Handelshรถgskolan, Hus F Information om arkitekturen 2020.04.16 Johannes Norlander Arkitektur AB
10
2 5
4
6
1 9 3 7
8
Flygvy över Handelskvarteret i Vasastaden
Områdesbeskrivning Vasastaden är belägen strax utanför Göteborgs
en stationsuppgång inom kvarteret. Byggnaderna
1.
Vasastaden
historiska stadskärna på andra sidan vallgraven,
längs Vasagatan besitter en historisk tyngd och
2.
Haga Kyrkogata
där den angränsar till den gamla förstaden Haga.
rika symbolvärden med få motstycken i staden.
3.
Vasagatan
Rutnätsplanen uppfördes under 1800-talets andra
Fasaderna kring Handelskvarteret återspeglar
4.
Handelshögskolans ur-
halva efter förebilder i Wien och Paris och består
1900-talets svenska arkitekturhistoria, där sam-
främst av flerbostadshus i sten, tegel och puts.
hällsutveckling, modernitet och internationella
Stadsdelen genomkorsas av esplanaden Vasa-
influenser satt tydliga avtryck. Nyréns funktiona-
gatan, där Handelshögskolan har varit beläget
listiska höghus kontrasterar mot Hans Hedlunds
sedan 1950-talet då de första byggnaderna i
omsorgsfullt
komplexet uppfördes. Sedan kringbyggnaden av
och ansluter till Erséus, Frenning & Sjögrens påkos-
hela Handelskvarteret fullbordades på 1990-talet
tade postmodernism. I Nyréns komposition anas
har innergården förtätats och en ny årsring ska
dessutom inflytandet av Gunnar Asplunds världs-
8.
Haga Kyrkoplan
nu tillfogas kvarteret. Detta har möjliggjorts av
berömda rådhustillbyggnad vid Gustaf Adolfs
9.
Sprängkullsgatan
Västlänkens tunneldragning och placeringen av
torg.
10. Haga
komponerade
2
sprungliga lågdel (C. Nyrén) 5.
Handelshöskolans ursprungliga högdel (C. Nyrén)
6.
biblioteksbyggnad,
Tillbyggnad (Erséus, Frenning & Sjögren)
7.
Samhällsvetenskapliga biblioteket (H. Hedlund)
8
6
5 7
3
4
2 1
Isometri över Handelskvarteret
Exteriör, isometri
Johannes Norl
F
Den stora skalan på den nya byggnaden stärker
Det publika entréplanet som skall signalera verk-
1.
Entré Station Haga
Vasagatans karaktär av monumental esplanad.
samhetens öppenhet kommer med sitt framträ-
2.
Förplats
Stadsdelen och dess huvudgata kantas av påkos-
dande läge i staden till uttryck i en byggnad som
3.
Ny huvudentré Handelshög-
tade bostadshus och märkesbyggnader från tiden
är både monumental och påtagligt urban, vilket
kring det förra sekelskiftet. Universitetsbyggnaden
blir ett brott mot den höga grad av slutenhet som
4.
Hus F, lågdel (J. Norlander)
och dess gamla huvudbibliotek står som solitärer
präglar de representativa fasaderna längsmed Va-
5.
Hus F, högdel (J. Norlander)
i park, i kontrast till exempelvis Schillerska gym-
sagatan.
6.
Handelshöskolans ursprung-
skolan
nasiet som sprängts in i kvartersbebyggelsen, och
liga högdel (C. Nyrén)
Röhsska museet strax invid Kungsportsavenyns
7.
vägkorsning. Indragningen av den nya högdelen
Ny entré mot Haga kyrkogata
ger en solitär prägel, samtidigt som byggnaden i
8.
gatuplan får ett stadsmässigt anslag.
3
Innergård
Skiss från tävlingsförlaget, byggnadens övergripande karaktär
Byggnadens arkitektur Hus F är i sin gestaltning besläktad med de befintliga byggnaderna, med gemensamma beröringspunkter så väl som egensinniga särdrag. De varmtonade fasaderna i tunga material med sin repetitiva fönstersättning förenar kvarteret, medan den grova ytstrukturen och det massiva fasadrastret ger tillskottet en individuell prägel. De stora fönsterpartierna ger upphov till en skalförskjutning i byggnaden, som genom sin ovisshet motverkar tyngden och massan från att bli överväldigande. Strukturen artikuleras med tydlighet och självklarhet, på gränsen till det naiva, vilket ger byggnaden en särart i den täta och arkitektoniskt mättade kontexten. 4
Handelshögskolans nya huvudentré
Fönstren ramar in scener i byggnaden och balanserar upp den stränga strukturen med rikligt ljusinfall. Fönsternischerna tillför fasaden ett djup och skuggverkan, och bildar portiker i mötet med gatan. Det dekorativa smidesräcket som kröner lågdelens takavslutning och pryder förplatsen bidrar med lekfullhet och karaktär, och knyter byggnadens stora skala till upplevelsen i ögonhöjd. Komplexets nya huvudentré annonseras av det massiva skärmtaket som kragar ut mot Vasagatan. Omsorgsfulla entrémiljöer med gedigna material och vacker beslagning kompletterar därutöver upplevelsen i den lilla skalan och ledsagar besökaren. 5
1
2
3
Mönstringen i fasadskivorna liknar tandhuggen,
1.
