2 minute read

Målet: solceller på alla tak

till över 13,5 miljoner kilowattimmar per år.

– Vi lägger stor kraft på att nå en mer hållbar energiförsörjning och där spelar solceller en viktig roll, säger Erik Florman, hållbarhetschef.

Under 2022 blev flera anläggningar klara. Bland annat åtta nya solcellsanläggningar i Uppsala, på Evolutionsbiologiskt centrum och byggnader i Engelska parken vid Uppsala universitet. Akademiska Hus har investerat cirka 11 miljoner kronor i anläggningarna som totalt beräknas producera 430 000 kWh förnybar energi varje år. Två anläggningar blev också klara vid Kungliga Musikhögskolans campusområde på Östermalm i Stockholm. Där handlar det om en årsproduktion av 135 000 kWh el och en investering på cirka 2 miljoner kronor.

Enligt en granskning som nyligen publicerades bland annat i Da- gens Industri är Akademiska Hus det fastighetsbolag i Sverige med flest solcellsanläggningar. I nuläget har bolaget 129 stycken över hela landet som årligen genererar 10,4 miljoner kWh hållbar elenergi till svenska lärosäten. Målet är att ha anläggningar på alla tak där det är möjligt. Nu har de kommit mer än halvvägs.

– Vi ser många fördelar med solceller. Bland annat gör det våra campus hållbara och det är en möjlighet att lyfta energifrågan tillsammans med våra kunder, säger Erik Florman, hållbarhetschef på Akademiska Hus.

ANDRA ASPEKTER HAN nämner är att den inhemska elproduktionen behöver öka, särskilt i södra och mellersta Sverige och att solcellerna är en del i målet att nå klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2035. Förvisso en ganska liten del, men allt räknas.

– Våra solcellsanläggningar står för nära 2 procent av vår och våra hyresgästers elanvändning, vilket i tider av ökande elpriser dessutom ger oss en extra trygghet. Sedan finns det givetvis en intäktsaspekt i det. Solceller är lönsamma. Lönsam- het och klimatarbete går hand och hand och klimatomställningen går snabbare när det finns ekonomiska incitament i det.

Ytterligare ett exempel på Akademiska Hus solcellssatsning är campus i Lund. Här installerar bolaget bland annat sin enskilt största anläggning någonsin, som täcker en yta på cirka 2 500 m2 och som när den är i drift kommer att producera hela 450 000 kWh per år. Tillsammans med övriga anläggningar på området blir Campus Lund också det campus i landet med störst solelproduktion.

ÅTERBETALNINGSTIDEN PÅ EN anläggning beräknas till cirka tio år.

– Det beror förstås på elpriset. I dagsläget är det svårtolkat, men vanligtvis hamnar det någonstans där.

LIVSLÄNGDEN PÅ EN anläggning är någonstans mellan 20-30 år.

Akademiska Hus satsning på solceller inleddes 2007 och genom åren har bolaget analyserat byggnader i beståndet för att se över vilka tak som är lämpliga att installera solceller på.

– Alla våra byggnadstak är inte idealiska för solceller. Vi har till exempel många äldre hus och laboratorier med skorstenar på, där är det är svårt att få plats i huvud taget eller att solcellsanläggningen blir mindre än önskat, säger Erik Florman.

Tekniken har förändrats sedan Akademiska Hus började installera solceller.

– Anläggningarna är effektivare i

I INVESTERINGSPLANEN ÄR det fokus på anläggningar i södra Sverige och Mellansverige. Under 2023 är det framför allt i Stockholm/Solna de satsar. Där handlar det om solceller på KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Under de närmaste åren räknar Akademiska Hus med att deras totala mängd solel uppgår till 13,5 miljoner kilowattimmar per år.

– Med fler solceller på taken skapar vi energieffektiva byggnader samtidigt som vi bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Dessutom säkrar vi en elproduktion och elanvändning som sker nära varandra, vilket minskar överföringsförluster i elnäten, säger Erik Florman.

ANNA SJÖSTRÖM

This article is from: