Katalog38

Förord

Mikael Adsenius

Direktör Statens konstråd

Stående påen stol, medena armenuppsträckt i luften, medglasögonen på nästippen och medrisk för att plötslig ramla ner, förklarade den legendariskekonstpedagogenCarloDerkertvarförChagallochBellasvävadefritt i luften i målningarna och plötsligt blev allt glasklart och logiskt. Detvar mångasomblevkonstfrälstapåModernaMuseetnärCarlo visadekonst.

Konstpedagogikenär-idagsomdå-intebaraettområdesomärintressantförkonstintresserade utan för alla som ärnyfikna, vill göra nya upptäckter och förstå. Därför är det viktigt med konstpedagogiska initiativ, som visningar och diskussionernärkonsten kommitpå plats, inte minst i barnochungdomarsmiljöer. Sedan2004harStatenskonstråd,precissom museeroch konsthallar, systematiskt planerat och genomförtomfattande pedagogiskasatsningar förkonsten som ärbyggnadsanknuten och för de konstkollektionersom placerats på myndigheter. Dettaförattbättre förmedlaoch berättaom konsten ochföratttydliggöradetsom manvidförsta anblicken inte ser. Konsten förändrar sig över tid och ärberoende avvad som händer i samhället runt omkring oss och vi är beroende av konsten somger oss estetisk stimulans. Förståelse och upplevelse av konsten kan förändrasochdärförärStatenskonstrådslångaserie avårskatalogerintressanta tidsdokument som berättar om kommande generationerskulturarv i våraoffentligamiljöer.

8 Katalogen är, nu som tidigare, till för att genom varierade texter och bilder förmedla ingångar till konstupplevelser. Vissatexter i katalogen är fördjupningarmenutgångspunkten äralltid det konstnärliga skapandet.

Urvaletavförfattare och fotograferärbrett ochvarieraröveråren. Dekonstnärligagestaltningsprojektenskaspridasochgemångakonstnärerchansen attfånya erfarenheter,något somutvecklarmöjligheten att som konstnärarbetamed arkitekter, inrednings- och landskapsarkitekter såväl som med fastighetsägare och leverantörer av alla de slag. Alla kan samverkaför en merattraktivsamhällsmiljö. Katalogen germöjligheter att se och uppleva konsten i bokform för att väcka intresse attbesökaplatsen. Merparten av de konstverk som beställts ärockså tillgängligaförmedborgaren. Harmanvägarnaförbi kanman gott slinka in i entrén till en domstol eller annan myndighet för att titta på ett konstverk,nästanalltidheltunikt, skapatförplatsen. Sååterigenvälkommenatttadel av denkonstsomfinnslitehärochdär i vårmiljö!

Katalog 38

Anna Nyström

Redaktör

I årets katalog presenterar Statens konstråd sin verksamhet under 2008, med tjugosjunya konstprojekt. Konstnärerna har arbetatmedsina konstnärliga gestaltningar under flera år för statliga eller kommunala miljöer runt om i landet,tillsammans med arkitekter, byggherrar, fastighetsägare ochbrukare samt Konstrådetsprojektledare.

I text och bild gerkatalogens skribenteroch fotografer sin tolkning av konsten, enkonstsom i årsärskilt aktualiserarfrågan omgränser. Gränser mellankonstarterifråga om olika konstnärligagenrer: exempelvis konsthantverk, arkitektureller design. Också gränsermellan konsten och dess plats aktualiseras, något som särskilt behandlas i katalogensfördjupande texter: Närkanman egentligen tala om ett konstnärligt verk som ”platsspecifikt”? Hur sermanpå en gestaltning somär så integrerad i landskapet att det inte går att peka ut varkonsten börjar och slutar? Och hur ska byggnadsanknuten konst, den beställdakonst som merparten av Statens konstrådskonstprojekt utgörs av, tas om hand för attkunnafortsätta vara ettlevande kulturarvförframtidagenerationer?

Utmärkande för i årärockså att flera av konstnärernavält att ingå samarbetenmedarkitekter,landskapsarkitekterellerandrakonstnärer.Vissa av konstnärernasomfåttuppdragavKonstrådetäroftasjälvaverksammainom andradiscipliner, såsomarkitekter,konsthantverkare ellerserietecknare.

