Omförhandlingar.
Miljonprogrammets konst i dagens livsmiljö. // Annika Öhrner I samband med miljonprogrammet gjordes en rad konstsatsningar genom permanenta verk i de nya bostadsområdena. Välfärdsstaten rymde en stark tilltro till konstens förmåga att främja politisk förändring och demokrati. Tilltron finns ännu kvar, som till exempel då arkitektur, form och design anses kunna hantera ”effekterna av globaliseringen, en ökande segregation och ohälsa och en minskande attraktivitet i flera av våra städer”, som det står i betänkanden Gestaltad livsmiljö (SOU 2015:88). ”Jag tror vi kan förändra världen, åtminstone vår dagliga livsmiljö.” skriver utredaren trosvisst i inledningen.1 Idag har den offentliga konsten i Sverige utvecklats med en rad offentligt drivna ofta temporära konstprojekt i storstädernas ytterområden men också på landsbygden, vilket flera kapitel i denna antologi behandlar. Även de temporära projekten skrivs in i pågående demokratiprocesser. Genom att skapa möten med och mellan invånarna anses de nå längre än vad stillastående skulpturer och färgsättningar kan göra. Det här kapitlet för en kritisk diskussion om den starka tilltron till konsten förmåga att förändra som tenderar att skymma sikten för hur spår av tidigare, parallella initiativ finns kvar i det offentliga rummet med en lågintensiv inverkan.2 Artikeln lyfter fram exempel på hur en samtidig närvaro av konst med skilda tillkomstdatum kan förstås, som ett alternativ till en förenklad dikotomi mellan gammalt och nytt, beständigt och föränderligt, inaktuellt och nyskapande. Vilka erfarenheter kan uppstå kring själva överlagringen av konst på en fysisk plats eller i ett rum som aktiverar betraktarnas medvetande eller det kollektiva minnet? Detta perspektiv på det offentliga rummet är olyckligt förbisett i den samtida diskussionen kring offentlig konst. För att beskriva mötet mellan äldre konst och en samtida praktik på en plats, väljer jag att använda begreppet tidsrum från den brittiska kulturgeografen Doreen Massey. Massey ser det offentliga rummet om en socialt differentierat plats där ett antal relationer och berättel-
1 2
Christer Larsson, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design, Stockholm 2015, SOU 2015:88, s. 13. I Stockholm pågår för närvarande ett långsiktigt projekt med syfte att på ett nytt sätt aktivera befintliga offentliga gestaltningar i staden, initierat av Stockholm Konst. I olika delprojekt skapar konstnärer verk som försätts i dialog med redan befintliga skulpturer av äldre tillkomstdatum. Projektet är framåtsyftande och lär generera unika erfarenheter kring hur offentlig gestaltning skall kunna utvecklas med känslighet för dess unika tidsrumslighet.
46
