det finns risk att deras rättigheter kränks. Kongressen föreslås besluta Att med ovanstående utlåtande anse följande motion besvarad: I5:2 I5:2 (SSU Östergötland) Att SSU ska verka för att Sverige slutar skicka tillbaka barn till länder där det finns en påtaglig risk att deras rättigheter kränks. Att bifalla följande motioner: I4:1-‐5, I5:1, I6:1, I7:1 I4:1 (SSU Kronoberg)Att SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige inte ska exportera vapen eller militär utrustning till länder som befinner sig i, eller riskerar att hamna i, krig eller Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4515

4520

4525

4530

4535

4540

konflikt I4:2 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige inte ska exportera vapen eller militär utrustning till länder som inte har ett stabilt demokratiskt styrelseskick I4:3 (SSU Kronoberg) Att ifall det råder några tvivel om landet är en demokrati eller en diktatur ska export inte medges I4:4 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige inte ska exportera vapen eller militär utrustning till länder som regelbundet kränker de mänskliga rättigheterna eller folkrätten I4:5 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att Exportkontrollrådets ställningstaganden offentliggörs för att möjliggöra politiskt ansvarsutkrävande. I5:1 Att SSU ska verka för att Migrationsverket slutar utvisa flyktingar till länder som UD avråder svenskar att resa till. I6:1 (SSU Göteborg) Att SSU, Socialdemokraterna och S-‐gruppen i Europaparlamentet verkar för revidering av Dublinförordningen och att däri befästs skyldighet att pröva utvisning till andra EU-‐länder i varje enskilt fall av asylansökan. I7:1 (SSU Göteborg) Att SSU verkar för att lagstadga tillåtelse till inresor i Sverige under behandlingstiden av förlängning av uppehållstillstånd för studier eller arbete. Att avslå följande motioner: I1:1, I2:1, I3:1-‐2 I1:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige ska lämna EU I2:1 (SSU Stockholm) Att SSU ställer sig bakom det palestinska BDS-‐uppropet och aktivt verkar i dess anda. I3:1 (SSU Stockholm) Att SSU verkar för att Sverige inför nationell lagstiftning som förbjuder handel med och investeringar i israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark. I3:2 (SSU Stockholm) Att SSU verkar för att föregående förbud på sikt införs även på EU-‐ nivå, inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik.

Motioner

4545

4550

4555

4560

I1 Sverige ut ur EU Sverige har varit medlem i den Europeiska Unionen sedan 1995. Var har vi tjänat på det? Inget. EU är en djupt odemokratisk och en byråkratisk organisation. Den verkar absolut inte för fred. De bryter mot de mänskliga rättigheterna vid flyktingmottagandet. Det är ingen organisation som verkar för fred och demokrati. Makten är centraliserad till de stora länderna Storbritannien, Frankrike och Tyskland. De svenskar som tjänat på EU är den lilla grupp människor som lever på att flytta kapital från land till land. De stora förlorarna är svenska folket vars trygghet och arbetsrätt hotas av det kapitalistiska EU. Därför yrkar SSU Kronoberg: I1:1 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige ska lämna EU SSU Kronoberg I2 Fred i mellanöstern kräver mer än ord Motionsutlåtande 99 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4565

4570

4575

4580

4585

4590

4595

4600

4605

4610

I snart ett halvt sekel har Västbanken och Gaza ockuperats i strid med folkrätten. Miljoner palestinier lever i förskingring sedan de med våld fördrivits i samband med striderna 1947-‐ 1948 och 1967. Bestulna på mark och egendom förvägras de än idag rätten att återvända till sitt hemland. Miljoner palestinier lider under ockupationen på Västbanken och i Gaza. Hundratusentals palestinier har fängslats av politiska skäl. Ickevåldsprotester möts av ockupationsmakten med dödligt våld. Unga män, ibland pojkar så unga som 10 år, grips och fängslas vid nattliga räder för att straffa familjer och samhällen som protesterar mot förtrycket. Tortyr praktiseras regelmässigt av den israeliska säkerhetstjänsten. Detta måste få ett slut. Från utopi till ockupationsmakt Efter förintelsens ofattbara grymheter tilldelade FN det judiska folket drygt halva det brittiska mandatet Palestina. Den nya staten var något av en utopi för svensk och europeisk socialdemokrati. Ett nytt samhälle byggdes i svett och armod av en socialistisk arbetarrörelse. Israelerna fick öknen att blomma. Att hela det sionistiska projektet var ett rasistiskt koloniseringsprojekt blev inte uppenbart för den bländade svenska arbetarrörelsen förrän långt senare. Den nya staten, det nya samhället som byggdes, förutsatte att det folk som levde där inte fanns; ”ett land utan folk åt ett folk utan land” var slagordet. Det palestinska folkets existens måste förtigas och människorna fördrivas. Så skedde också. Redan innan staten Israel utropades i maj 1948 hade ca 250 000 palestinier fördrivits från sina hem med våld och hot om våld, många av dem från områden som enligt FNs delningsplan skulle ha blivit delar av den arabiska staten. Sammanlagt fördrevs ca 700 000 människor och otaliga mördades. Arabiska byar och städer, sammanlagt ca 500 stycken, raserades och utplånades från historien. Platserna gavs hebreiska namn och skog planterades för att dölja ruinerna. I samband med kriget 1967 och ockupationen av Västbanken och Gaza skedde ett uppvaknande i omvärlden. Det utopiska Israel blev över en natt en ockupationsmakt i världens ögon. Det palestinska motståndet vann långsamt legitimitet runt om i världen, och den svenska arbetarrörelsen kom att bli bland dess allra varmaste vänner. Tusentals socialdemokrater och fackligt aktiva engagerade sig i den palestinska kampen, precis som de gjorde för folken i Spanien, Grekland, Chile, Sydafrika och Vietnam. Från hopp till förtvivlan I och med det palestinska folkets resning i slutet av 1980-‐talet, intifadan, tvingades Israel till förhandlingar, och med det historiska undertecknandet av Osloavtalet i början av 1990-‐talet nåddes ett genombrott för befrielserörelsen PLO. Den palestinska ledningen fick flytta hem från den långa exilen och upprätta civilt styre över delar av Västbanken och Gaza. Vägen mot en förhandlad fred mellan de två parterna tycktes ligga öppen. Två stater inom säkra och erkända gränser låg inom synhåll. Sedan dess har allt gått fel. Israel har sedan Osloavtalet förhalat och saboterat den fortsatta processen mot en fredlig lösning på konflikten så konsekvent att vi nitton år senare inte har kommit ett enda steg längre. Istället har det blivit uppenbart att den så kallade fredsprocessen hela tiden varit ett verktyg för den israeliska ledningen att permanenta ockupationen. Detta blir särskilt tydligt när man studerar de olagliga bosättningar som etablerats på Västbanken. När Osloavtalet undertecknades 1993 var bosättarna ca 250 000 till antalet. Nitton år senare är de över 500 000 och utgör en tiondel av Israels judiska befolkning. Bosättningarna och deras infrastruktur delar upp Västbanken i enklaver utan inbördes kontakt. Tillsammans med de hundratals vägspärrarna och den mur man byggt för att separera arabiska och judiska befolkningscentra på Västbanken gör de livet outhärdligt i de delar av Västbanken som man vill rensa från arabisk befolkning. Situationen för de miljoner palestinier som lever under ockupation är så svår att otaliga företrädare för ANC, däribland fredspristagaren Desmond Tutu, utan att tveka vittnar om att det systematiska, rasistiskt grundande, förtrycket av palestinierna är jämförbart med, och ibland till och med är värre än, Sydafrika under apartheid. Den tvåstatslösning som såg möjlig ut 1993 betraktas nu av många bedömare som överspelad. För mycket har investerats Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

