Lymfan nr 1 2014

MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET

Var med och fira SÖF 15 år i samband med årsmöteskonferensen den 29 mars

Aktivering av lymfsystemet i sjukvård och friskvård

Har Linda lipödem?

Årgång 16 • Nummer 1 • 2014

Grattis alla ni som bor i Västra Götalandsregionen Nu är CircAid by medi upphandlat i din region!

CircAid by medi är ett sortiment av justerbara kompressionsmaterial som reducerar svullnad med fantastiska resultat. I takt med att ödemet minskar justerar du enkelt materialet så att korrekt kompression alltid bibehålls.

Läs mer om fördelarna jämfört med bandagering på vår hemsida: www.medi.se

www.medi.se 2 | lymfan | 1 | 2014

medi. I feel better.

Lymfan ges ut av Svenska Ödemförbundet som är Sveriges patient- och intresseförening för lymfödem Svenska Ödemförbundet Box 800 101 36 Stockholm Tel: 08-661 39 35 / 070-66 66 273 Stödperson Ann Charlott Ågren 073-656 5813 kansli@svenskaodemforbundet.se www.svenskaodemforbundet.se PLUSGIRO 79 92 59-7 BANKGIRO 58 96-90 23 ORG.NR 802017-8425 ANSVARIG UTGIVARE Ingrid Hansson REDAKTION Ingrid Hansson, redaktör Sandra Jensen, bitr redaktör Tove Severin Karlsson Christopher Johansson lymfan@svenskaodemforbundet.se LAYOUT Marie Nilsson, Ågrenshuset, Bjästa MEDARBETARE I DETTA NUMMER Monika Klasén McGrath, Margareta Haag, Helena Janlöv Remnerud PRENUMERATION Lymfan utkommer med 4 nummer per år till medlemmar i SÖF PRELIMINÄR UTGIVNING 2014 Nr 1: februari, Nr 2: juni Nr 3: september, Nr 4: december MANUSSTOPP FÖR 2014 Nr 1: 3 februari, Nr 2: 12 maj, Nr 3: 25 augusti, Nr 4: 3 november ANNONSER För aktuella priser och format, se hemsidan www.svenskaodemforbundet.se eller kontakta redaktionen, se ovan

Ordföranden har ordet ENLIGT KINESISK ASTROLOGI började Hästens år 31 januari 2014. Året handlar om vändpunkter, förändring, passion och lycka. Alla möjligheter erbjuds och Hästen vet hur den skall nå i mål. Frågan är bara om man vågar rida med eller väljer att passivt sitta som åskådare när denna magiska varelse dundrar in och intar 2014. Genom beslutsamma åtgärder och snabba ryck kommer segern. Det verkar vara ett perfekt år för SÖF att förändra och förbättra, året då vi fyller 15 år!

2013 var mycket innehållsrikt. Du kan läsa om styrelsens arbete på sid 14-15. Styrelsen har haft ovärderlig hjälp att sprida kunskap om lymfsystemet och om SÖF genom aktiva medlemmar som lagt tid och kraft att delta i arbetsgrupper och föreläsningar på sjukhusbibliotek och mottagningar, processgrupper i patient- och närståenderåd inom Regionala cancercentra, att skriva i Lymfan och ansvara för medlemsregister och medlemsadministration, att organisera workshops och konferenser och att med juridisk och klinisk expertis råda oss. Utan dessa ideella insatser skulle SÖF snabbt förtvina. Stort Tack!

Framför oss har vi stora utmaningar: öka kunskapen i sjukvården, sprida information om lymfsystemet och om SÖFs verksamhet till vårdcentraler, akut- och onkologiska mottagningar, verka för att evidensbaserade diagnosmetoder ska användas med för oss lymf/ödemiker nödvändig apparatur, att upphandlling görs för de produkter som du behöver, att landstingen och staten avsätter resurser för utbildning, fortbildning, forskning, diagnostik och behandlingsmöjligheter för samtliga lymf/ödemiker och att vi har tillgång till dessa utifrån patientens individuella behov oavsett orsak och landstingstillhörighet.

Socialdepartementet och Socialstyrelsen har i workshops och möten påpekat vikten av patient- och brukarmedverkan för ökad kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Där behöver vi din hjälp för att sprida kunskap om lymfödem, om SÖF, om vårdbehov och om bristen på kunskap om lymfödem i sjukvården. Tillsammans kan vi verka för förbättrad kunskap och kompetens, förbättrat innovationsklimat, individanpassade upphandlade hjälpmedel, en holistisk personcentrerad vård och ett forsknings- och innovationsklimat som påverkar såväl vårdens aktörer som lymfödemiker och ödemiker som kan utveckla lymfödem. Din medverkan är ovärderlig. Ett spännande år har vi framför oss!

Färdiga annonser och material skickas till: lymfan@svenskaodemforbundet.se Adressändringar, eftertryck och utdrag eller enstaka nummer kontakta kansli@svenskaodemforbundet.se Redaktionen ansvarar ej för insänt material.

Gäller även annonser.

För signerade bidrag svarar författarna.

Resultatet av publicerade studier innebär inget ställningstagande från SÖF. Text och bild i Lymfan är skyddad enligt lagen om upphovsrätt.

TRYCK Ågrenshuset, Bjästa 2014 www.agrenshuset.se ISSN 1404-7489 OMSLAGSFOTO Lymfterapeut Charlotte Stenström, Örebro Foto: Daniel Patino Flor/Nerikes Allehanda

Margareta Haag Förbundsordförande

1 | 2014 |

lymfan

| 3

insändare

Tack och lov att det finns lymfterapeuter År 1996 i oktober gjorde undertecknad en bröstcanceroperation med efterföljande cytostatika-behandling och strålning. Under försommaren 1997 började min arm kännas som en blytyngd och svullnad av överarm uppstod. Kontaktade SÖS, som förklarade: ingen fara armen är inte mer än 3 cm tjockare än den andra!!!!!!!

Smärtan tilltog och det blev jobbigt bara av att gå ut och gå. Det kändes

som att jag ville lägga ifrån mig armen på hatthyllan för att få känna mig bra.

I september månad detta år var jag på Mössebergs Kurort två veckor för onkologisk rehabilitering. Jag fick då behandling med manuellt lymfdränage av en lymfterapeut, som konstaterat att det var lymfödem jag led av. Äntligen en diagnos (som jag misstänkte redan vid mitt besök på SÖS tidigare)!

Hemkommen igen kontaktade jag en lymfterapeut privat och fick behandling med manuellt lymfdränage var fjortonde dag samt kompressionsstrumpa utprovad. Under 3-4 års tid fick jag sedan två veckors intensivbehandlig varje år. Det började bli lindring av mina besvär.

Sedan dess går jag på kontinuerlig lymfödembehandlig i form av manuellt lymfdränage, som håller det ”hela” i ganska bra kondition. Har också fått intensivbehandling några gånger igen under de senare åren. Jag har inte längre behov av att lägga armen på hatthyllan. Håller jag upp med denna form av behandling märks genast skillnad i form av svullnad och tyngdkänsla.

Egenbehandlig med hjälp av min make samt behandling av lymfterapeut är ett MÅSTE för att jag ska ha en dräglig tillvaro. Kompressionsstrumpan används varje dag men den är inte tillräcklig som ”behandlingsform”.

LYMFPATIENT

Lympha Press

®

minskar ödemet i takt med att livskvaliteten ökar

Förskrivningen av Lympha Press med manschett ser olika ut i olika Landsting i Sverige.

Ta reda på hur det fungerar i ditt landsting. Ge inte upp!

Byxmanschett och Lympha Press Optimal kompressionspump

För mer information, kontakta Har du en Lympha Press eller går i tankarna att skaffa en kompressionspump? Hör gärna av dig till mig och berätta om dina erfarenheter.

Alla brev och telefonsamtal behandlas konfidentiellt.

4 |

lymfan

| 1 | 2014

Pernille Krogh, produktchef, Mail:pk@apodan.dk tel.+45 2125 3195 www.lymphapress.se Pernille Krogh Leg. Sjuksköterska

Sue Mellgrim, LN - Lymfterapi Norrort Mail: info@lymfterapi.com, tel.+46 070 853 0787

Aktivering av lymfsystemet i sjukvård och friskvård TEXT: HELENA JANLÖV REMNERUD OCH MARGARETA HAAG

I de flesta länder i Europa har man olika utbildningar för de som i sin yrkesutövning behandlar och aktiverar lymfsystemet; en kurs för de som skall lära sig sjukvårdande behandling och en annan för de som vill kunna aktivera lymfsystemet i friskvårdande syfte.

Då titeln lymfterapeut inte är skyddad krävs det att du som anlitar lymfterapeut själv tar reda på vilken utbildning terapeuten har och hur du kan få hjälp med ditt problem.

Sjukvårdande behandling Patienter med diagnosen lymfödem har ett skadat och/eller underfungerande lymfsystem och bör behandlas av vårdgivare som förutom utbildning i lymfterapi har en meddellång medicinsk grundutbildning så som sjukgymnast, sjuksköterska eller arbetsterapeut.

Alla lymfödem är unika eftersom underfunktionen i lymfsystemet är väldigt olika från fall till fall. Den sjukvårdande behandlingen med lymfterapi är alltså individanpassad efter patientens speciella behov. I den sjukvårdande behandlingen ingår därför även kunskap om speciell bandagering, mätning och utprovning av kompressionsstrumpor, kunskap om andra metoder som aktiverar lymfsystemet såsom laser, Deep Oscillation och lymphapress samt inlärning av individanpassad träning och egenbehandling. Även efter andra operationer eller skador där lymfsystemet skadats

kan det vara bra att aktivera lymfsystemet med manuellt lymfdränage för att minska på svullnaderna.

Detta ger en snabbare läkning av skadorna.

Friskvårdande behandling Aktivering av lymfsystemet kan också användas i friskvårdande syfte. De som har ett friskt och oskadat lymfsystem och vill öka på utrensningen av slaggprodukter som exempelvis mjölksyra efter hård träning eller öka immunförsvaret eller minska svullnaden i benen vid åderbråck kan gå till exempelvis en massör eller hudvårdsterapeut som lärt sig lymfmassage för att få behandling. Inom hudvården har man också länge förstått att utrensningen av slaggprodukter genom lymfsystemet ger friskare vävnader till exempel i ansiktet vilket fördröjer uppkomsten av rynkor.

Välj rätt behandlare Svenska Ödemförbundet rekommenderar att lymfödemiker/ödemiker som kan utveckla lymfödem behandlas av en lymfterapeut som genomgått en lymfterapiutbildning, anordnad av någon av vidstående utbildningsinstitut. Sverige har tidigare utbildat lymfterapeuter genom Stockholms läns landsting, en kurs, och Röda Korsets Sjuksköterskehögskola, en kurs. SÖF arbetar för att en forskningsförberedande högskoleutbildning anordnas på nytt.

Det är viktigt att du som är lymfödemiker, tar reda på att lymfterapeuten har en medicinsk grundutbildning med legitimation och att hon/han har gått utbildning som beskrivs här intill.

Skolor för utbildning till lymfterapeut – några exempel: Krav: medicinsk grundutbildning med legitimation: Sverige har ingen egen lymfterapeututbildning. Den som oftast har kurser i Sverige är: Tom Väisänen, finsk Földiinstruktör som anlitas av Haninge Fysiocenter i Stockholm http:// www.suomenlymfahoito.net/events/11 språk svenska.

Skandinaviskt forum för lymfologi Norge: språk norska, http://www.lymfologi.no/ Földi 21 olika lärosäten i Europa – språk: oftast tyska. http://www.foeldischule.de/ tyskspråkiga kurser, http://www.foeldischule. de/international-classes/hinterzarten/ kurser på engelska Vodder: Österrike, Canada och USA. Språk: Tyska och engelska; http://www.vodderakademie.com/dr-vodder/lymphdrainage-ausbildung/manuelle-lymphdrainage-international/mld-international-in-austria.html, http:// www.vodderschool.com/ Glasgow – universitetsutbildning i lymfologi även för läkare – språk engelska, http://www. gla.ac.uk/media/media_283443_en.pdf Övriga skolor som kan rekommenderas för utbildning till lymfterapeut: Leduc England. http://www.royalmarsden. nhs.uk/education/school/courses/pages/ manual-lymphatic-drainage-leduc.aspx språk engelska.

Academy of lymphatic Studies (Acols) kurser över hela USA. Språk engelska. http://www. acols.com/events/schedule-of-courses Lymphologic.de Fulda i Tyskland. http:// www.lymphologic.de/cms/front_content. php?idart=95 Språk tyska.

Nedan nämns en del skolor där en tredagarskurs med praktik lär deltagaren lymfflödesmassage: Svenska skolor för friskvårdande lymfmassageutbildning som kräver grundutbildning massör.

Axelssons Gymnastiska institut i Stockholm, Medicinskt kursforum i Stockholm Utbildning till medicinsk massageterapeut riktar sig inte till personer med lymfatiska problem utan till de med bland annat ortopediska problem. Medicinsk massageterapeut genomgår en tvåårig yrkeshögskoleutbildning.

1 | 2014 |

lymfan

| 5

Har Linda lipödem?

En medlems upplevelser och vårderfarenheter TEXT: MARGARETA HAAG FOTO: PRIVAT

Linda har från fem års ålder känt att hon var annorlunda.

När hon började skolan började hon tröstäta. Skolsköterskan och skolläkaren gav henne rådet att hon skulle röra på sig mer. I trean då hon var tio år kallades hon för ”Elefantbyxan” men i stället för att gråta och gå åt sidan blev hon klassens clown.

Som tonåring började Linda med p-piller och gick upp 25 kg ganska hastigt. Då hon hade starka menssmärtor fortsatte hon med samma sorts p-piller trots viktuppgången. Linda mådde dåligt och trots att hon simmade, spelade fotboll, basket och handboll gick hon inte ner i vikt. Hon red fram till artonårs ålder men slutade för det smärtade så i lår, ben och stjärt.

1993 fick hon diagnosen Alimentär Adipositas. Hon flyttade till Stockholm 1994, sökte vård, hamnade på en överviktsenhet där hon fick en remiss till Gastric Bypassoperation på Huddinge sjukhus. Hon vägde då 107 kg. Linda tyckte själv att det var fel att opereras då hon ansåg att det var något annat fel på henne så hon avstod.

Från Stockholm till USA Under ett år vistades Linda i USA som au-pair. Hon tränade mycket med en personlig tränare som förvånades över att hon inte gick ner i vikt. Vid hemkomsten 1995 sökte Linda vård för sin situation.

Hon hamnade på Ätstörningsenheten i Örebro där hon fick viktnedgångstabletter utskrivna efter att man utrett att det inte var fel på hennes ämnesomsättning.

Hon gick hos en dietist och hade nu blivit deprimerad och mådde dåligt. Hon remitterades till Psykavdelningen och fick träffa en psykolog tio gånger.

6 |

lymfan

| 1 | 2014

Från 1990 har primärvården rekommenderat att hon ska träna, gå till Viktväktarna och äta måttligt. Inte en gång har en läkare eller sjuksköterska bett Linda klä av sig för att inspektera kroppen. Man har enbart tittat på magen.

2007 hamnade Linda igen på Ätstörningsenheten i Örebro där man konstaterar att hon hetsäter och bör göra en Gastric Bypass operation. Den utförs på Ersta Sjukhus i Stockholm 2008. Inför operationen hade Linda gått upp 10 kg på en månad. Operationsjournalen beskriver att ”det finns inget fett runt organ, levern enkel och att det är fri passage på allt.” Efter operationen mådde Linda dåligt psykiskt och fysiskt.

Hon hade gått ned 25 kg efter operationen från 120 kg men gick inte ner mer. Journalen noterar att hon har svårt matmissbruk. Hon har ont i magen.

Ständigt magont Våren 2009 söker Linda vård igen efter att ha magsmärtor och ständigt magont. Hösten 2009 opereras hon för gallsten i Lindesberg där man konstaterar att hon har en pyramid i gallan; 34 stora stenar i gallblåsan.

Linda har svårare och svårare att leva ett normalt liv. Hon söker vård för för att hon mår så dåligt fysiskt och psykiskt. Hon får en ny remiss till Ätstörningenheten men där konstaterar man att hon inte kan äta som tidigare då hon redan har gjort en Bypassoperation. Hon får rådet att börja röra på sig.

2011 blir Linda sjukskriven för utmattningssyndrom men begär att vården ska kunna hjälpa henne få en diagnos för sina kroppsliga problem. Linda tror att hon har lidit av lipödem som nu blivit lipolymfödem men som ingen läkare uppmärksammat. Hon stöter på vården för att få en remiss till lymfterapeut.

2013 får Linda diagnosen ADHD och flyttas till psykvården. Vårdcentralen är ej längre intresserad av att hjälpa Linda.

Hon ger inte upp utan läser på nätet, på Svenska Ödemförbundets hemsida och lär sig om lipödem.

Remiss till lymfterapeut I januari 2014 är det första gången som Linda får ta av sig kläderna för att bli inspekterad och får på egen begäran en remiss till en lymfterapeut i Örebro.

I journalen skrivs att hon har diagnosen lipödem. Linda vill bli remitterad till en intensivvårdsbehandling. Det finns inte intensivvårdsbehandling inom Örebro läns landsting. Vårdcentralen har skickat remissen til Örebro Universitetssjukhus för granskning men man nekar Linda en utomlänsremiss med motiveringen att det finns inte evidens för att en intensivvårdsbehandling ger bra resultat.

Linda ska träffa en lymfterapeut i februari 2014 och SÖF hoppas hon ska få möjlighet till den vård hon har rätt till. Efter 20 års enträgna försök! Under tiden har Linda förändrat sitt psyke och sin fysik och förlorat tron på vården och samhället. Vårdcentralen anser sig ej längre kunna hjälpa Linda. forts. på nästa sida

Lindas ben.

SÖF:s kommentarer och rekommendationer SÖF tackar Linda för att hon delar med sig av sina erfarenheter i vården.

Vad har Lindas vårdkontakter kostat henne och samhället? Kan hon få en behandling som hjälper henne?

Hur har Linda kunnat gå runt i vården sedan 1993 utan att någon har gjort en grundlig undersökning? En omfattande undersökning med anamnes, Stemmers tecken, ultraljud av vensystem och hjärta, lymfscintigrafi, MRT, provtagning för blod- och leverstatus, kontroll av sköldkörtelhormoner, stress och en hållbar livssituation. En undersökning av hennes bål, ben och fötter samt smärtstatus skulle kunna utesluta sjukdomar och underlätta diagnosticering.

Svenska Ödemförbundet rekommenderar att kunskap om lymfsystemet, dess sjukdomar och komplikationer finns med i kursplanerna i utbildning till läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Vi samarbetar med organisationer för att få till stånd en högskoleutbildning i lymfterapi och en specialistutbildning för sjuksköterskor i lymfologi. Vi verkar för att lymfödemiker/ödemiker som kan utveckla lymfödem ska få individanpassad vård oavsett orsak och bostadsort.

n e m m o k l Vä till SÖFs första stödgruppsmöte för lipödem TID: Torsdag 3 april kl. 17.30 PLATS: Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland, Processledarrummet, Västgötagatan 2, 4 tr., Stockholm.

Du som tror att du har lipödem eller fått diagnosen lipödem och dina närstående är varmt välkomna. Vi välkomnar även lymfterapeuter och andra som arbetar för en korrekt diagnos och optimala behandlingsmetoder för lipödemiker.

Här nedan ser du en jämförelse mellan lipödem och lymfödem.

Vi bjuder på dryck och frukt.

Anmäl deltagande till ordforande@svenskaodemforbundet.se senast 25 mars 2014.

Differential diagnostisering av lipödem Lipödem skiljer sig från primärt lymfödem som framgår av nedanstående tabell.

Skriv till SÖF SÖF behöver sprida skildringar av hur det är att leva med lymfödem och lipödem för att kunna ge kraft åt vårt arbete.

Berätta dina erfarenheter som ger oss stöd när vi beskriver vården för beslutsfattare.

Kontakta SÖF via kansli@svenskaodemforbunde.se

Differentiering

Lipödem

Primärt bilateralt 1) lymfödem i ben

Kön

Nästan uteslutande kvinnor

Fler kvinnor än män

Utbredning

Debuterar kring höfter och lår

Börjar med svullnad i fötterna

Utveckling

Från höftbenet till ankeln

Hela benet inklusive foten

Utseende

Symmetriskt

Asymmetriskt

Smärta

Extremt smärtkänslig

Oftast ej smärtkänslig

Hudtemperatur

Lägre än normal

Normal

Blåmärken

Ofta efter minsta stöt

Normal

Vävnadskonsistens

Mycket mjuk vävnad

Ökande lymfostatisk fibroskleros 2)

Ödem

Pittingödem 3) vid ansträngning

Pittingödem i fas 1-sen fibroskleros

Fot

Ej ödem

Ödem

Förhårdnad hud

Nej

Ja

Risk för rosfeber

Nej

Ja

Lymfscintigrafi

Normalt epifacialt 4) upptag

Visar underfunktion i lymftransporten

1) Medfött lymfödem i båda benen 2) Förhårdnad av bindväv fettväv 3) En grop i huden stannar kvar länge vid tryck 4) I närheten av fascian – dvs de djupa lymfbanornas upptag

1 | 2014 |

lymfan

| 7

Lymfödem kräver holistiskt förhållnings TEXT: MONICA KLASÉN MCGRATH FOTO: SANDRA JENSEN

–Vi behöver ha ett holistiskt förhållningsätt som tar hänsyn till hela patientens situation, sade Professor Neil Piller på SÖFs medlemskonferens i september.

Vi måste också bli bättre på att upptäcka patienter med risk för

Vid utredning av lymfödem bör man enligt Professor Piller ta hänsyn till en rad faktorer som allmän hälsa, ärftlighet och tidigare sjukdomshistoria. Om det handlar om primära lymfödem, som exempelvis beror på medfödda missbildningar, underfunktion eller sjukdom eller sekundära, orsakade av exempelvis operation eller strålning.

att utveckla lymfödem innan ödemet blir kliniskt synligt.

De tre nyckelbegreppen för en framgångsrik vård är enligt Professor Piller bredd, objektivitet och ett holistiskt angreppsätt. Detta gäller samtliga områden; utbildning, diagnostisering och behandling.

– Man måste alltid se till hela människan, till ålder, miljö, arv, allmän hälsa, familjesituation och ekonomisk situation. Vi lever alla i ett sammanhang som påverkar vår grundhälsa men också vår förmåga att ta hand om och påverka vår egen hälsa. Exempelvis att söka vård, begära behandling och själva behandla ett tillstånd som lymfödem.

Fokus på fler patientgrupper För många patienter i Sverige tar det åratal att få en diagnos och då har ibland situationen blivit så allvarlig att det är svårt att behandla lymfödemet utan ingrepp.

Professor Piller sade att vården måste fokusera på flera patientgrupper.

–Inte bara på de som redan utvecklat lymfödem i olika stadier utan också på de som riskerar att drabbas, exempelvis på grund av ärftlighet eller att de genomgått en canceroperation. Genom att göra regelbundna uppföljningar av riskpatienter kan man förebygga problem. När det redan blivit ett synligt lymfödem är det sent. Vi ska upptäcka och behandla förändringar i lymfsystemet innan de är kliniskt synliga!

8 |

lymfan

| 1 | 2014

Elektroniska mätinstrument Det är också viktigt att utesluta andra orsaker till svullnad.

–Det finns en lång rad bakomliggande sjukdomar som kan orsaka svullnad, som inte är lymfödem. Några exempel är högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, dysfunktion i lever eller njurar, hypotyreos (underproduktion av sköldkörtelhormon) eller lokala faktorer som kan orsaka en svullnad som påminner om ett lymfödem exempelvis blodpropp, artrit, så kallad Bakers cysta eller cancer.

Har man sådana problem ska de tas om hand först.

För att ställa en säkrare diagnos och planera adekvat behandling behöver man känna till lymfödemets komposition (balansen mellan vätska, fett och fibros) och det finns elektronisk utrustning till hjälp. Vid Professor Pillers klinik används bland annat BIS (Bioimpendance Spectroscopy), Ultraljud, Lymfangiografi och Lymfscintigrafi för diagnos och uppföljning av behandling. Tyvärr finns utrustning av den här typen endast på ett fåtal ställen i Sverige.

Komposition bestämmer behandling Beroende på den bakomliggande orsaken till lymfödemet och ödemets komposition krävs olika behandling.

–Vissa patienter behöver riktad behandling som laser eller ljusbehandling, andra behöver kirurgiska ingrepp, exempelvis av ärrvävnad som stoppar upp lymfsystemet, nya kärl eller fettsug-

ning. Samtliga patienter med lymfödem behöver sedan lära sig egenvård. Man måste tänka logiskt kring vilken behandling som är den bästa.

Den större delen av de behandlingar som ges idag är reaktiva, det vill säga de fokuserar på ett redan existerande problem hos patienten.

–Om man talar med patienter så vill de gärna vara proaktiva och många gånger är rädslan för att drabbas större än risken att faktiskt drabbas av lymfödem.

Vilken fas lymfödemet sedan befinner sig i har stor betydelse för behandling.

–Om det fortfarande handlar om vätska är det oerhört viktigt med rätt behandling för att förebygga att det blir fett – eller fibrosbildning i ödemet.

Det handlar om kompression, Manuellt lymfdränage(MLD) och egenbehandling i form av hudvård, motion och en bra diet. Även kirurgiska ingrepp eller laser bör följas upp med sedvanlig behandling vid lymfödem för att stimulera lymfflödet och förebygga återbildning.

–För att bättre ta hand om ett existerande lymfödem eller förebygga ett lymfödem krävs egenbehandling mellan besöken hos professionella. Det finns mycket att läsa sig till på nätet, men var kritisk till information. Gör ingenting som kan förvärra ödemet eller som kan hämma den positiva utvecklingen.

Minska belastningen Behandling av lymfödem går ut på att reducera belastningen på lymfsystemet och öka flödet. För att förebygga och behandla befintliga lymfödem är det av betydelse att hantera samtidiga problem som kan förvärra ödemet.

–Det finns en rad underliggande faktorer som kan förvärra ett lymfödem och ligga i vägen för framgångsrik behandling.

Professor Piller redogör för en rad

sätt åtgärder som minskar belastningen; Hudvård är en mycket viktig del av den egna behandlingen.

–Huden är en barriär mot yttre påverkan och bakterier. Får man ett litet sår på sin hand belastas lymfsystemet, som då måste skydda bakterier från att komma in i blodbanan. Vid lymfödem har vita blodkroppar svårt att ta sig fram vilket ökar risken för infektion, som ytterligare belastar systemet.

Högt blodtryck belastar lymfsystemet och bör därför behandlas. Övervikt och en fettrik diet belastar också lymfsystemet.

–Sträva efter en hälsosam kroppsvikt och undvik onyttiga fetter i dieten.

Medium-triglycerider (MCT) mättade fetter med medellånga kolkedjor, är att föredra framför långkedjiga triglycerider (LCT), med långa kolkedjor. Fett består av stora molekyler, vilka attraherar små molekyler, som vatten. Resultatet blir ett utökat lymfödem.

Stimulera lymfsystemet – öka flödet Hur ska man då stimulera lymfsystemet att fungera bättre? Mycket kan man göra själv, menar Professor Piller.

–Genom att aktivera kroppens muskler aktiverar man också lymfsystemet.

För mycket stillasittande försvårar flödet.

Att sitta i kors med benen stoppar upp, liksom åtsittande underkläder, bh-band, skärp och liknande.

Personer med lymfödem bör träna och kan träna hårt, men behöver då en längre nedvarvning för att må bra.

Annars är lågintensiv träning att föredra, som exempelvis yoga, pilates, vattengymnanstik eller Thai chi.

Massage, som MLD (Manuellt lymfdränage) hjälper till att stimulera systemet.

Professor Piller påpekar flera gånger under kvällen hur viktigt det är att ”empty the buckets”, ungefär ”töm hinkarna”. Genom rörelse i bröstkorg och

Professor Neil Piller vid en av SÖF:s konferenser i samband med Lymfödemdagen i september.

Motion är en del i ett holistiskt förhållningssätt.

mage, exempelvis med djupandning, stimuleras lymfflödet och man, gör plats ”tömmer hinkarna” för den lymfvätska som kommer från armar och ben.

Professor Piller visar hur man genom långsamma rörelser med armarna i samband med djupandning kan stimulera lymfsystemet. Har man lymfödem i benen kan man kombinera med att ligga och paddla med fötterna upp och ned.

Genom att upprepa dessa rörelser fem gånger med fem upprepningar varje dag, kan man skapa stor förändring.

Om man ofta lider av förstoppning och uppblåshet i mage och tarm, påverkas lymfsystemet negativt. Det är därför viktigt att äta en bra och fiberrik kost för att stimulera matsmältning och tarmrörelser.

Professor Piller ger också en rad exempel på behandlingsmetoder som manuellt lymfdränage, olika typer av massage både manuellt och med olika maskiner, kinesiotejpning, kompressionsplagg av olika slag(här poängterar Professor Piller att kompressionen alltid ska vara som högst vid fotled eller arm-

led och sedan gradvis bli lägre närmare kroppen).

