Paxat nr 3 2020 by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 3 2020:

TRO OCH KAMP

ULF GUSTAFSSON:

-Vi ville bevara gemenskapen

I KAMPEN MOT CORONA : KONFA 2020/2021 : PREDIKSTOLEN : VEM VILAR HÄR

2 INTRO

Tro och kamp VAD VI TROR PÅ PÅVERKAR vem vi utvecklas till. Det är därför viktigt att veta vad man tror på. I dagens samhälle har vi fått för oss att tro är något som tillhör en extra kryddan i livet för dem som är religiöst intresserade – men tro är något oerhört viktigt och grundläggande i det mänskliga livet. Vi måste upptäcka det på nytt i vårt samhälle – annars går vi vilse.

Ibland vill vi tro något som vi ser är rätt – men vi handlar inte alltid efter vårt ideal. Av bekvämlighet eller egoism så vet vi vad vi borde vilja men når liksom inte ända fram. I kristen tro är det just det vi kallar synd: det goda jag vill, det gör jag inte, men det onda jag inte vill, det gör jag, skriver Paulus. Just där uppenbaras trons kamp.

Tro kan vara religiös eller sekulär – idealistisk eller bara en vag uppfattning om vad som är rätt. Tron finns där och styr våra liv – och om vi inte är medvetna om vår tro och medvetet väljer den så kan den leda oss helt fel. Det har hänt många gånger i historien med katastrofala följder.

Den kristna trons ideal är mycket höga: Vi skall älska alla, utgjuta våra liv som offer för världen, leva i försoning och fred med alla så långt det kommer an på oss, stå upp till de svagas försvar i alla sammanhang… det är onekligen höga ideal och alla kristna fallerar.

Om man tillexempel tror på Gud, så som den kristna traditionen målar upp honom, och därmed tror att han är en garant för människans okuvliga värde, då får det konsekvenser. Tar du tron på allvar är det omöjligt att företräda en ideologi där människor graderas eller sorteras efter hudfärg eller social status. Men om du har som ideologi som säger att människor har olika värde och att vi inte har ansvar för varandra och den värld vi lever i. Ja då kan du hävda att den framgångsrike skall ha andra förmåner än den fattige och att om du är född i ett land i krig eller förföljelse så får du skylla dig själv. Då är det legitimt att hävda, som vissa gör, att vi som har tur och bor i ett land i fred har rätten att stänga ute andra och bygga murar som gör deras liv omöjliga.

Men i den kristna trons ideologi ligger också den viktigaste ingrediensen av alla: förlåtelsen. Vi tror att så länge vi kämpar trons goda kamp och faller så får vi förlåtelse hur många gånger som helst. I vår tro ligger den djupa insikten att i förlåtelsens hemlighet ligger en kraft som gör att vi kan utvecklas till de människor som Gud vill att vi skall vara. Vi tror, att om vi själva lever i den ständiga förlåtelsen, så blir vi med tiden ödmjuka och får varma hjärtan. När det sker, då går det att älska andra, leva i fred med dem man tycker illa om, låta sitt liv bli ett barmhärtighetens tecken för världen. Tron är viktig och trons kamp är nödvändig för att du skall bli den du längtar efter att bli. Vilken tro styr dig – vet du det?

Vad du tror får konsekvenser. Ofta tror vi att våra åsikter formas av logik och erfarenhet – men de formas mer än vi tror av den inre övertygelse som bär våra liv och personligheter. Vad du tror är en del av vem du är.

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

PAXAT Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE Pär-Magnus Möller LAYOUT Jonna Svensson OMSLAGSFOTO Jonna Svensson FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i slutet av november.

INNEHÅLL 3

4. Axplock 7.

I kampen mot corona: Rut Lindén

11.

En skjuts i rätt riktning

12.

Gunnar Faust

13.

Biskop Fredrik om kyrka och corona

14.

På gång

17.

Psalm 358

18.

Pilgrimsvandra till Santiago

19.

Konfirmation 2020/2021

I KAMPEN MOT CORONA - Rut Lindén arbetar som sjuksköterska på Värnamo sjukhus covid19-avdelning.

20. Fairtrade 21.

Tilltro inför kampen

22.

Ställ upp i kyrkovalet

24. Predikstolen 25.

Vem vilar här

26.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar

28. Korsord

EN SKJUTS I RÄTT RIKTNING - Digitala gudstjänster ger Närradion ett rejält uppsving

Innehåll

12 GUNNAR FAUST HÅLLER MODET UPPE UNDER CORONAPANDEMIN

I KYRKORUMMET: Predikstolen började användas under reformationen på 1500-talet

25 VEM VILAR HÄR På kyrkogårdarna vilar mycket historia

Lägg dig inte opåkallat i andras kamp ”Du är tjock!” ”Tjockis!” skrek ungarna till mig när de susade förbi på en el-sparkcykel under min kvällspromenad med hunden. ”Jaha” tänkte jag, ”jag har speglar hemma, så det vet jag ju. Ni kunde lika gärna skrikit att gräset är grönt eller himlen är blå”. Jag blev nästan lite full i skratt när jag tänkte på att de mest bara gjorde ett konstaterande i stället för att göra det de kanske egentligen var ute efter, nämligen att håna mig. Turligt nog har jag människor runtomkring som ofta talar om för mig hur bra jag är. Och det tillsammans med att jag ju äldre jag blir bryr mig mindre om vad andra tycker om mig har gjort mig relativt stålsatt för elaka ord från småungar och andra, för mig, mindre relevanta människor. Men det fick mig ändå att börja tänka på något annat. Bakom varje unge som säger något elakt till en annan människa finns det nämligen en vuxen som lärt den att vi människor värderas olika. Beroende på hur vi ser ut, var vi kommer ifrån, om vi pratar annorlunda eller om vi äter något ovanligt, eller kanske om vi har en eller två mammor, så betyder vi människor olika mycket tycker dessa vuxna. Vi kanske inte lär våra barn det genom att säga det rakt ut till dom, men barn hör mer än vi tror. Och dom lär sig definitivt av att göra som vi vuxna gör, det är det som är själva grejen med barn. Hur kommer det sig då att vi vuxna är så snabba på att på eget initiativ lägga oss i andra människors liv, eller andra människors kamp för den delen. Jag menar inte att vi inte ska bry oss om varandra, det är minst lika viktigt att vi gör det. Men är det inte bättre om vi ibland, innan vi lägger oss i andras livsval, frågar eller kanske till och med avvaktar för att se om den andra personen ens vill ha våra råd och åsikter. Jag har med åren som sagt blivit bättre på att låta hårda ord rinna av mig, men det finns andra som får höra det barn eller vissa vuxna säger till mig eller till dom själva som kan ta åt sig och tro att dom faktiskt är mindre värda. /Jonna, redaktör KOM MED!

Kom med i redaktionsgruppen! Vi söker särskilt dig 25-50 år. Allt du behöver bidra med är dig själv. Vi ses en stund och bollar idéer inför varje nummer. Du deltar när det passar dig. E-post: jonna.svensson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 18

Barn och ungdom

FOTO Privat

4 AXPLOCK

AFTER SCHOOL i S:t Johannes kyrka, måndagar kl 13.30-17. För barn 8-12 år. Ett ställe där du kan vara med kompisar, ha roligt, pyssla, spela innebandy, lära dig om bibeln och mycket annat. Vi hämtar på Mossle- och Trälleborgsskolan kl 13.15. AMASING i S:t johannes kyrka, måndagar 16.30-17.30. Kören för dig i åk 6 och uppåt. Vi sjunger pop, gospel, ballader och lite vad vi önskar för tillfället. SÖNDAGSSKOLA/BARNKYRKA i S:t Johannes kyrka och Mariakyrkan, söndagar i samband med gudstjänsten. För alla barn från 3 år. LUX i Värnamo församlingshem, torsdagar kl 18.30. För ungdomar åk 8 och uppåt. Vi träffas för att umgås, fika, ha andakt och hitta på roliga grejer tillsammans. TISDAGSGRUPPEN i Värnamo församlingshem, var tredje tisdag kl 18.30-20 med start 1/9. Vi knåpar, sjunger och hittar på roliga saker tillsammans. För ungdomar med funktionsvariation.

