Statens konstråds årsredovisning 2021 by Statens konstråd

STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2021

Omslag Eldfesten av Ulrika Sparre, Kristinehamn

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

INNEHÅLL

Inledning

RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

8 10

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Permanenta projekt Stadsutveckling Tillfälliga projekt Konstkollektioner

13 14 26 29 33

Tillsynsverksamhet Tillsyn över statlig inköpt konst Tillsyn över statlig byggnadsanknuten offentlig konst

43 45 50

Utveckla och sprida kunskap Förmedling Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning Kommunikation

52 54 59 62

Jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv

Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete

Särskilda redovisningar och uppdrag

FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

77 78 79 81 82 93

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

INLEDNING Ännu ett år som i hög grad präglats av pandemin har passerat. Vi har vant oss vid och blivit bättre på att hantera nya format för möten och program. Samtidigt är behovet av att samlas och dela upplevelser i verkliga livet kanske större än någonsin. Alla kulturutövare, inte minst i konstvärlden, har drabbats hårt av pandemin. Regeringsuppdraget till Statens konstråd att stödja det svenska konstlivet genom inköp av konst för 25 miljoner kronor har därför varit särskilt angeläget under året. Uppdraget innebar en rejäl expansion av de årliga nyinköpen av konst för att stötta konstlivet och skapa förutsättningar för alla i samhället att möta konsten som Statens konstråd har arbetat med kontinuerligt sedan 1937. Uppdraget kommer på så sätt att leda till att ge den samtida konsten ett starkare uttryck i våra gemensamma rum och till att fler får möjlighet att möta den samtida konsten i sin närmiljö. Vi är särskilt glada över att vi lyckats nå en stor mångfald av konstnärer i hela landet som arbetar med olika former av uttryck och som representerar olika generationer med olika bakgrunder. Nära en tredjedel av konstnärerna är bosatta utanför de tre storstadsregionerna och flera konstnärer har köpts in till samlingen för första gången. I uppdraget har vi vidgat föreställningen om vilken slags konst som går att placera på en statlig myndighet. Därmed utvecklas relationen mellan konst och publik. Vi fortsätter arbetet med Coronasamlingen under 2022 och sätter fokus på vilken roll konst som finns på arbetsplatser runt om i landet, och som människor möter varje dag i sin vardag, kan spela. Den dramatiska uppväxlingen av antalet inköp engagerade alla medarbetare på Statens konstråd. Omställningen för att hantera de många inköpen under pandemin drev utvecklingen av nya inkluderande arbetsmetoder, ofta i samverkan med externa aktörer, som blir viktiga även i framtiden för att nå ut till ännu fler konstnärer i landets alla delar. Också i andra delar av verksamheten har omställningarna som pandemin krävt lett till positiva effekter för vårt framtida arbete. Vad gör en park? är ett projekt med barnperspektiv som Statens konstråd initierat och utför i samarbete med Folkets Hus och Parker i tre olika regioner. Då pandemin fortsatt att påverka möjligheten för konstnärer att arbeta plats- och situationsspecifikt utvecklades nya metoder för att uppnå den för projektet viktiga lokala förankringen. Projektet är ett exempel på ett lyckat samarbete med civilsamhället under pandemin, som har tydliggjort behovet av mötesplatser utomhus och parkers stora betydelse som offentliga rum. Under året har Statens konstråd invigt flera permanenta konstverk på olika ställen i Sverige. Att vårt arbete med permanent konst håller mycket hög konstnärlig kvalitet bekräftas av att flera konstnärer som har gjort projekt på uppdrag av Statens konstråd var inbjudna till Arkitekturbiennalen i Venedig – världens viktigaste arkitekturutställning. Bland annat ingick verket Future Island i huvudutställningen How will we live together? som i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 undersökte hur hållbara framtida samhällen kan se ut. Future Island är ett av årets många samverkansprojekt med Akademiska Hus vars samarbetsavtal med Statens konstråd har inspirerat andra statliga aktörer att vilja samarbeta med oss. Vi tecknade under året ett avtal om nära samverkan med Fortifikationsverket och pilotprojekt inleddes med både med Statens fastighetsverk och med Trafikverket (om Norrbotniabanan, en ny järnväg genom fem kommuner i regionerna Norrbotten och Västerbotten). 4

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Resultatet av regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger och metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare producerades under året. Ett positivt resultat av uppdraget är samsynen bland statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag om att staten ska agera förebildligt som beställare genom att tillämpa enprocentsmålet på motsvarande sätt som regioner och kommuner och staten i våra nordiska grannländer. På så sätt skulle staten med strategiska och konkreta exempel på hållbara, omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer i hela landet kunna bli en förebild i gestaltningen av gemensamma miljöer där den offentliga konsten ses som en självklar del av samhällsutvecklingen. En mer utvecklad tillämpning av enprocentsregeln skulle bidra till en betydande ökning av antalet uppdrag till konstnärer och därmed kraftfullt både stärka konstnärers villkor och medborgares möjligheter att möta och uppleva konst av hög kvalitet i sin vardag. Att de statliga fastighetsaktörerna delade denna bedömning i slutrapportens slutsatser visar att enprocentsregeln har en stor potential. Trots det stora intresset ser vi att det behövs ökad politisk tydlighet om hur målet att avsätta medel för konst ska prioriteras och finansieras för att fastighetsaktörerna ska kunna balansera statens förebildlighet som beställare mot kortsiktiga lönsamhets- och avkastningsmål. Statens konstråds kunskapsutvecklande arbete genomsyrar alla delar av verksamheten. Bland annat har vi varit en aktiv part i utvecklingen av kursen Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer vid Blekinge Tekniska Högskola. Under året publicerades antologin Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet, ett resultat av uppdragsforskning som Statens konstråd beställt av Södertörns högskola. Uppdragsforskningen är unik i sitt slag och Omförhandlingar är den första större forskningsantologin som publicerats i Sverige om samtida och modern offentlig konst. Behovet av ytterligare grundforskning består, men då den i stort sett tidigare saknats på området kan publikationen stimulera till vidare forskning och utgöra en startpunkt för kunskapsutveckling i fältet. Under året har Statens konstråd också i samarbete med Riksantikvarieämbetet slutfört uppdraget att utarbeta ett metodstöd för hur kulturhistorisk värdering kan ta hänsyn till byggnadsanknuten offentlig konst. Syftet är att underlätta kulturhistoriska och estetiska beskrivningar och analyser av byggnadsanknuten konst vid kulturhistoriska värderingar. En sådan vägledning har tidigare saknats. Det kunskapsspridande uppdraget tog under året nya former med avsikten att sänka trösklarna för möten med samtidskonsten och skapa förutsättningar för fler att delta i samtal om hur gemensamma rum gestaltas. Den framväxande Coronasamlingen förmedlades kontinuerligt på hemsidan och på sociala medier med kortare och längre texter samt intervjuer med flera konstnärer. En samling filmer med konstnärsröster och fokus på den konstnärliga processen togs också fram. Ett pilotprojekt med en audioguide synliggör och tillgängliggör med bilder och en mångfald röster konstverk som Statens konstråd har producerat över hela landet sedan grundandet 1937. Ljudspåren inkluderar berättelser av medborgare om hur det är att möta konst i vardagen. Audioguiden kommer att vidareutvecklas under 2022 med bland annat spår för barn och ungdomar. Med insatser av det här slaget fortsätter Statens konstråd att verka för konstens möjligheter att stimulera till upplevelser, samtal och möten. Den offentliga konsten finns mitt bland oss och bidrar till det offentliga samtalet och demokratin. Patrick Amsellem, direktör STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

6 Nåejtien njalla av Carola Grahn, Tärnaby

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

RESULTATREDOVISNING

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

VERKSAMHETENS RESULTAT Statens konstråd redovisar verksamhetens resultat utifrån tre verksamhetsgrenar som korresponderar med 1 § och 2 § i myndighetens instruktion (SFS nr: 2007:1188): • Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar verksamheterna: - Permanent konst - Stadsutveckling - Tillfälliga projekt - Konstkollektioner • Tillsynsverksamhet som innefattar verksamheterna: - Tillsyn över statlig inköpt konst - Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst • Utveckla och sprida kunskap som innefattar verksamheterna: - Förmedling - Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning - Kommunikation Verksamheternas mätbara resultat redovisas kvantitativt genom tabeller, diagram och förteckningar. Bedömningar av kvalitativa resultat som inte direkt låter sig mätas beskrivs och bedöms separat under varje verksamhetsgren. De indikatorer som beskrivs i avsnittet På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas? utgör grund för dessa bedömningar.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

VERKSAMHETSGRENARNAS KOSTNADER OCH INTÄKTER Resultat (tkr) Tabell 1 Kostnader inklusive inköpt konst som belastar resultaträkningen

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

Summa

2019

47 964

5 677

15 284

68 924

2020

45 729

6 042

15 105

66 876

2021

31 781

8 170

13 933

53 884

Kommentar: Ökade/minskade kostnader som belastar resultaträkningen 2021 beror på att procentuell schablonfördelning av administrativa kostnader på verksamhetsgrenarna har förändrats på grund av att regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst avslutades 2020. Inköpta konstverk med inköpspris 20 tkr eller högre utgör tillgångar och belastar inte resultaträkningen.

Tabell 2 Intäkter (exkl. anslagsintäkter)

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

2019

612

145

2020

170

2021

622

Kommentar: Intäkter inom Konstnärlig gestaltning av gemensamma miljöer avser översyner av konstkollektioner på myndigheter och intäkter från fastighetsägare för permanenta projekt. Intäkter inom Tillsynsverksamhet avser bland annat myndigheters beställningar av skyltar till inköpt konst. Intäkter inom Utveckla och sprida kunskap avser främst försäljning via webbokhandel.

Tabell 3 Intäkter av anslag

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

2019

47 352

5 677

15 139

2020

45 559

6 019

15 084

2021

31 159

8 122

13 904

Kommentar: Jämför med kommentar under tabell 1

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

PÅ VILKA GRUNDER KAN KVALITATIVA RESULTAT BESKRIVAS OCH BEDÖMAS? Statens konstråd har sedan flera år inlett resultatredovisningen med en övergripande beskrivning av verksamhetens kvalitativa aspekter. I årsredovisningen för 2020 kompletterades denna inledning om kvalitativa aspekter med följande resonemang om resultatindikatorer som kan anses representera de olika verksamheternas större kvalitativa resultat och måluppfyllelser.1 Syftet är att underlätta synliggörande av kvalitativa resultat som inte direkt låter sig mätas i resultatredovisningen.2 Statens konstråds uppgift är att verka för är att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Men frågeställningen om vad som gör konsten till ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön är komplex och rörlig och kan besvaras på många sätt. Därför är det också naturligt att det finns behov av att utkristallisera några fasta indikatorer i punktform (kursiverade) som stöd för den årliga resultatredovisningen. • Debatter och meningsutbyten om konst och gestaltad livsmiljö indikerar att verksamheten rymmer komplexa konstnärliga kvaliteter. • Fördjupande samtal och forskning indikerar att verksamheten bidrar till förnyelse av områdena offentlig konst och gestaltad livsmiljö. • Internationella och interkulturella inslag indikerar att verksamheten bidrar till kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i hela samhället. • Målgrupper indikerar att verksamheten är tillgänglig och inkluderande utifrån bland annat jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv. • Människors egna berättelser om sina upplevelser av den offentliga konsten indikerar att verksamheten berör och engagerar. • Samverkan indikerar att verksamheten är betydelsefull i hela landet. I styckena nedan utvecklar vi resonemang om hur dessa indikatorer kan underlätta analyser och bedömningar av verksamhetens kvalitativa utfall i relation till övergripande verksamhetsmål. Konstnärlig kvalitet I de nationella kulturpolitiska målen fastslås att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling3. Diskussion, debatt och kritik avseende offentlig konst innehåller i regel försök till värderingar av konstnärlig kvalitet. Därför kan också förekomsten av sådana meningsutbyten anses som indikatorer på konstnärlig kvalitet. Att konstkritiker och konstvetare bedömer ett offentligt konstverk som en nyskapande konstnärlig prestation är en vedertagen indikator på kvalitet. Men även människors upplevelser av ett offentligt konstverk, dess estetiska förmåga att beröra oss mitt i samhällets gemensamma miljöer, utgör en indikation på konstnärlig kvalitet. Mellan den professionella bedömningen och den subjektiva upplevelsen uppstår ett kraftfullt spänningsfält. Till den offentliga konstens största kvaliteter hör att den kan

1 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 2 www.esv.se/statens-ekonomi/redovisning/resultatredovisning/resultatindikatorer/ 3 De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen 2009.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

tilltala oss ordlöst och direkt; att vi genom konsten kan få tillgång till våra egna och andras omedelbara känslor och reaktioner. För olika personer kan ett och samma offentliga konstverk vara en källa till både självreflektion och provokation. Att människor har skilda åsikter om offentlig konst betyder däremot sällan att man har oförenliga uppfattningar. Det visar snarare på att man har olika utgångspunkter och att våra åsikter är dynamiska. Hur människor ser på konstens kvalitativa egenskaper i samhällets gestaltade livsmiljöer skiftar över tid. Med tidens gång omtolkar och omvärderar nya generationer historiska konstverk, byggnader och platser utifrån sin samtid och historieskrivning. Mot denna bakgrund blir även verksamhetens fördjupande offentliga samtal och publikationer en indikator som visar på att Statens konstråd aktivt medverkar till att den offentliga konsten tillskrivs nya konstnärliga kvaliteter utifrån samtida och historiska narrativ. I de nationella kulturpolitiska målen betonas vikten av att offentliga kulturverksamheter ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse4. Inom konst och kultur brukar förnyelse ställas mot tradition och den dynamik som uppstår mellan dessa poler brukar framhållas som en grundförutsättning för ett levande konstliv som förändras och utvecklas. Konsthistorien handlar till stora delar om att förnyelse av konsten historiskt sett har skett genom möten och utbyten mellan olika kulturer, länder och världsdelar. I vår tids digitalisering och globalisering är formerna för sådana utbyten mer komplexa än tidigare. Men inte desto mindre finns det fortfarande förväntningar på att den offentliga kulturen ska medverka till att introducera nyskapande konstnärliga uttryck, synsätt och tankar genom att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan5. Mot bakgrund av detta framstår de internationella inslagen i Statens konstråds samling, konstprojekt och program som en betydande indikator på att verksamheten aktivt främjar konstnärlig förnyelse och att den i bred mening bidrar till kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i hela samhället. Hela landet Målsättningen att kultur och offentlig konst ska komma fler till del över hela landet är central för hela verksamheten6. Detta mål kan på ett förenklat sätt redovisas i en geografisk tabell men blir desto svårare om ambitionen är att visa på att verksamheten de facto kommer fler till del utifrån ett integrerat jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder, kön och sexuell läggning7. I detta sammanhang framstår målgrupper som en relevant indikator för redovisning av vilka grupper i landets olika delar som under året har kunnat ta del av verksamheten. En utmaning i detta sammanhang är dock att kontinuerligt tolka och förstå hur samhällets mångfald ständigt förändras och utvecklas för att verksamheten ska kunna vara relevant för så många människor som möjligt.

4 Se de nationella kulturpolitiska målen. 5 Ibid. 6 Se de nationella kulturpolitiska målen respektive Statens konstråds regleringsbrev 2020. 7 2 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Medborgarens perspektiv Ett konstverk blir betydelsefullt först när människor tar del av det. Konsten har en unik förmåga att fånga det mänskliga och de som någon gång har drabbats av ett konstverk vet att det kan skapa upplevelser, insikter och minnen för livet. Denna förmåga att drabba, att få oss att se på nya sätt, att pröva andra tankebanor och att sträcka oss mot det vi ännu inte vet, är konstens centrala kvalitet. I detta sammanhang är människors egna berättelser om sina upplevelser en viktig indikator på att den offentliga konsten har stor betydelse. Statens konstråd har som huvuduppgift att fler än de som besöker museer och konsthallar ska få uppleva konst i sin vardag. Denna aspekt är viktig och bidrar konkret till att uppfylla det nationella kulturpolitiska målet om allas rätt till kulturupplevelser. Men för att upplevelser av offentlig konst och gestaltade livsmiljöer ska leda till djupa och bestående intryck spelar ofta konstpedagogiska samtal en avgörande roll. Ju mer du vet, desto mer ser, känner och tänker du. Konstpedagogiska samtal om konst utgör därför en betydande indikator på att verksamheten aktivt främjar en fördjupad förståelse av offentlig samtida konst. I ett större perspektiv kan konstpedagogiska insatser öka insikten om att offentlig konst och gemensamma gestaltade livsmiljöer har betydelse för ett långsiktigt hållbart samhälle för alla med yttrandefriheten som grund. Konstnärerna och kulturskaparnas villkor I Statens konstråds verksamhet är konstnärernas medverkan avgörande för att i både praktik och teori utveckla fältet offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Detta fält är i hög grad tvärdisciplinärt, både vad gäller konstprojekt och utveckling samt spridning av kunskap. Samverkan mellan konstnärer och andra yrkesgrupper är grundläggande för att utveckla nya perspektiv, kvalitativt nytänkande och nyskapande resultat. Graden av samverkan utgör därmed också en viktig indikator på att såväl samtida konstnärliga uttryck som den metod- och kunskapsutveckling som konstnärer medverkar till, i bland annat plan- och byggprocesser, ska få en vidare spridning i hela samhället. Genom samverkan med myndigheter och institutioner, fastighetsförvaltande aktörer, det civila samhällets organisationer och andra som bedriver verksamhet av betydelse för fältets utveckling stärks konstnärernas och konstlivets långsiktiga förutsättningar och villkor i hela landet.8

8 3 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer.9 Statens konstråds uppdrag utgår från samma demokratiska målsättningar som återspeglas i de nationella kulturpolitiska målen för Sverige. Där fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, och att den ska vara tillgänglig för alla med yttrandefriheten som grund. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön utvecklar Statens konstråd de sammanhang där samtida konst och offentliga rum möts genom att producera, beställa och förvärva konstverk och gestaltningar för samhällsmiljöer över hela landet. Att producera och visa samtida konst i gemensamma miljöer är en möjlighet och utmaning i spänningsfältet mellan nyskapande och tillgänglighet. Genom Statens konstråds verksamhet får hundratusentals människor, bosatta runt om i Sverige varje dag ta del av och beröras av samtidskonstens olika uttryck på platser där de lever, arbetar och bor, även på platser där ett institutionellt konst- och kulturutbud inte är tillgängligt. Genom projekt och uppdrag till konstnärer bidrar verksamheten till konstnärlig förnyelse, och till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling. En övervägande del av Statens konstråds uppdrag drivs i bred samverkan med många olika beställare och brukargrupper av olika åldrar. Detta bidrar både till att utveckla, öka och sprida kunskap om konst, om konstens betydelse i människors liv, och om konstens betydelse vid den fysiska gestaltningen av gemensamma miljöer. Det Statens konstråd gör inom ramen för sin dagliga verksamhet bidrar därför direkt, både till målet för Sveriges politik för gestaltad livsmiljö och till de globala hållbarhetsmålen för Agenda 2030, och då särskilt målet för Minskad ojämlikhet (Mål 10; 10:2) samt målet Hållbara städer och samhällen (Mål 11;11:3, 11:4 och 11:7). Offentlig konst omfattar alla former av samtida konst som visas i offentliga rum eller berör frågor om det gemensamma. Under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön driver Statens konstråd fyra reguljära verksamheter för att bidra till såväl den samtida konstens som de offentliga rummens utveckling: Permanent konst, Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Konstkollektioner. År 2018–2021 redovisas också regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger under denna verksamhetsgren. Det bör uppmärksammas att den redovisisningstekniska gränsdragningen mellan tre av de fyra verksamhetsgrenarna – Permanent konst, Tillfälliga projekt och Stadsutveckling – efter de senaste årens verksamhetsutveckling på Statens konstråd och utvecklingen av området offentlig konst inte skall tolkas som att verksamhetsgrenarna sker i stuprör, skilda från varandra. Tvärtom går dessa alltmer in i och stärker varandra, vilket haft stor bäring på inte minst utfallet av regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. 9 Förordning (2019:19) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Triangular Forms in Landscape av Anders Sletvold Moe, Karlberg, Stockholm.

PERMANENTA PROJEKT Statens konstråd har sedan myndigheten inrättades 1937 producerat närmare 2 000 konstverk i verksamheten Permanenta projekt. Produktionen domineras av samarbeten med statliga fastighetsägare, men konstnärliga gestaltningar görs också i samband med uppförandet av nya s.k. ändamålsbyggnader för långsiktig statlig verksamhet i Sverige och vid svenska utlandsmyndigheter. De permanenta konstverken produceras med höga krav på beständighet och tillgänglighet i en rad mycket olika offentliga miljöer såsom domstolar, universitet och trafikplatser, men även departement och utlandsmyndigheter. Statens konstråd prioriterar platser med hög grad av offentlighet. I myndighetens icke-statliga projekt prioriteras miljöer riktade till barn och unga och samverkan med civilsamhället. Dessa prioriteringar har stöd i myndighetsinstruktionen, de nationella kulturpolitiska målen, målen för politiken för gestaltad livsmiljö och regeringens handlingsplan för Agenda 2030 (2018–2020). Förutsättningarna för arbetet med de permanenta konstprojekten är så gott som alltid beroende av planerings- och byggprocesser. Var i landet den offentliga konsten kan bli till styrs vidare i hög grad av var statliga bolag och myndigheter planerar och bygger. Detta ställer höga krav på god samverkan mellan samtliga inblandade parter. Konstverken tas alltid fram i nära dialog med samrådsgrupper. Detta arbete bygger på en kunskapsutvecklande process, där beställare och brukare ofta för första gången får möjlighet att arbeta i konstnärliga processer och direkt möta konstnärer, och där inte minst 14

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

brukare ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. En avgörande kvalitet i de permanenta konstprojekten är att de är unika. Konstverken skapas alltid specifikt utifrån de fysiska och sociala sammanhang som finns på platsen. En långsiktigt hållbar fysisk och social kvalitet är att människor genom konstverkens permanens har möjlighet att utveckla sin relation till konsten över tid, och att kommande generationer kan omtolka och möta konstverken utifrån sina egna förutsättningar. Våra konstupplevelser påverkas ju inte bara av vad vi har för sinnesstämning för dagen, utan också av var vi befinner oss i livet, vad vi lärt oss och varit med om. Verksamhetsåret 2021 har inom Permanenta projekt i hög grad präglats av behovet av flexibilitet och omställning. Fokus har varit att tänka strategiskt kring hur uppdrag för konstnärer kan skapas för att på kort och lång sikt stärka medborgares möjligheter att på olika sätt kunna möta och uppleva konst i sin vardag. Konstnärers arbetsvillkor har varit ett annat fokusområde. Statens konstråd bedömer att resultatet av regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (som slutrapporterades under året) och det konkreta metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare (som tagits fram i samband med uppdraget) skapar förutsättningar att bli ett effektivt verktyg i detta arbete. Statens konstråd har under året genom flertalet öppna utlysningar (annonserade upphandlingar enligt LOU) bjudit in konstnärer att skissa för offentliga gestaltningsuppdrag, där samverkansuppdraget med Riksdagsförvaltningen om att skapa minnesmärket Fira demokratin 100 år! var det som fick bredast genomslag publikt. Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger Statens konstråd kunde vid utgången av 2021 konstatera att det samverkansavtal som ingåtts med Akademiska Hus har resulterat i ett stort antal nya skisskontrakt och kontrakt för genomförande med konstnärer. Detta betyder att det samlade antalet permanenta konstprojekt har ökat i antal under de senaste två åren. Statens konstråds bedömning är dock att antalet konstprojekt i samarbete med övriga statliga fastighetsaktörer totalt sett har påverkats negativt sedan införandet av kravet att fastighetsägarna ska finansiera kostnaderna för konsten enligt enprocentsregeln, då ansökningarna från statliga aktörer som inte har samverkansavtal med Statens konstråd tydligt stannat av. Detta har lett till att verksamheten idag främst innefattar konstprojekt på campusområden vid universitet och högskolor. En effekt av avtalet med Akademiska Hus är samtidigt att det har inspirerat fler statliga aktörer att vilja ingå samarbetsavtal med Statens konstråd, även om dessa i nuläget inte har resulterat i konkreta konstprojekt. Ett sådant avtal om nära samverkan tecknades före årets slut med Fortifikationsverket, som genom försvarsbesluten 2020 och 2021 kommer att vara en av statens stora byggherrar de kommande åren. Pilotprojekt för utveckling av samarbetsmetoder vid konstnärlig gestaltning av gemensamma miljöer ingicks under året även med Statens fastighetsverk om ett promenadstråk på Riddarholmen. Vidare kan nämnas pilotprojektet tillsammans med Trafikverket om Norrbotniabanan, 27 mil ny järnväg genom fem kommuner i regionerna Norrbotten och Västerbotten. Spännvidden mellan promenadstråk och storskalig infrastruktur vittnar om en stor variation av olika möjliga tillämpningar av enprocentsregeln inom staten. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Med statens nya tillämpning av enprocentsregeln följer, trots dessa positiva resultat, en betydande risk att de fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen inte ser några möjligheter att finansiera konst i relation till de regelverk som styr deras verksamheter och ekonomi, och att de därför avstår från att ingå samverkan om offentlig konst enligt enprocentsregeln när staten planerar och bygger. Detta kan på sikt komma att bromsa statens arbete med offentlig konst i samhällets gemensamma miljöer. Kunskapsspridning Det kan konstateras att arbetet med att brett implementera enprocentsregeln förutsätter tid, långsiktighet och aktivt arbete med kunskapshöjande insatser.10 Här har curatorernas roll som processledare i de samrådsgrupper som tillsätts för varje projekt stor betydelse. För många brukare och projektledare med flera innebär arbetet i samrådsgruppen också ett första fördjupande möte med konst och konstnärlig verksamhet. Att pedagogiskt introducera och öppet diskutera vad samtida offentlig konst kan vara, har stor betydelse för den kommande konstnärliga gestaltningens förutsättningar, kvalitet och långsiktiga hållbarhet. Som ett led i detta kunskapande arbete producerade Statens konstråd under året det konkreta metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare. Handboken försöker besvara frågor som: Hur går konstprocessen till? Vad gör en samrådsgrupp? Vilken roll har curatorn? När i plan- och byggprocessen ska arbetet med konsten komma in? Vad är konstnärlig kompetens? Dessa och liknande frågor som riktas till Statens konstråd är vanliga då samarbeten kring konstnärlig gestaltning sätter igång. Metodstödet är riktat specifikt till statliga fastighetsaktörer och beställare, och de frågor som handboken tar upp fyller ett stort behov. För ökad tydlighet har därför också en grafisk processkarta tagits fram för när och hur konst, arkitektur och planering kan utformas i samverkan mellan olika professionella kompetenser och brukare när staten planerar och bygger. Texterna har faktagranskats av de övriga samverkansmyndigheterna inom gestaltad livsmiljö, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Boverket, och delar av materialet har under året publicerats på Statens konstråds hemsida. Att det finns ett behov av metodstödet även bland regionala och kommunala aktörer, bekräftade den publikundersökning som vi lät göra av informationen på hemsidan. Totalt ett 20-tal respondenter inom Region Värmland, Region Gotland samt kommunerna Borlänge, Falkenberg, Säffle och Örebro rankade då särskilt texterna under rubriken ”Arbetsprocesser inom offentlig konst” och texten ”Argumentera för konst” som ett relevant stöd i det egna arbetet. Exempel på de svar som inkom är ”I min kommun kommer vi förmodligen aldrig ha råd att arvodera en professionell konstprojektledare, curator, osv.” Kommentaren indikerar att stödinsatser och kompetensutveckling behövs också på regional och kommunal nivå, för att den offentliga konsten ska kunna integreras som en självklar del i arbetet med gestaltad livsmiljö i hela landet. Statens konstråds kompetens inom offentlig konstproduktion, framför allt i nordiska sammanhang, har efterfrågats mycket under året. I detta sammanhang kan inbjudan att ingå i expertkommittén för Helsinkibiennalen nämnas.

10 Staten har inte tillämpat enprocentsregeln konsekvent sedan 1947. Många statliga bolag och myndigheter har därför ingen vana av att arbeta med konst som en integrerad del i planering och byggande.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Kvalitativa resultat Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger Ett direkt syfte med Statens konstråds regeringsuppdrag Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger var att i enlighet med propositionen Politik för gestaltad livsmiljö stärka statens förebildlighet som beställare. Detta sker dels genom att beakta konstens betydelse för helhetsperspektivet gestaltad livsmiljö, dels genom att implementera enprocentsregeln inom statliga fastighetsaktörer. Staten som helhet betraktad har inte någon övergripande styrning för hur en procent för konstnärlig gestaltning skall avsättas när staten planerar och bygger, och i propositionen uppmärksammas att kommuner och regioner är bättre på att följa enprocentsregeln än staten. Som Konstnärsnämnden visat tillämpar fler än hälften av Sveriges regioner och var fjärde svensk kommun – alltså närmre 120 kommuner – enprocentsregeln idag.11 En jämförelse kan också göras med våra nordiska grannländer där Danmark, Norge och Island på statlig nivå tillämpar enprocentsregeln i lagstadgad form. Statens konstråds bedömning är att en mer utvecklad tillämpning av enprocentsregeln skulle bidra till en betydande ökning av antalet uppdrag till konstnärer och därmed kraftfullt både stärka konstnärers villkor och medborgares möjligheter att på olika sätt uppleva konst av hög kvalitet i sin vardag. Att de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen delade denna bedömning i slutrapportens slutsatser indikerar att enprocentsregeln har en stor kvalitativ potential inom staten. De viktigaste kvalitativa bedömningarna som rapporterades i slutrapporteringen av uppdraget är: • Det finns en stark och tydlig vilja hos statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag att genom att avsätta upp till en procent av investeringsmedlen integrera konst som ett led i arbetet med att uppnå målen för Politik för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. • Statliga fastighetsaktörer har ett högt förtroende för Statens konstråds konstnärliga expertkompetens och ser rutiner för nära samverkan som en förutsättning för att satsa på integrerad konstnärlig gestaltning. • Det finns ett tydligt samband mellan antal konstnärliga gestaltningsuppdrag och mångfald av konstnärliga uttryck och praktiker. • Arbete med konst föder nyfikenhet och vilja att arbeta ännu mer med konst, det vill säga att i ökad omfattning integrera bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger. • Samarbetsrutiner stärker konstnärlig kvalitet och långsiktig social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i process och färdigt resultat. Uppdraget har till exempel medfört att finansieringen för anläggning och drift av konst nu görs klar från början, vilket i sin tur medfört att fokus har kunnat läggas vid ökad kvalitet i såväl plan- och byggprocessen som konstprojektprocessen. Detta bidrar till större effekt av investeringar, långsiktig teknisk hållbarhet och till attraktionskraft i olika samhällsmiljöer.

11 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö, Konstnärsnämnden (2020).

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

De ingångna pilotprojekten och de strategiska samverkansavtal som ingåtts med Akademiska Hus 2019 och Fortifikationsverket 2021 visar vidare att: • Arbetet med konstnärlig gestaltning får genomslag i organisationerna då ledningen aktivt driver frågorna och etablerar dem i mål, mallar och rutiner. Detta talar för goda möjligheter att integrera konst enligt enprocentsregeln när staten planerar och bygger hos fler statliga myndigheter och bolag än dem som varit direkt involverade i regeringsuppdraget. Ambitionen vid ingången av 2021 var att före årets slut ingå avtal med Jernhusen och Statens fastighetsverk. Avtalen är framskrivna men har inte kunnat slutföras, då frågan kvarstår att lösa hur ekonomiska medel inom ramen för gällande ägardirektiv respektive regleringsbrev ska hanteras, vilket klargör statliga aktörers kärnuppdrag. Ett av de statliga bolag som varit Statens konstråds samverkanspart under regeringsuppdraget bedömer att finansieringen av konst enligt enprocentsregeln står i direkt strid med ägardirektivets krav på marknadsmässig konkurrenskraft. Detta utgör ett kvalitativt hinder för implementering av enprocentsregeln inom staten vilket också uppmärksammades i ovan nämna rapport med slutsatsen: • Ökad tydlighet från politiken behövs om hur målet att avsätta upp till en procent för konst ska prioriteras och finansieras, och för att statliga fastighetsaktörer ska kunna balansera statens förebildlighet som beställare av konstnärlig gestaltning enligt enprocentsmålet mot kortsiktiga lönsamhets- och avkastningsmål. Att politisk tydlighet gentemot statliga aktörer är centralt för att uppnå kvalitativa resultat inom enprocentsregelns tillämpning i staten, konstaterades också vid slutet av året av Boverket i rapporten Staten som förebild i arbetet med hållbara gestaltade livsmiljöer.12 Konstnärlig kvalitet En händelse under 2021 som indikerar att verksamheten Permanenta projekt håller mycket hög internationell konstnärlig kvalitet är att flera konstnärer som har gjort konstprojekt på uppdrag av Statens konstråd var inbjudna till arkitekturbiennalen i Venedig. Biennalen rankas som en av världens viktigaste arkitekturutställningar. Årets tema – How will we live together? – gestaltades som en direkt uppmaning till handling för planetens försvar med tydliga kopplingar till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. På utställningen visades 116 förslag från arkitekter och konstnärer, enskilt eller som kontor, på möjliga förhållningssätt till konsekvenserna av de pågående klimatförändringarna, och hur de påverkar människans relationer till andra arter och gränssnittet mellan människa och teknik. OOZE Architects (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg) och konstnär Marjetica Potrč gemensamma projekt Future Island, ett uppdrag från Statens konstråd och Akademiska Hus som direkt berör frågan om global uppvärmning, upptog ett halvt rum i en av utställningssalarna. Future Island ingick även i de guidade turerna för utställningen som hade 300 000 besökare, av vilka drygt en tredjedel var unga och

12 Tillgänglig 2022-01-21: https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2021/staten-som-forebild-i-arbetet-med-hallbara-gestaltade-livsmiljoer/.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

studerande under 26 år.13 Vidare var arkitekten Sandi Hilal, som Statens konstråd har arbetat med i det performativa konstverket Al Madhafah/The Living Room, inbjuden till huvudutställningen och konstnärsgruppen Urbonas Studio fyllde hela Litauens paviljong (se verksamheten Tillfälliga projekt). Ett ytterligare exempel som indikerar att verksamheten håller hög konstnärlig kvalitet är att Sandi Hilals nämnda konstverk Al Madhafah/The Living Room köptes av Moderna Museet som en del av museets coronasatsning. Detta verk tillkom i samverkan med civilsamhället och den allmännyttiga bostadsstiftelsen Bodenbo under Statens konstråds regeringsuppdrag Konst händer (2015–2018).14 Även konstprojektet Skogen kallar, förverkligat inom regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020), visar på verksamhetens kvalitet genom att det under året ställdes ut på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet.15 Därutöver kan nämnas Johanna Billings film In Purple, också den ett Konst händer-projekt, som visades på Riksidrottsmuseum i Stockholm där Statens konstråd, med anledning av utställningen, medverkade i ett tvärvetenskapligt seminarium om hur barns och ungas rätt till lek och rörelse kan stärkas. Kulturskaparnas villkor Under 2021 har konstnärernas stora engagemang och intresse för statliga konstnärliga gestaltningsuppdrag bekräftats. En indikation på detta är att de inbjudningar att skissa fram förslag till permanenta konstnärliga gestaltningar som utlysts under året (upphandlingar enligt LOU) fått närmare 170 intresseanmälningar. Detta bekräftar att Statens konstråds transparens och kontaktytor med konstnärer i hela landet ökar med öppna utlysningar för konstprojekt. Men utlysningarna innebär inte per automatik att verksamheten blir mer inkluderande sett utifrån bland annat mångfald, ålder, kön och motsvarande intersektionella aspekter. Detta är sett i relation till kraven på offentliga upphandlingar en större utmaning för att verksamheten ska vara tillgänglig för alla grupper av konstnärer. Förnyelse av verksamheten Konstverket Future Island initierades 2014 som ett pilotprojekt för samverkan mellan Statens konstråd och Akademiska Hus. Konstverket, som ska placeras i campusområdet Albano i Stockholm, är en direkt fysisk gestaltning av hur flora och fauna påverkas av klimatförändringarna och vad som händer om världens länder inte lyckas uppnå 1,5graders målet. Detta har väckt intresse på Vetenskapens Hus, en mötesplats för naturvetenskap, matematik och teknik som i ett samarbete mellan Stockholms universitet (SU) och Kungliga tekniska högskolan (KTH) riktar sig till skolbarn, studenter och lärare med olika aktiviteter. Vetenskapens Hus förbereder ett pedagogiskt program för barn och unga utifrån utvecklingen på Future Island, det vill säga möjliga framtida studenter vid SU och KTH. Forskare vid dessa båda högskolor är redan engagerade i arbete med att ur sina respektive forskarperspektiv följa projektet. Sammantaget indikerar omfattningen av fördjupande samtal och forskning att verksamheten kring Future Island i hög

13 https://www.labiennale.org/en/news/biennale-architettura-2021-closes-over-300000-visitors. 14 Konstnär: Sandi Hilal. 15 Konstnärer Malin Arnell och Åsa Elzén.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

grad har lett till oväntade kvalitativa resultat som i ett större perspektiv bidrar till förnyelse av både området offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Future Island är ett av flera exempel där Statens konstråd ser att arbete med offentlig konst ger effekt redan under produktionstiden av verken, det vill säga innan den konstnärliga gestaltningen kommit på plats. Tabell 4 Konstprojekt pågående 2021

Pågående projekt

2021

Byggnadsanknuten konst för statliga miljöer

Strategisk samverkan med statliga fastighetsägare

Strategisk samverkan med privata fastighetsägare

Stadsutveckling

Tillfälliga projekt

3 44

Tabell 5 Antal avslutade permanenta projekt 2019–2021 fördelade på kategorier

2019

2020

2021

Polis, kriminalvård och domstolar

Universitet, högskolor och andra skolor

Militära myndigheter

Övriga myndigheter

Kommun/civilsamhälle

0 **

Summa

Statligt lokalbruk

Icke-statligt lokalbruk

* varav 3 inom Strategiskt Samarbete med fastighetsägare (1% regeln) ** Se även verksamheterna tillfälliga projekt och stadsutveckling.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Förteckning 1 Avslutade permanenta projekt 2021 Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Anders Sletvold Moe Triangular Forms in Landscape Skulpturala element och markbeläggning Betong, marksten, LED-teknik, plexiglas Solna Försvarsmakten Fortifikationsverket Marianne Jonsson

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Esben Klemann GENVÄG Skulptur Betong Tofta Försvarsmakten Fortifikationsverket Marianne Jonsson

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Åsa Norberg och Jennie Sundén Alma mater Skulptur Glas, koppar, adhesiv Arninge Riksarkivet Boetten AB Magnus Mattsson

Förteckning 2 Avslutade projekt 2021 inom Strategiskt Samarbete med fastighetsägare (1%-regeln) Permanenta Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Johannes Heldén Sediment Skulptur Cortenstål Luleå Luleå tekniska universitet Akademiska Hus Peter Hagdahl

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Magnus Thierfelder Tzotzis När tanken inte är tillräcklig Skulptur Aluminium, stål, kopparrör, vajer Stockholm Kungliga Tekniska Högskolan Akademiska Hus Johan Tirén

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tillfälliga Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Amanda Selinder Biologiska pigment - svampmycel, alger, växter och bakterier Skulptur, workshop Trä, infärgad textil Uppsala Uppsala universitet Akademiska Hus Björn Norberg

Tabell 6 Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och kontrakt 2019–2021

2019

2020

43 *

Konstnärer som fått genomförandekontrakt

14 **

Summa

Konstnärer som fått skissuppdrag

2021

* varav 25 konstnärer inom Samarbete med statliga fastighetsägare (1% regel) ** varav 9 konstnärer inom Samarbete med statliga fastighetsägare (1% regel)

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 7 Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1% -regeln) * - belopp i tkr

Samarbetspart

2020

Statliga fastighetsägare (SF)

Privata fastighetsägare (PF)*

Akademiska Hus

2021

Skiss

Genomförande

Skiss, utredning, konceptskiss*

Genomförande

1 030

22 900

190

12 200

Trafikverket

1 010

Fastighets AB Stenvalvet

475

Castellum Nyhamnen AB

240

Skiss betalas av Statens konstråd, genomförande av fastighetsägaren (1% regeln) * Privata fastighetsägare som bygger för statlig verksamhet **Typ av uppdrag: Utredning

Uppdrag att i ett tidigt skede utveckla idéer, koncept och inriktningar. I detta fall kartlägga förutsättningar och finna nya möjligheter för framtida konstnärliga gestaltningar längst Norrbotniabanan.

Konceptskiss

Idéförslag för en specifik plats som om det tas vidare till nästa steg utvecklas till ett skissförslag.

Skiss

Skissuppdrag för en specifik plats

Tabell 8 Avslutade tillfälliga, stadsutveckling och permanenta projekt 2021 fördelade per län

2020 Län

Antal

2021 %

Gotlands län Jönköpings län

14,3%

Kalmar län

14,3%

Norrbottens län

7,1%

Skåne län

21,4%

Stockholms län

21,4%

Uppsala län Västerbottens län

7,7%

53,8%

3 **

23,1%

1 ***

7,7%

100%

7,1%

Västra Götalands län Östergötlands län

7,1%

Utomlands

7,1%

100%

Summa

Antal

* varav 1 inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1 % regeln) **varav 1 inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1 % regeln) ***varav 1 inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1 % regeln)

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 9 Genomförandeuppdrag till konstnärer i avslutade projekt 2019–2021 (tillfälliga, stadsutveckling och permanenta) fördelat på kön 2019 Kön

Antal

Antal i %

Arvode (tkr)

Arvode i %

Kvinnor

62%

3 452

61%

Män

15%

1 300

23%

Grupper

23%

908

16%

100%

5 660

100%

Antal

Antal i %

Arvode (tkr)

Arvode i %

107

73%

18 181

72%

24%

6 348

25%

734

147

100%

25 263

100%

Antal

Antal i %

Arvode (tkr)

Arvode i %

2020 Kön Kvinnor Män Grupper

2021 Kön Kvinnor Män

10 * 6 ** 16

63%

4 087 *

63%

38%

2 381 **

37%

100%

6 468

100%

* varav 3 inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1% regeln) ** varav 1 inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1% regeln) Kommentar: En jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män är svår att uppnå på grund av att upphandlingslagstiftningen ger begränsade möjligheter att använda kön som urvalskriterium. 2020 inkluderade 30 projekt inom uppdraget Kunskapsnav offentlig konst.

Tabell 10 Avslutade projekt 2019–2021 enligt statligt -icke statligt lokalbruk

2019

2020

Antal statliga konstprojekt

Antal icke-statliga konstprojekt

Summa

2021

*Varav 3 inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1% regeln) 2020 inkluderade 30 projekt inom uppdraget Kunskapsnav offentlig konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Förteckning 3 Genomförda tillfälliga projekt och stadsutvecklingsprojekt 2021 Genomförda tillfälliga projekt 2021 Konstnär Titel Teknik Material Plats Ort

Aage Gaup (inlånade verk) Gammalt språk – nya former och flyktingar (Dološ giella – ođđa hápmi ja báhtareaddjit) och Sleeping War Machine Skulptur Trä Välkomnaskolan, Luleå konsthall Malmberget, Luleå

Konstnär Titel Teknik Material Plats Ort

Hanna Ljungh och Mattias Hållsten Seismisk händelse Flerkanalig ljudinstallation och performance Elektroakustisk installation, högtalare, järnrör Välkomnaskolan Malmberget

Konstnär Titel Teknik Material Plats Ort

Isak Sundström Till Minnet av en Illusionist Installation? Textil, trä, affisch Luleå konsthall Luleå

Konstnär Titel Teknik Material Plats Ort

Linnéa Axelsson Fragment ur Välkomnaskolan Ljudverk Akustisk installation, högtalare, mediaspelare Välkommaskolans park Malmberget

Konstnär Titel Teknik Material Plats Ort

Maria W Horn Den Vita Duvans Lament Ljudverk och installation Synkroniserade högtalare och ljus, fotografier, bord Tidigare fängelset Den Vita Duvan Luleå

Konstnär Titel Teknik Material Plats Ort

Kapwani Kiwanga Nursery Installation Växtlighet, ljus, jord, keramiska föremål, metallhink Välkomnaskolan Malmberget

Genomförda stadsutvecklingsprojekt 2021 Konstnär Titel Teknik

Apolonija Šušteršič Report from the process of research and making a proposal for the Sjöbo, neighbourhood in Borås, Sweden Rapport

Ort

Sjöbo, Borås

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Future Island av Marjetica Potrč och OOZE Architects (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg), Campus Albano, Stockholm

STADSUTVECKLING Verksamheten Stadsutveckling utvecklar och stärker samverkan mellan konstnärer, arkitekter och andra kompetenser vid gestaltning av gemensamma miljöer. Inom ramen för verksamheten ges utrymme för nya former för samarbete mellan konstnärer och lokala aktörer såsom civilsamhälle samt boende, eftersom de ofta är beroende av en mer styrd byggprocess. Ambitionen är att utveckla och ge plats för fler konstnärliga uttryck än dem som medges inom Statens konstråds övriga verksamheter, att stärka helhetssynen både i planeringsprocessen och i förvaltning av befintliga miljöer och att skapa bättre förutsättningar för en väl gestaltad livsmiljö. Exempel på viktiga metoder är tvärdisciplinära och utforskande samarbeten mellan exempelvis konstnärer och kommunala tjänstepersoner, och utveckling av andra former för delaktighet än dem som medges i mer konventionella samråd enligt PBL (Plan- och bygglagen). Metoderna gör det möjligt att förhålla sig till kopplingar mellan kulturarv och samtid och att genom gestaltningar stärka och skapa sociala, rumsliga och estetiska kvaliteter. Inom Stadsutveckling och Tillfälliga projekt, finns möjlighet för Statens konstråd att särskilt prioritera samarbete med civilsamhället och med barn och unga, på andra sätt än vid projekt där staten vid planering och byggande har andra överordnade och verksamhetsbaserade behov.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Kunskapsspridning Fokus under året har varit att i externa samarbeten fortsatt fördjupa, sprida och integrera kunskaper och erfarenheter av samverkan med civilsamhället och projekt för barn och unga från Statens konstråds tidigare regeringsuppdrag (Konst händer 2016–2018 och Kunskapsnav offentlig konst 2018–2020). Parallellt har kunskap och erfarenheter från verksamheten Stadsutveckling integrerats internt i Statens konstråds övriga verksamheter. Det sistnämnda har främst skett inom ramen för tre konst-i-stadsutvecklingsprojekt: dels samverkan med Folkets Hus och Parker, dels en antologi med återblickar på Statens konstråds tidigare färdigställda verk, dels tillfälliga konstprojekt i Blåsenshus (Uppsala kommun) och Trafikplats Varberg (Varbergs kommun). Kunskap från verksamheten Stadsutveckling har också överförts till verksamheten Permanenta projekt, vilket under året har haft stor betydelse för utvecklingen av regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. Kvalitativa resultat Det finns en fortsatt efterfrågan på samarbete med det civila samhället kring offentliga konstprojekt av det slag som förekom i regeringsuppdragen Konst händer (2016–2018) och Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020). Projektet Vad gör en park? initierades därför år 2020 i samverkan med Folkets Hus och Parker, och vidareutvecklades i samverkan med lokala Folkets Hus och Park-föreningar på tre platser i landet: Huskvarna (Region Jönköping), Heby (Region Uppland) och Björneborg (Region Värmland). Vad gör en park? fokuserar dels på delaktighet och transparens i samverkan med civilsamhället, dels på att stärka immateriella och performativa konstnärliga uttryck. I projekt av detta slag kan konstnärers kompetens tillvaratas i tidiga skeden av utvecklingsprocesser relaterade till omhändertagande av befintlig gestaltad livsmiljö, kulturarvsmiljöer, glesbygd och sociala mötesplatser. Ett viktigt syfte har också varit att främja barns och ungas perspektiv. Vår bedömning är att Parkens betydelse som offentligt rum har ökat under pandemin över hela landet och att behovet av utomhusmiljöer som mötesplatser har accentuerats i takt med olika regleringar av fysisk distansering. Lokal pedagogisk förankring är centralt för konstnärers arbetsvillkor och kvaliteten i konstnärliga gestaltningsuppdrag. Konstnärerna i samtliga projekt har därför stark anknytning till och kännedom om platserna, även om de själva inte bor eller verkar där idag. Men möjligheterna till lokal närvaro utmanades påtagligt av pandemin och det blev nödvändigt att utveckla hybridlösningar med digitala och fysiska processer. Här valde de lokala arbetsgrupperna aktivt konstnärer för samverkan efter en demokratisk och delvis digital process. Möjligheter att haka i pågående lokala initiativ analyserades och resulterade i publika aktiviteter utomhus. En indikation på att detta leder till delaktighet och brett engagemang är till exempel programdagen Jag väntar under stjärnorna, vilken också blev ett startskott för Statens konstråds samarbete med konstnären Ulrika Sparre, Björneborgs Folkets Hus och Park och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Programdagen var också ett samarbete med Kristinehamns konstmuseum och kommun. Den hämtade sitt namn från ett ljuskonstverk av konstnären, som under programdagen installerades STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

vid folkparkens entré i Björneborg, där det blev både en länk mellan Björneborg och Kristinehamn och en markör för konstnärens och Folkets Hus och Park-föreningens påbörjade konstnärliga samarbete. Programdagen innehöll bland annat också iscensättning av ett lokalt immateriellt kulturarv – Eldfesten – en performance och ett föredrag om fri konst och demokrati, sammanfattningsvis en rad olika möjligheter till möten med konsten och därmed till vad som kan hända i mötet med konst. Allt detta ramades in av folkparkens historia som en mötesplats för demokrati, yttrandefrihet och rätten till att organisera sig. Samverkan mellan verksamheterna Utveckla och sprida kunskap och Stadsutveckling stärker arbetet med konstprojekten, såväl publikt som konstnärligt. Pedagogiska program i samband med konstproduktion förstärker förankringsprocessen lokalt redan i ett tidigt skede. Projektet Vad gör en park? stärker därmed både de lokala platsernas och Statens konstråds arbete med att integrera Politik för gestaltad livsmiljö, dels som perspektiv, dels som fysisk gestaltning, och Sveriges strävan mot att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Särskilt gäller detta Mål 10: Minskad ojämlikhet, delmålet 10:2, som bland annat vill främja alla människors möjlighet att bli inkluderade i det sociala och politiska livet, och Mål 11, Hållbara städer och samhällen, som i delmålet 11:7 bland annat uppmärksammar vikten av att skapa tillgängliga och inkluderande offentliga miljöer för inte minst kvinnor och barn.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Biologiska pigment – svampmycel, alger, växter och bakterier av Amanda Selinder, Uppsala

TILLFÄLLIGA PROJEKT Syftet med Tillfälliga projekt är att erbjuda friare format för konstnärligt arbete i offentliga rum och en möjlighet att kunna fånga upp den utveckling som sker inom offentlig konst internationellt och i Sverige, där konstnärer själva söker sig till de gemensamma rummen och till diskussioner om det gemensamma. Här finns också Statens konstråds största möjlighet att utveckla andra konstnärskap och konstnärliga uttryck än dem som får plats i projekt som på olika sätt styrs av eller måste anpassas till olika plan- och byggprocesser. I de friare formaten utgår vi från dialogen mellan konstnär och curator och ett brett fält av olika sammanhang, till exempel specifika platser, historiska händelser, samhällsförändringar eller globala utmaningar. Dessa konstverk som utvecklas förankras såväl vad gäller gestaltning som publik och plats i sitt specifika, lokala sammanhang. Produktionen inom Tillfälliga projekt börjar med en fas av research för att utveckla en idé. Sedan undersöks och utforskas vilken situation och vilket sammanhang som är bäst för utvecklingen av idén till konstverk. Därefter utvecklas projekten i en komplex process av förankring och produktion. Detta sker ofta i samverkan med andra aktörer. Utmaningen är att utveckla projekten så att de relaterar till situation och sammanhang på sätt som är relevanta och angelägna för många olika människor; som är relevant för platsen men också för konsten och utvecklingen av den offentliga konsten som fält. Av den anledningen tar det mellan ett och två år att utveckla och producera ett tillfälligt projekt.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Viktiga kvaliteter som kan uppnås i de tillfälliga projekten är bland annat att de påvisar vilken mångfald av konstnärliga uttryck som kan rymmas i och påverka de gemensamma rummen och hur arbete med tillfällig konst kan artikulera både stora konst- och samhällsfrågor. En annan viktig kvalitet är att Statens konstråd genom verksamheten Tillfälliga projekt kan nå fler och andra publiker än dem som mer direkt berörs i en plan- och byggprocess när staten planerar, bygger och förvaltar. Verksamheten Tillfälliga projekt är därför ett viktigt och drivande verktyg, både för att utveckla möjliga konstnärliga uttryck inom offentlig konst, för nationellt/internationellt kunskapsutbyte/samverkan och för Statens konstråd internt att testa och utveckla konstnärliga metoder och samarbetsmetoder. En indikation på vikten av detta är att metoder som utvecklats inom ramen för Tillfälliga projekt idag regelmässigt används inom Statens konstråd, och i hög grad bidrar till inte minst utvecklingen av Statens konstråds uppdrag inom gestaltad livsmiljö. Ledordet för Tillfälliga projekt var under året till följd av den pågående pandemin fortsatt ”omställning”. Kreativitet och flexibilitet var en förutsättning för att uppställda mål skulle kunna uppnås. Luleåbiennalen, där Statens konstråds projekt Vävda sånger som involverade sju konstnärskap och publik programverksamhet ingick, förlängdes till och med februari. Intentionen att i samverkan med verksamheten Stadsutveckling och lokala konstaktörer genomföra ett tillfälligt projekt i Visborg, Visby, fick under året ett annat resultat än det förväntade, bland annat i form av ett starkt lokalt deltagande med elever i närliggande skolor. Antalet digitala portfoliovisningar för konstnärer över hela landet skalades upp i snabbare takt än planerat, i samverkan mellan samtliga Statens konstråds enheter och föreningen Konstkonsulenterna i Sverige. Årets därutöver viktigaste tillfälliga projekt blev den Open call för nyskapande tillfällig konst som under senhösten riktades till konstnärer verksamma inom digitala media, och som resulterade i cirka 100 ansökningar. Kunskapsspridning Statens konstråd initierade redan 2020 formatet digitala portfoliovisningar som ett pilotprojekt med anledning av pandemin, i samarbete med Region Jönköping. Utvärderingen visade att formatet ökade Statens konstråds transparens vid inköp av konst, och möjligheter att nå konstnärer över hela landet. I detta såg vi även en möjlighet att koppla in Statens konstråds uppdrag om kunskapsutveckling och om att främja samtidskonstens utveckling och spridning. Piloten, som organiserades i samarbete med Region Jönköping, visade sig också fungera som ett konkret stöd för regionen, vilken genom samarbetet med Statens konstråd mer effektivt kunde kartlägga och skapa nätverk med lokalt verksamma konstnärer. Arbetet med digitala portfoliovisningar 2021 skedde med fokus på inköp av konst och i samverkan med föreningen Konstkonsulenterna i Sverige och regionala kulturförvaltningar. Här finns upparbetade nätverk med såväl konstnärer som fria konstaktörer vilka genom samarbetet snabbt kunde aktiveras och ge uppdraget stor spridning över hela landet. Statens konstråd valde också att aktivt bjuda in externa curatorer och intendenter från andra institutioner och verksamheter som Moderna Museet samt olika regionala kulturförvaltningar, museer och konsthallar. Detta har lett till ett betydande kunskapslyft för samtliga deltagare. Satsningen har också gjort det möjligt för fler konstnärer att 30

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

prova ut – och göra sig komfortabla med – det digitala presentationsformatet, som vi arbetat fram tillsammans. Kvalitativa resultat Digitala portfoliovisningar Förhoppningen vid ingången av 2021 var att utveckla de digitala portfoliovisningarna i syfte att nå och i öppna samtal möta konstnärer som på olika sätt intresserar sig för eller arbetar inom offentlig konst genom permanenta gestaltningsuppdrag, tillfälliga projekt eller konst i stadsutveckling. Till följd av pandemin ställde vi i stället om portfoliovisningarna till att bli en del av regeringsuppdraget att köpa in s.k. lös konst till den statliga konstsamlingen och organiserade totalt tolv visningstillfällen i 20 regioner, vilka bjöd in totalt 396 konstnärer till möjligheten att presentera lösa konstverk möjliga för inköp. Resultatet blev 78 nyinköpta konstverk av 72 konstnärer. Det kvalitativa resultatet av de metoder som utvecklats genom de digitala portfoliovisningarna visar på att: • Digitala portfoliovisningar är ett format som ökar Statens konstråds transparens och möjligheter att nå konstnärer över hela landet. • Internt och externt kunskapsutbyte medför såväl utveckling som spridning av kunskap. • Det dynamiska utbyte som etablerats mellan Statens konstråd, föreningen Konstkonsulenterna i Sverige och offentliga konstaktörer ökar Statens konstråds transparens och har fortsatt potential att utvecklas. • Metodutveckling där konstnärer involveras genom hela processen bidrar till att stärka konstnärers arbetsvillkor och infrastrukturen för konst. • Statens konstråd har breda kontaktnät med konstnärer och fria konstaktörer och förmår därför snabbt etablera breda samarbeten som går på djupet. Portfoliovisningarna har även bidragit till utveckling av Statens konstråds organisation. Bland annat har de stärkt samarbetet mellan curatorer och ansvariga för inköp av konst samt administration. Vår bedömning är att årets diskussioner om möjliga förhållningssätt till sådant som ”konstnärlig kvalitet” och ”placerbarhet” har bidragit till en starkare dynamik i organisationen och förnyelse av verksamheten. Tillfällig konst/konst i stadsutveckling, Visborg, Visby Två tillfälliga projekt i det nya bostadsområdet och stadsdelen Visborg (Visby) skulle ha genomförts under året, men dessa fick ställas om då resor till platsen inte var möjliga. Situationen gav dock oväntade möjligheter för konstnärerna, Statens konstråd och samverkansparten BAC att fördjupa, bredda och förankra de konstnärliga projekten med barn och unga vid Visbys låg- och mellanstadieskolor och vid Uppsala universitet – Campus Gotland. Barns och ungas perspektiv har därigenom kunnat ges en mer central roll i projektens planerings- och utformningsfas. Genom workshops blev exempelvis barn från Atheneskolan (F-9) involverade i att skapa fiktiva karaktärer som kommer att befolka en virtuell AR-värld (en förstärkt verklighet där en fysisk miljö kompletteras med ett eller flera digitala lager) som litauiska Urbonas Studio håller på att utveckla i samband med sin research för konstverket The Swamp Observatory. Barnen kommer att vara de första som testar, upplever, använder och därmed bidrar med perspektiv till AR-appen. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Konstnärernas erfarenhetsutbyte om hållbar utveckling med Forskarskolan vid Uppsala universitet blev kunskapsutvecklande för alla parter. Till exempel har utvecklingen som sker inom de båda tillfälliga konstprojekten redan påverkat universitetets kursinnehåll. Studenter från universitetet kommer att delta i utforskningen av bland annat befintliga växt- och djurarter i området och i bygget av installationen av Brakfesten på Södra hällarna tillsammans med konstnärerna, Berlinbaserade Anne Duk Hee Jordan och Pauline Doutreluingne. Vår samlade kvalitativa bedömning av projektets resultat är att det har stärkt möjligheterna till lokal förankring, delaktighet hos större och bredare publikgrupper samt bidragit till djupare kunskapsutveckling och ökad kvalitet i såväl process som fysiskt resultat. Open call: Nyskapande tillfällig konst Ett tillfälligt projekt som inte påverkades betydande av rådande pandemi var Statens konstråds Open call: Nyskapande tillfällig konst med fokus på tillfällig konst som utforskar den digitala utvecklingen. Ett hundratal ansökningar inkom vilket indikerar att projektet har stor betydelse för konstnärer som utforskar den digitala sfären och som sällan får permanenta gestaltningsuppdrag när staten planerar och bygger. Tabell 11 Antal konstnärer som har fått uppdrag i tillfälliga projekt 2019–2021

År

2019

2020

2021

Antal konstnärer inbjudna att utveckla tillfälliga projekt

12 *

Konstnärer som fått uppdrag att genomföra tillfälliga projekt

* Varav ett projekt med 2 och ett projekt med 4 konstnärer

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Party for one av Cajsa von Zeipel, Jönköpings universitet.

