Reformprogram

EN POLITIK I RÖRELSE 5

10

15

20

25

30

35

Samhället förändras. I dag dessutom snabbare än någonsin tidigare. I dagens globaliserade värld påverkar vi alla varandra. Förändringen drivs därför fram av många olika intressen och aktörer oberoende av varandra.

I en så komplex värld som vår måste politiken få spela roll. Alternativet är annars att några få starka aktörer driver samhällsutvecklingen utan hänsyn till de många människornas behov och önskningar.

Samhällsintresset förbytts till egenintresse och de stora samhällsutmaningarna står olösta. En utveckling som leder till att människorna förlorar tron på framtiden. Politiken står still medan världen förändras.

Samtidigt lever vi idag i en värld där många människor tappat hoppet om att en verklig förändring är möjlig. Där främlingsfientlighet, nedskärningar och ökade klassklyftor tillåts prägla samhällsutvecklingen.

Vi unga socialdemokrater tror att ett samhälle i förändring kräver en politik i rörelse. Det betyder att politiken inte bara måste hålla jämna steg med samhällsutvecklingen utan också gå före och leda den. Utifrån våra grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet vill vi därför åstadkomma verklig samhällsförändring.

Socialdemokratisk politik handlar både om mål och medel. Vår metod för att förändra samhället är demokratisk och reformistisk. Stegvisa förändringar är för oss inget substitut för en grundläggande omdaning av samhället utan själva villkoret för att en sådan ska kunna äga rum. En förutsättning för att detta ska ske är dock många människor samverkar för gemensamma mål. En stark och stor rörelse möjliggör då gradvisa reformer som utvecklar samhället till det bättre.

Reformer som ger förbättrad livskvalité och tryggad ekonomisk försörjning skapar tillit för vår reformistiska strategi. Det formar också en vilja och förutsättningar till engagemang för socialdemokratin som politisk rörelse.

Utifrån denna utgångspunkt har vi skapat detta program, innehållandes SSU:s 30 mest prioriterade reformer för de kommande två mandatperioderna. Förslagen tar sin utgångspunkt i de problem vi unga möter i vår vardag och rör sig därmed över hela politikens verkningsfält. En progressiv reformpolitik måste bedrivas på samhällets alla områden för att kunna åstadkomma verklig förändring.

40

Vårt viktigaste verktyg för att genomföra våra reformer är en socialdemokratisk ledd regering. Vårt mål är därför att våra reformer ska utgöra grunden i en aktiv socialdemokratisk reformpolitik. Det är en politik som tar sin utgångspunkt i ungas vardag med målet om ett hållbart socialdemokratiskt samhälle grundat på frihet, jämlikhet och solidaritet.

45

Helt enkelt för att ett samhälle i förändring kräver en politik i rörelse.

50 Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

2

REFORMER En 90-­‐dagarsgaranti 55

60

65

Ungas svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden är en av vår tids största utmaningar.

Hälften av alla i åldersgruppen 20-­‐24 år som arbetar i Sverige har idag tidsbegränsade anställningar, vilket är en dubbelt så hög andel som genomsnittet för OECD-­‐länderna De ungdomar som i dag står allra längst bort från arbetsmarknaden är de med lägst utbildningsnivå och de som helt saknar arbetslivserfarenhet. När arbetsmarknaden ställer allt högre krav på arbetskraften är det de unga som inte genomgått en fullständig gymnasieutbildning som har det allra tuffast att få ett arbete.

För att komma tillrätta med ungas etableringsproblem på arbetsmarknaden krävs ett flertal åtgärder. Därför vill vi införa en 90-­‐dagarsgaranti. Den ska innehålla insatser för arbetslösa unga från första dagen. Inom 90 dagar ska alla unga arbetslösa unga ha en utbildning, praktik eller arbete att gå till. Unga utan fullständiga gymnasiebetyg ska kunna tillgodogöra sig gymnasiekompetens med generös ersättning. Arbetsförmedlingen ska erbjuda kvalitativa praktikprogram och yrkesintroduktionsjobb som kombinerar utbildning och arbete.

Delad föräldraförsäkring

70

75

80

85

Föräldraförsäkringen har varit viktig i kampen för kvinnans frigörelse. Den har möjliggjort att kvinnor har kunnat kombinera arbete och barnafödande. Det svenska arbetslivet uppvisar dock en stor ojämlikhet mellan könen. Kvinnor har lägre lön och innehar lägre positioner, trots att kvinnor generellt är mer välutbildade än män. Mycket av detta beror på att en stor majoritet av föräldraledigheten idag tas ut av kvinnor, vilket gör kvinnor som grupp till en mer osäker arbetskraft för arbetsgivaren.

