Forskarbladet.se Forskarnas Egna Ord

NYHETER MED AVSÄNDARE Nummer 6 November 2013

FORSKARBLADET.SE

Tidningen där du står för nyheterna

B l i en d el a v n ä tverke t och n å u t m ed er forskn i n g m ot forska rsveri ge, va rj e d a g.

Beatrice Udd

” Vår ambition är att Sahl grenska Cancer Center ska l l b l i e tt l ed a n d e cen tru m för c a n cerforskn i n g i N ord en och n ä rh e ten ti l l e tt a v Eu rop a s största sj u kh u s ger oss u n i ka m öj l i gh e ter a tt b ed ri va h ögkl a ssi g tra n sl a ti on el l forskn i n g” Göran Stenman

PROJEKTLEDARE

Beatrice Udd

08 123 50 366 udd@svenskabranschforum.se AFFÄRSUTVECKLARE

Katrine Avermark

08 123 50 364 avermark@svenskabranschforum.se ANSVARIG UTGIVARE OCH LAYOUT

Martin Hagwall

073 965 44 37 hagwall@svenskabranschforum.se WEBBREDAKTÖR

Nicole Levin

08 123 50 360 web@svenskabranschforum.se KORREKTUR

s12 Idrott.

Nanotech.

Stefan Andersson

Anslut er i nätverket!

REDAKTIONSCHEF

Vi är nu i en mörk och kall period, men enbart om man ser det ur ett väderperspektiv, för hos Forskarbladet är det ljusa och varma tider! Vi växer så det knakar.

070 171 56 45 andersson@svenskabranschforum.se

Mats Holmström

076 311 82 44 larsero@svenskabranschforum.se

072 015 87 83 ekstrom@svenskabranschforum.se

Beatrice Udd

WEBPLATTFORM

Projektledare

Christian Ålander UTVECKLARE

070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se PREPRESS & TRYCK

Energi. s20

Er forskning når ut i Sveriges främsta forskartidning! Vi på Forskarbladet vill även passa på att önska samtliga finalister på Forskar Grand Prix lycka till den 5 december!

Fredrik Ekström

Kristofer Carlsson

Produktion. s14

Glöm inte att kontakta mig om ni vill att

ANNONSFÖRSÄLJNING

070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se

s20 Material

s4 Innovation

udd@forskarbladet.se 0046(0)8 123 50 366

"Huvudutförare i forskningsprogrammet är KTH och Uppsala Universitet och som sponsorer fungerar stora svenska bolag"

Bengt Jansson

Modintryckoffset, Stockholm 2013 08 556 767 36 bengt@modintryckoffset.se

Tack.

Vi vill tacka medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig. Tidningen är märkt med ett utropstecken där avsändare till respektive text anges. Tack för att ni stöttar fri nyhetsmedia!

FORSKARBLADET.SE

0VISION.SE

Finans. 6

Innehåll. s23 Sevärt.

Neuro s18 RIKSKURIREN.SE

SKOGSNARING.SE

8 14 26

Folkhälsa Produktion & industri Onkologi

FARMACEUTEN.SE

TEKNOLOGIN.SE

FORSPRANG.NU

AGARNA.SE

NYHETER MED AVSÄNDARE.

SVENSKA BRANSCHFORUM AB. KONTAKT Kungsgatan 29 11156 STOCKHOLM. 0046 (0)8 123 50 360. info@svenskabranschforum.se, ORGNUMMER 556724-7944 MATERIAL Utgivning, produktion och redaktionellt arbete av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. Alla företag ansvarar för sina respektive varumärken. © COPYRIGHT Till vaumärken TEKNOLOGIN, SVENSK SKOGSNÄRING, FORSKARBLADET, FÖRSPRÅNG, ÄGARNA, TEKNOLOGIN, RIKSKURIREN, FARMACEUTEN innehas Copyright av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. WEB Läs mer på www.svenskabranschforum.se.

Sida 4⁠

Forska!Sverige är en oberoende

stiftelse som verkar för att förbättra villkoren för medicinsk forskning och dess tillämpning.

Satsa på forskningen – för välfärden

Sverige har en hög andel forskning och utveckling (FoU) i relation till BNP, och placerar sig på tredje plats av 33 undersökta länder i en ny rapport från EU-kommissionen. Men rapporten visar också att Sverige har en negativ tillväxt för FoU, i relation till BNP. PUBLICERAT

2013-11-25 12:03:00

I en tillväxtjämförelse av de 33 länderna hamnar Sverige trea från slutet, bara Kroatien och Luxemburg har en sämre utveckling.

Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i FoU ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020.

Mellan 2001 och 2011 minskade denna andel från 4,13 till 3,37 procent, en minskning med nästan en femtedel.

DET BEHÖVS EN SVENSK STRATEGI FÖR LIFE SCIENCE, DET VILL SÄGA EN HANDLINGSPLAN MED KONKRETA OCH TYDLIGA ÅTGÄRDER Det är en mycket oroande utveckling som beror på att en så stor del av FoU i Sverige utförs av företag och att en ökande del av deras FoU-investeringar sker i andra länder.

Inte längre världsfrämst

Företagens bidrag till de svenska FoU-investeringarna sjönk från 3,20 procent av BNP 2001 till 2,34 procent under 2011. Det är tydligt att det kommer bli en oerhört stor utmaning för Sverige att uppnå målet om 4 procent FoU-intensitet. Det är allvarligt eftersom, för att citera Jan Björklund, ”dagens forskning är morgondagens välfärd.”

Faktum är att en rad länder satsar mer på civil forskning än vad Sverige gör, mätt i statliga anslag i procent av BNP.

Tydligheten central

Enligt Eurostats rankning för 2011 låg Sverige på 11e plats av 35 länder. Att regeringen kunde öka FoU-anslagen i föregående års proposition var bra. Men tittar vi på statliga anslag till civil FoU som andel av BNP så kommer vi ändå bara ligga runt 0,8 % av BNP fram till 2016.

Det är nu mycket viktigt med tydliga politiska signaler om att Sverige verkligen kommer satsa långsiktigt på forskning och att det ska finnas goda förutsättningar för forskningssamarbete för företag som väljer att driva sin verksamhet i Sverige. ”Jag har väldigt svårt att se att det finns något annat vi kan göra i ett land, som på lång sikt skapar så mycket välfärd och nytta i ett samhälle, som att öka andelen forskning och utveckling av BNP. Så gärna upp mot 4 procent, eller varför inte ännu högre?” föreslog Leif Johansson, styrelseordförande AstraZeneca & Ericsson, på årets Forska!Sverigedag.

Ett exempel på kopplingen forskning och välfärd är hälsa.

Sverige har, precis som de flesta andra länder, en utmaning i form av åldrande befolkning och ökande vårdkostnader.

Sida 5

Forska!Sverige vill att landets stora potential tas till vara. Följande områden kräver fokus:

Pengarna räcker inte

Medicinsk forskning och utveckling ses överlag som nyckeln till att bemöta den utmaningen. Dessvärre har Sverige halkat efter vad gäller forskningskvalitet, kliniska studier, life science-företag och tillgång till nya diagnostik- och behandlingsmetoder inom vården. Stiftelsen Forska!Sverige skapades som en oberoende samhällsorganisation av personer från olika delar av samhället som delar en oro över den utvecklingen.

De offentliga investeringarna i medicinsk forskning utgör idag knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostnaderna utgör 9,5 procent.

Det betyder att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs två öre på att kunna ge bättre prevention och behandlingar i framtiden. Det räcker inte. En SIFO-mätning visar att 76 procent av befolkningen tycker att det är för lite. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona, det vill säga från sex till 12 miljarder kronor.

Endast pengar kommer dock inte lösa utmaningarna. Det krävs ett antal strukturella åtgärder för att medicinsk forsk-

ning så snabbt som möjligt ska komma samhället till godo eftersom det handlar om ett samspel mellan akademi, företag och vård.

Behov av tydlig strategi

Det behövs en svensk strategi för life science, det vill säga en handlingsplan med konkreta och tydliga åtgärder, tidsplaner, ekonomiska resurser, ansvarsfördelning och mätbara mål. Som en input till en strategi har Forska!Sverige tagit fram 20 förslag för att stärka medicinsk forskning och förbättra förutsättningarna att skapa patientnytta av medicinska framsteg.

En sammanhållen, långsiktig satsning på medicinsk forskning och dess tillämpning är viktig för ett effektivt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Den är viktig eftersom investeringar i medicinsk forskning är samhällsekonomiskt lönsamma, både genom ökad BNP och minskade kostnader för ohälsa.

Den är viktig eftersom hög nivå på forskning är avgörande för att forskningsintensiva företag ska vara verksamma i Sverige. Och den är viktig eftersom patienter i Sverige måste kunna få ta del av de nya innovationerna i högre grad – något som för många personer kan handla om liv eller död.

■

Det ges inte tillräckligt med utrymme för patientnära forskning och innovation i sjukvården.

Sveriges ställning inom medicinsk forskning har försvagats.

Patienter i Sverige har inte alltid tillgång till de mest effektiva och säkra metoderna.

Forskande företag inom läkemedel och medicinteknik minskar antalet anställda i Sverige.

Anna Nilsson Vindefjärd

Generalsekreterare Forska!Sverige och doktor i medicinsk innovationskunskap.

Sida 6⁠

LEDANDE I EUROPA Cefin är ett av Europas ledande centra för

forskning, utbildning och tillämpning inom bank-, försäkrings- och finansområdet och en viktig plattform för branschens praktiker.

EKONOMIFORSKNING Centrum för bank och finans (Cefin) är ett

centrum för forskning, utbildning och näringslivssamverkan inom områdena bank och finans på Kungliga Tekniska Högskolan.

BÄTTRE FINANSIERING AV tillväxtföretag Svenska företag med tillväxtambitioner är beroende av extern finansiering för att kunna utvecklas och skapa arbetstillfällen. Samtidigt är det just denna typ av företag som kan ha det svårt att få finansiering från traditionella finansieringskällor.

Detta är Centrum för bank och finans.

Verksamheten fokuserar på teoretiska och praktiska frågor i gränssnitten mellan det finansiella systemet och dess användare.

Verksamhetsidén är att genom akademiska och branschspecifika nätverk utveckla, förmedla och tillämpa ny kunskap inom det finansiella området med fokus på kundmötet.

Forskningen är mångvetenskaplig och hämtar sina frågeställningar från praktiken i nära samverkan med näringslivet.

Sida 7

Cefin mottar finansiering från SparbanksAkademin , Folksam , Nordea och Swedbank samt KTH .

Cefin har sin hemvist vid Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad och dess forskarskola.

FLERA INTERNATIONELLA STUDIER HAR PÅVISAT DEN MYCKET STORA BETYDELSE SOM SÅ KALLADE AFFÄRSÄNGLAR HAR FÖR UTVECKLINGEN AV NYSTARTADE FÖRETAG. PUBLICERAT

2013-11-25 12:03:00

Sedan ett stort antal år bedrivs forskning kring finansiering av innovativa företag vid Centrum för bank och finans vid KTH i Stockholm, där forskarna studerar finansieringsprocessen ur både företagens och investerarnas perspektiv. är docent i tillämpad finansiell ekonomi på Centrum för bank och finans (Cefin), som tillhör skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH. Centrat består idag av ungefär 30 forskare.

Björn Berggren

– Sedan starten av Cefin har en stor del av forskningsmedlen kommit från branschen, vilket har ställt höga krav på praktiskt, tillämpbar forskning.

En stor del av forskningen på Cefin har handlat om retail banking, men ett annat viktigt område rör företagsfinansiering, och då främst finansiering av små och medelstora företag.

Björn Berggren Docent Cefin

Svårigheter längre fram

– Företagsfinansiering illustreras ibland av en kedja, där olika finansiärer tar vid efter varandra. Initialt är den finansiering som kommer från grundarna och deras släkt och vänner, mycket viktigt.

Affärsänglar har också, främst historiskt, varit aktiva i relativt tidiga skeden.

Längre fram blir finansiering från riskkapitalbolag och affärsbanker central. Ett mycket allvarligt problem som uppmärksammats i både svensk och internationell forskning är att delarna i denna kedja i allt högre grad separeras från varandra – två gap har öppnat sig i den finansiella kedja, menar Björn Berggren.

Faror med spekulationer

Ett resultat av den spektakulära dot.com-kraschen är att riskkapitalbolagen i allt högre grad väljer att inte investera i de tidiga faserna av företagens utveckling. Frågan är då – vilken aktör ska fylla deras roll?Flera internationella studier har påvisat den mycket stora betydelse som så kallade affärsänglar har för utvecklingen av nystartade företag. Inom centret är flera forskare aktiva med att studera dessa viktiga aktörer ur flera olika perspektiv.

Vi har haft förmånen att på nära håll studera utvecklingen av ett antal affärsänglanätverk sedan starten, vilket har varit en mycket spännande resa, konstaterar Björn Berggren. En relativt ny trend på den svenska marknaden är framväxten av specialiserade affärsänglanätverk, som fokuserar på olika delar av marknaden, ett sådant exempel är Sustainable Energy Angels, med koppling till inkubatorn KIC InnoEnergy som är lokaliserad på KTH.

Vägen till framgång

– Det här är en mycket spännande utveckling där två delar av den värdeskapande kedjan – inkubatorer och affärsänglar – knyts närmare tillsammans. Att få till stånd samarbeten mellan olika aktörer såsom inkubatorer, affärsänglar och riskkapitalbolag, tror vi är vägen till framgång för många innovativa företag, menar Björn Berggren.

– Vi har bara sett början på dessa initiativ ännu, men vi är ett antal dedikerade forskare som har för avsikt att följa utvecklingen av dessa projekt, och det är vår bestämda uppfattning att resultaten från studierna är viktiga för både beslutsfattare av olika slag och företrädare för den finansiella sektorn.

■

När bägaren runnit över

SAMHÄLLE Det är stigmatiserande i vårt samhälle att dricka för mycket. Det kan kännas helt omöjligt att söka vård i ett litet samhälle där alla känner varandra.

»

TI LLFRI SKN AN DE FRÅN S EXB ERO EN D E H AN DLAR I N TE O M ATT SLUTA MED SEX U TAN ATT KO M M A TI LLRÄTTA M ED ETT

MI SSFÖRH ÅLLAN DE .

Sida 10⁠

Samlat grepp om

beroenden

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läkemedelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det handlar om en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

PUBLICERAT

2013-11-27 14:56:00

Verksamhetens närhet till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upptäckter snart kan tas i bruk. Här finns bland annat Landstinget, Läkemedelsverket, Länsstyrelsen, kommunen, Regionförbundet, Polisen och idrottsrörelsen.

– Ja, U-FOLD är ett regionalt krafttag kring en global utmaning. Vårt initiativ väcker omvärldens intresse och vi utgör i dag en tydlig röst och efterfrågad resurs inom beroendefältet.

Det är en positiv rörelse vars kraft vi måste tillvarata. Därför lyfter vi nu blicken bortom regionens gränser och kommer framöver att ta allt större plats på den nationella scenen. Flera strategiskt viktiga aktiviteter väntar

Fred Nyberg

Koordinator i U-FOLD

redan i kalendariet, berättar Fred Nyberg (foto höger), Koordinator, UFOLD och professor i biologisk beroendeforskning.

Forskningsprojekt pågår ständigt hos U-FOLD. Doktoranden Lena Bergdahl (foto vänster) undersöker t.ex. bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en behandlingsmetod som på olika håll används inom beroendevård.

Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedelsbehandling för personer med beroende och missbruksproblematik.

Sömnbrist central

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upplever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en effektiv behandling vid sömnproblem hos personer som medicinerar med beroendeframkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall.

U-FOLD är en enad

kraftsamling mot läkemedels- och drogberoende. Här möts forskare och fackmän för att tillsammans utveckla samhällets åtgärder mot missbruk, dess följder och problematik. www.ufold.uu.se

Sida 11⁠

DÅ ETT LÅNGVARIGT ANVÄNDANDE AV MÅNGA DROGER OFTA HAR EN NEGATIV INVERKAN PÅ HÄLSAN ÄR VI

OCKSÅ INTRESSERADE AV SUBSTANSER SOM SKULLE KUNNA REVERSERA DESSA EFFEKTER

– Personer med sömnbrist riskerar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar hon./citat/Docent Mathias Hallberg (foto höger) använder olika metoder för att studera anabola steroiders effekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

Lena Bergdahl Doktorand

Konsekvenser för hälsan

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drogberoende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa effekter ska uppkomma.

Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en negativ inverkan på hälsan är vi också intresserade av substanser som skulle kunna reversera dessa effekter, förklarar han.

Kommande evenemang ur U-FOLD:s kalendarium: Invigning U-FOLD Campus

Gotland Visby den 5 december 2013 i unga år Vägen att ta kontroll över sitt eget livVårens storseminarium i universitetsaulan, Uppsala den 8 april, 2014

Att undgå riskbruk

■

Mathias Hallberg Docent

U-FOLD är ett initiativ som väcker omvärldens intresse.

Sida 12⁠

De kriterier man använder sig av handlar om tvångsmässighet, att man försökt sluta men inte klarat av det och att man förlorat tid som man borde ägnat åt andra aktiviteter som jobb och familj.

Tack vare internet har sexberoende blivit allt vanligare främst bland män men, alltfler kvinnor berörs vilket kan leda till att livet havererar både för den som drabbas och för den närmaste omgivningen.

Det är inte kärlek när sex blir en drog PUBLICERAT

2013-10-16 13:34:00

Det går dock att få behandling av specialister. Erik Sundby är psykoterapeuten som startade en självhjälpsgrupp för sexberoende när han själv hade nått botten och ingen hjälp fanns att få.

Det tog ett år innan den förste besökaren kom. Idag är Erik verksamhetsansvarig för DBK(Diagnos och Behandlingskliniken) i Stockholm där man sedan 2004 har hjälpt 2 400 patienter. Erik, som själv sökte sig till en oförstående öppenvård för sitt missbruk, påtalar att problemet är att vi i Sverige saknar kompetens. Han har därför utbildat sig under tre år i USA där man har 30 års erfarenhet av metodik och behandling.

Känsligt ämne

Det är svårt att tala om sexberoende eftersom ämnet är så tabu och kanske är det därför många människor vet så lite om det. Precis som alla bero-

Erik Sundby

Verksamhetsansvarig

enden, handlar sexberoende om att disassociera eller avskärma sig genom att gå in i ett frånkopplat tillstånd för att

överleva då man inte kan komma vidare i ett olöst trauma. En hypotes är att det finns tre kategorier av beroende som går in i varandra; kemiskt beroende av alkohol och droger, beteendemässiga beroenden av spel,shopping, träning och arbete där man har behov av att sätta igång hjärnans belöningssystem samt närings-och njutningsberoende där naturliga behov av mat och sex löper amok.

Komplicerade samband

Precis som det är i ett kemiskt beroende där det uppstår en kärleksrelation mellan exemplevis alkoholisten och alkoholen med en påföljande sinnesförändring, är sexberoende en sjuklig tillit till sinnesförändrande uppleverlse som stör en persons normala liv till den grad att man är villig att offra allt.

En av orsakerna till den här sortens tvångsmässiga beteende är de dysfunktionella anknytningsmönster man bär med sig från uppväxten. De kommer från miljöer där beroende redan funnits, stela familjesystem med regler där man anpassat sig efter föräldrarnas krav och behov samt oengagerade familjesystem där föräldrarna varit fysiskt men inte känlsomässigt närvarande.

Det är inte helt enkelt att dra en gräns mellan ett normalt sexuellt beteende och ett sexberoende; att säga att alla som

ET ÄR SVÅRT ATT TALA OM SEXBEROENDE EFTERSOM ÄMNET ÄR SÅ TABU OCH KANSKE ÄR DET DÄRFÖR MÅNGA MÄNNISKOR VET SÅ LITE OM DET. porrsurfar har en beroendeproblematik är som att säga att alla som går på krogen är alkoholister. De kriterier man använder sig av handlar om tvångsmässighet, att man försökt sluta men inte klarat av det och att man förlorat tid som man borde ägnat åt andra aktiviteter som jobb och familj.

De sexberoende som har identifierats graderas enligt en skala beroende på vilka negativa konsekvenser man åsamkar sig själv eller andra manniskor. För sexberoende personer kan man säga att dessa beteenden handlar om en oförmåga att vara sårbar och att man söker bekräftelse och uppmärksamhet på sina egna villkor.

Tillfrisknande från sexberoende handlar inte om att sluta med sex utan att komma tillrätta med ett missförhållande. Detta är ingen lätt resa att göra, vare sig för den som är beroende eller de anhöriga. Det räcker inte med att behandla enbart den som är beroende, även partnern behöver hjälp eftersom det finns mycket tvångsmässiga band i den är typen av relationer.

■

DBK erbjuder professionell be-

handling för män och kvinnor som lider av olika typer av sexberoende och/eller kärleksberoende och behandling för anhörigtrauma.

Vi är utbildade i USA och har tillgång till den senaste forskningen kring tvångsmässiga sexuella beteenden. Utbildningen är godkänd av American Psychological Association och American Society for Addiction Medicine.

Sida 13⁠

NÄR BÄGAREN RUNNIT ÖVER Det är stigmatiserande i vårt samhälle att dricka för mycket. Det kan kännas helt omöjligt att söka vård i ett litet samhälle där alla känner varandra. Också i större städer tar det emot att för vårdpersonal erkänna att alkoholen tar över styr.

PUBLICERAT

2013-06-27 11:53:00

Det är faktiskt inte mer än en av fem personer med alkoholproblem, som söker professionell hjälp.

Bland de som inte söker hjälp är det många som ändrar sina vanor på egen hand. Det är svårt att förutsäga exakt vilken hjälp som olika personer behöver, oavsett hur svårt problemet är.

Det är mitt mål som forskare att se till att människor i Sverige framöver får tillgång till behandlingsinsatser av olika mått: från den lilla, korta interventionen till längre stöd, i en så kallad trappstegsmodell.

Det enklaste sättet att idag erbjuda sådana insatser är via internet (e-) och mobiltelefoner (m-), där individen kan i första steget välja var hen vill börja. Min forskargrupp utvecklar flera olika system som vi på sikt kommer att sätta ihop i en

Anne H Berman, docent vid Karo-

linska Institutet och leg psykolog, forskar om olika sätt att tillhandahålla förändringsinriktad hjälp via IT till personer som dricker för mycket.

Forskningen finansieras av: Socialstyrelsen, Mobilisering mot Narkotika och Beroendecentrum Stockholm, Vinnova, Vetenskapsrådet, AFA försäkring och Systembolagets Råd för Alkoholforskning.

portal som vem som helst ska kunna använda. Systemen kommer att vara tillgängliga dels för anonyma hjälpsökande från allmänna befolkningen, dels till identifierade patienter i primärvård, somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrin och beroendevården. Trappstegen behöver naturligtvis inte genomföras i rak ordning utan det går att välja rätt steg utifrån eget behov.

Att erkänna problemet

Första steget är, att ta reda på om man har ett problem eller inte. Ett sätt att göra det är, att testa sig själv och få återkoppling och rekommendationer på www.escreen.se. Sajten lanserades 2007 och är fokus för med dr Kristina Sinadinovic’ doktorsavhandling vid Karolinska Institutet 2012. Både vuxna och ungdomar under 18 år kan testa sig eftersom återkopplingen är anpassad efter ålder.

Om det visar sig att alkoholanvändningen är problematisk, rekommenderas att man söker hjälp genom att prata med någon närstående eller med en professionell vårdgivare. Eller så kan man gå vidare till nästa steg i trappstegsmodellen.

Ett annat sätt att börja är, att hålla koll på sitt alkoholintag.

Att vara uppmärksam på vad och hur mycket man dricker är ett viktigt steg i att förändra sina vanor. Det går att göra det genom att använda mobila appar, som i första hand utvecklats för universitetsstudenter men kan användas av andra vuxna. I en av våra studier har deltagarna lottats antingen till Systembolagets Promillekoll, eller till PartyPlanner appen som forskargruppen utvecklat. Studieresultaten publiceras sannolikt i vår och planer finns på

att genomföra en ny studie våren 2014. I andra steget kanske man vill arbeta mer på djupet med specifika övningar som handlar om förändring av alkoholvanorna.

I så fall kan det vara aktuellt att registrera sig för eChange studien via Alkoholhjalpen.se. eChange är ett nytt, strukturerat självhjälpsprogram som vi undersöker genom att låta den som vill delta i en pågående ”naturalistisk” studie. Alla som vill testa programmet samtycker alltså till att ingå i en studie.

Behov att tala ut

Ibland vill man faktiskt tala ut med en person som lyssnar och ger respons direkt. Då kan fjärde steget vara aktuellt. Man kan alltid tala med någon via Alkohollinjen.se.

Rådgivare finns tillgängliga på bestämda tider och använder evidensbaserade Motiverande samtal för att hjälpa den som ringer att bestämma om och hur hen vill förändras. Eller så kan det rätta vara, att tala med en professionell hjälpperson ansikte mot ansikte. Detta

DET GÅR ATT GÖRA DET GENOM ATT ANVÄNDA MOBILA APPAR, SOM I FÖRSTA HAND UTVECKLATS FÖR UNIVERSITETSSTUDENTER En kommande mobilapp med övningar är TeleCoach™, som testats bland allmänna hjälpsökande på internet och psykiatripatienter. I en långsiktig studie där innehållet i appen varit tillgänglig genom automatiserad telefoni, har enkel registrering av alkoholintag jämförts med mer djupgående moduler för att minska eller sluta dricka.

Uppföljningen av studiedeltagarna kommer att vara färdig i vår och resultaten kommer då att analyseras och publiceras.

Det tredje steget handlar om att få behandlarstöd via internet. Den nya Internetbaserad behandling eChange finns i ren självhjälpsform i andra trappsteget. I tredje steget tillkommer behandlarstöd under hela arbetet med eChange programmet. I våras testade vi eChange i en randomiserad studie bland allmänna hjälpsökande på internet, där ren självhjälp jämfördes med behandlarstödd självhjälp. Resultaten analyseras för närvarande.

kan göras anonymt inom socialtjänstens missbrukarvård, eller som identifierad patient i den specialiserade beroendevården. Genom beroendevården kan också mediciner mot ”sug” skrivas ut.

Hjälp finns alltid att få

Ofta dröjer det länge innan en person med problematiskt alkoholbruk vänder sig till socialtjänsten eller landstingsvården. Därför fyller eoch m-tjänster för att minska alkoholproblem ett viktigt behov och erbjuder ett eget utrymme för att reflektera och förändra själv. Det går alltid att söka mer hjälp!

Målet med vår forskning är att minska alkoholproblem i samhället och bidra till bättre hälsa för alla. Observera att det finns ytterligare vägar ur problematiskt alkoholbruk, som inte nämns här.

■

Anne H Berman Docent

"Världsunik samling gjutprofessorer"

Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling beviljade för tre år sedan en storsatsning på en forskarprofil, vilket gav forskargruppen Material och tillverkning vid Tekniska Högskolan i Jönköping finansiering i sex år »

NÄRINGSLIV

Framtidens elsystem skapas i Sverige SweGRIDS är en nationell smarta elkraftnät och lagring. Syftet med programmet, som startade i december »

NÄRINGSLIV

VINNOVAS OCH VETENSKAPSRÅDETS GRUNDTANKE BAKOM BERZELII CENTRA VAR ATT DET DÅ FANNS ETT ANTAL EXCELLENTA GRUNDFORSKNINGSMILJÖER MEN ATT MAN BORDE GÖRA NÅGOT FÖR ATT FÅ FORSKNINGRESULTAT ATT NÅ UT TILL INDUSTRIN SNABBARE.

Sida 16

INDUSTRINS VÄN Forskning som tillgodoser behovet av snabba och flexibla globala processer för produkt- och produktionsutveckling.

100%

synergi mellan forskning och industri.

Varje flygplansmodell kräver en ny motor

Industrin höjer

produktionstakten Wingquist Laboratory på Chalmers datoriserar utvecklingsprocessen och tar fram effektiva produktionslösningar i tätt samarbete med verkstads- och fordonsindustrin. Tre teman genomsyrar centrats forskning; Platform-based Development, Smart Assembly och Perceived Quality.

PUBLICERAT

2013-10-30 15:36:00

Dag Bergsjö, som är temaledare inom området Platform-based Development tog sin doktorsexamen 2009.

Hans forskning fokuserar på utvecklingsmetodik för produktplattformar och IT-support inom produktutveckling, även kallat Product Lifecycle management (PLM).

– Ja, PLM var i fokus från start och jag jobbade i början framförallt gentemot Volvo Cars, där jag exempelvis tittade på problematiken med att få elektronik och mjukvaror att fungera väl tillsammans, berättar Dag Bergsjö.

Inom Platform-based Development forskar man enkelt uttryckt kring att effektivisera utvecklingsprocessen genom att bygga produkt- och produktionsplattformar där komponenter, produktionsdelar och kunskap kan återanvändas.

– Det stämmer, och inom vårt temaområde arbetar vi med tre olika plattformar; dvs. teknologiplattformar, produktplattformar och produktionsplattformar. Målet är att ständigt bli bättre på att använda resultatet av nedlagt arbete, förklarar Dag Bergsjö, och fortsätter:

Dag Bergsjö Temaledare

Wingquist Laboratory

VINN Excellence centre startade 2001 och är ett internationellt konkurrenskraftigt, tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom området effektiv produktframtagning.

– Industrin är givetvis alltid intresserad av att höja produktionstakten och kapaciteten och fordonsindustrin är ett bra exempel på ett område där vår forskning gör stor nytta. Inte minst eftersom man har ett behov av att balansera och anpassa flödet så att man i samma fabrik kan tillverka flera olika produkter eller modeller utan att göra omställningar i produktionen. Detta gäller även i utvecklingsfasen då man vill utnyttja samma tankesätt.

Det blir allt mer populärt i

Sida ⁠1 7

Wingquist Laboratory är ett internationellt

konkurrenskraftigt, tvärvetenskapligt kompetenscenter inom effektiv produktframtagning.

verkstadsindustrin att ta vara på sin kunskap om hur man konstruerar produkter och samtidigt förbättrar sitt arbetssätt.

Ny motor för varje flygplansmodell

Ett mycket bra exempel på implementerade forskningsresultat inom Platform-based Development finns på GKN Aerospace (fd Volvo Aero), där motorkomponenter produceras åt ledande motortillverkare.

– Ja, och det unika med detta är att i andra typer av fordon kan man ofta använda samma motor i olika modeller, medan det till flygplan måste konstrueras en ny motor till varje ny modell. Här fick vi fråga oss hur man hittar en effektiv plattform till en sådan situation, berättar Dag Bergsjö och fortsätter: – Projektet resulterade i att man hos GKN effektiviserade sin verksamhet genom att implementera en ny plattform, som till skillnad från traditionella plattformar inte fokuserade på att återanvända komponenter och moduler utan för att återanvända teknologier, konstruktionslösningar och tillverkningsmetoder.

”En kunskapsbrygga mellan industribolagen”

Hur kunden upplever en produkt genom det visuella och känslomässiga intrycket har stor betydelse, inte minst i bilindustrin. Inom temaområdet Perceived Quality utvecklar man bland annat metoder och verktyg som visualiserar och simulerar variation i delningslinjer på produkten, i syfte att kunna utvärdera och anpassa bilens kommande utseende.

Casper Wickman är temaledare för området Perceived Quality, ett resultat av att han kom som industridoktorand till Volvo Cars kring millenniumskiftet.

"DET ÄR MYCKET LÄRORIKT OCH UTVECK-

TRE TEMAOMRÅDEN

FÖRETAGEN VI SAMARBETAR MED"

Platform-based Development Smart Assembly Perceived Quality

LANDE, SÅVÄL FÖR OSS SJÄLVA SOM FÖR

– Efter min doktorsexamen 2005 började jag implementera min forskning på Chalmers. Jag är sedan två år tillbaka technical leader på Volvo Car Corporation och har under åren byggt upp samma område på Chalmers. Området innefattar, förutom att utveckla koncept

Casper Wickman Temaledare

Rikard Söderberg

för den visuella upplevelsen av slutprodukten, även exempelvis ergonomiska aspekter, produk-

Föreståndare Winquist Laboratory

NÅGOT SOM UNDERLÄTTAT KONCEPTUTVECKLINGEN ÄR DET FAKTUM ATT CASPER WICKMAN 2008 ANSTÄLLDES PÅ 10 PROCENT AV

WINGQUIST LABORATORYS FÖRESTÅNDARE RIKARD SÖDERBERG. ternas soliditet, ljudsimulering och variationssimulering, berättar Casper Wickman.

Att förstå vad kunden vill ha

Något som underlättat konceptutvecklingen är det faktum att Casper Wickman 2008 anställdes på 10 procent av Wingquist Laboratorys föreståndare Rikard Söderberg.

– Det har varit ett mycket bra och effektivt upplägg med delad anställning. När Perceived Quality blev ett aktivt forskningsfält på Chalmers 2011 tillfrågades jag om att bli temaledare och tillsammans med forskargruppen titta på metoder, verktyg och processer inom temat, berättar Casper Wickman, och fortsätter: – I slutändan handlar vårt arbete om att förstå vad kunden vill ha och sedan också kunna optimera detta för olika marknader. Modellen med en deltidsanställning har med åren utvecklats till ett industriellt post doc-program. Målet för mig är att bli docent inom

området och att uppnå 100 procent synergieffekt med forskning och industri.

