Fastan

FYNDIGA FAKTA OM FASTAN 3

"FASTLAGEN ÄR TRE FESTDAGAR INNAN FASTAN BÖRJAR."

Förr var det som ett sätt att förbereda sig inför fastan och njuta av allt som man kommer att sakna under fastan. Fastlagen avslutas på fettisdagen.

2"FETTISDAGEN ÄR INTE FÖRSTA, UTAN DEN SISTA DAGEN MAN ÄTER SEMLOR."

Dagen efter Fettisdagen, på Askonsdagen, börjar den kristna fastan. På fettisdagen festar vi alltså till det för sista gången på 40 dagar, oftast med just en semla.

3"FASTA ÄR INTE BARA FÖR KROPPEN. FASTA ÄR ATT AVSTÅ FRÅN NÅGOT FÖR ATT VINNA NÅGOT ANNAT."

Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan lika gärna vara att avstå från tv-tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat.

LUNCHMUSIK I VÄRNAMO KYRKA Onsdagar kl. 12.05 Följande datum: 5/2, 12/2, 26/2, 11/3, 25/3, 8/4, 22/4. Det blir som tidigare en halvtimmes musik varvat med textläsning.

För mer information, se affi scher och på www. svenskakyrkan.se/varnamo

Påskförberedelser i fastan Som en förberedelse inför påskfi randet läser vi i år boken: ”Kristusmysteriet – Liv genom död”, av John Behr.

”Med början i passionshistorien undersöker John Behr i Kristusmysteriet hur vi kan rannsaka skrifterna för att möta Kristus; i detta möte slås vi av insikten att det är för detta vi är skapade – vilket öppnar nya perspektiv på skapelsen, fallet, synden och frälsningshistorien.

Han förklarar också hur Kristus föds i dem som föds på nytt i kyrkan, »Jungfrumodern«; därigenom blir vi sanna människor, skapade efter Kristi bild – inkarnationen fortsätter när vi ärar Gud med vår kropp. Genom att återvända till den tidiga kyrkans egna sätt att bedriva teologi vill John Behr hjälpa läsaren att närma sig Kristi mysterium på samma sätt som de första kristna", lyder ett utdrag ur baksidestexten på boken Kristusmysteriet.

Fem torsdagskvällar i fastan kommer en samtalsgrupp att gå igenom boken, ett kapitel per vecka:

5/3 Genom korset

12/3 Rannsaka skrifterna

19/3 Till detta är vi skapade

26/3 Jungfrumodern

2/4 Ära Gud med er kropp

Samtalsgruppen träff as i Mariakyrkan kl 19.00. Möjlighet att fi ra kvällsmässa innan samtalen fi nns.

Symboler i kyrkan: altarljus

I årets Paxat uppmärksammar vi symboler i kyrkan. Först ut är altarljuset.

Altarljus är ljus placerade på eller invid altare och har använts sedan 800-talet. De skall vara två, fyra eller högst sex stycken. Antalet altarljus varierar, i anslutning till söndagarnas karaktär. Enligt gammal sed skall inga altarljus brinna på Långfredagen, eftersom ljuslågorna symboliserar den levande Kristi närvaro i sin kyrka. (Källa: Wikipedia)

judisk påskmåltid

Fira judisk påskmåltid tillsammans med oss i församlingshemmet lördagen den 4 april kl 16.

Välkommen till en kväll då vi tillsammans äter sedermåltid och försöker förstå hur Jesus fi rade den sista måltiden med sina lärljungar. En bra introduktion till den kommande påskveckan!

Seder (hebreiska för ’ordning’) är en högtidsmåltid som fi ras som en inledning av pesach, det som ibland kallas judisk påsk.

De olika smårätterna har symbolisk betydelse för att minnas det judiska folkets befrielse från fångenskapen i Egypten.

Grunden till sedermåltiden är den en natt då enligt judisk tradition påsklammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man lamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid.

I dag har påsklammet ersatts med den så kallade sedermåltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där barnen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar.

Anmälan till församlingsexpeditionen 0370-300 400 senast 31 mars. Begränsat antal platser.