Vi vill därför att antalet dagar i föräldraförsäkringen delas lika mellan barnets vårdnadshavare och knyts till den enskilda vårdnadshavaren. Det ger kvinnan större frihet när arbetsgivare inte kan spela ut kvinnor mot varandra på arbetsplatsen eller låta bli att anställa kvinnor i en viss ålder om eventuella manliga partners har ett lika stort ansvar att stanna hemma med barnen. Reformen skulle både ge kvinnor en högre inkomst på kort och på lång sikt. På kort sikt eftersom kvinnor inte längre utgör ett högre risktagande för arbetsgivaren och därmed inte heller kommer att bli förfördelade vid en anställning på samma sätt som idag. På längre sikt eftersom den framtida pensionen helt avgörs av inkomsten under de yrkesverksamma åren. Reformen skulle också ge barnen en reell rätt till sina föräldrar samt likvärdigt garantera vårdnadshavarna möjligheten till en aktiv föräldraroll.

Mer personal i välfärden

90

Ökad kvalitet i välfärden är en högaktuell fråga. Det finns ett stort behov av mer arbetskraft inom välfärden, där det finns en brist på allt från lärare till sjuksköterskor. Nedskärningarna har gett kortsiktiga besparingar för kommuner och landsting, men riskerar samtidigt att få långtgående konsekvenser. Elevernas resultat har försämrats, vårdkvaliteten för de äldre har blivit mer ojämlik och antalet beviljade omsorgstimmar har minskat. Mellan 1991 och 1994 försvann över 300 000 arbeten – många inom vård, skola och omsorg. Jobben försvann samtidigt som behovet av personal i vissa fall förblivit detsamma och i andra fall till och med Reformprogram 3 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

95

100

105

110

115

120

har ökat. Ett exempel är att den psykiska ohälsan bland unga ökar, samtidigt som Psykologförbundet menar att det fattas 1000 skolpsykologer i landet.. Vi kan se hur välfärdsambitionerna minskar, vilket också leder till att det obetalda arbetet bland framför allt kvinnor ökar.

Färre kollegor har lett till ökad stress och högre tempo med fler sjukskrivningar som följd.

Eftersom välfärden är en kvinnodominerad sektor slår det framför allt ut kvinnor från arbetsmarknaden. Lärartätheten måste öka, barngrupperna i förskolan bli mindre och antalet hemtjänsttimmar utökas. Vi vill därför investera i fler anställda inom offentlig sektor.

För ett tryggt och stabilt välfärdssamhälle krävs det anställningar inom offentlig sektor. Det är viktigt att de personer som anställs besitter rätt kompetens för att upprätthålla en hög kvalitet samt för att stärka välfärdsarbetarnas yrkesstatus. Välfärden ska präglas av god kvalitet i utförandet och mer personal med rätt kompetens.

Rätt till heltid Alla människor ska ha rätt till en heltid, en heltid som inte sliter ut oss fysiskt eller psykiskt.

Idag arbetar hela 34 procent av Sveriges sysselsatta kvinnor deltid. Motsvarande siffra för männen är elva procent. Det finns också en tydlig uppdelning på arbetsmarknaden med en dominans av kvinnor inom offentlig sektor, framför allt inom vård och omsorg, och en dominans av män inom privat sektor. Den offentliga sektorn har många utmaningar. Många välfärdsyrken är slitsamma och dåligt betalda, stora delar av den offentliga välfärden står inför stora rekryteringsbehov och de äldre blir allt fler.

En av de viktigaste garanterna för hög kvalitet i välfärden är en kompetent och engagerad personal, vilket gör en god personalpolitik till en av de viktigaste välfärdssatsningarna. Om välfärdssektorns resursbehov ska kunna tillgodoses måste kommuner och landsting vara goda arbetsgivare. Vi vill därför lagstifta om rätt till heltid inom den offentliga sektorn. Det innebär att varje nyinrättad tjänst ska vara en heltidstjänst och alla anställda ska erbjudas en heltidsanställning. Deltidsanställning ska vara en möjlighet. Heltidstjänster ska innebära en sammanhållen arbetsdag, där delade turer avskaffas.

Begränsa visstidsanställningar

125

130

Idag arbetar många unga, framförallt kvinnor under otrygga förhållanden.

Visstidsanställningar är ett vanligt fenomen på arbetsmarknaden som arbetsgivaren utnyttjar eftersom dagens regler har kryphål i hur länge man kan vara visstidsanställd. Vi vill ändra dagens system genom att avskaffa allmän visstidsanställning och ersätta den med projektanställning. Projektanställningen ska bara vara tillåten under kortvariga sammanhållna projekt. Vikariat ska vara knutna till frånvarande arbetstagare. Säsongsarbete och anställning för de över 67 år påverkas ej av denna förändring.

Efter sammanlagt ett års visstidsarbete, oavsett anställningsform, hos samma arbetsgivare under en period av fem år ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Avvikelser ska kunna göras i centralt slutna kollektivavtal.

