Inside_Arla_05_SE

HEj ägARE

Inflation och osäkerhet fortsätter att dominera hela vår bransch – från stigande kostnader på gården och hela vägen genom vår verksamhet.

Detta återspeglades tydligt i vårt halvårsresultat med rekordhöga intäkter och en avmattning i varumärkestillväxten. En situation som har accelererat under de senaste månaderna.

De stigande priserna har gjort det möjligt för oss att betala mer till er som ägare – vilket är välbehövligt för att bidra till att hantera trycket från stigande kostna der. Och i september kunde vi som bekant betala ut en halvårlig efterlikvid för första gången i Arlas historia.

När vi hanterar de nuvarande utmaningarna är det viktigt att komma ihåg att de långsiktiga drivkrafterna för mejeriprodukter fortsätter att vara starka. Ett område där vi ser att efterfrågan växer är vår Foodservice-verksamhet. Du kan läsa mer om det i det här numret av tidningen.

Hållbarhet står fortfarande högst upp på agendan i vårt samhälle och hos kun der och konsumenter. Marknaden för hållbara produkter och koncept fortsätter att växa och skapa kommersiella möjligheter för dem som går i täten.

Vårt datadrivna sätt att förbättra vår verksamhet inom mejeriverksamhet och gårdar erkänns både politiskt och bland våra kunder. Och det säkerställer att vi riktar insatserna dit de har störst inverkan. Ett utmärkt exempel är de fem nyckelområdena, som vi går igenom i det här numret.

Med en hållbarhetsersättning som en del av mjölkpriset – som kommer att be löna både tidigare åtgärder och motivera till nya förbättringar - kommer vi att ta nästa viktiga steg. Ett steg som kommer stärka vår position som ledare och vara ett centralt verktyg för att vi ska kunna nå våra mål, när vi fortsätter att skapa framtiden för mejeri.

Jag önskar dig mycket nöje med läsningen.

PEDER TUBORGH KONCERNCHEF

diREKT fRån gåR dE n

HUR AR lABÖ nd ER n A BER äTTAR sIn HIs TORIA

I allt från sociala medier till öppna gårdar delar Arlabönder över hela Europa med sig av sina berättelser och låter konsumenterna lära sig hur det går till på en mjölkgård.

Sophie Gregory är ekobonde i Dorset i Storbritannien. Hon lägger regelbundet upp inlägg på Instagram om livet på en mjölkgård och deltog nyligen i en LinkedInsatsning på Arla Foods globala konto.

“Jag började använda Instagram 2017”, säger Sophie. ”Jaginsågattdetvarettenkeltsättattfåkontaktmed bådebönderochandraomvadvigörpåvårgård. Jagläggeruppbilderochvideorpåkornaochlivetpå gården.Envanligdagläggerjaguppcirkatiobildereller kortafilmerpåmin“Insta”,mendetfårintebliförstress sigt – om jag har mycket att göra lägger jag bara upp en ellertvåbildernärdetärmjölkdags.”

“Jag skulle tro att ungefär hälften av mina följare inte är jordbrukare och jag ser framför allt mina inlägg som en möjlighet att informera människor om mjölkproduktion. Vi är väldigt stolta över det vi gör och det kooperativ vi är en del av. Jag försöker se till att stoltheten och entusi asmen kommer fram i mina inlägg. Folk tror ofta att det finns saker som döljs inom mjölkproduktionen men jag hoppasattvigenomattdokumenteravårvardagäven kan skapa lite öppenhet i branschen.”

“Påsocialamedierkanmanföraendialogochjagsträvar efterattsvarapåkommentarerochfrågorsågottjag kan. Jag försöker alltid lyfta det arbete Arla gör. Vi är exempelvis en del av det regenerativa pilotnätverket, och det är fantastiskt att kunna dela med sig av den resa vi gör i det här projektet.”

“Det jag tror allmänheten tycker är viktigast och helst vill veta är att vi mjölkbönder verkligen bryr oss om vårakor.Våradjurärifokusideflestaavminainlägg och jag är angelägen om att kommunicera hur mycket kärlek vi känner för dem – folk älskar att se foton och videor av kor. Sociala medier är ett jättebra sätt att visa hur engagerade vi är i djurens hälsa och välbefinnande –omdetärdetendabudskapetjagfårframsåärdet tillräckligt.”

Det har också uppstått en del oväntade fördelar för Sop hie sedan hon började använda sociala medier:

• Under Covid-nedstängningen tyckte jag att sociala medier var ett bra sätt att få kontakt med omvärlden, särskilt med andra Arlabönder. Det finns massor av Arlabönder som är aktiva på Instagram och Twitter och som både berättar om branschen och delar med sig av sin egen vardag.

• Instagram fungerar också som en fotodagbok som dokumenterar vad vi har gjort och när. Jag läser ofta igenom gamla inlägg ... det är ett bra sätt att komma ihåg vad som hänt!

• När mina sociala nätverk har vuxit har jag kommit på att de är bra att använda för rekrytering: två av våra senaste anställda har hittat oss via inlägg som mina följare har delat; en lokalt och en från annat håll.

LINKEDIN “TAKE OVER”

I somras deltog Sophie Gregory i ett test tillsammans med Arlas kommunikationsavdelning och frontade “bonden tar över” på Arlas LinkedIn-kanal under en vecka. LinkedIn är en social media-kanal som når både konsumenter, kunder, politiska intressenter och med arbetare på Arla. Sophie skrev tio inlägg om olika delar av jobbet på gården. Varje inlägg hade massor av bilder och totalt visades serien nästan 500 000 gånger och fick över 100 000 reaktioner, klick eller kommentarer. Och det utan att marknadsföringspengar behövde läggas på det. På en vecka genererade Sophie Gregorys inlägg mer än 50 procent av den räckvidd och det engagemang Arla normalt får på en månad på den här kanalen.

“Det var fantastiskt att få prata med en annan publik”, säger Sophie. ”Jag tror att folk uppskattade att kunna föra en dialog med en Arlabonde och det var ett bra tillfälle att visa hru Arlas kooperativ fungerar.”

Signe Høstgaard Møller på Arlas kommunikations avdelning säger: “LinkedIn är vanligtvis ett socialt medium för företag, och vi har valt att använda det som ett fönster till hur det ser ut bakom kulisserna på Arla. Vårt mål är att föra fram våra historier med hjälp av riktiga människor, autentiska bilder och en mänsklig röst. Under Sophies övertagande bestämde vi att hon skulle svara på frågor från sin egen LinkedIn-profil för att göra det så personligt som möjligt. Det fungerade väldigt bra och det sken verkligen igenom hur stolt Sophie är över branschen och hennes entusiasm för mjölkprodukter.”

Vi vill gärna höra från andra Arlabönder som vill vara med i framtida övertaganden på sociala medier. Om du är intresserad, vänligen kontakta Signe på sihoe@arlafoods.com

För att läsa fantastiska berättelser om Arlas kedja från jord till bord, följ Arla på LinkedIn: www.linkedin.com/company/arla-foods/

INGEN BERÄTTAR HISTORIEN BÄTTRE ÄN ARLABÖNDERNA

Hanne Søndergaard, ansvarig i koncernledningen för gårdsoch hållbarhetsfrågor:

“”En värdefull del av varumärket Arla är att det är bondeägt. Det är viktigt att vi hittar sätt att öppna dörrarna till gårdarna, både virtuellt och fysiskt, för att berätta historien om mjölkproduktion och bygga förtroende för branschen. Att samarbeta med konsumenter gör det inte bara möjligt för oss att ta itu med felaktig information, det ger oss även en plattform för att stärka Arlas varumärke och visa den enorma mängd arbete som kooperativet utför för att producera en näringsrik produkt samtidigt som vi är ledande inom områden som hållbarhet och djurvälfärd. Ingen berättar den historien på ett bättre och mer trovärdigt sätt än våra ägare.””

“KONSUMENTERNA ÄR INTRESSERADE AV DET VI GÖR”

Kajsa Petersson, kretsordförande i Dalarna, är ett återkommande ansikte för mjölkproduktionen och kooperativet Arla, både lokalt och i hela Sverige. Hon deltar i både traditionella och sociala medier samt i Arlas marknadsföring.

“Konsumenterna är intresserade av det vi gör, men de vet inte alltid så mycket om vad som händer på gården””, säger Kajsa Petersson och fortsätter:

“Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att merparten av befolkningen är positiva till det vi bidrar med. Min förhoppning är att allmänheten ska få en realistisk uppfattning om vår bransch genom att visa den verkliga bilden av vad mjölkproduktion är och förklara det i klartext. Vi måste ta ansvar och inte låta andra definiera vad det vi gör handlar om.””

BjUdER in AllmänHETEn

Evenemang med öppna gårdar är ett bra sätt att låta konsumenterna komma närmare mjölkproduktionen och ge svar på deras frågor. Arlabönder från hela Europa har deltagit i en lång rad evenemang under våren och sommaren för att sätta mjölkproduktionen på kartan.

I Sverige deltog 37 Arlagårdar i kosläppen under april och maj 2022. 112 000 besökare välkomnades till gårdarna och bjöds på bland annat mjölk och kanelbullar. Ett av kosläppen sändes live från Elin Gunnarssons gård med de välkända profilerna Anders Bagge och Johanna Lind-Bagge. Ungefär 20 000 personer tittade i realtid och ytterligare 411 000 har sett 15-minutersversionen på YouTube.

I Danmark hälsade 24 Arlabönder 100 000 besökare välkomna till sina gårdar den 10 april för att fira Øko-dag (ekologisk dag).

