Trygghet- Markus Skytt

- Jag tycker att Värnamo är en bra stad att växa upp i

Var inte rädd. Tankarna spretar när jag tänker på temat. Jag är tacksam över att få leva i ett land som är betydligt tryggare än många andra, men jag känner samtidigt sorg och nostalgi över tider som lämnat oss. Min morfar brukade låta nyckeln sitta kvar på utsidan av ytterdörren vid avfärd. Här står huset tomt, besökare gör sig ej besvär. I Värnamo finns det idag människor som aldrig någonsin känner sig otrygga och andra som lever en begränsad tillvaro och inte går ut efter att det blivit mörkt. Skiljer sig inställningen till livets risker eller har man olika uppfattningar om verkligheten? Det finns många frågor. Därför är jag tacksam för att kommunens säkerhetssamordnare, Marcus Skytt, ville ge sin bild av läget här i Paxat.

INTERVJU, TEXT OCH FOTO: DAVID LINDÉN

Hej Marcus! Vill du berätta lite om dig själv och din bakgrund innan vi kommer in på ditt arbete med trygghetsfrågor, vem är Marcus Skytt?

Jag är både född och uppvuxen i Värnamo. Efter studenten lämnade jag stan för att göra värnplikten och hade egentligen inga planer på att vara kvar i försvaret. Men jag blev övertalad att åtminstone söka. Det blev totalt tolv år i försvarsmakten med tjänstgöring i Stockholm, Eksjö och Afghanistan. Jag är fortfarande anställd i försvarsmakten, men nu som reservofficer.

Du heter skytt i efternamn, är det en tillfällighet?

Det är en ren slump, men det är ett gammalt soldatnamn.

Och nu bor du i Värnamo?

Jag bor med min familj strax utanför Värnamo och med en treåring hemma är det fullt ös. Att arbeta i försvarsmakten gör att man reser mycket och man kan behöva arbeta utomlands, och jag såg det som svårt att få ihop familjelivet med en fortsatt karriär på min gamla arbetsplats. När det dök upp en biträdande rektorstjänst i Värnamo så väckte det mitt intresse och jag sökte tjänsten. Sen arbetade jag tre år som biträdande rektor på en grundskola här i kommunen.

Vad gör du när du inte jobbar? Har du några intressen som tar mycket tid?

Familjen, skogen, jakten och träningen. Vi har en liten skogsfastighet och jag tycker om att vara ute i skogen och arbeta. Och att gå ut och släppa vår jakthund i skogen en lördagsmorgon är som balsam för själen. Träningen är också en stor passion och där håller jag på med triathlon.

Har du varit jägare i hela ditt liv?

Jag är inte uppvuxen med det, mina föräldrar eller mor och farföräldrar har inte jagat. Det var min svärfar som fick in mig på jakten. Han har jagat i princip hela livet och nu är det ett gemensamt intresse för hela familjen.

Tack för att du delade med dig av din bakgrund. Du ska få ge din bild av hur det ser ut med tryggheten i kommunen. Hur länge har du jobbat som säkerhetssammordnare?

I början av året blir det tre år, och det är en ny tjänst i Värnamo kommun. Kommunen såg ett behov av att samordna frågor som rör trygghet och säkerhet och därför inrättade man den här typen av tjänst. Ett av mina första uppdrag som jag fick från kommundirektören och politikerna var att utreda och komma fram med ett förslag på hur Värnamo kommun kan möta den samhällsutveckling som vi ser idag.

Finns den här typen av tjänst i många andra kommuner i landet?

Ja det gör det och tyvärr får jag nog säga att det blir fler och fler tjänster. Man ser ett behov och att det ibland inte räcker med en individ utan att man får anställa fler.

Hur många jobbar med detta i kommunen?

Vi har en enhet som heter trygghets- och säkerhetsenheten och där är vi är fyra stycken. I vårt arbete ingår beredskapsfrågor, informationssäkerhet, internt skydd och brottsförebyggande arbete. Så vi har ett brett ansvarsområde.