135

Förbättra kvinnors arbetsmiljö Män och kvinnor har olika förutsättningar och olika villkor på dagens arbetsmarknad. För att bryta de negativa mönster som sätter tydliga spår i sjukfrånvaro och psykisk ohälsa krävs ett brett och omfattande arbete på flera områden av arbetsmarknaden. Ett första steg är en Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

4

140

145

bättre kartläggning och kunskapsbildning om kvinnors arbetsrelaterade ohälsa. Vi vill därför att alla kommuner, regioner och landsting ska åläggas att genomföra regelbundna medarbetarenkäter med konkreta åtgärder och uppföljningsförslag för att kartlägga och förbättra arbetsmiljön. Därutöver ska nationella riktade projektbidrag till forskning om kvinnors arbetsmiljö införas för att öka kunskapen av kvinnors arbetsrelaterade ohälsa. Vi vill också se riktade satsningar på åtgärder som förbättrar teknik och arbetsmiljö inom kvinnodominerade arbetsområden, vars resultat ska komma alla till del.

Ett tryggt företagande

150

155

160

Ett gott företagsklimat med en variation och bredd av olika företag är viktigt för Sveriges tillväxt och utveckling. Företag som investerar skapar många gånger arbete, välstånd och skatteintäkter. Men om det ska finnas småföretag måste det finnas entreprenörer och företagare som kan och vill driva företag. Då måste det bli lättare att bli företagare, enklare att vara företagare och möjligheterna att komma tillbaka som företagare bli större.

Om detta ska vara möjligt måste också företagare få känna sig trygga. Idag är trygghetssystemen dåligt anpassade för små-­‐ och egenföretagare. Invecklade regelverk och system utformade efter större företag leder till att mindre företag har svårt att växa och utvecklas. Trygghetssystemen för småföretagare måste utvecklas. Vi vill att alla som startar ett företag ska få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) från sin tidigare anställning i tre år. Föräldraförsäkringen ska utbetalas på ett rättssäkert och rättvist sätt för att skapa större förutsägbarhet och alla företagare som är gravida ska kunna få graviditetsersättning. Därutöver vill vi att i småföretag ska arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen avskaffas, eftersom detta skulle möjliggöra för fler småföretagare att anställa.

165

170

175

Sommarjobbsgaranti för alla unga För att kunna få ett arbete på dagens arbetsmarknad krävs det att man har erfarenhet ifrån tidigare arbeten. Kontakter och arbetslivserfarenhet är många gånger avgörande för att få ett jobb. Det är ofta ett problem för unga som söker jobb i och med att många inte har haft ett arbete tidigare. En väg för att komma förbi detta kan vara möjligheten till ett sommarjobb.

Vi vill därför att det införs en sommarjobbsgaranti för unga. Satsningar på sommarjobb ger både praktisk arbetslivserfarenhet, kontakter och referenser för framtida jobbsökande. Detta är särskilt viktigt för unga som ofta saknar referenser från tidigare anställningar.

Möjligheten att få ett sommarjobb skiljer sig dock mellan kommuner och beroende på vilka kontakter och nätverk du har. Det är dags att kommuner tar ansvar för de unga som saknar kontaktnät och inför en sommarjobbsgaranti för unga. Därför vill vi att regeringen öronmärker pengar till kommuner för en sommarjobbsgaranti för unga.

En förskola med barnet i fokus

180

185

Förskolan ska präglas av pedagogisk professionalism, hög kvalitet och ett genusperspektiv.

Förskolan handlar i första hand om barns rättigheter, inte om föräldrarna. Att träffa andra barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för ett barns personliga utveckling och lärande. Forskning visar att människans kognitiva förmåga utvecklas framför allt under de sex första levnadsåren och att den är i princip omöjlig att ta ikapp senare i livet. Mest avgörande är utvecklingen under det andra och tredje levnadsåret. Det innebär att ett barns tillgång till en stimulerande och lärande miljö under de första levnadsåren är Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

5

190

avgörande för individens fortsatta utveckling. Därför vill vi införa ett system med allmän förskola om 40 timmar i veckan från två års ålder och obligatorisk förskola om 25 timmar i veckan från tre års ålder. Utifrån ett barnperspektiv är det självklart att alla barn ska ha rätt till 40 timmars förskola per vecka, även om vårdnadshavarna är arbetslösa eller föräldralediga.

Obligatorisk gymnasieutbildning

195

200

205

Idag står gymnasieskolan inför helt andra utmaningar än för bara några årtionden sedan.

Gymnasieutbildning är en av de viktigaste faktorerna för att stå rustad inför framtidens arbetsliv. Detta blir tydligt inte minst när vi studerar ungas långtidsarbetslöshet. Ett steg i utvecklingen av skolan är därför att göra gymnasieutbildning, eller motsvarande, obligatorisk för alla. Systemet ska ge möjlighet till sabbatsår och flexibilitet i gymnasieutbildningsdelen. Vi vill också att all gymnasieutbildning ska ge högskolebehörighet och innehålla verksamhetsförlagd praktik. Alla människor ska ha möjlighet att studera vidare och inte vara bundna av de val som gjordes som ung.

En obligatorisk gymnasieskola som ger högskolebehörighet är en viktig del i det livslånga lärandet. Det är ett system där kommunerna tar det yttersta ansvaret istället för att överlåta det till individen. Detta skapar ett mer jämlikt samhälle där alla har förutsättningar att nå framgång i sin utbildning och arbetsliv. Skolan får aldrig bli ett utbildningsinstitut som endast ska förbereda människor för arbetslivet. Den ska lika mycket leda till individuell utveckling och förbereda människor för att delta i ett fritt samhälle. En utvecklad skolgång är ett led i detta.

Undervisa först

210

215

220

225

Lärarbristen i Sverige är påtaglig. En del av problemet är att den svenska skolan saknar ekonomiska muskler att betala lärare det deras jobb verkligen är värt. En annan del är att det snart inte finns några personer som vill arbeta ett helt yrkesliv som lärare. Enligt Lärarförbundet kommer den sista läraren att utexamineras 2027, förutsatt att tappet från lärarutbildningen år från år är lika stort som det är idag. Det saknas helt enkelt kompetent personal i den framtida skolan, vilket resulterar i allt sämre resultat för eleverna.

Konsekvensen av en skola i fritt fall är att vi är på väg att förlora en hel generation ungdomar, som riskerar att möta ett liv med arbetslöshet och minimalt demokratiskt inflytande.

En modell för att vända trenden kan vara att intresserade studenter inom andra högskoleprogram får möjligheten att, under några år i början av sina karriärer, undervisa på skolor med socioekonomiska utmaningar. Efter en pedagogisk grundutbildning kan dessa studenter agera pedagogiska resurser, föreläsare och fungera som inspiration till ämneslag och arbetslag. Vi vill därför avsätta statliga medel som ska vara avsedda för att utbilda och anställa ämneskunniga som resurspedagoger, där de bästa arbetar på särskilt utsatta skolor med störst andel elever med ofullständiga betyg.

Digitalisera skolan

230

Vi går in i en fas där allt mer information tillgängliggörs digitalt. Tidningar och litteratur digitaliseras i allt större utsträckning och det dagliga livet förutsätter att människor har tillgång till informationsteknik. Även skolan använder sig i allt större utsträckning av Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

6

moderna metoder och mycket skolarbetet förutsätter idag att eleverna har tillgång till en dator eller motsvarande.

235

Att alla elever ska har möjligheten att använda IT i skolarbetet är en fråga om rätten till jämlik utbildning. Det är idag möjligt att använda datorer på bibliotek och i datasalar i skolan, men alla gymnasieelever har inte samma tillgång till datorer i hemmet där också en stor del av skolarbetet utförs. Vi vill därför genomföra en 1:1-­‐satsning som innebär att alla elever i Sveriges grundskolor och gymnasium ska få en dator eller läsplatta.

Rusta upp skolan

240

245

250

Många av Sveriges skolor är byggda i samband med utbyggnaden av miljonprogrammet och är i desperat behov av upprustning. Undermåligt underhåll har lett till att både elevers och lärares arbetsmiljö lider stora brister, vilket har kritiserats av Lärarförbundet såväl som Astma-­‐ och allergiförbundet. Det är inte bara det tekniska underhållet som har halkat efter.

Många skolor har undervisningssalar som är föråldrade och dåligt anpassade för den undervisning som bedrivs idag, där informations-­‐ och kommunikationsteknik är en självklar del.

Få kommuner klarar själva av att bära de omfattande satsningar som skulle behövas för att rusta upp Sveriges skolor. Därför måste staten ta ett större ansvar för upprustningen. Vi vill inrätta ett statligt investeringsstöd för upprustning av bristfälliga inomhusmiljöer i Sveriges skolor.

Snabbare studier med relevanta sommarkurser

255

Ett utökat terminssystem har diskuterats under en längre tid i den svenska högskolevärlden.

Det finns tydliga samhällsekonomiska vinster i ett treterminssystem eftersom det skulle möjliggöra en snabbare genomströmning där studenter kommer ut i arbetslivet snabbare.

Vi vill därför införa ett system för ett kraftigt utökat utbud av relevanta sommarkurser där högskolor och universitet ges extra ersättning för sommarkurser. I samband med detta ges Högskoleverket i uppdrag att utvärdera effekterna av det nya systemet.

