Så får du till amningen

Det är inte helt självklart att amningen flyter på utan missöden. Barnmorskan Karin Seger råder att inte stressa. Det kan ta tid att få igång amningen.

AV JENNY FORS

DE FÖRSTA VECKORNA efter förlossningen är det vanligt att det gör lite ont att amma. När mjölken börjar rinna till ordentligt efter 2-3 dagar kan det spänna i brösten. – Bebisen suger tag ganska hårt, så du kan få ont i början när du är lite svälld. Sedan är det viktigt att barnet suger rätt så att du inte ska få såriga bröstvårtor, säger Karin Seger som är leg. barnmorska.

Barnet ska ta ett stort tag om bröstet för att greppa om både bröstvårtan och en stor del av vårtgården. – Se till att barnet ligger med magen mot din mage och har ansiktet mot bröstet. Om barnet släpper har det kanske fått fel tag. Bröstet ska inte peka snett efter amningen, utan det ska se ut som innan du började amma.

Stress och oro kan också påverka amningen negativt. Hormonet Oxytocin, som driver ut mjölken ur bröstet, frisätts lättare när du är lugn och mår bra. Adrenalin, som frisätts vid stress, smärta och oro, hämmar oxytocinet. – Barnet känner säkert av att man är stressad. Dessutom spänner man kroppen och mjölken flödar inte på lika bra som när man är lugn och avslappnad. Såriga bröstvårtor och skrik kan förvärra obehagskänslorna, säger Karin Seger.

HON RÅDER ATT vara uppmärksam på tidiga signaler hos barnet. Väntar

man tills barnet börjar skrika är det svårt att börja amma och barnet måste lugna ner sig först. – Barnet rör på huvudet, smackar och formar munnen. Barnet kan också ta händerna till munnen.

Om du får problem med amningen så att du ammar mer sällan producerar du mindre mjölk. – Ge amningen en chans. Man kan tro att mjölken inte kommer att räcka till men om du tar det lugnt och ammar mycket så ökar produktionen igen.

ENLIGT SOCIALSTYRELSEN HAR amningsstatistiken sjunkit. 2004 ammades 83 procent av alla barn vid fyra månaders ålder och 72 procent vid sex månaders ålder. 2015 hade siffran sjunkit till 74 respektive 63 procent.

Det är många faktorer som spelar in varför färre ammar idag. – Det kan vara en jämställdhetsfråga, att man vill dela på skötseln av barnet. Många tycker nog också att det är jobbigt att bebisen äter så ofta i början och kanske tror att det är så det kommer att vara hela tiden. Man är också van att styras av tider och har svårt att släppa allt och bara låta barnets behov

Om amningshjälpen

På amningshjalpen.se kan du komma i kontakt med hjälpmammor som är vanliga privatpersoner med ett stort intresse för amning. Du kan kontakta en hjälpmamma för att få råd och stöd. Hjälpmamman kan instruera och visa hur du ska amma rätt.

styra, säger Karin Seger.

För en del är det jätteviktigt att få amningen att fungera, medan andra inte bryr sig lika mycket. – Det är olika hur motiverad man är. Man måste få avgöra själv och känna efter vad man vill. Om det känns bra och du vill få hjälp med amningen finns det mycket hjälp att få. Vänd dig till BVC eller en amningsmottagning. På amningshjälpen.se kan du också få personlig hjälp och guidning.

REKOMMENDATIONEN ÄR ATT helamma upp till sex månader och delamma upp till cirka två år. – Så länge mamman och barnet mår bra är det inget som säger att man inte kan fortsätta om man vill det. Har du problem att helamma kan du även börja delamma tidigare, lite är bättre än ingenting. Du kan också pumpa ur bröstmjölken och låta din partner mata. Men om man kan vänta med att ge napp och nappflaska tills amningen är etablerad är det bra. Det kan bli förvirrande för barnet att lära sig suga ordentligt på bröstet annars. Man kan hellre ge en skvätt bröstmjölk på sked, säger Karin Seger.

Hon tycker att det bara finns fördelar med bröstmjölken. – Råmjölken som kommer under de första tre dagarna efter förlossningen är extra viktig, då den innehåller idealiska näringsämnen och skydd mot infektioner. Bröstmjölken ger ett immunologiskt skydd under hela amningsperioden. Det är helt oslagbart att alltid kunna ha maten med sig, rätt tempererad, den är alltid färdig att servera, kostar ingenting och kräver ingen förvaring eller utrustning. _

AMMA PÅ BARNETS SIGNALER

Var uppmärksam på tidiga signaler hos barnet. Om du är nära barnet och har lugnt omkring dig blir det lättare att vara uppmärksam på barnets signaler om att det är matdags. En tidig signal kan vara att barnet vrider på eller buffar med huvudet, smackar och formar munnen. Sedan kan barnet börja röra armarna mot munnen, piper till och kanske verkar oroligt. Om barnet börjar skrika har det gått för långt och barnet måste komma till ro innan man kan försöka amma.

FOTO: GETTY IMAGES