Miias forskning minskar risken för alzheimer och minnesproblem

Text & Bild: Lars Klingström

– Demens är idag något av en folksjukdom. Men både den och annan hjärnsvikt går att förebygga.

Så inledde Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, sin presentation vid caritasseminariet i Stamhuset. Hon är en av världens ledande forskare inom ämnet demens och hjärnhälsa. Hennes forskning stöds av bland annat Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse.

Det blev en intressant stund för de 80 seminariedeltagarna när miia Kivipelto redogjorde för sin forskning. engagemanget var totalt och frågorna många. Ämnet hjärnhälsa är ju något som berör alla. inte minst de som är medelålders eller äldre.

Miia Kivipeltos forskning har rönt stor internationell uppmärksamhet. den bygger på rönen i det finska forskningsprojektet FiNGer som hon tidigare ledde.

– FN-organet WHo har utnämnt demens till ett av världens största hälsoproblem, berättade hon. utöver mänskligt lidande drabbar det också anhöriga och medför stora kostnader för samhället. det finns idag inga botemedel. men det går att förebygga hjärnsvikt, det är det viktigaste resultatet av Fingerstudien.

Miia Kivipelto forskar inom ämnet demens och hjärnhälsa.

Test i 45 länder

Miia lade fram sina resultat år 2009 vilka ligger till grund för nätverket World-Wide Fingers som nu testas i 45 länder och där modellen anpassas till olika kulturer och förhållanden.

– Alzheimers sjukdom och de flesta andra hjärnsjukdomar har inte bara en orsak, utan många, berättade hon. de är multifaktoriella, som det heter på fackspråk. Att ta ett samlat grepp om orsakerna till en sjukdom är något som har tillämpas länge för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. men för hjärnsjukdomar var det ett nytänkande.

Studien visade tydligt att en hälsosam livsstil kunde stärka den kognitiva förmågan och förebygga att den försämrades. Fysisk aktivitet, rätt kost samt sociala och mentala aktiviteter är några faktorer.

– dessa insikter utvecklade vi i vad vi kallar Fingermodellen, en minnesregel som är lätt att komma ihåg. och precis som när vi använder händerna och alla våra fingrar, handlar det om att dagligen aktivera alla fingrar också i modellen.

Läs mer i boken Hjärnhälsa – på dina fem fingrar som miia Kivipelto skrivit tillsammans med professor mai-Lis Hellénius, Karolinska institutet.

FINGER-modellen en bra minnesregel

Första fingret

Ett hälsosamt matmönster.

Att medelhavsmat motverkar hjärtoch kärlsjukdomar är väl känt. FiNGer-studien visade tydligt att det också gäller hjärnsjukdomar. det handlar alltså om mat baserad grönsaker, baljväxter, nötter och olivolja. Kött och fisk bara ibland.

Andra fingret

Fysisk aktivitet.

Det behöver inte vara löpning eller andra konditionssporter. Forskning visar ett samband mellan även lätt fysisk aktivitet och hjärnvolym.

– Viktigast är att minska stillasittandet. en timmes promenad per dag gör oss ett år yngre, konstaterar Miia Kivipelto.

Tredje fingret

Hjärngymnastik.

På samma sätt som musklerna behöver tränas gäller det också hjärnan. den är formbar även hos äldre människor. Har man ett jobb att gå till är det ofta tillräckligt, men efter pensionen behöver man hitta nya utmaningar. Att börja släktforska, skriva eller ägna sig åt problemlösning. en daglig dos korsord eller sudoko är också bra.

Fjärde fingret

Sociala aktiviteter.

människan är en social varelse. Kontakter med andra människor stimulerar hjärnan och hjälper den att hålla sig i trim. den som inte längre jobbar rekommenderas att engagera sig i någon förening eller annan verksamhet.

– Fingerstudien visade att sociala aktiviteter var viktigare för hjärnhälsan än man tidigare känt till, säger Miia Kivipelto.

Femte fingret

Hålla koll på sina värden.

Blodtrycket och halterna kolesterol och blodsocker påverkar hjärnan. Senast från medelåldern är det därför viktigt att kontinuerligt hålla sig ajour med sina aktuella värden. Genom att i tid bli behandlad minskar risken för att förhöjda värden ska få negativa konsekvenser för hjärna och hjärta.