260

Begränsa vinstuttag i välfärden

265

Välfärden måste vara lyhörd för den enskildes behov. Det är alltid människan och hennes behov som ska stå i centrum. Valfrihet handlar för oss om att ge människor makt över det egna livet. Målet måste vara att människor som brukare i välfärden är välinformerade och inkluderas i beslut som rör deras egna liv. Oavsett driftsform ska välfärden hålla en hög och likvärdig kvalitet. Det fordrar att offentliga och privata utförare har samma skyldigheter gällande meddelarskydd, offentlighetsprincip och beskattningsrätt. Vidare förutsätter denna demokratisering att invånarna i en kommun får möjligheten att påverka etableringar så att de bidrar till ett mervärde i välfärdssektorn. Skulle detta mervärde riskera att utebli ska kommunen ha rätt att lägga in veto.

270

Välfärden ska styras och kontrolleras av det offentliga och fördelas efter behov.

Vinstintresset ska inte vara en styrande faktor i välfärden. Det finns flera sätt att säkerställa detta. Vi vill att en icke-­‐vinstprincip, som innebär att värdeöverföring begränsas till ränta på insatt kapital, ska vara gällande inom vård, skola och omsorg. Därutöver ska kommunerna ha en vetorätt som innebär att alla kommuner ges möjlighet att påverka nyetableringar av Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

7

275

skolor. På samma sätt ska kommuner, landsting och regioner ha vetorätt vid extern etablering inom vården och socialtjänsten. Kommunerna ska även ha möjlighet att ställa minimikrav för sociala villkor vid upphandling av välfärdstjänster.

Ökad arbetsplatsdemokrati

280

285

290

I Norge har ett system införts där anställda inom välfärden, tjänstemän och politiker inom kommun och landsting genom trepartsförhandlingar lägger upp måldokument för att effektivisera och göra arbetsplatserna mer demokratiska. Detta är tänkt som ett alternativ till privatiseringar, där parterna istället tillsammans jobbar för ökad delaktighet.

Svenska kommuner och landsting skulle kunna använda sig av en liknande modell. Vid större förändringar, som nya investeringar, upphandlingar eller budgetnedskärningar, behövs inflytande från de anställda om hur det ska gå till. De vet bäst hur verksamheten bedrivs och deras åsikter ska lyftas in i de aktuella förändringarna. Vi vill därför införa trepartsförhandlingar mellan fackföreningar, tjänstemän och politiker i kommunen och landstinget i syfte att öka kvaliteten och utveckla verksamheterna. Genom denna reform skapar vi förutsättningar för förbättringar och ökat medbestämmande, stor potential att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och sänka kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

Sociala investeringar

295

Trots omfattande satsningar på välfärden finns det luckor i välfärdssystemen. Dessa drabbar många människor, inte minst barn och unga. Både forskning och praktiska exempel visar att tidiga insatser för att skapa trygghet ger resultat. Tidigt och konkret förebyggande arbete kan både ge en mänsklig och en ekonomisk vinst. Hjälpen och stödet till en enskild person blir mer effektiv och behovet av senare hjälp och stöd minskar.

300

Många kommuner, inte minst socialdemokratiskt styrda, har påbörjat sådana satsningar genom sociala investeringsfonder och liknande. Samtidigt behöver arbetet förstärkas, omfatta fler områden, fler offentliga huvudmän än kommuner och inte minst omfatta hela Sverige. Vi vill därför förbättra förutsättningarna för sociala investeringar. Detta görs genom en rad åtgärder. Dels måste balanskrav och överskottsmål i nuvarande form avskaffas för att tydligare tillåta sociala investeringar som ger ekonomisk effekt på några års sikt. Dels behövs det ett tydliggörande av att lagens krav på ”god ekonomisk hushållning” i kommuner och landsting också ska innefatta ett långsiktigt arbete med barn och ungas hälsa. Vi vill också ge de finansiella samordningsförbunden inom rehabiliteringsområdet – där såväl kommuner, landsting, försäkringskassa som arbetsförmedling redan finns – ett tydligt uppdrag och statliga resurser att gemensamt arbeta med sociala investeringar för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Därutöver vill vi att större statliga forskningsresurser avsätts för att mäta effekterna av olika typer av sociala investeringar i syfte att därmed stärka metodutvecklingen på området. Därutöver ska det för ideella föreningar och andra nätverk möjliggöras att hjälpa till på området. Sociala investeringar görs inte alltid bäst genom det offentliga – vissa typer av insatser görs bäst av det civila samhället.

