Inspirera - Studieförbundet Vuxenskolan Väst

Inspirera

Studieförbundet Vuxenskolan Väst 2023/2024

Vi bubblar av Frihet

Att delta i SVs verksamhet är fritt och frivilligt – folkbildningens honnörsord. Verksamheten är lokalt förankrad och den bubblar underifrån. Det är kort från kunskap och lärande till den praktiska nyttan när människor fritt får välja vad de vill förkovra sig inom. När människor träffas i mindre grupp och avspänt bubblar och byter åsikter med varandra i det lilla sammanhanget, då sker magi – det blir ett Vi. Vi lär känna varandras personligheter, vi lär oss att uppskatta olikheterna och förstår omgivningen på ett nytt sätt. Individer utvecklas Tillsammans och demokratin stärks. Det bubblar av livsglädje i rummet.

Redaktion

Utges av Studieförbundet Vuxenskolan Väst

Ansvarig utgivare

Mia Ekegren, avdelningschef

Redaktion

Therese Johansson Kläth, Ammii Asplund

Upplaga

6 120 exemplar

Men folkbildningen måste vara fri från styrning – det är då den och Vi utvecklas på bästa sätt – det är då vi bubblar – av frihet.

Välkomna till SVs verksamhet, vare sig det gäller lärande i studiecirkel, utveckling av färdigheter under en helgkurs eller reflektion efter ett fantastiskt skådespel!

Fotografer Adobestock, Colorbox, Anna Berglund, Andreas Hansen, SVs bildbank, Pär Löfvenius, Faraah Mohamud, Thomas Liebig, Therese Johansson Kläth, Micaela Lyrehed Edwartz Skribenter

Anna Berglund, Therese Johansson

Grafisk layout

Tony Berg, Åmåls Grafiska AB

Tryck

Åmåls Grafiska AB 2023

Kläth,

Mia Ekegren, Andreas Hansen, Petter Kauttman, Faraah Mohamud, Petter Olsson, Therese Przybyla, Jessica Stenström.

Mia Ekegren, avdelningschef

Innehåll

4 Cirklar i kaffeinspirerad konst Ukrainakriget förde hennes familj till Sverige, nu är hon cirkelledare hos SV

6 Dans berör på många sätt

Utforska, upplev och väx med studiecirklar i dans

7 Cirkelledare och naturfotograf

Thomas Liebig slutade som lärare och tillbringar nu mycket tid i naturen

8 Vill ni lär er något nytt?

Starta en studiecirkel

VI har koll på de senaste trenderna

9 Vi Unga i Gestad sjuder av liv

Elmer Håkansson och hans kompisar skapar en levande hembygd för unga

10 Framtiden angelägen för alla

Studiecirkeln Vår framtid

– om vår planet i framtiden

12 Kunskap viktigt för båtlivet Sten Nilsson är cirkelledare och menar att kunskap räddar liv

14 Bokcirkel skapar gemenskap

I Fengersfors träffas kvinnor som diskuterar och tipsar om böcker

Ideellt arbete främjar bygden Stora kunskapskrav skapar klyftor

15 Kultur skapar mångfald

Mångfald, gemenskap och förståelse är några av de positiva effekterna av kulturlivet – studiecirklar

viktiga för mångfald

Vår avdelning Väst, består av 19 kommuner: Ale, Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Kungälv, Lilla Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål.

Studieförbundet Vuxenskolan

Kundtjänst: 010-33 00 900

E-post: vast@sv.se

Hemsida: www.sv.se/vast

Utförlig information och uppdaterat studieprogram finns på vår hemsida.

Gilla oss på facebook

Tanya Holovina leder kreativa cirklar i kaffeinspirerad konst

Tanya Holovina från Ukraina är cirkelledare med konsten som verktyg och universellt språk. Hon lär sina deltagare olika tekniker, alltifrån att måla akvarell med kaffe till att brodera och tova textila bilder i ull. En hängiven pedagog som tränar sin svenska medan hon inspirerar andra till eget skapande.

Vi ses i SV Västs lokaler i centrala Strömstad, nära sekelskifteshusen i ljust trä och vattenblänk. I pentryt trängs målarprylar och tavlor som cirkelledaren Tanya Holovina haft med sig när hon leder sina deltagare i kaffemåleri och olika textila tekniker.

Tanya, som är från Ukraina, flydde till Sverige med man och barn i mars 2022. Kriget förändrade livet i ett tvärkast och lägenhetsköpet i Odessa blev istället en flytt till Strömstad, där Tanyas syster bott sedan 2011. Systern sitter jämte, fyller i och tolkar där språket ännu inte räcker till.

– Men jag lär mig hela tiden, menar Tanya. Genom att undervisa tränar hon också automatiskt språket.

– Mina deltagare lär mig svenska och jag lär dem måla. Ord kan vara svårt ibland, men jag kan visa och göra så de förstår hantverket, säger Tanya som har en masterexamen

i broderi vid universitet i Odessa i Ukraina. Det var en bred konstutbildning som gav oss möjlighet att testa på många olika tekniker och måleri, såsom olja och akvarell. Men det var textildesign jag kom att ägna mig åt efter examen och därefter arbetade jag tio år som lärare i broderi vid en konstskola på Krim. Jag undervisade i alla åldrar, från två års ålder till vuxna och även barn med funktionsnedsättningar, säger hon entusiastiskt.

Tanya insåg hur mycket hon trivdes med att undervisa.

I Strömstad började hon läsa svenska och gjorde även bilder som språkstöd. Läraren såg hennes talang och Tanya berättade att hon målade i akryl och akvarell, men även kaffe och te.

– Kaffe och te är naturliga färger, nära till hands och ser ut som akvarellfärger. Sen finns det en pedagogisk poäng, det är lätt att förklara svagt och starkt, ljust och mörkt, vattnets inverkan på färgens styrka, förklarar Tanya.

Läraren frågade om hon ville hålla konstkurser och kontaktade verksamhetsutvecklare Monika Andersson, SV Väst, som nappade direkt. Hösten 2022 började Tanya som cirkelledare i måleri med kaffe, en cirkel som innefattar mycket mer.

– Deltagarna får lära sig fem olika tekniker under hela terminen, säger hon och visar kaffemålade akvareller,

Tanya målar gärna med kaffe och te. Det är naturliga färger som alltid finns till hands och ser ut som akvarellfärger.

jämte broderade och tovade textila bilder.

Tanya håller sina cirklar två gånger i veckan, resterande tid gör hon språkpraktik på ett äldreboende. Så skiner hon upp.

– Nu ska jag ha målarcirklar på äldreboendet också, tillägger hon nöjt och berättar att den cirkeln ska heta Färg i vardagen.

– Drömmen är att jobba som lärare, att få undervisa ännu mer.

För Tanya är konsten en självklar del av livet, något som ger henne fäste i tillvaron.

– Konst är för mig som en tidsmaskin där jag kan kommunicera med en konstnär, en musiker eller en författare tidlöst, eftersom deras verk alltid består.

Men lika stark som kärleken till konsten är, finns viljan att förmedla, lära ut och får andra att finna kreativitet och

Fakta: Cirkelledare Tanya Holovina

Ålder: 38 år

Bor: Strömstad

Intressen: Sin dotter, måla och andra hantverk

förmågan till ett seende som verkar inifrån och ut i handen.

– När man skapar studerar man sig själv och allting runt en. Det är magi. På en vit, plan yta kan du skapa en tredimensionell bild, säger hon och blicken glittrar till.

– Jag vill ge mina elever det som en lärare gav mig en gång. Förmågan att se skönheten i enkla ting, som att förundras över att en skugga av ett träd inte bara är grå utan även kan vara lila.

Hon vill ge andra möjligheten till nya upptäckter och glädjen att uttrycka sig genom eget skapande.

– Alla kan lära sig måla och teckna. Och inte låta sig hejdas av tankar som att man inte kan eller saknar talang. För alla kan.

Anna Berglund

Om att vara cirkelledare: Älskar att vara ledare för Studieförbundet Vuxenskolan Drömmer om: Att kriget ska ta slut

Foto: Anna Berglund

Ovan

Dansens kraft:

Utforska, upplev och väx med studiecirklar i dans

Dans är en konstform som har en förunderlig förmåga att beröra oss djupt på både fysiska och emotionella nivåer. Genom att ge sig in i världen av dans, antingen genom att ansluta sig till en studiecirkel eller våga lära sig dansa själv, kan man verkligen upptäcka de fantastiska fördelarna och den känslomässiga resa som dansen har att erbjuda.

När man ger sig hän åt dansen får man inte bara en fantastisk träningsform, utan även en kanal för att uttrycka sina innersta känslor och upptäcka en ny dimension av självuttryck. Varje rörelse, varje steg blir ett sätt att kommunicera och uttrycka sig på ett sätt som bara dansen tillåter. Det är som att kroppen blir ett konstverk och dansen blir språket genom vilket vi kan beräfta vår historia.

I en studiecirkel i dans blir man en del av en gemenskap som delar samma passion och intresse. Det är en plats där man kan möta likasinnade människor och bygga starka vänskapsband. Tillsammans skapar man en magisk atmosfär där man uppmuntrar och inspirerar varandra att växa och utvecklas som dansare och individer. Det är en miljö som är fylld av glädje, stöd och gemenskap.

Men dans är inte bara en yta av skönhet och estetik. Det är också en plats för personlig utforskning och känslomässig läkning. Genom att ge sig hän till dansen kan man finna en unik kanal för att släppa ut sina känslor, bearbeta svåra upplevelser och öka sitt självförtroende. Varje rörelse blir ett uttryck för ens inre värld, ett sätt att hela och växa som individ.

Studiecirkeln blir en trygg och stöttande miljö där man kan utforska och utmana sig själv. Genom att lära sig dansa tillsammans med andra upptäcker man sin egen styrka och potential. Man vågar utforska nya stilar och tekniker, och samtidigt uppmuntrar och hejar man på varandra genom framgångar och utmaningar. Det är en resa av självupptäckt och personlig tillväxt som inte kan beskrivas med ord, utan bara upplevas.

Sammanfattningsvis är studiecirklar i dans en fantastisk möjlighet att ge sig hän åt dansens kraft och upptäcka dess fördelar både på fysisk och känslomässig nivå. Det är en resa av självuttryck, gemenskap och personlig utveckling. Så våga ge dig själv till dansen, upplev dess magi och låt den ta dig med på en emotionell resa du aldrig kommer att glömma.

Therese Johansson Kläth/ChatAI

till vänster: Heidi Simonsson och Joakim Ekström, cirkelledare och assisten på Heidis danskurser. I mitten: Leif ”Läkerolen” Pihlblad och Christina Åhlander svänger loss på Heidis danskurser. Ovan till höger: RPC ledare Alice Vinlöv och Leora Ishimwe. Foto: Andreas Hansen, Faraah Mohamud

tillbringar vintern i Sydafrika och Namibia. Här dyker de upp i april/ maj. Fiskgjusen är en mycket skicklig fiskare. Tillbringar vintern i västra Afrika och återvänder då isarna börjar släppa. Grönsångaren är utseendemässigt mycket lik lövsångaren. Sången

Thomas Liebig

Med naturen som arbetsplats

Möt Thomas Liebig, uppskattad cirkelledare med mångårig erfarenhet om det mesta som naturen erbjuder.

Vem är du?

– Jag bor i Ödsmål utanför Stenungsund och har arbetat som lärare i biologi, geografi, kemi och samhällskunskap. När jag fyllde 61 bestämde jag mig för att ta tjänstledigt ett år. På den vägen blev det och sedan hösten 2019 har jag rått mig själv – ett liv som passar mig perfekt.

Hur ser din vardag ut?

– Jag leder en hel del guidningar, bland annat för föreningar och olika företag. Därtill kommer konsultuppdrag, ofta rörande inventeringar och naturvärdesbeskrivningar i en eller annan form. De senaste åren har jag spenderat tid ute i fält alla årets dagar. Mitt dagliga revir finns i den nära regionen, men det blir också längre resor.

Thomas tips kring fågelskådning

Att skåda fåglar ger mycket glädje. I början av maj är redan flera tropikflyttande fågelarter på väg upp genom landet. Med kikarens hjälp hittas i bästa fall fågeln och kombinationen läte/utseende leder till korrekt artbestämning.

En god strategi för att bredda din kunskap är att delta i guidningar eller studiecirklar ledda av erfarna

Var kommer ditt stora naturintresse ifrån?

– Att vara ute i naturen varje dag är för mig inte en verklighetsflykt utan en resa till verkligheten. Vistelsen kan vara helt oförutsägbar, även om en del går att förutsäga. Ursprunget går nog att hitta i barndomen, med bär- och svampplockning, fiske och jakt. Tonårens engagemang i Fältbiologerna innebar en gemenskap, vi var en grupp som umgicks och lärde oss mycket om ekologi och olika samband i naturen.

Vad önskar du att en deltagare tar med sig efter en studiecirkel med dig som ledare?

- En inblick i vad som är på gång i naturen för stunden. Att använda alla sina sinnen och få en artkunskap att ha glädje av och i bästa fall bygga vidare på egen hand. Att sprida kunskap om biologisk mångfald och ekologi.

Andreas Hansen

ornitologer. Har du en smartphone finns en app som heter BirdNet. Du håller upp mobilen och spelar in lätet, varpå appen lämnar förslag på art.

Artportalen är ett fantastiskt hjälpmedel som drivs av SLU Artdatabanken. Du kan lägga in dina egna observationer och på så sätt bidra till svensk naturvård.

Överst: Thomas Liebig. Ovan från vänster: Fisktärnorna

skiljer arterna åt.

Foto: Thomas Liebig

Vad kan man göra?

Allt är möjligt

Ditt intresse

– folkbildning

i studiecirkel

Vad är en studiecirkel?

Tre (eller fler) som träffas och lär sig tillsammans

Hur gör vi?

En av er kommer att fungera som cirkelledare och ha kontakt med SV

Varför studiecirkel?

• Stöd och coachning

• Kostnadsfri ledarutbildning

• Lokaler och gemenskap

• Formen ger struktur

Trendspaning

Vill ni lära er något nytt tillsammans?

Starta en studiecirkel?

Ni kanske redan är en grupp som är intresserade av något speciellt eller vill du träffa likasinnade inom ditt intresseområde? Då kan lösningen vara att starta en studiecirkel! Det skulle kunna vara en hantverksgrupp, en kör eller en bokcirkel.