KONSTKOLLEKTIONER Alla statliga myndigheter kan ansöka hos Statens konstråd om att få konst placerad i och i anslutning till sina lokaler. Efterfrågan på konstkollektioner har på senare år varit stor. Dock har antalet inkomna ansökningar minskat under både 2020 och 2021, vilket kan förklaras av pandemin. Många myndigheter har befunnit sig i varierande grad av nedstängning, vilket gjort att behovet av ny konst i lokalerna inte stått högt på agendan. Trots pandemin har vi kunnat slutföra ett antal stora och viktiga konstkollektioner på myndigheter med en hög grad av offentlighet såsom Linnéuniversitetet i Kalmar, Högskolan i Jönköping och Göteborgs universitet. Under 2021 har antalet inkomna ansökningar minskat. Det ökade antalet avslutade ärenden beror på att vi vid utgången av 2021 har avslutat äldre genomförda konstansökningar. Pandemin, i kombination med det starka fokus vi haft på regeringsuppdraget Coronasamlingen, gör att vi av resursskäl prioriterat bort s.k. temporära platsspecifika verk under 2021. Konstkollektionerna som har färdigställts under 2021 har curaterats av sju upphandlade konstkonsulter. Vår arbetsprocess och kvaliteten på verksamheten utvecklas i en löpande dialog med konsulterna i samband med regelbundet återkommande konsultdagar. För att hålla samman konsultgruppen under pandemin – då fysiska möten varit omöjliga – har vi fortsatt att hålla regelbundna digitala möten.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Kunskapsspridning Den statliga konstsamlingen består av omkring 100 000 verk, av vilka flertalet finns placerade i myndigheternas lokaler. Konstkollektionerna består i regel av dels äldre verk, som returnerats till Statens konstråds lager, dels nyinköpta verk. Genom konstkonsulternas kompetens kan äldre verk, som ibland upplevs som daterade i innehåll och uttryck, aktiveras i mötet med samtida konstnärliga uttrycksformer. Konskonsulterna har också en viktig roll i förmedlingsarbetet kring konstkollektionerna, både vad gäller upplevelsen av enskilda verk och den roll konsten har på de statliga arbetsplatserna. Ett exempel som är värt att nämna är att Stockholms universitet i början av 2021 producerade en videofilm som följer en av våra konstkonsulters arbete med att färdigställa en konstkollektion för Stockholms universitet, i nära samverkan med en studentgrupp. Vi har även publicerat ett antal texter om utvalda konstkollektioner som ”fallstudier”, författade av olika konstkonsulter. Avsikten med detta är dels att visa på vilken roll konsten kan spela på en arbetsplats och för besökare till den aktuella myndigheten, dels belysa hur en konstkonsult arbetar i praktiken. Kvalitativa indikatorer Statens konstråds konstkollektioner finns placerade på statliga arbetsplatser runt om i hela landet. Det kan handla om stora kollektioner vid universitet eller högskolor i storstadsregioner, men även om begränsade kollektioner vid myndighetskontor på mindre orter eller i glesbygd. I de senare fallen kan konstkollektionen vara ett av ett fåtal kulturella inslag som finns på orten, vilket får speciellt stor betydelse när myndigheten har en hög grad av öppenhet gentemot allmänheten. Med stöd av vår förmedlingsverksamhet (i form av exempelvis texter, visningar och samtal) blir konstkollektionerna på detta sätt ett viktigt verktyg för Statens konstråd för att främja de kulturpolitiska målen om allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning. De konstkollektioner som placeras vid exempelvis universitet och högskolor har en hög grad av tillgänglighet och möter en publik som ofta är van att ta till sig samtida konstnärliga uttryck. Men kanske ännu större betydelse har de konstkollektioner som görs i slutna miljöer som kriminalvårdsanstalter och SiS ungdomshem, där även barn och ungdomar rör sig och där det finns ett stort behov av möjligheter till reflektion och utvecklande samtal. Flera sådana konstkollektioner har placerats ut under 2021.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 12 Konstkollektioner - ärendestatus inkomna, avslutade, pågående och väntande ansökningar per 31 december

Ärendestatus Inkomna/antagna ansökningar

2019

2020

2021

Avslutade ansökningar*

122

Pågående ansökningar**

169

124

129

Ansökningar vars väntetid överstiger ett år***

* Konstkollektioner som har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. ** Konstkollektioner som ej har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. ***Väntetid definieras enligt datum från inkommen ansökan till datum när en ansökan tilldelas en konstkonsult.

Diagram 1 Konstkollektioner – antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2019–2021 1 900 1 749

1 700 1 500 1 300 1 100

1 227

900 872 700 500

2019

2020

2021

Kommentar: Antalet placerade konstverk 2021 har ökat pga. tidigare års ansökningar som nu har avslutats i diariet.

15 000

14 924

14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000

8 979 8 044

8 000 7 000

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021 2019 2020

2021

700 500

2019

2020

2021

Diagram 2 Konstkollektioner – inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2019–2021 15 000

14 924

14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000

8 979 8 044

8 000 7 000 2019

2020

2021

Kommentar: Jämför kommentar i diagram 1.

Tabell 13 Konstkollektioner - antal inkomna ansökningar 2021 fördelade på myndighetsområden 100% 84% Myndighetsområde 75% Utbildningsmyndigheter

84%

83%

Antal 18

Justitiemyndigheter 50% Finansmyndigheter 25% Näringsmyndigheter

8 6 16%

Sociala 0% myndigheter Utlandsmyndigheter 2019

17%

16%

6 4

2020

2021

Arbetsmarknadsmyndigheter

Regeringskansliet

Miljömyndigheter

Övriga

Summa

Inköp av konst Statens konstråd köper årligen in ca 150 konstverk av konstnärer som är yrkesverksamma inom svenskt konstliv. Konstverken används i de konstkollektioner som produceras för statliga myndigheter. Målsättningen är att inköpen ska hålla hög konstnärlig kvalitet och spegla samtidskonstens olika uttryck och tekniker. Inköpen ska även bidra till att uppfylla de övergripande målen för jämställdhet och mångfald samt ha en god geografisk spridning över hela landet sett till konstnärernas hemort.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Inköpsprocessen är utformad för att erbjuda hög transparens och objektivitet. Alla inköpsförslag görs utifrån en fastställd policy, de föreslagna verken bedöms ofta av flera personer inom Statens konstråd och vid inköp över 50 tkr även av myndighetens direktör. Inköpen görs från konstnärer, gallerier och motsvarande utställningsplatser i hela Sverige där konstverk är till försäljning. Detta säkerställer att även yrkesverksamma konstnärer som inte representeras av något galleri – vilket ofta är fallet utanför storstadsregionerna – också kommer i fråga för inköp. I regleringsbrevet 2021 fick vi regeringsuppdraget att öka statens förvärv av konst med syfte att stötta det svenska konstlivet under pandemin (nedan kallat ”Coronasamlingen”). Med projektet följde en extra inköpsbudget uppgående till 25 miljoner kronor. Eftersom projektet genomförts med befintliga personella resurser – och som ett tillägg till den ordinarie inköpsverksamheten – har utmaningarna varit stora för vår organisation under året. En utmaning i sig har varit att det även under 2021 varit nödvändigt att till största delen genomföra inköpen via digitala kanaler eftersom pandemin gjort att utställningar ställts in, gallerier hållit stängt, inköpsresor försvårats och möten med enskilda konstnärer varit omöjliga. Trots detta har totalt mer än 650 nya konstverk av drygt 400 konstnärer köpts in under 2021. En redogörelse för de ordinarie inköpen och Coronasamlingen följer i avsnitten nedan. Ordinarie inköp Trots att uppdraget Coronasamlingen tagit stora personella resurser i anspråk genomförde våra konstkonsulter ändå 125 ordinarie inköp under 2021. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga konstnärer var 56% kvinnor - 44% män, vilket kan jämföra med fördelningen 40% - 60% under 2020. Noterbart är att ca 30% av de ordinarie inköpen gjordes av konstnärer bosatta utanför de tre storstadsregionerna. Cirka hälften av inköpen var av grafiska verk, resten var till största delen måleri och skulptur. Satsningen på samtida grafik har en särskild förklaring. Inköpen av grafik har under många år haft låg prioritet, då samlingen innehåller en stor mängd äldre grafik. Det har med andra ord funnits goda skäl att uppdatera beståndet av grafik, så att det blir mer samtida och kan komplettera de andra, samtida uttryck och tekniker som köpts in under året. Coronasamlingen Projektet Coronasamlingen har under året engagerat en betydande del av Statens konstråds personal och konsulter. För att ge ännu fler konstnärer i hela landet möjlighet att komma i fråga för inköp kompletterade vi vår ordinarie inköpsrutin baserad på upphandlade konstkonsulter i hela landet. Kompletteringen gjordes dels genom en utlysning enligt LOU riktad till yrkesverksamma konstnärer i Sverige, dels genom digitala portfoliovisningar i samarbete med regionerna och riksföreningen Konstkonsultenterna i Sverige. Sammantaget innebar detta att ca 2 400 konstnärer från hela landet fick en unik möjlighet att presentera sina verk i direkt dialog med oss. Hela projektet Coronasamlingen resulterade i inköp av 504 nya verk av 350 konstnärer, varav ca hälften aldrig tidigare köpts in av Statens konstråd. Omkring 60% av konstnärerna var kvinnor, 40% män. Inköpen har gjorts både via gallerier och direkt av konstnärerna. Under ett normalår brukar fördelningen mellan dessa inköpskanaler vara ca 50% STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

- 50%. I Coronasamlingen har dock fördelningen varit 60% från konstnärer och 40% från gallerier, vilket i första hand beror på portfoliovisningarna där samtliga inköp skett direkt från de deltagande konstnärerna. Det totala inköpsvärdet av de verk som köpts in till Coronasamlingen uppgår till 23,2 miljoner kronor. 1,8 miljoner kronor utgörs av direkta kostnader i projektet. Inköpen har gjorts av konstnärer i hela landet, och ca 30% av de inköpta verken har gjorts av konstnärer som är bosatta utanför de tre storstadsregionerna. Tabell 14 a Totalt antal inköpta konstverk under 2021 fördelade på teknik

Huvudkategori teknik

Antal

Inköpspris i tkr

Fotografi

14%

3 447

Grafik

14%

832

Konsthantverk

313

Måleri

180

29%

7 733

Skulptur

149

24%

7 433

Teckning och collage

1 842

Textil

2 311

Video

920

Övrigt (installation, etc.)

651

629

100%

25 484

Antal

Inköpspris i tkr

Fotografi

16%

3 032

Grafik

618

Summa

Tabell 14 b Antal inköpta konstverk under 2021 fördelade på teknik – Coronasamlingen

Huvudkategori teknik

Konsthantverk

313

Måleri

150

30%

7 335

Skulptur

127

25%

6 969

Teckning och collage

1 842

Textil

1 511

Video

920

Övrigt (installation, etc.)

651

504

100%

23 192

Summa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 15 a Totalt inköpta konstverk under 2021 fördelade på län enligt antal och kostnad

Konstnärens hemlän

Antal

Antal i %

Kostnad i tkr

Kostnad i %

Blekinge län

0,5%

155

0,6%

Dalarnas län

1,0%

391

1,5%

Gotlands län

0,8%

332

1,3%

Gävleborgs län

1,0%

399

1,6%

Hallands län

1,3%

244

1,0%

Jämtlands län

0,5%

252

1,0%

Jönköpings län

0,3%

0,2%

Kalmar län

1,3%

242

0,9%

Kronobergs län

1,0%

233

0,9%

Norrbottens län

3,6%

743

2,9%

Skåne län

15,2%

4 607

18,1%

223

35,3%

9 896

38,8%

0,5%

184

0,7%

Uppsala län

3,5%

1 241

4,9%

Värmlands län

3,2%

661

2,6%

Västerbottens län

2,1%

339

1,3%

1,0%

121

0,5%

Stockholms län Södermanlands län

Västernorrlands län Västmanlands län

0,3%

150

0,6%

140

22,2%

3 188

12,5%

Örebro län

0,6%

142

0,6%

Östergötlands län

1,3%

502

2,0%

3,8%

1 423

5,6%

631

100,0%

25 484

100,0%

Inköpskanal

Antal

Antal i %

Kostnad i tkr

kostnad i %

Via arrangör

292

46%

8 956

35%

Direkt av konstnär

339

54%

16 528

65%

Summa

631

100%

25 484

100%

Västra Götalands län

Utomlands Summa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 15 b Inköpta konstverk under 2021 fördelade på län enligt antal och kostnad – Coronasamlingen

Konstnärens hemlän

Antal

Antal i %

Kostnad i tkr

Kostnad i %

Blekinge län

0,6%

155

0,7%

Dalarnas län

1,2%

391

1,7%

Gotlands län

1,0%

332

1,4%

Gävleborgs län

1,2%

399

1,7%

Hallands län

1,6%

244

1,1%

Jämtlands län

0,6%

252

1,1%

Jönköpings län

0,4%

0,2%

Kalmar län

1,6%

242

1,0%

Kronobergs län

1,2%

233

1,0%

Norrbottens län

3,4%

654

2,8%

Skåne län

16,2%

4 401

19,0%

165

32,6%

8 307

35,8%

0,6%

184

0,8%

Uppsala län

4,3%

1 241

5,4%

Värmlands län

3,6%

607

2,6%

Västerbottens län

2,6%

339

1,5%

0,6%

0,3%

Stockholms län Södermanlands län

Västernorrlands län Västmanlands län

0,4%

150

0,6%

103

20,4%

2 962

12,8%

Örebro län

0,8%

142

0,6%

Östergötlands län

1,6%

502

2,2%

3,8%

1 350

5,8%

506

100,0%

23 192

100,0%

Inköpskanal

Antal

antal i %

Kostnad i tkr

kostnad i %

Via arrangör

189

37%

7 911

34%

Direkt av konstnär

317

63%

15 281

66%

Summa

506

100%

23 192

100%

Västra Götalands län

Utomlands Summa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 16 a Totalt antal konstnärer - inköpta konstverk - och inköpsvärde 2019–2021 fördelade på kön

Antal

Antal i %

Belopp i tkr

Belopp i %

Kvinnor

140

51%

4 389

57%

Män

134

49%

3 365

43%

Summa

274

100%

7 754

100%

Kvinnor

189

61%

2 755

62%

Män

107

35%

1 489

34%

189

309

100%

4 433

100%

Kvinnor

354

56%

14 948

59%

Män

259

41%

10 000

39%

536

629

100%

25 484

100%

2019

2020

Grupp Summa 2021

Grupp Summa

Tabell 16 b Antal konstnärer - inköpta konstverk - och inköpsvärde fördelade på kön – Coronasamlingen

Antal

Antal i %

Belopp i tkr

Belopp i %

Kvinnor

287

57%

13 249

57%

Män

206

41%

9 525

41%

418

504

100%

23 192

100%

Grupp Summa

Kunskapsspridning Under året har vi arbetat mycket intensivt med att berätta både om projektets inriktning och om de inköpta verken och konstnärskapen. Via Statens konstråds hemsida och sociala medier har allmänheten kunnat ta del av Coronasamlingens framväxt i form av texter, filmer och intervjuer. Kvalitativa indikatorer Coronasamlingen är det största inköpsprojekt som genomförts i Statens konstråds historia. För att inköpsprojektet skulle utgöra ett kvalitativt, substantiellt stöd under pandemin till konstnärer och gallerier inom det svenska konstlivet fastställdes 25 tkr som en nedre gräns och indikator för inköp per konstnär/galleri. Den konstnärligt kvalitativa STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

bedömningen av de föreslagna verken har gjorts utifrån ordinarie kriterier, något som är viktigt eftersom de ska placeras ut av våra konstkonsulter i konstkollektioner runt om i landet under kommande år. Vår bedömning är trots detta att inköpen till Coronasamlingen lyckats tänja, och delvis omdefiniera, vad placerbara verk i offentlig miljö kan vara. Flera av verken arbetar med uttryck som utmanar våra sinnen och i en särskild kontext skapar oväntade associationer. Dessa kvaliteter är viktiga för att verken ska kunna ha en vitaliserande inverkan på konstkollektionerna, där det under ett normalår ofta inte finns tillräckligt många nya verk för att kunna uppnå den starka dynamik och obundenhet i konstkollektionerna som eftersträvas. På så vis kommer Coronasamlingen när den placeras i kommande års kollektioner att kunna utveckla och fördjupa diskussionen om vad en offentlig konstsamling kan vara och samtidigt öka fler människors möjligheter att uppleva samtida konst. En stor del av arbetet med inköpen till Coronasamlingen har handlat om att nå en stor mångfald av konstnärer i hela landet som arbetar med olika former av uttryck och som representerar olika generationer med olika bakgrunder. Den äldsta konstnären som köpts in är född 1930, den yngsta 1995. Två och en halv generation skiljer dem åt; en av dem är bosatt på landsbygden, den andre i en större stad. Flera av konstnärerna har etablerat sig i det svenska konstlivet under senare år. Samlingen rymmer en stor spännvidd mellan storstad och landsbygd, traditionellt måleri och konceptuella textverk, män och kvinnor, 1930-tal och 1990-tal. Därigenom speglar Coronasamlingen den rika bredd och det stora djup som kännetecknar svenskt konstliv av i dag. Genom projektet har vi inte bara nått konstnärer i hela landet för att köpa deras verk, vi har också etablerat nya relationer med det svenska konstlivet, vilket kommer vara av stort värde för Statens konstråds verksamhet under många år framöver. Arbetet med Coronasamlingen har fått en stor publicitet i media, både via konstkritiska kommentarer, intervjuer och reportage. Det är inte bara samlingens konstnärliga kvalitet som uppmärksammats. Även aspekter som exempelvis mångfald och representation har fått positiv respons i media och från konstnärer och allmänhet. Sammantaget är detta indikation på att satsningen upplevts som högst relevant och intressant för en bred publik. Intresset har även kommit från ett internationellt håll. Bland annat har vi presenterat satsningen för gallerister från Tyskland vid ett möte med Svensk-tyska handelskammaren, samt berättat om den vid ett personligt möte med Kosovos kulturministerium (som överväger en liknande satsning). Löpande kontakter med konstnärer under projektets gång har givit en tydlig återkoppling om betydelsen av Coronasamlingen för den enskilde konstnären. Detta är i sig en indikation på att satsningen upplevts som viktig för konstnärer runt om i landet, vilket var ett av regeringsuppdragets huvudsyften.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Incantatio av Roland Borén, Göteborgs universitet.

TILLSYNSVERKSAMHET Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, samt ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.16 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.17 Statens konstråd har sedan 2004 tillsyn över statliga myndigheters och statliga organs vård av konstverk som ägs av staten. Tillsynsverksamheten innefattar både statlig inköpt konst och byggnadsanknuten konst. Syftet med verksamheten är att aktivt verka för att myndigheter och statliga organ ska förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder av statligt ägd offentlig konst. Statlig inköpt konst, även kallad lös konst, är placerad i offentliga miljöer på statliga myndigheter och omfattar omkring 100 000 konstverk. Drygt hälften av dessa konstverk är inköpta av Statens konstråd medan övriga konstverk är köpta av myndigheter eller skänkta som gåvor till myndigheter. Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av samtliga dessa konstverk.

16 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. 17 Förordning (1990:195) om vård av statens konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Antalet byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd sedan verksamheten startade 1937 uppgår till nästan 2 000. Knappt hälften av dessa ägs i nuläget av statliga myndigheter, statliga fastighetsbolag eller andra statliga organ medan resterande ägs av privata aktörer och i vissa fall av kommuner och regioner. Inom Tillsynsverksamheten används den vedertagna facktermen byggnadsanknuten konst för konstverk som utgör tillbehör till fast egendom. I Statens konstråds myndighetsinstruktion benämns den byggnadsanknutna konsten med termen fast anbringad konst. Från och med 2014 används även termen permanenta projekt i projektverksamheten. Det finns således flera termer för denna kategori offentliga konstverk. Kunskapsspridning är ett centralt mål i Tillsynsverksamheten. Genom information, rådgivning och stöd främjar Statens konstråd en god och långsiktig förvaltning av statens offentliga konstsamlingar. Den byggnadsanknutna offentliga konsten har de senaste åren uppmärksammats som del av det moderna samhällets kulturmiljöer och inom det nya politikområdet gestaltad livsmiljö. Genom seminarier, föreläsningar, publikationer och motsvarande aktiviteter verkar tillsynsverksamheten för kunskapshöjande insatser inom staten. Sådana insatser är även till stor nytta för regioner, kommuner och privata aktörer som ansvarar för tillsyn och förvaltning av offentliga konstsamlingar och som arbetar med och forskar om byggnadsanknuten offentlig konst som del av samhällets moderna kulturmiljöer i hela landet och internationellt.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

TILLSYN ÖVER STATLIG INKÖPT KONST Genom information, rådgivning och stöd kontrollerar och säkerställer Statens konstråd att omkring 200 statliga myndigheter vårdar sammanlagt 100 000 statligt ägda konstverk väl. Tillsynsverksamheten baseras främst på förordning (1990:195) om vård av statens konst och dess regelverk gällande statlig offentlig konst. Konstansvariga på statliga myndigheter Varje statlig myndighet ska utse en konstansvarig person med ansvar för myndighetens vård av statlig inköpt konst. Denna person har huvudansvar för att myndigheten aktivt verkar för att förebygga, upptäcka, rapportera och åtgärda skador, förluster och stölder. Statens konstråds tillsynsregister över myndigheterna utgör grunden för att vi med hög effektivitet ska kunna säkerställa att de har utsett konstansvariga och att de fullgör ansvaret att vårda och inventera konsten. Tabell 17 Procentuellt antal myndigheter* i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvariga 2019–2021

År

2019

2020

2021

100%

* Kommentar: Vid årsskiftet 2021–2022 ingick 205 myndigheter med konst i tillsynsregistret.