100

4615

4620

4625

4630

4635

4640

4645

4650

4655

i bosättningarna, som allt mer liknar medelstora städer, för att Israel frivilligt ska överge dem. Istället vill man byta land mot land, men en livskraftig palestinsk stat kommer aldrig att kunna byggas med bosättningarna kvar. Bosättarna har tagit så gott som alla vattenkällor och all bördig mark i besittning, och de delar med sin geografiska utbredning upp Västbanken i enklaver utan inbördes kommunikationer. Samtidigt kommer Israel aldrig frivilligt att acceptera en enstatslösning med fulla medborgerliga rättigheter för palestinier då detta skulle hota Israels karaktär som judisk stat. Araberna skulle bli för många. Israel har målat in sig i ett hörn där de inte kan vara både en judisk och en demokratisk stat. Den enda lösningen som återstår är den permanenta ockupationen. Det har det israeliska etablissemanget insett sedan länge, och man har aktivt arbetat för detta sedan två decennier. Detta ställer oss som vill se fred och frihet för palestinierna inför en svår utmaning. Dags att sätta kraft bakom orden Israel är idag en brutal ockupationsmakt och ett hot mot freden i mellanöstern. Inget av allt det vi vet om Israel och situationen i Israel och Palestina tyder på att ockupationsmakten kommer att agera på ett annat sätt de närmaste decennierna än vad man gjort under de föregående. Om vi i omvärlden fortsätter som vi gjort är resultatet klart: Palestinierna får förbereda sig på ytterligare ett halvt sekel av ockupation, ytterligare generationer i flyktingläger, ytterligare tiotusentals politiska fångar, ytterligare tusentals torterade och dödade. Vi står inför ett val: antingen säger vi att vi inget kan göra, eller så säger vi att nu får det vara nog. Den israeliska politiken domineras idag av extremhögern. Fredsrörelsen är nästintill utraderad. Den svenska arbetarrörelsens historiska allierade i Israel, arbetarpartiet och landsorganisationen Histradut stöder ockupationen och står bakom folkrättsförbrytelserna. Detta är inte resultatet av hårda krav utifrån, tvärtom har omvärldens hållning varit kravlös. Vägen till fred genom dialog med den israeliska politiken har nått vägs ände. Det israeliska samhället behöver hjälp i form av konstruktiva påtryckningar för att fatta de svåra beslut som freden kräver. År 2005 gjorde stora delar av det palestinska civilsamhället samma analys som denna motion: om ingen kraft sätts bakom orden sker ingen förändring. Man konstaterade att det som var avgörande för kampen mot apartheid kan vara lösningen för palestinierna: bojkott, avinvesteringar, sanktioner. I ett upprop bakom vilket hela det palestinska samhället slutit upp, inklusive alla fackliga organisationer och politiska partier av betydelse, vädjade man till omvärldens om stöd. Man begärde att partier, fackföreningar, solidaritetsrörelser och enskilda individer med samvete svarade på uppropet och verkade för att deras organisationer, samhällen och stater skulle hörsamma det palestinska folkets krav: bojkott, avinvesteringar och sanktioner mot Israel. BDS-‐kampanjen (boycott, desinvestment, sanctions) strävar efter Israels tillbakadragande från alla områden ockuperade 1967, att erkänna Israel-‐palestiniernas rätt till fullständiga mänskliga rättigheter och erkänna de palestinska flyktingarnas rätt att återvända till sina hem och egendomar. Samtliga krav är helt i linje med sedan länge fastlagd socialdemokratisk politik. BDS-‐rörelsen riktar sig mot ockupationen, inte mot enskilda individer i det israeliska samhället. Israeler som tar avstånd från ockupationen och diskrimineringen av palestinier ska inte vara föremål för bojkott eller sanktioner. Rörelsen stöds idag av en växande internationell rörelse, där bland annat sex norska fackföreningar, irländska och skotska LO samt Sydafrikas landsorganisation ingår. Flera israeliska antiockupationsgrupper har också anslutit sig till BDS-‐kampanjen liksom hundratals andra organisationer. Nu är det dags för den svenska arbetarrörelsen att sluta upp. Det finns helt enkelt inga andra strategier med rimliga förutsättningar att fungera. De misslyckade försöken med kravlös dialog är så många att den vägen saknar all trovärdighet. Att inte göra någonting är inte ett alternativ för den som inte vill bli medansvarig för ytterligare 45 års ockupation. En ny internationell rörelse riktad mot Israels folkrättsvidriga politik är signalen Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

101

4660

4665

4670

4675

4680

4685

4690

4695

4700

4705

Israel behöver för att tvingas in på en ny väg. En väg som leder till fred och samförstånd. Låt det palestinska folket ta ledningen i kampen för ett fritt Palestina. Hörsamma kravet på omvärlden; slut upp bakom BDS-‐kampanjen och sätt kraft bakom kraven på Israel. För en rättvis fred och ett fritt Palestina. Vi föreslår SSU:s kongress besluta I2:1 att SSU ställer sig bakom det palestinska BDS-‐uppropet och aktivt verkar i dess anda. Antagen som SSU Stockholms ege vid distrikt årskonferensen den 15-‐17 mars 2013 I3 Att sätta kraft i orden – motion om förbud på handel med illegala bosättningar Det har snart gått 48 år sedan Västbanken och Gaza ockuperades av Israel, och Israel påbörjade sina systematiska befolkningsomflyttningar till ockuperad mark, i strid med internationell rätt. Sedan dess har varje israelisk regering, inklusive otaliga socialdemokratiska, aktivt verkat för att expandera bosättningarna, genom att subventionera inflyttning till ockuperad mark och finansiera nybyggnation av illegala bosättningar. På 40 år har antalet israeler bosatta på ockuperad palestinsk mark ökat till ca 500 000, nästan en fjärdedel av hela Västbankens befolkning. Ockupationspolitiken har inte bara gett upphov till ett system av separata och särbehandlande lagstiftningar på Västbanken, där israeliska bosättare i tilltagande omfattning begår allvarliga våldsbrott mot palestinier utan lagföring. Bosättningspolitiken har också brutit upp den palestinska ekonomin i isolerade enklaver, där palestinska näringsverksamheter p.g.a. begränsningarna på rörligheten av varor, tjänster och personer, saknar möjligheter att växa, och är avskurna från världsmarknaden. Detta har skjutit upp arbetslösheten till ca 30%, och försatt den exportberoende palestinska ekonomin i vad FN:s arbetsorgan ILO beskriver som en permanent tillväxt-‐ och sysselsättningskris, med allvarliga sociala följder för miljoner palestinska arbetstagare. Samtidigt åtnjuter israeliska företag i illegala bosättningar en mängd statliga subventioner, är integrerade i den israeliska ekonomin genom bl.a. specialvägar för bosättare mellan Israel och de ockuperade områdena, och har möjlighet att exportera tullfritt till stora delar av världsmarknaden, inklusive EU. Trots att de illegala bosättningarna inte omfattas av exempelvis EU:s associeringsavtal saknas idag ett fungerande och heltäckande system för att särskilja produkter från ockuperad mark och produkter från Israel. De israeliska bosättningarna är illegala enligt internationell rätt, och utgör enligt ett enigt internationellt samfund, inklusive FN, EU och USA, ett hinder för fred. EU:s utrikestjänst EEAS expertbedömningar gör gällande att Israels kraftiga expansion av bosättningar på ockuperad mark håller på att stänga fönstret för en tvåstatslösning av konflikten. Israel håller helt enkelt på att bygga bort möjligheterna till fred. Trots bosättningarnas tydliga folkrättsliga status och trots att bosättningarna omöjliggör den tvåstatslösning som EU självt förespråkar handlar EU idag 15 ggr mer med illegala israeliska bosättningar än med palestinier. Trots att EU:s associeringsavtal med Israel kräver särskild ursprungsmärkning av varor från ockuperad mark och trots att sådan ursprungsmärkning i vissa EU-‐länder redan finns, har EU:s import från illegala bosättningar Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