Hur vet man då att en behandling fungerar?

Det räcker inte med att mäta ödemets volym med ett måttband.

–Om man endast använder måttband, vet man egentligen vad som händer med ödemet under behandling? Ett till synes oförändrat ödem kan egentligen innebära en ökad muskelmassa och en minskad vätskeansamling, något som är mycket positivt. Det gäller därför att man använder tillförlitliga mätmetoder när man mäter effekterna av behandling. Även här behöver man tillgång till elektronisk utrustning som kan mäta ödemets komposition Professor Piller avslutade med att säga att som patient behöver man lära sig hur man ska leva för att må så bra som möjligt med sitt lymfödem och här innefattas allt från egenvård, massage och kompression till allmän hälsa, motion och diet.

1 | 2014 |

lymfan

| 9

Cancerrehabilitering – ett sätt att möta framtiden TEXT: SANDRA JENSEN FOTO: CECILIA HAGSTRÖM

Allt fler kommer att drabbas av cancer under sin livstid. I Sverige har vi en väldigt bra cancervård och allt fler överlever. Vi pratar inte längre om att få en dödsdom utan om canceröverlevare, man ska inte bara överleva sin cancer utan också kunna leva efter sin cancer. Det är värdefullt att människor kommer tillbaka till samhället efter en cancerdiagnos. Alla tjänar på det.

Det pratade Patrik Göransson, som är ordförande för SWEDPOS, Svensk förening för social och psykisk rehabilitering, om i sin föreläsning om cancerrehabilitering, under Nätverket mot cancers program på Världscancerdagen den 4 februari. Patrik menade att det finns bra rehabilitering idag, men rehabiliteringen behöver bli integrerad i patientprocesserna i rätt tid och på rätt nivå. Den behöver samordnas bättre och det finns särskilda områden att beakta där canceröverlevare behöver bättre stöd till exempel aktiviteter i vardagen, hjälp till barn, närstående och anhöriga, existentiella frågor, fysisk aktivitet, kost, psykisk hälsa, fysiska behov, sexuell hälsa, socialt stöd.

Hjälp till självhjälp Föredraget avslutades med samtal mellan cancerpatienter och närstående, under ledning av Patrik. På plats i panelen var jag själv Sandra Jensen, Svenska Ödemförbundet, Patrik Hultgårdh Halvardsson, CancerRehabFonden, Göran Mård, Barncancerfonden, Peter Nylund, ILCO, Maria Wellros, närstående. Alla tog fram sin syn på rehabilitering och vad man önskade. Jag visade mitt

10 |

lymfan

| 1 | 2014

lymfödemben och menade att rehabiliteringen av lymfödem var en gråzon.

Jag poängterade också att man kan behöva få en hjälp med en kartläggning över sitt liv efter cancer, och se vad man behöver arbeta extra mycket med för att inte bara överleva, utan också leva. Patrik presenterade den pinfärska skriften ”Den ofrivillige resenären - en bok om din cancerresa”. Se www. cancerresan.se Sluta snacka nu är det verkstad ”Cancervården i Sverige är inte jämlik.

Det är mer som Postkodlotteriet, och det är inte acceptabelt”, säger Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer (NMC). En paneldiskussion om dagens och framtidens cancervård med de medverkande i filmen Bättre cancervård - Vad god dröj (filmen finns på www.natverketmotcancer.se) fortsatte mellan Anders W Jonsson (c), ordförande Socialutskottet, Lena Hallengren, (s) vice ordförande Socialutskottet, Mats Eriksson (m), ordförande SKL, Ingrid Lennerwald (s), vice ordförande SKL, samt Gunilla Gunnarsson, samordnare cancerstrategin, SKL, Anders Blanck, vd för LIF, och Roger Henriksson, verk-

samhetschef RCC Stockholm-Gotland.

Nätverket mot cancer kräver att de nationella riktlinjerna för cancervård ska bli tvingande i hela landet.

Nätverket mot cancers nya projekt: NMC presenterade två ny projekt ”Stöd för cancerberörda” (www. cancerberörda.se) som blir ett nytt sätt att stödja de närmaste, samt ”Stöd för cancerpatienter och närstående med bukspottkörtelcancer (pankreascancer)” i samarbete med Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.

Nätverket mot cancer 5 år Det är femte året i rad som Nätverket mot cancer arrangerar Världscancerdagen på Berns. NMC gjorde en tillbakablick över de fem år som har gått sedan starten. Roger Henriksson, chef RCC Stockholm-Gotland, kommenterade tillbakablicken.

Dagen avslutades med ett trevligt musikinslag med operasångerska Charlotta Huldt-Ramberg, Spaghettioperan Regina.

Här kan du ser filmer från föredragen www.natverketmotcancer.se

Ewa Stenberg, politisk kommentator och journalist på DN.

Krigskorrespondent och lymfödem – en välfungerande kombination TEXT: TOVE SEVERIN KARLSSON. FOTO: PRIVAT

Fullt krig i omgivningen utanför och inombords ett lymfsystem som trots viss nedsatthet deltar aktivt i försvaret mot potentiella infektioner. Ewa Stenberg, politisk kommentator och journalist på Dagens Nyheter, har flera gånger befunnit sig mitt uppe i parallella strider.

Ewa har primärt ödem i armar och ben.

Såväl hennes farmor som pappa och en dotter har fått leva med lymfödem. För Ewas del debuterade symtomen runt millenieskiftet, när hon var i sena trettioårsåldern, efter en period av extrem stress på jobbet. Det dröjde över ett år innan hon fick kontakt med rätt personer inom vården och sedemera en lymfödemdiagnos. Därefter fick hon äntligen det stöd hon behövde. Sedan dess har hon fått ett antal intensivbehandlingar för sitt lymfödem, med tips och råd som hon beskriver som livlinor, på dåvarande Röda Korsets sjukhus. Övning med avsnörande förband I reportaget ”Sveriges hemliga krig”, publicerat i Dagens Nyheter i början av året, skrev Ewa om Särskilda operationsgruppen, Försvarsmaktens specialförband. Ewa fick vara med när nyanställda soldater lärde sig hur man med hjälp av avsnörande förband på en halv minut

kan förhindra att en kollega förblöder.

Först när snöret satt runt hennes eget lymfben kom hon ihåg: ”Benet!”

För att lugna Lymfans läsare så har Ewas lymfhälsa aldrig fått stå åt sidan för att kunna ro ett journalistuppdrag i hamn. Strax efter övningen med benavsnörning var cirkulationen i benet igång som vanligt igen. Ewa berättar i telefon att uppdragen som utlandsreporter i orosdrabbade områden av världen snarare har gjort gott för hennes lymfödem.

Under dessa perioder, beskriver hon, är vardagsstressen hemma, med tusen saker att göra på en gång, som bortblåst.

Det enda som gäller är istället att klara av nuet. Och det ger kanske en typ av mindfulness, funderar hon, vilket verkar ha gjort att svullnaden hållts i schack.

I fält i Afghanistan Under ett journalistuppdrag i östra Afghanistan var egentligen alla omständigheter fel för lymfödemet, minns Ewa. På dagarna vankade hon runt med tio kilos skyddsväst och därtill hörande hjälm.

Så värst mycket vatten fick hon inte i sig, eftersom hon befann sig längst ut i fält där en kisspaus i fel läge kan vara livsförödande. Inte heller maten var särskilt lymfologisk i den amerikanska militärkantinen. Hon kunde inte sitta ergonomiskt, sov inte så mycket som hon borde och dessutom var det svullnadshotande varmt. Kompressionsstrumpa hade hon dock alltid på, och bytte ut ofta. Då och

då smorde hon benet med olivoljespray och hudkräm. Antibiotikatabletter hade hon alltid med sig om rosfeber kom på oönskad visit.

Stridsflygplan och G-dräkt Ewa har också bevisat att hennes lymfödem klarar av att flyga stridsflygplan, vilket hon efter noggranna läkarundersökningar fick på sig en g-dräkt och gjorde en gång. G-dräkten har speciella uppblåsbara byxdelar med tryck som hindrar blodet från att samlas i jaktpilotens ben. Ewa liknar den vid de lymfpulsatorer hon har sett under sina intensivvårdsbehandlingar för sitt lymfödem.

Genom att medverka i Lymfan vill Ewa visa betydelsen av att få vård och stöd när lymfödem har konstaterats.

Hon ser sin egen historia som ett starkt argument för att behålla en välutvecklad lymfödemvård. I hennes fall har vården gjort att hon har kunnat förena lymfödem med ett aktivt arbete. Ewa medger att hon ibland missköter sitt lymfödem men ser att det stöd hon har fått som en god investering både samhällsmässigt och för henne som person med lymfödem. Det har hjälpt henne att hålla igång sig själv och lära sig var hennes lymfödem sätter stopp. Stopp som i hennes fall befinner sig bortom att rapportera från krigshärjade områden och provflyga som stridspilot.

1 | 2014 |

lymfan

| 11

Välkommen att fira SÖFs 15 års jubileum med seminarium och utställning lördagen den 29 mars i Stockholm I år på temat: ”Ödemiker på frammarsch”!

Jag hoppas du finner programmet för årets seminarium i samband med årsmötet intressant. Vi firar SÖF med presentationer av docent Karin Johansson, av våra stipendiater, alla lymfterapeuter, med dryck och mingelmat samt mannekänguppvisning med kompression.

Seminariets syfte är att stärka samarbetet med industrin och professionen med målsättningen att vi patienter snarast utvecklas till en jämbördig aktör i hälso- och sjukvården. Våra erfarenheter är en väsentlig kunskapskälla för att höja kvalitet och effektivitet i verksamheter inom landsting och kommuner. Patientens och de närståendes egna upplevelser och önskemål är en kunskapskälla som ska vägas samman

med forskningen och den beprövade erfarenheten. En viktig del i att effektivisera hälso- och sjukvården är att skapa lösningar och organisation för att stödja patientens vilja och förmåga till egenansvar. En förutsättning för att patienter och brukare eller deras närstående ska kunna ta rollen som medskapare är att det finns lättillgänglig information.