305

310

315

Fler kvinnojourer för en tryggare vardag Idag är stödet till kvinnojourer i Sverige alldeles för begränsat. Detta resulterar i att möjligheten till stöd och hjälp för utsatta kvinnor skiljer sig markant beroende på var i Reformprogram 8 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

320

325

330

landet man befinner sig, vilket inte är acceptabelt. För att kvinnojourerna ska vara oberoende från särintressen är det nödvändigt att jourerna finansieras av offentliga medel och att kommunerna tar ett större ansvar. Vi måste öka tillgängligheten för kvinnor att få hjälp av kvinnojourerna. Alla kommuner ska därför garantera att alla kvinnor har fysisk tillgång till en kvinnojour. Exempelvis har Alla kvinnors hus, en jour i Stockholm, påvisat att eftersom verksamhetsbidraget måste prövas på nytt varje år är det svårt att planera långsiktigt. Detta gör verksamheten extra sårbar för konjunktursvängningar och beroende av privatpersoners och företags stöd. Vi vill därför att kommunerna enligt lag ska garantera att alla kvinnor vid behov har tillgång till en kvinnojour samt att kommunen ansvarar för en långsiktig strategisk plan för hur finansieringen för kvinnojourerna ska tillgodoses. I detta är viktigt att säkerställa kvinnojourernas självständighet.

Tandvården i den allmänna sjukförsäkringen

335

Idag är tandvården en stark klassmarkör på grund av de höga kostnaderna som medförs för medborgarna. Vi vill att det påbörjas ett arbete för att tandvården ska bli en del av den allmänna sjukförsäkringen. Detta kan ske i etapper men är en fråga som kan bli nästa stora välfärdsreform i likhet med ATP eller miljonprogrammet.

Använd AP-­‐fonderna för ökat bostadsbyggande

340

345

350

Våra pensioner är idag beroende av det generella ekonomiska läget. Under finanskrisen tappade våra pensioner mångmiljardbelopp i värde. För att kunna kontrollera detta värde kan vi använda delar av det pensionskapital som finns för utlåning till säkra investeringar där det finns enorma behov. Ett sådant är det eftersatta bostadsbyggandet.

Att bygga och förvalta bostäder kräver uthållighet över många decennier och ofta är det bara samhället som har tillräcklig stabilitet och nog med resurser för att vara just den långsiktiga aktör som krävs. Därför behöver samhället ta ett större ansvar som byggherre och förvaltare.

En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna vara en långsiktig aktör på bostadsmarknaden är tillgången till kapital. En stor del av det kapitalet skulle kunna komma från AP-­‐fonderna. Att investera i bostäder ger en trygg och stabil avkastning. Vi vill därför att delar av AP-­‐fondernas kapital investeras i samhällsnyttigt bostadsbyggande. Genom att använda AP-­‐fonderna kan vi trygga boendet för unga idag och deras pensioner om 30-­‐40 år.

Ökat byggande med allmännyttiga byggbolag

355

360

Kommunerna har idag ansvaret för bostadsförsörjningen. I många fall är kommunerna i en underlägsen ställning gentemot byggbolagen och de säljer mark som de själva skulle ha kunnat bebygga. Möjlighet att själva bygga finns inte för kommunerna i dagsläget, eftersom de kommunala befogenheterna är begränsade i lag. Precis som allmännyttan på 1930-­‐talet blev en konkurrerande och kvalitetshöjande faktor till de privata hyresvärdarna kan allmännyttiga byggbolag få motsvarande verkan på de privata byggbolagen idag. Idag försvårar EU-­‐lagstiftning detta. I Finland har man mött samma problematik och ansökt om uppskov från EU-­‐lagstiftningen, vilket man också beviljats. Vi vill därför att Sverige går i Finlands fotspår och söker uppskov från konkurrenslagstiftningen för att möjliggöra för allmännyttiga byggbolag.

Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

9

365

Avgiftsfri kollektivtrafik för unga

370

Kollektivtrafiken utgör en livsnerv såväl i staden som på landet, det är en kollektiv angelägenhet och en förutsättning för att våra liv ska fungera. Kollektivtrafiken är samtidigt det enda hållbara alternativet för framtidens transporter samtidigt som det är en förutsättning för att vi ska kunna genomföra en grön omställning. När kollektivtrafiken är för dyr är det både ett strukturellt problem och en konkret verklighet för enskilda människor. Med en subventionerad kollektivtrafik får fler möjlighet att utnyttja detta miljösmarta färdsätt. För ungas rätt att färdas krävs det dessutom en avgiftsfri kollektivtrafik.

375

Prioritera den hållbara staden

380

Den ökande urbaniseringen erbjuder stora möjligheter. Städerna ger plats för möten mellan människor, kulturell mångfald och en stor och varierad arbetsmarknad. Men urbaniseringen innebär också ett flertal utmaningar. Med många människor på liten yta blir miljön i våra stora städer lidande. Luftmiljön försämras, allt fler får dela på allt färre grönytor och parker, människor tvingas leva med bullernivåer som orsakar stress och sjukdom. Den allt värre bostadsbristen leder till otrygga boenden och ökad segregation. För att möta utmaningarna krävs kraftiga satsningar på utvecklingen av hållbara, smarta städer. Det förutsätter en medveten och modig stadsplanering där lokala politiker vågar vidta kraftiga åtgärder för att skapa förutsättningar för en hållbar omställning.

