300 år av The Constitutions – vad betyder det för oss idag?

Text: Andreas önnerfors

2023 är det trehundra år sedan den nya storlogen i London gav ut sina Constitutions, eller så som den fullständiga titeln lyder: The Constitutions of the Freemasons. Containing the History, Charges, Regulations &c. of that most Ancient and Right Worshipful Fraternity. For the Use of the Lodges. De var det moderna frimureriets programskrift som lades fram offentligt och som fick ett enormt inflytande på dess självsyn och självorganisation världen över.

Frimureriet styrs inte i direkt mening av The Constitutions, men det sägs i 1929års Grundprinciper för erkännande av storloger att principerna i det så kallade ”ancient landmarks” skall hörsammas. de flesta menar att The Constitutions utgör ett av dessa landmärken och nog är de inspirerande för oss än idag. en svensk översättning publicerades 1970 som nummer 129 i vLn:s skriftserie.

På initiativ av forskningslogen Quatuor Coronati (QC) no. 2076 (och för att vara mer specifik, dess förutvarande svenske ordförande mästare) kommer united Grand Lodge of england (uGLe) under 2023 fira detta trehundraårsjubileum på olika sätt, bland annat med en konferens i Cambridge.

En modern organisationskultur

Men först till själva boken. The Constitutions, en text på cirka hundra sidor, är den skrift som än idag betraktas som en av de viktigaste i frimureriets idéutveckling. inom två decennier hade den översatts till alla stora europeiska språk och efter den andra upplagan 1738 har ständigt nya utgåvor utkommit.

I den första delen skisserade The Constitutions en mytologisk berättelse av frimureriets historia alltsedan biblisk tid och i den andra delen, ”The Charges of a Freemason”, Nedtecknades beteenderegler och organisationsprinciper för enskilda frimurare, loger och deras ömsesidiga relationer. Boken avslutas med en samling av programmatiska sånger. I The Constitutions kan vi bevittna hur övergången från den medeltida gillesorganisationen manifesterade sig i den nya upplysningstiden. det innebär en spänning som ibland är svår att ta till sig.

Den första delen som fyller nästa halva boken behandlar frimureriets mytologi från världens skapelse till (dåvarande) nutid, den andra beskriver – i vissa delar knastertorrt – en modern (demokratisk) organisationskultur som hjälpte till att etablera frimureriet världen över som ett upplyst mönstersällskap. Hur kan denna inbyggda motsättning förklaras?

Frimureriets vetenskap

Många som läser The Constitutions slås direkt av hur ohistorisk den första delen är och avfärdar den som ett fantasifoster producerat av bokens kompilator, den presbyterianske prästen James Anderson (1679–1738). men med detta synsätt bortser man från funktionen denna mytiska historia fyllde. Frimureriets tillkomsthistoria placeras inom ramen för bibelns föreställningsvärld alltsedan skapelsen.

Byggnadskonsten, arkitektur och geometri är alla uttryck för gudomlig makt och Guds ingripande i människornas liv, utfört av ”universums Storarkitekt”. Alla viktiga byggnader som omnämns i bibeln eller som utgivaren kände till genom den klassiska litteraturen och bevarade historiska monument kan länkas till frimureriets vetenskap. Konstruktion och rekonstruktion används som kraftfulla metaforer för civilisation, inte som en abstrakt filosofi, men som en handlingsetik i mänsklighetens tjänst.

En återkommande tankegång i berättelsen är att byggnadskonst inte går att förena med krigskonst. Arkitektur är en symbol för fred och för att frimureriet som bäst utvecklas i fredliga tillstånd, i synnerhet när ”den världsliga makten, när den hatar tyranni och slaveri, gav tillräckligt utrymme för sina lyckliga undersåtars lysande och fria skaparkraft”.

den världsliga makten, när den hatar tyranni och slaveri, gav tillräckligt utrymme för sina lyckliga undersåtars lysande och fria skaparkraft

Den bibliska berättelsen blandas ofta med apokryfa legender och klassisk mytologi, också om de antika mysterierna. Självfallet intar dock Salomos tempel den centrala platsen. Spektakulär blir sedan berättelsen om frimureriets fortsättning under kejsare Augustus. den romerska arkitekturen framstår som ett mönster av perfektion. Tack vare återupptäckten av vitruvius under renässansen kunde äntligen misstagen i arkitekturen återställas, inte minst under innevarande period av större upplysning.

I allt detta blandas också de engelska frimurarnas medeltida legender. Allt som allt etableras en grandios genealogi för det moderna frimureriet som länkar både till antika mysteriekulter och kristna traditioner samt den nya upplysningsfilosofin.

Förståelse av frimureriet

Genom att skriva in sig i den engelska historien och hävda stadfästelse från olika monarker görs samtidigt anspråk på att vara en korporation likt så många andra ännu idag existerande organisationer i england, som till exempel juristernas ”inns of Court”. i slutet av den mytologiska delen uttrycks lojalitet gentemot den nya dynastin (Georg i av Hannover). enligt The Constitutions skulle denna del läsas upp för varje nyantagen broder. detta kan knappt ha ägt rum under en kväll, men poängen är att den mytologiska historien skall ses som en meningsskapande ram för ritualen, ett historiskt inriktat talmanstal som öppnar upp för en intuitiv mer än korrekt historisk förståelse av frimureriet. Precis som det är idag.

För det andra – men detta kan jag i denna artikel inte gå in på – innehåller den mytologiska delen anspelningar på ritualen och stoff för högre grader än de två som vi vet praktiserades 1723 (tredje graden i sin mer eller mindre nuvarande form antas ha skapats under 1720-talets gång).

Demokratisk karaktär

i “The Charges of a Free-mason” redogörs i sex punkter för den enskilde frimurarens värdegrund: om Gud och religionen, om den världsliga makten, om logerna, om mästare, bevakande bröder, medbröder och arbetande bröder, om hur logen skall styras och slutligen en katalog av beteenderegler. mycket kan sägas och har redan sagts om dessa moraliska självregleringar. de är djupt inbäddade i upplysningens tro på självförädling och uttrycker frimureriets självförtroende som en fri organisation i det civila samhället.

The Constitutions sista del handlar om hur storlogen organiserar sig och har en påfallande demokratisk karaktär (som senare tonades ner något). Sångerna i slutet av boken återger både den mytiska historien och beskriver frimureriets centrala idéer och självuppfattning.

Med The Constitutions gav det engelska frimureriet sig en konstitutionell bas som utstakade tydliga regler. man formulerade med stort självförtroende en vision om det förflutna och en grund för självorganisationen och självlagstiftningen som kunde replikeras i loger och storloger i europa och världen.

Egen podd

Hur kommer UGLE att högtidlighålla trehundraårsjubiléet? Forskningslogen QC föreslog att man kunde namnge jubileet med mottot ”inventing the Future”. detta anspelar på att en bok som The Constitutions lade grunden för en organisation som har existerat i tre sekel.

UGLE anordnar i dess åminnelse en speciell sammankomst i januari 2023. museet på Great Queen Street skapar en speciell utställning. det är heller ingen tillfällighet att UGLE har lanserat sin egen podd (ett nytt medium att nå offentligheten med), ”Craftcast”. i september 2023 organiserar QC en öppen konferens i Cambridge med nordiskt deltagande. mer information finns på hemsidan https:// www.1723constitutions.com där det också finns mer att läsa och där andra evenemang presenteras. X

Läs mer: Freemasonry – A very Short introduction, 2017, s. 47-55 och 83-84.