Man kan arbeta med många saker, vad fick dig att vilja byta jobb?

Dels beror det på att jag har den bakgrunden som jag har, och jag tror någonstans att när man har min bakgrund och erfarenheter så vill man bidra till ett tryggare samhälle. Det gjorde jag visserligen när jag jobbade i skolan också, men på ett annat sätt. Tjänsten gav mig möjligheten att vara med från början och bygga upp något nytt i kommunen. Var och en av kommunens förvaltningar jobbar redan mycket med frågorna och tjänsten gör att vi kan samordna arbetet och inte gå miste om synergieffekter. Var och en av oss kan göra mycket, men tillsammans kan vi nå en mycket högre effekt.

Många har idag en upplevd otrygghet. Hur skulle du säga att trygghetsläget ser ut i kommunen idag?

Jag har förståelse för alla de som upplever en otrygghet och den ska man ta på absolut allvar. Det som vi ser när vi tittar på vår lokala lägesbild och statistiken över anmälda brott, är att vi inte ser någon markant ökning av anmälningar. Däremot har vi i vår stad haft händelser de senaste åren som jag har full förståelse för att de påverkar den upplevda känslan av trygghet respektive otrygghet. Konflikterna har varit mellan enskilda individer, eller enskilda kriminella konstellationer och har inte varit riktade mot allmänheten på det viset man ibland kan höra att det talas om. Jag ser inte att våra kommuninvånare ska ha någon anledning att känna sig otrygga, även om jag har förståelse för att man kan göra det.

De senaste åren kan vi se en ökad oro för brottsligheten i samhället. Var tänker du att denna ökning av oro kan bero på?

Samhällsklimatet har förändrats och har på många sätt blivit tuffare och hårdare. De som utövar våld tror jag också har blivit hårdare, tuffare och aggressivare och har ett större våldskapital. Jag tror också det negativa har fått relativt stor uppmärksamhet, kontra vad vi faktiskt gör. Jag tycker vi är för dåliga på att lyfta fram allt förebyggande arbete som faktiskt sker i skolan, föreningslivet, socialtjänsten, eller på en övergripande nivå. Alla som arbetar och gör positiva saker för utvecklingen.

Hur jobbar Värnamo kommun konkret med tryggheten?

Värnamo kommun har, sedan drygt ett år tillbaka, valt att arbeta med en metod som heter: effektiv samordning för trygghet. Det innebär att vi tillsammans med polis, näringsliv, handel och andra intressenter i samhället ska utgå från en gemensam lokal lägesbild. En gång i månaden, eller vid behov så skickar de olika verksamheterna in en lägesbild till mig. Tillsammans med polisen sammanställes en aktuell lägesbild, vilken ligger till grund för konkreta åtgärder. Det kan innebära att ett buskage ska klippas ner för att man ska få insyn, att man sätter upp mer belysning utanför en förskola, eller att polisen behöver öka antalet patrulleringar i ett visst område. Sen följs åtgärderna upp. Det finns också ett övergripande arbete som görs i det brottsförebyggande rådet och där sitter kommunens ledningsgrupp, polisen, handel, näringsliv och andra samhällsaktörer.

När känner du att du gör nytta i trygghetsfrågorna?

Jag tar gärna ett konkret exempel. Vi jobbade med ett bostadsområde i Värnamo där vi hade invånare som upplevde en otrygghet. Med väldigt kort varsel, inom loppet av bara några

- Vi behöver alla bli bättre, var och en av oss. Oavsett om vi är en medmänniska eller om vi tillhör en organisation, så behöver vi bli bättre på att markera när vi ser att en gräns har passerats.

timmar så har vi samlat ihop de som är verksamma i området; fastighetsbolag, polis, socialtjänst och skola. Vi har ett väl uppbyggt samarbete med korta kontaktvägar, vilket är fördelen när vi bor i en mindre stad som Värnamo. Vi går alla på en så kallad trygghetsvandring i området. Vi hittar saker som var och en av oss behöver göra och vi bestämmer att vi ska göra allt vi kan för att göra området tryggt igen. I området såg vi aldrig några barnfamiljer vara ute och leka. Efter insatsen som varade i åtta veckor, så ser vi nu hur barnfamiljer regelbundet är ute och leker igen. Då känner jag att vi tillsammans har lyckats.

