”JAG FÖRVÄNTAR MIG INTE ATT ROLLEN ÄR LUGN”

1 mars 2022 tillträdde Roberto Maiorana som generaldirektör för Trafikverket. En tid då pandemin nådde sitt slut och kriget precis börjat. I intervjun pratar han om hur Trafikverket har tagit sig an utmaningarna under året – och flaggar för att det nog kommer att bli tuffare under 2023.

Q Hur har året varit?

– Det har varit ett ganska omvälvande år, med tanke på den världspåverkande händelse som kriget i Ukraina är. När jag började som generaldirektör ville jag sätta fokus på kostnader, kommunikation och kompetens. Det har vi gjort, men naturligtvis så har vi noga följt utvecklingen i omvärlden och vad det har fått för påverkan på vårt uppdrag, med tanke på kostnadsökningarna till exempel.

Q Hur hanterar Trafikverket kostnadsökningarna?

– De har inte slagit fullt ut under 2022, utan de får nog en större effekt det här året, och kanske efter 2023. Vi har ändå jobbat mycket med kostnader i fokus och framför allt att säkerställa att vi får ut det som vi ska för de medel som vi har att tillgå. Vi skiljer på det som är en kostnadsökning i form av ett projekt blir större än vad det var tänkt från början och ökade kostnader för råvaror, bränsle och material. Det är viktigt för oss att kunna förklara vad vår kostnadsvariation beror på.

Q Har krisen lett till att ni förändrat ert arbetssätt?

– I dialog med många av våra leverantörer har vi kunnat hjälpa till när det gäller fakturabetalningar, just för att ge en trygghet i en orolig tid. Det är ett arbetssätt som vi egentligen inte har haft tidigare. Jag tror också att det här kommer att leda till att vi får titta på alternativa materialanvändningar och hur vi kan utveckla det. Vi jobbar med forskning och innovation och vi kanske kan vara med och bidra till exempel nya blandningar av cement eller beläggning på väg.

Q Har ni märkt av någon materialbrist?

– Bitumen, som är en komponent när man tillverkar asfalt, Ad-Blue och vissa komponenter när vi uppgraderar våra kontaktledningar har det varit brist på, i alla fall i perioder. Men på det stora hela så har det inte varit några större problem och vi har under 2022 kunnat använda sådant som vi haft i lager. Däremot måste vi flagga för att det kanske blir tuffare under 2023, men vi har vår nationella kriskoordinering i gång, och den fortsätter tills vidare.

Q Vad är det för något?

– Det är en utökad ledningsgrupp, där förutom ledningen, även specialister i verksamheten ingår. Vi har avstämningar var fjortonde dag, för att hålla oss uppdaterade om läget och planera för olika framtidsscenarier. Tyvärr är det något vi fått träna på mycket nu. Det var egentligen arbetssättet vi hade för att koordinera insatser och förberedelser under pandemin. I takt med att pandemin gick mot sitt slut höll vi på att avveckla arbetsformen, men när kriget bröt fortsatte kriskoordineringen.

Q Hur var det att bli generaldirektör mitt mellan pandemin och krig?

–Jag har ju egentligen ingenting att jämföra med och jag förväntar mig inte att rollen som generaldirektör är lugn. Vi hanterar stora frågor och vi har ett brett uppdrag, men jag känner mig trygg i rollen.

Q Hur påverkas ert arbete av ett regeringsskifte?

– Det är klart att vi blir påverkade eftersom det blir nya personer och det blir en förändrad politisk inriktning. Men oavsett vilka som sitter i regeringen är de vår uppdragsgivare. Jag är jätteglad för det nya infrastrukturdepartementet och den politik som man för. Vi känner fortfarande ett stort stöd och intresse för att fortsätta satsa på infrastruktur och det tycker vi är viktigt.

Q Hur hanterar ni motionen om att riva upp beslutet om stambanor för höghastighetståg?

– En ny regering kommer in med nya tankar, det måste man förstå. Det är också därför vi har en långsiktig plan, den nationella planen. När det kommer till stambanorna har vi fått uppdraget att göra en utredning och en analys av delar i det tidigare uppdraget. Det är de tre etapperna som redan ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur 2022–2033: Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund.

Q När ska den utredningen vara klar?

– För Ostlänken har vi fått i uppdrag att se över kostnaderna för att se om det är möjligt att göra investeringen till en lägre kostnad, den utredningen har inget slutdatum. För Borås-Göteborg gör vi en utredning hur järnvägen kan utvecklas i stråket och den utredningen ska vara klar till halvårsskiftet. För sträckan Lund-Hässleholm ser vi över hela kapacitetsbehovet i regionen. I den ingår att ta hänsyn till Fehmarn Bält-förbindelsen och hur den påverkar vårt behov i södra Sverige. Det är en utredning som ska vara klart i september.

Q Kan Trafikverket på något sätt jobba pro-aktivt för att stora projekt inte ska bli sena och dyrare än först beräknat?

– När vi gör en kostnadsbedömning av ett så stort och komplicerat projekt som exempelvis Västlänken så gör man en grov kostnadsindikation tidigt i processen. Just att kostnadsuppskattningen görs så tidigt är ofta anledningen till att vi får variationer på kostnadssidan. Sedan

I stora och komplicerade projekt är inte alla gånger det går att få fram all information i ett tidigt skede kan det också hända att vi stöter på utmaningar som vi inte kunde förutse.

Q Som till exempel?

– Om vi till exempel tar Förbifarten så har det pågått en diskussion om vi kan ta hand om vatten som tränger igenom marken där vi bygger tunnlar och så vidare. Sådana frågor kan vara information som vi inte kände till från början och det kan få en påverkan på både tid och kostnader. I stora och komplicerade projekt är inte alla gånger det går att få fram all information i ett tidigt skede. Man kommer att stöta på överraskningar under projektets gång. I Förbifarten så håller vi just nu på att gräva 70 meter under Mälaren och det är svårt att ta så många prover som man skulle behöva göra för att bedöma exakt hur berget kommer att utvecklas meter för meter när vi håller på att spränga oss fram.

Q Så det är i viss mån sådant man får räkna med i stora och komplicerade projekt?

– Så kan man resonera. Det kanske är lite naivt att tidigt ange hur mycket det kommer att kosta. Man kanske skulle jobba mer i ett spann, en bredare uppskattning av kostnaden. Men vi har inte riktigt jobbat så och jag vet inte heller om det finns skäl till det.

Q Vad händer under 2023?

– 2023 är ett spännande år. Vi har många projekt som vi kommer att ta i trafik, till exempel fyrspårsutbyggnaden mellan Lund och Arlöv, som invigs under året och Skurubron i Stockholm som blir klar under året. Grejen är inte alltid att inviga nya anläggningar, men det gör det lättare för oss att beskriva vad vi åstadkommer. Sen gör vi upphandlingar kopplat till Ostlänken också, det blir intressant att följa. Utöver det är det en massa andra spännande projekt som både startas och slutförs under 2023, så jag ser fram emot året.

Roberto Maiorana

Gör: Generaldirektör på Trafikverket.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Olika chefsbefattningar på SAS.

Ålder: 60.

Familj: Fru och tre barn.

Bor: Borlänge/Stockholm.

Gör helst en ledig dag: Tillbringar den utomhus.

Senast lästa/lyssnade bok: Tills alla dör av Diamant

Salihu

Senast spelade låten: She’s the one med Bruce Springsteen.

Senaste resan: Spanien

Drivkrafter: Mötet med människor som tillsammans skapa samhällsnytta.