5 minute read
Jubelfonden – med dansuppvisning i riddarsalen
Text & Bild: ulf Hjelting
Ordens stipendier går inte enbart till medicinsk forskning. Den 22 maj i år förvandlade Jubelfonden hela bankettsalen i Stamhuset till konsthall där stipendiaterna bjöd på dansuppvisning i Riddarsalen. Givetvis var Frimuraren där.
Det finns fortfarande massor av spännande saker att upptäcka – inte minst i Stockholm. inför Jubelfondens årliga utdelning av stipendier till avgångselever från bland annat Konstfack och musikhögskolan välkomnade man till middag. Bakom en relativt anonym dörr i Gamla Stan vid Skeppsbron uppenbarade sig ett fantastiskt hus med månghundraåriga anor. detta märktes inte minst på den av ålder något nötta trappa som ledde upp till bankettvåningen. när en stentrappa har urholkats av slitage, ja, då vet man att huset varit med ett tag. Och middagen var minst lika välsmakande som rummen i huset var vackra.
Mingel i Bankettsalen
Jubelfondens historia
men vi går raskt till dagen därpå istället och utdelningen av stipendier från Jubelfonden. Allt började med att Bankettsalen i Stamhuset hade förvandlats till konsthall. en hastig titt där hanns med innan samling i Stamhusets Johannessal där vi hälsades välkomna av ordförande Gabriel Anderbjörk. Från honom blev det även en presentation i korta ordalag om både Bååtska Palatset, frimureriets historia i Sverige och om det arbete Orden gör när det gäller välgörenhet. Även en redogörelse av Jubelfondens historia förmedlades med start 1867 där syftet var att hjälpa barnen i Barnhuset för att 1930 istället omvandlas till utbildningsstipendier och för att slutligen 1970, omformas till vad det är idag – hantverksstipendier. dessa stipendier i ”de sköna konstarterna” delas, förutom Stockholm, även ut i Helsingfors, malmö och Göteborg.
Drivs av passion
denna dag den 22 maj delades det ut stipendier till 61 stipendiater om sammanlagt hela 2,5 miljoner kronor. det ger ett snitt på drygt 41 000 kronor till varje stipendiat.
Konstfacks rektor maria Lantz inledde, för tionde gången om introduktör, själva stipendieutdelningen där duon Karin Keisu och Josefine Thuresson tilldelades rektorsstipendiet. det här är personer som drivs av en passion för vad de gör. i konsthantverk handlar det mycket om en dialog med materialet och det märktes inte minst när professor Anders Ljungberg delade ut stipendierna i Smycke och Corpus till matilda Frid, Sang Ljung och Jont Sonja rundgren. Hela Johannessalen fylldes med dånande applåder.
När stipendierna i industridesign delades ut av lektor Katja Pettersson kommenterade hon det på följande sätt:
Men så är det även unga människor som kommer att vara drivande i vårt samhälle i framtiden vad gäller både utveckling och nya idéer. design påverkar oss människor betydligt mycket mer än vad vi tror. den finns runt omkring oss hela tiden i allt från, exempelvis, det lilla smörpaketet till hur våra bilar och andra transportmedel ser ut. i framtiden kommer det att handla om designmetoder för nya beteenden. Förutom studenter från Konstfack fick denna dag även studenter från både malmstenskolan, musikhögskolan och Balettakademin ta emot stipendier.
Professionell skateboardåkare
Efter utdelningsceremonin samlades alla i Bankettsalen för snittar och bubbel. Här fanns även några av stipendiekandidaternas verk att beskåda och det gick även att samtala med några av kreatörerna. en av dessa var ishtar Bäcklund dakhil som tilldelats Konstfacks stipendium i visuell kommunikation. Stipendiet fick hon för sin bok Babylons gudinna som är ett sökande efter och en hyllning till irak. Pappa kommer från irak och mamma från Sverige.
–Jag har rest jorden runt, men jag kommer alltid tillbaka till Sverige och det är lite det som boken handlar om där den är uppdelad i barndom, ung vuxen och idag. Lite ”mellan floderna” så att säga. ishtar har en väldigt spännande bakgrund som professionell skateboardåkare där hon under fem år tävlade på världstouren. Boken finns i 50 exemplar och har bland annat givit residens till mexiko som är nästa anhalt på hennes resa.
–Boken är ett verktyg där jag vill hjälpa till med en plats för andra att berätta sin historia och där jag arbetar i workshopformatet. vad kommer nästa bok att handla om? –Jag är peppad på att se vad som kommer att utvecklas under dessa workshops och jag är även intresserad av urkulturer som samer och aboriginerna i Australien.
Några av de föremål från Konstfack som fanns att beskåda i Stamhuset.
Anthony Paul Lomuljo gav en oförglömlig dansuppvisning.
Dansare av världsklass
Efter mingel blev det åter att ta sig upp för trapporna i Stamhuset, men denna gång till riddarsalen för musikalisk underhållning och dans.
Till tonerna av Claude debussy Flute de flue – reflexer i havet – intog Anthony Paul Lomuljo riddarsalens övre del. Här visade han verkligen att han redan var en dansare av världsklass. Wow, är det enda uttryck som kan beskriva det han framförde.
Och nästa Wow blev när ellinore Bengtsson tog tag i sin trumpet och framförde variationer från Karneval i venedig och helt plötsligt utbrister:
Ishtar Bäcklunds Dakhils bok Babylons gudinna.
Och där hon helt sonika bara vänder upp och ner på trumpeten och fortsätter spela som om absolut ingenting hänt. Personligen har jag inte sett något liknande. Ja, det ska väl vara nisse Landgrens isärtagande av trombonen, där han fortsätter spela eller gitarristen Steve vais makalösa fingerfärdighet på sitt instrument. nu har de fått klar konkurrens av ellinor.
Åse-Maria Byland-Larsen spelar cello på ett sått vi inte trodde var möjligt.Det bjöds på operasång i världsklass denna dag.
Inga journalister
I kölvattnet av alla upplevelser från dagen i Stamhuset slog det mig som kulturredaktör, för ett förlag i den allmänna världen som ger ut tidningar både i Sverige och på irland, att frånvaron av journalister från andra publikationer (läs dagspress) var i princip total, förutom undertecknad. Skulle inte en sådan här dag med framtidens musiker och hantverkare i varje fall kunna resultera i en liten notis i dagspressen? X