385

390

Den nationella politiken kan också påverka den lokala stadsutvecklingen i rätt riktning. Vi vill därför genomföra en nationell satsning på hållbara städer genom införandet av nationella mål och strategier för hur vi minskar vår miljömässiga påverkan och förtydliga städernas ansvar för hållbar utveckling. Satsningen innehåller ett statligt stöd till städer som vill satsa på pilotprojekt i hållbar stadsutveckling samt ett stöd specifikt riktat till kommuner som satsar på hållbara kollektivtrafiklösningar. Vi vill också skapa ett nationellt kunskapscenter för hållbar stadsutveckling som kan stödja kommuners och regioners arbete och lyfta goda exempel och lyckade pilotprojekt.

Långsiktighet och hållbarhet med grön energiomställning

395

400

405

410

För ett hållbart Sverige och en hållbar värld behövs ett energisystem som baseras på enbart förnyelsebara energikällor. Möjligheten att skapa ett sådant system har undersökts av ett antal aktörer med slutsatsen att det går. Fler rapporter menar att det är ekonomiskt och tekniskt möjligt att år 2050 försörja 80 procent av världens energianvändning med förnybara energikällor. Vid en internationell jämförelse har Sverige närmast unikt goda förutsättningar för en omställning till ett helt förnybart energisystem eftersom den utbyggda vattenkraften och bioenergin, som tillsammans gör att nästan hälften av energin redan kommer från förnybara energikällor, ger oss ett stort försprång.

För att nå 100 procent förnybart system krävs två huvudsakliga förändringar: att vi minskar energikonsumtionen och att vi ställer om energiproduktionen till förnybara energislag. En minskning av energikonsumtion är nödvändig, då alla typer av energiproduktion har en negativ miljöpåverkan. Det är viktigt att staten tar sitt ansvar genom att ställa ökade krav och satsningar eftersom det inte är en fråga som går att lösa på ett individuellt plan. Vi vill därför införa ett nationellt mål om 80 procent förnybar energi till 2030 och 100 procent förnybar energi till 2050. Därutöver ska en energiomställning påbörjas som bygger på 100 procent förnybar energi samtidigt som vi fasar ut icke-­‐förnybara energikällor. Till detta Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

10

skapas en långsiktig plan för stöd och investering till minskad energianvändning och en tillförsel av ökade resurser till forskning för klimatinnovationer som kan främja energiomställning.

415

420

425

430

Knyt samman Sverige med bättre järnvägar Sveriges järnvägar är allt annat än välfungerande. En underdimensionerad tågtrafik och ett sedan årtionde eftersatt underhåll har skapat en tågtrafik där förseningar är mer regel än undantag. Men den bristande tågtrafiken skapar inte bara problem för enskilda resenärer utan riskerar att hämma Sveriges tillväxt och utveckling. Med en ickefungerande tågtrafik kan anställda inte ta sig till jobbet, leveranser blir försenade och företag har svårt att nå sin fulla potential.

Välfungerande järnvägar och en effektiv tågtrafik är ett måste för en hållbar utveckling. Tåg ska vara det attraktivaste färdmedlet för resenärer, och det ska vara enkelt och effektivt att resa med tåg i hela Sverige. Därutöver ska delar av de transporter som idag sker med tung lastbilstrafik kunna ersättas med tåg. För detta krävs ett välfungerande järnvägsnät och höghastighetståg. Vi vill därför att man bygger ut stambanan med kapacitet för höghastighetståg. Trafikverket ska också ges i uppdrag att göra en omfattande undersökning om hur underhållet av järnvägen kan säkerställas och en kraftig ökning av resurser för underhåll tillföras.

Permanent uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare

435

440

445

Med de förändrade regler för arbetskraftsinvandring som trädde i kraft 2008, har många fått möjligheten att pröva vingarna i Sverige. Men reformens baksida är det stora utnyttjandet av människor som har tillkommit. Arbetstillståndet ger endast ett tillfälligt uppehållstillstånd som gäller så länge man har kvar en anställning. Det ger den anställde en ytterst svag ställning gentemot sin arbetsgivare då arbetstagaren är beroende av sitt arbete för att få stanna i Sverige. Detta försvårar integrationen på arbetsmarknaden. Reformen har inte heller kompletterats med antidiskrimineringsreformer.

Lösningen på detta orättvisa förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare är att stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning. Vi vill därför att samtliga personer som kommer till Sverige och får arbetstillstånd samt har erbjudits fast anställning också erbjuds permanent uppehållstillstånd. Därtill ska en vandelsprövning av den presumtiva arbetsgivaren göras och arbetserbjudandets rättsliga ställning stärkas. Slutligen ska företag som diskriminerar vid upprepade tillfällen tilldelas näringsförbud.