SÖFs stipendiater informerar under dagen om diagnosticering, användning av teknik och metoder för att mäta livskvalitet och behandlingsresultat.

Utställarna ger oss en inblick i nya produkter som hjälper oss i vår strävan att få kontroll över lymfödem. Årsmötet fastställer verksamheten 2014 för att vi på ett effektivt sätt ska kunna påverka utvecklingen. Du och dina närstående behövs för att ge kraft i vårt mål att uppnå individanpassad personcentrerad

Adolf Fredriks Församlingshus är platsen för årsmöteskonferensen 2014.

vård för alla patienter oavsett orsak och bostadsort.

Vi avslutar med att se våra förtroendevalda agera modeller i kompression som hjälper dem i vardagen. Och så firar vi att Svenska Ödemförbundet är 15 år!

Margareta Haag Förbundsordförande

Nu är det bråttom att föreslå kandidater till SÖF:s styrelse Styrelsen behöver främst förstärka sina kompetenser inom vård, medicin, administration, grafisk design, kommunikation och juridik. Alla krafter behövs. Styrelsearbetet är ideellt och obetalt, men roligt och intressant.

SÖF:s arbete har utökats enormt de senaste åren. Vill du själv vara med i styrelsen eller känner du någon annan som är villig? Tänk på att den du föreslår ska vara SÖF-medlem och tillfrågad. Är du intresserad? Kontakta valberedaren Ann Charlott Ågren, tel 073-656 58 13.

Sponsorer och utställare vid Lymfans pressläggning:

RaMa Medical

1

Irradia MID-laser

2

Irradia MID-laser

3

Irradia MID-laser

12 |

lymfan

| 1 | 2014

Årsmöteshandlingarna finns på www.svenskaodemforbundet. se under Aktiviteter/Årsmöte senast den 14 mars. Om du vill ha årsmöteshandlingarna i pappersform vänligen meddela detta senast 19 mars per brev till SÖF, Box 800, 101 36 Stockholm, så skickar vi dem per post.

Förslag till dagordning

vid Svenska Ödemförbundets årsmöte den 29 mars 2014 1. SÖF:s ordförande öppnar mötet 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet 3. Val av två justeringsmän tillika rösträknare att jämte ordföranden justera protokollet 4. Fråga om årsmötet blivit behörigen utlyst 5. Fråga om godkännande av styrelsens förslag att låta de som betalat medlemsavgift efter den 28 februari, men före den 14 mars ha rätt att delta på årsmötet med yttrande- och förslagsrätt resp rösträtt – SÖF:s stadgar § 11.

6. Godkännande av dagordning 7. Upprättande och fastställande av röstlängd 8. Styrelsens verksamhetsberättelse inkl. resultat- och balansräkning 2013 9. Revisionsberättelse 2013 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid som verksamhetsberättelsen omfattar.

11. Förslag till ändring av SÖF:s vision

firar 15 år!

Svenska Ödemförbundet

Program till seminarium, årsmöte och firande av SÖF 15 år

Tid: Lördagen den 29 mars kl 12.30-18.30 ca Plats: Adolf Fredriks Församlingshus, Kammakargatan 30, Stockholm 12.30-13.00 Registrering och besök hos utställarna 13.00-13.10 Inledning, SÖFs ordförande 13.10-13.30 Docent Karin Johansson, Skånes Universtitetssjukhus talar om ”Diagnos och behandling av tidigt lymfödem samt uppdatering av Nationellt Vårdprogram för lymfödem”.

13.30-14.15 SÖF:s stipendiater presenterar sina studier: Pia Klernäs: Mätning av livskvalitet hos personer med olika typer av lymfödem.

Kerstin Hällestrand: Utvärdering av användning av lymfapress i hemmet.

Katarina Karlsson: Bröstcancerpatienters uppfattning av lymfödembehandling.

14.15-15.15 Kaffe och tårta, besök hos utställarna och lotteriförsäljning

12. Förslag till godkännande av stadgar inom lokalförening

15.15-17.15 ÅRSMÖTE

13. Fastställande av årsavgift för Ordinarie Medlem, Stödmedlem, Vårdpersonal, Organisationsmedlem och Lokalförening för nästkommande år.

17.15-18.30 Styrelseledamöter mannekängar i kompressionsstrumpor. SÖF firar 15 år med vin och snittar, utställning och vinstdragning.

Intäkterna av lotteriförsäljningen går till SÖF:s barnfond för barnoch ungdomsverksamhet.

14. Verksamhetsplan och budget 2014 15. Val av ordförande för ett år.

16. Val av övriga styrelseledamöter (2 år) och suppleanter (2 år) 17. Val av revisor och revisorssuppleant (1 år)

Varmt VÄLKOMNA!

Reservation för ev förändringar i programmet.

18. Val av valberedning bestående av tre ledamöter (1 år) 19. Ärenden som styrelsen förelägger årsmötet 20. Motioner 21. Övriga frågor 22. Mötet avslutas

OBS! Du måste ha betalt din medlemsavgift senast den 28 februari för att ha rösträtt respektive yttrandeoch förslagsrätt vid årsmötet enligt SÖF:s stadgar. Detta datum flyttas i år fram till den 14 mars. Se punkt 5 i dagordningen.

ANMÄLAN OCH AVGIFT SENAST 20 MARS Anmälan och betalning av registreringsavgiften ska vara SÖF tillhanda senast den 20 mars.

Anmälan sker via www.svenskaodemforbundet.se eller på telefon 08-661 39 35.

Registreringsavgift 50 kr för medlem.

Om du blir medlem i samband med anmälan betalar du 300 kr (250 kr medlemsavgift + 50 kr i registreringsavgift). Icke medlemmar betalar 350 kr.

Registreringsavgiften sätts in på PG 79 92 59-7 eller BG 5896-9023.

Märk talongen/meddelanderutan med Årsmötesseminarium och ange också ditt medlemsnummer, namn och adress. Medlemsnumret hittar du på baksidan av tidningen.

För dig som bara vill delta i årsmötet är det självklart gratis. Vi vill dock att du anmäler ditt deltagande enligt ovan.

1 | 2014 |

lymfan

| 13

15 år med Svenska Ödemförbundet

nellt vårdprogram.

• Deltar i National Lymphedema Network’s konferens i Florida, i Patientrådet inom Norra Stockholms Sjukvårdsområde och har flera internationella kontakter.

• Uttrycket ”att tänka lymfo-logiskt” nämns för första gången i ett protokoll.

• Skrivelse till chefsöverläkaren på Röda Korsets sjukhus med begäran om ökad och förbättrad lymfödemvård.

2001 • Konferens på Mösseberg i Falköping.

Uppmärksammas i lokalpressen.

• Medlemsavgiften höjs till 100 kr för enskild medlem och 750 kronor för företag • Stort medlemsmöte i Uppsala.

• Kontakt med Prostataförbundet om mäns lymfödemproblem.

• Deltar med en monter på Hälso- och Sjukvårdsmässan i Älvsjö.

• Träff med Handikappombudsmannen för att informera om ödemdrabbades behov.

2002 • Ett register över 210 lymfterapeuter från hela landet publiceras på SÖF:s hemsida.

• SÖF gör en vårdbehovsberäkning med resultatet att 15 procent av patienterna i Stockholm får behandling för sitt lymfödem. Motsvarande siffra för övriga landet var 9 procent.

• Vodderskolan i Östersund utbildar lymfterapeuter. SÖF betonar vikten av att eleverna får praktisera sina kunskaper på ”riktiga” patienter.

2003 Lymfan har gjort nerslag i gam-

1999

la protokoll och verksamhets-

• SÖF:s första årsmöte hålls den 17 mars på Röda Korsets sjukhus i Stockholm.

• Redan 1991 startar Helena Janlöv Remnerud och Ola Landström intresseföreningen Svenska Benödemföreningen som så småningom blev Svenska Ödemförbundet.

berättelser och här presenteras ett axplock av vad som hänt sedan Svenska Ödemförbundet formellt bildades. Under åren 1991 till 1999 var SÖF en intresseförening, där en viktig

2000

grund lades för att etablera

• Medlemsavgiften är 75 kronor för enskild medlem och för företag.

• Deltar i Cancerfondens Riksplaneringsgrupp för lymfödemvård som arbetar med framtagande av ett natio-

förbundet.

14 |

lymfan

| 1 | 2014

• 4 000 informationsbroschyrer distribueras till sjukvårdsenheter i landet.

• Hemsidan har drygt 4 000 besökare.

• Tre tidningar publicerar artiklar om lymfödem och dess behandling.

• Medlemskväll tillsammans med Bröstcancerföreningen i Stockholm på temat lymfödem och onkologisk behandling.

• Nationellt vårdprogram för lymfödem ges ut efter sju års arbete.

2004 • Yttrande över två vetenskapliga rapporter; Rehabilitering av bröstcanceropererade kvinnor som drabbats av lymfödem – en multidisciplinär vårdut-

veckling, och Lymfödem i palliativ vård.

• Enkät med syfte att få en uppfattning om lymfödempatienternas syn på lymfödembehandlingen i Sverige. Enkäten visar många brister.

• Ansöker om bidrag från Socialstyrelsen för första gången. Ansökan avslås.

2005 • Samarbete med Vårdförbundet, Röda Korsets Sjukhus Sjuksköterskehögskola och Röda Korsets lymfödemenhet för en högskoleutbildning till lymfterapeut.

• En landstingsdirektör medger för SÖF att han aldrig har hört talas om lymfödem.

• Stockholms läns landsting har avsatt 1 miljon kronor för lymfödembehandling.