AXPLOCK 5

Efter mycket funderande och diskuterande har vi bestämt oss för att under hösten starta upp en ny samtalsgrupp om sorg. Här träffas vi som varit med om den livsomvälvande händelsen det innebär att förlora någon närstående. Vi får möjlighet att prata om det som hänt och möta andra människor som är i en liknande situation. Vi träffas i mindre grupp, vid sex tillfällen. Gruppen kommer vara i en lokal där det finns möjlighet att hålla distans. Vi förstår att alla inte har möjlighet att delta med tanke på Covid -19 och vill understryka att det finns möjlighet att få enskilda samtal via telefon. Vill du veta mer är du välkommen att höra av dig till samtalsledare: Ritha Gavelli på tel 0370–300 423 eller e-post ritha.gavelli@svenskakyrkan.se

Allhelgona 2020

Samtal om sorg

Allhelgona är den helg på året då vi tillsammans med människor i Sverige och världen uppmärksammar och minns dem som lämnat det här livet. Vi smyckar deras gravar med blommor och tänder ljus som lyser upp i mörkret mellan lördag och söndag. En helg då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla. Välkommen att besöka våra kyrkor och kyrkogårdar för att dela tankar och sorg med varandra. På grund av corona har vi ännu inte fattat något beslut kring Öppet hus på kyrkogårdsförvaltningen. Håll utkik på vår hemsida eller våra sociala medier efter mer aktuell information!

Välkommen att vara med på

EN DAG I STILLHET Här får vi möjlighet till vila, bön, massage och skapande. Tillsammans äter vi lunch och eftermiddagsfika i församlingshemmet men för den som önskar finns det möjlighet att tillbringa dagen utomhus. Vi delar dagen i tystnad, med undantag för stilla musik i vissa rum. 19 september kl 10-15 i Värnamo församlingshem. Dagen kostar 100 kr och då ingår lunch och eftermiddagskaffe. Massagen bokas i samband med anmälan (först till kvarn) och kostar 50 kr/20 min. Anmälan till pastorsexpeditionen 0370–300 400 senast 15 september. Tänk på att det finns ett begränsat antal platser så var ute i god tid!

WAKE ME UP WHEN IT'S ALL OVER 5/9 KL 16.00 & 18.00

VÄRNAMO KYRKA

Välkommen att komma och lyssna när sångsolister och musiker framför musik av Avicii under ledning av Susanne Svensson

Biljettbokning! Värnamo pastorat följer rådande restriktioner och det finns därför ett begränsat antal platser till konserterna. För att vara säker på att du får plats måste du boka biljett. Ring telefon 070-270 91 13 vardagar kl 10-12. Obs! För att försäkra dig om att biljetterna inte redan är slut, tala inte in ett meddelande utan vänta kvar eller ring upp igen tills du kommer fram.

RUT LINDÉN 7

RUT LINDÉN, SJUKSKÖTERSKA:

- Jag påminns om det större hoppet

"Jag vill inte dö från mina barn!" Det var den allra första tanken som dök upp hos Rut Lindén när den avdelning hon arbetar på som sjuksköterska på Värnamo sjukhus skulle göras om till covid19-avdelning. Men sen har hon egentligen inte varit orolig. Inte heller när hon själv drabbades av det nya coronaviruset. TEXT Charlotte Säll FOTO David Lindén

Hon tycker också att det har känts lite mer opersonligt och svårare att kommunicera med skyddskläderna på.

Jag träffar Rut när hon just har gjort sitt första arbetspass på sjukhuset efter semestern, innan hon ska cykla hemåt. ”Hur var det idag?” frågar jag inledningsvis. ”Lite rörigt” skrattar hon. Några veckors frånvaro och det har hunnit hända en hel del på hennes arbetsplats, inte minst under den här speciella tiden.

”Men det allra svåraste har varit att patienterna inte kunnat träffa sina närstående” säger Rut. Anhöriga har ofta en lugnande inverkan på den som är sjuk menar hon. I samband med utskrivning när en person tillfrisknat får anhöriga komma, när det går så bra det kan alltså. Men också när det värsta händer. ”När det har bedömts att en patient inte kommer att tillfriskna får de anhöriga komma. Men det är en svår avvägning, särskilt om anhöriga själva är i riskgrupp.”

Rut blev färdig sjuksköterska 2014. Sedan dess har hon under tre år arbetat inom medicin och geriatrik på Värnamo sjukhus och varit föräldraledig med familjens två barn, idag fem och fyra år gamla. I sitt arbete har hon fram till den här våren arbetat med patienter med diabetes, blodsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar och en del andra diagnoser. Hon trivs med sitt yrkesval och lyfter bland annat de möjligheter som finns att vidareutbilda sig och specialisera sig. Men det får vänta lite. ”Det bästa med att vara sjuksköterska är att kunna finnas där för människor som behöver hjälp, att det jag gör får betyda något för någon.” Det är givande och roligt att hjälpa andra och kunna få andra att må bättre menar Rut. Ofta upplever hon tacksamhet från patienter när hon kan vara med och lindra lidande. Och när en patient är så sjuk att det inte finns någon väg till tillfrisknande får hon bidra till ett så fint insomnande som möjligt. När coronautbrottet kom i våras blev det hennes avdelning som snabbt skulle göras om till covid-19-avdelning i Värnamo och personalen stod inför att ställa om sin ordinarie vardag och specialisera sig för att arbeta med den nya okända sjukdomen. ”Vi slöt upp gemensamt på avdelningen och sa att det här ska vi jobba med, tillsammans.” Det kom även

tillskott av personal från andra avdelningar vilket har varit väldigt bra, menar Rut, dels för att det har varit en del sjukfrånvaro i personalen och dels för att det funnits bredare kompetens när det kommit patienter med misstänkt covid-19 från andra avdelningar. Och sedan dess har vardagen på sjukhuset sett annorlunda ut. När Rut jämför med tiden före utbrottet lyfter hon framförallt de praktiska rutinerna, såsom att ta på och av skyddsutrustning eller att tänka på att ta in rätt saker och av rätt mängd på ett rum eftersom det inte får tas med ut igen. ”Allt måste planeras mer noggrant nu. Jag måste verkligen

- Men det allra svåraste har varit att patienterna inte kunnat träffa sina närstående veta vad jag ska göra och vad jag ska ta med när jag går in till en patient med covid-19”

Rut beskriver att covid-19 är en lömsk sjukdom eftersom patienten kan känna sig ganska bra fast värdena visar att tillståndet är allvarligt. Ena stunden kan patienten sitta uppe på avdelningen för att en stund senare behöva flyttas till intensivvårdsavdelningen. Rut har sett människor som tillfrisknar och människor som inte gör det. Det är väldigt tufft att se patienter som förlorar kampen. Att då också få se andra som kommer tillbaka från intensivvård och tillfriskna betyder väldigt mycket. Det har både glatt och berört henne. Och av de patienter som läggs in blir heller inte alla så dåliga. De senaste åren har inneburit en del förändringar och omställningar på arbetet för Ruts del. Flexibiliteten har varit god i arbetsgruppen och det har vuxit fram en god arbetsgemenskap vilket har varit en stor tillgång i arbetet kring covid-19. ”Vi hade hört att det var kaos i Stockholm och var inställda på att det kunde bli kaotiskt även här. Vi var nog rätt bra förberedda, och det

FOTO Gustaf Hellsing /Ikon

FOTO: david alin

8 RUT LINDÉN

blev inte så ansträngt som vi befarade.” De första patienterna som lades in var inte så akut svårt sjuka så Rut och hennes arbetskamrater hann komma in i rutinerna och tänka igenom olika problem som uppstod innan de svårare sjuka patienterna kom. ”Vi var bra bemannade och vi visste vad vi skulle vara observanta på. Alla yrkeskategorier var ”på tårna” och vi hade bra samarbete och kommunikation också med andra avdelningar. Vi har fått en ännu bättre sammanhållning på jobbet under den här tiden,” berättar Rut vidare. ”Alla samarbetar och vi upplever en större

sjukdomen känns det tryggare att träffa våra föräldrar.” Rut funderar kring sin livssyn och tycker inte att hennes tro har påverkats speciellt av just den här sjukdomen. ”Varje gång jag möter en patient som fått ett svårt besked, oavsett om det handlar om cancer, ett virus eller något annat, blir jag påmind om att livet är skört. Vi kan inte ta någonting för givet.” Kanske har den påminnelsen kommit lite oftare under den här tiden menar hon, med den här obarmhärtiga sjukdomen som kan drabba också den som gjort allting rätt. En dag när

på energi. För henne är det naturliga svaret att vara omringad av sin familj. ”Jag mår bäst när jag får göra någonting med familjen. I den ljuva och ibland jobbiga vardagen gör jag mina sysslor som de flesta föräldrar gör. Jag finns i ett sammanhang där jag älskar och känner mig älskad, och där tankar jag automatiskt energi. Ibland innebär det att vara ute i skogen med barnen, ibland handlar det om att koppla av med en lättsam serie på netflix.” Slutligen frågar jag Rut hur hon ser på framtiden i den situation vården - och världen

- Alla samarbetar och vi upplever en större samhörighet personalen emellan. samhörighet personalen emellan.” När hon själv och familjen insjuknade i covid-19 hörde kollegorna av sig för att kolla läget och de köpte också mat till familjen. Hur kändes det då, när sjukdomen drabbade din familj? undrar jag. Har du varit orolig för dina nära och kära? ”Det har egentligen aldrig känts skrämmande, men jag har respekt för sjukdomen,” säger Rut. Själv hade hon inte andningsbesvär när hon drabbades av covid-19 och hon var aldrig rädd när familjen var sjuk. När det gäller hänsynen till föräldrar och svärföräldrar har det främst inneburit att maken David fått ta med sig barnen till jobbet ibland då det inte funnits barnvakt som annars har funnits naturligt. ”Men nu när vi har haft

det hade varit extra tungt på jobbet kom hon hem och började lyssna på ”The blessing”, en sång som översatts till olika språk och spelats in av företrädare för många olika kyrkor och samfund i olika länder, också här i Sverige. ”Jag blev påmind om det större hoppet, om Gud. Det var både uppmuntrande och gripande med det här gemensamma uttrycket för hoppet, en enad bön och välsignelse. Det finns något mer än det vi kan se här i livet. Livet fanns före mig och det finns efter mig och sträcker sig in i det oändliga.” Den här tiden har för många inom vården inneburit en ökad påfrestning både fysiskt och psykiskt. Jag frågar Rut var hon hämtar sin kraft, hur hon återhämtar sig och fyller

- befinner sig i. ”Ja, det är ju ovisst både i samhället och på jobbet. Att ett litet virus kan vända uppochner på så mycket, ingen var ju beredd.” Hon funderar ofta: Kommer det att mattas av? Kommer det en ny våg? Hur kommer det bli på jobbet? ”Det är så lätt att ta saker för givna. Vi tror att allt ska fortsätta som vi planerar. Men nu försöker jag att fokusera ett halvår i taget framåt och jag känner mig inte orolig.” Det konstaterar Rut Lindén innan hon tar på sig sin hjälm och cyklar hemåt för att träffa familjen och fylla på energi för nya dagar med ett viktigt arbete i en speciell tid.

ÅTERVÄXT 9 Här meddelar Rut familjen med en selfie att hon snart är på väg hem från jobbet. FOTO Privat

10 EN SKJUTS I RÄTT RIKTNING

Lyssna och delta!

TEXT David Alin FOTO Jonna Svensson

Varje måndag till fredag klockan 09 kan du delta i morgonbönen som sänds live på Svenska kyrkan i Värnamo på Facebook. Sändningen sänds senare i närradion. Hela schemat för de digitala gudstjänsterna och närrardion hittar du på sida 14-15.

EN SKJUTS I RÄTT RIKTNING 11

En skjuts i rätt riktning Digitala gudstjänster resulterade i en fortsatt gemenskap med församlingsmedlemmar och ett ökat samhällsintresse. Värnamo pastorats satsning på morgonböner har gett närradion ett uppsving. - Våra program har fått en skjuts i rätt riktning, säger Ulf Gustafsson, vaktmästare.

”DET FINNS INGET ONT som inte för något gott med sig”, sade engelsmannen Ken Dodd en gång. Under våren stiftade världen bekantskap med COVID-19, en sjukdom som satt stora avtryck på samhället. När Folkhälsomyndighetens restriktioner förändrade samhället, såg Värnamo pastorat digitaliseringens möjligheter. Den 19 mars klockan 09.00 sändes den första morgonbönen från Värnamo kyrka på sociala medier och i närradion. -Vi var tvungna att börja någonstans och kyrkoherden Pär-Magnus har varit drivande i det här. I och med att jag har kunskapen från radion så slog vi våra kloka huvuden ihop, säger vaktmästaren Ulf Gustafsson. SYFTET MED MORGONBÖNERNA var att bevara gemenskapen med församlingsmedlemmarna, vilket uppnåddes genom sändningar på både Facebook och i närradion. -Morgonbönerna skulle inte bara sändas via Facebook, utan även i närradion. Att direktsända i närradion var omöjligt eftersom det finns en befintlig programtablå. Därför fick sändningen i radion skjutas upp till kl 10. Men det roliga är att tack vare morgonbönerna har våra program fått en skjuts i rätt riktning. Vi har alltid haft radion och lagt ut våra program på hemsidan, men vi väntade oss inte en sådan respons som vi fått. I och med det här har radion fått ett uppsving. Nu hoppas vi på vågor efter att pandemin upphör, säger Ulf och fortsätter. Den förenklade interaktionen med tittarna under Facebook-sändningarna ser Värnamo pastorat som en stor fördel. -Så fort någon har anslutit sig till sändningen kommenterar de att de är på plats, vilket är väldigt roligt. Man ser att folk är intresserade av vår verksamhet, vilket är positivt. Däremot är det tråkigt att det ska behöva vara såhär: det visar att det finns en längtan över att få komma till kyrkan. MEN VÅREN HAR INTE VARIT PROBLEMFRI. I slutet av april gick närradiosändaren sönder, så Värnamo närradioförening fick ge sig ut på jakt efter en ny. Efter någon vecka var en ny sändare på plats. -Det låter mycket bättre nu än vad den förra gjorde. Problemet nu är att vi behöver fixa en kompressor till den. Han som vi köpte sändaren av bor i Kiruna, så vi får se när det går att ordna. ULF VÄLKOMNAR NÄRRADIONS UPPSVING tack vare COVID-19 och lyfter dess betydelse som kommunikationskanal för samhället. -Behovet av närradion visades inte minst i Ljungby kommun i samband med stormen Gudruns framfart. Efter att stormen hade dragit fram i början av 2005, valde Ljungby kommun att gå ut med all information via närradion.

