Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg

Text: Hans Björkborg

Inom Göta Provinsialloge finns ett långvarigt gott och hållbart förhållande till donationer och därmed ett utpräglat ansvar för att stödja samhället och dess behov. Göteborg är en utpräglad företagarstad, där det sedan länge frodas ett socialt ansvar i företagandet. Alltså avsätts vinster till stöd för olika behov i samhället. Detta har visat sig hållbart i ett längre perspektiv och många har kommit i åtnjutande av dessa möjligheter.

–Vi inom frimureriet känner en stolthet över bidrag till ett bättre samhälle och till en bättre standard för både enskilda och specifika projekt, allt till gagn för både samhälle och oss alla; säger provinsialmästare Gillis Edman när han tillfrågas om sin inställning till välgörenhet i fördelningen.

I det följande ska vi belysa det viktiga arbete som sker hos oss.

Historia

Vid ett sammanträde i S:t Johanneslogen Salomon à trois Serrures den 2 november 1756 väcktes ett förslag att i Göteborg inrätta en barmhärtighetsinrättning eller barnhus. Detta föll i god jord och redan efter ett par månader kunde ett barnhus öppnas. Finansieringen löstes genom att samtliga stiftare erbjöd sig att under tre år bidra till barnhusets underhåll och utöver det en årlig kollekt i stadens kyrkor samt del av de avgifter staden erhöll när personer skulle passera stadsportarna.

Barnhuset var från början ett internat, men upphörde som sådant 1831 varefter barnen istället utackorderades till familjer i staden eller på landet. Ett årligt bidrag lämnades till barnens uppfostran.

Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg

Frimuraresamhällets i Göteborg Barnhusfond med dess tillhörande stiftelser/fonders ändamål är idag att främja vård och uppfostran av barn, lämna stöd till undervisning och utbildning av barn och ungdom samt främja vetenskaplig forskning som anknyter till barn eller ungdomar och deras förhållanden. Dessutom utövas hjälpverksamhet till framförallt behövande äldre.

Under de senaste fem åren har det delats ut 25 miljoner kr ur fonderna till understöd av barn och äldre. Bidragen ges dels till enskilda behövande, dels till organisationer och församlingars diakoni. Inom ramen för den totala summan ges bidrag även till forskning kring barn- och åldersrelaterade sjukdomar, men även stipendier till unga talanger avseende musik, dans och teater för konstnärlig förkovran. Forskningsbidragen och stipendierna delas ut vid en årlig sammankomst i ordenshuset Göteborg. Dessutom framträder stipendiaterna årligen vid ett uppskattat musikaliskt och litterärt evenemang.

Kanslirådet William Chalmers förordnade i sitt testamente att hälften av hans förmögenhet skulle anslås till uppförandet av en industriskola i Göteborg. Till förvaltare av medlen utsågs Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg. När statsverket övertog skolans förvaltning år 1964 löstes Barnhusdirektionen ut för en ganska blygsam summa. Kapitalet placerades i en fond, ur vilken Barnhusdirektionen årligen ger bidrag till Chalmers tekniska högskola och till dess studentkår.

Hur arbetet går till

Det finns en styrelse för Barnhusdirektionen, där provinsialmästaren är ordförande. Som ledamöter finns ordförande mästarna i arbetslogerna i Göteborg, några administrativa resurser, en medicinsk expert samt inte minst en inspektor, Arne Svenson, som leder den operativa verksamheten.

Så hur går det till när bidrag och stipendier ska beslutas? Forskningsanslag beslutas av Göteborgs Läkarsällskap och det känns väldigt tryggt. Bidrag till barn och ungdomar beslutas av inspektorn utifrån givna direktiv. Musik- och teaterstipendier fastställs av en kommitté bestående av frimurarmusiker i samarbete med Högskolan för scen och musik i Göteborg. Föreningen Danskompanis vänner beslutar om dansstipendier till en kvinnlig och en manlig dansare vid Göteborgsoperan.