För att starta en cirkel behöver ni vara minst tre personer. En i gruppen är ledare och ansvarar för kontakten med Studieförbundet Vuxenskolan. Vi hjälper till med upplägg och erbjuder ledarutbildning. Genom oss kan ni t. ex. få hjälp med lokaler, studiebesök eller studiematerial.

I SVs studiecirklar förenas lärande och personlig utveckling, samtidigt som vi ger plats för gemenskap och glädje.

Ert intresse kan bli en studiecirkel hos oss – kontakta SV på er ort så berättar vi mer!

Vill du bli cirkelledare hos oss?

Som studiecirkelledare får du en oerhört viktig roll hos oss. Du blir vårt ansikte utåt och därför satsar vi på dig! Vi utbildar dig, genom en grundläggande utbildning får du kunskap i gruppdynamik, pedagogik och konsten att leda en grupp. SV söker alltid kompetenta medarbetare som kan utveckla vår verksamhet.

Är du intresserad av att bli ledare eller föreläsare hos oss? Skriv några rader om dig själv till vast@sv.se så hör vi av oss.

Studiecirkeln supertrendig

SV Väst försöker löpande ligga i framkant och har spanat kring vad som rör sig när det gäller Lärande.

Här hittar vi trender som Ökat behov av Livslångt lärande och att lärandet ska ha betydelse för Personlig utveckling, för yrkeslivet och för att vi ska fungera som medborgare. Bland trenderna hittar vi även Tillitens betydelse för lärandet. Den fjärde trenden gäller att lärandet ska Anpassas i innehåll och format utifrån personerna som deltar. – Och då känner vi: Studiecirkeln är det mest trendiga du kan tänka dig! Här jobbar vi med det livsvida lärandet; vi har deltagare som är över 100 år gamla! Deltagarna har väldigt olika anledningar till varför de deltar, för det privata eller för arbetslivet eller för det kollektiva – och en gärning för demokratin i Sverige får vi så att säga på köpet.

Här samlas en liten grupp deltagare flera gånger över tid – i den lilla gruppen som du träffar återkommande kan du lära känna övriga deltagare och därmed få en ökad tillit. Och deltagarinflytandet är centralt; det är därför vi pratar om Ledare (inte lärare) och Deltagare (inte elever).

– Så vill du vara trendig; delta i en folkbildningsaktivitet!

Mia Ekegren

Övre bilden till vänster: Elmer Håkansson, ordförande i Gestad Vi Unga. Nedre bilden till vänster: Emma von Brömsen, Alice Aronsson, Oscar Danielsson Tova Broberg och nacken på Elmer Håkansson. Stora bilden: Faraaf Mohamud med gänget i Gestad Vi Unga.

Äntligen lite liv och rörelse i bygden

Vi Unga i Gestad sjuder av liv

Elmer Håkansson och föreningen Gestad Vi Unga driver en av de bästa alternativa fritidsgårdarna i SV Västs upptagningsområde. Verksamhetsutvecklare Faraah Mohamud från SV Väst besökte dem en fredagskväll.

Ordförande Elmer Håkansson hälsar välkommen och visar sedan stolt runt i bygdegården och presenterar kvällens program. Han berättar om föreningen och bläddrar i olika pärmar och letar efter när Vi Unga-föreningen bildades.

– Vi driver en alternativ fritidsgård i Gestad bygdegård där vi försöker göra så mycket aktiviteter som möjligt, framhåller Elmer.

Vem är du, Elmer?

– En 13-årig kille som är målinriktad och driven. Jag brinner för att bygden ska leva. I skolan tycker jag att historia och samhälle, slöjd och musik är roligast.

Kan du berätta om Gestad Vi Unga?

– Föreningen bildades 1985 och blev sedan vilande under 20 år. Jag och några kompisar startade sedan upp den igen för två år sedan.

Varför Vi Unga?

– Jag tycker att vi har bra aktiviteter och idéer som gör att unga kan organisera sig på ett enkelt sätt. Tycker också att det är kul att min farmor och min pappa var engagerade i Vi Unga. Vi Unga är en trovärdig organisation och människor kommer för att folk i bygden vet vad det är. Inte minst tackar vi stödet av pengar som vi får av Vi Unga, det är tacksamt.

Hur kom ditt intresse för föreningslivet?

– Hela min uppväxt speglas av föreningsliv. Min farmor är idolen inom föreningslivet. Framför allt står föreningslivet för att träffa alla kompisar som gillar samma saker. Man lär sig också mycket och träffar många.

Vad vet du om Gestad bygdegård?

– Den byggdes 1945 och bygdegårdsföreningen startades av SLU och IOGT/NTO och dåvarande Gestad kommun.

Hur ser er styrelse ut?

– Vi är sex engagerade ungdomar i styrelsen, berättar Elmer.

Kassören Oskar Danielsson sitter bredvid och säger stolt:

– Jag kan berätta om föreningens ekonomi. Vi har ordning och redo på pengarna. Jag har varit med i Vi Unga sedan vi startade upp och tycker att det är kul att det händer något på bygden. Jag blev intresserad av föreningar genom mina föräldrar. Mina favoritämnen i skolan är självklart matte och kemi. Jag gillar orientering också.

Alice Aronsson, 12 år, är också med i styrelsen, hon säger:

– Jag brinner för att unga på landsbygden också ska ha något att göra på fritiden. Föreningslivet är viktigt för att det ger kunskap och gemenskap. Vi Unga är kul – och det är därför vi är här.

Oliwer Land, 13 år, som är medlem berättar:

– Jag är medlem i Vi Unga-föreningen sedan den startades för ett par år sedan. Vi träffades på skolan och tyckte att det var en kul idé att ses efter skolan. Föreningslivet är viktigt, att cykla hit och ses efter skolan istället för att sitta hemma.

Bygdegårdsföreningen är still going strong. Karina Håkansson är ordförande och hon känner sig hoppfull inför framtiden.

– Dessa ungdomar ger mig hopp och framtidstro tack vare Vi Unga.

Det blev en härlig kväll med tacos och närproducerade grönsaker på menyn. Vi dansade, några spelade spel och bordtennis. Vi lekte Hela havet stormar och sedan avslutade vi med en härlig gemensam bild innan jag tackade för mig och drog hemåt. – Men hit kommer jag att komma tillbaka, inte minst för att få känna det underbara engagemanget.

Faraah Mohamud

Fakta

SLU: Svenska Landsbygdens ungdomsförbund, numera CUF = Centerpartiets ungdomsförbund

IOGT/NTO: Sveriges största nykterhetsorganisation

Foto: Faraah Mohamud

Framtiden och miljön är en fråga för alla

De 17 globala Agenda 2030-målen som världens länder enats om för en hållbar framtid, är en angelägenhet för alla, även för personer som har någon form av intellektuell funktionsnedsättning.

Därför startade Kicki Ståhl, verksamhetsutvecklare på SV Väst, cirkeln Vår framtid. En av deltagarna var Jonathan Eskelinen, som är intresserad av natur och samhällsfrågor.

Vi fikar i solsken och den ännu lite kyliga vårvinden utanför Hovhultsvägens dagliga verksamhet i Uddevalla. Runt omkring råder aktivitet och folk på väg till och från aktiviteter. Det vattnas, tomatplantor ställs ut för att vänjas vid utomhusliv och ett gäng deltagare kommer tillbaks från dagens första trädgårdsuppdrag. Det hälsas och hojtas medan skratt far över gårdsplanen.

Jonathan Eskelinen deltar till vardags i verksamheten här. En aktiv, glad, nyfiken och allmänbildad person och en av de fem deltagarna i SV Västs cirkel Vår framtid. En cirkel som utgår från de globala Agenda 2030-målen för en hållbar framtid, baserad på jämställdhet, fred och rättvisa.

– Det är viktigt att skapa medvetenhet kring de globala målen och vi ville inkludera gruppen med olika intellektuella funktionsnedsättningar, berättar cirkelledare på cirkeln Kicki Ståhl som även är utbildad socialpedagog.

– Det finns lättläst material kring målen, men de är inte alltid tillgängliga för alla, så då krävs det att materialet anpassas till varje individ. Kicki har skapat material som gjort målen begripliga och tillgängliga för deltagarna. Genom att använda bilder, spel och prat kring frågorna och göra konkreta kopplingar till det egna vardagslivet, har hon hittat sätt att få med hela gruppen i lärandet.

– Vi var fem deltagare i cirkeln och det har varit roligt och lärorikt, säger Jonathan som tillsammans med Kicki berättar hur de planterat blommor, målat fjärilar, spelat memory kring havet, pratat om hur ekosystemet fungerar och hur viktigt det är att exempelvis alla insektsarter finns. Jonathan blir snabbt engagerad och det märks att han är

en hängiven naturälskare som ofta är ute i skogen, fiskar och deltar på nattvandringar för att upptäcka nattaktiva insekter och fåglar.

-Jag har varit och strandstädat och tycker det är viktigt att ta tillvara och återbruka. På cirkeln har vi lärt oss mer om hur allt hänger ihop och att vi måste vara rädda om jorden, men människan förstör mycket, tillägger han allvarsamt.

Deltagarna har själva valt ut åtta av de 17 målen som de ville studera och veta mer om. Sedan har de tittat närmare på var och ett av de utvalda målen och analyserat vad som

Fakta: Jonathan Eskelinen

Ålder: 31 år

Bor: Uddevalla

Gör: Jobbar på Dagliv verksamhet Hovhult i Utegruppen

Tyckte om cirkeln Vår framtid: Roligt att gå cirkeln och innehållet var bra.