Myndigheters inventeringar och årliga rapporteringar Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Genom Konstdatabasen rapporterar årligen de konstansvariga utfallet av sina inventeringar till Statens konstråd som därefter följer upp eventuella brister och frågor. Under 2021 har det på grund av pandemin fortsättningsvis varit en utmaning för myndigheter att utföra de årliga inventeringarna, som kräver en fysisk närvaro i myndighetslokalerna och inte sällan samarbete mellan flera personer. Trots detta har endast 14 myndigheter ansökt om och beviljats anstånd med inventeringen för 2021 till sista januari 2022, jämfört med 36 myndigheter 2020.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

8 000 7 000 2019

2020

2021

Diagram 3 Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2019–2021

100%

84%

M yndigheter som har inventerat M yndigheter som inte har inventerat

84%

83%

75% 50% 25% 0%

17%

16% 2019

16% 2021

2020

Kommentar: Inventeringsfrekvensen har trots pandemin varit konstant 2019–2021.

Skador och stölder av statlig konst Enligt 3 § i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela eventuella uppkomna skador på konstverk till Statens konstråd som därefter föreslår lämplig åtgärd. Om ett verk saknats under en längre tid och inte påträffats vid aktiva eftersökningar inom myndigheten rekommenderar vanligen Statens konstråd myndigheten att göra en polisanmälan. Stulna verk ska polisanmälas av myndigheterna själva, med kopia på anmälan till Statens konstråd. Risken för att konstverk saknas ökar som regel om myndigheterna inte utför årliga inventeringar och om det dessutom har skett en flytt eller ombyggnad. Uppenbara stölder förekommer dock i låg omfattning. Statens konstråd har ett löpande samarbete med polisen för att bevaka och återföra statlig offentlig konst till staten i de fall sådana konstverk upptäcks vara till försäljning hos till exempel auktionsverk och pantbanker. En ytterligare åtgärd som ofta är effektiv för att återfinna stulna konstverk med höga värden är att myndigheten även informerar lokala och regionala medier om förlusten så att den uppmärksammas med bild i press eller TV. Under 2021 har stöldanmälningarna ökat något i omfattning, dock inte till en avvikande nivå. Myndigheternas polisanmälningar av saknad och stulen statlig konst bekräftar att de utför inventeringarna väl och att förluster upptäcks. Statens konstråds bedömning är att arbetet med att förebygga och upptäcka stölder på statliga myndigheter är effektivt vilket också det begränsade antalet årliga stöldanmälningar indikerar.

Tabell 18 Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2019–2021

År

2019

2020

2021

Antal

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Lagerhållning av konst Antalet lagerställda konstverk på Statens konstråd har minskat med ett hundratal verk mellan januari–december 2021. Detta trots regeringsuppdraget att förvärva konstverk i syfte att stötta det svenska konstlivet under coronakrisen, där den statliga samlingen med offentlig konst utökades med över 500 verk. Minskningen beror dels på att verksamheten konstkollektioner har kunnat återupptas och att ett större antal konstverk därigenom har kunnat placeras på myndigheterna, dels på att antalet ärenden om återlämnande av konstverk fortfarande är färre än normalt på grund av begränsade möjligheter att ta emot returer från myndigheter under pandemin. Den årliga lagerinventeringen omfattade 19 571 lagerställda verk (2021-10-01) varav 29 konstverk noterades som saknade. De saknade konstverken kommer eftersökas i samband med förestående flytt av Statens konstråds lager samt lagerinventering 2022. Tabell 19 Antal lagerställda* konstverk per 31 december 2019–2021

År Antal

2019

2020

2021

19 277

19 826

19 692

* Kommentar: Lagerställda konstverk består huvudsakligen av returnerad konst.

Tabell 20 Antal nyinköpta konstverk som per 31 december lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter) 2019–2021

År Antal verk

2019

2020

2021

Antal returnerade konstverk från myndigheter Returverksamheten utgör en viktig del av Statens konstråds tillsynsverksamhet och minimerar risken för förluster av värdefulla konstverk. Enligt 12 § i SFS 1990:195 ska en myndighet som inte längre önskar ha kvar ett statligt inköpt konstverk överlämna det till Statens konstråd för ny placering. Vid ombyggnad och flytt förnyar många myndigheter sina konstkollektioner genom Statens konstråd, vilket också medför att konstverk återlämnas. Under 2021 har det på grund av pandemin varit fortsatt svårt att upprätthålla normal lagerkapacitet varför det varit nödvändigt att begränsa antalet returer till ärenden som gäller nedläggningar av myndighetskontor samt ärenden kopplade till ansökningar om ny konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 21 Returnerade konstverk från myndigheter 2019–2021

År

2019

2020

2021

Antal konstverk

2 934

1 174

1 061

Antal registrerade ärenden

169

129

Antal avslutade ärenden

139

Antal pågående ärenden

110

124

Kommentar: Under 2020—2021 har antal ärenden och returnerade konstverk begränsats för att kunna hantera denna del av tillsynsverksamheten under pandemin

Tillsynskontroller genom stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter Stickprov på utvalda konstverk med höga ekonomiska och konstnärliga värden är en resurseffektiv metod för att kontrollera myndigheternas vård av statlig ägd konst. Under 2021 gjordes tillsynskontroller på ett tiotal myndigheter genom skriftlig anmodan till myndigheten att redovisa valda konstverks status (eventuella skador eller förluster). I de fall myndigheterna svarade på anmodan blev utfallet av kontrollerna positivt, inga förluster eller stölder kunde noteras. De kontroller där återkoppling från myndigheterna uteblev kommer att följas upp under 2022. På grund av samhällsläget kunde fysiska tillsynskontroller och stickprov genom platsbesök på myndigheterna inte genomföras 2021. Kunskapsspridning För att öka kunskapen kring vård av offentlig konst bjuder Statens konstråd regelbundet in nya konstansvariga till utbildningar i vård av statlig offentlig konst. På grund av pandemin anordnades utbildningsdagen för första gången digitalt under hösten 2020. Eftersom fysiska möten även under 2021 varit en omöjlighet har två digitala utbildningar genomförts under året. Förutom ökad tillgänglighet har digitala utbildningsdagar förenklat deltagandet för personer som bor i hela landet. Fler konstansvariga, jämfört med före pandemin, har därmed kunnat ta del av utbildningarna om vård av statligt inköpt konst. Större rikstäckande myndigheter har ofta flera kontaktpersoner som bistår den centralt konstansvarige med information och rapportering vid exempelvis årliga inventeringar på de olika myndighetskontoren. Statens konstråd har under 2021, efter önskemål från större myndigheter, kunnat arrangera anpassade digitala utbildningstillfällen för större myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen. I dessa har, utöver konstansvarig, ett flertal regionala kontaktpersoner deltagit och fått riktade råd och stöd. Dessa separata utbildningstillfällen har dels gett den centralt konstansvarige en bättre översikt över den egna myndighetens förutsättningar att organisera vården av statligt offentlig konst, dels stärkt kompetensen i frågor om vård av konst inom hela myndigheten. Under 2021 har liksom under tidigare år de nationella jämställdhetspolitiska målen varit fortsatt integrerade i Tillsynsverksamheten och goda exempel på jämställhetsintegrera48

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

de kollektioner och jämställdhetsanalyser av inköp och konstsamlingar på myndigheter har ingått i utbildningar för konstansvariga på statliga myndigheter. Kvalitativa resultat Statens konstråd har tillsyn över flera hundra myndigheters vård av omkring 100 000 statligt ägda konstverk, placerade i statliga verksamheter i hela Sverige och på ett hundratal svenska utlandsmyndigheter. Att med en budget på ca 2 mkr och två tjänster uppnå god kvalitet inom en så pass omfattande verksamhet förutsätter prioriteringar mellan service, tillgänglighet och resurseffektivitet. Två centrala lösningar som har utvecklats för att stärka förutsättningarna för kontakterna med myndigheterna och målgruppen konstansvariga är Statens konstråds tillsynsregister och Konstdatabasen. Tillsynsregistret samordnas med Statiska centralbyråns allmänna myndighetsregister. Därigenom kan kontakter med konstansvariga på statliga myndigheter snabbt etableras och uppdateras, även vad gäller nyinrättade myndigheter och myndigheter under omorganisation och avveckling. Genom att Konstdatabasen samordnas med tillsynsregistret ges ytterligare garantier för att målgruppen konstansvariga på myndigheter fullgör sitt ansvar att vårda myndighetens innehav av statlig konst. Den höga procentuella andelen myndigheter som har utsett konstansvariga indikerar att tillsynsverksamheten trots mycket begränsade resurser lyckas uppnå hög kvalitet. Information, stöd och rådgivning är grunden för att myndigheternas vård av konst i statlig ägo ska kunna uppnå förväntad kvalitet. Mot bakgrund av att Statens konstråd är en småmyndighet, och bedriver en omfattande rådgivning till konstansvariga, är en digitalisering av tillsynsverksamheten en förutsättning för att verksamheten ska vara tillgänglig för alla myndigheter. Under 2021 har utbildningar för konstansvariga genomförts digitalt och informationen på Statens konstråds webb har utvecklats för att öka verksamhetens digitala spridning av kunskap. I ett större perspektiv bidrar denna digitalisering även till att tillsynsverksamheten genererar positiva effekter i regioner och kommuner som i regel bedriver motsvarigheter till Statens konstråds tillsynsverksamhet gällande vård och förvaltning av offentlig konst. Sammantaget bidrar tillsynsverksamheten både direkt och indirekt till upplevelser och samtal om konst mellan många människor vilket i ett bredare perspektiv indikerar att verksamheten också medverkar till att konstnärlig kvalitet, kreativitet och mångfald stärks i hela samhället.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

TILLSYN ÖVER STATLIG BYGGNADSANKNUTEN OFFENTLIG KONST Under 2000-talet har byggnadsanknuten offentlig konst från 1900-talet i allt större utsträckning kommit att betraktas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer. Men behoven av kunskapshöjande insatser inom detta nya kulturarvsområde är fortfarande omfattande och utmaningarna för att skydda och bevara dessa konstverk är komplexa. Sedan verksamheten startade 1937 har Statens konstråd beställt nära 2 000 byggnadsanknutna offentliga konstverk i form av målningar, skulpturer, textilier, videoinstallationer och andra former av konstnärliga gestaltningar. Dessa är integrerade i samhällets gemensamma byggnader och miljöer och utgör i juridisk mening fastighets- eller byggnadstillbehör enligt jordabalken. Tillsynen över byggnadsanknuten offentlig konst innefattar statliga fastighetsförvaltande myndigheter. Verksamheten innefattar även rådgivning till fastighetsförvaltande statliga bolag och i viss mån privata aktörer som äger före detta statliga byggnader med byggnadsanknuten offentlig konst. Huvudfokus i tillsynsverksamhet är dels konkreta bevarandeinsatser, dels utveckling och spridning av kunskap i hela landet inom området offentlig konst som kulturarv. Området är tvärdisciplinärt och kunskapsspridning sker i bred samverkan med en mängd aktörer och yrkesgrupper inom såväl offentlig konst och kulturmiljövård, som fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, konstnärer och forskare. Antal ärenden uppgick 2021 liksom tidigare år till drygt 30. Omplaceringar och konservering av konst i samband med ombyggnader och rivningar samt inventeringar utgör frekventa problemställningar. Myndigheterna Fortifikationsverket, Trafikverket och Statens fastighetsverk liksom bolagen Akademiska Hus, Jernhusen och Specialfastigheter är årligen återkommande i verksamheten. Tillsammans med Akademiska Hus har Statens konstråd 2021 aktivt medverkat till en kartläggning och analys av byggnadsanknuten konst i kvarteret Artisten i Göteborg som ligger granne med Göteborgs konstmuseum. Syftet har varit att utarbeta ett beslutsunderlag inför kommande beslut om rivningar och ombyggnader som påverkar byggnadsanknutna konstverk av bland andra Nils Nilsson, Roland Borén och Gunilla Bandolin. Även Sveriges Radio Förvaltning AB, privata bolag som Castellum samt regioner och kommuner återfinns bland inkomna ärenden 2021. Kunskapsspridning Rapporten Byggnadsanknuten offentlig konst, kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön har fått god spridning i Sverige och internationellt. I november deltog Statens konstråd som huvudtalare på en europeisk konferens i Wien om offentlig konst som kulturarv. På konferensen deltog även Riksantikvarieämbetet som huvudtalare och tillsammans kunde vi ge nya perspektiv på värdet av samverkan mellan området offentlig konst och kulturmiljövården. Denna fråga är högaktuell bland aktörer internationellt inom offentlig konst och kulturmiljövård. Vår bedömning är att det samarbete som har bedrivits aktivt av myndigheterna 2018–2021 är nyskapande och saknar motsvarighet bland internationella aktörer. Denna bedömning ska ses dels i perspektivet av offentlig konst som del av kulturmiljövården, dels i 50

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

ett bredare perspektiv representerat inom målen för politiken för gestaltad livsmiljö och den europeiska motsvarigheten New European Bauhaus. Under 2021 har Statens konstråd i samarbete Riksantikvarieämbetet slutfört uppdraget att utarbeta ett metodstöd för hur byggnadsanknuten offentlig konst kan beaktas vid kulturhistorisk värdering. Syftet är att underlätta kulturhistoriska och estetiska beskrivningar och analyser av byggnadsanknuten offentlig konst vid kulturhistoriska värderingar. Publicering sker första kvartalet 2022 och därefter kommer metodstödet samordnat spridas och förmedlas av myndigheterna. Målgrupper är länsstyrelser, kommuner och privata företag samt yrkesgrupper som bebyggelseantikvarier, arkitekter, konstvetare och andra som utför antikvariska förundersökningar och kartläggningar av byggnadsanknuten offentlig konst. Kvalitativa resultat Mot bakgrund av att samverkan är en central indikator för verksamhetens kvalitativa resultat är det motiverat att framhålla de breda kontaktytor som verksamheten inom tillsyn över byggnadsanknuten konst idag har etablerat inom stat, regioner, kommuner och privat sektor samt med aktörer inom offentlig konst, kulturmiljöområdet, fastighetsägare, universitet och högskolor. Genom denna samverkan ökas både kvalitet och effekt i bevarandeinsatser och utveckling och spridning av kunskap i hela landet. Samverkan innefattar såväl praktiskt inriktade bevarandeprojekt som teoretiskt inriktade forskningsoch utvecklingsprojekt som berör vård och förvaltning av byggnadsanknuten offentlig konst som del av bebyggelsemiljön. I sådana projekt kan även nya perspektiv på kultur- och konsthistoriska värden, jämställdhet, mångfald, samt barn och ungas perspektiv beskrivas och analyseras för att den offentliga konsten ska blir ett betydelsefullt inslag som bevaras, används och utvecklas i samhällets kulturmiljöer. Ett exempel på det kvalitativa utfallet av strategisk samverkan är att Statens konstråd medverkar i utbildningar vid bland annat Högskolan Dalarna, Kungl. konsthögskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet samt att litteratur som Statens konstråd har publicerat inom fältet idag utgör kurslitteratur inom relaterade ämnesområden. Ett ytterligare exempel på kvalitativt resultat är att en av de kommuner som ingick i referensgruppen för regeringsuppdraget att utarbeta ett metodstöd för hur byggnadsanknuten offentlig konst kan beaktas vid kulturhistorisk värdering, redan har börjat tillämpa metodstödets metoder och processer i samband med egna antikvariska undersökningar och plan- och byggprocesser. Vidare har ett av de universitet som ingick i referensgruppen meddelat att det kommer använda metodstödet som framtida kurslitteratur.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Publikationen Omförhandlingar, samarbete med Södertörns högskola

UTVECKLA OCH SPRIDA KUNSKAP Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.18 Inom verksamheten Utveckla och sprida kunskap medverkar Statens konstråd till utveckling och spridning av kunskap i hela landet med målsättningen att den offentliga konsten ska vara ett betydelsefullt inslag i samhällets gemensamma livsmiljöer. Offentlig konst har ofta en enastående förmåga att generera viktiga utbyten av känslor och åsikter. Med en ökad kunskap om, och förståelse för, den offentliga konstens mångfald och kreativitet stärks förutsättningarna för både yttrandefrihet, demokrati och en långsiktigt hållbar utveckling. Verksamheten präglas i hög grad av metod- och kunskapsutveckling med målsättningen att brett tillgängliggöra och utveckla kunskap om offentlig konst och gestaltad livsmiljö i hela landet. Även kunskapsfördjupning, vilken ofta sker i nära samverkan med forskning inom de fält som berör offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer, är en viktig del av verksamheten. Genom nätverk, programverksamhet och samverkan över hela landet bidrar vi genom kunskapshöjande insatser till att den offentliga konsten kan utvecklas långsiktigt. Politikområdet gestaltad livsmiljö utgör ett vidgat fält för den offentliga konsten där 18 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

frågor om konst och kultur möter frågor om ekologisk och social hållbarhet, vår tids stora samhällsutmaningar. Här kan konsten inspirera till nya tankegångar och till fördjupad förståelse av vad det innebär att vara människa i vår komplexa samtid. Genom verksamheten Utveckla och sprida kunskap stödjer Statens konstråd både statliga aktörer och ickestatliga aktörer – kommuner, regioner, konstorganisationer och civilsamhälle – som har ett gemensamt intresse av att utveckla lärande, nyskapande processer och metoder som kan bidra till att lyfta konstnärernas och den offentliga konstens betydelse när människors livsmiljöer ska förändras. Inom verksamheten Utveckla och sprida kunskap ingår och redovisas Statens konstråds arbete med Förmedling (program och publikationer), Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning samt Kommunikation.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Eldfesten av Ulrika Sparre, Kristinehamn

FÖRMEDLING Centralt i verksamheten Förmedling, som innefattar program och publikationer, är delaktighet och kunskaps- och metodutveckling. Målsättningen är att många olika målgrupper ska ges möjligheter att på olika sätt möta och uppleva offentlig konst i sin vardag, och att var och en utifrån sina egna förutsättningar ska ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper om konst. Förmedling berör ofta återkommande ämnen, som är centrala i Statens konstråds verksamhet, som exempelvis gestaltad livsmiljö, invånarengagemang och konstens roll i samhället. På så sätt skapas en kontinuitet och mångfald i det offentliga samtalet om konst och gemensamma miljöer. Ytterligare en ambition är att verksamheten ska erbjuda internationella utblickar och nätverk. Statens konstråds publika program vänder sig till en bred målgrupp, från en intresserad allmänhet till en specialintresserad bransch med många olika aktörer. Programmen verkar dels för att producera ny kunskap genom möten, forskning, pedagogik och delande av erfarenheter från både civilsamhälle och experter, dels för att genom pedagogiska verktyg tillsammans med publiken tolka och förstå konsten på olika sätt. Programverksamheten är en integrerad del av arbetet med att redaktionellt och curatoriellt utveckla och sprida kunskap om offentlig konst, och om konstens och konstnärliga processers betydelse för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ett viktigt fokus är därför möten med och om konsten, och att undersöka berättelserna som konsten bär och kan bära på: historiskt, i nutid och i en framtid som del av kulturarvet. Detta sker 54

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

dels genom publikationer, filmer och program som konferenser, workshopar och publika samtal, dels via förmedling, som guidningar och andra verktyg som gör det möjligt att på olika sätt närma sig konsten. De digitala formaten har utvecklats under 2021: av 17 genomförda program var ett tiotal webbaserade och två hölls som hybridformat. Verksamheten är utåtriktad, och har som har ambitionen att förmedla komplexa frågor på ett förståeligt sätt. Det senaste året har arbetet fokuserat på att utöka verksamhetens digitala publiceringsformat. Nu har vi en webbplats och andra digitala kanaler för både film och ljud som erbjuder förmedlande och fördjupande program om konst på många olika sätt både på svenska och engelska. Vi har medvetet vänt oss till olika publiker och målgrupper vilket ger möjligheten för fler att ta del av programmen oberoende av var man bor i landet. Ett exempel som visar bredden i verksamheten från året som gått är medverkan i utformning och lansering av en ny utbildning i gestaltad livsmiljö, produktion av tre forskningsantologier och en praktisk handbok för statliga beställare av offentlig konst. 2021 inleddes med att vi startade ett pilotprojekt med en audioguide som tillgängliggör information, bilder och olika röster kring konstverk som Statens konstråd har producerat över hela landet sedan myndighetens tillkomst 1937. Audioguiden syftar till att sänka trösklarna till medborgarnas möten med konsten, att samtala om offentlig konst och konstens roll i samhället med fler och – inte minst – att synliggöra den konst med drygt 2 000 permanenta verk över hela landet som Statens konstråds verksamhet har genererat under de drygt åtta decennier som myndigheten varit verksam. Parallellt med den tekniska utvecklingen av applikationen som ska göra audioguiden brett tillgänglig har ett redaktionellt innehåll producerats för ett urval av verk. Det är alltifrån bilder och arkivmaterial till ljudspår med konstnärsintervjuer och berättelser av medborgare från olika delar av landet om hur de möter offentlig konst i sin vardag. Audioguiden kommer att vidareutvecklas under 2022 med bland annat spår för barn och ungdomar.19 Kvalitativa resultat Program och förmedling Pandemin 2020 fick stora konsekvenser för programverksamheten. Fysiska evenemang ställdes om och blev digitala vilket fortsatte under 2021. Statens konstråd har provat många olika format under året, till exempel livesänd digitalradio, förinspelade poddar, större livesända konferenser, webbinarier samt mindre workshopar och seminarier. Utvecklingen av de många formaten visar på att Statens konstråd är en flexibel organisation som snabbt förmår ställa om verksamheten vid oförutsedda händelser och utveckla metoder med potential att nå nya publikgrupper. Vår bedömning är att utvecklingen av de digitala formaten under året har möjliggjort större kontaktytor med nya publikgrupper samt en bredare spridning av programmen över hela Sverige och internationellt. Ett exempel som stödjer denna bedömning är den digitala programpunkten Minne och framtid, under 2021 arrangerad som en del av Statens konstråds pågående seminarie-

