VAD ÄR EN DIAKON?

TEXT PÄR-MAGNUS MÖLLER

Om vi börjar från början så utsåg Jesu tolv apostlar. När Jesus dog och uppstod och därefter lämnade apostlarna på Kristi himmelsfärdsdag hade apostlarna mycket att göra. Dels skulle de ta hand om alla de som snabbt hade blivit kristna och dels skulle de organisera kyrkan utifrån den uppgift de fått av Jesus; att göra alla folk till lärjungar. De hann inte med allt utan förstod att de måste börja skapa en organisation som kunde hjälpa dem i den överväldigande uppgiften.

För att ta hand om alla de människor som kom till lärjungarna med all sin nöd, fattigdom och sina behov - och för att organisera församlingens hjälparbete, utsåg man ett gäng människor att vara församlingens tjänare. Dessa kom att kallas diakoner efter det grekiska ordet ”tjänst”.

EFTER DET FORTSATTE apostlarna organisera kyrkans liv och utsåg biskopar och senare också präster. Efter apostlarnas uppdrag är alltså diakonen kyrkans äldsta ämbete. Den första martyren i Kristi kyrka var diakonen Stefanos, som stenades till döds. Honom firar vi på annandag jul.

Under Medeltiden F R Ndrades

diakonens uppdrag i den katolska kyrkan till att bli en vigning i väntan på prästvigningen – det hade skapats en slags hierarki där diakonen var lägst, därefter kom prästen och på toppen satt biskopen. Detta gjorde att när reformationen kom på 1500-talet så var inte diakonens roll så tydlig i den

Lutherska kyrkan. Prästen, som ordets tjänare, var det som var viktigast. I prästvigningen i Sverige lade man in diakonens uppdrag i de löften prästen skulle säga ja till. Vi hade inga diakoner i kyrkan i Sverige förrän till mitten av 1800-talet.

DET SOM HÄNDE då var att man i den Lutherska kyrkan i Tyskland hade en social väckelse som fått sin inspiration från de katolska barmhärtighetssystrarna som gjorde en stor insats i Napoleonkriget. Man såg den nöd som vuxit fram och man upplevde att kyrkan hade en särskild uppgift i detta. Det växte fram något som man kallade moderhus, en institution med inspiration från klosterväsendet, vilken samlade kvinnor som längtade efter att få utföra Guds kärleksgärningar. Moderhusen skötte utbildningen, som på den tiden var en sjuksköterskeutbildning. De svarta dräkter, med en vit krage och huvudbonad som många förknippar diakonissorna med, blev en symbol för deras kallelse.

SAMMA SED TOG sig till Sverige där till exempel Ersta diakoni med många fler växte fram. Då vigde man inte diakonissorna men man sände ut dem från moderhusen. Först 1942 kom en ordning då biskopen kom till moderhusen och vigde kvinnorna till diakonissor. På 60-talet flyttade man fokuset från sjuksköterskeinriktningen till att ha en bredare social utbildning och därmed ändrades också diakonens praktiska uppdrag i församlingen.

Idag vigs både kvinnor och män till diakoner och moderhusens uppgift att sända ut diakonerna har flyttats till stiften. Nu vigs ofta präster och diakoner tillsammans och man har börjat poängtera att det inte finns en hierarki mellan präster och diakoner utan att de är två delar av kyrkans ämbete. Prästen

"–Om prästen är ordet så är diakonen händerna.

Diakonernas symbol

Diakonerna i Svenska kyrkan känns igen på sina diakonemblem i form av ett kors omslutet av en cirkel och i mitten av korset en duva med en olivkvist i näbben. Diakonerna har, liksom präster och biskopar, skjortor med en vit krage. Diakonernas skjortor är alltid grön.

Diakoni

Diakoni är att omsätta kristen tro i handling i mötet med varandra. Jesus sade: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem”.

Vad gör en diakon?