I Storbritannien deltog 17 Arlagårdar i Open Farm Sunday i juni. Gårdarna tog emot 18 000 besökare och delade ut över 7 500 häften med pedagogiska barnaktiviteter under Arlas varumärke. I augusti intog tusentals bönder över hela Stor britannien sociala medier som en del av #farm24 för att informera allmänheten om hur en typisk dag på en gård ser ut.

VåRA

“Ostuppfinnare” är en yrkestitel som inte delas av så många. Mads Østergaard är ansvarig för utvecklingen av nya produkter under varumärket Arla Unika. Han upptäcker hela tiden nya smaker och konsistenser för att skapa en unik, njutningsfull ostupplevelse för några av de mest krävande kunderna i världen.

Som att låta ost mogna indränkt i whisky, blanda olika mögeltyper på helt nya sätt eller att inkludera kaffe av högsta klass i bitarna av ost.

“Vi försöker att inte gå i andras fotspår utan skapa nya ostar, göra något från grunden för att skapa originalprodukter med tydlig personlighet”, säger Mads om sitt arbete i Arla Unika-labbet, i innovationscentret i Århus och i sitt nära samarbete med flera olika Arla-mejerier.

ÖnsKEmål Om mångfAld Arla Unika-resan började 2002, när Arla kontaktades av en grupp kockar som ville ha något annat än det som erbjöds: mer mångfald, något unikt med guldkant i Arlas sortiment.

Efter att ha varit på Arla i 25 år vet Mads Østergaard hur produktutveckling ofta fokuserar på att optimera produktionsmetoder, optimera kostnader genom skala upp eller ner och att finjustera det som redan fungerar bra bland konsumenterna.

“Att ta fram nya ostar kräver ett annat tänkesätt som bryter mot det traditionella. Men det ultimata målet att möta kundernas krav är detsamma. Att utveckla en produkt som även ger en bra affär – något folk vill köpa även om den är dyrare än genomsnittet. Och att erbjuda något som våra kunder inte kan få någon annanstans.”

Därför är han alltid på jakt efter ny inspiration när det gäller ingredienser, produktionsmetoder och smakkombinationer. Det innebär ett nära samarbete med kockar, bryggare, baristor med flera.

sAmARBETAR mEd mEjERiERnA

Men mer än något annat drar Mads och resten av teamet nytta av kollegornas erfarenheter på mejerier och på Arlas innovationscenter. De utvecklar nya konsistenser, utseenden och smaker genom ett samarbete som gynnar båda parter.

“På Arla Unika är vi beroende av den erfarenhet som våra kollegor på mejerierna har med en massa olika ostsorter. Det är unikt för Arla att vi har så bred kompetens. Och i gengäld vill jag tro att vi också hjälper till att hålla alla kollegor på tårna, inspirera med nya idéer och olika metoder”, säger Mads.

Det var även en del av den ursprungliga idén: att samla in nya kunskaper som skulle kunna tillämpas i resten av Arla och testa saker i mindre skala.

En annan del av Arla Unikas roll är att förstå vilka trender som ligger i framkant när det gäller mat –och som kan få större spridning:

“Ett exempel är ostens roll i matlagningen. Mogen ost ger samma smakupplevelse och känsla av mättnad – det som också kallas umami – som kött gör. Så eftersom fler konsumenter går över till en kost med mindre kött är det här ett intressant område. Att undersöka hur vi kan släppa loss mejeriprodukternas potential på ännu fler sätt.”

VåRA iKOnisKA VARUmäRKEn

“Viärberoendeavden expertisvårakollegorpåysteriernaharfrånsåmångaolikaostsorter.””

VINNANDE KONCEPT

Arla Unikas produkter har vunnit en rad priser genom åren. Det senaste kom i augusti i år, när Arla vann i två av fyra kategorier i tävlingen Danish Dairy Gourmet Awards: med Hallands Himmel i kategorin mjukost och Gammel Knas i kategorin hårdost. Ytterligare två produkter, Unikas smör och grädde, fanns bland de nominerade.

OUR icOnic BRAnds

TRE UNIKA OSTAR FRÅN ARLA UNIKA

Arla Unikas sortiment består av ett fyrtiotal produkter som säljs till exklusiva restauranger, genom sina tre butiker i Stockholm, Köpenhamn och Århus samt till Foodserviceanvändare via grossister och till specialbutiker.

Produkterna kan beställas online i Sverige och Danmark. I Sverige via arlaunika.se. Med koden ARLA15 får ägare i Sverige 15 procent rabatt.

Hallands Himmel

Hallands Himmel tillverkas på Kvibille mejeri i Sverige och är en dehydrerad blåmögelost. Den lagras i fem månader i en miljö med hög luftfuktighet och temperatur som gör att kulturen kan utveckla en djup umamismak.

Gammel Knas

En omtolkning av en klassisk Havarti. Med hjälp av en ny teknik där osten lagras i syrefri miljö i minst 24 månader utvecklar den en delikat balans mellan sötma, mustighet, syra och krispiga proteinkristaller. Tillverkad på Nr. Vium mejeri i Danmark.

Drunken Dog

En ost av rödkitt, blå- och vit mögelost tillverkad på Troldhede mejeri i Danmark. Under lagringen förlorar den cirka 20 procent av sitt vatteninnehåll och utvecklar sin karakteristiska, fasta kon sistens. Osten tvättas i rödkitt vilket mognar osten ytterligare och ger en rödaktig nyans. Till sist vakuumförpackas den i Stauning Rye-whisky.

gAsTROnOmi på

Väg T illBAKA

Sedan starten för 20 år sedan har Arla Unika vuxit och gillas av många topprestauranger, kockar och konsumenter som vill ha det allra bästa.

Och även om Arla Unika fortfarande är en liten del av Arlas omsättning har effekten av dess prisbelönta ostar och andra mejeriprodukter varit betydande. Att vinna gastronomipriser och stå på menyn på många av Europas ledande restauranger ger berättelsen om Arla en extra dimension.

“Varumärket lyfter fram det hantverk och den höga kvalitet Arla kan leverera, hela vägen från våra ägares gårdar till den färdiga produkten. På så sätt har det varit ett lyft för hela Arla”, säger Alex Racoveanu, som ansvarar för Arla Unika.

Undersökningar visar att konsumenter som provat en Arla Unika-produkt är mer positiva till Arla som företag än dem som inte har gjort det. Och att få erkännande från några av de bästa kockarna i Europa är en kvalitetsstämpel som påverkar kooperativet:

“Våra kunder är trendsättare och influencers vars idéer, recept och sätt att använda mejeriprodukter kommer att inspirera andra, spridas till andra delar av restaurangbranschen och sedan till konsumenterna i allmänhet”, säger Alex Racoveanu.

BAKslAg UndER pAndEmin Tillsammans med resten av Arla Unika-teamet har han sett varumärket växa stadigt de senaste åren –tills Covid 19-pandemin slog till 2019.

“Med en stor del av vår verksamhet placerad inom restaurangbranschen var nedstängningar självklart ett stort bakslag för försäljningen av Arla Unika. Dessutom hade vi precis öppnat vår butik i Stockholm när pandemin slog till”, säger Alex. Men intresset har fortsatt att vara stort, och det har även prisregnet varit.

“Sedan slutet av pandemin har vi sett försäljningen ta fart – även på nätet – och nu är vi tillbaka till svarta siffror igen. Vårt fokus just nu ligger på att se till att vi fortsätter vår positiva utveckling och bygger upp en fin verksamhet i Sverige och Danmark.”

Arlas exklusiva ostvarumärke återfår sin styrka efter pandemin.

VåRA iKOnisKA VARUmäRKEn

TA KOnTROll

ÖVER pROTEinEffEKT iVi TETEn

Proteineffektivitet är ett av nyckelområdena inom Big5 för att förbättra klimatavtrycket.

I höst blir det gårdsträffar som handlar om just proteineffektivitet i hela Arla. Veterinären James Husband har arbetat med försöken med proteinutfodring på brittiska pilotgårdar.

Här ger han sina bästa tips för att förbättra proteineffektiviteten.

1. AnAlysERA diTT gROVfOdER

Ha koll på proteininnehållet i det foder du använder, och anpassa kornas foderstat efter det. Den mest hållbara och kostnadseffektiva proteinkällan på din gård är ditt grovfoder. Använd det först, så du får ner mängden foder du köper in.

I den brittiska proteineffektivitetsstudien såg vi att många av våra pilotgårdar, oavsett system, regelbundet utfodrade med för mycket protein. Det berodde delvis på att man inte räknade med proteininnehållet i grovfodret, och därmed inte balanserade foderstaten.

I intensiva betessystem bör energi- och proteininnehållet analyseras regelbundet, så att foder staten blir bra. Det är särskilt viktigt vid tider med höga råproteinhalter (tidig vår eller senare på hösten, beroende på väder).

2. få RäTT pROTEinniVåER

De flesta kraftfoder innehåller för mycket protein när de ges tillsammans med högkvalitativt vårbete. Prata med din rådgivare och foderleverantör om vilken nivå av proteinfoder du behöver.

När du utfodrar på stall under betesperioden, se till att hålla koll på innehållet av energi och protein och justera foderstaten regelbundet, för att maximera effektiviteten. Protein- och energiinnehållet kan jus teras genom att proteinnivån i kraftfodret sänks och/ eller mindre proteinrikt foder som majs och helsädes ensilage används.

Majs eller helsädesensilage sänker proteinhalten och ger våmmen tillgänglig energi, vilket kan vara mycket effektivt när proteinhalten i vallfodret är särskilt hög.

Den brittiska studien visade att det fungerar med lägre råproteininnehåll (mål 16 %) , om foderstaten är balanserad så att kornas energi- och näringsbehov uppfylls.

Kraftfodrets sammansättning bör alltid komplettera proteininnehållet i betet och ensilaget, och justeras efter säsong. Ett mindre proteinrikt kraftfoder kan vara ett alternativ.