Drömmer om: Att få fiska tonfisk någon gång. Få känna hur det känns att få en på kroken men kommer naturligtvis släppa tillbaks den i havet sedan.

Jonathan Eskelinen uppskattade kursen Vår framtid och tyckte

Foto: Adobe Stock

också att innehållet var bra och intressant.

görs på global respektive nationell och individuell nivå.

– Genom att skala ner från global till individuell nivå blir det också tydligt hur de olika nivåerna är sammanflätade, säger Kicki. Hur det som görs på en nivå får effekt på nästa. Då blir det också synligt att det som görs på individnivå också spelar roll.

– Jag har förklarat att man kan bidra utifrån sin förmåga och att alla har makt att göra skillnad, säger Kicki. Hon menar att cirkeln genomförs med tanke på

Fakta: De globala målen

De åtta globala målen som deltagarna

i cirkeln Vår Framtid valde att lära mer om.

Mål 2: Ingen hunger

Mål 5: Jämställdhet

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Mål 7: Hållbar energi för alla

Mål 8: Anständiga anställningsvillkor och

ekonomisk tillväxt

Mål 14: Hav och marina resurser

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

jämställdhet och delaktighet, begrepp som flitigt i de globala målen som en väg till en hållbar värld för alla att samexistera i.

– Alla målen går ju in i varandra, tillägger hon och får medhåll av Jonathan som återkommer till människans roll, naturen och vårt gemensamma livsrum. Han funderar en stund och sammanfattar. Det är som med ett kugghjul, om ett går sönder hackar alltihop och inget går rent.

Anna Berglund

Fakta: De 17 globala målen

Agenda 2030 formulerar den övergripande visionen för hur världen ska se ut år 2030 och de 17 Globala målen utgör en mer detaljerad plan för vad världens länder måste åstadkomma för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling.

Framtagandet av Agenda 2030 och Globala målen leddes av FN:s 193 medlemsländer. Processen som var den mest transparenta och inkluderande processen i FN:s historia. Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsländer i september 2015 och då formulerades de 17 Globala målen och 169 delmålen. Källa: FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

Foto: Anna Berglund

Kunskap viktigt för ett tryggt båtliv

Möt Sten Nilsson, cirkelledaren från Åmål med Vänerns vatten i blodet. Med 60 års erfarenhet av båtfärder på Vänern, 40 år som lärare och numera även kapten med egen passagerarbåt för chartertrafik om somrarna, lär han ut navigation och sjövett och säkerhet till cirkeldeltagare.

– Jag är född i Åmål och har i stort sett varit Åmål trogen. Efter att ha gått folkskollärarseminarium i Gävle har jag varit lärare på i stort sett alla skolor i Åmåls kommun, säger Sten.

Idag är Sten cirkelledare för Förarintyg för båt och vattenskoter, Kustskepparintyg samt Utsjöskeppare Förarintyg är första steget inom navigation och ger grundläggande kunskap för att föra en fritidsbåt inomskärs. Kustskepparintyg vidgar kunskaperna, lär ut navigering utomskärs och ger möjlighet att framföra en båt längre än

tolv meter. Utsjöskepparkursen ger kompetens för längre resor med fritidsfartyg utmed Europas kuster och inre vattenvägar.

Själv började Sten segla på Vänern redan i tioårsålden: – Jag har haft 35 egna båtar och byggt de flesta av dem själv. Segling höll jag på med till 2002, berättar Sten, 20 Gotland Runt och 25 Tjörn Runt har jag seglat. Jag vann Tjörn Runt 1992. Det har också blivit mycket jollesegling med tävlingar i Danmark, Holland och Norge.

Varför började du som cirkelledare för Studieförbundet Vuxenskolan?

– Det roliga med frivillig studieverksamhet är att deltagarna är människor som verkligen vill lära sig. Då blir det enkelt och stimulerande också för mig. Jag är ledare inom det jag sysslat med i hela mitt liv, då finns en väldigt bra utgångspunkt för ett tryggt ledarskap, menar Sten.

Kraven på formell kompetens för att färdas på sjön borde vara tydligare, anser Sten. Vissa som kommer till

Sten Nilsson är skeppare och ägare av passagerarbåten Vänervåg och cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Stens kurser har haft båt länge, men utbildar sig inte förrän det vid något tillfälle trasslat till sig för dem på vattnet. Med lång lärarerfarenhet för barn och unga ser Sten också folkbildningen som en möjlighet till goda sammanhang:

– Att skapa tillhörighet och vettiga värderingar för dem som inte blir delaktiga i idrottsverksamhet tycker jag är viktigt. Många ungdomar kör dessutom små, snabba båtar. Att få dem att ta ett förarintyg och känna stolthet i den kunskapen är betydelsefullt.

Sedan 2008 äger Sten Nilsson passagerarbåten m/s Vänervåg, byggd 1986 i Sjötorp. Sommartid går m/s Vänervåg chartrade turer på Vänern och till Dalbosjöns anslutande vattensystem.

– Våra fasta turer går dels upp till Arvika via Säffle kanal och Glafsfjorden, vilket är en tvådagarstur, dels till Sunnanå genom Tössebäcks skärgård. Vi har också kortare turer med utgångspunkt Åmåls gästhamn, berättar Sten. Andra beställningar är också möjliga och vi samarbetar

med en lokal restaurang för att kunna erbjuda varm mat ombord.

Vad är då det bästa med Vänern för fritidsbåtsägaren?

– Att man färdas på dricksvatten. Det är gott om plats, du får nästan en hel ö för dig själv. Du behöver inte komma ett par dagar i förväg för att få plats. Problemet med Vänern däremot är att det fattas öar, det är för mycket hav. Områdena med skärgård är små, ofta behöver du gå ut på oskyddat vatten. Man ska komma ihåg att Vänern är stor. På dess yta kan man lägga hela världens befolkning på varsin luftmadrass. Då stiger vattenytan med en decimeter, säger Sten.

Vilket är ditt eget favoritområde på Vänern?

– Tössebäcks skärgård har det man behöver. Här finns bryggor och en egen ö eller vik om man vill. Bra fiskevatten är det också. Som grädde på moset kan man dra iväg över till Värmlandsnäs eller till Kållandsö, avslutar Sten.

Andreas Hansen

Foto: Andreas Hansen

I den lilla bruksorten Fengersfors finns, i SV Västs regi, en bokcirkel bestående av åtta kvinnor mellan 30 och 50 år. Jag fick möjlighet att sitta med under deras samtal en vacker majkväll.

I den gamla prästgårdens stora kök är bordet vackert dukat och Julia, kvällens värdinna, bjuder alla att ta för sig av salladen och det nybakade brödet. Det pratas och skrattas kring bordet. Sorlet lägger sig och bokpratet kan börja.

– Vad tyckte ni om boken, börjar Åsa.

– Den hade ett ovanligt upplägg med flera berättarjag, säger Anna.

– Det var ett annorlunda grepp men det blev väldigt intressant att allas berättelser hängde ihop, menar Cajsa. Diskussionen tar fart. Samtalet flyter bra och alla får säga sitt.

– Vi har haft vår bokcirkel i ett år nu och har hittat en bra form, säger Julia medan hon plockar fram desserten,

Bokcirkeln bygger gemenskap

rabarbertårta med maräng.

En naturlig paus uppstår när alla tar för sig och jag passar på att ställa några frågor.

Hur väljer ni vad ni ska läsa?

– Vi kommer med förslag och bestämmer tillsammans. Någon kanske har läst en recension av en bok och blivit nyfiken. Det ska vara en bok som passar att prata om så att det blir en bra diskussion. Komplicerade relationer är alltid ett bra samtalsämne, säger Åsa, och de andra håller med.

Hur går samtalen till?

– Vi bara babblar på, säger Weronika, och de andra skrattar.

Alla är överens om att det är viktigt att våga bjuda på sig själv. Samtalen blir intressantast om deltagarna är öppna och delar med sig av de personliga erfarenheter som dyker upp i tankarna.

Vad betyder samtalen för läsupplevelsen?

– Jag tycker att upplevelsen

förändras mycket genom att man får ta del av de andras perspektiv, menar Jenny.

Läser ni mer även utanför bokcirkeln sedan ni startade den?

– Ja, det gör vi nog allihop. Vi har ett gemensamt intresse för litteratur, och bokcirkeln blir ett tillfälle att tipsa om böcker man läst, säger Lisa.

Bidrar bokcirkeln till er personliga utveckling?

– Det gör den absolut! Vi får tillfälle att byta perspektiv. Våra diskussioner är intressanta och vi drar ofta paralleller till vårt eget liv och upplevelser när vi studerar böckernas karaktärer. Det är både spännande och utvecklande, säger Anna.

Jag tackar för maten och samtalet. Pratet och skrattet från köket följer mig ut i den ljumma försommarkvällen. Jag tänker att alla nog skulle må gott av att vara med i en bokcirkel som den här.

Petter Olsson

Ideellt engagemang förenar lokalsamhället

På öarna Flatö, Malö och Ängö utanför

Orust samarbetar flera föreningar nära och det ideella engagemanget är brett förankrat bland lokalbefolkningen. Vi pratar en stund med Lena Kjellman, ordförande i Föreningen Flatön kring betydelsen av ideellt arbete.

– Det ideella engagemanget behövs för att något ska hända på en liten ort, säger Lena. Det ger möjlighet att känna sig delaktig i ett sammanhang. Här finns gott om möjligheter att delta i aktiviteter på ett opretentiöst sätt, vilket skapar en känsla av gemenskap.

Föreningen Flatön genomför flera stora årliga evenemang som påskpromenad, midsommarfirande och halvmaran Taubeloppet. Under vår och höst pågår många studiecirklar i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. Ämnena är allt från släktforskning och matlagning till skriv- och läsecirklar.

Hur har den höga graden av ideellt engagemang som finns i bygden vuxit fram?

– En framgångsfaktor är att vi lyckades bli digitala, säger Lena. Vårt fokus på webbsida och Facebook har också ökat vår synlighet gentemot omvärlden.

Vilken roll spelar enskilda eldsjälars engagemang?

– Eldsjälar är bra och dem har vi också, men får man inte med sig fler människor faller det förr eller senare. Vår styrka är att vi har lyckats skapa ett engagemang hos många. Det måste vara roligt och ge upplevelsen av att få något tillbaka. Så skapas det ideella engagemanget, säger Lena.

Andreas Hansen

Det ideella engagemanget är stort i Föreningen Flatön. Foto: Pär Löfvenius

Konsten i att hålla ihop ett samhälle

Vi behöver rum att vara kreativa i, att pröva i, att känna motstånd i, att resa i och bara att vara i. Scenkonsten rymmer sådana rum, både som publika föreställningar där vi bjuds in som medföreställare i gestaltningar av skeenden, och som verksamheter tillsammans med andra där vi kan undersöka och utveckla vår kreativitet.

Monica Wallin är ordförande i Kungälvs teaterförening, en av Riksteaterns 219 lokala föreningar som genom ideella krafter ger Kungälvsborna möjlighet att ta del av högkvalitativ scenkonst i sin närhet. Monica berättar hur det startade 1984 på Nordiska folkhögskolan som ett initiativ för att samla teaterintresset och hur de sedan fram till idag skapat ett varierat utbud av scenkonst för unga och äldre i Kungälv. Efter en nedåtgående trend och trots konkurrens med de stora scenerna i Göteborg är föreningen nu på stabil grund och genom idogt styrelsearbete skapar föreningen i samarbete med kommunen och SV Väst ett

Studiecirklar viktiga för mångfald och förståelse

Multikulturella studiecirklar främjar interkulturell förståelse och har flera fördelar. De ökar språkkunskaper, förbättrar kommunikation och skapar ömsesidig respekt. Inkluderande miljöer bryter ner fördomar, främjar jämlikhet och skapar gemenskap. Studiecirklar spelar en viktig roll för mångfald, tolerans och integration. Genom att SV erbjuder olika cirklar möts människor med olika kulturella bakgrunder. Målet är att locka deltagare med olika nationaliteter för att främja integration.

Samira Pourmoeini är cirkelledare i bland annat samhällsfrågor hos SV Väst sedan 2022.

– Cirkelledarskapet har öppnat dörrar och jag har mött människor från olika kulturer. Vi lär oss av varandra och jag har fått vänner för livet.

Samira uppmanar alla som vill lära ut, dela erfarenheter och träffa nya vänner att prova på cirkelledarskap. Det har gett henne större möjlighet att integreras i det svenska samhället.

aktuellt och kvalitativt scenkonstutbud varje år. Scenkonst är samspel och kommunikation som kräver både utövare och publik. Daniel Nordström från Ljudaborg kulturförening berättar om SV-projektet som startade för 20 år sedan och som idag är en förening som samlar teaterintresserade i alla åldrar. Daniel beskriver vikten av att vara en del av ett sammanhang där en inkluderande och tillåtande atmosfär råder. Alla får plats och tillsammans skapas förutsättningar för att utvecklas både som grupp och individuellt. Även om den egna viljan i att stå på scen är en drivkraft i sig så är det inte det som är i fokus.

”Att vara flera stycken som jobbar mot ett gemensamt mål, det är ju den stora grejen!”

Precis som bildning står för sig själv och fyller mening i sig själv så gör scenkonsten också det i sitt fria och obegränsade uttryck. Vi behöver föreningar som Ljudaborg och Kungälvs teaterförening, för scenkonst skapar nödvändiga rum så att fria tankar hittar hem.

Petter Kauttmann

Hosain Alhammam, var asylsökande och tidigare möbelsnickare i Libanon, när han deltog i en kamratcirkel i träslöjd på SV Väst.

– Jag trivdes bra i gruppen. Trots språkbarriärer kunde vi kommunicera genom att visa och förklara för varandra. Vi utvecklade enkla sätt att samtala.

Therese Przybyla och Jessica Stenström

Josefin Gustavsson, Maja Söderström, Oscar Andersson, Freya López och Valentin Nordström sätter upp flaggor och kamouflagenät, Ljudaborg kulturförening. Foto: Micaela Lyrehed Edwartz

Följ oss gärna på sociala medier

för aktuell information och nya

händelser

Vi finns på Facebook

Studieförbundet Vuxenskolan Väst

Studieförbundet Vuxenskolan i Dalsland

Studieförbundet Vuxenskolan i Södra Bohuslän

Studieförbundet Vuxenskolan i Hantverkshuset

Vi finns på Instagram

@sv_vast