3 minute read
Gustaf Badin –Minnet av en frimurare
Text: Johan Groth och Paul Philip Abrigo – Bilder: Paul Philip Abrigo
Varje broder inom Frimurarorden har sin unika livshistoria. Få har dock en historia lika dramatisk som Adolf Ludvig Gustaf Fredrik Albrecht Couschi (Kwasi) Badin. Nu, drygt 200 år efter sin död, uppmärksammas frimuraren Gustaf Badin med en minnessten på Katarina kyrkogård.
Den 9 oktober 2023 avtäcktes en minnessten över Gustaf Badin. dagen var vald med omsorg: den 9 oktober 1847 avskaffades slaveriet i Sverige.
På plats fanns HKH kronprinsessan Victoria, företrädare för afrosvenskarnas riksorganisation (asr), flera afrikanska länder, Stockholms stad, svenska kyrkan samt de ordenssällskap där Gustaf Badin var aktiv.
Marie Cham, ordförande i afrosvenskarnas riksorganisation, framhöll i sitt tal att Kwasi konfronterades med en värld som inte alltid tillmätte honom det mänskliga värde han förtjänade. Han blev en symbol för det transatlantiska slaveriet och för de många afrosvenskar som berövats sin värdighet.
Initiativet till minnesstenen kommer från afrosvenskarnas riksorganisation i samverkan med Stockholms stad, Katarina församling med flera.
Gustaf Badin - från slav till fri man
Kwasi föddes som slav omkring 1747 och skänktes 1760 som gåva till kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. drottningen bestämde att Kwasi skulle uppfostras i enlighet med Rousseaus idéer.
Kwasi var lekkamrat till kungabarnen och känd för sina upptåg. i Sverige kom Kwasi att kallas Gustaf Badin. namnet Badin kommer från badinage som betyder skämt, gyckel eller puts. Gustaf Badin var dock långt mer än en hovets lustigkurre.
Gustaf Badins nymodiga uppfostran kompletterades med undervisning i kristendom, franska och latin. Han kom att inneha många roller vid hovet, bland annat betjänt och hovsekreterare. Han var allmänt omtyckt och beskrevs som intelligent, pålitlig och som en man med gott självförtroende.
När drottning Lovisa Ulrika dött valde Gustaf Badin att lämna hovet. i pension fick han tre gårdar, en årlig pension om 200 riksdaler samt titeln assessor.
Gustaf Badin gifte sig två gånger och fick i första äktenskapet en dödfödd dotter. drygt 70 år gammal dog Gustaf Badin den 18 mars 1822 och begravdes på katarina kyrkogård. svenska Frimurare Orden kan ha bekostat begravningen.
Aktiv ordensbroder
Gustaf Badin var aktiv i Frimurarorden, timmermansorden, Par Bricole, Coldinuorden och svea Orden. Han recipierade 1773 i s:t Johanneslogen l’union som den första afrosvensk som antagits som lärlingebroder. År 1777 recipierade Gustaf Badin i den Glindrande stiernan.
Gustaf Badin är en av de som rövats från sitt hem och sin familj i ett av mänsklighetens mörkaste kapitel: slavhandeln. Gustaf Badin hade möjligen tur som hamnade i ett land där upplysningen börjat få insteg och där han kom att uppskattas för många av de egenskaper vi som frimurare värdesätter.
Gustaf Badin efterlämnade en omfattande boksamling. På försättsbladet till hans bibel kan vi läsa: ”tillhör adolphe Ludvig Gustaf Fredrik albrecht Coichi Badin. Han var föder Bland trällar, vandrade bland dem, men då Ljuset tändes önskad han att dö den Frijes död.” X