En första studie pågår inom Perceived Quality, bland annat i samarbete med Volvo Lastvagnar, där kopplingen mellan core values och produktegenskaper undersöks ur ett industri- och kundperspektiv.

– Ja, och det faktum att Volvo Lastvagnar är med har gett oss en helt annan syn på verksamheten. Vi utbyter erfarenheter med industrin under arbetets gång – målet är att fungera som en kunskapsbrygga mellan industribolagen, konstaterar Casper Wickman.

Smart Assembly

I vilken ordning en bilkaross svetsas samman med hjälp av hundratals punktsvetsar har stor betydelse för slutresultatet. Inom temaområdet Smart Assembly utvecklar man simuleringsmjukvara för att optimera och effektivisera den processen.

Sida ⁠1 8

En första studie pågår inom Perceived Quality, bland annat i samarbete med Volvo Lastvagnar

Temaledare Kristina Wärmefjord arbetar som forskare och projektledare vid Institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers. Hon är också temaledare inom området Smart Assembly vid Wingquist Laboratory.

Kristina Wärmefjord Temaledare

GENOM VARIATIONSSIMULERING KAN MAN

OCKSÅ FÅ FRAM OPTIMALA SVETSSEKVENSER.

– Efter att jag studerat matematik och tagit licentiatexamen inom matematisk statistik i Göteborg fick jag kontakt med Wingquist Laboratory och återupptog runt 2006 doktorerandet inom området Produkt- och produktionsutveckling, berättar Kristina.

Simulerade och verkliga resultat

Kristina Wärmefjords huvudsakliga forskningsfokus ligger inom variationssimulering för ”icke-stela komponenter” och metoder som syftar till att minska skillnaden mellan simulerade och verkliga resultat.

– Ett av huvudmålen i vårt arbete är att öka den geometriska kvaliteten, dvs. minska variationen och därmed undvika dålig passning vid produktion av komplexa sammanbyggnader. Genom

variationssimulering kan man också få fram optimala svetssekvenser. Punktsvetsarnas ordning spelar stor roll i dessa sammanhang och det finns pengar att spara genom att simulera resultatet, förklarar Kristina Wärmefjord.

Kollisionsfria mätprogram

Ett annat viktigt moment i fallet fordonsindustrin är mätningen av den färdiga bilen.

Detta för att säkerställa att såväl funktionella som estetiska krav är uppfyllda.

– Ja, att utveckla effektiva mätprogram är en stor del av vårt arbete och vi har nått flera tydliga resultat. På Saab för några år sedan skulle t.ex. totalt 628 punkter mätas på en komponent och bara att skapa ett program för detta tog tidigare drygt 23 timmar.

Genom att utveckla automatgenererade, kollisionsfria mätprogram fick vi ner tiden för att skapa programmen till tre timmar istället och det går numera 20 procent snabbare att köra programmen.

■

Sida ⁠1 9

"EN VÄRLDSUNIK SAMLING

GJUTPROFESSORER"

Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling beviljade för tre år sedan en storsatsning på en forskarprofil, vilket gav forskargruppen Material och tillverkning vid Tekniska Högskolan i Jönköping finansiering i sex år för att expandera sin forskning kring materialegenskaper och tillverkningsprocesser för särskilt gjutna material.

PUBLICERAT

2013-10-30 15:36:00

– Vi är allra mest specialiserade på gjutjärn och magnesium- och aluminiumlegeringar.

Och ja, satsningen har inneburit att vi expanderar snabbt och vår grupp utökas ständigt med fler personer, berättar Anders Jarfors, professor och forskningsledare på Material och tillverkning, om forskargruppen som idag består av 5 professorer, och som med docenter, forskare, post docs och doktorander blir ett 30-tal personer.

Forskningsmiljön Material och tillverkning gick tidigare under namnet komponentteknologi men bytte till nuvarande namn som ett resultat av att det numera är mer materialfokus i forskningen

Anders Jarfors Forskningsledare

än tidigare. Forskningsarbetet baseras på experiment i laboratoriet och i industrin och studierna utförs inom områden som kinetik för omvandlingsfaser genom värmeanalys, kopplingar mellan mikrostrukturer och mekaniska egenskaper, fraktografi och strukturmekanik.

Vikteffektiva material

Syftet med forskningen är i många fall att utveckla kunskap om kritiska förhållanden som kan utgöra en bas för matematisk modellering och simulering.

Material och tillverkning. Forskning

inom material och tillverkning avser materialegenskaper och tillverkningsprocesser för särskilt gjutna material.

Miljön benämndes tidigare Komponentteknologi.

DET ÄR LIKA VIKTIGT OCH UTVECKLANDE ATT

SAMARBETA MED ALLA FÖREKOMMANDE TYPER AV GJUTGODSANVÄNDARE OCH TILLVERKARE – Ja, i vårt samarbete med gjutgodsanvändare arbetar vi med hela kedjan, från idé och analys av förutsättningar till simuleringsprocess och provkörning.

Sida ⁠2 0

Vi tittar på lokala materialegenskaper, som är mycket varierande, och optimerar dessa och dess form. Ett viktigt resultat av detta är att materialen i slutändan blir mer viktoptimerade, förklarar Anders Jarfors.

Anders kom till Tekniska Högskolan i Jönköping för två år sedan, då närmast från Singapore Institute of Manufacturing Technology. Det täta samarbetet med såväl stora som mindre och lokala företag

– Vi arbetar också i nära dialog med exempelvis Svenska Gjuteriföreningen och Swerea|SWECAST genom vårt samarbetsorgan Casting Innovation Centre (CIC). Inom ramen för CIC har vi också sjösatt en utbildningssatsning, Gjutmagistern 3.0 som handlar om online-utbildningar för industrin och där 15 företagspartners ingår.

Fördelar med samproduktion

En viktig del av framgången med forskningen på Material och tillverkning i Jönköping är enligt Anders Jarfors att det i finansieringen från KK-stiftelsen ingår ”krav på samproduktion”, dvs. att krav på såväl en ständig dialog med de samarbetande företagen som på användning av forsknings-

DET HÄR ÄR ETT MYCKET FÖRDELAKTIGT ARBETSSÄTT SOM INTE EXISTERADE SÅ SENT SOM PÅ 90-TALET OCH SOM KOMMER ATT GYNNA SVENSKT NÄRINGSLIV FRAMÖVER

mellan Tekniska Högskolan i Jönköping och även inom branschen ser han som en stor fördel.

– Absolut. Det är lika viktigt och utvecklande att samarbeta med alla förekommande typer av gjutgodsanvändare och tillverkare.

Starkt näringslivsfokus

Bland det drygt 15-tal företag som vi samarbetar tätast med finns såväl lokala gjuterier som svenska storbolag som Volvo och Husqvarna men även internationella jättar som kinesiska telecom-jätten Huawei, med över 140 000 anställda, berättar Anders Jarfors och fortsätter:

Framtide SKAPAS I SVERIGE

resultaten hos dessa, ingår i finansieringsavtalet.

– Det här är ett mycket fördelaktigt arbetssätt som inte existerade så sent som på 90-talet och som kommer att gynna svenskt näringsliv framöver, konstaterar Anders Jarfors som ser med tillförsikt på framtiden: – Ja, vi är lite av ett gjuteriernas Mecka med ett stort antal gjuterier i närområdet. Vi är också en världsunik samling gjutforskare här i Jönköping, fler finns inte någonstans i hela världen. Vi finns redan på världskartan men om ett par år räknar vi med att ha satt ännu större fotavtryck!

■

» Det är lika viktigt och

utvecklande att

samarbeta med alla Anders Jarfors

Professor och forskningledre, Material och tillverkning

förekommande typer av gjutgods-

användare och tillverkare «

Sida ⁠2 1

SweGRIDS är ett svenskt Svenska forskare skapar smartare elnät

ens elsystem

forskningscentrum inom smarta elsystem och energilagring med ett aktivt industrideltagande. Centrets långsiktiga mål är att skapa ny kunskap och teknik som krävs för att utveckla framtidens elsystem, för ett klimatneutralt och hållbart Europa vid 2050.

SweGRIDS är en nationell plattform för forskning och utveckling inom smarta elkraftnät och lagring.

Syftet med programmet, som startade i december 2011, är att bygga upp ett framgångsrikt svenskt forskningscentrum inom området med ett aktivt industrideltagande.

PUBLICERAT

2013-11-19 19:14:00

Patrik Hilber är SweGRIDS vice föreståndare. Han är disputerad från KTH och har tidigare drivit flera EU-projekt just inom området smarta elkraftnät. Programmet SweGRIDS utgår dock uteslutande från svensk forskning.

Öka den svenska kompetensen

– Det stämmer. Huvudmålet är att öka den svenska kompetensen inom området, att skapa doktorand- och PostDoc-projekt vid Uppsala och KTH samt att därmed ytterligare utveckla ett område som vi i Sverige generellt och traditionellt sett är bra på, berättar han.

Huvudutförare i forskningsprogrammet är KTH och Uppsala Universitet och som sponsorer fungerar stora svenska bolag inom området, huvudsakligen ABB, Vattenfall, Svenska kraftnät och Fortum, samt forskningsstöd från Energimyndigheten.

De cirka 30 pågående projekten inom programmet SweGRIDS är delvis en fortsättning på forskning som KTH's kompetenscentra EKC2 initierat, i samarbete med innovationscentret KIC InnoEnergy (Knowledge and Innovation

Community), som i sin tur verkar för att skapa tydligare kanaler mellan forskning, utbildning och näringsliv.

– Just att vi i våra projekt arbetar i direkt dialog med företag är en viktig del av programmet. Minst ett företag är kopplat till varje enskilt projekt. En stor fördel i detta är att samtliga forskare med den här modellen har en tydlig kontaktperson. Det gör processen mycket effektivare, konstaterar Patrik Hilber.

Internationell erfarenhet

Att SweGRIDS är en nationell plattform är en viktig del av programmets struktur men arbetssättet gör också att forskarna under projekten kan skaffa sig internationella erfarenheter.

– Ja, genom KIC InnoEnergy har forskarna möjlighet att resa till andra länder och studera deras arbetssätt vilket givetvis är värdefullt. Detta i kombination med direktkopplingen till näringslivet är ett mycket bra upplägg som gör att den akademiska forskningen har nära till en framtida praktisk tillämpning. SweGRIDS, som är planerat som ett 10-

Patrik Hilber

Vice föreståndare

årigt program, ska långsiktigt skapa den nya kunskap och teknik som krävs för att utveckla framtidens elsystem. Systemet ska bland annat ha egenskaper som integration av alla typer av distribuerad elproduktion, ett kraftflöde som går i flera riktningar till skill-

of concepts och vi får en bild av ett mycket lovande center som ligger bra till vad det gäller forskning, men som också har en god kontakt med industrin som hjälper till att utveckla idéer till mer färdiga produkter, konstaterar Patrik Hilber, och avslutar med ett

TROTS ATT DE FLESTA JUST PÅBÖRJAT SINA FORSKARSTUDIER HAR REDAN SKISSER PÅ DE FÖRSTA PATENTEN GJORTS OCH CIRKA 80 PUBLIKATIONER HAR SKRIVITS nad från främst en riktning som idag, och med en styrning som är baserad på realtidsinformation istället för historisk data.

