5 minute read
Så gjorde vi
Lovisa Persson med sin August, Anna-Karin Svensson med Henny och Sofie Ek med Moa.
HALLÅ DÄR!
Vi gjorde ett besök på ett babycafé för att träffa några nyblivna mammor och prata amning. Så här har det gått för Lovisa, Anna-Karin och Sofie.
TEXT JENNY FORS FOTO CHRISTIAN JOHNSSON
Hur fungerade amningen för dig? LOVISA: Det har fungerat jättebra. I början tog det två-tre dagar innan mjölken rann till ordentligt. Jag var lite nervös innan dess, men han fick bra tag och kunde suga utan problem. August tog inte nappen förrän han var fem månader, så han har sovit väldigt dåligt och velat amma ungefär var tredje timme även på natten. Nu är han sju månader gammal och jag helammar fortfarande. Han får bara lite gröt på morgonen och lite smakportioner. ANNA-KARIN: När Henny föddes och barnmorskan lade henne på mitt bröst så letade hon sig fram till bröstvårtan direkt. Amningen har fungerat bra från dag ett. Nu vid fyra månader så har hon haft lite krångel med magen, men det är nog övergående. Jag ammar ungefär var tredje timme på dagen och två gånger på natten. SOFIE: Det har varit ganska jobbigt. Moa tuttade väldigt intensivt i början och jag fick problem med såriga bröstvårtor. Jag provade amningsnapp, men det fungerade inte. Hon vill inte ta napp, så hon har använt mig som napp. Det gör att jag blir fruktansvärt trött.
Hur har viktuppgången på barnet varit? LOVISA: August vägde bara 2980 gram när han föddes eftersom jag fick havandeskapsförgiftning och blev igångsatt tidigare. I början fick jag därför rådet att vara noga med matningen, så jag fick ställa klockan på natten var tredje timme för att amma. Han har ökat bra i vikt och följer sin kurva, så jag har inte behövt tillägg. ANNA-KARIN: Henny vägde ganska mycket vid födseln och ökade också mycket i vikt men har nu planat ut lite. Jag hoppas att vi får ordning på magproblemen så att jag kan fortsätta amma. SOFIE: Moa har en stadig viktuppgång. Man får ju komma till BVC för kontroll en gång i veckan första månaden och sedan en gång i månaden om allt ser bra ut.
Mammorna tycker att det är bra att få stöd från BVC och nätverket av andra föräldrar i babycaféet. Ibland kommer det en BVC-sköterska och pratar om något ämne eller så bjuds en föreläsare in. Idag har de haft besök av en fysioterapeut.
DET ÄR MÅNGA mammor och barn i lokalen. En matar sitt barn genom en sond då han föddes utan sugreflex. Nu är han under utredning. Två andra mammor ammar inte, det fungerade inte för dem och en annan mamma som vi pratar med har precis slutat. – Jag ammade i fyra månader men hade problem med stress och orkade helt enkelt inte fortsätta, säger hon.
Lovisa är glad att hon har klarat sig utan problem. Hon var orolig för att få såriga bröstvårtor, men det har hon också sluppit. – Men det har varit jobbigt också, främst i början då det kändes som man ammade hela tiden. – En stor fördel är ju att man alltid har maten med sig, den har rätt temperatur och det går snabbt att ta fram. Helt perfekt, avslutar Anna-Karin.
Genom kängurumetoden bärs för tidigt födda bebisar nära kroppen för att hålla kroppsvärmen.
VI RÄDDAR LIVET PÅ NYFÖDDA BEBISAR OCH DERAS MAMMOR
www.raddabarnen.se
Varje år dör miljontals barn redan under den första månaden efter förlossningen, trots att det finns effektiva billiga metoder som kan rädda deras liv. Rädda Barnen arbetar för att sjukvården ska nå ut till alla bebisar och deras mammor. Du kan vara med och hjälpa till.
Aldrig är vi människor så sårbara som när vi föds. Varje år dör över en miljon barn under sin allra första dag i livet. Men det finns hopp. Idag har sjukvården kommit långt och vi vet hur man kan förhindra de flesta av de här dödsfallen.
Och det är lika viktigt att måna om mammorna, för en frisk kvinna föder helt enkelt friskare barn och har större chans att själv överleva förlossningen. Inga barn ska förlora sin mamma när de som mest behöver henne. – Mödravården är inte bara viktig, den är livsviktig. Genom mödravård kan vi förhindra spridning av HIV mellan mamma och barn, behandla malaria under graviditeten och säkerställa att blivande mammor vet när och hur de ska uppsöka vård, säger Jessika Gustavsson, humanitär rådgivare på Rädda Barnen.
Livsviktig mödravård
Rädda Barnen samarbetar med regeringar, hälsomyndigheter och lokala organisationer för att gravida kvinnor ska få viktig mödravård, med tillskott av järn, folsyra, vaccin mot stelkramp, malariamedicin och kortisonbehandling inför för tidiga förlossningar.
Organisationen ser till att det finns sjukvård och mediciner för nyblivna mammor och deras bebisar. Man utbildar också barnmorskor och volontärer för att de ska kunna ge mammor och bebisar bästa tänkbara vård under och efter förlossningen. Känguru-metoden räddar liv
- Nyfödda barn och framför allt för tidigt födda barn behöver hjälp att behålla en jämn kroppstemperatur under de första dygnen eller veckorna. Det enklaste sättet att göra det är med känguru-metoden, alltså hudmot-hud. Att utbilda barnmorskor och andra som är närvarande under förlossningen om kängurumetoden ökar barnens chans att överleva och få en hälsosam start i livet, säger hon och fortsätter: - För tidigt födda barn och komplikationer vid förlossningen är två av de största anledningarna till att barn inte överlever i länder med begränsad sjuk- och hälsovård. Rädda Barnens långsiktiga arbete med mödravård, förlossningsvård och hälsovård tillsammans med lokala och nationella hälsoinstanser är livsviktig för att fler kvinnor och barn ska överleva förlossningen.