Livet växlar, det kan vara fyllt av glädje men också av svårigheter. Oavsett vilket, kan det vara bra att få prata med någon. Då finns vi, Svenska kyrkans diakoner, för dig. I förtroende kan du samtala med oss. Vi har tystnadsplikt, vi för inga journaler och samtalen är kostnadsfria. Vi finns till för alla oavsett ålder, livssituation, tro eller livsåskådning.

• Enskilda samtal/stödsamtal

• Anhörigstöd

• Krissamtal

• Samtal i grupp/Sorgegrupp

• Hembesök

• Sjukhuskyrkan

• Förbön

• Stöd vid livets slut

Fem diakoner och en socionom har ansvar för läran, undervisningen och själavården. Diakonen har ansvar för församlingens barmhärtighetsverk. Om prästen är ordet så är diakonen händerna. Båda är lika nödvändiga för att församlingens liv skall kunna levas ut på ett fullvärdigt sätt.

Präst, diakon och biskop tillhör det vi kallar vigningstjänsten. De representerar, in i gudstjänsten och in i församlingens liv, Kristus själv (Mark 10:45). Det innebär att man vigs till ett livslångt uppdrag i kyrkans tjänst. Vigningstjänsten är inte beroende av anställning utan är ett sätt att hela livet leva med församlingens och kyrkans bästa för ögonen oavsett var och hur man verkar.

• Pelarsalsverksamhet

• Stöd i kontakter med myndigheter etc.

• Gemenskap och mötesplatser

• Mottagning för ekonomiskt stöd

• Gudstjänster

• Integration

I Värnamo församlings har vi fem diakoner och en socionom med särskilt ansvar för besökstjänst. När du vill möta någon av oss är det bäst att boka tid via telefon.

ANNA BERTILSSON

0370-30 04 22 • anna.bertilsson@svenskakyrkan.se

SARA GYLLENSTEN 0370-30 04 16 • sara.gyllensten@svenskakyrkan.se

MARIE NILSSON 0370-30 04 42 • marie.nilsson2@svenskakyrkan.se

ULRIKA PETERSSON 0370-30 04 33 • ulrika.petersson@svenskakyrkan.se

CHARLOTTE SÄLL 0370-30 04 13 • charlotte.sall@svenskakyrkan.se

Besökstjänst

STEFAN HEDENBORG, socionom, ansvarig för besökstjänsten. 0370-30 04 41 • stefan.hedenborg@svenskakyrkan.se

Lördag 25 mars

20.30-21.30

Det är en manifestationglobal för en hållbar framtid.

Miljögruppen tipsar!

”Det övergripande uppdraget i Svenska kyrkans diakonala verksamheter är att utifrån kristen tro vara med och skapa ett gott samhälle. Ett gott samhälle präglas av omsorg om medmänniskan och skapelsen och är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Kyrkans diakoni ska arbeta för rättvisa, försoning och återupprättelse.”

Detta står att läsa på svenskakyrkan.se och det är ord som vi kan stå för. Därför tycker vi det är självklart att uppmärksamma arbetet med Fairtrade, Fasteaktionen, Earth Hour, ja alla små och stora insatser för en bättre miljö.

Under fastan är det många som väljer att avstå från något. Det som vanligtvis förknippas med fasta är att avstå från att äta, men det kan vara helt andra saker som att avstå från konsumtion under en period, eller att avstå från godis eller TV-tittande. Kan du avstå något för att kunna hjälpa någon behövande? Testa gärna att utmana dig själv med hjälp av fastebingot.

Earth Hour är en global manifestation för en hållbar framtid och infaller i år lördag 25 mars 20.30-21.30. Det finns många sätt att påverka beslutsfattare i en mer miljövänlig riktning och detta är ett av alla sätt. Ju fler som engagerar sig, desto starkare signal skickar vi till beslutsfattarna. Genom att släcka belysningen hemma skickar du, ditt grannskap, din ort, din region och ditt land en signal till våra politiker och beslutsfattare. Många brukar släcka den här timmen, det syns på satellitbilderna enligt WWF!