3 minute read
Kungen mottog jubelgåva av Stormästaren
text: Göran Mellblom – Bild: Clément Morin
Onsdagen den 13 september uppvaktade Svenska Frimurare Ordens Stormästare kung Carl XVI Gustaf i samband med firandet av konungens 50 år på tronen.
Förste hovmarskalken hade låtit meddela att stormästaren var välkommen att anmäla sig i kungliga slottets västra valv den 13 september klockan halv elva på förmiddagen. tillstånd för tre medföljare var beviljat. dagen var solig och vacker och stormästaren samlade sin grupp i stamhuset för briefing. Gruppen bestod av Ordens sigillbevarare och kansler, Torsten Bergström, Svea provinsialloges förutvarande provinsialmästare, Peter Westrup samt redaktören för den bok som stormästaren låtit skriva, Göran Mellblom.
Med fast handslag
Man begav sig så upp till kungliga slottet. Efter noggrann säkerhetskontroll och diverse formaliteter lotsades så delegationen via inre borggården in till östra valvet, där slottsvakter visade in i stora trappan upp till prinsessan sibyllas våning där vakthavande kammarherre tog emot. det fanns ännu tid att hämta andan en stund och lyssna till ensemblen som musicerar vid audienser och förbereda sig, innan kammarherren förde över delegationen till drabantsalen, där lakejer serverade förfriskningar och ceremonimästaren gav anvisningar för entrén hos kungen. Ceremonimästare visade sig vara en gammal vän till stormästaren från förr i världen. den stora dörren öppnades och med ceremonimästaren i täten gjorde delegationen från svenska Frimurare Orden entré. inne i den stora, vackra våningen väntade kungen åtföljd av drottningen, vakthavande adjutant och ytterligare kammarherrar jämte fotografer. Ceremonimästaren ropade upp namnen för kungen som hälsade med fast handslag. Även drottningen hälsade vänligt. stormästaren presenterade så sina medföljare med namn och ämbete i Frimurarorden, varefter han läste upp sitt vackra hyllningsanförande som kungen lyssnade på mycket uppmärksamt.
Avhandling om slottet
Stormästaren fortsatte sedan med en smärre redogörelse för Frimurarordens kontakter med hovstaterna, våra aktiviteter på Rosersbergs slott och våra tankar inför framtiden. kungen inledde då ett längre initierat samtal om Rosersberg, sina officiella aktiviteter därute och förutsättningar. Svea provinsialloges sommarmöten med hundra respektive tvåhundra frimurarbröder tycktes intressera kungen, som annars inte noterar så särdeles många besökare i Rosersbergs besöksstatistik.
Boken ”karl Xiii på Rosersberg” presenterades och överlämnades, liksom Frimurarordens bönbok, båda i två exemplar. de kungliga tittade igenom både bönboken och karl Xiii på Rosersberg, noterade bilderna på kronprins karl Johan, på de andra Bernadotterna och på Rosersbergs slott. kungen undrade om vi talat med doktor Bo Vahlne, förutvarande chefen för kungliga Husgerådskammaren, som skrivit en avhandling om slottet, vilket vi kunde bekräfta och kommentera.
Förlängd audiens
Tiden för audiensen förlängdes av de kungliga som fortsatte samtalet om Rosersbergs slott. två gånger söktes diskret ögonkontakt med ceremonimästaren, men denne manade oss att fortsätta då de kungliga uppenbarligen hade nöje av samtalet. av fem planerade minuter blev först tio sedan sjutton. sexton delegationer skulle uppvakta kungen samma dag, men med frimurarna tog sig de kungliga rejält med tid. när så kungen lät oss förstå att den förlängda audiensen led mot sitt slut, ordnades delegationen för det officiella gruppfotografiet, varefter vi tog farväl av dessa initierade, intresserade och trevliga kungliga personer. väl ute i drabantsalen ville ceremonimästaren gratulera oss till framgången och den ovanligt goda stämning som stormästaren och de medföljande hade skapat. den varma glädjen hos stormästaren själv var inte att ta miste på och inte heller vår egen. X