102

4710

4715

4720

4725

4730

4735

4740

4745

4750

4755

ökat sedan associeringsavtalets ikraftträdande. Därmed bidrar EU och Sverige till bosättningarnas ekonomiska lönsamhet och politiska legitimitet, och är medskyldiga i att omöjliggöra den tvåstatslösning man själv förespråkar. Detta måste upphöra. Ursprungsmärkning är ett till avsikterna sett välkommet men i praktiken otillräckligt steg. Detta av en rad olika skäl. För det första kringgår Israel systematiskt ursprungsmärkningen genom att låta varor producerade på ockuperat område märkas som ”Made in Israel”, i strid med associeringsavtalet med EU. I de länder ursprungsmärkning finns, exempelvis Storbritannien, är detta oftast genom att privata grossister enskilt kräver märkning från sina israeliska leverantörer, vilket inte är ett heltäckande system. För det andra utgörs en majoritet av varorna som produceras i bosättningarna av icke-‐konsumentvaror som används som delkomponenter i europeiska produkter, och därmed inte ursprungsmärks som producerade på ockuperad mark. För det tredje, och av viktigast principiell betydelse, är konsumentmakten som verktyg för förändring behäftat med vissa begränsningar. Att stanna vid att märka illegala produkter men tillåta dem är inte bara motsägelsefullt, det flyttar också ansvaret från politiken till individen, och blir därmed en mindre tydlig politisk signal till omvärlden och en mycket mindre verkningsfull väg för att sluta stödja den illegala ockupationen. Även med allomfattande ursprungsmärkning skulle sålunda handeln med illegala bosättningar fortgå, och det ekonomiska stödet till ockupationen därmed tillåtas. Det effektivaste vore istället ett riktat förbud. I ett juridiskt utlåtande nyligen slår Europeiska kommissionen fast att unilaterala förbud från medlemsstaters sida på import av specifika varor inte strider mot EU-‐rättsliga åtaganden. En växande skara folkrättsliga experter anser rentav att det är ett folkrättsligt åtagande för länder att aktivt försöka hindra handel med verksamheter i illegala israeliska bosättningar, då tredje stat i folkrätten är förpliktad att inte ge stöd eller hjälp till att upprätthålla en illegal situation. Bosättningsekonomins viktigaste utländska marknad är EU. Runt fyra femtedelar av bosättarna beräknas vara s.k. ekonomiska bosättare, dvs. israeler som väljer att bosätta sig på ockuperad mark för möjligheterna till billigt boende och arbete, snarare än av religiösa skäl. Ett importförbud från EU och dess medlemsländer skulle därför bryta ett av huvudincitamenten bakom bosättningarna allt hastigare expansion, och samtidigt sända en tydlig signal till omvärlden att EU menar allvar med sina ord att bosättningarna är oacceptabla. Ett förbud i Sverige skulle vara ett steg mot ett EU-‐förbud. Ockupationen upphör inte av att den blir märkt, hur lovvärda avsikterna bakom sådana åtgärder än må vara. Ockupationen kommer att upphöra när den helt enkelt blir alltför olönsam. Det är dags att sätta kraft i våra ord och förbjuda import från bosättningar – vi måste ta vårt politiska, juridiska och moraliska ansvar att sluta att ge stöd till ockupationen. Mot bakgrund av ovan föreslås SSU-‐kongressen besluta: I3:1 Att SSU verkar för att Sverige inför nationell lagstiftning som förbjuder handel med och investeringar i israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark. I3:2 Att SSU verkar för att föregående förbud på sikt införs även på EU-‐nivå, inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

103

4760

4765

4770

4775

4780

4785

4790

4795

4800

4805

Antagen som SSU Stockholms egen vid distrikts årskonferensen 15-‐17 mars 2013 I4 Vi vill inte beväpna diktaturer! I våras briserade skandalen med den svenska vapenexporten till Saudiarabien, en av världens värsta diktaturer. Efterspelet har blottat en moralisk kollaps bland de styrande, där allt vad hänsyn till demokrati och mänskliga rättigheter heter har sopats åt sidan för att tjäna pengar. Flera ansvariga ministrar klarar inte ens av att svara på den enkla frågan om länder som Kina och Saudiarabien är diktaturer, i sin iver att bevara affärsförbindelserna med förtryckarregimerna där. Tyvärr tillhör inte Socialdemokraterna de som mest högljutt och tydligt kritiserat de avskyvärda affärerna som pågått. Faktum är att det var en socialdemokratisk regering 2005 som banade vägen för vapensamarbetet med Saudiarabien, och över detta borde vi alla skämmas. Vi unga socialdemokrater tycker det är av yttersta vikt att debatten om vapenexporten grundar sig i fakta tagna från verkligheten. Ibland hörs svepande påståenden i debatten som att ”vi har ett restriktivt regelverk” eller att ”Sverige tar hänsyn till mänskliga rättigheter vid exportbedömningar”. Detta är inget annat än myter, som möjligen stämde för 30 år sedan. I själva verket är Sverige idag världens största vapenexportör per capita och vapenexporten har fyrdubblats den senaste tioårsperioden. Varje år slås ett nytt försäljningsrekord. Sverige sålde 2011 vapen till hela 63 länder, vart tredje land på jorden! De fyra största köparna är Thailand, Saudiarabien, Indien och Pakistan, inget av dessa länder borde vara lämpliga för export av flera olika skäl. I Thailand tog militären makten i en statskupp 2006, följd av blodiga sammandrabbningar mellan militär och demonstranter. Saudiarabien är på kollisionskurs med Iran och dess armé invaderade grannlandet Bahrain under den arabiska våren och slog ner demokratikämparna där med våld. Både Indien och Pakistan utkämpar inre väpnade stridigheter, bortsett från den militära uppladdningen länderna emellan. Bland övriga köparländer finns en lång rad som regelbundet kränker mänskliga rättigheter eller befinner sig i pågående väpnad konflikt. Över hälften av vapenexporten 2011 gick till ickedemokratier. Flera av diktaturerna som föll under den arabiska våren hade fått vapen eller utrustning från Sverige. Med dessa fakta i hand så framstår behovet av hårdare, tydligare regler som skriande. Faktum är att dagens regler redan är ganska hårda, på papperet. Men i verkligheten så förvrängs och förvrids skrivningarna till dess att brutala och hårdföra diktaturer som Saudiarabien kommer i fråga för export. Därför är det viktigt att alla beslut om vapenexport offentliggörs och att det är folkvalda som fattar besluten, inte myndighetstjänstemän. Politiker ska kunna hållas ansvariga för beslut om vapenexport för att säkerställa att de lever upp till tillämpningen av reglerna. Inte bara vapen avsedda för strid bör omfattas. Vi vill även att till exempel militär sambandsutrustning som möjliggör offensiva operationer och brott mot de mänskliga rättigheterna ska beläggas med exportförbud. Det är långtifrån bara kulor och krut som krävs för att en armé ska fungera, lika lite som tågvagnarna var mindre viktiga för Förintelsen än vad gaskamrarna var. Detta förbud ska förutom ickedemokratier även gälla länder som befinner sig i farozonen för krig eller konflikt och länder som regelmässigt bryter mot de mänskliga rättigheterna. Därför yrkar SSU Kronoberg: I4:1 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige inte ska exportera vapen eller militär Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