Vad ser du som dina största utmaning?

Den största utmaningen är att bemöta den frågeställning som du ställde tidigare. Vi har personer som upplever en otrygghet. Vi behöver bli bättre på att förmedla vad vi faktiskt gör. Att visa hur det faktiskt är och ser ut. Om vi tar ett bostadsområde, där vi har kommuninvånare som upplever en otrygghet. Där behöver vi visa hur kommunen och polisen arbetar. Rent statistiskt bör du inte vara orolig och det finns ingen orsak att du ska vara orolig. Och där behöver vi synas mer i alla olika kanaler, från alla samhällsaktörer.

Vad kan man som enskild individ göra om man känner sig otrygg?

Har man blivit utsatt eller bevittnat ett brott ska man polisanmäla detta. Det är också bra att lämna ett tips, saker behöver komma till polisens kännedom. Många gånger hör vi saker på omvägar. Att något har skett på en viss plats, men när vi går in och tittar på anmälningar, så finns det ingenting att hitta. Hur ska vi från kommunens eller polisens sida kunna arbeta med ett problem som vi inte vet finns? Vi behöver bli bättre på att anmäla brott. Vi behöver bli bättre på att höra av oss till kommunen, eller fastighetsbolaget, eller hyresvärden och butiken om vi ser saker som verkar misstänksamt.

Hur kan vi hjälpas åt för att bli ett tryggare samhälle?

Vi behöver alla bli bättre, var och en av oss. Oavsett om vi är en medmänniska eller om vi tillhör en organisation, så behöver vi bli bättre på att markera när vi ser att en gräns har passerats. Det kan handla om hur vi uttrycker oss, att nu klev du över en gräns eller att hjälpa en kamrat eller en familjemedlem som man ser är på väg åt fel håll. Att sträcka ut en hand och hjälpa varandra. För vi har ju alla ett ansvar för den utveckling som vi ser i samhället. Om man hör någon som känner sig otrygg och jag själv sitter på fakta som kan hjälpa personen att känna en större trygghet, då är det mitt ansvar att framföra den. Så att man inte fortsätter att sprida negativa rykten som lätt kan uppstå.

Har du något som du skulle vilja skicka med Värnamo kommuns medborgare?

Trots vår ringa storlek som kommun så har vi en kommunledning och en politik som har de här frågorna som jag jobbar med högt på sin agenda. Jag känner enormt stöd från de styrande i Värnamo kommun. Detta är prioriterade frågor som vi ska arbeta med. Vi gör mycket, det finns många saker som har hänt bara de senaste åren och jag ser positivt på framtiden.

Du har familj. När du tänker på att ditt eget barn ska växa upp här i Värnamo. Hur går dina tankar då?

Jag känner mig trygg med att min dotter ska växa upp i Värnamo och jag känner ingen oro. Jag vet hur mycket Värnamo kommun satsar på frågorna som rör uppväxt, att det ska finnas saker att göra på fritiden, hur skolan är uppbyggd och organiserad och hur vi arbetar med samhällsfrågor i stort. Och jag tycker att Värnamo är en bra stad att växa upp i. Vi är ingen jätteliten ort, men vi är inte heller en storstad. Vi befinner oss någonstans mittemellan, men här finns ett framåtdriv, en anda i hela samhället, i både näringsliv och föreningsliv. Det satsats på fritidsaktiviteter, det finns mycket kreativt man kan göra, vi har utbildningar i Värnamo som inte fanns när jag växte upp. Jag känner att det finns ett driv i hela samhället, vilket gör mig stolt, men också glad att jag bor där jag bor.