Resultat: 30 nya landstingsutbildade lymfterapeuter.

2006 • Hur mycket pengar behöver SÖF för sin verksamhet ? En uppskattning görs som hamnar på 4 150 000 kr. Kansli, information, film om egenbehandling och forskningsanslag ingår.

• Anslag på 2 miljoner från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare (SOEB) att användas till forskning och informationsinsatser.

• SÖF:s första hedersmedalj delas ut vid årsmötet till Maria Wiklund-Karlsson.

• Köper in NLN:s fjärilsbrosch för försäljning till medlemmarna.

• Nordiskt möte på Färöarna.

2007 • Högskoleutbildning till lymfterapeut påbörjas hösten 2007 på Röda Korsets sjuksköterskehögskola.

• Helena Janlöv Remnerud tar fram ett egenvårdsprogram för ben- respektive armödem som läggs upp på SÖF:s hemsida.

• Informationsblad tas fram med 18 råd för undvikande av lymfödem.

• Medlemsavgiften höjs till 250 kronor för medlemmar och 850 kronor för företag.

2008 • Studieresa till professor Neil Piller, Lymphoedema Assessment Clinic , Flinders University i Australien. Resan resulterar i en omfattande rapport ”Lymphoedema Assessment och Ma-

nagement”. Studieresan bekostas av bidrag från Stiftelsen Barbro Osher Pro Suecia Foundation.

• Seminarium på Karolinska Institutet med Med Dr F J Schingale från Lympho Opt i Tyskland.

• Nordiskt möte i Norge. Mötet beslutar att anordna Nordisk Lymfödemdag första veckohelgen i september 2009.

2009 • Heldagsseminarium med professor Neil Piller genomförs på Karolinska Institutet • Deltar i ILF:s första konferens i Ascot.

Uppdraget finansieras av bidrag från Barbro Osher Foundation.

• 30 000 kronor ur SOEB-anslaget avsätts för att starta en barn- och ungdomsavdelning.

• SÖF har i samarbete med Svensk Förening för Lymfologi skickat ett brev till samtliga distriktsläkare i Norrland för att uppmärksamma problematiken med lymfödem.

2010 • SÖF Stockholms län bildas i april 2010.

• Två forskningsstipendier ur SOEBanslaget delades ut; totalt 140 000 kr.

• SÖF står som värd för det nordiska mötet 1-3 oktober. Ett 10-punktsprogram om vad som krävs för att etablera ett Swedish Lymphoedema Framework presenteras vid mötet.

• En Barn- och Ungdomskommitté inom styrelsen inrättas.

• TV-programmet ”Fråga Doktorn” visar ett inslag om lymfödem.

2011 • Partnerskap med International Lymphoedema Framework – ILF inleds.

• SÖF:s första konferens i samband med årsmötet anordnas på Rica Hotel i Älvsjö.

• SÖF:s poster ”Lympho-logical Thinking in self management of lymphedema” vinner första pris om bästa poster vid ILF:s kongress i Toronto.

• Filmer från SÖF:s konferenser finns tillgängliga på Youtube.

• SÖF anordnar en konferens i samband med International Congress of Lymphologi den 20 september. Tre världsledande specialister på lymfödem föreläser.

• Premiär för SÖF:s DVD ”Tänk Lymfologiskt”.

2012 • Medical Alert Card skickas ut till alla när medlemsavgiften betalas.

• SÖF blir medlem i Nätverket mot cancer • Lämnar synpunkter på utformningen av det nationella vårdprogrammet för lymfödem som är under uppdatering.

• Lymfterapeutregistret på hemsidan uppdateras. 233 terapeuter blev 106.

• Deltar i Almedalsveckan i Visby.

• ILF:s barn- och ungdomsläger i Montpellier.

• Stora boken om lymfödem trycks.

• Lokalföreningen SÖF Örebro bildades.

2013 • Medlemsavgiften är 250 kr, samma som 2007, för ordinarie medlemmar och 850 kr för företag.

• Foldrar om lymfödem trycks.

• Paneldebatt på Världscancerdagen den 4 februari.

• Workshopshelg i samband med årsmötet. Plats: Mösseberg, Falköping.

• Digitalt nyhetsbrev ges ut med sex nummer.

• Tre forskningsstipendier ur SOEB-anslaget delas ut. Sammanlagt 150 000 kr.

• En ändring i stadgarna gör det möjligt att personer med andra typer av ödem som kan utvecklas till lymfödem kan bli medlemmar i SÖF. • På Lymfödemdagen anordnas ”Gå för lymfödem” i Stockholm. Professor Neil Piller deltar.

• I samband med Lymfödemdagen arrangeras två seminarier i Stockholm med professor Neil Piller som föreläsare.

1 | 2014 |

lymfan

| 15

SÖF

2029 – en titt i kristallkulan

SÖF:s förhoppningar om hur det ser ut om 15 år inom ödemområdet ● Lymfsystemet beskrivs i biologiböcker i grundskolan. På gymnasienivå beskrivs lymfsystemet, dess funktion, komplikationer och sjukdomar liksom de beskrivs i kursplaner för utbildning till läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. ● Forskningsförberedande högskoleutbildning till lymfterapeut finns på ett par universitet. ● Webbaserade fortbildningar och utbildningar erbjuds professionen och doktorander ● Webbaserade specialistutbildningar erbjuds till legitimerad vårdpersonal. ● Kompetensutveckling inom vården ger professionen möjlighet fortbilda sig i lymfologi och lymfatiska sjukdomar. ● Kontaktsjuksköterske-, akutsköterskeoch distriktssjuksköterskeutbildningen inkluderar kunskap om lymfsystemet, dess komplikationer och sjukdomar samt diagnos- och behandlingsmetoder. ● Akut, primärvårds- och onkologer diagnosticerar primärt eller sekundärt lymfödem, lipödem och lipolymfödem samt ödem som utvecklats till lymfödem. ● BioImpedans och perometer används i sjukvården för korrekt tidig diagnos.

● Cancerrehabilitering inkluderar riskutvärdering för lymfödem från diagnos återkommande till palliation. ● Lymfskola erbjuds samtliga ödemiker som kan utveckla lymfödem, lymfödemiker och personer med underfunktion i lymfsystemet. ● Samtliga ödemiker som kan utveckla ett lymfödem och lymfödemiker erbjuds individanpassad vård oavsett orsak och bostadsort ● Ett Nationellt Lymphoedema Framework samarbetar med samtliga frågor som rör lymfsystemets sjukdomar och komplikationer. I nätverket ingår representanter för patientorganisationen, professionen, industrin, hälso- och sjukvårdsorganisationen, akademien och andra yrkesgrupper som har kontakt med patienterna (kuratorer, psykologer, försäkringsföretag etc.) ● SÖF är en naturlig plattform för kunskap och information för lymfödemiker/ ödemiker som kan utveckla lymfödem och deras närstående ● SÖF arbetar i nära samarbete med vården, politiken, professionen, industrin och akademin, nordiska och internationella organisationer.

Möte med landstingspolitiker i Örebro Det är viktigt med snabb behandling för att förebygga uppkomsten av lymfödem Det är viktigt med regelbunden behandling för att förebygga smärta, rosfeber och sjukskrivningar Kallelse till SÖF Örebro läns

ÅRSMÖTE 2014 Tid: Söndag 6 april kl 15.00 Plats: Slottsgatan 13, Örebro Årsmöteshandlingarna kommer att finnas på www.svenskaodemforbundet.se under fliken SÖF nära dej.

Mejla gärna till orebro@svenskaodemforbundet.se om du har frågor.

16 |

lymfan

| 1 | 2014

Dessa frågor var det meningen skulle ställas till ett antal landstingspolitiker och läkare vid ett allmänt möte på Universitetssjukhuset i Örebro med temat ”Offentligt sjukvårdspolitiskt samtal i panelform” med betoning på prostatacancer, leukemi och bröstcancer. Mötet arrangerades av Prostatacancerföreningen. Ett 50-tal deltagare hade samlats däribland tre representanter från styrelsen i Örebro; Christina och Gunnar Ögren samt Lilian Vikström.

Debatten om cancervården blev så livlig att man aldrig hann in på rehabiliteringsfrågorna där lymfödem kommer in. Samtalsledaren lovade dock att han skulle se till att SÖF Örebro får sina frågor besvarade brevledes. Utöver frågorna ovan hade SÖF Örebro två krav: De vill ha den frekvens av behandlingar som lymfterapeuterna bedömer vara adekvat och att lymfapress ska finns tillgänglig för de patienter som det passar för. Hjälpmedlet kan finnas på Hjälpmedelscentralen och där förskrivas för till exempel behandlingsperioder i 2-4 veckor.

Nu väntar SÖF Örebro på svaret från landstinget.

Comfort Zone

– nu i både armbåge och knä!

Comfort Zone är stickat i ett mjukt material vilket gör den väldigt behaglig och funktionell, utan att påverka kompressionen. Den ger dig en komfortabel böjning och sträckning i knä och armbåge vilket ger dig möjlighet till ett mer aktivt liv.

Många har provat och har återkommit med positiva reaktioner: Eva 59 år

”Jag känner mig rörligare och får inte längre skav i knävecket.

Strumpan håller sig dessutom uppe.”

Comfort Zone finns till Elvarex armstrumpa, kkl 2 och i färgerna beige och svart.

Comfort Zone på Elvarex benstrumpa finns i både kkl 2 och kkl 3 i färgerna beige, svart, blå, grå och brun.

1 | 2014 |

lymfan

| 17

Laserbehandling – ett hjälpmedel för lymfödemiker Laserbehandling blir ett allt vanligare hjälpmedel för lymfödemiker.

Medicinsk laser finns av många olika slag och används antingen för att bränna och skära (så kallade kirurgiska lasrar), eller för att stimulera cellfunktionen (till exempel osynligt ljus och rött ljus).