12 GUNNAR FAUST

GUNNAR FAUST:

-Vad ska man gnälla för, vi har det ju så otroligt bra! Gunnar Faust positiva attityd har hjälpt honom att hålla modet uppe under Coronapandemin och tycker att det ändå har fungerat bra den här tiden, trots isoleringen. -Det går rätt bra och det är skönt att smittan kom på våren. Nu kan man ju vistas mycket utomhus, och det ska man ju också göra, säger Gunnar när vi sitter och samtalar under skuggan av ett äppelträd utanför Värnamo församlingshem, en vacker sommardag. -Visst är det tråkigt och jag känner mig lite isolerad, men personligen har jag inte lidit av det, det har inte förändrat mitt liv så mycket. Mina anhöriga har hjälpt mig att handla och jag har kunnat vara mycket ute och träffa människor. Men visst önskar jag varje dag att det ska ta stopp. -Det jag saknar allra mest är alla sammankomster som är inställda; träffar med pensionärsföreningen och de kyrkliga aktiviteterna som jag brukar vara med i. Och så blir det ju inga resor nu, berättar Gunnar. Men Gunnar betonar att han har uppskattat det som han har kunnat delta i. Han har varit med på promenaderna runt Prostsjön och tyckt om sommarandakterna på söndagskvällarna i Prostgårdens trädgård. -Ja, man får gilla läget, skrattar han. Det går inte att gräva ned sig i det negativa som händer, då skulle det bli ohyggligt! Gunnar Faust växte upp på gården i Maramö, och har varit bonde i hela sitt liv fram till pensioneringen, och uppskattar naturen och att tillbringa

mycket tid utomhus. Efter det att hans son Åke tog över gården, som varit i släkten sedan Gunnars farfars tid, flyttade han och hustrun till Värnamo. Och det har han aldrig ångrat, för här trivs han jättebra. Under många år var Gunnar mycket engagerad i kyrkans verksamhet. Han satt i kyrkorådet och i tillsättningsnämnden och var ordförande i församlingskåren. Gunnar var även med i kyrkans bärarlag, men den uppgift som han tycker har varit allra roligast var att köra kyrkbussen och hämta upp församlingsbor som behövde skjuts till högmässan. -De fick ringa och boka plats och de var alltid så tacksamma när jag kom för att hämta upp dem. Det var många damer som ville åka med, och gärna bli upphämtade först så att de fick en extra tur med bussen. Ja, det finns mycket att samtala med Gunnar om, det är många förändringar som skett, både i kyrkan och i samhället. Gunnar har också läst mycket historia under den här Coronatiden och reflekterat över att det sällan har skett en sådan här världsomspännande pandemi. -Kanske kommer det något nyttigt av det här. Det är ju en påminnelse om att livet inte alltid är så enkelt och människor kanske tänker till lite mer. Allt är inte så självklart, sådana här saker kan hända, poängterar Gunnar när det börjar bli dags att avsluta vårt samtal. -Folk börjar nu tappa respekten för den här situationen. Men det måste vi fortsätta att ha, säger han och sväljer det sista av bullen som vår diakon så lägligt kom förbi och bjöd oss på. TEXT Anna Lindau FOTO David Alin

BISKOP FREDRIK OM KYRKA OCH CORONA 13

I samtal med biskop Fredrik om kyrkan och Coronatiden

TEXT Emilia Lindstrand FOTO Lina Alriksson

Det har varit en annorlunda vår i både samhälle och kyrka. Smittorisken har begränsat våra sociala sammanhang, gudstjänster har på många håll fått firas framför skärm. Många människor har känt oro, ensamhet och sorg. I församlingar har många bidragit till insatser för riskgrupper och hittat nya trygga sätt att möta människor. - Själv har jag saknat att träffa människor, både rent privat och i gudstjänstlivet. Jag har saknat att liksom sjunga sig samman, att inte bara höra min egna ensamma röst utan vara en bland flera. Det har jag saknat! Hur har vi förändrats som kyrka, har vi lärt oss något? Vi hör med biskop Fredrik, vad han har sett och vad han hoppas att få se mer av framöver: - I den tid vi just nu står, tror jag att vi behöver möjliggöra långsamma samtal. Och att det är något vi behöver göra både i våra egna liv och i församlingens liv. Vi behöver ta oss tid att stanna upp och reflektera över vad vill och ska göra framöver – över vad som är viktigt på riktigt. För det kan inte bli precis som det var förut. Tvärtom är detta ett möjlighetsfönster: vad ska vi lämna, vad vill vi bevara och vad behöver vi erövra? I våra liv och i kyrkans liv. Pandemin har möjliggjort och krävt tätare kontakter mellan Svenska kyrkans församlingar och exempelvis kommun, Röda Korset, föreningsliv och vården. -Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta vara en alert kyrka, med goda relationer till andra samhällsaktörer och föreningar. Vi behöver varandra! Och där gäller det att morska upp vårt självförtroende lite, ta oss själva på allvar och knyta an till människors existentiella frågor. För när det gäller kris, sorg och existentiella frågor kan kyrkan bidra med stor kunskap och utifrån erfarenhet. Många församlingar har utvecklat och utökat sin digitala närvaro under pandemin. Samtidigt längtar många tillbaka till hur allt var före covid-19. -Denna pandemi har satt ljuset på det där Verkligt Viktiga – i våra egna liv och i kyrkans. Det får vi inte tappa bort när vardagen återvänder. Vi måste hålla frågan levande: vad är så viktigt att vi ser till att ha tid och resurser för. Det kan röra sig om att fortsätta relationen till nya följare i sociala medier, att våga möta människor på nya platser och utanför kyrkorummet, att aktivt

jobba med ungas och äldres existentiella hälsa eller något helt annat. Biskop Fredrik lyfter vikten av fysiska gemenskaper och nära sammanhang: - Vi behöver nära gemenskaper och fysiska mötesplatser. Det märks tydligt nu. Sammanhang där vi får möta varandra ansikte mot ansikte, och tillsammans be och fira gudstjänst. Det är fantastiskt att varje vecka bli inbjuden till diverse digitala alternativ, att få en inblick i många församlingars liv, men visst har vi längtat efter gemensamt kyrkkaffe, riktiga samtal och att få fira nattvard tillsammans. Förändring är nästan alltid smärtsam, det fick många av oss känna av när vardagen ändrades i våras. Denna omställning i kyrkans liv är inte något som per automatik så småningom ska återgå till hur det fungerade före Coronaviruset. menar biskopen: - När vi inte kunde göra det vi brukade göra, frigjordes tid och kreativitet att göra helt andra saker och möta andra grupper. Vi behöver överväga noga vad vi kanske behöver lämna bakom oss för gott och vad vi vill utveckla och bygga vidare på. Och NU är en bra tid att fundera över hur vi vill fördela resurser framöver, vad det är som verkligen är viktigt och hur vi kan möta människors behov

och längtan. Biskop Fredrik har tydligt märkt hur intresset för bön och bibelläsning ökat: - Nöd och bön går gärna sida vid sida. Det är ju glädjande att intresset för bön och bibelläsning ökar, och det är behov som församlingarna nu måste försöka möta. Det kanske inte görs bäst i en sedvanlig bibelstudiegrupp på tisdagsförmiddagen, det kanske ska ske på nätet eller på något helt annat sätt. Den utveckling vi har tvingats in i ger nu närmast oanade möjligheter till nya sätt att vara kyrka. Och kyrkan är i ständig reformation, det märks inte minst just nu. Många har tillbringat sommaren på hemmaplan. Biskop Fredrik tipsar om dessa smultronställen i Växjö stift, för dig som är sugen på en utflykt: •Allvaret på Öland – en svåröverträffad upplevelse av natur •Pilgrimslederna i stiftet, kika på Växjö stift hemsida för att hitta dit! •Villa Gransholm – för dig som tycker om mat och miljö, med hållbarhet i fokus. Att stötta lokala småföretagare är dessutom en extra god gärning just nu! •Nydala klosterkyrka – en fantastisk plats med en högst intressant historia

PÅ GÅNG

14 PÅ GÅNG

MORGONBÖN

MÅNDAG-FREDAG Vi firar morgonbön i Värnamo kyrka 09.00

MUSIKGUDSTJÄNSTER/ KONSERTER

MÄSSOR

TISDAGAR Mässa i Mariakyrkan 08.15 ONSDAGAR Mässa i Värnamo kyrka 18.30 TORSDAGAR Mässa i Mariakyrkan 18.00 SÖNDAGAR Mässa i S:t Johannes kyrka 10.00 Högmässa i Värnamo kyrka 11.00 Mässa i Värnamo kyrka 18.00 Mässa i Fryele/Nydala kyrka 18.00

LUNCHMUSIK i Värnamo kyrka 12.05 9/9 Katarina Johansson orgel och ﬂöjt 23/9 Evelina Nilsson, sång och Anette Wettebrand, piano 7/10 Martina och Mathias Lundqvist, sång och piano 21/10 Emma Amrén, fiol och Anette Wettebrand, piano 4/11 Adan Brown, piano och Terese Edenholm, cello 18/11 Anette Svensson, piano KONSERTER I VÄRNAMO KYRKA 5/9 Wake me up when it´s all over - sångsolister och musiker framför musik av Avicii under ledning av Susanne Svensson. Det blir två konserter, kl 16.00 och kl 18.00 3/10 American hymns. Konserten är 18.00. För att var säker på att du ska få en plats så måste du boka biljett. Ring telefon 070-270 91 13 vardagar kl 10-12. Obs! För att försäkra dig om att biljetterna inte redan är slut, tala inte in ett meddelande utan vänta kvar eller ring upp igen tills du kommer fram.

MÖTESPLATSER

NÄRRADION 98,1 Mhz

MÅNDAGAR Klockan 14.00 möts vi på Prostgårdens parkering för en promenad. Var och en tar med eget fika men det finns kaffe till självkostnadspris. TORSDAGAR I prostgårdens trädgård möts vi kl 14.00 till en enkel andakt och något programinslag. Det finns möjlighet att köpa kaffe men medtag eget fika.

Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). Varje vardag 10.00 Morgonbön från Värnamo kyrka. Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring.

FÖRDJUPNING/ SAMTAL

Som läget råder håller vi oss i dagsläget utomhus så länge vädret tillåter. Ev ﬂyttar vi in verksamheten från och med oktober. På grund av restriktioner om antal måste man då boka innan till telefon 070-270 91 13 senast samma torsdag kl 10-12.

FÖRDJUPNINGSKVÄLLAR Tisdagar jämna veckor i Värnamo kyrka 18.30-20

FREDAGAR Mötesplats Fryele vid och omkring Fryele församlingshem. Vi samlas utanför församlingshemmet kl 09 och om vädret tillåter promenerar vi tillsammans eller stannar kvar vid församlingshemmet. Det finns kaffe till självkostnadspris men medtag eget fika. Vi rundar av kring kl 12.

FRÄLSARKRANSEN Välkommen att vandra genom och med frälsarkransen. Andra och fjärde torsdagen varje månad med start 27 augusti kl 19. Du är välkommen att delta de gånger det passar dig. Första och sista tillfället firar vi en psalmgudstjänst i Fryele kyrka, men de andra tillfällena träffas vi i Fryele församlingshem och sjunger och samtalar utifrån pärlorna i frälsarkransen.

BIBELSTUDIER/SAMTAL I FRYELE En gång per månad. Tredje torsdagen i månaden start 17/9 kl 19

På grund av rådande omständigheter rörande COVID-19, kan förändringar i kalendariet uppstå! Gilla oss på Facebook, följ oss på Instagram eller håll utkik på svenskakyrkan.se/varnamo för uppdaterad information.

Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. Lördag 18.00-19.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.

16 ÖPPETTIDER

TELEFONTIDER EXPEDITIONEN Under rådande omständigheter nås vi endast via telefon. Våra telefontider är: Måndag 10-12 Tisdag 10-12 Onsdag Stängt Torsdag 10-12 Fredag 10-12 Telefon: 0370-30 04 00

Digitala skärmar. Nu finns det möjlighet att ta del av aktuell information om vad som händer via våra digitala skärmar. Det finns skärmar i Värnamo församlingshem, Värnamo kyrka, Rättvist secondhand, Fryele kyrka och Nydala kyrka.

Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på vår hemsida svenskakyrkan.se/ varnamo. Eller ring växeln, så kopplar vi dig.

Ge dina saker ett nytt hem!

Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

Har du rensat bland dina saker? Hittat något du inte behöver? Bra! Då kan du vara med och stödja församlingens sociala och diakonala arbete. Glas, keramik, tavlor, böcker, kläder, leksaker eller mindre möbler behövs för försäljning i second hand-affären.

FOTO David Alin

LÄMNA IN: En trappa ner i församlingshemmet på Kyrkogatan 17, måndag-torsdag kl 10-16 (lunchstängt 12-13) eller i Rättvist butik och café på Storgatan 41 tisdag-fredag kl 11-17

ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND Butik, café o second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17 Lördag 10-13

PSALM 358 17

Han gick in i din kamp på jorden Han gick in i din kamp på jorden Gud tog plats i din egen gestalt. Han kände din puls. Han blev trött liksom du och han älskade dig över allt. Han gick in i din sorg och längtan. Gud tog plats i din egen gestalt. Han grät med din gråt. Han blev ledsen som du och han älskade dig över allt.

Han gick in med sitt liv på jorden. Gud tog plats i din egen gestalt. Hans seger blev din. Han var frestad som du och han älskade dig över allt. Sv.Ps 358

Text: A.H. Lindgren (1978) Musik: P. Harling (1979)

FOTO: david alin

Han gick in i din nöd och smärta. Gud tog plats i din egen gestalt. Han bar på ditt kors. Han var plågad som du och han älskade dig över allt.