Man kan ju undra hur fonderna, det är flera stycken, fylls på. I allt väsentligt sker det genom förmögenhetsförvaltning och fonderna utgörs idag av aktier och ränterelaterade värdepapper. Det förekommer även att direkta bidrag inkommer från enskilda personer. En gynnsam utveckling på börsen, vilket vi förvisso har haft de senaste åren, ger en fin värdeökning. Några kostnader, förutom själva förvaltningen, finns inte då allt arbete är ideellt. Det bör också nämnas att användningen av bidrag och anslag följs upp, något som handläggs av inspektorn.

Värdefullt för mottagarna

Ja, vi kan konstatera att såväl bidrag, forskningsanslag som stipendier är mycket uppskattade av mottagarna. Jag har under åren deltagit i ett flertal utdelningar och föralldel även stipendiatkonserter och dels hört många tacktal och uppskattande inlägg, dels pratat enskilt med stipendiater.

Vid ett tillfälle hamnade jag mitt emot en av musikstipendiaterna, Connor Clayton, och vi fick ett mycket trevligt och givande samtal. Connor kommer från USA och kom till Göteborg för att han hade hört talas om huvudläraren på musikskolan och ville träffa honom. Så han åkte till Göteborg och träffade honom och bestämde sig sedan för att studera musik här. Connor vill gärna arbeta i Sverige efter studierna, men att få jobb i till exempel en symfoniorkester är tufft. Man måste genomföra en audition och göra det väldigt bra – nålsögat är oerhört litet och konkurrensen stenhård även om man är duktig. Men Connor ger inte upp och stipendiet han fick denna dag är ett viktigt bidrag till hans möjligheter att försörja sig. Se där, ett litet exempel på en stipendiat!

Framtiden

Till att börja med är tyvärr inte vår välgörenhetsverksamhet särskilt känd bland folk i allmänhet. Vi borde försöka förbättra detta när vi ser framåt av det enkla skälet att vår barmhärtighetsdygd då blir tydliggjord samtidigt som vårt anseende och rykte förstärks.

Vad gäller fonder och stiftelser så styr ändamålsreglerna. Donatorerna specificerar alltid syftet och vi får vackert hålla oss till det. Självklart ändras dock verkligheten därute och det är fullt möjligt att utformningen av till exempel forskningsanslag kan förändras och anpassas framöver, men detta återstår att se.

Vi vet att vår välgörande verksamhet inom Göta Provinsialloge är en viktig och angelägen del av vårt frimureriska arbete och det är ingen tvekan om att detta ska fortsätta. Barmhärtigheten är vår viktigaste dygd och vi har ett ansvar att utveckla vårt arbete och hjälpa behövande människor i deras liv och utveckling – något som vi verkligen har tagit fasta på i vår fördelning. X

Tredje fördelningens stiftelser och fonder

Text: Hans Björkborg

Inom Tredje fördelningen finns en stor och rik verksamhet vad gäller barmhärtighetsarbete och detta sker via ett flertal stiftelser och fonder.

De medel Tredje fördelningen förfogar över används inte enbart till välgörenhet utan kan även vara medel till oss själva i form av inköp och underhåll till våra loger av alla de slag – allt för att kunna genomföra vår logeverksamhet och ha ändamålsenliga lokaler.

Det senaste och största handlar om Skövdefastigheten, dvs det som håller på att bli det nya frimurarhuset. Detta dras till mycket stor del av bröderna i Skövde med omnejd, men med ett antal miljoner i stöd från Göteborg.

Totalt finns det elva olika stiftelser och fonder, som delvis har olika ändamål. Utav dessa är sex inriktade på välgörenhet i varierande syfte. Det finns bidrag till behövande, utbildning, forskning, barnkoloniverksamhet, frimurarbröders behövande änkor etc.

Vår mest kända välgörenhetsdel är Barnhusdirektionen, där det delas ut 3-4 miljoner kr årligen i stöd. Om detta mycket viktiga arbete finns att läsa i det följande. X