4 minute read

Konsten står fri

Next Article
Katalog38

Katalog38

tekniskt behärska de slittåliga material 83 som krävdes för Emmaskolan utan att processen blev alltför mycket av ett experiment.

När Roland Persson första gången besökteplatsenhade elevernaisinagamla lokaler just arbetat med flygande mattor som satt uppspända i taken. Mattorna - och ett litet rum fullt med kläder och saker förrollspel-födde idén om att göra någonting om att flyga. Kortdärpå följde ocksåidénattgestaltadetfaktumattnågot skulleflyttasut,ochnågotflyttasin,genom verksamhetens byte från gamla till nya lokaler. Roland Persson, en erkänt skicklig gjutare i silikon och inte minst i brons, bad attfå lånanågra av hemmamöblerna som lärarnainrett Hemmahusetmed och sombarnen tycktesärskiltmycketom. En

Barnen visarvarandra sina farkoster på tematAtt flyga. Workshop föralla Emmaskolans elever den 2-3 oktober2008. fåtölj, en pinnsoffa, en knallröd träbarnFoto: Jenny Schmidt stol... Han ville gjuta dem i brons, måla dem och försedemmed tilläggsom mattor, vingar, ett paraply, ballongersakersom kanfå tingen attjust flyga-och "närhan sedan presenteradesitt förslagförosskändesdetsomatthan hadefångatvår själ!” , säger skolans rektorMonicaAndersson. När gestaltningsförslagetpresenterades fick skolan idén attunder hela läsåretsomföregickflyttenarbetamedAttflygasomtema,iallaskolämnen. Ulrika Strandberg, lärare på skolan, fungerade som samordnande länk. Statens konstråd- och konstnären - blev samarbetsparter och drivande i det konstpedagogiska arbetet. Dethar sagts förutmen måste understrykasigenatt Statenskonstrådsatsatpåenkonstpedagogisk kompetenssom bordefinnasvid allainstitutioner som arbetarmed konst i det offentliga rummetochiallaprojektdärdetänktamottagarnaintealltidärsåvanavid konst. På Statenskonstråd heter hon IngerHöjer Aspemyr och kopplades tidigt in på skolans arbetemedkonstverket somutgångspunkt.

84 Eleverna tick läsa och tillsammans med personalendramatisera fantasyförfattaren Michael Endes bok Den oändliga historien (1981). Med bokensteman som utgångspunkt bearbetadeskänslorsom var viktiga för eleverna i vardagen. Bokens huvudpersoner är ofta utsatta för fara och måsteuppbåda alltsittmod förattklara av attmöta den. Så blevdet också här. Vidde tvåworkshopssomStatenskonstrådinitierade, fick barnensom första tema bygga ett rum som varskrämmandejust för dem. Det andra temat blev att av containerfynd bygga en farkost som kunde ta demfrån dennafarligaplats. Såblottlädesblandannatattmångaavbarnenvarrädda fördennyaskolvägen. Genomprojektetgavsdemöjlighetattbearbetarädslan,samtidigtsomdegenom arbetetfick inblick i denkonstnärligaprocess sominnebärattförkastaidéerochlösningarförattmedtålamodbörja om pånytt. Metodengjordedetalltsåmöjligtatttillvaratabarnensegnasynsätt och tolkningar. Perspektiv som sedan blev avgörande - och därmed var oumbärliga-för denfortsattaprocessen. Hade skoltematAttflyga kunnatgenomförasutanStatenskonstrådsoch konstnärens medverkan? Från skolan blir det rakasvaret nej. Genom att de fannspåplats kundefrågeställningarnafördjupas ochbearbetaspåett sätt som annars intevarit möjligt. Lärarna fick se attbarnen genombildspråket tick tillgång till nya ord som de tidigare inte hade ägt, samtidigt somdesjälvatydligare äntidigarefickupp ögonenför att svar i bild, i olika bildkonstnärligauttryck, kan skilja sig från dem i ord. Något som i högsta gradär användbart i skolordärbarnen inte talarvarandrasspråk. Samtidigt förankrades konsten genom detskol- och konstpedagogiskaprojektet tydligt i skolan. I enlighet med önskemålen från 1820 har Emmaskolans konst kommit till konkretnytta i undervisningen. I enlighet med dagens kulturpolitiska mål har barnen också fått uppleva eget skapande - men genomattkonstnärensjälvkundemedverkaocksånågotmer. Somtanken påkonstnärsyrket som någontingmöjligt. Konsten då? Påverkades den av detpedagogiskaprojektet? Nej -inte alls, svarar Roland Persson samtidigt som han flera gånger understryker atthanlärtmycketavarbetsprocessenmedbarnen ochkommeratttamed sig den erfarenhetenin i kommande projekt. Men idén bakomEmmaskolans Attflyga var redan klar och förankrad med både skolan och Statens konstrådinnandetpedagogiskasamarbetet togsinbörjan.Defemdelarnas

Eleverna på Emmaskolan bygger skrämmande rum, inspirerande av Michael Endes bok Den oändliga historien. Hurtar man sig bortfrån faran eller besegrarden? Workshopför en mindre grupp barn den 8 maj 2007. Foto: Inger HöjerAspemyr utformning och placering-fyrautomhus utmed skolvägen och vid skolans entréer, ettinomhus i form av enbronsgjutenträdgren högt uppe i trapphusetstak-tillkom alltsåoberoende avdetpedagogiskamötet medskolansbarn.

Verkets placeringvägrarstursktattta ansvar för den omilda behandling skolbyggnadens arkitektur utsatt tomten i skogsdungen för. Möblerna hävdar sin egen plats och blir genom sin placering till för alla Hammarkullebor-inte bara skolans elever och personal. Trots sin fysiska tyngd ser de ut att kunna sväva ivägnärsomhelst-de ärredoförtake off. Möblerna kan verkligen läsas som reminicenser av det gamlaHemmahuset -en konkret del av Emmaskolan. Men också som en vidareutveckling av RolandPerssonskonstnärskapochtidigareverk. Åter fästerhanvåruppmärksamhetpå detvardagligaviså oftastårblindainför,ochförhöjervardagensföremåltillnågotalldeles speciellt. Attflyga inger hopp om att allt ärmöjligt. Om att vi människor kan lyfta med tankens,medfantasins,drömmarnas och känslans hjälp. Vardagen ärmagisk! Det budskapet bär genom Roland Perssonsverk, heltavegenkraft.

Roland Persson

Roland Persson ärfödd 1963 Bosatt och verksam på Värmdö www.rolandpersson.se

Att flyga

Material: gjuten och bemålad brons Placeringsort: Göteborg Placering: Hammarkullen, Emmaskolan; skulptural gestaltning i fem delar utomhus, och i trapphall Arkitekt: Liljewall arkitekter genom Stefan Östman Samarbetspartner: Göteborgs stad Projektledare: Marie Holmgren/Statens konstråd

© Roland Persson/BUS 2009. Foto: Christer Hallgren

■kfr:' &&&:■

This article is from: