Vi Unga i Gestad sjuder av liv

Elmer Håkansson och föreningen Gestad Vi Unga driver en av de bästa alternativa fritidsgårdarna i SV Västs upptagningsområde. Verksamhetsutvecklare Faraah Mohamud från SV Väst besökte dem en fredagskväll.

Ordförande Elmer Håkansson hälsar välkommen och visar sedan stolt runt i bygdegården och presenterar kvällens program. Han berättar om föreningen och bläddrar i olika pärmar och letar efter när Vi Unga-föreningen bildades.

– Vi driver en alternativ fritidsgård i Gestad bygdegård där vi försöker göra så mycket aktiviteter som möjligt, framhåller Elmer.

Vem är du, Elmer?

– En 13-årig kille som är målinriktad och driven. Jag brinner för att bygden ska leva. I skolan tycker jag att historia och samhälle, slöjd och musik är roligast.

Kan du berätta om Gestad Vi Unga?

– Föreningen bildades 1985 och blev sedan vilande under 20 år. Jag och några kompisar startade sedan upp den igen för två år sedan.

Varför Vi Unga?

– Jag tycker att vi har bra aktiviteter och idéer som gör att unga kan organisera sig på ett enkelt sätt. Tycker också att det är kul att min farmor och min pappa var engagerade i Vi Unga. Vi Unga är en trovärdig organisation och människor kommer för att folk i bygden vet vad det är. Inte minst tackar vi stödet av pengar som vi får av Vi Unga, det är tacksamt.

Hur kom ditt intresse för föreningslivet?

– Hela min uppväxt speglas av föreningsliv. Min farmor är idolen inom föreningslivet. Framför allt står föreningslivet för att träffa alla kompisar som gillar samma saker. Man lär sig också mycket och träffar många.

Vad vet du om Gestad bygdegård?

– Den byggdes 1945 och bygdegårdsföreningen startades av SLU och IOGT/NTO och dåvarande Gestad kommun.

Hur ser er styrelse ut?

– Vi är sex engagerade ungdomar i styrelsen, berättar Elmer.

Kassören Oskar Danielsson sitter bredvid och säger stolt:

– Jag kan berätta om föreningens ekonomi. Vi har ordning och redo på pengarna. Jag har varit med i Vi Unga sedan vi startade upp och tycker att det är kul att det händer något på bygden. Jag blev intresserad av föreningar genom mina föräldrar. Mina favoritämnen i skolan är självklart matte och kemi. Jag gillar orientering också.

Alice Aronsson, 12 år, är också med i styrelsen, hon säger:

– Jag brinner för att unga på landsbygden också ska ha något att göra på fritiden. Föreningslivet är viktigt för att det ger kunskap och gemenskap. Vi Unga är kul – och det är därför vi är här.

Oliwer Land, 13 år, som är medlem berättar:

– Jag är medlem i Vi Unga-föreningen sedan den startades för ett par år sedan. Vi träffades på skolan och tyckte att det var en kul idé att ses efter skolan. Föreningslivet är viktigt, att cykla hit och ses efter skolan istället för att sitta hemma.

Bygdegårdsföreningen är still going strong. Karina Håkansson är ordförande och hon känner sig hoppfull inför framtiden.

– Dessa ungdomar ger mig hopp och framtidstro tack vare Vi Unga.

Det blev en härlig kväll med tacos och närproducerade grönsaker på menyn. Vi dansade, några spelade spel och bordtennis. Vi lekte Hela havet stormar och sedan avslutade vi med en härlig gemensam bild innan jag tackade för mig och drog hemåt. – Men hit kommer jag att komma tillbaka, inte minst för att få känna det underbara engagemanget.

Faraah Mohamud

Fakta

SLU: Svenska Landsbygdens ungdomsförbund, numera CUF = Centerpartiets ungdomsförbund

IOGT/NTO: Sveriges största nykterhetsorganisation

Framtiden och miljön är en fråga för alla

De 17 globala Agenda 2030-målen som världens länder enats om för en hållbar framtid, är en angelägenhet för alla, även för personer som har någon form av intellektuell funktionsnedsättning.

Därför startade Kicki Ståhl, verksamhetsutvecklare på SV Väst, cirkeln Vår framtid. En av deltagarna var Jonathan Eskelinen, som är intresserad av natur och samhällsfrågor.

Vi fikar i solsken och den ännu lite kyliga vårvinden utanför Hovhultsvägens dagliga verksamhet i Uddevalla. Runt omkring råder aktivitet och folk på väg till och från aktiviteter. Det vattnas, tomatplantor ställs ut för att vänjas vid utomhusliv och ett gäng deltagare kommer tillbaks från dagens första trädgårdsuppdrag. Det hälsas och hojtas medan skratt far över gårdsplanen.

Jonathan Eskelinen deltar till vardags i verksamheten här. En aktiv, glad, nyfiken och allmänbildad person och en av de fem deltagarna i SV Västs cirkel Vår framtid. En cirkel som utgår från de globala Agenda 2030-målen för en hållbar framtid, baserad på jämställdhet, fred och rättvisa.

– Det är viktigt att skapa medvetenhet kring de globala målen och vi ville inkludera gruppen med olika intellektuella funktionsnedsättningar, berättar cirkelledare på cirkeln Kicki Ståhl som även är utbildad socialpedagog.

– Det finns lättläst material kring målen, men de är inte alltid tillgängliga för alla, så då krävs det att materialet anpassas till varje individ. Kicki har skapat material som gjort målen begripliga och tillgängliga för deltagarna. Genom att använda bilder, spel och prat kring frågorna och göra konkreta kopplingar till det egna vardagslivet, har hon hittat sätt att få med hela gruppen i lärandet.

– Vi var fem deltagare i cirkeln och det har varit roligt och lärorikt, säger Jonathan som tillsammans med Kicki berättar hur de planterat blommor, målat fjärilar, spelat memory kring havet, pratat om hur ekosystemet fungerar och hur viktigt det är att exempelvis alla insektsarter finns. Jonathan blir snabbt engagerad och det märks att han är en hängiven naturälskare som ofta är ute i skogen, fiskar och deltar på nattvandringar för att upptäcka nattaktiva insekter och fåglar.

-Jag har varit och strandstädat och tycker det är viktigt att ta tillvara och återbruka. På cirkeln har vi lärt oss mer om hur allt hänger ihop och att vi måste vara rädda om jorden, men människan förstör mycket, tillägger han allvarsamt.

Deltagarna har själva valt ut åtta av de 17 målen som de ville studera och veta mer om. Sedan har de tittat närmare på var och ett av de utvalda målen och analyserat vad som

Fakta: Jonathan Eskelinen

Ålder: 31 år

Bor: Uddevalla

Gör: Jobbar på Dagliv verksamhet Hovhult i Utegruppen också att innehållet var bra och intressant. görs på global respektive nationell och individuell nivå.

Tyckte om cirkeln Vår framtid: Roligt att gå cirkeln och innehållet var bra.

Drömmer om: Att få fiska tonfisk någon gång. Få känna hur det känns att få en på kroken men kommer naturligtvis släppa tillbaks den i havet sedan.

– Genom att skala ner från global till individuell nivå blir det också tydligt hur de olika nivåerna är sammanflätade, säger Kicki. Hur det som görs på en nivå får effekt på nästa. Då blir det också synligt att det som görs på individnivå också spelar roll.

– Jag har förklarat att man kan bidra utifrån sin förmåga och att alla har makt att göra skillnad, säger Kicki. Hon menar att cirkeln genomförs med tanke på

Fakta: De globala målen

De åtta globala målen som deltagarna i cirkeln Vår Framtid valde att lära mer om.

Mål 2: Ingen hunger

Mål 5: Jämställdhet

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Mål 7: Hållbar energi för alla

Mål 8: Anständiga anställningsvillkor och ekonomisk tillväxt

Mål 14: Hav och marina resurser

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen jämställdhet och delaktighet, begrepp som flitigt i de globala målen som en väg till en hållbar värld för alla att samexistera i.

– Alla målen går ju in i varandra, tillägger hon och får medhåll av Jonathan som återkommer till människans roll, naturen och vårt gemensamma livsrum. Han funderar en stund och sammanfattar. Det är som med ett kugghjul, om ett går sönder hackar alltihop och inget går rent.

Anna Berglund

Fakta: De 17 globala målen

Agenda 2030 formulerar den övergripande visionen för hur världen ska se ut år 2030 och de 17 Globala målen utgör en mer detaljerad plan för vad världens länder måste åstadkomma för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling.

Framtagandet av Agenda 2030 och Globala målen leddes av FN:s 193 medlemsländer. Processen som var den mest transparenta och inkluderande processen i FN:s historia. Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsländer i september 2015 och då formulerades de 17 Globala målen och 169 delmålen. Källa: FN:s utvecklingsprogram (UNDP)