Ett exempel ärFridaFjellman som arbetari gränslandetmellan konst och konsthantverk. Hennes lekfulla installation Cloud Cuckoo Sky på Göteborgs universitet ger associationertill såväl Manga-estetiksom lockandeglaskarameller. En annankonstnärsomlånarfrisktfrån olikagenrerärDanielNovakovic i serieteckningsverketJag trorjag är kär som han skapatförLinköpings universitet. Konstnären, som också är dj. harhämtatinspirationfrån musikvärlden därpoplåtartasin i serierutornaföratt blandas upp till en änmer ”oren” serieform. Bilderna byggerpå en digital förlaga möjlig att trycka upp i nyaversioner. Serien löpersom en lång strip som bryterupp och bindersammantvåvåningsplan. Denkan ses som en spännandevisuellscen utifrån, då den nyabyggnadenspeglas i strömmen som forsarheltnära. Ytterligare en överklivare mellan gränser, men av ett annatslag,ärJoneKviesom i sininstallation The Umeå Nebula påDesignhögskolaniUmeålåtergränsernamellan detgripbara ochogripbarafå en fysiskform. Denhängandenebulosanärettsmide avhögglanspoleratrostfrittståloch täckt medprickarsomvid närmarebetraktandevisarsigvara olikfärgade gummibollar, och tarpåett lekfulltsättner dethögtflygande ochsublimapåjorden.

Relationen mellan konsten och dess plats berikarupplevelsen av årets konstprojekt. För arkitekten och konstnären GunillaBandolins skulptur MolekulförKemicentrumiLundärdetuppenbartattplatsenäravgörande förmötet medverket. I sin nuvarande form och placeringförskjuter Molekul form ochstoraskalaupplevelsen avden skånskainnergården uppförd påslutetav1960-talet. Påenannanplats, exempelvisi enpark,hade Molekul framför allt kunnat uppfattas som en sittmöbel, utan samma anspråk på attretavåratankaroch sinnen. I Catharina Gabrielssonstextförkatalogenlyfterhonframhur Molekul somenkonstnärens”klet” utmanarslitna dikotomiergenomattplacerasigmellandem;mellankonstochvetenskap, naturoch kultur,förnuft och känsla.

Varkonstenbörjaroch slutarellerhurdenskakategoriseras,som konst eller arkitektur, ärinte hellerlätt attsvarapånärmanstårinförKristian Blystads helhetsgestaltning av miljön förrastplats Saltkällan i Munkedal. Blystads Vegetasjon och vila, som uppförts i samarbete med Vägverket, är påsammagångsåtotaltmenändåsubtiltintegreradisinomgivningattden förändrarupplevelsenavlandskapetfördeförbipasserande. Ienavkatalo-

gens fördjupningstexter Settgenom sten skriverMalin ZimmhurBlystad arbetatmedstenensom båderumsskapandeelementoch sombetvingande metaforförvaraktighetochvila. Ocksåmuren,sombeständiggränsdragare som byggs och rivs i vårfysiska värld, rymmerpoetiskakvaliteter-något inteminstBlystads gestaltningvisardärfleradelaravmurenvilariluften.

Ettplatsspecifikt ellerbyggnadsintegreratverk tillkommeridaginte bara för en viss fysisk plats eller situation utan ska helst också föra fram platsens doldaflöden ellerkomplexaskeenden i ljuset. NärHåkanNilsson, i en annanavkatalogensfördjupandetexter,diskuterarmeningenavbegreppen ”platsspecifik” och ”byggnadsintegrerad” konst så ärdet mot en konsthistorisk bakgrund somvisarhurkonstenintelängre låtersig styras avnågra program. Med exempel hämtade från Regeringskansliet, i gestaltningarav NannaHänninen och OskarMörnerud,visarNilsson attkonstenidagsnarareharfåttrollensomkommentator.Denlåtersiginteinfogasienbestämd arkitektur utangörprecis tvärtom:låterarkitekturenintegreras i konsten.

Förflera av årets samarbetsprojekt har olika yrkesrollervarit produktivaförformandetavunikalösningarfören särskildplats. I konstnären och arkitekten Marjetica Potrc och arkitekturgruppen STEALTHshelhetsgestaltningförThunmansskolan i Knivsta blir det extra tydligt att gestaltningen är utformad för att ha en direkt påverkan på besökaren av platsen- och i arbetsprocessen också för attväckafrågor om på vems villkor gestaltningenutförts. Verket Fruit and Energy Farms in a Public Square vill uppmanaoch inspireraeleverna till att röra sig och umgås på nya sätt ochsamtidigt organisera sigkringmiljöfrågor, exempelvisdådesamlasi en avfarmernaslångaträdäckutomhus.Isamrådsgruppen,därelevrepresentanter ingick, kunde de enskildapersonernasidéeröverskridas till fördel förettgemensamtresultat. Konstnärernasförhoppningärattgestaltningen ska fungera påsammasätt, och attelevernaviasamtidskonstenska kunna ingå i ettkreativttänkande och agerande kollektiv där olikheterkan vara fruktbara. Arkitekturen i Fruit and Energy Farms in a Public Square verkarsåledes inte barafunktionellt utan också konceptuellt då den, i likhet med den relationella konsten, aktualiserarproblemgenomkonkret interventionmedbesökaren (se s. 197 förbeställning avfolder).

Blandövrigasamarbetsprojektdärkonstnären arbetat inärasamarbete medandrafinnsAnn-SofiSidénsocharkitektMatsFahlandersutformning