19 Audioguiden kommer att lanseras nästa år och redovisas därför i sin helhet först i årsredovisningen för 2022.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

serie Breddat berättande för offentlig konst. I samtalsserien undersöks hur historiska maktförhållanden fortsätter att forma vår samtid. Seminariet lyfte fram konstnärernas perspektiv och hur Statens konstråd i framtiden kan arbeta med dessa frågor, bland annat mot bakgrund av de kunskapsbehov och frågor om till exempel makt, rasism och strukturell diskriminering som aktualiserats och formulerats av Black Lives Matter-rörelsen. Ett annat exempel på hur programverksamheten utvidgat själva fältet för den offentliga konsten är de tillfällen för tankeövningar som erbjudits kring bland annat konstens och konstinstitutionens roll i aktuella klimatförändringar och hur det kan påverka relationerna mellan det mänskliga och det mer-än-mänskliga i seminariet Art for Nonhumans. Ett ytterligare exempel på programverksamhetens kvalitativa resultat är att den har tagit upp frågor med relevans för nationella minoriteter. Att Statens konstråd 2021 bjöds in till ett dialogmöte med Sametingets kulturnämnd indikerar att dessa program har uppmärksammats inom den samiska befolkningen. Vår bedömning är att programmen övergripande har lett till ett ökat intresse för den samtida offentliga konstens potential att skapa intresse och debatt kring historia, jämlikhet och demokrati. Samverkan mellan myndigheterna har lett till möjligheten att ömsesidigt presentera och få insyn i varandras verksamheter. Ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som gett förståelse för varandras uppdrag och förutsättningar samt till att undersöka framtida samverkan och fortsatt dialog. Brett intresse för samverkan med Statens konstråd Det stora intresse för samverkan med Statens konstråd som finns bland en mångfald av aktörer indikerar att verksamheten Förmedling anses som kvalitativ och relevant både nationellt och internationellt. Under året har vi samverkat och samarbetat med ett 30tal aktörer, organisationer, institutioner och nätverk. Bland dessa kan nämnas Konstfrämjandet, Luleåbiennalen, Uppsala konstmuseum, Uppsala universitet, Akademiska Hus, Blekinge Tekniska Högskola, Region Kalmar, Kungl. Konsthögskolan, Council, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, Kristinehamns kommun, Kristinehamns konstmuseum, Björneborgs Folkets Hus och Parker, Sveriges ambassad i Moskva, Ural Industrial Biennial of Contemporary Art i Ryssland, GIBCA Göteborgs Internationella konstbiennal, Aejlies – samiskt kultur- och resurscentrum i Tärnaby, Storumans kommun, CuratorLab Konstfack, Formas, ArkDes, Riksantikvarieämbetet, Boverket, bokhandeln Konsti-g, Konstvetenskapen vid Södertörns Högskola och utöver det naturligtvis en mängd konstnärer, konsulter och eldsjälar. Programpunkter som under året arrangerats på engelska har lockat internationella deltagare, vilket är ytterligare en indikation på att Statens konstråds verksamhet uppfattas som relevant och intressant också ur ett internationellt perspektiv. Forskning som breddar och fördjupar kunskapsområdet offentlig konst Även intresset från högskolor och universitet att samverka med Statens konstråd indikerar att verksamheten Förmedling uppfattas som en värdefull och viktig resurs, inte endast inom området offentlig konst utan inom hela politikområdet gestaltad livsmiljö. Statens konstråd har under året bland annat varit en aktiv part i utvecklingen av kursen Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer vid Blekinge Tekniska 56

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Högskola20. Statens konstråds medarbetare har därutöver föreläst om både konst och gestaltad livsmiljö i utbildningar vid Högskolan Dalarna, Södertörns högskola, Kungl. Konsthögskolan och Konstfack med flera. Statens konstråds bedömning är att samverkan med universitet och högskolor ger unika förutsättningar för både utveckling och spridning av kunskap. Resultatet av samverkan inom forskning och utbildning säkerställer kvalitativa aspekter av akademisk karaktär som både är viktiga och långsiktiga, men som kan vara svåra att utvärdera på kort sikt. Genom medverkan i till exempel utbildningar kan myndigheten dock aktivt bidra till att utveckla kunskap inom konst och gestaltad livsmiljö, och påverka fältet långsiktigt genom att både utbilda och inspirera nästa generations konstnärer, curatorer, arkitekter, planerare med flera. En tydlig indikation på att den offentliga konsten uppfattas som viktig för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling av akademien är den grundforskning som har genomförts vid Södertörns högskola. Denna har förutsättningar att ha stor vikt för hela fältet i många år framöver och forskare och konstnärer kan bygga vidare på den i framtiden. Under året har antologin Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet slutförts, referentgranskats (peer review) och publicerats. Publikationen är ett resultat av den uppdragsforskning som Statens konstråd beställde av Södertörns högskola i samband med regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020). Bakgrunden till beställningen var att Statens konstråd kunde konstatera att grundforskning i stort sett saknas på området offentlig konst, vilket försvårar ytterligare forskning – och därmed kunskapsutveckling - inom området. I antologin diskuterar sju forskare aktuella perspektiv på samtida offentlig konst, till exempel hur konst kan skapa värde och trygghet, hur offentlig konst verkar över tid och vilken roll en äldre skulptur på torget kan ha idag21. Uppdragsforskningen är unik i sitt slag. Omförhandlingar är den första större forskningsantologin som utforskar samtida och modern offentlig konst som har publicerats i Sverige. Resultatet är en viktig pusselbit i att utveckla kunskap om offentlig konst, och har framlagt kunskap om fältet som tidigare helt har saknats. Resultatet visar att kortvariga projektuppdrag – som regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst – kan ge långsiktigt viktiga effekter. Men resultatet är framför ett belägg för att behovet av ytterligare grundforskning fortfarande är mycket stort för utvecklingen av kunskap inom offentlig konst ur brett perspektiv och med historiskt djup. Statens konstråd har under året också fortsatt följa de tio forskningsprojekt som valdes ut 2020 och finansieras 2020–2024 inom ramen för samverkan med Formas i forskningsutlysningen Gestaltad livsmiljö. Mot bakgrund av ovan angivna exempel bedömer Statens konstråd att myndigheten genom verksamheten Förmedling i bred samverkan med andra aktörer skapar förutsättningar för större synergieffekter, bättre resultat och kvalitetssäkring för hela området

20 Avser kursen FM2613 med kursstart 2022. 21 Skribenter är Annika Öhrner, Dan Karlholm, Anna Rådström, Charlotte Bydler, Oscar Svanelid, Pamela Schultz-Nybacka samt Håkan Nilsson, som även är bokens redaktör.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Detta stärker i sig möjligheterna att tillsammans med andra dela erfarenheter, och därmed att utveckla och sprida ny kunskap med geografisk spridning över hela landet. Tabell 22 Antal publika program 2019–2021

Aktivitet

2019

2020

2021

Samarrangemang**

Deltagande i andras arrangemang

Summa

Egenproducerade arrangemang*

* Egenproducerade arrangemang avser endast program där Statens konstråd ensamt står som producent. ** Samararrangemang redovisades 2019 tillsammans med kategorin Deltagande i andras program.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

FRÄMJANDE AV SAMTIDSKONSTENS UTVECKLING OCH SPRIDNING Inom verksamhetsområdet Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning samarbetar vi med konstaktörer i hela Sverige för att stärka lokala och professionella nätverk och stärka infrastrukturen för samtidskonst. Inom verksamheten samordnas insatser för att stärka samtidskonstens utveckling och spridning över hela landet. Syftet är att främja den nationella infrastrukturen för professionella konstaktörer och skapa samt stötta nätverk och samlingspunkter i hela landet. Under 2021 har Statens konstråd fokuserat dels på att nå ut till nya målgrupper för de olika satsningarna inom uppdraget, dels på infrastrukturutveckling på regional och nationell nivå. Vi har utökat konstaktörernas deltagande i våra arbetsgrupper och på så sätt skapat förutsättningar för ett djupare utbyte av kunskap och erfarenhet kring angelägna frågor. 2021 har vi fokuserat särskilt på konst och demokrati samt regional samverkan. De relationer med lokala nätverk som upparbetats inom verksamheten under tidigare år har under 2021 möjliggjort stora satsningar som gagnar hela konstfältet. I synnerhet gäller detta den kontinuerliga dialogen med Föreningen Konstkonsulenterna i Sverige som var samarbetspart vid de digitala portfoliovisningar för konstnärer som under 2021 arrangerades i 20 regioner, och som redovisas under verksamheten Tillfälliga projekt. I samband med Samtidskonstdagarna 2021 bjöd vi också in konstkonsulenterna i föreningen att arrangera regionala noder. Flera regioner erbjöd stipendier och uppdrag för att möjliggöra konstnärers och fria konstaktörers deltagande. Konstkonsulenternas engagemang indikerar att Statens konstråds upplägg i arbetet med att främja samtidskonstens utveckling och spridning värdesätts regionalt. Fortsatt utveckling av medskapande metoder har präglat 2021, då vi också publicerade Modell för regionala konstpolitiska samtal, en modell utvecklad av Statens konstråd för tvärsektoriell samverkan mellan olika aktörer inom konstområdet där politiker, tjänstepersoner, konstnärer, konstaktörer och andra som är en del av konstområdet i en region kan mötas. Kvalitativa resultat Att Statens konstråd under året utökat konstaktörernas deltagande i samtliga arbetsgrupper som beskrivs ovan indikerar att medskapande metoder och samverkan konkret bidrar till att skapa förutsättningar för ett djupare utbyte av kunskap och erfarenhet kring angelägna frågor över hela landet. Särskilt kan framhållas att de relationer med lokala kluster och nätverk som upparbetats möjliggör stora satsningar som gagnar hela konstfältet, där årets digitala portfoliovisningar är ett exempel (se verksamheten Tillfälliga projekt). Portfoliovisningarna ledde till oväntade synergier när det gäller kunskapsutbyte mellan regionerna. Konstkonsulenter i vissa regioner medverkade i grannregioners jurys och kunde på så sätt lära känna respektive regions konstnärskap. Portfoliovisningarna var även öppna för curatorer utanför Statens konstråds organisation för att facilitera för flera att lära känna nya konstnärskap i Sverige. Flera av de externa curatorerna gjorde inköp till deras respektive samlingar som ett direkt resultat av portfoliovisningarna. Även komSTATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

munala och regionala förvaltningar gjorde förvärv som ett direkt resultat av satsningen. I början av december arrangerade Statens konstråd även en digital utvärdering, i form av ett kollegialt kunskapsutbyte under två dagar med alla curatorer och konstkonsulenter som deltog i portfoliovisningarna, för att dokumentera lärdomar från processen och diskutera samtidskonsten i Sverige idag. Vår samlade bedömning av portfoliovisningarnas kvalitativa resultat, med utgångspunkt i nämnda utvärdering, är att det digitala formatet har brutit ny mark för vårt kunskapsutvecklande arbete och därmed skapat nya förutsättningar för kollegial kunskapsöverföring mellan personer som är verksamma i såväl glesbygds- som storstadskommuner i hela landet. Utbildning i medskapande processledning med fokus på konst och demokrati Utbildningen i medskapande processledning hade 2021 fokus på konst och demokrati. Utbildningen var en kompetenshöjande, skräddarsydd insats för konstnärer och konstaktörer. Det breda intresset i hela landet för att delta i utbildningen indikerar sammantaget att den aktivt bidrar till att stärka mindre konstaktörers kapacitet att samverka med större aktörer, som till exempel stadsförvaltningar, arkitektkontor och fastighetsägare med generellt starkare ekonomiska och större strukturella möjligheter. Statens konstråd bedömer att det över hela landet finns ett uttalat behov av samverkan kring förändringsprocesser som inte förenklar, utan som tar hänsyn till områdets komplexitet och därigenom kan öka engagemang och kunskap. Att de förändringsprocesser som utvecklats inom ramen för Statens konstråds verksamhet under året även börjat praktiseras av regionala och andra aktörer, indikerar att de bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, stärker demokratin genom ökad delaktighet och på så sätt också öppnar fler möjligheter för medborgare att påverka utvecklingen av sina gestaltade livsmiljöer. Vidare har flera olika tillämpningar av lärande från utbildningarna praktiserats i till exempel konstutvecklarnas nätverksmöten som under hösten hade ett deltagarstyrt upplägg. Samtidskonstdagarna 2021 Utbildningen i medskapande processledning vävdes in i Samtidskonstdagarna 2021, som hade temat Konst och demokrati. Ca 250 personer, från enskilda konstnärer till institutionella aktörer och tjänstepersoner, deltog i årets upplaga. Statens konstråd påbörjade även en särskild satsning för att nå grupper i Sverige som är underrepresenterade, så som professionella på konstområdet med sin bakgrund i länder utanför Europa. Samtidskonstdagarna är en plattform där det erbjuds stort utrymme för deltagarna att definiera agendan för samtal. Ambitionen är att attrahera nya grupper i syfte att förnya frågeställningarna och göra forumet än mer tillgängligt och angeläget. Det uppsökande arbetet fortsätter under 2022. Även 2021 noterade vi ett större antal deltagande konstnärer än tidigare år, vilket visar på att ett breddat deltagande är möjligt med ett digitalt upplägg då kostnader för resor, logi och konferensavgift uteblir. Det är annars en stor investering för många enskilda aktörer att delta på Samtidskonstdagarna. Att den geografiska spridningen för deltagarna var mycket god kan också ses som en positiv konsekvens av det digitala upplägget.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Centralt för arbetet med Samtidskonstdagarna är det medskapande arbetssättet som möjliggör för personer i konstfältet med olika perspektiv att mötas och tillsammans få syn på vad och vilken samverkan som behöver utvecklas för att både generellt och specifikt utveckla samtidskonsten. Samtidskonstdagarna 2021 var följdriktigt en digital, medskapad konferens där dialogerna och inspirationsförläsningarna bland annat tog avstamp i konstens förändrade roll i samhället, hur medvetenheten om konstens betydelse för människor och för samhällsutveckling kan utvecklas och stärkas samt hur konstens språk och verktyg kan delas med fler. Ett annat tema var hur vi som verkar idag kan bidra till att kommande generationer får möjlighet att skapa ett öppet samhälle genom samtidskonsten som praktik och mötesplats. Att konferensen upplevdes av deltagarna som icke-hierarkisk och demokratisk visar på att väl curaterade medskapande processer fungerar som metod. Upplägget med olika former av dialog, erfarenhetsutbyten och workshopar med experter på demokratiska processer hjälpte deltagarna att öka sin kunskap och kompetens samt gav möjligheter att hitta samverkan, formulera sig kring svåra frågor och få kraft av varandra för att hantera dem. Flera regioner erbjöd stipendier och uppdrag för att möjliggöra konstnärers och fria konstaktörers deltagande i Samtidskonstdagarna. För Statens konstråd är detta en indikation på att Samtidskonstdagarna har blivit ett betydelsefullt forum för utbyte och kunskapsutveckling som ger långsiktiga synergieffekter. Som ytterligare exempel på detta nådde Facebook-gruppen för Samtidskonstdagarna 625 medlemmar under året och blev en viktig kommunikationsplattform. Facebook-gruppen är i nuläget förmodligen det största onlineforumet för utbyte mellan konstaktörer i Sverige. Regionala konstpolitiska samtal 2021 publicerades en modell för regionala konstpolitiska samtal på Statens konstråds hemsida. Modellen presenterar ett sätt att föra dialog mellan intressenter på konstområdet inom en region i syfte att stödja utvecklingen av konstfältet lokalt. Den praktiserades också under två digitalt arrangerade konstpolitiska samtal som under året ägde rum i Region Dalarna och Region Västernorrland. Att modellen upplevs som värdefull bekräftas av deltagarna, både i samtal och i de intervjuer och vittnesmål som tillsammans med texter, skisser och filmer presenterar metoden på webben. Samtliga deltagare betonar att den medskapande metodiken och upplägget med arbetsgrupper hjälper dem att få syn på det regionala ekosystemet för samtidskonst och dynamiken i konstfältet lokalt. Deltagarnas egna berättelser om metodens kvalitativa resultat indikerar att den aktivt främjar samtidskonstens utveckling och spridning över hela landet, samt även bidrar till utveckling och spridning av kunskap om offentlig konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

KOMMUNIKATION Inom verksamheten Kommunikation utvecklar och sprider vi kunskap om Statens konstråds breda verksamhet – konstprojekt, konstkollektioner, Statens konstråds samling, tillsyn av offentlig konst, program och publikationer – för olika målgrupper i hela landet. Uppdrag Coronasamlingen Coronasamlingen – ett regeringsuppdrag där Statens konstråd fick 25 miljoner kronor extra att köpa in konst för under 2021 för att stötta det svenska konstlivet under coronakrisen – har varit i fokus för vår kommunikation under året. Med målsättningen att sprida kunskap om offentlig konst, konstens betydelse för en god samhällsmiljö och vikten av att vara transparenta i vårt arbete med uppdraget har vi kontinuerligt kommunicerat både hur vi köper in konst och vilka konstverk som vi har köpt in. Vi gick tidigt ut med information om hur konstnärer och gallerister genom olika utlysningar kunde lämna förslag på konstverk att köpa in (se verksamheten Konstkollektioner). Kommunikationen genererade stort intresse för uppdraget och kom att påverka hur vi organiserade vårt arbete vilket ledde till att vi nådde fler konstnärer i hela landet och många konstnärer som aldrig tidigare varit i kontakt med Statens konstråd. Att 159 av de 350 konstnärerna vi köpt konstverk av är konstnärer som för första gången sålt verk till Statens konstråd visar att den omfattande kommunikationsinsatsen gett goda resultat. Vi har kontinuerligt publicerat både bilder och fördjupad information om konstverk vi har köpt in på vår hemsida och i sociala medier. På så sätt har vi bidragit till ökad kunskap och en levande diskussion om konstlivets mångfald i hela landet, de inköpta konstverken och Statens konstråds samling. Genom att berätta om Statens konstråds arbete med Coronasamlingen inledde vi också en ny satsning på att synliggöra arbetet med konstkollektioner och vilken roll dessa kan spela för medborgare som möter konsten i sin vardag. Arbetet fortsätter 2022 med bland annat utställningar, programpunkter och en publikation. Ny strategi för kommunikation Under året har Statens konstråd inlett arbetet med att ta fram en ny kommunikationsstrategi för myndigheten, en viktigt led i vårt arbete att öka vår synlighet, nå nya målgrupper och sänka trösklarna för möten med samtidskonsten med syftet att skapa bättre förutsättningar för fler att delta i diskussionen om gestaltning av våra gemensamma rum. Arbetet med den nya kommunikationsstrategin har utgått ifrån Statens konstråds ledord: nyskapande, inkluderande och synlighet. Strategin kommer att implementeras 2022. Digital kommunikation För att öka vår synlighet och nå nya målgrupper uppdaterade vi 2021 myndighetens digitala strategi för sociala medier, särskilt Instagram. Arbetet sker nu mer systematiskt och målgruppsanpassat med fokus på att synliggöra såväl aktuella som äldre konstprojekt och konstverk ur Statens konstråds omfattande samling. Syftet med den nya strategin är att på lång sikt skapa bättre förutsättningar för ett bredare samtal om konst i offentliga rum. Den nya strategin har givit resultat: antalet personer som följer Statens konstråd på Instagram ökade under året med ca 25 % (se tabell 23). 62

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Vi har även utvecklat Statens konstråds hemsida för att möjliggöra kommunikationen om uppdraget Coronasamlingen och synliggörandet av inköpta verk. Resultatet har gett oss möjlighet att vara transparenta i vad som har köpts in och öka kunskapen om samlingen. Statenskonstrad.se är vårt ansikte utåt och ibland det första mötet med myndigheten för vissa målgrupper. Därför är det viktigt att hemsidan har relevant innehåll för både allmänheten och konstprofessioner. Under 2020 lanserade vi en ny plattform med nytt kunskapshöjande innehåll om arbete med offentlig konst riktad till professionella målgrupper. Innehållet togs fram av en tillfälligt tillsatt redaktion under uppdraget Kunskapsnav offentlig konst 2018–2020. Vi har under 2021 sett goda resultat av detta arbete genom en undersökning som visar att besökare i högre grad upplever att de hittar rätt information och kan ta del av relevant kunskapsmaterial. Under hösten påbörjade vi arbetet med en audioguide. Syftet är allmänheten ska kunna ta del av fördjupat material om offentlig konst på ett lättillgängligt sätt och oberoende av var man bor i landet, vilket är en del av vår nya strategi för att nå ut till bredare målgrupper och skapa ett ökat intresse för offentlig konst i hela landet (läs mer om audioguiden under Förmedling). Film och foto Statens konstråd satsar på kvalitativt foto och audiovisuell dokumentation av vår verksamhet genom att ha en anställd fotograf. Ett resultat av detta är att vi ofta blir kontaktade om vårt omfattande material, vilket leder till att våra foton och filmer publiceras i medier och i andra myndigheters- och samarbetspartners kanaler. Detta ger ökad synlighet och hjälper till att sprida kunskap om vår verksamhet, offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Press och marknadsföring Det har varit ett stort intresse för Coronasamlingen under året. Mot slutet av 2021 gjorde vi en bred presslansering där vi berättade hur vi har genomfört uppdraget och vad det resulterade i. Lanseringen resulterade i ett stort intresse och inslag och artiklar i bland annat DN, SvD, TT och Kulturnyheterna. På så sätt nådde information om uppdraget och Statens konstråds samling ut till många nya målgrupper. Under året har vi också inlett ett arbete med att skapa ett demokratimonument på Riksplan, i samarbete med Sveriges riksdag och Riksdagsförvaltningen. Även detta konstverk har uppmärksammats i pres�sen. Genom att lyfta arbetet med demokratimonumentet har vi kunnat sätta fokus på demokratins hundraårsjubileum och diskutera hur ett samtida minnesmonument kan se ut. I slutet av 2021 uppmärksammades återigen konstprojektet Evig anställning stort i samtliga riksmedier. Vi fick här möjlighet att informera om hur arbetet med konstprojektet fortgår och vilka möjligheter/hinder vi har mött på vägen. Evig anställning är ett banbrytande konstprojekt som sedan det 2017 utsågs till vinnare i en tävling om konst på station Korsvägen i Göteborg har genererat stort intresse både i Sverige och internationellt. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Kvalitativa indikatorer En viktig del i Statens konstråds kommunikationsstrategi 2021 för Coronasamlingen var att nå nya konstnärer, nå ut brett i samhället och i hela landet. När vi nu sammanställer alla inköp till Coronasamlingen som har gjorts under året kan vi konstatera att vi köpte en stor mängd konstverk av konstnärer vi inte tidigare haft kontakt med. Det visar att kommunikationsarbetet har gett mycket goda resultat. I och med vår satsning på kommunikation om Coronasamlingen har vi också ökat kunskapen om flera delar av vår verksamhet, synliggjort hela Statens konstråds samling, lyft frågeställningar kring den roll konsten kan spela för medborgare som möter konsten i sin vardag och hur konstkollektioner kan samspela med arkitektur, form, design och kulturmiljö. Alla på myndigheten deltar i arbetet med att kommunicera Statens konstråds verksamhet och området offentlig konst på olika sätt. I samrådsgrupper – där bland annat brukare, fastighetsägare och arkitekter ingår – har Statens konstråds curatorer och konstkonsulter under året fört samtal om offentlig konst och hur arbete med offentlig konst kan gå till. I samarbete med våra systermyndigheter bevakar och driver vi frågor om konstens roll i samhällets gestaltade livsmiljöer. På vår hemsida, i sociala medier, seminarier och publikationer sprider vi fördjupad kunskap om offentlig konst. I samtal med internationella samarbetsparter för vi fram hur vi i Sverige arbetar med konst i gemensamma rum, och hur vi fortsätter att utveckla området. Ett resultat av detta arbete är vi ofta blir inbjudna och ombedda att tala på olika konferenser och seminarier i Sverige och internationellt. Vi blir också ofta kontaktade av journalister och ombedda att uttala oss i olika frågor som berör offentlig konst. Vi ser detta sammantaget som en betydelsefull indikation på att vår kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av offentliga miljöer anses vara relevant och att vi betraktas som experter.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 23 Digital kommunikation 2019

2020

2021

77 172

93 461

65 760

Filmvisning på SK Youtube-kanal

10 842

14 475

12 047

Filmvisning på SK Facebooksida

32 082

55 337

6092

Besök Session Filmvisningar

Filmvisning på SK Instagram

12 112

Likes/följare Facebook

9 481

9 940

11 102

Twitter

1 904

1 914

1 911

Instagram

3 819

4 606

5 748

Prenumeranter på SK nyhetsbrev

1 473

1 471

1 621

Facebook

82 451

69 699

Instagram

11 104

31 658

Betald räckvidd

6 514

45 657

629

Sound Cloud Räckvidd*

Spelningar Sound Cloud

* Från och med 2021 tar vi ut statistikdata baserat på den totala räckvidden. Vi kan enbart få ut data för 2020 och 2021. Ökningen av antalet sessions 2020 beror främst på att en stor mängd material nytt kunskapsmaterial publicerades på webben detta år inom ramen för regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst. Efter uppdragets slut 2020 gick myndigheten ner till ordinarie bemanning och verksamheten för kommunikation fokuserade på att närvara mer på Instagram. I tabellen kan vi se en ökning i engagemang på Instagram och en sänkning i besök på webben.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH BARNPERSPEKTIV Statens konstråd ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.22 Jämställdhetsperspektiv utgör en viktig kvalitativ aspekt i Statens konstråds samtliga verksamhetsgrenar. Sedan början av 2000-talet har myndigheten haft en uttalad målsättning att uppnå en jämn fördelning mellan kvinnor och män av konstnärliga uppdrag och inköp av konstverk till Staten konstråds samling. Myndighetens resultat inom jämställdhetsintegrering har bedömts som mycket goda av bland annat Statskontoret i deras rapport Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter (rapport 2018:17). Men det finns fortfarande stora utmaningar för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och det är därför av största vikt att hela verksamheten kontinuerligt bidrar till att motverka ojämställdhetsproblem såväl inom konst- och kulturområdet som i hela samhället. Mångfald är en central frågeställning för att Statens konstråds verksamhet ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Mångfaldsperspektivet får också stort utrymme i programverksamheten där representanter för nationella minoriteter och andra grupper medverkar. Barn och ungas möte med offentlig konst väcker en nyfikenhet som stärker både deras egna uttrycksmöjligheter och konstens roll i det gemensamma rummet. Sedan länge arbetar Statens konstråd med att integrera barns och ungas perspektiv i permanenta konstprojekt och konstkollektioner. Barnperspektivet beaktas även inom tillsynsverksamheten, exempelvis som aspekt vid kulturhistoriska värderingar av byggnadsanknuten konst, och i digital och fysisk förmedlingsverksamhet. Exempel på aktiviteter för barn och unga som genomförts 2021 är stadsutvecklingsprojektet Vad är en park? i Björneborg, Heby och Huskvarna (se verksamheten Stadsutveckling), konstkollektioner på SIS ungdomshem (se verksamheten Konstansökningar) och samarbeten i plan- och byggprocesser med skolelever på Gotland (se verksamheten Tillfällig konst). Även arbetet 2021 med audioguiden har haft ett särskilt fokus på målgruppen barn och unga (se verksamheten Förmedling).

22 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

INTERNATIONELLT OCH INTERKULTURELLT UTBYTE OCH SAMARBETE Utbytet med konstnärer och konstaktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den internationella utvecklingen av offentlig konst och konstnärlig gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Statens konstråd ingår sedan flera år i ett nordiskt nätverk med systerorganisationerna norska KORO och danska Statens Kunstfond samt finska Taike. Vidare har myndigheten fortlöpande kontakter med ett stort antal internationella aktörer som arbetar med konstnärlig gestaltning i offentliga rum. Statens konstråds medarbetare medverkar årligen som experter i ett flertal konferenser och seminarier internationellt. Statens konstråds internationella och interkulturella utbyte och samarbete utgör sammantaget en viktig grund för utvecklingen av området offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma livsmiljöer såväl i hela landet som internationellt.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

SÄRSKILDA REDOVISNINGAR OCH UPPDRAG Ökat förvärv av konst Statens konstråd har under 2021 haft ett särskilt regeringsuppdrag att öka statens förvärv av konst, en satsning som har syftat till att stötta det svenska konstlivet under coronakrisen. Resultatet av denna satsning redovisas under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och verksamheten Konstkollektioner. Konsekvenser av pandemin Statens konstråd har i regleringsbrevet för 2021 uppdraget att särskilt redovisa de konsekvenser som spridningen av det nya coronaviruset har haft för resultat, genomförande av verksamhet och ekonomi. Generellt bedömer Statens konstråd att pandemin har medfört mycket stora påfrestningar på verksamheten. Digitaliseringen har i vissa avseenden möjliggjort att kunskapsutveckling och kunskapsspridning har kunnat ställas om, fortgå och delvis utvecklas trots restriktionerna i samhället. Resultatet för de delar av verksamheterna som fordrar fysiska kontakter, som exempelvis konstkollektioner, konstprojekt och myndigheters återlämnande av statlig konst, har däremot övervägande påverkats negativt. Detta har i sin tur medfört konsekvenser i form av förseningar och budgetavvikelser inom dessa verksamheter samt överskridande av anslagssparandet för 2021. Statens konstråds bedömning är att coronavirusets följdverkningar vidare kommer begränsa verksamhetens genomförande i minst två år efter pandemins slut. Konsekvenserna för respektive verksamhetsområde redovisas nedan. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Inom Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön påverkas särskilt möjligheterna att stärka internationellt och interkulturellt utbyte. Till exempel har konstnärer bosatta utanför Sverige inte kunnat besöka platserna där de samverkar med Statens konstråd och andra aktörer. Även om digitala medier och lösningar räcker långt, förutsätter uppdrag att arbeta plats- och situationsintegrerat oftast fysisk närvaro. Ett samverkansprojekt med Borås kommun har av denna anledning fått läggas ned, tre planerade internationella visningar av konstnären Andjeas Ejiksson filmade dokumentärfiktion Television Without Frontiers har skjutits på framtiden. Förutsättningarna att arbeta plats- och situationsspecifikt med geografisk spridning över hela landet har också påverkats av pandemin. Till exempel har det arbete som konstnärerna utför inom ramen för samarbetet mellan Statens konstråds och lokalföreningar inom Folkets Hus och Parker i tre regioner krävt nya metoder för hur lokal förankring kan uppnås. Pandemin har därför också påverkat Statens konstråds möjligheter att arbeta inkluderande och bidra såväl till det nationella målet i Politik för gestaltad livsmiljö, liksom till de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030, 10:2, 11:3 och 11:7. Verksamheten Konstkollektioner har fortsatt att påverkas under hela 2021, främst genom ett minskat antal inkomna ansökningar och svårigheter att placera färdiga kollektioner eftersom många statliga arbetsplatser varit stängda eller haft begränsad bemanning. Med pandemin har också tvingat oss att fortsätta att utveckla våra digitala processer för 68

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

att möta den nya situationen. Under år 2020 och 2021 har vi övergått till att kunna handlägga ärenden i ett helt digitalt flöde. Under 2021 tog vi nästa steg genom att digitalisera inköpsprocessen. Även flertalet av våra förmedlingsinsatser i samband med placeringen av nya konstkollektioner hålls numera digitalt. Även inköpsverksamheten har påverkats av pandemin, eftersom olika former av restriktioner gjort det svårt att planera in personliga möten med konstnärer och gallerister. Vi har därför till största delen förlitat oss på våra digitala verktyg och inköpskanaler. Frånvaron av personliga möten är givetvis en nackdel, men den accelererade digitaliseringen har samtidigt gjort det möjligt för oss at nå många fler konstnärer än tidigare, inte minst i delar av landet där vi har svag förankring. Vi arrangerade till exempel ett stort antal digitala portfoliovisningar för konstnärer över hela landet, i samverkan mellan Statens konstråds samtliga tre enheter och föreningen Konstkonsulenterna i Sverige. Arbetet med portfoliovisningar ledde dels till ökad samverkan mellan Statens konstråd, regioner och kommuner över hela landet, dels till ökad samverkan mellan Statens konstråd, Moderna Museet och flera regionala konstmuseer. Framför allt bidrog detta till att fler verk köptes in av konstnärer vi tidigare inte arbetat med. Arbetsmetoderna som utvecklades genom de digitala portfoliovisningarna har därutöver stärkt Statens konstråds interna samarbete mellan konstnärligt ansvariga för inköp av konst inom enheten för Tillsyn, samling och administration och curatorerna i Konstenheten. Pandemin har även givit oss tillfälle att prova ett annat förhållningssätt till att resa och utveckla nya pedagogiska metoder i gränssnittet mellan digitalt och fysiskt baserad verksamhet. Sett i backspegeln kan vi konstatera att en balanserad blandning av digitala möten och fysiska besök oftast resulterat i tillit och förankring på plats. Tillsynsverksamheten Inom Tillsynsverksamheten har pandemin under de senaste två åren tvingat fram omfattande förändringar och nya arbetsrutiner för att på ett säkert och effektivt sätt kunna möta de krav som ställs på verksamheten generellt och myndigheternas behov gällande returer av konst i synnerhet. Även om virusets effekter på samhället kan förväntas minska under 2022 är vår bedömning att pandemins effekter vidare kommer begränsa möjligheten att ta emot returer under 2022 och troligen även 2023. Detta beror huvudsakligen på att det finns ett stort uppdämt behov av att återlämna konst från myndigheter vilket kommer leda till en fortsatt ansträngd situation och prioriteringar av resurser inom hela tillsynsverksamheten. Dock har vår rådgivning inte påverkats, huvudsakligen beroende på att den inte innefattar fysisk hantering av konst utan främst rådgivning som har kunnat ske digitalt och oberoende av risk för smittspridning. Uppdraget att tillsammans med Riksantikvarieämbetet utarbeta ett metodstöd har tagit längre tid än beräknat på grund av coronakrisen och möjligheterna till platsbesök i bebyggelsemiljöer med offentlig konst runtom i landet har avsevärt begränsats.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Utveckla och sprida kunskap Inom Förmedling har pandemin medfört stora konsekvenser för programverksamheten. Ett omfattande arbete har genomförts för att ställa om till digitala möten och hybridmöten. Omställningen har inneburit stora utmaningar men också lett till nya möjligheter för människor i hela landet att delta i och följa programverksamheten. Verksamheten för kommunikation har indirekt påverkats av pandemin, till exempel genom att kommunikationen av konstprojekt har flyttats fram i tid. Rådet för hållbara städer Statens konstråd ingår som en av 13 medlemmar i regeringens Råd för hållbara städer. Rådets medlemmar har under år 2021 samverkat kring ett trettiotal åtgärder. Ett tiotal samverkansåtgärder har avslutats under året och övriga fortsätter under 2022. Fyra möten har hållits i Rådet och åtta möten har hållits i Rådets expertnätverk. Ett gemensamt möte har hållits för Rådets samtliga referensgrupper: Kommungruppen, Forskningsoch innovationsgruppen och Näringslivsgruppen. Ett stormöte har hållits för Rådet, expertnätverket och referensgrupperna. Rådet har blivit partner i EU-satsningen New European Bauhaus (NEB). Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Formas och Vinnova har arrangerat workshoppar om NEB, som dokumenterats i en rapport som skickats till EU. Rådet har också samverkat med bland annat satsningarna Viable Cities och Horisont Europa. Rådets gemensamma webbplats www.hallbarstad.se, som nylanserades i december 2020, har under året fyllts på och vidareutvecklats i syfte att underlätta för kommuner och andra aktörer att hitta aktuellt material inom hållbar stadsutveckling. Rådet har låtit ta fram en rapport om pandemins påverkan på hållbar stads- och samhällsutveckling. En förstudie om nationell samordning av finansiering och kunskap inom hållbara städer och samhällen har tagits fram inom en av samverkansåtgärderna. Regeringskansliet har gjort en utvärdering av Rådet för hållbara städers verksamhet. Utvärderingen bedömer att Rådet uppfyller sitt syfte. Samverkansforum för statliga byggherrar, Nätverket för arkitektur- och kulturmiljö Statens konstråd är en av fyra adjungerade medlemmar i Samverkansforum för statliga byggherrar, ett statligt nätverk för arkitektur- och kulturmiljö med nio ordinarie medlemmar. Visionen för Samverkansforum är att vara ett statligt föredöme när det gäller effektivisering av resurser och kompetensutveckling. Nätverket fungerar som ett viktigt forum för inspiration och kunskapsutbyte som kan skapa förutsättningar för ett kompetent och kraftfullt agerande i arkitektur- och kulturmiljöfrågor. Samverkansforum sammanträder varannan månad och har på samtliga möten under året bland annat diskuterat gestaltad livsmiljö i ett bredare perspektiv. På dessa möten har specifikt offentlig konst och kulturmiljö lyfts för diskussion som en integrerad del i politiken. Statens konstråds bedömning är att detta aktualiserat vikten av att integrera offentlig konst vid planering och byggande för byggherrarna i Samverkansforum.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Digitalisering av kulturarvet – Digisam Statens konstråd har under året fortsatt medverkat i Digisams samverkansgrupp för digitalisering och digitalt bevarande. Digisam omfattar experter från 22 kulturarvsinstitutioner, vilket genererar ett betydelsefullt kunskapsutbyte kring digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet. Den kunskap som utvecklas genom samverkan är även till stor nytta för kulturarvsinstitutioner utanför nätverket. Praktik i staten för nyanlända och personer med funktionsnedsättning Statens konstråd har redovisat utfallet för 2021 till Statskontoret, i enlighet med deras anvisningar, gällande uppdraget att för praktik fortsatt ta emot dels nyanlända arbetssökande, dels personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kultur i hela landet Utfallet 2021 av uppdraget att verka för att kulturen ska komma fler till del i hela landet redovisas under respektive verksamhet i resultatredovisningen. Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen Statens konstråd har under 2021 deltagit i det samverkansråd vid Statens kulturråd som samordnar de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen. Deltagandet har skett genom tre olika grupper: samverkansrådet, arbetsgruppen samt uppföljningsgruppen. Det första året kännetecknades av ett behov av att förstå modellen på djupet och dess komplexa funktion samt på viket sätt Statens konstråd kan medverka. Statens konstråd bidrar huvudsakligen med kunskap inom två områden. Dels offentlig konst och gestaltad livsmiljö, dels gällande konstaktörernas förutsättningar och utvecklingsfrågor i det breda konstfältets ekosystem. De professionella konstaktörernas frågor ingår i Samverkansmodellen, men gestaltad livsmiljö är inte del av den. Däremot ser vi att allt fler regioner väljer att inkludera politikområdet i sina kulturplaner. Vi kan konstatera att konsten i gestaltad livsmiljö genom de ekonomiska medlen som politiken omsätter och möjligheterna den erbjuder har stort inflytande på den professionella utvecklingen i konstfältet. Samverkan med andra myndigheter och offentliga aktörer Statens konstråds samverkan med andra aktörer är omfattande och verksamheten bygger på nära samarbeten med myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer i landet. Myndighetens komplexa samverkan innefattar samtliga verksamheter och redovisas integrerat i resultatredovisningen. Sveriges genomförande av Agenda 2030 Statens konstråd verksamhet bidrar främst på nationell nivå men även i viss grad internationellt, till genomförandet av Agenda 2030 vad gäller sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner i mål 10 och 11:

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Mål 10: Minskad ojämlikhet. • Delmål 10.2: Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Mål 11: Hållbara städer och samhällen. • Delmål 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. • Delmål: 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. • Delmål: 11.7 Tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön bidrar till social sammanhållning och utveckling av ett öppet och inkluderande samhälle där konsten utgör en dynamisk, obunden och utmanande kraft med yttrandefriheten som grund i olika gemensamma miljöer. Genom Tillsynsverksamheten bidrar myndigheten även till en god långsiktig förvaltning av kulturarv och kulturmiljöer. Förmedling och kommunikation bidrar i sin tur till spridning av öppen och fri information och ökad kunskapsutveckling kring konstens betydelse för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Gestaltad livsmiljö Samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd pågår året runt och är organiserat i en styrgrupp, en arbetsgrupp och ett kommunikationsnätverk. Därutöver sker samverkan inom de fyra myndigheternas olika myndighetsuppdrag och genom den årliga konferensen. De fyra myndigheterna har under året samarbetat kring att ta fram ett gemensamt internt utbildningsmaterial för användning på respektive myndighet under 2022. Utbildningen syftar till att ge de anställda på de fyra myndigheter en ökad kunskap om politiken och dess innehåll samt vilken betydelse den kan ha för respektive verksamhet i arbetet med att implementera politikområdet på statliga myndigheter och bolag, regioner och kommuner. Sedan 2020 genomför Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd årligen en gemensam heldagskonferens om gestaltad livsmiljö. Målgruppen är personer som arbetar med hållbara gestaltade livsmiljöer, exempelvis tjänstepersoner, politiker och privata aktörer. Konferensen 2021 hölls helt digitalt på grund av pandemin och kunde tack vare detta nå ut till över 1 300 personer. Eftersom demokratin i Sverige fyllde 100 år 2021 valdes temat ”Gestaltad livsmiljö och demokrati”. På konferensen undersöktes olika aspekter som invånares delaktighet, hur offentliga miljöer utvecklas, vem som påverkar vad som byggs och förändras, samt representationen i det vi bevarar. Under dagen presenterades även Årets strålkastare som har som syfte att uppmärksamma ett eller flera initiativ som arbetar på ett förebildligt sätt med den nationella politiken för gestaltad livsmiljö. 72

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Genomförda insatser och resultat från 2021 i Statens konstråds egen verksamhet redovisas under respektive verksamhetsgren i resultatredovisningen. Uppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger Detta uppdrag redovisas under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och avsnittet Permanenta projekt. Uppdraget har också redovisats i en separat rapport till Kulturdepartementet 2021-01-31 (KU2018/01250/KO). Uppdrag att verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering Statens konstråd har under 2021 fortsatt samarbetat med Riksantikvarieämbetet i uppdraget att verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering. Uppdraget redovisas under verksamhetsgrenen Tillsynsverksamhet och avsnittet Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst. Utställningsersättningar till konstnärer Statens konstråd följer gällande MU-avtal mellan staten och berörda konstnärsorganisationer avseende ersättningar till konstnärer vid medverkan i utställningar och visningar av konstverk. MU-avtalet tillämpas bland annat för tillfälliga projekt som genomförs i utställningsform. Pandemin har kraftigt begränsat möjligheterna att genomföra sådana projekt vilket har medfört att inga MU-ersättningar har utbetalats under 2021. Tabell 24 Utställningsersättningar till konstnärer i tkr 2021

2019

2020

2021

Medverkansersättning

312

Utställningsersättning

125

Kompetensförsörjning Statens konstråd är en så kallad småmyndighet. Kompetensen inom myndigheten är hög men i likhet med andra småmyndigheter är organisationen sårbar för kompetensförluster som uppstår vid sjukskrivningar, längre tjänstledigheter och uppsägningar. För att säkerställa att myndigheten trots detta har en god kompetensförsörjning har vi vidtagit flera åtgärder. Inom IT anlitar vi externa konsulter och sedan oktober 2016 är vi anslutna till Statens servicecenter, vilket ger hög kvalitet inom ekonomiadministration. Vid överprövningar av konstprojekt har vi upparbetade kontakter med externa juridiska experter. För HR-frågor tar vi stöd av både Arbetsgivarverket och upphandlade konsulter. Under 2021 har en översyn av BESTA-klassificering genomförts avseende lednings-, kärn- och stödkompetens.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Tabell 25 Åldersstruktur tillsvidareanställd personal 2021

Ålder

Totalt

Kvinnor

Män

30–49

50 +

Summa

-29

Tabell 26 Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2021

Kompetens

Män

Kvinnor

Totalt

Personalförändring

Antal

Börjar

Slutar

Ledningskompetens

20%

Kärnkompetens

80%

53%

Stödkompetens

27%

100%

Summa

Ledningskompetens – personal som ingår i ledningsgruppen. Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden. Stödkompetens – personal verksamma inom stödfunktioner. Kommentar: Personal som har slutat under 2021 beror på dels arbetsbrist efter Kunskapsnav offentlig konst avslutades 2020, dels entledigande på egen begäran.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Plats för tänkare och Landskap från Havets mitt (Verktyg för att se) av Pia Sandström, Linné univsersitetet, Kalmar

FINANSIELL REDOVISNING

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

RESULTATRÄKNING

(tkr)

Not

2021

2020

Intäkter av anslag

53 185

66 662

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

637

148

Intäkter av bidrag

Finansiella intäkter

53 884

66 876

-18 560

-19 499

Verksamhetens intäkter

Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal

Kostnader för lokaler

-4 157

-4 154

Övriga driftkostnader

-30 655

-42 482

Finansiella kostnader

Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall

-5

-12

-507

-729

-53 884

-66 876

Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

1 194

-1 194

Saldo

Årets kapitalförändring

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

BALANSRÄKNING (tkr)

Not

2021-12-31

2020-12-31

TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

3 602

2 368

3 602

2 406

Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet

1 689

722

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

30 170

10 581

Pågående nyanläggningar

853

129

32 711

11 432

Summa Kortfristiga fordringar Fordringar hos andra myndigheter

3 144

2 421

Övriga kortfristiga fordringar

3 144

2 432

205

1 093

205

1 093

8 499

1 135

8 499

1 135

3 901

9 295

3 901

9 295

52 063

27 793

Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket

Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa SUMMA TILLGÅNGAR

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

BALANSRÄKNING (tkr)

Not

2021-12-31

2020-12-31

32 295

11 718

32 295

11 718

358

321

358

321

KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

Statskapital

Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Övriga avsättningar

Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret

3 588

2 178

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

4 332

2 450

9 807

9 086

258

317

17 985

14 031

1 425

1 723

1 425

1 723

52 063

27 793

Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder

Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag (tkr)

Not

Ing. överföringsbelopp

Årets tilldelning enl. regl. brev

Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

2 701

11 007

-1 748

11 960

-10 907

1 053

3 853

67 947

-2 565

69 235

-65 239

3 996

6 554

78 954

-4 313

81 195

-76 146

5 049

Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap.1 Statens konstråd Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap.1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Summa

Utgående överföringsbelopp avser främst budgeterade konstprojekt inom verksamheten Permanenta projekt som har senarelagts pga. pandemin och förändringar i plan- och byggprocesser. Villkor anslag 17 4:2 ap 1 Anslagsposten får belastas med högst 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamheten. 2021 Anslag 17 4:2 ap 1 Lokaler och lönekostnader 11 279 tkr * * I beloppet ingår inte lönekostnader för curatorer vars arbete är direkt beroende av verksamheterna Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Permanenta projekt.

Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel (tkr)

Not

Beräknat belopp

Inkomster

1 194

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 287 Övriga inkomster Summa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Statens konstråds bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. I övrigt ska följande avskrivningstider tillämpas: 3 år

Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning

5 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar, bilar och andra transportmedel

5 år

Inredningsinventarier och övriga inventarier

Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 000 kr (exkl. moms) betraktas som anläggningstillgångar Från och med första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras med anslagsmedel (statskapital). Konstverk uppgående till ett värde om minst 20 tkr aktiveras. Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker ingen avskrivning. När ett konstverk lämnas ut till annan myndighet justeras statskapitalet ned 82

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

med konstverkets bokförda värde. På samma sätt justeras statskapitalet även när konst återlämnas. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare Patrick Amsellem direktör

Lön (tkr) 2021 1 220

Inga förmåner

Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag Erik Åström Ledamot i Bildmuseets rådgivande grupp, Umeå Universitet Katarina Pierre

Ersättning (tkr) 12,0 7,5

Johan Folkesson

12,0

Mandana Moghaddam

10,5

Kommentar: Ersättning av arvoden inkluderar även arvoden för 2020. Dessa uppgår till totalt 22,5 tkr enligt: Erik Åström 6 tkr, Katarina Pierre 4,5 tkr, Johan Folkesson 6 tkr, Mandana Moghaddam 6 tkr

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.

Sjukfrånvaro Totalt Andel 60 dagar eller mer Kvinnor Män Anställda - 29 år

2021

2020

1,89

2,09

47,05

2,38

2,15

Anställda 30 år - 49 år

2,35

2,88

Anställda 50 år -

1,29

1,07

Sjukfrånvaro för Män och Anställd -29 år lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

NOTER (TKR) RESULTATRÄKNING Not 1

Intäkter av anslag

2021

2020

Intäkter av anslag

53 185

66 662

Summa

53 185

66 662

Utgifter i anslagsredovisningen

-76 146

-69 101

Saldo

-22 961

-2 439

Saldot består av: Årets anskaffning av konst som har aktiverats i balansräkningen men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen

22 961

2 439

Summa

22 961

2 439

Minskade intäkter av anslag 2021 beror på att regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer avslutades 2020-12-31.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen

2021

2020

407

140

Icke statliga medel, 6 kap 1§ kapitalförsörjningsförordningen

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

230

Summa

637

148

Ökade intäkter 2021 beror dels på intäkter från privata fastighetsägare genom tillämpning av enprocentsregeln i verksamheten Permanenta projekt, dels intäkter från myndigheter vid översyner av deras konstkollektioner inom verksamheten Konstansökningar. Tillämpningen av enprocentsregeln är en konsekvens av regeringsuppdraget om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (se verksamheten Permanenta projekt i denna årsredovisning). Inga sponsringsintäkter finns för 2020-2021.

Not 3

Not 4

Intäkter av bidrag

2021

2020

Bidrag från statliga myndigheter

Summa

2021

2020

Övriga finansiella intäkter

Summa

Finansiella intäkter

För 2021 avser intäkten kursvinster Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 varit noll

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Not 5

Kostnader för personal Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav lönekostnader ej anställd personal Sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa

Not 6

2020

12 137

13 097

6 065

6 202

357

201

18 560

19 499

Kostnader för lokaler

2021

2020

Lokalhyra kontor, inkl. lager

3 975

3 892

182

262

Summa

4 157

4 154

Övriga driftkostnader

2021

2020

100

654

688

Övriga lokalkostnader

Not 7

2021

Reparationer och underhåll Reaförlust vid avyttring av anläggningstillgång Offentligrättsliga avgifter, skatter, kundförluster Resor, representation, information Köp av varor

3 929

2 975

Köp av tjänster

26 043

38 638

Summa

30 655

42 482

Minskade driftkostnader 2021 beror på att regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer avslutades 2020-12-31

Not 8

Finansiella kostnader

2021

2020

Övriga finansiella kostnader

Summa

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

2021

2020

Återbetalning av anslagsmedel från 2020

1 194

Summa

1 194

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 varit noll. Not 9

Borås kommun och Luleåbiennalen meddelade SK i mars 2021 att de önskade återbetala medel för konstprojekt som hade ställts in på grund av pandemin. Återbetalningen 2021 från Borås kommun avser Statens konstråds medfinansiering på totalt 1 000 000 kr av ett stadsutvecklingsprojekt. Utbetalningen gjordes 2020 inom regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer (se SK årsredovisningar 2018–2020). Återbetalning 2021 från Luleåbiennalen avser utställningskostnader på totalt 194 000 kr för delar av biennalen. Utbetalningen gjordes 2020 inom verksamheten Tillfälliga projekt (se SK årsredovisning 2020).

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

BALANSRÄKNING Not 10

Balanserade utgifter för utveckling

2021-12-31

2020-12-31

Ingående anskaffningsvärde

1 022

Summa anskaffningsvärde

1 022

-984

-908

-38

-76

-1 022

-984

Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

Not 11

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2021-12-31

2020-12-31

Ingående anskaffningsvärde

692

184

Årets anskaffningar

443

508

Summa anskaffningsvärde

1 134

692

Ingående ackumulerade avskrivningar

-228

-143

Årets avskrivningar

-113

-85

Summa ackumulerade avskrivningar

-342

-228

793

463

Utgående bokfört värde Inköp av immateriell konst Ingående anskaffningsvärde

Not 12

1 905

2 233

Årets anskaffningar

988

Uthämtad / återlämnad konst

-83

-400

Utgående bokfört värde

2 810

1 905

Summa rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

3 602

2 368

2021-12-31

2020-12-31

Ingående anskaffningsvärde

1 678

1 216

Årets anskaffningar

1 051

462

Summa anskaffningsvärde

2 729

1 678

-956

-865

-85

-91

-1 040

-956

1 689

722

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Not 13

Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde

2021-12-31

2020-12-31

2 546

2 645

187

-100

Summa anskaffningsvärde

2 733

2 546

Ingående ackumulerade avskrivningar

-1 778

-1 343

-270

-477

-2 048

-1 778

684

768

9 814

16 607

Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Materiell konst Ingående anskaffningsvärde

Not 14

Not 15

Årets anskaffningar

21 973

2 367

Uthämtad / återlämnad konst

-2 301

-9 161

Utgående bokfört värde

29 486

9 814

Summa maskiner, inventarier, installationer

30 170

10 581

Pågående nyanläggningar

2021-12-31

2020-12-31

Ingående anskaffningsvärde

129

Årets anskaffningar

724

129

Utgående bokfört värde

853

129

2021-12-31

2020-12-31

2 953

2 421

191

3 144

2 421

Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Kundfordringar hos andra myndigheter Summa

Not 16

Not 17

Övriga kortfristiga fordringar

2021-12-31

2020-12-31

Övrigt

Summa

2021-12-31

2020-12-31

891

Övriga förutbetalda kostnader

205

202

Summa

205

1 093

Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Not 18

Avräkning med statsverket

2021-12-31

2020-12-31

Redovisat mot inkomsttitel

-1 194

Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde

1 194

Uppbörd

Fordringar avseende Uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans

5 301

10 321

Redovisat mot anslag

65 239

39 465

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde

-58 265

-44 485

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

12 275

5 301

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans

-2 698

-580

Redovisat mot anslag

10 907

29 636

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

-11 007

-31 753

1 748

-1 050

-2 698

Ingående balans

-1 468

-1 729

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

10 222

5 322

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

-68 552

-49 546

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

57 071

44 485

Skulder på statens centralkonto

-2 727

-1 468

8 499

1 135

Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto

Summa Avräkning med statsverket

Not 19

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2021-12-31

2020-12-31

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

3 901

9 295

Summa

3 901

9 295

Belopp att reglera för december mellan räntekontot och statens centralkonto Beviljad kredit enligt regleringsbrev Maximalt utnyttjad kredit

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

268

-1 915

1 200

206

233

Not 20

Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet

Not 21

Statskapital

Kapitalförändring enl. resultaträkningen

Summa

Utgående balans 2020

11 718

Ingående balans 2021

11 718

Årets förändring av konstlager

20 577

Summa årets förändring

20 577

Utgående balans 2021

32 295

Statskapital

2021-12-31

2020-12-31

Ingående anskaffningsvärde

11 718

18 840

Årets anskaffningar

22 961

2 439

Uthämtad / återlämnad konst under året

-2 384

-9 561

32 295

11 718

Utgående balans

Ökningen av statskapital 2021 beror på regeringsuppdraget att förvärva konst i syfte att stödja svenskt konstliv under coronakrisen.

Not 22

Övriga avsättningar

2021-12-31

2020-12-31

Ingående balans

321

282

Årets förändring

Utgående balans

358

321

2021-12-31

2020-12-31

Ingående balans

2 178

1 808

Under året nyupptagna lån

1 962

1 099

-552

-729

Utgående balans

3 588

2 178

Beviljad låneram enligt regleringsbrev

6 000

2 500

Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing

3 588

2 178

2021-12-31

2020-12-31

442

324

Avsättning för lokalt omställningsarbete

Avsättningen beräknas användas under 2022

Not 23

Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

Årets amorteringar

Not 24

Kortfristiga skulder till andra myndigheter Utgående mervärdesskatt Arbetsgivaravgifter Leverantörsskulder andra myndigheter Övrigt Summa

303

354

3 586

1 769

4 332

2 450

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Not 25

Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övrigt Summa

Not 26

Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter Konstinköp Övriga upplupna kostnader Summa

2021-12-31

2020-12-31

258

295

258

317

2021-12-31

2020-12-31

996

1 209

100

387

411

1 425

1 723

ANSLAGSREDOVISNING Not 27

Uo 17 4:1 Statens konstråd (ram) ap. 1 Statens konstråd Enligt regleringsbrevet disponerar Statens konstråd en anslagskredit på 330 tkr. Under 2021 har krediten inte använts. Statens konstråd får disponera 952 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 31 753 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande.

Not 28

Uo 17 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (ram) ap. 1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Anslagsposten får enligt regleringsbrev belastas med högst 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamheten. Under 2021 har anslaget belastats med 11 279 tkr Enligt regleringsbrevet disponerar Statens konstråd en anslagskredit på 2 038 tkr. Under 2021 har krediten inte använts. Statens konstråd får disponera 1 288 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 42 947 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är icke räntebärande.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Not 29

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 287 Övriga inkomster Borås kommun och Luleåbiennalen meddelade SK i mars 2021 att de önskade återbetala medel för konstprojekt som hade ställts in på grund av pandemin. Återbetalningen 2021 från Borås kommun avser Statens konstråds medfinansiering på totalt 1 000 000 kr av ett stadsutvecklingsprojekt. Utbetalningen gjordes 2020 inom regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer (se SK årsredovisningar 2018–2020). Återbetalning 2021 från Luleåbiennalen avser utställningskostnader på totalt 194 000 kr för delar av biennalen. Utbetalningen gjordes 2020 inom verksamheten Tillfälliga projekt (se SK årsredovisning 2020).

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr)

2021

2020

2019

2018

2017

Beviljad

6 000

2 500

1 500

Utnyttjad

3 588

2 178

1 808

1 173

778

1 200

986

206

233

810

924 *

Ränteintäkter

Räntekostnader

Avgiftsintäkter

407

140

106

Övriga avgiftsintäkter

230

608

1 958

2 369

330

952

937

922

258

168

Beviljad 17 4:2 ap. 1

2 038

1 288

988

Utnyttjad 174:2 ap. 1

746

Anslagssparande 17 4:1 ap. 1

1 053

2 701

583

5 661

Anslagssparande 17 4:2 ap. 1

3 996

3 853

371

569

Antalet årsarbetskrafter (st)

Medelantalet anställda (st)**

2 426

2 645

2 533

2 680

2 324

Årets

Balanserad

Låneram Riksgäldskontoret

Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret

Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev

Anslagskredit Beviljad 17 4:1 ap. 1 Utnyttjad 17 4:1 ap. 1 Anslagskredit

Anslag Ramanslag

Bemyndiganden, ej tillämpligt Personal

Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring**

* Vid tillfället för maximalt utnyttjande räntekontokredit var beviljad kontokredit 827 tkr. Därefter höjdes kontokrediten till 986 tkr för att hantera betalningar tillhörande SCR-flödet som löpande belastas i RTA-flödet. ** I beräkningen av medelantalet anställda är inte eventuellt tjänstledig personal frånräknad.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Till regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Dnr 1.2.1/2021:215

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 22 februari 2022

Patrick Amsellem Direktör

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021

Årsredovisning 2021 Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer som representeras av Bildupphovsrätt är återgivna med tillstånd av dem. © Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer. Text och bildredaktion: Statens konstråd Form: Sandra Praun Tryck: Statens konstråd, Stockholm, 2022 Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se Omslag: Eldfesten av Ulrika Sparre, Kristinehamn. Foto: Ricard Estay Redovisningsresultat: Nåejtien njalla av Carola Grahn, Tärnaby. Foto: Fanny Carinasdotter Permanenta projekt: Triangular Forms in Landscape av Anders Sletvold Moe, Karlberg, Stockholm. Foto: Ricard Estay Stadsutveckling: Future Island av Marjetica Potrč och OOZE Architects (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg), Campus Albano, Stockholm. Foto: Ricard Estay Tillfälliga projekt: Biologiska pigment – svampmycel, alger, växter och bakterier av Amanda Selinder, Uppsala. Foto: Ricard Estay Konstkollektioner: Party for one av Cajsa von Zeipel, Jönköpings universitet. Foto: Ricard Estay Tillsyn: Incantatio av Roland Borén, Göteborgs universitet. Foto: Ricard Estay Utveckla och sprida kunskap: Publikationen Omförhandlingar, samarbete med Södertörns högskola. Foto: Ricard Estay Förmedling: Eldfesten av Ulrika Sparre, Kristinehamn. Foto: Ricard Estay Finansiell Redovisning: Plats för tänkare och Landskap från Havets mitt (Verktyg för att se) av Pia Sandström, Linnéuniversitetet, Kalmar. Foto: Ricard Estay Slutbild: Triangular Forms in Landscape av Anders Sletvold Moe, Karlberg, Stockholm. Foto: Ricard Estay

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2021