3. fÖRBäTTRA KVAliTETEn på diTT fOdER

Det enskilt viktigaste du kan göra för att förbättra din proteineffektivitet är att ha bra kvalitet på ensilaget. Om du kan förbättra kvaliteten på ditt ensilage ökar du proteinavkastningen och minskar ditt behov av inköpt protein, och din totala mängd foder.

Att minska mängden koncentrat ger en betydande minskning av klimatutsläppen och förbättrar din pro teineffektivitet. Avkastningen kan hållas uppe vid lägre kraftfodermängder om grovfodret är tillräckligt bra.

4. ÖVERVAKA UREAVäRdET Urea är inte en perfekt indikator på proteinstatusen, men kan ge en användbar fingervisning. Förhöjda ureavärden är ett tecken på för mycket tillgängligt protein i våmmen i förhållande till energin. I besätt ningar med stort betesintag på våren kan det tyda på ett underskott av jäsbar energi.

Bland de brittiska pilotbönderna har det varit många diskussioner om vad som är rätt ureanivå och vad som är för lågt för högavkastande besättningar. Men projektet fann inte något samband mellan mjölkurea och avkastning: den högst avkastande gården hade ett av de lägsta genomsnittliga ureavärdena under tolvmånadersperioden.

VAD ÄR PROTEINEFFEKTIVITET OCH HUR MÄTS DET?

“Mjölkkor äter protein och icke-proteinkväve. Bakterierna i våmmen använder energi från kolhydrater i fodret, till exempel stärkelse och fibrer, för att bygga upp högkvalitativt protein för att producera mjölk och för kroppens funktioner. Det är en balansgång att utfodra tillräckligt med protein för att få bästa möjliga avkastning, men inte mer än att kon kan utnyttja det effektivt. Om du utfodrar med för mycket protein, måste överskottet utsöndras med urinen och gödseln, vilket är energikrävande för kon och negativt för miljön och ekonomin. I Klimatberäkningen beräknar vi det protein som används för tillväxt, nötkött och mjölk i procent av det totala proteinintaget. Ju högre proteineffektiviteten är i procent, desto bättre.””

MILJÖEFFEKTER AV PROTEINÖVERSKOTT:

EKONOMISKA OCH PRODUKTIONSMÄSSIGA EFFEKTER AV PROTEINÖVERSKOTT:

FEM

– BIG5?

HÅLLBARA DJUR

- ATT

HA KOll på EffEKT iVi TETEn gER fÖRdElAR fÖR gåRdEn

Arlabonden Stuart Perry är alltid på jakt efter möjligheter att förbättra effektiviteten på sin gård Nower Dairy i Devon, Storbritannien. Så när han såg att Arla sökte bönder som ville delta i Arlas proteineffektivitetsstudie var det lätt att säga ja. Vad lärde han sig och vilka förändringar ledde det till?

Stuart driver en besättning med året runt-kalvning – 195 HolsteinFriesland och Jersey som ger 8 000 liter mjölk per ko och år, med 3,4 procent fett och 4,3 procent prote in, på 107 hektar.

“Foder står för en stor del av våra kostnader på gården, och jag vill utfodra mina kor effektivt och inte slösa bort vårt inköpta protein”, förklarar Stuart. “Eftersom vår pro duktion bygger på vallfoder odlar vi mycket av proteinet själva, men jag ville ha bättre kontroll på vad vi köper in, för att göra mjölkproduk tionen mer kostnadseffektiv och förbättra vårt klimatavtryck.”

Strax innan studien inleddes började Stuart ta fler skördar av ensilage. Det innebar att skörda mindre volymer oftare, men med högre kvalitet. Målet var att för bättra lönsamheten, men han

upptäckte många fördelar under årets gång.

“Det fick mig att inse vikten av foderkvalitet och en ökad protein nivå i grovfodret. Det gav inte bara mer avkastning på vallen, utan vi kunde minska mängden inköpt fo der till korna. Att delta i studien har gjort mig ännu säkrare på att detta är vägen framåt för vår gård.”

Genom att dela upp kor i hög- och lågavkastande grupper utnyttjar Stuart både bete och ensilage bättre. Högavkastande kor betar inte lika mycket – de går på betet efter kvällsmjölkningen, men det mesta av fodret får de som en 50/50-blandning av gräs- och majsensilage. Lågavkastande kor får beta mer, och får tillskottsfoder för att komplettera betet. Alla kor utfodras med en 16-procentig rapskaka vid mjölkningen.

“Jag har ingen betesmätare och en del av dem som arbetar med mer intensiv betesdrift kanske tycker att det är galet, men jag jobbar ensam på gården så jag övervakar gräsets mognad i första hand. Mjölkan de kor betar hagar där gräset är i trebladsstadiet och sedan flyttas sinkor in för att rensa upp om det behövs.”

Även om Stuart inte är begravd i gräsanalysdata utförde han fullständiga foderkostnadsanalyser och använde data som vägledning för sina beslut om utfodring under studien:

“Att delta i proteineffektivitetsstu dien och analysera vår blandning, rapskaka och allt annat gjorde mig mer medveten om vad jag köpte in och varför. Du inser att du inte nödvändigtvis behöver ett foder på 18 eller 21 procent, det finns andra alternativ.”

Vå R fRA mgång

B ygg ER Vi på

Vå RA s T yRKOR

Från hämtmat till hotellvistelser och kaféer – konsumenterna lägger allt mer av sin budget på att äta ute. Med en fokuserad strategi ska Arlas Foodservice-verksamhet fånga mer av den växande, globala marknaden.

Det har varit en oförutsägbar resa för servicebran schen under de senaste åren. Över en natt stängde covid19-pandemin restauranger, hotell, snabbmatställ en och matsalar runt om i världen. Och med den nuva rande höga inflationen och en hotande lågkonjunktur är det inte helt lätt för branschen.

Den långsiktiga trenden att äta ute kvarstår dock – en global marknad som kommer att växa, säger Cecilia Kocken, chef för Foodservice globalt på Arla.

“Under de senaste tio åren har konsumtionen av mat utanför hemmet ökat med mer än 30 procent. Det finns väldigtstorpotentialförmejeriinomdethärområdet, som traditionellt ger bra avkastning. I dag är Food service-marknadenförmejeriprodukterpårunt 25 miljarder euro bara i Europa,” berättar hon.

Arlas nuvarande andel av den europeiska marknaden är relativt blygsamma 4 procent, men en riktad strategi och en dedikerad organisation är på plats för att den ska kunna växa ytterligare. Future26-strategins mål är att Foodservice ska stå för 30 procent av Arlas tillväxt i Europa fram till 2026.

TRE sATsningAR

För att lyckas på en stor och komplex marknad måste man prioritera.

“Vi är i ett läge där marknaden och den förväntade tillväxtenmatcharbramednågraavvårastyrkor.Vifoku serarvårainsatserpådeområdendärvihardeabsolut bästa möjligheterna att vinna,” säger Cecilia Kocken.

Arla har siktet inställt på tre affärsområden: Mozzarella, ingredienser för bagerier samt proteinprodukter för den växande marknaden för “flexitarianer”.

“Mozzarellaärredanväldigtviktigförvårverksamhet. Våraproduktersäljsimerän100länderochviharstarka samarbetenmednågraavdestörstapizzakedjornai världen,sådetärförståsenprioritetattfortsättautveck la den delen av vår verksamhet,” säger Cecilia Kocken.

snABBmATsTällEn HAR VisAT sig VARA mycKET mOTsTåndsKRAfTigA dE sEnAsTE åREn. Vi fOKUsERAR på ATT VARA En sTARK pARTnER Till dE sTORA glOBAlA AKTÖRERnA

Bagerikategorin kommer att fortsätta växa i takt med att antalet kaféer ökar, vilket innebär att försäljningen av “on the go”-drycker och bakverk också kommer att öka. Här bygger Arla kompetens för att skapa högkvalitativa produkter med precis rätt egenskaper, konsistens och smak för att skapa mervärde för bagerikunderna.

“Vijobbartillsammansmedvårakonditorerföratt optimeraprodukternasåattdehardetsomefterfrågas i de professionella köken,” säger Cecilia Kocken.

Slutligen ger den flexitarianska och växtbaserade kategorin en möjlighet att svara på kundernas växande efterfrågan på köttfria alternativ på menyn. Inom detta område satsar Arla på att utveckla nya produkter.

“Attkunnastödjavårakundersolikabehov–ävennär deexpanderartillnyaområden–ärviktigtförattbygga starkarelationer,hjälpavårakunderochattväxa,” säger Cecilia Kocken.

TVå KAnAlER fÖR TillVäxT

Globalt sett är två typer av restauranger på frammarsch –”full service” och ”snabb service”. Särskilt snabbservicerestauranger (snabbmatställen) har visat stadig tillväxt och har påverkats mindre än andra typer av restaurang er under pandemin.

“Deharvisatsigvaramycketmotståndskraftigaunder de senaste åren, med konsumenter som återvänder till de varumärken de känner till. Vi förväntar oss att de stora globala aktörerna fortsätter att växa internationellt ochfokuserarpåattsetillattviärenstarkpartnertill dem,” säger Cecilia Kocken.

VAD ÄR FOODSERVICE?

vill säga försäljning till kunder inom bland annat

STUDSAR TILLBAKA

Under första halvåret 2022 fortsatte Arlas Foodservice-verksamhet att studsa tillbaka från pandemin på både de europeiska och internationella marknaderna. Volymtillväxten för varumärkesprodukter var 19 procent, främst tack vare de danska och brittiska marknaderna samt varumärkena Arla® Pro och Lurpak®.