Terapeutiska lasrar är de röda eller osynliga. Laser anses kunna stimulera nybildning av lymfkärl, stimulera lymfsystemet och minska Fibros (bindväv).

Mjukdelslaser med infrarött ljus (904 nm våglängd) används för att stimulera aktiviteten i lymfkärlen samt lösa upp förtätningar i vävnaderna. Det gör i sin tur att lymfan få lättare att flöda. Laserbehandling sätter igång en läkningsprocess och gör så att kroppen stimuleras till att läka sig själv. Laserljuset reducerar också smärta och inflammation samt understödjer läkningen. Eftersom lasern enbart stimulerar kroppen att själv starta läkningen så finns det idag inga kända biverkningar. Lasern stimulerar cellfunktionen och immunförsvaret - en hjälp till att självläka och laga skador på ett snabbare och säkrare sätt än att ”bara låta skadan vara”.

Det har visat sig att laserbehandling har störst effekt på vävnader och organ som har ett allmänt försämrat tillstånd. Ett sår hos ett friskt barn läker ungefär lika fort med som utan laserbehandling, medan ett svårläkt bensår hos en person med dålig cirkulation och med nedsatt immunförsvar kan läka mycket snabbare med hjälp av laserbehandling.

Laserbehandlingen bör utföras av en terapeut som har god insikt i hur lymfsystemet fungerar. Studier om laserbehandling finns på www.svenskaodemforbundet.se se rutan ”Lymfan”.

BRA HJÄLPMEDEL är viktigt!

Ett par bra handskar • • •

i handväskan i sportkassen i strumplådan

Mycket hållbara och smidiga!

Nödvändigt för att få ditt kompressionsmaterial att sitta perfekt!

Nylonbeklädd insida och naturgummi utsida Ett par bra tights • • •

till vardags till fest under lymphapressbehandling

Mjukar upp huden Ökar cirkulationen Motverkar celluliter Beställ direkt på hemsidan: www.lymfterapi.com, klicka på WEBSHOP SÖF-medlemmar har 15% rabatt på handskarna, och upp till 20% på vissa kompressionsprodukter (fr v 9)

Du kan också ringa och beställa 070-853 07 87 Eller skriv till info@lymfterapi.com

18 |

lymfan

| 1 | 2014

Den privata ödemvården med det lilla extra Individuellt anpassad behandling mot svullnad och smärta

Konsultverksamhet och mottagning

Varmt välkommen!

Tel: 070-853 07 87 Fax: 08-753 07 97 info@lymfterapi.com www.lymfterapi.com

TEXT: MONICA K MCGRATH FOTO: SANDRA JENSEN

Smärta sitter i både kroppen och själen Mats Karlsson, allmänläkare och smärtspecialist, vid Smärtkliniken St.Olof berättade under SÖFs årsmöteskonferens på Mösseberg i mars 2013 på ett befriande sätt om det svåra området smärta.

–Att som patient försöka beskriva sin smärta är kanske det svåraste av allt, därför att man alltid blir ifrågasatt.

Smärta går inte att mäta och är svårt att diagnostisera. Som smärtläkare är det därför mycket viktigt att lyssna.

Många patienter med ödemtillstånd lider av långvarig smärta. Men vad är egentligen smärta och vad beror det på?

–Smärta kan vara symtom på många tillstånd exempelvis på skada, störningar i nervsystemet eller i tolkningssystemet eller på problem i kropp eller själ.

Hur man upplever och förklarar smärta är också en kulturell fråga.

Att det finns så många behandlingar för just smärta, beror enligt Mats Karlsson på att ingen är riktigt bra. Samtidigt är smärta den enskilt största orsaken till kontakt med primärvården. Långvarig smärta kostar samhället cirka 300 miljoner kronor per år, men trots att problemet är så stort och så utbrett vet vi så lite om vad smärta egentligen är.

–När man får ont söker man hjälp, därför att man vill veta orsaken till smärtan men också därför att man vill ha bekräftelse på att smärtan är verklig. Man vill

att någon lyssnar och visar respekt och förståelse av ens upplevelse av smärta.

Sensitisering Vid lymfödem har man ofta ont av att vävnaden utspänns.

–Denna smärta blandas då med smärtan från den eventuella grundsjukdomen. Ju längre en smärta står desto mera förvandlas karaktären på smärtan. Detta kallas medicinskt störd central smärtmodulering, bland annat orsakat av något vi kallar ’sensitisering’, uppretning av smärtsinnet. Således kan karaktären på den smärtan nästan vara hur som helst och därför är det så viktigt med en noggrann smärtanalys.

En smärtanalys syftar till att ta reda på om smärtan beror på en vävnadsskada eller på förändringar i nervsystemet, eller på båda delarna. Men när det gäller smärta kan man inte alltid hitta orsaken, ställa diagnos och ge adekvat behandling. Ibland förblir orsaken okänd.

–Vid en smärtanalys ska man också ta hänsyn till patientens emotionella upplevelse och psykosociala situation och även till de konsekvenser smärtan får i personens liv.

Egenbehandling med affektiva förändringar Det är inte alla läkare, som har kompetens och erfarenhet att utföra en smärtanalys.

–Det räcker inte med kunskap, man behöver också en psykosocial kompetens som består av både personlighet och erfarenhet.

Målet är ju att med hjälp av smärtanalysen välja en behandling, som antingen är botande eller lindrande. Hos människor som har ont under lång tid kan smärtan sensitiseras, vilket innebär en ökad smärtkänslighet.

–Vid ett sådant tillstånd måste smärtsystemet lugnas och här behövs en mångfacetterad behandling.

Man kan själv arbeta med sin smärta och då handlar det om ett förändrat förhållningssätt.

–Här ingår inställning, hanteringsstrategier och att psykologiskt arbeta med hela det paket som kallas affektiva förändringar, förändringar i grundstämningen. Genom att koppla av och umgås med nära och kära eller bara få ett välbehövligt miljöombyte utsöndrar vi oxytocin, som är kroppseget hormon med både lugnande och smärtdämpande effekt.

Smärta kan orsaka ödem Smärta kan också i sin tur orsaka ödem eller svullnader över exempelvis nacke och ländrygg.

–Det sker sannolikt via reflexer i underhud och bindväv som påverkar tunna blodkärl och lymfkärl. Vi talar om ’Buffalo hump’ svullnad över skuldra/ nacke vid långvarig nacksmärta och om ’Buffalo rump’ vid långvarig ländryggsmärta. Det ser man nästan ser dagligen.

Vid så kallad CRPS (komplext regionalt smärtsyndrom) får man nästan alltid ödem i den smärtande delen.

1 | 2014 |

lymfan

| 19

Anslagstavlan

Du känner väl till dina medlemsförmåner?

Du hittar dem på www.svenskaodemforbundet.se under fliken Medlem.

Ditt medlemskap hjälper dig och SÖF

ungder SÖF:dsenfäor tinll för att utveckla en barn- och

En liten påminnelse till dig som ännu inte har betalat medlemsavgiften för 2014.

Medlemsavgiften för ordinarie medlem och vårdpersonal är 250 kr, stödmedlem 100 kr och företag 850 kr.

Betalas till PG 79 92 59-7 eller BG 5896-9023. Ange medlemsnummer, namn och adress på talong/meddelanderuta.

Barnfon SÖF r barnlning inom tiviteter fö k e a vd ll ti sa m ra o d nd ska bid nssons fo Ivar Joha födem. kunskap r med lym a m o d kan sprida g n F Ö S och u tt a ll r ti a sjukdonden bidra h lymfatisk c o m e Dicksonfo d med lymfö nferenser ation om nordna ko a och inform a n re. n u k lä m före sa xempel att cialister, so e mar. Till e sp m e d r och lymfö rna? lymfologe n av fonde en? g till någo ra id b ra en avlid e d g e Vill du för att h va å en fond sg lk e vi n en min l nr och te , ss re d Eller som , posta mn, adress Uppge na det gäller.

8 96-9023 eller BG 5 -7 9 5 2 9 PG 79

att Vad vill du skriva om?

Lymfan skal

r til Skriv några rade e demforbundet.s ao sk en lymfan@sv att Lymfan tar a ämnen du vill lk vi r om la ta h oc rättelser som ge emot patientbe a rn gä r n. ta te i V ns upp. h socialtjä a sjukvården oc oss kraft påverk

Så här hittar du ditt medlemsnummer

Du hittar ditt medlemsnummer på baksidan av tidningen, framför ditt namn. Skriv upp det på ett bra ställe så att du lätt hittar det nästa du gång du behöver använda det.

ERYSIPE LAS = R OSFEBE Om du ä R r utomla n ds och h oturen a a r tt få rosfe ber kan d vara bra et att veta a tt rosfeb heter Ery er sipelas p å engels Se till att ka. ha med a ntibiotika när du re ser!

Vilken vård får du?

Gå in på SÖF:s hemsida och svara på frågor om vilken vård du får i ditt landsting.

Resultatet ska bli underlag i SÖF:s ständigt pågående arbete med att förbättra vården i hela landet.

Besök SÖF på Facebook www.svenskaodemforbundet.se kansli@svenskaodemforbundet.se

Tel. 08-661 39 35 / 070-66 66 273

Studier på Facebook

SÖF lägger upp en mängd studier, vår Facerekommendationer och riktlinjer på del! booksida. Gå in och gilla och ta

Filmklipp På www.svenskaodemforbundet.se finns länkar till filmklipp på YouTube från SÖF:s konferenser, utställningar och intervjuer. Missa inte föreläsning om egenbehandling med Helena Janlöv Remnerud och en intervju med professor Neil Piller.

PG 79 92 59-7 BG 5896-9023

International Lymphoedema Framework (ILF) anordnar sin internationella konferens 5-7 juni i Glasgow. SÖF och ILF har ett partnerskapsavtal sedan 2012.

