Svenska skrivregler Skrivkonsten
Innehåll: Talspråk och skriftspråk Skrivregler Styckeindelning
Särskrivning Konjunktioner Skiljetecken
Talspråk och skriftspråk Talspråk: Det första språket vi lär
oss. Vissa ord som bara används i talat språk. Va ere ru säjer?
Skriftspråk: Lär vi oss när vi lär oss läsa
och skriva. Många ord stavas annorlunda än de uttalas. Vad är det du säger?
Talspråk Vissa ord som bara används i talat språk, t.ex. Dialektord Svordomar och andra ”fula” ord Slangord/modeord. Vi är ganska slarviga när vi pratar, t.ex. Vi säger inte ut hela ordet Vi pratar så snabbt så vi sväljer vissa bokstäver. Vi kan förstå varandra ändå pga. miner, gester och vi kan
fråga om vi inte förstår.
Skriftspråk Det blir enklare för den som ska läsa om vi håller oss till
reglerna för skriftspråket. Den som läser ser bara texten, inte dina gester eller miner. Reglerna för skriftspråket gäller inte riktigt i SMS och på
chatten. SMS och chatt är mittemellan tal- och skriftspråk.
Uppgifter Diskutera med din bordsgranne: o Ge exempel på ord som vi bara använder när vi talar. o Är det viktigt att skilja mellan talat och skrivet språk? Varför
eller varför inte? o Tror ni att språket som används i t.ex. SMS och chatt i framtiden kommer att påverka det skrivna språket? Hur i så fall?
Skrivregler Det finns många regler för hur man ska göra när man skriver o o
o
en text. Ofta märker vi inte att vi kan reglerna förrän någon bryter mot dem. Det är viktigt att hålla sig till konventionerna när man skriver en text, annars kan det bli helt hopplöst att läsa! Skrivreglerna handlar om: Styckeindelning Särskrivning Skiljetecken
Styckeindelning Stycken gör texten luftigare och mer lättläst.
Man börjar på nytt stycke när man börjar berätta om något nytt
som ska hända eller tänkas. Det finns två sätt: 1. Nytt stycke markeras med blankrad = en tom rad mellan varje stycke Gör så här: tryck ENTER två gånger 2.
Indrag = varje stycke utom det allra första börjar en bit in på raden. Gör så här: markera raden, högerklicka, välj ”stycke”, klicka fram 0,5 på första raden).
Uppgifter Logga in med ditt användarnamn och lösenord, och öppna
boken Svenska Direkt. Läs texterna på s.299-300. Diskutera frågorna till uppgift 10 med din bordsgranne: A) Vilken skillnad är det mellan de två texterna? B) Vad händer med en text om du inte styckeindelar? C) Vad händer med en text om du styckeindelar för ofta? D) Hur vet du när det är dags att styckeindela? Har du några knep?
Särskrivning När ett sammansattord felaktigt skriv som två eller flera ord.
Man skriver isär substantiv och adjektiv i ett sammansatt ord: sjuk sköterska istället för sjuksköterska. 2. Man skriver isär sammansatta ord som sätts ihop med –s: övergångs ställe istället för övergångsställe. Läs texten högt så hör du om det är ett ord eller flera! 1.
Särskrivning Det har blivit allt vanligare de senaste 20 åren. Fler unga människor särskriver. Det är vanligare att man särskriver långa ord.
Varför?
Inflytande från engelskan – de skriver inte ihop ord. 2. Påverkan från rättstavningsprogram i dator och mobil – som inte har alla sammansatta ord inlagda, men som ofta har de var för sig inlagt. 3. Bindestreck – när vi lär oss skriva i skolan får vi ofta lära oss att skriva bindestreck mellan de sammansatta orden. 1.
Uppgifter Diskutera med din bordsgranne: o Titta på exemplen. Vad är det egentligen som någon vill sälja
eller köpa? Exempel: 1. Sjö nära tomt till salu 2. Sjönära tomt till salu 3. Köpes: två kassaskrin 4. Köpes: två kassa skrin
Gör övningen ”Skriva ihop eller isär” på Espresso
Konjunktioner Konjunktioner binder samman ord i meningar. Många korta meningar blir hackigt att läsa. Konjunktioner skapar flyt.
De vanligaste konjunktionerna är:
och, men, eller, om, att, eftersom, då, medan, innan, förrän, när.
Uppgifter Gör övningen ”Hitta alla konjunktioner” på Espresso Gör övningen ”Fyll i konjunktioner” på Espresso
Interpunktion Interpunktion = användande av skiljetecken. ”Interpunktionen är de stygn som håller språkets tyg
samman.” ”Skiljetecknen är språkets trafiksignaler; de talar om när vi ska sakta ned, lägga märke till något, ta en omväg eller stanna.” ”Interpunktionen föser ihop ord och meningar, håller andra åtskilda. Interpunktion ger dig vägledning om hur du ska läsa, på samma sätt som noter vägleder en musiker hur han ska spela.”
Interpunktion ”Punkterna ger andrum åt den som läser högt och rådrum för
den som läser tyst, och också den som blott lyssnar kan tack vare tätare avslutningstonfall och längre pauser, som interpunktionen framtvingar, lättare ta till sig innehållet.” Den som läser högt får möjlighet att andas. Den som läser tyst får möjlighet att tänka. Den som lyssnar får möjlighet att förstå innehållet.
Version 1 Käre John,
det var länge sen du skrev till mig. Och det känns så hemskt. Fel! Otäckt! Efter allt vi upplevt tillsammans. Måste vi glömma det som varit? Jag saknar dig (inte en gång har jag legat med en annan)! Så omtänksam, rar och sexig, aldrig äcklig eller påträngande. Som du är ingen annan. Kan bara älska dig. Låt mig vara din Jane
Version 2 Käre John!
Det var länge sen. Du skrev till mig, och det känns så hemskt fel, otäckt, efter allt vi upplevt… Tillsammans måste vi glömma det som varit! Jag saknar dig inte. En gång har jag legat med en annan – så omtänksam, rar och sexig. Aldrig äcklig eller påträngande som du är. Ingen kan bara älska dig. Låt mig vara! ”Din” Jane
Skiljetecken Stor bokstav Punkt Komma
Kolon Utropstecken Frågetecken
Apostrof Citattecken Bindestreck
Uppgift Hitta felen i meningen: Anna’s salami pizza é goare än nisse’s.
Svar: Annas salamipizza är godare än Nisses. Vi använder inte apostrof för att uttrycka genitiv i svenskan.
Salamipizza är ett sammansatt ord. Vi skriver ut hela ordet när vi skriver, é goare är talspråk. Nisse är ett namn och ska ha stor bokstav.
Stor bokstav I början av en mening
T.ex. Vi ska åka båt på lördag. I personnamn T.ex. Jag heter Susanna Bertilsson. Vid geografiska egennamn T.ex. Roslagen, Norrtälje. Vid byggnader och anläggningar T.ex. Grindskolan, Sportcentrum. Vid organisationer, föreningar, klubbar, tidningar och tidskrifter T.ex. Norrtelje Tidning, Riala GoIF. Vid varumärken T.ex. Adidas, Volvo.
Uppgifter • Logga in med ditt användarnamn och lösenord, och öppna
boken Svenska Direkt. • Läs de två texterna på s.296. o Gå igenom texten på egen hand och leta efter felen med stor och liten bokstav. Skriv om texten på datorn. o Jämför din text med din bordsgrannes. Har ni gjort lika? Varför eller varför inte?
Punkt. Används efter påståenden. T.ex. Idag lärde jag mig jättemycket på svenskan.
Uppgifter o Logga in med ditt användarnamn och lösenord, och öppna
boken Svenska Direkt. o Läs de två texterna på s.295. o Diskutera med din bordsgranne: A) Beskriv skillnaderna mellan de två texterna. B) Vad händer med en text om du inte sätter punkt? C) Vad händer med en text om du sätter punkt för ofta? D) Hur vet du när det är dags att sätta punkt? Finns det något knep?
Komma, Komma = grekiska, avskuren bit. 1.
Vid uppräkningar: mellan sådant man räknar upp men inte före det sista ”och” som står innan det sista i uppräkningen. T.ex. Helena, Therese, Susanna och Anosh.
Om kommat kan ersättas med ”och/eller/men” är det rätt!
Komma, 2.
När två fullständiga meningar (huvudsatser) binds ihop av en konjunktion. T.ex. Anosh ville spela pingis, men han hade inget racket. Susanna är lärare i svenska, och hon undervisar klass 7.
Man får inte sätta punkt istället för komma! Då kallas det för satsradning
och det är irriterande att läsa!
Komma, Då ett utrop börjar. T.ex. ”Jösses, vad Anosh är bra på pingis!” 4. Vid tilltal. T.ex. ”Här får du min uppsats, Susanna”. 5. Efter repliker T.ex. ”Att vara eller inte vara”, sa Hamlet -Att vara eller inte vara, sa Hamlet Men inte när replikerna slutar med frågetecken eller utropstecken! T.ex. ”Att vara eller inte vara?” frågade Hamlet - Att vara eller inte vara? frågade Hamlet 3.
Komma, 6.
Vissa kommatecken kommer i par. T.ex. Jag tycker, i alla fall när vi har rast, att det är kul i skolan.
Om det som står mellan kommatecknen kan utelämnas, utan
att meningen låter konstig, är det rätt!
Tänk på var du sätter kommat! Jämför: Anna, jag saknar dig, inte bara din kropp. Anna, jag saknar dig inte, bara din kropp.