18 FÖLJ MED OCH PILGRIMSVANDRA

Pilgrimsvandring till Santiago de Compostela 8-17 maj 2021 2014, 2017 och 2019 har Värnamo pastorat gett möjlighet att vandra till Santiago de Compostela. 2021 ger vi möjligheten på nytt. Som vanligt kommer vi resa över Kristi himmelfärdshelgen, 8-17 maj. Resan är med halvpension, vi bor med andra ord på förbokade hotell. Vi har bagagetransport och går därför enbart med dagspackning. Frukost och trerätters pilgrimsmeny ingår, likaså ﬂygresor och transfer samt pilgrimspass och guidebok. Själva vandringen startar i Triacastela och vi går sedan de ca 14 mil som är kvar till Santiago de Compostela. Vandringsdagarna är mellan 15-25 km. Vi kommer ha en heldag i Santiago innan vi reser hem på måndagen. Gruppen är på 12 personer och vi har några dubbelrum bokade och resten enkelrum. De senaste åren har platserna fyllt snabbt och vi tillämpar först till kvarn. Kostnad: Plats i dubbelrum 13 350 :- /person Plats i enkelrum 16 300 :Inför resan kommer gruppen samlas vid tre tillfällen samt ges möjlighet till kortare pilgrimsvandring på hemmaplan vid minst två tillfällen. Anmälan så fort som möjligt men senast den 30/11 till Anders Hallberg på e-post anders.hallberg@svenskakyrkan.se eller telefon 070-357 98 75

KONFIRMATION 2020/2021 Att bli vuxen handlar en hel del om att överväga, testa sig fram, göra val & ta ställning. Konfirmation handlar också mycket om att fundera, reﬂektera och pröva. Under året tar vi tag i de stora frågorna: Finns Gud? Om Gud finns, varför lider människor? Vem kan jag lita på? Kan jag alltid vara mig själv? Men tillsammans har vi såklart också roligt! Att konfirmera sig är en möjlighet att lära känna nya människor, göra roliga saker och fundera över de stora frågorna i livet. Vad är viktigt för mig? Kan jag alltid vara mig själv? Varför finns ondska? Vem är Gud? Här blir du sedd och tagen på allvar och får ha roligt tillsammans med dina vänner, både nya och gamla. HUR ÄR ÅRET UPPLAGT? Konfan startar torsdagen den 10 september i församlingshemmet. Första gången är föräldrarna också välkomna på en föräldraträff och därför samlas vi till kl 18 vid detta tillfälle. Under året kommer gruppen träffas i församlingshemmet mellan kl 16 -18 ungefär tre torsdagar i månaden. Vi brukar börja med drop-in fika mellan kl 16 -16.30. Konfirmanderna kommer också ses några söndagar per termin för att fira gudstjänst tillsammans. Konfirmanderna åker på två läger. Ett lärakänna-läger på hösten (preliminärt sista helgen i septemper). Under våren kommer vi också följa med fartyget Shalom och ha ett avslutande läger under en helg.

Ibland kan man av olika anledningar känna sig obekväm med att åka på läger, säg till i början av konfirmationsåret så löser vi det tillsammans. Under påsklovet 2021 kommer vi ordna med en skidresa till fjällen. Vi gör den för konfirmanderna, men den är frivillig att följa med på. Detaljerna är i nuläget inte spikade, men troligtvis åker vi i början av påsklovet och är tillbaka på skärtorsdagen. Resan är gratis om du är konfirmand hos oss. Konfirmandtidens höjdpunkt och avslutning är den högtidliga konfirmationsgudstjänsten i Värnamo kyrka 29 maj. Då får vi tillsammans möjlighet att fira det som vi varit med om under året som gått. FRÅGOR OM KONFIRMATIONEN ELLER ANMÄLAN? Hör av dig till David Lindén på telefon 037030 04 11 eller via e-post david.linden@ Du svenskakyrkan.se

Psst! vet väl om att det är helt gratis att konﬁrmera sig i Svenska kyrkan. Det inkluderar båda våra läger och den frivilliga skidresan till fjällen.

Obs! På grund av rådande läge med COVID-19 kan saker och tidpunkter ibland ändras. Håll utkik på vår hemsida svenskakyrkan.se/varnamo för mer aktuell information.

FOTO Alex Giacomini /Ikon

KONFIRMATION 19

TEXT Jenny Arvidsson FOTO Fairtrade

20 FAIRTRADE MOT FATTIGDOM

Fairtrade mot fattigdom Tänk att leva i en värld utan fattigdom! Att utrota fattigdomen är det övergripande och första målet i Agenda 2030 med de globala hållbarhetsmålen. Om tio år ska ingen människa vara fattig. Ett fantastiskt och egentligen självklart mål. Ingen ska behöva vara fattig.

Bananer. En anställd på en fairtradecertifierad odling förbereder packning av bananer för vidare transport ut i världen. Hon får rättvist betalt och har tillgång till skyddsutrustning.

Sedan målet att utrota fattigdomen sattes, 2015, har fattigdomen i världen minskat. Fram tills nu. I samband med coronapandemins verkningar ökade fattigdomen igen. Den globala handeln sjönk och många förlorade sina inkomstmöjligheter. När någon i Sverige förlorar sitt jobb finns ett skyddsnät så att den personen inte ska behöva bli utan mat eller hem, men i många länder finns inte det skyddsnätet. Det gäller till exempel länder där en del av kaffet, bananerna och kakaon odlas, något som vi i Sverige tar för givet att vi ska ha tillgång till. Det är bland annat i de länderna som nu fattigdomen ökar igen. Hur kan då fairtrade hjälpa mot fattigdom? Fairtrade betyder rättvis handel. Den som handlar betalar ett rättvist pris – den som odlar får rättvist betalt. När en vara är fairtrademärkt har den som odlat fått minst den nationellt lagstadgade minimilönen, aldrig mindre, men ofta mer. Dessutom delas en premie ut till odlarna som ska gynna hela samhället exempelvis genom brunnsborrning, tillgång till sjukvård eller uppbyggnad av skolor. Det är alltså inte bara den enskilda odlaren som har nytta av fairtrade. Odlarens barn kan få utbildning och senare kunna försörja sig och sin familj och så går fler och fler ut ur fattigdom. Just nu, när alltså fattigdomen ökar, behöver vi hjälpas åt! Om du kan välja en produkt som du alltid handlar fairtrade så har vi kommit en bit på väg. LÄS GÄRNA MER PÅ FAIRTRADE.SE OCH GLOBALAMALEN.SE

Fairtrade. Leta efter Fairtrademärket när du handlar.

TILLTRO INFÖR KAMPEN 21

TILLTRO inför kampen I boken ”Under ytan” berättar Torgny Wirén om ”ﬂickan från Bosnien”. Det hela utspelade sig i det lilla klostret Taizé i centrala Frankrike dit det varje år kommer tiotusentals ungdomar från hela Europa.

Anders Hallberg skriver här om hur människor förts till tro med hjälp av kampen och hur tron kan ge oss tilltro inför kampen som kommer.

Psaltarpsalm 23 Herren är min herde, ingenting skall fattas mig. Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära. Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg. Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden. Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv, och Herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever.