Professor Neil Piller är Executive Director för ILF. Sverige har två rådgivare i ILFs vetenskapliga kommitté: Docent Karin Johansson och överläkare Håkan Brorson. Margareta Haag och Helena Janlöv Remnerud är ledamöter i ILFs utbildningskommitté.

Kärnfrågan på konferensen blir Egenbehandling. Den startar med en webbaserad konferens från 29 maj till 4 juni för att sprida kunskap om lymfödem och dokumentera vårdens utveckling.

Konferensen presenterar ny forskning bland annat om diagnostik, riskreducering och livskvalitet. Fler än 100 presentationer, seminarier och workshops gör programmet intressant för unga forskare och för deltagare från utvecklingsländer.

Det erbjuds en unik möjlighet att möta andra med samma intresse informellt: patienter, kliniker, utbildare, forskare och industrirepresentanter. Den 6 juni är det Patientens Dag med speciellt anpassade föreläsningar och workshops för lymfödemiker. SÖF kan garantera att du kommer att lämna konferensen med en enorm mängd kunskap i bagaget! Hoppas få möta patienter och andra från Sverige på konferensen!

Registering sker på www.ilfconference.org Konferensen anordnas med stöd av Macmillan Lymphoedema Project for Scotland: www.alliance-scotland.org.uk/what-wedo/projets/macmillan-lymphoedemaproject-scotland/ British Lymphology Society: www.thebls.com Lymhoedema Support Network: www.lymphoedema.org/ (patientföreningen).

sandras krönika Mitt hjärta bankar när jag står nedanför scenen på Berns. Snart är det dags för panelen att äntra scenen på Världscancerdagen. Jag är en del av fyra cancerdrabbade och en anhörig till cancerdrabbad. Vi ska prata om cancerrehabilitering. Det är med blandade känslor som jag kliver upp på scenen. Vad ska jag säga? Ibland vill jag försöka sätt ord på det som händer inne i kroppen när man drabbas, både fysiskt och psykiskt, men det är inte alltid jag vill gå tillbaka i det som var då när jag var sjuk. Fast jag lever ju fortfarande med mitt lymfödem och sviter efter cancer.

Förra året mötte jag två personer som förändrade mitt liv på många sätt. Ingen av de båda känner varandra, men båda hade något gemensamt. De delade med sig av sig själva. De delade med sig av sin kunskap med värme, kärlek och en massa uppmuntran. De båda jobbar med det som de själva brinner för, och de fick också mig att brinna. Den ena trodde på mig och fick mig att göra om hela mitt företag och satsa det jag älskar mest av allt, att fotografera. Den andra fick mig att gå och yoga 2-3 gånger i veckan, och det har stärkt mig och min kropp steg för steg. Av yoga lärde jag mig att jobba igenom mitt eget motstånd, att stå kvar, att sätta gränser och fokusera på det som är viktigt för mig. Trots att det inte alltid är lätt så gör jag nu det jag vill och jag älskar det. Och efter nästan 1 år av flitigt yogande har mitt lymfben till och med börjat bli betydligt bättre.

Så när jag kliver upp på scenen tänker jag på dem. Kanske kan jag också göra skillnad för någon genom av dela med mig av mig själv. Precis som de gjort för mig. Om jag släpper mitt motstånd att visa mitt ben så kanske de som sitter i publiken - läkare, media, politiker med flera - få upp ögonen för lymfödem, och kanske kan lymfödem stå sig starkare på rehabiliteringskartan. För mig är det viktigt att inte låta bitter, utan förklara vad man kan förbättra, att en snabbare rehabilitering av lymfödem gör att det inte ska behöva ta så lång tid att komma tillbaka till ett fungerande liv. Det handlar ju inte bara om att överleva, utan också att leva.

När jag kommer ner från scenen bankar fortfarande mitt hjärta. Hjälp, vad sa jag egentligen? Ställde jag mig verkligen upp och drog upp kjolen och visade mitt lymfödem för publik och media? Gulp! Då kommer en kvinna fram till mig. Jag känner igen hennes röst. Det är en välkänd TV-profil hos SVT. Hon har själv drabbats av bröstcancer. Hon säger att hon blev berörd av mitt framträdande på scen och att hon inte har träffat någon tidigare som drabbats så av ödem, som jag gjort. Så trots att det ibland är otroligt jobbigt på insidan när man delar med sig av sig själv, så finns det en enorm glädje i att göra skillnad.

1 | 2014 |

lymfan

| 21

Helena svarar!

Helena Janlöv-Remnerud, legitimerad Sjuksköterska och lymfterapeut. Hennes dröm är att alla ska veta att de har ett lymfsystem, och att alla ska veta hur man själv kan påverka lymfsystemet mer effektivt vid en svullnad.

Vill du ställa en fråga till Helena? Gå in på www.svenskaodemforbundet.se och klicka på ”Vård” i huvudmenyn och sedan klicka dig till ”Fråga terapeuten”. Där du även kan läsa fler frågor med svar från Helena.

Fråga: Vår dotter 11 månader har precis blivit behandlad för rosfeber, hon har primärt lymfödem. Jag undrar lite hur jag ska göra nu med behandlingen. Hon har en dag efter behandlingens slut fått sin strumpa igen men foten blir jätte varm?

Hur lägger jag upp allt. Kan jag börja med massage nu eller ska jag vänta? Strumpa inte strumpa, bandaget har hon haft en natt bara. Jag smörjer som bara den men nu börjar hud (typ död hud) lossna, hon var extremt svullen vilket har gått ner lite nu, är det därför hud lossnar?

Helena svarar: Foten och benet är kanske mer svullna än innan rosfebern. Då finns risk för att kompressionsstrumpan sitter för hårt. För högt tryck gör att flödet stängs av och svullnaden ökar i foten. Efter en rosfeber är det bättre att en tid bandagera eftersom bandaget anpassas till dagsformen på benet.

Viktigt är då att polstra extra över leder och att bandaget inte

glider och bildar veck som stänger av flödet. Kompression ska ha ett avtagande tryck uppåt.

Det är alltid viktigt att aktivera lymfsystemet när man har lymfödem och särskilt efter en infektion då mycket döda celler uppstår. Kompression i sig själv aktiverar inte lymfsystemet. De stora lymfkärlen inne i bröstkorgen är de viktigaste att aktivera vilket sker då bröstkorgen vidgas vid djupandning. Då bildas ett sug i hela lymfsystemet ända ned ifrån foten. Djupandningsövningar med armrörelser typ ”änglavingar” som man gör i snön, kan göras som en rolig lek. Sedan kan du sakta utöka till att massera även till magen och låret och efter några dagar hela benet. Men kom ihåg att regeln är att den mesta tiden bör läggas på att aktivera lymfsystemet i bröstkorg och mage – c:a 50-60% av behandlingstiden. En infektion i huden som rosfeber, kan göra att huden flagnar.

Olivia Rehabilitering med kunskap och känsla LYM FPRO GR AMMET Vi erbjuder intensivprogram på två eller tre veckor för dig som har lymfödem. Vi tänker nytt och är noga med att anpassa programmet efter just dina behov och förutsättningar.

Behandling får du varje dag med manuellt lymfdränage och lymfapress. Vi arbetar även med laser och lymftejpning. Under våren kommer vi även att ge behandling med Deep Oscillation. En metod där man genom elektrostatiska pulsationer skapar djupa vibrationer i hud, bindväv och kärlsystem.

Avspänning och Qi gong ingår också och du tränar i vårt fräscha gym eller på Mörbybadet. Ibland går vi stavgång i våra vackra omgivningar.

I lymfskolan ökar du din kunskap och hittar verktygen du behöver för att kunna hantera din situation så bra som möjligt. Programmet leds av våra tre lymfterapeuter i samverkan med Olivias rehabteam.

Vi har avtal med Stockholms läns landsting och du ansöker om remiss hos din husläkare. Vi tar även emot patienter från andra landsting eller privatbetalande.

Vill du veta mer om lymfrehabprogrammet eller om något av våra andra program inom onkologi och neurologi, så hör gärna av dig. Eller varför inte komma på ett besök?

För mer information kontakta Karin Sofios på telefon 08-522 509 32 eller e-post karin@oliviarehabilitering.se. Det går även bra att kontakta verksamhetschef Petter Fielding på telefon 08-522 509 31.

Välkommen!

Vendevägen 85 B, 185 91 Danderyd • 08-522 509 30 • www.oliviarehabilitering.se • info@oliviarehabilitering.se

22 |

lymfan

| 1 | 2014

Lymfödem

3M™ Coban™ 2, 2- lagers kompressionssystem intensivbehandling vid lymfödem

Behåll Behåll rörligheten medan ödemet medan ödemet minskar Ett genombrott för personal och patienter!

• Klinisk effektiv volymreduktion utan de traditionella lindorna i flera lager • Ökad rörlighet, funktion och bekvämlighet som gör det möjligt för patienten att upprätthålla en normal vardag • Ny applikationsteknik som minskar tiden för bandagering minskar tiden för bandagering både för patient och personal personal

3M Svenska AB 191 89 Sollentuna, Tel 08-92 21 00, Fax 08-92 22 89 3mhalsovard@mmm.com

Box 800 101 36 Stockholm www.svenskaodemforbundet.se kansli@svenskaodemforbundet.se

Rehab för livet

– Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi Bräcke Diakoni har tagit över Röda Korsets Sjukhus i Bergshamra, Stockholm – med nya namnet RehabCenter Sfären. Tillsammans med RehabCenter Mösseberg i Falköping har vi nu ännu mer att erbjuda.

Hos oss får du behandling, lära dig om hur fysisk aktivitet gör skillnad och vad du kan göra själv för att må bättre. Allt för att få ett långsiktigt resultat och ökad livskvalitet. Och viktigast av allt – du får värdefull kunskap och verktyg med dig hem. För livet. www.brackediakoni.se/mosseberg www.brackediakoni.se/sfaren