Rakblad använder jag, inga håriga ben är sexiga ben.
Rakblad använder jag inga, håriga ben är sexiga ben.
Kolon: 7.
Kolon föregås nästan alltid av fullständig mening.
8.
Kolon annonserar vad som komma skall: exempel, upprepning, understrykning, förklaring.
9.
Kolon lägger tillrätta det föregående påståendet. T.ex. Susanna lär eleverna allt hon kan: användningen av punkt, komma, kolon, utropstecken och frågetecken.
Semikolon; DET BEHÖVER VI INTE I SVENSKAN!
Utropstecken! Talar om att du särskilt vill framhålla innehållet i en mening.
Används: Efter spontana utrop, t.ex. ”Jösses!” Efter hälsningar, t.ex. ”Hej!”
För att skapa dramatik, t.ex. ”Detta är inte Drottningholm, detta
är Grindskolan!” För att betona vikten av något, t.ex. ”Ni behöver verkligen lära er skrivreglerna!” Vid uppmaningar, t.ex. ”Stäng locken på datorerna!” Vid önskningar, t.ex. ”Om vi ändå hade rast!” Vid en retorisk fråga, t.ex. ”Hur har ni kunnat glömma förhöret!”
Frågetecken? Talar om att du ställer en fråga i texten. Används efter direkta frågor. Jämför:
Vad ville du med henne? Vad? Ville du? Med henne?
Apostrof’ Används runt citat inom citat, t.ex. ”Susanna sa ’Det är viktigt att
lära sig skrivreglerna’, på lektionen.” Används bara vid genitiv om det finns risk för missförstånd. Genitiv = ägande, uttrycks med –s, t.ex. Susannas bok. Jämför: 1.
2.
Robbans fru Maggan är elakare än Anders. Robbans fru Maggan är elakare än Anders’.
Är Maggan elakare än Anders?
Är Maggan elakare än Anders fru?
Citattecken”” Citattecken kommer i par
Citattecken används: o Runt citat och repliker, t.ex. ”Var tysta nu!” sa Susanna. o Runt namn på fartyg och titlar, t.ex. ”Svenska Direkt”, ”Vasa”.
o Runt öknamn och smeknamn, t.ex. ”Sanna”. o För att dra uppmärksamhet till ett visst ord, t.ex. Nu ska vi lära
oss om ”citattecken”. o Runt främmande eller mindre vanliga ord, t.ex. Citattecken är en del av ”interpunktionen”. o När något är ironiskt menat, t.ex. Skrivreglerna är väldigt ”lätta”. o Istället för att skriva så kallade, t.ex. Regler är ”normer”.
Bindestreck Används i vissa sammansättningar där bindestrecket ersätter ”och”. Jämför: ”blågrön” = färgnyans blå-grön = blå och grön Används vid dubbelnamn, t.ex. ”Lars-Åke”. För att markera att en orddel som är gemensam för flera ord är
överhoppad, t.ex. ”spanska- och svenskalärare”.
Parentes ( ) Används för att lägga till information eller förklara. T.ex. Susanna (som också kallas ”Sanna”) är lärare. Om det som står i parentesen kan utelämnas (utan att
meningen låter konstig) är det rätt! Hakparentes [ ] används som parentes inom en parentes.
Ellips… Ellipsen används när man utelämnar ord, exempelvis i ett
citat. T.ex. ” Interpunktionen […] håller språket[…] samman” Ellipsen används för att markera tvekan eller en avbruten tankegång. T.ex. ”Nej… eller… ja…”
Kursivering Kursivering är som en understrykning. De kan användas till: Att markera titlar på böcker, tidningar, låtar, filmer, t.ex. ”Vi
använder boken Svenska Direkt”. Att betona vissa ord, t.ex. ”Ni är verkligen duktiga!”. Att markera utländska ord och fraser, t.ex. ”Susanna sa: Muy bien! till oss.”
Uppgifter Diskutera med din bordsgranne: o Tänker du mycket på regler när du skriver? Varför eller
varför inte? o Tycker du att det är någon regel som är särskilt svår att komma ihåg eller särskilt svår att följa? Gör övningen ”Fyll i skiljetecken” på Espresso
Stegring i skiljetecknens styrka Hon stack kniven i honom utan att tveka en sekund. Hon stack kniven i honom, utan att tveka en sekund. Hon stack kniven i honom – utan att tveka en sekund. Hon stack kniven i honom. Utan att tveka en sekund.
Hon stack kniven i honom.
Utan att tveka en sekund.
Källor Söderberg, Cecilia &
Eriksson, Lisa, (2009). Svenska Direkt. Truss, Lynne & Halldinger, Lena, (2003, 2006) Komma rätt, komma fel, och komma till punkt.