7 minute read
Belönade och användbara idéer – Stiftelsen Frimurare Barnhusets stipendier 2019
Alfred Nobel lär ha sagt ”Om jag får 1000 idéer på ett år och en är användbar då är jag nöjd!”. Den 10 oktober belönade Stiftelsen Barnhuset 36 förtjänta forskare inte för 1000 men gott och väl för 36 användbara idéer. Traditionsenligt utdelades diplomen av H. M. Drottningen som är Barnhusstiftelsens Höga Beskyddare. Givetvis var Frimuraren där för att bevaka stipendieutdelningen.
De områden som belönades vid Stiftelsen Frimurare Barnhusets stipendieutdelning den 10 oktober spände från patientnära diagnostik av lunginflammation till effekter av tidig behandling av medfödd binjuresjukdom.
Särskilt fick vi höra om psykologhjälp på internet till ungdomar med depression där doktorand Rebecca Grudin gav en översiktlig presentation av vad hennes forskning avser att undersöka närmare: nämligen om det går att skapa en evidensbaserad behandling för depression hos ungdomar och göra den mer tillgänglig genom att erbjuda behandling över internet.
Ökad risk
Enligt WHO är depression den viktigaste/ ledande orsaken till funktionsnedsättning bland ungdomar.
Depression är dessutom den av de främsta orsakerna till självmord och ger en tolv gånger ökad risk för självmordsförsök.
Depressionssymptom i barndomen predicerar andra riskfaktorer som till exempel sämre välbefinnande, fetma, låg fysisk aktivitet, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och missbruk. Depression är alltså ett allvarligt problem bland unga.
Därför är tidig upptäckt och behandling av depression viktig eftersom det minskar sannolikheten för framtida depressiva tillstånd.
Påverka direkt
Enligt de nationella riktlinjerna är Kognitiv Beteende Terapi (KBT) förstahandsvalet.
Kognitiv beteendeterapi är en psykologisk behandling som har vetenskapligt stöd för ett flertal psykiatriska tillstånd, bland annat ångest och depression.
Inom KBT ses känslor som svåra att påverka direkt och därför bygger många behandlingar på att påverka tankarna eller beteendet baserat på idén att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. En vanlig metod inom KBT är att kartlägga vilka tankar en person har och upplever som jobbiga för att sedan systematiskt ifrågasätta dem. Centralt för KBT är även inlärningsteori. Detta innebär ett antagande om att vad vi gör beror på att inlärning sker både genom respondent och operant inlärning. För att då nå ett nytt (förhoppningsvis bättre) beteende måste vi göra en nyinlärning genom erfarenhet och övning.
KBT-behandling
Trots att denna behandling är väldigt effektiv får inte ungdomar tillgång till den i den utsträckning som behövs vilket leder till ett behandlingsgap och där kan Internetförmedlad Kognitiv Beteende Terapi (IKBT) vara en del av lösningen menar Rebecca Grudin.
För vuxna med depression som klassificerats som väletablerad (det vill säga möter de högsta krav som ställs på evidens) visar studier att IKBT har lika bra effekter som vanlig KBT-behandling, där patient och behandlare träffas på plats.
Fördelar med internet som ett sätt att förmedla psykologisk behandling
• IKBT har potential att öka tillgängligheten till KBT genom att det inte är geografiskt bundet till någon fysisk mottagning eller plats. Detta kan ge fördelar som lägre frånvaro från skola eller jobb.
Bitr överläkare Mathias Lemberger, med dr Egle Kvedaraite, H. M. Drottningen, MSc John Jörholt och doktorand Linnea Johansson.
Doktorand Nelly Padilla, H. M. Drottningen, med dr Elena Palleri och ST-läkare Samuel Rhedin.
Med dr Yasushi Tachi, med dr Asuka Tachi, H. M. Drottningen, PhD Yuri Shvarev och MS c Ulrike Claudia Ryll. IKBT kräver mindre terapeuttid än vanlig behandling, så en terapeut kan hjälpa fler patienter. Detta ger i sin tur minskade väntetider och kliniker kan lägga mer tid på patienter med komplex symtombild för vilka IKBT kanske inte är ett alternativ.
Ger feedback
Rebeccas projekt vill bidra till att minska gapet genom att lära oss mer om vad som kan vara effektivt i behandling och att se hur vi kan effektivisera distributionen.
Det övergripande syftet är att utveckla två olika typer av IKBT för depression: vägledd och självledd, med och utan behandlarstöd för ungdomar (13-17 år) och deras föräldrar.
I vägledd version har deltagaren regelbunden kontakt med en psykolog, inne i internetplattformen, som ger feedback, svarar på frågor, uppmuntrar och påminner.
Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm
Stiftelsens ändamål är att till danande av goda och samhällsnyttiga medborgare understödja vård och fostran av barn och ungdom. Härutöver kan understöd lämnas till sådan vetenskaplig, främst medicinsk, psykologisk eller pedagogisk forskning, som kan ha betydelse för stiftelsens huvudändamål.
Under 2019 kommer stiftelsens anslag till pediatrisk forskning att uppgå till 10 mkr. Av 51 inkomna ansökningar om ramanslag har 29 forskningsprojekt tilldelats anslag om 125 - 430 tkt, totalt 7,66 mkr.