ETT PROFESSIONELLT VARUMÄRKE: ARLA® PRO

Med en global strategi för Foodservice och en ny organisation med ett närmare samarbete mellan länder och regioner finns grunden för att verksamheten ska växa globalt.

“Våra kunders behov är ganska universella eftersom de finns på många marknader, så vi arbetar för att skapa ett mer gemensamt sortiment av produkter som vi kan dela över marknaderna under varumärket Arla Pro,”” säger Cecilia Kocken.

Varför är Arla så starkt inom Foodservice?

“Vår förmåga att vara mer än bara en leverantör av en produkt är en viktig styrka som vi behöver fortsätta utveckla. Vi vill samarbeta med våra kunder och utveckla lösningar för deras utmaningar.

Vi har en lång tradition av att designa produkter som fungerar för våra kunder. Att förstå vad de behöver för att lyckas har också varit en viktig del av att bli godkänd partner till några av de största kedjorna i världen,”” säger Cecilia Kocken.

Som ett exempel nämner hon att Arla har egna pizzaugnar, där förutsättningarna i pizzakedjornas

kök kan efterliknas exakt. Därmed kan Arla försäkra sig om att mozzarellan smälter och sträcker sig precis som kunderna vill. Och med många besökare och stor hastighet på restaurangerna testas mozzarellan så att den fungerar väl även i dessa sammanhang.

“Hur köket presterar är avgörande för våra kunder.

Vi lägger mycket tid på att lyssna på dem och förstå deras verksamhet för att kunna tillhandahålla produkter som är enkla för kockarna att arbeta med. Detta kan underlätta arbetet i ett hektiskt kök eller hjälpa till att minska matsvinnet.””

En annan Arla® Pro-styrka i konkurrensen är en stark profil kring hållbarhet.

“Hållbarhet är mycket viktigt för våra Foodservicekunder, eftersom deras konsumenter helt enkelt förväntar sig att de ska leverera – oavsett om det har att göra med matsvinn eller utsläpp. Så de är angelägna om att samarbeta med någon som har höga krav inom detta område och kan hjälpa dem att fortsätta utvecklas.””

KORTA nyHETER

Jordhälsa stod högst upp på agendan när de tyska medlem marna i Arlas nätverk för regenerativt jordbruk träffades i augusti på Heinz Raffelsiepers gård. Fokus låg på jordhälsa och samspelet med odlade grödor. Ägarna tittade också på spridning av komposterad gödsel och mikronäringsämnen enligt växtodlingsplanen.

NU ÄR PILOTPROJEKT MED BOVAER® I GÅNG

De första Arlabönder som testar fodertillsatsen Bovaer® har nu börjat använda det på sina gårdar. Totalt 23 gårdar i Sverige, Danmark och Tyskland valdes ut bland de ägare som anmälde sig. Dessa gårdar ingår i den första testomgången, som omfattar cirka 7000 kor.

Fodertillsatsen har redan blandats i mineralfodret av leverantören när det levereras till gården, så det är klart för att ingå i foderblandningen. Bovaer® är den enda EU-godkända foder tillsatsen som minskar produktionen av enterisk metan i mjölkkor, och har tidigare visat en minskning av metanutsläppen med cirka 30 procent.

Pilotprojektet pågår till den tredje kvartalet 2023.

Sex Arlabönder från varje marknad deltar i pilotprogrammet för regenerativ mjölkproduktion. De arbetar med experter i minst fyra år för att undersöka hur konceptet med regene rativt jordbruk fungerar på en mjölkgård och hur framsteg kan mätas för att säkra att Arla har ett tillvägagångssätt som bygger på data.

GRÄVER DJUPT: DELAR KUNSKAP OM REGENERATIVT JORDBRUK

SÄLJTEAMET FICK SE MJÖLKPRODUKTION I PRAKTIKEN

Drygt 70 svenska fältsäljare fick en stor dos kunskap om arbetet som pågår på en av Arlas innovationsgårdar i augusti.

Gårdens ägare Jörgen Eriksson var värd för besöket på Finngarne utanför Stockholm, där nya metoder och ny teknik testas och visas upp. Här fick Arlas svenska fältsäljare en introduktion till många av de steg som ägarna tar för att utveckla mjölkproduktionen –bland annat protein- och fodereffektivitet, biologisk mångfald och gödselhantering.

“Det här skapar stolthet. Idag har vi fått se hela kedjan med vallen, gödsel, utfodring, djurvälfärd, biologisk mångfald och teknik. Samtliga säljare ska ut och träffa kunder, och i vår

presentation har vi bland annat med information om hållbarhet i Arla och innovationsgården. När vi får mer kunskap så kan vi också själva ta upp frågor med våra kunder, och visa att vi vet hur det funkar på gårdarna,” säger Micael Pettersson, Regionchef Öst.