104

4810

4815

4820

4825

4830

4835

4840

4845

utrustning till länder som befinner sig i, eller riskerar att hamna i, krig eller konflikt I4:2 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige inte ska exportera vapen eller militär utrustning till länder som inte har ett stabilt demokratiskt styrelseskick I4:3 ATT ifall det råder några tvivel om landet är en demokrati eller en diktatur ska export inte medges I4:4 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att Sverige inte ska exportera vapen eller militär utrustning till länder som regelbundet kränker de mänskliga rättigheterna eller folkrätten I4:5 ATT SSU-‐förbundet ska verka för att Exportkontrollrådets ställningstaganden offentliggörs för att möjliggöra politiskt ansvarsutkrävande SSU Kronoberg I5 Alla människors lika värde känner inga gränser! Det senaste året har vi ofta nåtts av chockerande beslut från migrationsverket som har handlat om allt från sjuka gamlingar och handikappade småbarn till utvisandet av människor till länder som uppenbart utgör hot till dessa människors liv. Migrationsverket verkar inte ha som mål att erbjuda skydd till människor som behöver det utan att utvisa så många flyktingar som möjligt. Ett färskt exempel på Migrationsverket agerande som illustrerar det här är när flyktingar från Syrien i januari 2012 skickades tillbaka samtidigt som utrikesdepartementet avrådde svenskar att resa till landet med anledning av det dåliga säkerhetsläget. Vi tycker att det är väldigt konstigt att säkerheten i ett land kan vara så pass dålig så att vissa människor avråds från att åka dit medan det för andra är för säkert att lämna det. Vi lever i en globaliserad värld vilket medför att vi har ett ansvar för varandra, och Migrationsverket bör därför ändra sin syn på flyktingar. Det ska aldrig mätas med två mått, framförallt inte när det gäller människoliv, och därför tycker vi att migrationsverket ska ha som princip att aldrig utvisa flyktingar till länder eller regioner som UD anser för farliga att resa till! En annan fråga som Migrationsverket måste skärpa sig på är den som gäller ensamkommande flyktingbarn. I en kontroversiell EU-‐förordning som antogs år 2003 i Dublin bestämdes att ansvaret för en flyktings asylprocess faller på medlemsstaten som passerats först av den som söker asyl. I praktiken betyder det att väldigt många skickas tillbaka till länder som Grekland, Italien och Malta. Det är allmänt känt att flyktingbarn i dessa länder behandlas väldigt illa: de blir misshandlade, utsätts för övergrepp och i många fall sätts de i fängelse. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch har flera gånger kritiserat dessa länder, framförallt Grekland, för deras handlingssätt mot flyktingbarn. I FNs barnkonvention står bland annat att alla barn ska skyddas från psykiskt och fysiskt våld och att barnets bästa alltid ska stå i främsta rummet. Genom att skicka tillbaka ensamkommande barn till Grekland eller Italien går Sverige emot konventionen. Vi tycker att det är oacceptabelt och kräver att Sverige ska sluta blunda för sitt ansvar! SSU måste ta upp kampen för en av samhällets mest utsatta grupper! Vi yrkar därför: I5:1 Att SSU ska verka för att Migrationsverket slutar utvisa flyktingar till länder som UD avråder svenskar att resa till

4850

I5:2 Att SSU ska verka för att Sverige slutar skicka tillbaka barn till länder där det finns en Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

105

påtaglig risk att deras rättigheter kränks. Maria Meijer, Maria Sayeler, Ismail Andaloussi SSU Norrköping

4855

4860

4865

4870

4875

4880

4885

4890

4895

I6 Ett land är inte fantastiskt bara för att det är ett EU-‐land Dublinförordningen är en förordning från EU som tillämpas med direkt effekt, vilket innebär att den ska tillämpas som svensk lag. Den trädde ikraft 2003 och tog över efter Dublinkonventionen från 1990. Den benämns vara hörnstenen för europeisk asylpolitik och ger verktyg för medlemsländerna att avgöra vilket medlemsland som ansvarar för en asylansökan från en tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är att det medlemsland där en tredjelandsmedborgare först tar sig också har ansvar för att utföra en asylprövning. Motiven till detta är att förhindra så kallad ”asylhoppning”, alltså att en tredjelandsmedborgare inte ska kunna lämna in flera asylsökningar i olika EU-‐länder. Problemet är att inte alla medlemsländer i EU har förmågan eller viljan att handlägga asylsökningar på ett humant vis. Under 2012 fick vi genom media ta del av skrämmande berättelser från barn som riskerar att skickas tillbaka till bland annat Italien. Under 2010 upphörde Island, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien att skicka tillbaka asylsökanden till Grekland på grund av förhållandena för flyktingar där. Det räcker dock inte. I Italien är förhållandena fruktansvärda. Till ön Lampedusa i Italien kommer flyktingar med båt. Redan 2009 uppmärksammades de svåra förhållandena på ön, samtidigt som italienska myndigheter beslutade att upprätta system för att snabbare avvisa flyktingar. Lampedusa är endast ett exempel på hur prövningar av asylansökningar riskerar att bli godtyckliga och brista i rättssäkerheten. Främst kanske vi minns 15-‐åriga Alis berättelse. Han kom till Sverige, via Italien från Afghanistan. På flyktingförläggningen i Italien våldtogs han av andra män och blev misshandlad av gränspolisen. När han fick reda på att han riskerade att skickas tillbaka till Italien sydde han igen sig egen mun. Efter många om och men med migrationsverket, gränspolisen och psykakuten stoppades avvisningen tillfälligt. Ali är dock inte ensam. Grundproblemet är att det inom EU finns en illusion om att ett land är fantastiskt bara för att det är ett EU-‐land. Detta befästs genom Dublinförordningen. Migrationsminister Tobias Billström vill inte skynda med att stoppa utvisningar till Italien, han menar att: man kan inte döma ut en hel medlemsstat i Europeiska Unionen innan man ser vad utvecklingen blir framåt. Det viktigaste är faktiskt att se till att medlemsstaterna tar han om sina system. Utveckling är såklart en del i att uppnå ett humant flyktingmottagande inom hela unionen, men vad offrar vi på vägen? Människors trygghet och säkerhet ska gå först. Jag vill se en ändring i Dublinförordningen, som inte bara ger möjlighet att pröva avvisning till andra EU-‐länder, utan att detta ska vara en självklarhet i varje enskilt fall. Med hänsyn till ovanstående yrkar jag på att: I6:1 att SSU, Socialdemokraterna och S-‐gruppen i Europaparlamentet verkar för revidering av Dublinförordningen och att däri befästs skyldighet att pröva utvisning till andra EU-‐ länder i varje enskilt fall av asylansökan. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

106

4900

Motionär: Jenny Henriksson, SSU Haga-‐Annedal I7 Tillåt inresa i Sverige vid behandling av ansökan om förlängning av uppehållstillstånd för studier eller arbete