Torgny berättar om en påsk då han var där och delade logement med ett gäng ungdomar från Bosnien. Det var strax efter man skrivit under ett vapenstillestånd efter fem års vansinnigt krig i regionen. Fransk TV fick höra om den bosniska ungdomsgruppen och skickade dit ett TV-team. Journalisten började intervjua en av tjejerna i gruppen. Hon hade levt mitt i detta jordiska helvete, flera av hennes släktingar och vänner var döda. Hon hade sett mer ondska och lidande än de flesta gör under en livstid. Journalisten ställer sin första fråga – frågan som många ställer sig: -Hela din ungdom har spolierats av kriget. Du har sett människor dödas och du har sett människor dö. HUR kan du fortsätta tro på en god och kärleksfull Gud efter allt du har upplevt? Flickan såg förvånat på journalisten. Och sedan sa hon tre saker: -Tror du att det är GUD som krigar i Bosnien? Och hur tror du att vi hade orkat alla dessa år av lidande, sorg och skräck, om inte Gud gett oss kraften? Journalisten backar förvånat när han ser glöden i hennes blick när hon fortsätter: -Och hur inbillar du dig att vi skulle våga tro på framtiden, en framtid där vi bosnier, serber och kroater lever tillsammans – om inte Gud är med oss? Man kände, berättar Torgny, hur de kom från olika världar. Journalisten hade betraktat krig från sin TV-soffa. Han hade råd att ställa frågan om Gud fanns, därför att för honom spelade svaret ingen roll. Flickan däremot hade levt mitt i detta kaos. Inte en dag orkade hon leva utan Gud. Svaret för henne var inte en teoretisk eller teologisk fråga. För svaret betydde allt. De flesta av oss i Värnamo är mer lika journalisten än flickan. Svaret på frågan om Gud finns spelar ingen roll (tror vi). Det blir som frågan om utomjordingar finns eller inte. Oavsett vilket påverkar det inte mitt liv. Aposteln Paulus i Nya Testamentet fick möta många prövningar i livet. Oskyldigt satt i fängelse, flera gånger, hånad och förföljd för sina åsikter, stenad av uppretade människor men undkom döden. Hans erfarenhet får honom att skriva i 2 Korinterbrevets fjärde kapitel: ”Alltid är jag ansatt, men inte kringränd, rådvill men inte rådlös, förföljd men inte övergiven, slagen till marken men inte förlorad”. Samma erfarenhet har gjort Psaltarens 23 psalm i Gamla Testamentet till en älskad psalm för generationer av kristna. Kampen har fört dem närmare Gud. Kampen har fört dem till Tro – och gett dem TILLTRO inför kampen som kommer – Vi vet att inte ens i den mörkaste dal behöver vi frukta något ont – Ty Guds käpp och Guds stav gör oss trygga – ansatta men inte kringrända, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, slagna till marken men inte förlorade. Det är inte i TV-soffan som vi märker Guds närvaro. Det är inte i TV-soffan vi blir övertygade om att Gud finns. TEXT Anders Hallberg

22 STÄLL UPP I KYRKOVALET

FOTO Magnus Aronson /Ikon

Du som är engagerad i Svenska kyrkan kan ställa upp som kandidat i kyrkovalet. Skulle du bli invald får du vara med och bestämma vad kyrkan ska satsa sina pengar på.

Ställ upp i kyrkovalet Karin Perers är ordförande för kyrkomötet. Hon tycker att de kandidater som väljs in i kyrkovalet ska representera de breda grupperna av kyrkotillhöriga.

et konkret: Vill vi satsa på en ungdomsledare, på musiklivet, på stöd till äldre och ensamma? Eller något helt annat?

– Svenska kyrkan behöver förtroendevalda med väldigt olika erfarenheter. Det är då vi kan bilda goda lag tillsammans.

– Den stora och riktigt viktiga frågan är beslutet om budget, den är ju ett sätt att prioritera, konstaterar Karin.

LUST ATT DELA MED SIG Du som funderar på att ställa upp i kyrkovalet behöver vara förankrad både i din tro och i kyrkan. Du ska ha lust att dela med dig av det som du brinner för. Däremot behöver du inte kunna bidra i teologiska samtal. Karin tycker att det ska du bara göra om du känner dig bekväm med det: – Det räcker med att du har ditt engagemang i och för kyrkan. Kyrkan bär tron åt oss alla. Vi duger som vi är. Det är Svenska kyrkans människosyn!

30 000

Vart fjärde år är det val i Svenska kyrkan. Förra kyrkovalet, 2017, ställde nästan 30 000 personer upp som kandidater. 23 000 valdes till minst ett uppdrag. Alla medlemmar som DISKUTERA VAD FÖRfyllt 16 år senast på valdagen får rösta, SAMLINGEN VILL förra kyrkovalet röstade ungefär en Efter varje kyrkoval behövs också en ny församlingsinmiljon människor. Nästa val hålls struktion. I den formuleras söndagen den 19 september vad församlingen vill och åt vilket håll den ska utvecklas. Det är 2021. ett gemensamt arbete i församlingen

De viktigaste uppgifterna för dem som blir invalda som lokala kyrkopolitiker är att bestämma om kyrkans pengar och verksamhet.

att ta fram den. Sedan beslutar kyrkopolitikerna om församlingsinstruktionen. När du vill engagera dig ska du börja med att ta reda på vilka nomineringsgrupper som tidigare ställt upp i kyrkovalet på din hemort. Oftast finns det någon nomineringsgrupp du kan känna dig hemma i.

BUDGETEN ETT SÄTT ATT PRIORITERA Direkt efter kyrkovalet behöver de nyvalda bestämma hur församlingens eller pastoratets budget ska se ut. Där finns det möjlighet att välja vilka verksamheter som ska lyftas fram och hur mycket man ska satsa på byggnader, verksamhet och personal. Det kan vara myck-

KYRKOPOLITIKER SKA STÄLLA FRÅGAN Karin tycker att de som redan är aktiva i kyrkopolitiken har ett ansvar att fråga dem som hittills inte är engagerade om de vill ställa upp. Själv gick hon som ung kyrkopolitiker till en kyrkokör med många unga och frågade om någon ville engagera sig i hennes nomi-

neringsgrupp. Efteråt var det två körmedlemmar som tackade ja. – Den erfarenhet jag har efter många års arbete är att väldigt många väntar på frågan. När den kommer är det förhållandevis många som tackar ja. Det är lättare att tacka ja än att kliva fram och anmäla sig! Skulle det inte finnas någon nomineringsgrupp som passar dig går det också att bilda en ny grupp. Då behöver ni vara ett antal människor som har samma vision och ni

"Min vision är att kyrkan ska fortsätta att vara öppen och närvarande i hela landet och finnas i både glädje och sorg. Kyrkan ska finnas för alla som vänder sig till henne, utan att fråga vem du är, hur du tror eller ens OM du tror. Om du vill är du välkommen att höra till Svenska kyrkan.”

behöver stödpersoner för att kunna registrera en ny grupp. FÖRSAMLINGSRÅDET ETT SÄTT ATT ENGAGERA SIG Karin tipsar också om församlingsråden. Att vara med i ett sådant råd är också ett sätt att engagera sig. Ofta har flera församlingar gått samman i ett gemensamt pastorat. I så fall ska det finnas församlingsråd i varje församling. Vilka som ska vara med i råden bestäms inte i kyrkovalet utan efteråt. – Det är föreskrivet att det ska vara öppna möten dit alla är välkomna att vara med och föreslå vilka som ska vara med i församlingsråden. Kyrkofullmäktige väljer sedan vilka som ska ingå i församlingsråden, säger Karin Perers.

KYRKAN GAV EN HEMHÖRIGHET Karin Perers kommer från en bondgård i Dalarna där kyrkan var en självklar del av livet. Hennes eget engagemang som förtroendevald startade när hon som mycket ung kom till Stockholm och Sofia församling på Södermalm. Hennes allra första uppdrag var att delta i arbetet med församlingsbladet. – Kontakten med kyrkan gav mig en hemhörighet i storstaden, säger hon. MARIA SANDELL Läs mer om att ställa upp i kyrkovalet på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval/stall-upp

24 PREDIKSTOLEN

Predikstolen är en högt placerad talarstol. Den började användas under 1500-talet och reformationen när predikan blev viktigare i gudstjänsten. Genom 1571 års kyrkoordning beordrades att alla kyrkor skulle ha en predikstol. Från början placerades de oftast vid kyrkorummets södra vägg nära gränsen till koret, men har senare flyttats till den norra sidan vid sakristian. Under 1600-talet var det vanligt att predikstolarna fick praktfulla utsmyckningar i enlighet med den tidens stilideal. Vissa predikstolar har två eller flera våningar. De lägre våningarna användes oftast för uppläsning av information, medan den högsta var reserverad för predikan. Idag predikas antingen från predikstolen, från en ambo (talarstol), eller så ställer sig prästen nära den gudstjänstfirande församlingen. Läsningarna ur Bibeln sker oftast i koret.