Lisa Sööder, säljare i Örebro/Kumla höll med:

“Detharvaritenfantastiskdag.Ävenomjagsjälväruppvuxen på en mjölkgård fick jag nya insikter om områden som biologisk mångfald och djurvälfärd. Vi har verkligen kommit närmare ägarna och gårdarna idag och har en bättre förståelse för hur det är kopplat till vårt arbete på ett väldigt konkret sätt.”

KORTA nyHETER

TEAMBASERAT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Ole Leonhardt från Danmark är en av de 19 Arlabönder som deltar i pilotstudierna kring djurhälsa:

“Det är spännande att få delta i detta projekt. Vi har varit medvetna om den höga dödligheten ett tag, och tack vare den här pilotstudien kommer vi verkligen att fokusera på den här frågan. Alla våra medarbetare och även gårdens veterinär är måna om att bidra i arbetet. Vi har redan pratat om några områden där vi tror att vi kan genomföra förbätt ringar, exempelvis genom att snabbare upptäcka sjuka djur och kanske anställa en ytterligare person på deltid. Denna vecka ska den externa veterinären göra sitt första besök, och det ser vi fram mot.””

VAD ÄR BIG5, DE FEM NYCKELOMRÅDENA?

Nyckelområdena avser de fem

H ållBARA dj UR ä R E n

nyc KE l T ill mins KAT K lim ATAVTR yc K

Nyckelområdet hållbara djur står i fokus för den senaste omgången av pilotstudier på olika gårdar. Vi träffade Arlas chef för djurvälfärd Peter Stamp Enemark och Arlaveterinären Mats Scharin för att ta reda på mer.

HUR mäTER mAn djURHälsA?

I klimatberäkningen mäter vi djurhälsan via kornas död lighet. Det är siffran för hur många procent av besätt ningen som dör eller avlivas per år. När en ko som inte blivit dräktig säljs till slakt betecknas inte det som att hon dör på gården. Det är bara djur som du inte trodde skulle lämna besättningen som mäts via detta resultat mått (KPI).

HUR påVERKAR dETTA KlimATAVTRycKET?

En ko som lever ett långt och friskt liv producerar mer mjölk under sin livstid. Vidare fördelas klimatavtrycket från tiden fram till kalvning över längre period och över en större mjölkmängd. Dessutom kommer en mjölkko med god hälsa i slutet av sitt liv även att användas för produktion av nötkött, vilket också fördelar hennes klimatpåverkan på både kött- och mejeriproduktionen. När kor är sjuka är även deras fodereffektivitet lägre. Kort uttryckt är en frisk ko också en effektivare ko.

HUR KAn jAg fÖRBäTTRA miTT nycKElTAl?

Även om vi bara mäter själva dödligheten bidrar alla aspekter av djurhälsan till detta nyckeltal. Vi vet att det är oerhört viktigt att hålla full koll på de viktigaste aspekterna av besättningens hälsa, som hälta och mas tit. Hälta kan vara en underliggande eller bidragande faktor i många fall som senare leder till djurdödlighet i besättningen. Dessutom producerar sjuka djur mindre mjölk och behöver ibland behandlas med antibiotika, vilket innebär färre liter mjölk i tanken.

Det är alltid bättre att förebygga än att bota. Bra management och goda rutiner är i alla lägen bäst för att hålla djuren friska. Man behöver arbeta syste matiskt och samarbeta med sin veterinär och andra rådgivare.

VAd sKER i pilOTsTUdiERnA?

Vi har just inlett ett program på sex månader med 19 gårdar för att försöka få fram huvudorsakerna till dödlighet på en gård och metoder för att arbeta förebyggande. De här gårdarna har högre dödlighet än genomsnittet och kommer att samarbeta med en rådgivande veterinär och vanliga veterinär, för att hitta fokusområden och utforma en handlingsplan för förbättringar. För att kunna genomföra förbättringar på gårdsnivå är det viktigt att ta reda på orsakerna till att kor dör. Och att undersöka om dessa är direkta, bidragande eller indirekta orsaker. Allt detta kräver tål modighet och data med god kvalitet. De här gårdarna har en rad olika system och besättningsstorlekar. Vi är mycket tacksamma för den entusiasm vi hittills sett hos alla deltagande ägare som ställer upp och deltar!

djUR

mångA sAKER,

Vår målsättning är ett identifiera förändringar i mana gement, det vill säga rutiner och hantering, som bidrar till minskad kodödlighet och att sedan berätta om re sultaten för alla Arlabönder. Djurhälsa påverkar många olika saker, allt från hur djuren på våra gårdar mår och gårdarnas ekonomiska resultat och miljöpåverkan.

Inside Arla är tidningen för Arlas ägare om deras företag. Tidningen ges ut på sex språk och är tryckt på FSC-certifierat papper. Tidningen finns även digitalt.

Producerad av: Arla Foods amba, Viby, DK. Tryck: Stibo Complete.

Om du vill avstå från en tryckt version av den här tidningen, eller vill ha extra exemplar, meddela oss på insidearla@arlafoods.com.

ECOLABEL