4905

4910

4915

4920

4925

Migrationsverkets behandlingstid för ansökan om förlängning av uppehållstillstånd kan vara lång. I vissa fall uppgår behandlingstiden till 7 månader eller mer. Under behandlingstiden får den sökande stanna i Sverige tills beslut är fattat. Men efter en utlandsvistelse kan den sökande bli nekad nytt tillträde till Sverige p.g.a. avsaknad av visum. På samma gång är det otillåtet att skaffa visum för inresa till Sverige för de berörda personerna, då syftet med ens resa inte uppfyller den praxis Migrationsdomstolen, Migrationsöverdomstolen och EU-‐domstolen fastställt för visumbeviljande. I denna praxis ska visum utfärdas för turistresor, affärsresor, anhörigbesök o. dyl. Märk väl att denna motion inte avser personer som söker asyl eller personer med skyddsbehov. Det vore önskvärt att även de fick utökade friheter, men detta skulle kunna vara problematiskt med tanke på Dublinförordningen och andra internationella asylöverenskommelser. I praktiken innebär detta att de personer som väntar på beslut om förlängning av sitt uppehållstillstånd sitter fast i Sverige tills Migrationsverket hunnit behandla ärendet. Detta innebär en stor frihetsinskränkning och kan vålla onödigt lidande på personnivå. Med anledning av detta yrkar jag på: I7:1 Att SSU verkar för att lagstadga tillåtelse till inresor i Sverige under behandlingstiden av förlängning av uppehållstillstånd för studier eller arbete. Motionär: Håkan Bernhardsson (GSHF)

4930

Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

107

J Demokrati, kultur och media 4935

4940

4945

4950

4955

4960

4965

4970

4975

4980

Förbundsstyrelsen utlåtanden över motionerna J1 – J6 Människors tilltro till demokratin och förtroendevalda företrädare är viktigt. Vi kan se tendenser som pekar på att framför allt unga tappar tilltron till demokrati och politik. Även om mätningar som dessa behöver ses på med försiktighet är det en påminnelse om att vi hela tiden behöver arbeta för att skapa förtroende och upprätthålla demokratiska värderingar. När det gäller frågan om arvoden och inkomstgaranti för riksdagspolitiker och statsråd är det viktigt att fastslå att ett politiskt förtroendeuppdrag inte är en anställning. Det är ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag. Till det tillkommer att heltidspolitiker ofta har tagit ett steg åt sidan i sin civila karriär. Det motiverar att arvodet hålls på en relativt hög nivå och att det finns en inkomstgaranti där avgående heltidspolitiker ges rimliga möjligheter att återgå till ett arbetsliv utanför politiken. Inkomstgarantin gäller en tidsbegränsad period och innehåller möjligheter till kompetensutveckling och ekonomiskt stöd. Stödet ska alltså inte vara utformat som en varaktig försörjning eller pension. Därtill är det viktigt att säkerställa att inkomstgarantin bara gäller de som inte har ett arbete att komma tillbaka till, det ska alltså inte vara möjligt att uppbära inkomstgaranti och arbeta samtidigt. Riksdagen har nyligen utrett och bereder nu en ny inkomstgaranti för riksdagsledamöterna som lever upp till dessa krav. Målsättningen är att det nya systemet ska träda ikraft efter valet 2014. Vad gäller tidsbegränsade uppdrag håller förbundsstyrelsen med om att syftet med ett förtroendeuppdrag alltid måste vara viljan att åstadkomma verklig samhällsförändring. Ett förtroendeuppdrag är inte en anställning. Vi menar också att det är avgörande för Socialdemokratin att få in fler unga på förtroendeposter. Om det ska beredas plats för fler unga krävs det att andra går åt sidan. Förbundsstyrelsen menar emellertid att en tidsbegränsning av uppdraget som riksdagsledamot på fyra mandatperioder inte nödvändigtvis är rätt väg för att nå en föryngring. Det finns en risk att en tidsbegränsning inte skulle ge det efterfrågade resultatet utan att skapa en kultur där fyra mandatperioder blir norm – trots att det många gånger kan vara att föredra att förtroendevalda i riksdagen sitter kortare än så. Vi menar även att det finns ett behov av att se frågan bredare än endast Riksdagsuppdrag, vi behöver se över förändra både principer, men inte minst kulturen för uppdrag i socialdemokratin i stort. Det behövs nya former för organisering och engagemang, nya vägar in i partiet och metoder för att lyfta in unga i fler delar av partiet. Arbetarrörelsen är en folkrörelse. En folkrörelse finns med i människors vardag. Folkrörelser har en unik politisk förändringskraft. Folkrörelserna och föreningslivet stärker det civila samhället och skapar möjligheter för kulturell mångfald i möten mellan människor. Därför är det viktigt att dessa organisationer får samhällets stöd och uppmuntran. Demokratin utvecklas ju fler som engagerar sig för att förändra och påverka. Därför är även demokratin beroende av ett starkt och aktivt föreningsliv. Folketshus är en mötesplats för människor, en arena för föreningar och en viktig del i den demokratiska utvecklingen. Förbundsstyrelsen menar dock att SSU som förbund inte kan driva frågan om specifika folketshus, utan att detta görs bättre av enskilda distrikt eller lokala klubbar. Människan är en social varelse som utvecklas tillsammans med andra människor. Därför Motionsutlåtande 108 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

4985

4990

4995

5000

5005

5010

5015

5020

5025

är det viktigt att kulturen är tillgänglig för alla i ett samhälle som gör anspråk på att vara demokratiskt. Kultur är helt enkelt de aktiviteter människor har för sig på fritiden, för personlig utveckling, rekreation och gemenskap samt behovet av att uttrycka sig. Därigenom lägger vi ingen värdering i vilket sorts uttryck, eller medium, som är av högre kvalitet än något annat. Förbundsstyrelsen vill att så mycket kultur som möjligt ska komma så många människor som möjligt till gagn. Därför ser förbundsstyrelsen positivt på enprocentregeln som innebär att en procent av entreprenadkostnaden vid varje ny-‐, till-‐ och ombyggnation ska gå till konstnärlig gestaltning. Detta faller emellertid in under det kommunala självstyret. En nationell reglering skulle antagligen göra det svårare och mer stelbent och nödvändigtvis inte ge det resultat som motionären är ute efter. På samma sätt ställer sig förbundsstyrelsen negativ till en statlig styrning av hur kommuner ska hantera reklam och affischering i det offentliga rummet i respektive kommun. Idag finns det lagstiftning på nationell och europeisk nivå för reklam som fastställer övergripande regler för hur marknadsföring får gå till. Detta är något som vi är positiva till. Däremot bör det vara upp till respektive kommun att avgöra var det ska finnas reklam i det offentliga rummet, förutsatt att den följer de övergripande regler och lagar som finns. Oberoende och granskande media är en viktig del av demokratin. Både tryckta medier och etermedia genomgår stora förändringar till följd av digitaliseringen. Tryckta medier har svårt idag att finna affärsmodeller som gör att man kan bedriva kvalitetsjournalistik. Särskilt har orters andratidningar svårt att överleva. Det är något som många socialdemokratiska tidningar fått erfara. Utan presstöd skulle en stor del av svensk dagspress inte finnas över huvud taget och utan dagspress skulle medborgarna inte ha tillgång till en mångfald av nyheter, information och kultur. Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att värna om en mångfald av tidningar. Detta görs framförallt genom att värnar presstödet, då det är en avgörande förutsättning för mångfald, yttrandefrihet och det fria ordet. Vi vill därför se ett utvecklat och moderniserat presstöd som tar tillvara möjligheterna med ny teknik. Detta är allra främst viktigt ur ett medborgarperspektiv, där demokratifrågorna är centrala. Utöver presstödet ser vi positivt på att det inom snar framtid finns fler socialdemokratiska dagstidningar. Det kan ske genom uppköp av papperstidningar, digitala tidningar eller nystartad produktion. Däremot anser vi att det är upp till LO och socialdemokraterna att besluta. Kongressen föreslås besluta Att avslå följande motioner: J1:1-‐4, J2:1, J3:1-‐3, J4:1, J5:1 – 4, J6:1 – 3 J1:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för en indexreglering av riksdagsledamöternas grundarvode till ett (1) prisbasbelopp för att återställa förtroendet för politiker och deras demokratiska legitimitet J1:2 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för en indexreglering av statsrådens grundarvode till ett och ett halvt (1½) prisbasbelopp för att återställa förtroendet för politiker och deras demokratiska legitimitet J1:3 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för att riksdagens inkomstgaranti avskaffas, samhällets ordinarie trygghetssystem måste vara tillräckliga för alla J1:4 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för att riksdagsledamöter och statsråd inte Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