Trots att centret inte har varit igång längre än sedan slutet av 2011 har flera framsteg gjorts.

Det har varit en flygande start, tycker Patrik Hilber.

Prisbelönt metod

– Under SweGRIDS första 22 månader skedde en stor rekrytering av doktorander och PostDocs. Trots att de flesta just påbörjat sina forskarstudier har redan skisser på de första patenten gjorts och cirka 80 publikationer har skrivits.

Lägg därtill att många doktorander tagit fram olika proof

tydligt exempel på ett konkret resultat av forskningen: – En av våra doktorander, Roya Nikjoo, tog nyligen emot det internationella priset ”Young Researchers Award”, vid en konferens i Korea, för hennes innovativa metod för online-analys av elnätskomponenter.

Metoden tar tillvara naturligt förekommande händelser som blixtar och omkopplingar och ger information om en mängd komponenters kondition i energisystemet. Något som är väldigt viktigt för att kunna driva systemet så effektivt som möjligt.

■

⁠

Sida ⁠2 2

Underjorden i nytt ljus

De nordliga barrskogsjordarna utgör ett av världens största kollager ovanför havsytan. Adam Bahr, en av forskarna i forskningscentret LUCCI vid Lunds universitet, tittade under barrmattan och fann något oväntat.

PUBLICERAT

2013-11-22 10:25:00

I klimatforskningen är det viktigt att förstå de processer som ligger bakom kolinlagringen i marken för att bättre kunna beskriva växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet.

Det är den gemensamma nämnaren för alla i forskningscentrat LUCCI vid Lunds universitet. Adam Bahr, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, studerar svamparnas roll i koloch kvävecyklerna i de nordliga skogsekosystemen.

- I ett enda gram humus kan man hitta hundratals meter ektomykorrhizahyfer, så svamparna ökar kontaktytan mot jorden avsevärt, berättar Adam Bahr.

Världens största kollager

De nordliga barrskogsjordarna utgör ett av världens största kollager ovanför havsytan, sammantaget lagrar de ungefär lika mycket kol som finns lagrat i samtliga tropiska regnskogar. Länge har det ansetts att det kolrika humuslagret, förnan, i dessa boreala skogar byggs upp av nedfallna växtdelar som barr och kvistar, men

I ETT ENDA GRAM HUMUS KAN MAN HITTA

HUNDRATALS METER EKTOMYKORRHIZAHYFER Många typiska skogssvampar som kantareller, soppar och riskor, lever i ett nära samspel med träd. Denna symbios kallas för ektomykorrhiza. Nästan alla trädrötter är omslutna av svampmycel och träden investerar stora mängder kolhydrater (fotosyntesen) i svamparna i utbyte mot näringsämnen som kväve och fosfor.

Adam Bahr och hans forskarkollegor har istället fokuserat på vad som händer under markytan. I de Norrbottniska sjöarna Hornavan och Uddjaure gav de sig ut på ett trettiotal beskogade öar, opåverkade av mänsklig aktivitet, för att ta markprover. Vissa av öarna hade spår av skogsbränder,

Kantarellernas underjordiska hyfer har en viktig roll i kolcykeln

medan andra öar hade haft kontinuerlig skog sedan förra istiden och hade metertjocka humuslager. Varje markskikt åldersbestämdes och analyserades gällande svampinnehåll.

Resultaten när de analyserade sina prover vände upp och ner på den rådande uppfattningen om humusens uppbyggnad. Det visade sig att det mesta av kolet i marken kom från svampar och rötter och att humuslagret till stor del byggs upp underifrån. Tillsammans med

Adam Bahr Forskare

Karina Clemmensen från SLU i Uppsala och andra forskare från Lund, Umeå, Uppsala, Örebro och Helsingfors universitet publicerade Adam resultaten i en artikel i Science.

Kol-14-metoden

- För att undersöka markkolets ursprung gjordes kol-14 dateringar på olika lager i marken. Vi fann att kolet från fallförna som åldras med djupet späddes ut med ungt kol en bit ner i marken. Detta yngre kol kommer från rötter och mykorrhizasvampar.

Ektomykorrhizamycelet utgör därför en potentiellt viktig

LUCCI - Centrum för studier

av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet - är ett forskningscentrum vid Lunds universitet. Centrets forskare kommer från ett brett spektrum av specialdiscipliner, bland annat geologi, naturgeografi, klimatologi, atmosfärsfysik och atmosfärskemi, ekologi, växtfysiologi, markvetenskap och mikrobiologi. kolsänka eftersom upp till hälften av det kol som träden binder in från atmosfären skickas ner till dessa svampar förklarar Adam Bahr.

Kväve, som är det mest begränsande näringsämnet i nordliga skogar, spelar också en viktig roll för kolcykeln.

Det pågår mycket forskning inom LUCCI om hur kväve och kvävegödsling påverkar skogstillväxten och marken.

- ”Många processer gör att det binds mer kol då mycket kväve tillförs (ex. via gödsling), men den effekten saknas vid den mindre dramatiska ökningen av kväve som sker via kvävenedfall i de nordliga skogsregionerna. Däremot är kvävenedfallet, enligt Adams studier, tillräcklig för att minska tillväxten av ektomykorrhizavamparna.

- Det är viktigt att analysera dessa motverkande processer för att kunna göra säkra uttalanden om hur ökad kvävedeposition påverkar kolinlagringen i nordliga skogar, avslutar Adam Bahr.

■

11MDR

Sida ⁠2 3

årligen i industriell nytta

FORSKARE I SYMBIOS MED NÄRINGSLIVET 2005 utlystes finansiering av fyra Berzelii Centra, vilka riktar sig mot excellent grundforskning i aktiv samverkan med näringslivet under en livslängd av åtminstone tio år. Ett på flera sätt unikt program som för första gången samfinansieras av VINNOVA och Vetenskapsrådet.

PUBLICERAT

2013-11-22 10:25:21

– Man får gå tillbaka till 1995 för att hitta ursprunget till satsningen Berzelii Centra. Dåvarande Nutek, som 2001 tillsammans med ett antal mindre forskningsfinansiärer bildade VINNOVA, startade då ”kompetenscentrumprogrammet”.

Det innebar att man skulle finansiera ett antal centrumbildningar under tio år och där

man krävde aktiv medverkan av industriparter från starten, berättar Erik Litborn, tidigare programansvarig för Berzelii Centra på VINNOVA.

Miljarder i industriell nytta

Kompetenscentrumprogrammet, som resulterade i 28 centra och avslutades 2005, visade sig mycket framgångsrikt. En senare utvärdering visade dessutom att modellen givit 11 miljarder i årlig industriell nytta.

– På VINNOVA beslöt vi att detta måste få en fortsättning,

vilket resulterade i totalt 19 finansierade VINN Excellence Center med start 2003 och 2004. Under samma tid sökte vi ytterligare förnyelse och nya parter, samtidigt som det angavs i forskningspropositionen att VINNOVA och Vetenskapsrådet skulle finansiera forskningsprogram tillsammans, förklarar Erik Litborn.

Erik Litborn VINNOVA

Sida ⁠2 4

UPPSALA BERZELII CENTRE FUN

VÄLDIGT BRA PLATTFORM FÖR MED VARANDRA, UTVECKLAS VINNOVAs och Vetenskapsrådets grundtanke bakom Berzelii Centra var att det då fanns ett antal excellenta grundforskningsmiljöer men att man borde göra något för att få forskningresultat att nå ut till industrin snabbare.

– Man ville ha ett begränsat antal ansökningar med hög kvalitet. De 10 största lärosätena fick skicka in två ansökningar vardera och de mindre lärosätena varsin. Unikt var också att det var respektive lärosätes rektor som sökte vilket skapade interna ansökningsprocesser. Vi fick in 22 ansökningar som till sist resulterade i fyra Berzelii centra.

Aktiv medverkan som leder till nya produkter –Det ekonomiska stödet som

de enskilda forskningsmiljöerna tilldelas årligen under programmet är fördelat mellan akademi, industri/offentlig sektor och VINNOVA/Vetenskapsrådet.

– Finansieringen är planerad under tio år, men delas in i fyra etapper. En viktig del är att det inför varje etappbyte sker en internationell utvärdering.

Det här är mycket effektivt eftersom dessa utvärderingar utmynnar i rekommendationer som sedan faller tillbaka till både centrumen och oss, berättar Erik. Programmets upplägg har gjort att akademi, industri och offentlig sektor har fått ett mycket nära samarbete, något som historiskt sett inte har varit en självklarhet när det gäller excellent forskning.

Hur rättigheter till forskningsresultaten skall hanteras regleras i ett så kallat konsortialavtal, undertecknat av samtliga medverkande parter.

Det är vanligt att universitetens holdingbolag är en av dessa parter. Det behövs ett sådant system för att fånga upp resultat på ett bra sätt, konstaterar Erik. Programmet Berzelii Centra syftar bl.a. till att nyttiggöra forskningsresultat och därför finns även riktade medel från VINNOVA som skall användas till att kommersialisera resultaten.

”Forskningen förankras i den kliniska verkligheten”

–Att forskningen är internationellt gångbar och att den också kommersialiseras i nära samarbete med industrin är krav som rimmar väldigt väl med det här systemet, avslutar han.

De företag som medverkar i det nära samarbetet är exempelvis tillverkare av diagnostikverktyg och läkemedel, men även Uppsala Akademiska Sjukhus.

Uppsala Berzelii Centre är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som fokuserar på excellent grundforskning i tätt samarbete med ett tiotal deltagande företag. Inom temaområdena Alzheimers sjukdom

och kronisk smärta arbetar en rad projektledare med sina forskargrupper för att utveckla

Camilla Svensson Styrelseledamot

metoder för tidig diagnos och i förlängningen ta fram lösningar för behandling av dessa sjukdomar i samarbete med deltagande företag.

Camilla Svensson, som tog sin doktorsexamen inom området molekylär patologi vid University of California i USA, leder idag en forskningsgrupp vid Karolinska Institutet som undersöker molekylära mekanismer som kan ligga bakom långvarig ledvärk. Hon är styrelseledamot i Uppsala Berzelii Centre med särskilt uppdrag att som expert bevaka det tematiska området kronisk smärta.

Stina Syvänen Projektledare

– Det stämmer. I min roll hos Uppsala Berzelii Centre fungerar jag till stor del som en länk mellan styrelse, styrgrupp och projektledarna. Inom det tematiska området kronisk smärta finns fem forskargrupper som också samarbetar med varandra, förklarar Camilla.

De företag som medverkar i det nära samarbetet är exempelvis tillverkare av diagnostikverktyg och läkemedel, men även Uppsala Akademiska Sjukhus.

– Det är otroligt värdefullt eftersom det betyder att det alltid går att förankra forskningen

Sida ⁠2 5

NGERAR DÄRMED OCKSÅ SOM EN R UNGA FORSKARE ATT FÅ KONTAKT OCH TA VIDARE STEG I KARRIÄREN

Forskningsprojekten inom Uppsala Berzelii Centre syftar till att skapa en djupare förståelse för neurologiska sjukdomar. i den kliniska verkligheten.

Viktigt är också att hela processen är reglerad tillsammans med företagen redan från start, berättar Camilla Svensson, som sett stora framsteg inom forskningen vid Uppsala Berzelii Centre: –Det är många projekt igång med stor potential och det täta samarbetet mellan forskarna inom de olika projekten och temaområdena - inte minst med de deltagande företagen gör också att vi ser ljust på framtiden, konstaterar hon.

PET imaging

Stina Syvänen läste kemiteknik i Uppsala 1997-2003 och disputerade sedan i farmakokinetik vid Uppsala universitet 2008. Farmakokinetik handlar om hur läkemedel distribueras i kroppen. Inom temaområdet Alzheimers sjukdom leder Stina utveckling av tekniken PET

imaging. PET-tekniken (positron emission tomografi) gör det möjligt att visuellt se och mäta mängden plack i hjärnan på patienter med Alzheimers sjukdom. Vid en undersökning tillförs en radioaktiv molekyl, en så kallad PET-ligand, och med hjälp av en PET-kamera och en dator alstras en tredimensionell bild av PETligandens distribution i kroppen.

– Ja, och det vi utvecklar är just PET-ligander, som binder till de ämnen man letar efter och därmed enkelt uttryckt bestämmer vad kameran ska visa.

Vårt arbete är tvärvetenskapligt och innehåller såväl mycket teknik som kemi, samtidigt

Fredrik Nikolajeff Föreståndare

som vi måste förstå det biologiska systemet, konstaterar Stina Syvänen. Stina Syvänens projektgrupp består av fyra personer som arbetar heltid. En viktig aspekt i forskningsarbetet är att de olika projekten integrerar med varandra, dvs. att forskarna utbyter erfarenheter, samarbetar och utvecklas tillsammans. Stina Syvänens projektgrupp samarbetar också med projekten inom temaområdet kronisk smärta.

– Som ung forskare är det oerhört viktigt att få vara med i sådana här sammanhang, att villkorslöst få diskutera sina egna projekt och utbyta erfarenheter med andra. Uppsala Berzelii Centre fungerar därmed också som en väldigt bra plattform för unga forskare att få kontakt med varandra, utvecklas och ta vidare steg i karriären, konstaterar Stina Syvänen.

■

Uppsala Berzelii Techno-

logy Centre for Neurodiagnostics är en 10-årig centrumsatsning med fokus på excellent grundforskning i nära samarbete med näringslivet.

Ny forskning ska stoppa agressiva cancerceller.

HÄLSA & SJUKVÅRD Vi har också fynd som kan leda till att vi kan utveckla nya biomarkörer för aggressiv cancer. »

DESSA NANOPROBER HAR NOGA DESIGNATS AV UVDAL OCH HENNES TEAM FÖR ATT UPPNÅ DENNA DUBBELVERKANDE EFFEKT.

Forskar inom ny analysmetod.

Ett nytt och unikt cancerforskningsprojekt pågår på Kemiska Institutionen vid Umeå universitet. Det är unga forskaren Erik Chorell »

HÄLSA & SJUKVÅRD

Sida ⁠2 8

Sahlgrenska Cancer Center är ett nyligen grundat

cancer-ccenter med fokus på translationel cancerforskning. Centret är ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetsjukhuset och Göteborgs Universitet.

CANCERFORSKNING SOM SÄTTER GÖTEBORG PÅ VÄRLDSKARTAN

Sahlgrenska Cancer Center (SCC) är resultatet av ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sedan starten i slutet av 2010 har verksamheten vuxit snabbt.

PUBLICERAT

Genom att odla melanom direkt från patienter och från dessa skapa patientlika djurmodeller, så kallade xenopatienter, kan vi testa känsligheten hos tumören för olika läkemedel, säger Jonas Nilsson.

2013-11-26 13:12:00

Idag är 150 forskare och läkare verksamma vid SCC, som ligger strategiskt placerat på Medicinareberget, ett stenkast från sjukhuset.

- Sedan 2010 är cancer ett strategiskt forskningsområde vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Akademin.

Vår ambition är att bli ett ledande centrum för cancerforskning i Norden, och närheten till ett av Europas största sjukhus ger oss unika möjligheter att bedriva högklassig translationell forskning, säger SCC:s chef, professor Göran Stenman.

Jonas Nilsson, en av SCC:s forskare, arbetar med genetiska förändringar hos cancerceller och försöker använda detta för att skräddarsy behandling vid malignt melanom.

-

Behandlingen kan bli mer individanpassad och patienten kan få rätt behandling samtidigt som onödig medicinering undviks.-En målsättning med SCC är att skapa en kreativ miljö där framtidens forskningsledare har möjlighet att utvecklas, säger Göran Stenman. Anna Martner är en av de unga forskarna på SCC. Hennes forskning bedrivs i nära samarbete

FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR UNGA FORSKARE ATT BEDRIVA KONKURRENSKRAFTIG FORSKNING VID SCC ÄR MYCKET GODA

med hematologkliniken vid sjukhuset, och syftar till förbättrad behandling vid blodcancer.

Många dörrar öppnas

-Vid SCC disponerar jag utrustning anpassad för cancerforskning, och samarbetet med sjukhuset ger mig tillgång till unikt patientmaterial.

Förutsättningarna för unga forskare att bedriva konkurrenskraftig forskning vid SCC är mycket goda, menar Anna Martner.

Ett gentest från en bröstcancerpatient. De röda markeringarna indikerar cancerceller som kan behandlas med antikroppar.

Göran Stenman menar att SCC:s forskare kan bidra till att nyttiggöra cancerforskningen.

–Sedan starten har vi rekryterat flera ledande svenska cancerforskare, och verksamheten fortsätter att utvidgas.

Vi ser ljust på framtiden.

■

Sida ⁠2 9

En målsättning med SCC är att skapa en kreativ miljö där framtidens forskningsledare har möjlighet att utvecklas, säger Göran Stenman, professor och direktör för SCC.

Sida ⁠3 0

Centrum för klinisk forskning (CKF) vid sjukhuset

VALET AV NARKOSMEDEL

i Västerås bedriver forskning ur ett patientnära perpektiv pch drivs gemensamt av Uppsala Universitet och Landstinget Västmanland.

SPELAR ROLL?

Kan valet av anestesimedel inverka på överlevnaden efter kirurgi för cancer i bröst, tjock- eller ändtarm? Djurstudier tyder på det och nyligen startade en omfattande, klinisk studie i ämnet. Initiativtagare är Centrum för klinisk forskning (CKF) i Västerås och dess föreståndare Mats Enlund.

PUBLICERAT

2013-11-20 21:16:00

– De studier som vi tagit del av i ämnet baseras till största delen på djurdata.

Den kontrollerade, kliniska multicenterstudie som startar upp nu har projektnamnet CAN – Cancer och anestesi och kommer att skapa en fördjupning och ökad, mer detaljerad förståelse. Jag har själv bevakat ämnet under flera år vid det här laget och sökt finansiering för det här projektet som nu är registrerat och påbörjat, berättar Mats Enlund, docent och föreståndare på CKF. På CKF bedriver man av tradition forskning ur ett patientnära perspektiv, dvs. i direktkontakt med patienten i form av läkemedels- och terapistudier inom bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar.

Vad gäller studierna om val av narkosmedel vid cancerkirurgi hoppas man nu på ett rejält genombrott.

Tre tänkbara mekanismer

– Ja, det är en mycket aktuell fråga om ryggmärgs- eller annan bedövning är att föredra samt inte minst valet av sömnmedel som man kompletterar narkosen med. Här finns tre tänkbara mekanismer vid can-

cerkirurgi, när det gäller frågan om sömnmedlens roll: – Propofol (intravenöst sömnmedel) och sömnmedel som patienten andas in har olika effekter på immunförsvaret.

Sedan påverkas även DNA på olika sätt beroende på vilket preparat man använder. Slutligen handlar det om hur tumörernas försvar påverkas då blodförsörjningen försämras när tumörerna växer. Här har det börjat komma data som återigen visar skillnader mellan olika sömnmedel, förklarar Mats Enlund.

En viktig bakgrund till projektet är alltså att det finns övertygande vetenskapliga belägg från såväl djurstudier som studier på humana cell-linjer och patientstudier för att olika anestesimedel påverkar immunsystemet på diametralt olika sätt.

Främst handlar det om att balansen mellan pro- och antiinflammatorisk reaktion förskjuts åt olika håll.

– Det stämmer, och detta kan i förlängningen påverka risken för metastasering, dvs. att cancersvulsten sprider sig till andra organ, eller recidiverar – att cancersvulsten återkommer.

Det här innebär att sömnmedel för inhalation som exempelvis sevofluran, som har pro-inflammatoriska egenskaper, kan ha en mer ogynnsam effekt än

propofol som verkar såväl antiinflammatoriskt och som även har anti-oxidativ effekt. Inhalationsmedlen är dessutom också genotoxiska har tidigare studier visat, vilket betyder att de påverkar arvsmassan - även det en egenskap som propofol tycks sakna.

SEVOFLURAN SOM HAR PROINFLAMMATORISKA EGENSKAPER, KAN HA EN MER OGYNNSAM EFFEKT ÄN PROPOFOL

Stort projekt

Sammantaget är detta exempel på resultat av studier som nu ska fördjupas i klinisk miljö och inkludera 8 000 patienter under minst tre år och fördelat på ett 10-tal centra.

– Ja, det känns bra att projektet nu har börjat. Vi kommer att fokusera på patienter med cancer i tjocktarm, ändtarm och bröst och ser fram emot arbetet och dess förväntade resultat, avslutar Mats Enlund.

■

Mats Enlund, föreståndare CKF

Sida ⁠3 1

– Det här är stort och spännande projekt och vi behöver mycket resurser. En absolut nödvändighet, otroligt viktigt och givande är vår samverkan med andra discipliner.

Prof. Kajsa Uvdal och postdoktor Zhangjun Hu, kemist rekryterad till forskargruppen i Linköping från Kina

Nanotekniken går framåt

En liten nanoprob, uppfunnen på Linköpings Universitet, öppnar för nya möjligheter till diagnos och behandling av bland annat hjärnsjukdomar och cancer.

Det är Kajsa Uvdal och hennes forskargrupp som ligger bakom denna innovation.

PUBLICERAT

2013-11-26 16:46:00

– I vår forskargrupp designar vi nanopartiklar för biomedicinsk avbildning.

Vi utforskar grundläggande egenskaper hos nanomaterial, för att kunna utveckla nanoprober med unika egenskaper för att få ökad kontrast inom MRI (Magnetkameran). Våra små magnetiska nanoprober ger en mycket god kontrast, dvs. mycket bra MR-bilder, förklarar Kajsa Uvdal, Professor i molekylär ytfysik med särskilt intresse för nanomaterial.

Poängen är att partikeln – en kristall av gadoliniumoxid i nanostorlek – ger lokalt extremt god kontrast. I kamerans magnetfält blir partikeln magnetisk och förstärker på så vis svarssignalen. Området med nanoprober framträder då som ett ljusare fält i bilden.

och här var vi ute efter just unika materialegenskaper, förklarar Kajsa Uvdal Nu har Uvdal och hennes team just gjort en ny upptäckt i form av självlysande magnetiska gadoliniumoxidnanopartiklar för biomedicinsk

På längre sikt är vår vision förutom visualisering också behandling dvs. att partikeln ska kunna bära med sig läkemedel till rätt säte. Våra nanopartiklar är dessutom neutronuppfångande dvs. kan bromsa och ta upp högenergetiska neutroner som således kan döda tumörceller - utan att skada frisk vävnad.

■

Fakta :

Den genomsnittliga diametern av

monodispergerade modifierade Gadolini-

umoxidkärnor är ~ 4 nm. och den hydrodynamiska diametern hos

nanopartiklarna med antenner uppskattas

till ~ 13 nm. Dessa nanopartiklar ger en longitudinell proton relaxivitet som dess-

utom är högre än de gadoliniumkomplex (Gd – DOTA) , som idag används

kliniskt för magnetisk resonanstomografi.

PÅ LÄNGRE SIKT ÄR VÅR VISION FÖRUTOM VISUALISERING OCKSÅ BEHANDLING DVS. ATT PARTIKELN SKA KUNNA BÄRA MED SIG LÄKEMEDEL TILL RÄTT SÄTE avbildning. Dessa nanoprober har noga designats av forskargruppen för att uppnå denna dubbelverkande effekt.

Nanopartiklarna sänder ut ljus och kan användas för att lokalisera små tumörer genom guidning med mycket hög precision vid kirurgiska ingrepp.

– Nanopartiklarna erhålls genom att gadoliniumoxidnanopartiklar utrustas med finurliga fluorescerande små

Kan lokalisera små tumörer

– När man skalar ner en kristall till nanonivå, dvs. till övergången mellan atomära tillstånd och fasta material kan oväntade egenskaper uppstå,

antenner bestående av glykolbaserade konjugerade karboxylater. De visar långsiktig kolloidal stabilitet och intensivt blå fluorescens. Dessutom har vi funnit att vi i närvaro av europium kan få ett rödskift, dvs. rött ljus.

Långsiktiga mål

Kajsa Uvdal Professor

Stort och spännande projekt

– Det är på ytan av nanokristallen vi skapar dess målsökande funktion. Där fäster vi ”känselspröt” av peptider eller igenkänningsfragment som attraheras av motsvarande receptorer på celler ute i kroppen. Ett mål är att kunna detektera små patcher/grupper av cancerceller, metastaser, som inte kan upptäckas med dagens metoder, berättar Kajsa Uvdal.

Utvecklingsprocessen har skett i samarbete med Prof. Oliver Gimm, Institutionen för klinisk och experimentell medicin Avdelning för kliniska vetenskaper Linköpings universitet

Institutionen för fysik och mätteknik (IFM) bildades 1970. Tidigt under sjuttiotalet införlivades även ämnena biologi och kemi och idag har institutionen 420 anställda och gästas dessutom årligen av ett sjuttiotal gästforskar.

Sida ⁠3 2

E R I K C H OR E LL

PÅ UMEÅ UNIVERSITET FORSKAR OM NY ANALYSMETOD

Erik Chorell är forskare vid

Umeå universitet och studerar i sitt forskningsprogram inhibitorer (blockerare) av DNA polymeras delta och epsilon, samt utvecklar och förbättrar dessa.

Ett nytt och unikt cancerforskningsprojekt pågår på Kemiska Institutionen vid Umeå universitet. Det är unga forskaren Erik Chorell som under sin post doc-period i USA blev involverad i ett projekt med syfte att hitta inhibitorer mot DNA polymeras delta (Pol delta).

PUBLICERAT

2013-11-15 14:40:00

Pol delta finns i våra celler och fyller en viktig roll för att kopiera människans DNA. Grunden till forskningsprojektet är det stora behovet av att undersöka nya strategier för att utveckla nya förbättrade läkemedel mot olika typer av cancersjukdomar med mindre biverkningar.

Erik Chorell studerar i sitt forskningsprogram inhibitorer (blockerare) av DNA polymeras delta och epsilon, samt utvecklar och förbättrar dessa. Målet med forskningsprogrammet är att undersöka potentialen i det outforskade målprotein för cancerterapi som Pol delta och en nyupptäckt domän i Pol epsilon utgör.

– Det stämmer. Framtidsdrömmen är ett nytt kemoterapeutiskt läkemedel med reducerade biverkningar. Realistiskt är att utvecklandet av aktiva och läkemedelslika föreningar mot DNA polymeras delta och epsilon kommer att visa att denna nya strategi är en bra väg att gå för att utveckla läkemedel mot cancersjukdomar med reducerade biverkningar, konstaterar Erik Chorell.

Kemiska föreningar

Erik doktorerade inom organisk kemi vid Kemiska Institutionen, Umeå universitet 20052010. Under sitt dryga år i USA som post doc arbetade han på ett labb med inriktning mot mikrobiologi och biokemi och ökade där sin förståelse för och sina möjligheter att

studera kemiska föreningar och dess biologiska interaktioner.

– Ja, det var en mycket spännande och utvecklande tid och det var också under den perioden jag kom i kontakt med professor Erik Johansson och den nya analysmetod som gjort det möjligt att i samarbete med Laboratories for Chemical Biology Umeå (LCBU) testa så många som 17 500 små kemiska föreningar för att hitta inhibitorer av Pol delta, förklarar Erik Chorell och fortsätter: – Det här har inneburit en unik möjlighet att designa och utveckla specifika inhibitorer mot DNA polymeras delta och epsilon för att undersöka potentialen i denna strategi från en kemoterapeutisk synvinkel, vilket är det jag arbetar med nu sedan forskningsprojektet beviljats och sjösattes för cirka ett år sedan.

Cancerceller saknar ”checkpoints”

Grunden för att hitta kemoterapeutiska läkemedel med mindre biverkningar är att utkristallisera skillnader mellan cancerceller och friska celler för att på så vis specifikt kunna slå mot cancercellerna. Ett sådant exempel är vissa av de ”checkpoints” som celler har för att kontrollera att DNA replikeringen går som planerat.

– Enkelt uttryckt kan man säga att många cancerceller saknar ”checkpoints” för att upptäcka att de blockerats, av exempelvis en Pol delta inhibitor, medan de friska cellerna

genast upptäcker att något har förändrats. Hypotesen är att cancercellerna då fortsätter processen vilket resulterar i celldöd medan friska celler avbryter celldelningen och därigenom överlever. Ett sätt

och med att HTS screeningen redan är genomförd och resulterade i ett 10-tal intressanta föreningar så ser det lovande ut så här långt. Dessa föreningar utvecklar och förbättrar jag. Det är en lång

att söka efter dessa inhibitorer är att testa flera tusen kemiska föreningar genom så kallad HTS-screening. Då måste man ha en bra analysmetod som både är effektiv och ger ett pålitligt svar, berättar Erik Chorell, som ser positivt på forskningsprojektets framtid.

process men bara att kunna visa att det är möjligt är ett framsteg.

DRÖMMEN ÄR JU ATT NYA LÄKEMEDEL SKA UTVECKLAS UR DETTA, MEN DET ÄR GIVETVIS NÅGOT SOM TAR LÅNG TID

– Ja, drömmen är ju att nya läkemedel ska utvecklas ur detta, men det är givetvis något som tar lång tid. Men i

Erik Chorell

– Dessutom har vi utvecklat spårbara inhibitorer som kan användas som kemiska verktyg vilket kommer kunna ge många viktiga pusselbitar omkring föreningarnas läkemedelspotential samt potentiella nya sätt att angripa olika cancersjukdomar, avslutar Erik Chorell.

■

Sida ⁠ ⁠3 3

"FÖRUTSÄTTN I N GARN A ÄR MI N ST SAGT OPTI MALA OCH VI SER VERKLI GEN FRAM EMOT VÅR FORTSATTA FORSKN I N G OCH DESS RESULTAT" Marene Landström med sin forskargrupp.

Foto: Andres Nilsson, Umeå Universitet

Ny forskning ska stoppa

aggressiva cancerceller

Tillväxtfaktorn Transforming growth beta (TGFß) spelar en viktig roll vid tumörtillväxt hos flera olika cancerformer. Det har Marene Landström, professor i patologi vid Umeå Universitet, och hennes forskargrupp fokuserat på. Målet med PUBLICERAT

2013-11-22 14:46:00

Projektet sjösattes på allvar i början av året med anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW).

Forskargruppen hade då testat olika potentiellt nya cancerläkemedel på laboratoriet, som visat sig kunna hämma den signalkedja som gör prostatacancer, lungcancer och bröstcancer aggressiva.

– Ja, grunden i projektet är att vi kommit fram till metoder att stoppa de signalvägar som triggar igång förloppet där cancerceller sprider sig i kroppen och där TGFß spelar stor roll. Det vi visat är att cancerspecifika enzymer ”kidnappar” vissa komponenter i signalkedjan vilket i förlängningen gör att cancercellerna sprider sig och det är då som cancern blir livshotande. TGFß har här

dubbla roller, dvs. gör att friska hudceller inte förökar sig medan cancerceller omvandlar sig och blir bindvävsliknande samt invasiva, förklarar Marene Landström. Vi har också fynd som kan leda till att vi kan utveckla nya biomarkörer för aggressiv cancer.

”Det ser mycket lovande ut”

Forskargruppen har växt snabbt, från fyra forskare i det inledande skedet till det nuvarande teamet av totalt 16 personer, bestående av doktorander, postdocs och forskare./citat/– I KAWprojektet, som pågår under fem år, där jag själv är PI, finns också professor och överläkare Anders Bergh, Patologi, samt professor Thomas Borén, Medicinsk kemi och biofysik, från Umeå universitet, samt professor Carl-Henrik Heldin, Ludwig Institutet för Cancerforskning och professor Ulf Landegren, Molekylärmedicin, Uppsala Universitet med i ansökan,

berättar Marene Landström och fortsätter: – Vi har fått ett fantastiskt stöd från KAW och vi tror på ett nytt läkemedel i framtiden, något som givetvis tar tid. Vi har dock redan genomfört djurförsök i flera omgångar och det ser mycket lovande ut.

Här återstår fler steg, exempelvis med flera olika djur, och nästa steg är sedan en klinisk prövning. Vi söker också efter förbättrade biomarkörer för att tidigt upptäcka aggressiv cancer.

Biobank och vävnadssamlingar i Umeå Vid Umeå universitet finns unika och värdefulla resurser som är till stor hjälp för Marene och hennes medarbetares forskning. Bland annat finns en stor vävnadssamling, uppbyggt av cancerforskarna Börje Ljungberg, Richard Palmqvist, Anders Widmark och Göran Roos, att tillgå samt även ”Biobanken Norr” där en rad

Landströms forskning

handlar om tumörbiologi och molekylära signalvägar vid prostatacancer. Teamet vill ta reda på hur signalering ser ut på molekylär nivå när prostatacancer utvecklas.

Sådan kunskap kan bidra till att utveckla nya behandlingar och förbättrade diagnostiska metoder. blodprover samlats som stöd till olika forskningsprojekt.

– Ja, förutsättningarna är optimala och vi ser verkligen fram emot vår fortsatta forskning och dess resultat, konstaterar Marene Landström som kom i kontakt med en forskargrupp redan under sin läkarutbildning och hon är nu professor i patologi sedan 2010.

– Jag har ett starkt driv att förstå de bakomliggande orsakerna till cancer och att bidra till förbättringar, inte minst för att jag haft anhöriga som drabbats. Det är inte lätt eftersom det är ett komplicerat område, men man måste försöka, avslutar hon.

■

HÄLSA

Uppe i Umeå har man koll på pillren.

Vårdskador är allvarligt, 3000 dödsfall årligen är ...

09-09-13

Bilbanalys är på framfart inom sjukvården.

Rätt madrassval kan förebygga trycksår.

09-09-13 Pixelize kommer att uppnå oändligt mer effektiv bildhantering, men det krävs att fården står enad ...

Kostnaderna för trycksår inom vården beräknas uppgå till ca 2,8 miljarde ...

09-09-13

Nya direktiv oroar.

FARMACEUTEN.SE

Standardreglementet för vården har länge varit en ...

09-09-13

Vården har utvecklats sedan 20-talet.

Viktigt att kunna lindra spasticitet hos MSpatienter.

Bromsmediciner mot MS hjälper ofta inte mot den spasticitet som många MS-sjuka lider av ...

Det lämnas alltid spår i diverese journaler och användarböcker vid användning av de senaste ...

09-09-13

Fråga läkarna själv vad de anser om läneläget!

Unga cancersjuka har andra behov.

I söndags gick jag en sväng förbi karolinska universitetsjukhuset ...

09-09-13

09-09-13

09-09-13

Nya hjälpmedel på marknaden.

Hjälpmedelsdagarna ägde rum i veckan och vi var många som hade en och samma ...

09-09-13

Kommunikation - central för patientsäkerheten.

I framtiden ska bättre kommunikation göra att behandling och sjukvård flyter smidigare. Framför allt ska kontakten mellan patient och sjukvårdare stärkas. Richard Cook ...

09-09-13

Samordna upphandlingarna!

Felmedicinering är den största orsaken till patientolyckor..

09-09-13

SPORT FREDAGSBLADET.SE

Motståndarna får känna på forntiden.

Det är få situationer som rör upp känslor så som en kvalmatch ...

09-09-13

Att åka med stil.

09-09-13

Att färdas är en ...

Ung Cancer är en organisation som i många ...

Det bästa som hänt svensk cancervård.

09-09-13

TEKNIK

0VISION.SE

De utvecklar goda idéer inom vård och omsorg.

TEKNOLOGIN.SE

NovaMedTech och Hälsans Nya Verktyg verkar båda för fler innovationer i vården. Bland annat erbjuder de stöd i affärsprocessen, hjälp med finansiering och ett ...

09-09-13

IT-lösning ovärderligt stöd i HIV-vården.

InfCare HIV är en applikation som ger information och stöd i vården av HIVinfektera...

09-09-13

Alla kan hjälpa till!

Nu hade jag tänkt berätta en historia om ...

09-09-13

Molnexperten Akenine om säkerhet .

"Design får aldrig gå före varans unika funktion"

Molnets fördelar är många och de problem som användarna av tjänsterna ...

09-09-13

Milstolpe i CRM-världen.

Först kom Concrete5, sedan Wordpress ...

09-09-13

Jag föredrar att bli kallad chef, men VD duger.

Läs om hur mina system urartade.

Under förra årets chefskongress ble vi ...

09-09-13

Vi utvecklade egna system för kundfaktura ...

09-09-13

IT-strategin uppblåst propaganda.

Som många för ...

SAMHÄLLE RIKSKURIREN.SE

PRV skyddar idéer för tillväxten.

09-09-13 Som representant för Foran Sverige AB, ett far jag mig för pannan, vart är Sverige och skogspolitik p&a...

ENCELL forskar för samhällsnyttan.

09-09-13 I Sverige delar vi ofta upp folk utifrån deras ålder och

Ledande världsetta – Rolf Göran Bengtsson.

Rolf Göran Bengtsson är idag Sveriges bästa hoppryttare. Som tioåring startade han sitt intresse för ridsporten och har därefter ...

09-09-13

Nödvändiga hjälpmedel.

Ingen kan ta upp kampen med serieledarna utan en god "attributör" ...

09-09-13

och vi umgås ganska sällan över generationsgränserna....

Djurhälsa som ger effekter på samhället.

09-09-13 På Sveriges lantbruksuniversitet forskar man kring djurs hälsa och välfärd ...

Vårproppen hade inte kunnat komma senare!

Alliansen lovar mycket nuförtiden, men när ...

09-09-13

Det handlar om att väcka känslor.

Anna-Karin Hatt är missförstådd när det kommer till branschens ...

09-09-13

Samarbete över gränserna.

Det är genom samarbete man lyckas lösa problem, får nya idéer och förkovrar sig. Interaktion mellan samhälle, företag och lärosäte...

09-09-13

Hjäp utan skam för den som dricker för mycket.

Att dricka för mycket är stigmatiserande i vårt samhälle.

Att söka vård i ett litet samgälle är ofta förknippat med ....

09-09-13

Inte många har missat melodifestivalen som dragit fram genom vårt avlånga land i början på året ...

hästar funderar på att bygga ett stall. Hur kan man undvika dyra misstag och hur kan man anpassa stallet efter sina egna behov?...

HASTAGARNA.SE

Hästrehabilitering Ta hand om din häst .

09-09-13

Mycket att tänka på vid bygge av stall.

Många som har eller planerar att skaffa egna spolitik 09-09-13

Vi människor kan erbjuda oss själva friskvård när vi behöver det, men våra hästar är helt beroende av oss hästägare ....

09-09-13

NYHETER MED AVSÄNDARE NYHETER MED AVSÄNDARE.

INDUSTRI

Kloka analyser ger god vägledning.

Vill man nå ut med rätt erbjudande till sina kunder måste man till att börja med analysera historiken. Genom att ta reda på hur varje kund betett sig hittills får man...

09-09-13

Det skogsindustriella glappet.

Gröna på utsidan röda på insidan.

Medelstora företag har all anledning att vara noggranna när de väljer affärssystem. Gör de rätt från början så blir det nämligen enklare att vä. ...

09-09-13 Som representant för Foran Sverige AB, ett far jag mig för pannan, vart är Sverige och skogspolitik p&a...

Som representant för

FORSKNING I juni samlades världens främsta experter på kognitivt hörande till konferens i....

09-09-13

Framtidssatsning i Halmstad.

När Högskolan i Halmstad satsar på framtiden går den från ett utbildande... ...

09-09-13

Lättare produkter väger tungt i konkurrensen.

LIGHTer Arena vill skapa en mötesplats och en kunskapsbank kring lättviktsteknologi. - Lättvikt ger tillväxt, jobb och stärker konkurrenskraften hos den svenska industrin ...

09-09-13

Dagens truck blir morgondagens hemmarobot.

Med hjälp av robotteknik som används inom industrin ska framtidens boende för äldre bli bättre och erbjuda ett självständigt liv med hög ...

09-09-13

Forskning med patienten i fokus.

På Centrum för klinisk forskning i Västerås bedriver man framgångsrika studier inom bland annat olika cancersjukdomar ...

09-09-13

Hemundervisning, vetenskapen och politiken.

Hemundervisning är idag världens snabbast växande utbildningsform ...

09-09-13

Drömmen om en pensionering i solen.

Rundvirke hjälper många skogsägare med skogsbruket i ett långsiktigt samarbete...

Crédit Agricolegruppen erbjuder sina kunder ...

09-09-13

Specialkompetens vid försäljning av skogsfastigheter.

Skatt på inkomst är olaglig i amerika, borde vi ta efter?

09-09-13

Många undrar nog vart branschen som inte ..

09-09-13

09-09-13

Nu är det äntligen ....

UTBILDNING FORSPRANG.NU

Åk till Kina och gör din LIA .

"Vi har inte bara lärt oss nya saker om export och ekonomi, utan även hur man förstår och tolkar andra kulturer och vilka metoder som funkar inom affärer" ...

09-09-13

Min slutpraktik ledde till anställning.

"Jag reste runt en hel del till de olika kontoren runt om i landet och mitt främsta mål var att se så mycket som möjligt av företagsförsäljning" ...

Svenska hushåll överskuldsätter sig allt mer i takt med den finansiella utvecklingen och att tillgängligheten till krediter ...

09-09-13

Kognitivt åldrande – grundforskning och klinisk tillämpning.

Efterfrågan på mätningstekniker är stor .

På Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping står det kognitiva åldrandet i ...

Vi är ett specialistbolag som ofta stöter på nya svåra...

09-09-13

09-09-13

Pornografimissbruk kan ge allvarliga konsekvenser.

09-09-13

Management upplevs mer abstrakt än vad det är.

Skogsägarens samarbetspartner.

Alla har väl någon gång retat sig på hur svårt det är att förstå manualer och tekniska instruktioner ...

09-09-13

För en tid sedan fick jag mejl från en nyligen pensionerad kollega....

09-09-13

09-09-13 Som annan, vart är Sverige och skogspolitik på...

09-09-13

Forskning kring hushållens skuldsättning och insolvens.

Köpläge på franska Rivieran.

När det inte räcker med gallring.

Teknisk information som alla kan förstå.

För fordonsindustrin är utvecklingen av material och processer mycket viktigt ur miljö- och säkerhetssynpunkt.

Presshärdat borstål är ett ...

Jag tycker mig se en ny trend bland köpare av konsulttjänster...

09-09-13

-I mer än 100 år har vi jobbat med trästolpar och urval av träd, så vi har arbetat upp en hög kompetens. Stefan Wikström är vd på Rundvirke Skog, som ingår i...

Styrkan i svensk ekonomi bygger på interaktivt samarbete mellan akademi och det teknikintensiva näringslivet.

Forskningsidéer ...

09-09-13

Konsultvärlden har alltid handlat om fakturering.

09-09-13

09-09-13

Presshärdat borstål – en svensk spetsteknologi.

AGARNA.SE

Rätt trä tillsammans med skogsägarna.

Fokus på vetenskaplig kvalitet.

Den amerikanske psykologen Gary Wilson från Southern Oregon University har under flera år forskat kring porrmissbruk på internet. Den senaste tiden har flertalet ...

En ökande medvetenhet gör att allt fler kräver att de varor man köper producerats på ett miljövänligt sätt och ..

09-09-13

Skogsriket – en vision med fyra grenar.

Maskingapet inte allt.

09-09-13

PEFC-certifiering - ett konkurrensmedel.

SSkogsindustrin är mitt i en omvälvande period med strukturell kri..

09-09-13

09-09-13 Som representant för Foran Sverige AB, ett far jag mig för pannan, vart är Sverige och skogspolitik p&a...

09-09-13

Världskonferens i Linköping.

Varje år förmedlar Svensk Fastighetsförmedling mellan 400 - 500 lantbruk. Den specialutbildade Lantbruksgruppen ...

09-09-13

SKOGSNARING.SE

Definiera behovet - väx snabbare.

FORSKARBLADET.SE

Förmedling av skogen kräver experthjälp.

"Det mesta av det praktiska arbetet lär man sig bäst genom att man får göra det själv ute på fältet" ...

09-09-13

Utbildning med bred estetisk helhetsbild.

"Det mest spännande är att man kan förädla stadens formspråk. Att man får vara med i en väldigt kreativ och lekfull miljö" ...

09-09-13