Fred och nedrustning med nordiskt samarbete

450

455

Under lång tid lyckades Sverige genom sin neutralitetspolitik upprätthålla alliansfriheten och vara en oberoende röst i världen för fred och nedrustning. Den svenska alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Nu är det dags att utveckla den säkerhetspolitiska analysen.

Utgångspunkten är fortfarande att Sverige behöver kunna verka oberoende från stormaktsintressen på den internationella arenan, men i dagens kontext innebär det snarare ökad samverkan med andra länder. Vi vill därför utveckla ett redan existerande säkerhetspolitiskt samarbete inom ramen för de nordiska länderna, som syftar till stöd inom fredsbevarande insatser påbjudna av FN.

Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

11

460

De nordiska länderna delar många av våra förutsättningar som små länder i en global ekonomi och ett utökat samarbete skulle ha flera vinster. De största fördelarna går bortom det rent försvarspolitiska. Vi vill att det nordiska samarbetet ska bli en plattform för aktivt freds-­‐ och nedrustningsarbete inom såväl EU som FN men också inom andra internationella fora. Vi vill därför fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet inom Norden. Som första steg i en sådan process vill vi utöka det nordiska samarbetet om försvarsmaterielproduktion och upprätta en nordisk internationell insatsstyrka.

Kurdernas rättigheter och självbestämmande

465

470

Kurdistan är idag uppdelat i fyra delar – nordvästra Iran, norra Irak, sydöstra Turkiet och nordöstra Syrien – och beräknas bebos av 30 miljoner kurder. Situationen ser olika ut för folket i de olika delarna av Kurdistan. I de irakiska delarna har kurderna sedan 1991 haft autonomi men i Syrien, Iran och Turkiet får kurderna fortfarande utstå förtryck i form av bland annat förnekelse av den kurdiska identiteten, fängslanden, förföljelse och mord. För att möjliggöra en fredlig lösning på kurdernas situation måste lidandet få ett slut.

475

En fredlig lösning av den kurdiska frågan är möjlig men den kräver att kurdiska organisationer och partier får verka i det öppna utan rädsla för godtyckliga fängslanden och förföljelse, att få yttrande-­‐ och organisationsfriheten inskränkt och utsättas för tortyr.

Lösningarna är inte enkla, men måste utgå från det kurdiska folkets vilja. Avgörande i detta är att principen om självbestämmanderätt måste vara tillämplig och respekteras, även i kurdernas fall, och att det kurdiska språket, kulturen och identiteten tillåts utan inskränkningar. Vi vill därför att Sverige kräver att självbestämmanderättsprincipen ska tillämpas i kurdernas fall, att alla kurdiska politiska fångar frisläpps och att det kurdiska språket, kulturen och identiteten tillåts utan inskränkningar.

480

Ett fritt Palestina

485

490

Den palestinska frågan har länge varit aktuell, men ändå sker inga framsteg. Vi ser istället hur den israeliska ockupationsmakten breder ut sig mer och mer genom bland annat isoleringen av Gaza, utökandet av bosättningar och ett formande av ett apartheidsystem. Att situationen blir värre innebär att de tillvägagångssätt som hittills har använts inte har varit produktiva och nya metoder måste finnas för att en tvåstatslösning ska bli verklig och respekteras.

Vi vill därför att Sverige ska kräva att Palestina erkänns som stat. Därutöver ska Sverige och EU bojkotta alla israeliska varor som kommer från bosättarområdena och säga upp avtal med företag och organisationer som har verksamhet som leder till ett bibehållande eller förvärrar förtrycket och ockupationen av Palestina. Detta är effektiva sätt att verka för att ockupationen för Palestina slutligen ska få ett slut.

En parlamentarisk församling i FN

495

500

Strävan efter en folklig delaktighet och förankring är grundstommen i en demokrati. Vart än bristen på demokratisk förankring finns måste därför glappet mellan folket och de styrande täppas till. Det måste ske genom att folket får mer makt. I Sverige säkerställs det genom en stark folkvald riksdag och i EU i form av ett starkare folkvald parlament. På det globala planet finns det mycket kvar att göra. Vi ser idag ett FN med en stor brist på folklig och demokratisk förankring med bland annat ett säkerhetsråd bestående av 15 länder, varav 5 Reformprogram 12 I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

505

permanenta och ej bortvalbara länder, och en generalförsamling med representanter från varje medlemsland som endast ser till sina nationella intressen. Att en demokratisering av FN bör ske råder det därför inga tvivel om. Flera förslag om reformering och demokratisering har lyfts under olika perioder. Ett av de mest grundläggande är dock att öka den folkliga representationen och öka allmänhetens delaktighet och insyn i FN:s verksamhet. Inrättande av ett parlamentariskt organ som väljs direkt av folket och som komplement till de rådande organen är därför ett viktigt steg i reformeringen av FN.

510

Reformprogram I Rörelse – SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

13