109

5030

5035

5040

5045

5050

ska erhålla pensionsförmåner som skiljer sig från arbetsmarknaden i övrigt J2:1 (SSU Kronoberg) Att SSU-‐förbundet verkar för att införa en begränsning som innebär att ingen socialdemokrat får inneha uppdraget som riksdagsledamot i mer än fyra mandatperioder totalt. J3:1 (SSU Skåne) Att SSU Skåne tar striden för folkets hus. Att man finner dess funktion viktig i det samhälle vi idag lever. J3:2 (SSU Skåne) Att SSU Skåne inte ställer sig bakom försäljning av folkens hus eller folkets park i några kommuner. J3:3 (SSU Skåne) Att det läggs till en kort text i manifestet om betydelsen av mötesplatser ägda av arbetarrörelsen. J4:1 (SSU Skåne) Att lagstiftning ska införas om en nationell tillämpning av 1 % regeln J5:1 (SSU Södra Älvsborg) Att kommersiell reklam på offentliga platser på sikt förbjuds J5:2 (SSU Södra Älvsborg) Att utförsäljning av offentliga platser till förmån för kommersiell reklam förbjuds J5:3 (SSU Södra Älvsborg) Att kontrakten med de som redan har affischplatser inte förlängs J5:4 (SSU Södra Älvsborg) Att alla affischplatser på offentliga platser är fria för alla att nyttja J6:1 (SSU Skåne) Att SSU Skåne ska driva frågan om tillkomsten av oberoende socialdemokratiska tidningar gentemot Socialdemokraterna och LO. J6:2 (SSU Skåne) Att motionen skickas till SSU:s nästa förbundskongress J6:3 (SSU Skåne) Att motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

Motioner

5055

5060

5065

5070

5075

J1 Riksdagsledamöters arvoden och förmåner I Sverige idag ökar klyftorna mellan rika och fattiga. Politikerföraktet breder ut sig och människor tappar tilltron till det demokratiska systemet. Vad kan vi som parti göra för att motverka detta? Orsakerna är förstås många och utmaningarna svåra. Men en enkel åtgärd för att höja förtroendet för den representativa demokratin är att visa att folkets representanter faktiskt tjänar folket, och inte sina egna syften. Är det något alla är överens om så är det att politiker ska leva som dom lär, denna princip har fällt fler än en socialdemokratisk partiledare. Vi socialdemokrater lär ut att jämlikhet är ett framgångsrecept för samhället och att klyftorna måste minska. Då är det förståeligt att det sticker i ögonen på folk att både riksdagsledamöter och särskilt statsråd de senaste åren fått mångdubbelt större löneökningar än samhället i övrigt. Ojämlikheten på detta område har ökat kraftigt. Denna utveckling måste Socialdemokraterna motverka, liksom vi ska motverka alla andra tendenser i samhället till ökade klyftor mellan rika och fattiga. Idag får en riksdagsledamot ett grundarvode på 57 000 kronor i månaden. Denna summa har ökat med 72% mellan 1993 och 2004, tre gånger så mycket som löneutvecklingen i landet i övrigt under perioden. Riksdagsledamöterna arbetar 365 dagar om året och gör i många fall en stor insats för den svenska demokratin och ett viktigt arbete. Ett arvode låst till ett prisbasbelopp, 44 000 kr för år 2012, är en skälig ersättning och en lön som de allra flesta av landets invånare bara kan drömma om. Att låsa arvodet till ett prisbasbelopp förhindrar godtycklig lönesättning när arvodet indexhöjs och skulle omöjliggöra de senaste årens skenande politikerersättningar. Skulle ledamöter tappa motivation, arbetsglädje och leva ett fattigare liv om detta förslag går igenom? Givetvis inte. Men gemensamt skulle vi bli 50 miljoner kronor rikare. Statsrådens grundarvode är idag 115 000 kronor i månaden, och det har nästan Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

110

5080

5085

5090

5095

5100

5105

5110

5115

5120

5125

fördubblats på 15 år. 1996 var lönen 1,7 basbelopp, 2011 hade den ökat till 2,7 basbelopp. Ifall det bestäms till 1½ prisbasbelopp skulle det år 2012 bli 66 000 kronor istället. Som en jämförelse kan nämnas att Olof Palme vid sin tid som statsminister fick motsvarande 52 000 kr i månaden i dagens penningvärde. Idag kan riksdagsledamöter få ut ersättning i upp till 15 år efter att dom slutat sitt uppdrag, något som kallas för inkomstgaranti. Vi i SSU Kronoberg anser att samhällets ordinarie trygghetssystem måste vara så generösa att alla medborgare kan klara sig väl på dess ersättningar, även riksdagsledamöter. Vi är av den grundläggande uppfattningen att ingen maktgrupp ska tillerkännas särskilda privilegier i samhället, oavsett om det gäller näringslivstoppar eller politiker. Anser inte riksdagens ledamöter att dagens a-‐kassa ger en fullvärdig omställningsförsäkring har de makten att ändra på detta. Trots att avsikten aldrig varit att inkomstgarantin ska vara en varaktig försörjning finns en mängd exempel på hur så har blivit fallet. Arbetslinjen måste gälla även för riksdagsledamöter, och samma villkor gälla för löntagare som för politiker. Riksdagsledamöter och statsråd bör heller inte erhålla några särskilt gynnsamma pensionsavtal. Om den allmänna folkpensionen inte är tillräcklig för riksdagens ledamöter så har dom möjligheten att utforma ett bättre pensionssystem än dagens. Ledamoten har förstås också möjlighet att teckna en privat pensionsförsäkring om denne anser att den allmänna pensionen är för dålig, till denna kostnad räcker ledamotens arvode. Det är inte skattebetalarnas uppgift att trygga maktelitens försörjning på ålderns höst. Ersättning för resor och övernattningsbostad är rimliga och en förutsättning för att alla ska kunna ta uppdraget oavsett var i landet du bor, utan att förlora den lokala anknytningen. Dessa förslag är inte bara väljartaktiskt rätt och moraliskt rättvist, det är också en kostnadsreform som frigör resurser som istället kan läggas på till exempel en bättre a-‐kassa eller högre folkpension för alla, inklusive riksdagsledamöterna. Sänkningen av riksdagsarvodena inbringar ca 50 miljoner kronor till statskassan. Statsrådsarvodena ytterligare 14 miljoner. 2011 betalades hisnande 63,3 miljoner kronor ut i inkomstgaranti till arbetslösa riksdagsledamöter. Därtill kommer kostnaderna för generösa pensioner till ledamöter och statsråd. Över 100 tidigare ledamöter och statsråd har fastnat i bidragsberoende och försörjs på detta sätt. De sammanlagda intäkterna av denna reform värderas till långt över 100 miljoner kronor. Den summan räcker till att anställa minst 1 000 personer inom välfärden, det kanske också kan ge arbetstillfälle till en och annan arbetslös riksdagsledamot som har svårt att hitta försörjning på annat sätt, det behövs fler händer inom vården och skolan. Därför yrkar SSU Kronoberg: J1:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för en indexreglering av riksdagsledamöternas grundarvode till ett (1) prisbasbelopp för att återställa förtroendet för politiker och deras demokratiska legitimitet J1:2 ATT SSU-‐förbundet verkar för en indexreglering av statsrådens grundarvode till ett och ett halvt (1½) prisbasbelopp för att återställa förtroendet för politiker och deras demokratiska legitimitet J1:3 ATT SSU-‐förbundet verkar för att riksdagens inkomstgaranti avskaffas, samhällets ordinarie trygghetssystem måste vara tillräckliga för alla Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