FOTO Jonna Svensson

KÄLLA svenskakyrkan.se

VEM VILAR HÄR? 25

Vem vilar här?

Varje gravsatt person har en historia. Ibland är det en mycket längre historia än vad gravstenen avslöjar. I den här graven på Värnamo Norra kyrkogård vilar Johan August Nordblom, med hustru och två av deras barn J A Nordblom grundade tillsammans med sin vän Yngve Törn ett skrädderi i Värnamo i slutet på 1800-talet. När verksamheten växte köpte de fastigheten Kv Rudan 21 på Storgatan 27 i Värnamo. Något senare byggdes biografen Metropol intill affärsbyggnaden och följdes sedan av fler angränsande byggnader. J A som var en skicklig skräddare och Yngve som var en duktig affärsman lyckades så bra med skrädderiet att de snart blev södra Sveriges största herrskrädderi. ”Johan August Nordblom var en yrkesman av den gamla hedervärda stammen. För honom var skrädderiet en verklig konst och han utövade den med yttersta noggrannhet och omsorg. Hans största glädje var att frambringa ett förstklassigt arbete. Han var utomordentligt mån om sina kunder och kritisk mot sig själv. Överståthållare Nothin (som för övrigt är gravsatt på Fryele kyrkogård) var en av Johans mest prominenta kunder.” skriver Elsa Berglind, barnbarn till J A i en släktbok om ”Norblommorna”. Företaget växte och flera av de anställda byggde så småningom upp egna företag bland annat i London och New York. I mitten på 30-talet övertog Yngve Törn hela verksamheten som långt senare kom att kallas enbart Törns. I många Värnamogarderober hänger kläder märkta Nordblom & Törn. Affären låg kvar på Storgatan 27 tills den upphörde för bara några år sedan. TEXT Jenny Arvidsson

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR TEXT Jenny Arvidsson FOTO Viktor Gallneby

”På kyrkogården finns vår släkt, våra vänner, där minns vi dem, där ska några minnas oss. Döden är historielös, men kyrkogårdar är historieböcker.” Text ur boken Minnets stigar, en resa bland svenska kyrkogårdar Vi har en lång tradition i Sverige av att gravsätta våra döda, men det var tydligen så sent som på 1930-talet som biskoparna blev nöjda med kyrkogårdarnas utformning och utseende. Idag är det lätt att se att det är just en kyrkogård vi besöker. Inramningar av gångar och häckar, klippt gräs, prydliga rader med gravstenar. Oavsett varför du besöker kyrkogården vill vi att du ska känna dig välkommen. GRAVSKÖTSELAVTAL Kyrkogårdsförvaltningen erbjuder gravskötsel mot en ersättning. I skötseln ingår vårblommor, sommarblommor, vinterdekoration, tvätt av gravsten, ogräsrensning och allmänt underhåll av planteringen. Priset varierar lite beroende på planteringens storlek, men ett snittpris är 800 kronor per år. Kontakta oss för mer information. SORTERA MERA Tack för att du håller koll på vilken tunna du ska sortera avfallet i på våra kyrkogårdar! Vi har en tunna för sådant som kan komposteras och en tunna för plast, papper, metall med mera. Tunnorna står ofta parvis så att det ska bli så lätt för dig som möjligt. Vi har ingen sortering av batterier så de måste du lämna vid kommunens återvinningsstationer.

SKADERISK Vi upplever en mycket hög skaderisk med glasvaser och glasburkar på gravplatserna. När vi klipper och trimmar gräset på kyrkogårdarna händer det att maskinerna slungar iväg små stenar eller andra lite hårda partiklar som lätt kan skada glasföremål. Glasbitarna blandas sedan med jorden och risken för skärsår finns sedan i flera år. Det är av samma anledning som vi helst ser att det inte står några lyktor på gravarna under växtsäsongen. Det har blivit allt vanligare att gravrättsinnehavare lägger dekorationsstenar i planteringsytan. Det är då viktigt att se till så att stenarna inte kan ramla ner i gräset runt omkring med tanke på gräsklippning och trimning. En annan skaderisk är föremål som förvaras bakom gravstenarna. Vi är mycket tacksamma för att fler och fler väljer att inte ställa sina saker bakom gravstenen. När personalen ska rensa ogräs eller klippa häckarna är sakerna i vägen.

Tack för all ﬁn feedback vi får, det uppmuntrar och värmer! Tack även till er som hört av er när någo t blivit fel, det gör att vi kan bli bättre!

Det var i början på 1900-talet som kyrkogårdarna i Sverige fick den typiska utformning vi idag är vana vid. Inramningar av gångar och häckar, klippt gräs, prydliga rader med gravstenar. Här ser vi Nydala kyrkogård. EXPEDITIONEN HAR ÖPPET Måndag 10-12 Tisdag 10-12 Onsdag Stängt Torsdag 10-12 Fredag 10-12 Kyrkogatan 17, Församlingshemmet Telefon: 0370-30 04 00 e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

KAN MAN VISA FILM MED SPETS ELLER PLATS FÖR SOPOR

FINNS BÅDE STORA & LILLA I DALSLAND

OBENÄGENHET ATT ARBETA

MJUKT TYG

VASSA REDSKAP

FAR

BLIR OST OCH ORT

AFFÄR

NATIONALPARK

KÖR I UPPSALA

TUR ELLER STÄLLA UPP

REGENT

BÖRJAR KYRKOÅRET MED

ANVÄNDA ETT SINNE

FRISTAD

FÖRSKÖNADES GYCKEL KULTURLOKALER

PÅSTOD DEL AV AXEL OCH HANDEN

MERITLISTA KÄRVAR ELLER BESTRIDER

SJUDA

GITTER ALKOHOLHALTIGT TILLBEHÖR TILL KAFFE

UTESLUTA & RENGÖRA

MJÖLKSOCKER

SVULSTER & VÄTSKOR

SKIVA

NYHETSBYRÅ

RYSSJA

SKRED

ACKORD

FLYGER OMKRING

ÅKER

SKÄR

NYHETSBYRÅ

ÄR INTE MOGET

VÄMJDES VID VILL INTE PUTTA

VÄXT OCH GÅNGART

INFOGAD VÄXTDEL

STÅR GIFT I

SPRÄNGÄMNE

SKINN ELLER VILOPLATS

FÖRSLAG ELLER KROPPSRÖRELSE

I VÄG

UTTRYCKSFULLA

INTE BEREDDA

PRONOMEN

RIKTNING

SKRIVBORDSPRODUKT

VILL FISKARNA & BARN HA RÄCKA PROFET

INTERNATIONELLA TÄVLINGAR

LOFT ELLER STOD I BEGREPP ATT

FLOD HONA

SES I HOV OCH KLÄDER

FÅR DEN SOM MÅSTE LÄMNA KEMISKT TECKEN FÖR KOL UDDA PLAGG

ANVÄNDS TILL KLOT STAD MED KUNG

STAD I TYSKLAND

NEUROLOGISK SJUKDOM VIMMELKANTIG

JORDART

Ja, över allt skall hans härlighet vara en skärm, ett tak som ger skugga under dagens hetta, …...... …. ... …. ... …..... (Jesaja)

STÅR OFTA VID Å VÄSEN

BONDRULLE

Skicka in ditt svar och adress senast 7 november till e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: Anströng dig inte för att bli rik.

STADGA ELLER KONSTRUKTIONSVIRKE

Tre vinnare har vi dragit: Annelie Hermansson, Ingemar Thorén & Nanci Johansson Stort grattis till er! Presentkort som gäller i Rättvist butik o café kommer på posten.

SPANSK LIGATUR