Dekorativt räcke
lågerhuggen och hyvlad sandsten i ett uppförsto-
2.
Grov fasadmatris
rat format, som avtecknar sig på långt avstånd
3.
Djupa fönsternischer
och ger upphov till ett rusticerande skuggspel. Tyngden och materialiteten i ytan särskiljer fasaden från sina tidsenliga grannbyggnader och refererar längre bak i arkitekturhistorien. Fönstrens utförande utan indelningar och synliga karmar syftar till att förstärka fasadens massiva gestalt, där synliga skarvar och fogar bevakas för att inte rubba intrycket av tunga stenar som staplats till en mur.
6
Entrélobby
Byggnadens interiör Arkitekturen är klassicistiskt disponerad med väldefinierade rum, rörelseaxlar och rumssekvenser. Mångfunktionella ytor hålls samman genom avgränsande
och
rumsbildande
element.
En
central kvalitet i byggnaden är upplevelsen av obrutna sekvenser av tydliga rumsligheter. I sin rena byggda form gestaltar väggar, passager och fönsteröppningar en massiv murverkan som ger karaktär åt hela byggnaden. Materialitet och abstraktion är två likvärdiga kvaliteter, där den obestämbarhet i skalan som fasaden gestaltar går igen i interiören. Ljusföring, korsande rörelser och befolkade zoner kompletterar den byggda arkitekturen med värme och liv. 7
1
2
3
4
5
Byggnadens materialitet
1.
Slipat betonggolv
2.
Klassicistisk planreferens
Arkitektens vision är att en återhållen materialpa-
Sammantaget bildar material och rumslighet en
3.
Vävd matta
lett med noga avvägd detaljering präglar ytskikt
skarpskuren helhet där ett fåtal dekorativa och
4.
Tekniskt rasterundertak
och möblering med en stillsam tidlöshet som
funktionella element särskiljer sig och definierar
5.
Gjutna väggar
anstår handelshögskolans profil. Varmgråa och
rummens karaktär, i studieytor såväl som hörsalar
jordnära kulörer, lätt grängade ytor och mässings-
och i entréfoajén.
detaljer samt ett slipat betonggolv med synliga ballaststenar definierar rummens materialitet. Ett
Byggnadens ytskikt är under projektering och kan
rasterundertak pendlas ner i publika och halvpu-
komma att ändras.
blika ytor för att dölja installationer och akustiska panelväggar, och dess linjerade struktur hjälper till att förstärka horisontaliteten i vidsträckta rum.
8
Station Haga
7
8
4 1
5
6
3 2
Entréplan, Vån 2
Vån 3
7
8
6
10 9
Vån 4
Terrassplan, Vån 5
Planer skala 1:1000
Offentlighet Lågdelens tre plan innehåller publika ytor i stora
1.
Entrélobby
rum. Dessa utgörs av entréhall och café, hörsa-
2.
Gård
lar samt öppna multifunktionella studieytor, med
3.
Hörsal
4.
Hörsalsfoajé
5.
Skärmtak över entré
6.
Öppen studieyta
7.
Passage
8.
Mindre lobby
9.
Mötesrum
tillhörande biytor. Terrassytorna mot gården och
Vån 5 Vån 4 Vån 3 Vån 2
Vasagatan kan delvis upplevas utifrån, så även skärmtaket över huvudentrén. Högdelen är endast undantagsvis tillgänglig för andra än personal.
10. Terrasstak/terrassyta
9
Sektion genom de stora publika rummen orienterade mot Vasagatan
10
Publik hörsal i entréplanet
11
InnergĂĽrden
12
Byggnadens interiÜra karaktär
13
Johannes Norlander Arkitektur AB Dicksonsgatan 2 412 56 Gรถteborg www.norlander.se