111

5130

5135

5140

5145

5150

5155

5160

5165

5170

5175

J1:4 ATT SSU-‐förbundet verkar för att riksdagsledamöter och statsråd inte ska erhålla pensionsförmåner som skiljer sig från arbetsmarknaden i övrigt SSU Kronoberg J2 Tidsbegränsning av uppdrag I dagsläget så finns det inga bestämmelser angående hur länge representanter för det Socialdemokratiska Arbetarepartiet får inneha uppdraget som ledamot i Sveriges riksdag, vi anser att en sådan begränsning bör införas. Idén till denna motion grundar sig i den mest grundläggande frågan för alla politiker; varför är jag politiskt aktiv? Svaret på denna fråga är för alla politiker att man vill förändra samhället, man har en vision om ett annat samhälle och har som mål att uppnå det. Det är på grund av den viljan och det målet som vi kandiderar till förtroendeuppdrag, vi vill använda det mandatet till att förändra samhället i en riktning. Vi vill förankra detta ännu djupare inom vårat parti, vår motion grundar sig alltså till viss del i en idé om att målet med att ställa upp som kandidat ska vara den förändring man vill uppnå, inte själva uppdraget i sig. För att kunna uppnå de förändringar vi Socialdemokrater vill genomföra så tror vi att det är viktigt att vi är många som är med och driver igenom den. På så vis så får vi många olika infallsvinklar och synsätt på dessa frågor, något som är ett måste för att våra förlsag och idéer ska vara djupt förankrade inte bara inom vårat eget parti men också i befolkningen. Vi anser att mångfald är viktigt när vi tar beslut och om det är något vi socialdemokrater vill värna om i praktiken så är denna begränsning nödvändig att införa. Detta eftersom att har vi en större omsättning på riksdagsledamöter så kommer vi inför varje ny mandatperiod få in nya personer med olika bakgrund och olika sätt att se på saker. Vi kallar socialdemokratin för en folkrörelse men med tanke på hur det ser ut idag är det något man kan ifrågasätta, vi tycker inte det värdigt en folkrörelse att få personer sitter på makten länge utan makten ska finnas närmare folket. Demokratin fördjupas och kommer närmare folket igenom att omsättningen på ledamöter ökar, detta eftersom att det kommer vara ett större antal personer som delar på makten. Inför vi denna begränsning så kommer omsättningen av riksdagsledamöter på sikt att öka. En sak som är viktig att poängtera är att politik är inte och ska inte heller vara ett yrke, det är viktigt att även om man är politiskt aktiv ska det inte förhindra en ifrån att gå tillbaka till sitt ursprungliga yrke och vi tror att om vi inför en sådan begränsning så bidrar det till att man, trots att man suttit i riksdagen, har enklare för att återgå till sitt ursprungliga yrke. Därför yrkar SSU Kronoberg: J2:1 ATT SSU-‐förbundet verkar för att införa en begränsning som innebär att ingen socialdemokrat får inneha uppdraget som riksdagsledamot i mer än fyra mandatperioder totalt SSU Kronoberg J3 Den bortglömda kampen Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

112

5180

5185

5190

5195

5200

5205

5210

5215

5220

Jag tror det var Timbuktu som en gång sa att socialdemokratin sakta men säkert sålde ut partiet bit efter bit. Jag förstod aldrig hur man kan sälja ett parti, vi finns knappast på aktiemarknaden. Det var inte förrän 2010 jag själv började märka av effekten, det var till valet. Det som för mig var ”Folkets hus” var idag ”Marknadens hus”, det partiet kämpat så hårt ihop med LO för har vi idag sålt ut. Där var det han menade, vi bokstavligen sålde ut allt vi står för, det vi byggt upp. Men man gjorde det i smyg och taktiskt. Idag skyller man på att folkets hur och des parker är omöjliga att hyra ut. Jag har funnit varför och har en motion om detta. I Bromölla har vi ett ganska typiskt Folkets hus, inte så vackert men fruktansvärt användbart. Utanför har vi en lite park som jag personligen finner otroligt vacker av dess enkelhet men potential. Men det är här man då kommer till problemet. Att hyra parken i Bromölla måste du för en helg betala 26000kr. Hyra scenen i huset kostar per dygn 3000kr. Detta gör det omöjligt för folk att göra saker i parken eller huset. Men det är inte bara Bromölla som fått en smak av kapitalism, det verkar vara hela rörelsen. I Kristianstad där man haft ett ståtligt ”fackens hus” valde facken att flytta till finare områden eller ner till Malmö och pga. en ständigt höjd hyra för arrangemang i lokalerna där valde man, istället för att sänka priserna och låta Folkens hus står för det dom var skapade för, istället att sälja ut delar av huset till det privata. Någon som klubben i Kristianstad fått lida av då deras klubblokal idag är en förskola. Folkets hus är skapade av arbetarrörelsen då man fann att det var viktigt att ha platser att kunna träffas på, egna lokaler eftersom kapitalet stängde ut den dåvarande rörelsen. Men världen är inte annorlunda idag, vi blir fortfarande utestängda. Men istället för att tänka socialistiskt så väljer rörelsen att tänka kapitalistiskt. Vi Från Bromölla tycker att detta måste få ett stopp. Folkens hus med folkets park ska oavsett placering i landet tillhöra folket och arbetarrörelsen. Dom ska drivas utan vinstintresse och erbjuda folk chans att använda dessa historiska byggnader. För visst är dom historiska, inte för sin ålder, utan för varje folkets hus är en symbol för en strid partiet en gång tog ihop LO. Hur man tyckte att varje person hade rätt till en plats att träffas. SSU Solidaritet från Bromölla tycker därför att: J3:1 SSU Skåne tar striden för folkets hus. Att man finner dess funktion viktig i det samhälle vi idag lever. J3:2 SSU Skåne inte ställer sig bakom försäljning av folkens hus eller folkets park i några kommuner. J3:3 Att det läggs till en kort text i manifestet om betydelsen av mötesplatser ägda av arbetarrörelsen. Mvh Tom Holmquist genom SSU Solidaritet i Bromölla J4 Utnyttja potentialen i det offentliga rummet När det talas om konst i det offentliga rummet så talar man om det platser där vi vistas tillsammans, så som gator, torg och parker. Konsten kan vara inköpt och sen utplacerad på vald plats men allt fler jobbar med platsspecifika verk som samspelar och involverar både lokalbefolkningen och platsen för verket. Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