Härtill kommer att 10 forskare tilldelats doktorandstöd och utbildningsbidrag om totalt 2,34 mkr. Följande forskare erhöll sitt diplom den 10 oktober 2019 av vår Höga Beskyddare HM Drottningen:
Stipendium
Docent Tobias Alfvén: Patientnära diagnostik av lunginflammation. Doktorand Carin Andrews: Uppföljning av barn med cerebral pares i Uganda. Med dr Josef Brandström: Säker läkemedelsanvändning till barn. MSc Markus Brissman: Utvärdering av fetmakirurgi hos tonåringar. MSc Zelong Dou: Studier av ledernas broskvävnad. Doktorand Anna Ek: Insulinresistens hos barn och ungdomar. ST-läkare Annika Eklundh: Patientnära diagnostik av lunginflammation. Läkare Anna-Theresia Ekman: Tidig upptäckt och intervention av funktionsvariation i Uganda. Spec. Barnläkare Anastasia Filiou: Faktorer som påverkar utvecklingen av astma hos barn. Med kand Sebastian Ghomri: Tidiga kliniska tecken på inflammation i nyföddhetsperioden. Doktorand Idun Holmdahl: Akutvårdskrävande astmatiska besvär hos småbarn. MSc John Jörholt: Beskrivning av neuromuskulära sjukdomar. Med kand Cecilia Liu: Kliniska tecken på försämring i nyföddhetsperioden. Post doc Takeo Mukai: Celltransplantation vid hjärnskada i nyföddhetsperioden. PhD Elizabeth Mary Oliver: Modell för studier av fosters könskörtelutveckling. Doktorand Nelly Padilla: Hjärnans utveckling hos mycket för tidigt födda barn. M.Sc. Naify Ramadan: Cellulär utveckling i andningscentrum vid födelsen. ST-läkare Samuel Rhedin: Patientnära diagnostik av lunginflammation. PhD Athina Samara: Nervcellers utveckling. Ph.D Yuri Shvarev: Cellulära interaktioner i andningscentrum. Med dr Asuka Tachi: Ny behandlingsmetod vid neuroinflammation. Med dr Yasushi Tachi: Ny behandlingsmetod vid neuroinflammation. Med dr Selamenesh Tsige: Beskrivning av cerebral pares i Etiopien. MSc Annelies Van´t Westeinde: Neurologiska effekter av tidig kortisonsubstitution. Med dr Louloudenia Velentza: Förebygga tillväxthämning och benskörhet efter cancer som barn. Spec.sjuksköterska Ingela Zenk: Patientnära diagnostik av lunginflammation.
Doktorandstöd
Leg läkare Samara Arkani: Molekylärgenetiska studier av urologiska missbildningar. Doktorand Therése Cedervall: Behandlingsstrategier vid Duchennes muskelsjukdom. Med dr Egle Kvedaraite: Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom hos barn. Bitr Övertandläkare Mathias Lemberger: Uppföljning efter korrigering av läpp-gomspalt hos barn. Doktorand Louise Lindberg: Konsekvenser av fetma i barndomen. Med dr Elena Palleri: Livshotande tarmpåverkan hos mycket för tidigt födda. M.Sc. Ulrike Claudia Ryll: Funktionsbedömning vid ensidig hjärnskada.
Utbildningsbidrag
Doktorand Rebecca Grudin: Psykologhjälp på internet till ungdomar med depression. Doktorand Linnea Johansson: Mobilapplikationsstödd fetmabehandling för barn. Doktorand Valeria Messina: Effekter av tidig behandling av medfödd binjuresjukdom.
I självledd version bestämmer deltagaren själv takten med stöd från sina föräldrar men har inget stöd av behandlare. I övrigt helt identisk.
Mindre studie
Detta projekt kommer att sträcka sig över flera år och då kommer det att först genomföras en mindre studie som kommer att söka besvara några av följande frågor:
Doktorand Rebecca Grudin håller föredrag. Är den säker? Kommer deltagarna vara nöjda med självledd och vägledd IKBT? Finns det några biverkningar? Vilken betydelse har terapeutstöd?
Om IKBT är lika effektivt och säkert utan att det finns vägledning av en terapeut så är det lättare att implementera IKBT i reguljär vård.
Det här projektet drivs inom Barninternetprojektet, BIP, som finns inom Barnoch Ungdomspsykiatrins kliniska forskningsenhet i samarbete med KI sedan 2010. – Syftet är att verka för att göra evidensbaserade behandlingsmetoder för barn och unga med psykiatriska tillstånd tillgängliga genom att utveckla IKBT, avlsutar doktorand Rebecca Grudin.
Det är alltid mycket givande att få lyssna till de forskare som vi frimurare genom våra stiftelser ger ekonomiskt stöd och det är som alltid inspirerande att ha vår drottning närvarande och ta del av hennes djupa engagemang för dessa forskare och deras forskningsområden!
Ökad självinsikt
Avslutningsvis har människans konstanta sökande efter sig själv och ökad självinsikt en lång historia som Carl von Linné sammanfattade så här ”Förunderligt är att den dåraktigaste apa är så föga skiljaktig från den visaste människa, att vi alltjämt sakna en naturens kartläggare, som kunde uppdraga gränser dem emellan.” X
Text: Sv edje Runebj örk Bild: Jonas Borg och Carina Berg kvist