113

5225

5230

5235

5240

5245

5250

5255

5260

5265

5270

Den offentliga konsten har ett egenvärde genom att den förskönar omgivningen, men den är också viktig ur andra aspekter än det rent estetiska. Den förhöjer värdet på stadsdelar, skapar en trivsammare miljö och stärker invånarnas identitet. Den kan väcka ett eget kritiskt tänkande, uppmana till samhällsdebatt och på så sätt bidra till ett mer demokratiskt samhälle. Att placera konst i det offentliga rummet möjliggöra också för att alla ska kunna ta del av konst och kultur. Den offentliga konst som tillkommer idag skapas allt som oftast i och med tillämpningen av 1% regeln. Trots namnet så är 1% regeln varken en regel eller en lag, snarare en rekommendation om hur utförandet av offentlig utsmyckning ska gå till. 1% regeln går ut på att vid varje ny-‐, till-‐ och ombyggnation ska 1% av entreprenadkostnaderna gå till konstnärlig gestaltning. Trots att kommuner inte behöver förhålla sig till regeln så används den idag runt om i hela landet, på vissa ställen mer strukturerat än andra. Vi ser att 1% regeln medför ett enormt kulturvärde i samhället och vi vill se en utveckling av den. Vi ser ett egenvärde i att kommuner köper in konst för att värna om sina invånare och bidra till ett mer kreativt offentligt rum. Men vi ser det också som en del av en kommuns uppgift att tillämpa 1% regeln för att skapa fler jobb till konstnärer och kulturarbetare. Vi vill att 1% regeln ska börja tillämpas i mer strukturerade former, att varje kommun, förslagsvis i samverkan med kommunens Kulturnämnd ska ha någon form av utskott eller konstråd där uppdrag för 1% regeln behandlas. Vi yrkar därför J4:1 Att lagstiftning ska införas om en nationell tillämpning av 1 % regeln Stockholms läns SSU distrikt J5 Ingen kommersiell reklam i det offentliga rummet Valfrihet är något som det pratas mycket om i politiken nu för tiden. Ofta så blandas begreppen valfrihet och frihet ihop och detta har gjort att folk värdesätter möjligheten att välja mellan olika produkter mer än rätten att leva i ett hållbart samhälle. Många av dem som förespråkar valfrihet och konsumentmakt påstår att varje val vi gör är medvetet och att vi bestämmer helt själva vad som är bra eller dåligt. Att vårt omdöme påverkas av vår omgivning eller andra faktorer som till exempel reklam, pratas det inte om lika ofta även om flera studier tydligt visar att så är fallet. Anledningen till att företag köper reklamplatser är för att fler ska köpa deras produkter. Hade vi inte påverkas av reklam och konsumerat mer så hade reklam inte funnits. Reklam är det som ger kapitalismen den energin den behöver för att fortsätta, för det får oss att hela tiden köpa nya saker så att företagen och deras toppar kan tjäna mer pengar. Det är inte bara vår ekonomi som får lida på grund utav att vi hela tiden utsätts för reklam. Ofta är det inte bara en produkt som säljs i en annons utan också ett löfte om lycka. Köp detta eller se ut så här eller res hit för att bli lyckligare. Resultatet är det motsatta, vi blir inte lyckligare av reklamen istället så blir vi mer missnöjda med oss Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

114

5275

5280

5285

5290

5295

5300

5305

5310

5315

5320

själva och våra liv. Idag är det cirka 60000 unga kvinnor(13-‐30) som lider av ätstörningar samtidigt som klädföretag sätter en standard på att kvinnor ska vara smala genom att använder sig av smala modeller. Vi väljer bort att tänka på miljön då andra saker verkar viktigare för de står med större och rödare bokstäver eller siffror. Vi tar snabba sms-‐lån utan att tänka på följderna för den ena reklamen får det att verka bra och den andra får oss att känna ett stort behov av en resa eller något annat (enbart under 1:a halvåret 2012 kom 24 377 anmälningar om obetalda sms-‐lån till kronofogden.) Idag är våra offentliga platser fyllda med reklam och vi som invånare har ingen rätt att vara med och bestämma vilket budskap det ska ha eller hur det ska se ut. Folk köper inte en reklamplats för att förgylla våra gemensamma rum utan för att sälja en produkt eller ett budskap, det handlar om vilka som har råd att göra det och inte vilka som gör det bäst. För att öka vårt välmående så ska inte reklam få inkräkta på våra gemensamma och allmänna platser. Därför yrkar SSU Södra Älvsborg: J5:1 -‐ Att kommersiell reklam på offentliga platser på sikt förbjuds J5:2 -‐ Att utförsäljning av offentliga platser till förmån för kommersiell reklam förbjuds J5:3 -‐ Att kontrakten med de som redan har affischplatser inte förlängs J5:4 -‐ Att alla affischplatser på offentliga platser är fria för alla att nyttja J6 Fler oberoende socialdemokratiska tidningar Det stora mediedrev som följde efter att det blivit känt att Håkan Juholt inte hade känt till regler som kanske inte ens fanns och därmed fått full hyresersättning från Riksdagen blev ännu ett bevis på arbetarrörelsens underlägsenhet på mediaområdet. Det är viktigare att skriva om skandaler och förtroendemätningar än om vad politikerna vill förändra i samhället. Vår politik når inte ut eftersom ledarsidor så väl som ”experter” på nyhetsplats förkunnar att vi inte har någon. Endast 1 av 10 dagstidningar har idag en socialdemokratisk ledarsida. Ännu färre ägs av arbetarrörelsen. Att starta tidningar löser inte allt. Det innebär inte att vår politik helt plötsligt blir valvinnande. Det innebär inte att våra företrädare inte hamnar i skandaler. Även rörelseägda tidningar kommer, och ska, kritisera Socialdemokraterna. Men även om tidningar inte kan lösa allt kan de bidra till ett politiskt klimat som gynnar Socialdemokraterna i längden. De kommer också innebära ett lyft för interndebatten, vilket kan leda till en bättre och tydligare politik. Även om papperstidningen kan verka gammaldags och förlegad så är den navet i det politiska samtalet. Det är på tidningarnas debattsidor som nya förslag presenteras eller slås ned. Det är på ledarsidorna som de säljs in eller förkastas. Det är genom löpsedlarna som agendan för samtalen i fikarummen sätts. Även om bloggar och twitter ändrat medielandskapet till stor del så reagerar skribenterna i dessa forum oftast på det som redan stått i tidningen. Därför måste arbetarrörelsen satsa på papper först, sedan kan nya tekniksatsningar göras. Just nu behöver emellertid socialdemokratin och fackföreningsrörelsen tidningar! En rikstäckande tidning, lokala tidningar och Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

115

5325

5330

5335

5340

gratistidningar är tre exempel på hur vi på olika sätt kan bryta in i dagens medielandskap. Huvudsaken är att någonting görs och att fokus ligger på papperstidningar. I denna fråga är faktiskt medlet också målet. Till sist vill jag bara påminna om att när Axel Danielsson startade tidningen Arbetet 1887 så var han tvungen att hämta första upplagan i Köpenhamn eftersom tryckerierna i Malmö antingen inte vågade, eller inte ville trycka den. Det är inte lätt att starta tidningar, men förutsättningarna är mycket bättre än på Danielssons tid, klarade han det så klarar vi det! I enlighet med ovanstående yrkar jag: J6:1 -‐ att SSU Skåne ska driva frågan om tillkomsten av oberoende socialdemokratiska tidningar gentemot Socialdemokraterna och LO. J6:2 -‐ att motionen skickas till SSU:s nästa förbundskongress J6:3 -‐ att motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen Jesper Lissmark SSU Frihet, Lund 2011-‐11-‐26

5345

5350

Motionsutlåtande I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -‐ Täby 9-‐12 augusti 2013

116