TILLBAKA TILL SVERIGE

Inget ont som inte har något gott med sig. Brukar det heta. Så kan man beskriva det faktum att pandemin öppnat våra ögon för fördelarna med att producera "här" och riskerna med att producera "där". – Återtagande av produktion till Sverige/Europa är alltid ett angeläget ämne, men som blivit ännu hetare nu under pandemin, säger Hans Bergmark, Manufacturing Guide, som engagerar sig mycket i dessa frågor just nu.

Så ska produktion tas tillbaka till Sverige

– eller få den att inte lämna landet

Pandemin visade hur sårbar ett lands produktion kan vara när viktiga funktioner i produktionskedjan stängs ner och/ eller blockeras av restriktioner. Viktiga komponenter som produceras långt borta (läs Asien och Kina) kommer inte fram i tid eller inte alls och kan stoppa hela produktionsanläggningar. – Det är alltså viktigt att få tillbaka produktion till Sverige eller åtminstone Europa för att minska vår sårbarhet med en närmare produktion och stärka svensk industri. – Att ta hem produktionen av en produkt är inte lätt, säger Hans Bergmark. Företag lägger naturligtvis ut sin produktion av en anledning och den främsta anledningen är lägre tillverkningskostnader och monteringskostnader.

I den andra vågskålen ligger bland annat längre leveranstider, högre transportkostnader och högre klimatpåverkan, men ofta förlorar dessa i kampen mot de lägre produktionskostnaderna.

Nu har de dock fått sällskap av en allt tydligare riskfaktor, att kanske inte få några leveranser alls eller åtminstone få så långa leveranstider att det allvarligt stör produktionen hemma.

En annan parameter som blir allt viktigare är naturligtvis miljöaspekten. Alla företag får en allt tydligare miljöprofil och man skulle kanske tycka att en minskad klimatpåverkan kan öka toleransen för att tilllåta en produkt att bli lite dyrare. – Kunderna bryr sig i allt högre grad om att det finns ett miljötänk bakom produkter och påverkar naturligtvis den biten i allt större utsträckning – men fortfarande är det nog ändå det kostnadsmässiga som styr, säger Bergmark. – Vissa är beredda att tjäna lite mindre för att kunna visa att produkten är närproducerad, eller till och med i Sverige. Det skapar bra image för produkten, så man kan ta mer betalt och på det sättet täcka merkostnaderna. Men det är en osäkerhetsfaktor och man vet inte hur utfallet blir förrän man testar det. syfte att tillverka den i Sverige är, förutsatt att man hittar kompetensen, i teorin ganska straight forward eftersom man har förutsättningarna och produktionsprocesserna klara för sig. Men att återta produktion som redan lagts ut i exempelvis Asien möter en del andra problem än de uppenbara. – Det är sällan man kan ta tillbaka en produkt till Sverige som den är, säger Hans Bergmark. Den måste oftast anpassas till det svenska sättet att producera saker och kommer därför att se annorlunda ut när den produceras i Sverige än när den producerades på någon annan plats. – Många gånger krävs det att man tar fram en ny produktversion för att anpassa denna efter svenska produktionsförhållanden, säger han. – Ett viktigt ord i sammanhanget är DFX – Design For X – det vill säga man designar någonting utifrån en speciell parameter, och då talar man oftast om DFM – Design For Manufacturing. I monteringsledet talar man om

James Ahrgren, AQ Group. Thomas Nilsson, IUC Sverige. Toni Davidsson, Samhall.

DFA – Design For Assembly. – Man måste alltså utgå från hur en produkt ska tillverkas och hur den ska monteras. Det påverkar direkt hur dyr en produkt blir att producera. – Ett annat mycket viktigt begrepp är DFA2 – Design For Automated Assembly. Det handlar alltså om att designa något som kan monteras med automatik.

– Det är naturligtvis en av de allra viktigaste parametrarna, eftersom monterinsdelen ofta omfattar mycket manuellt arbete. Då kommer vi in på lönerna och de lönerna är avsevärt mycket billigare i Asien och Kina.

AUTOMATION OCH SAMARBETE

Därmed har vi isolerat en av de allra viktigaste faktorerna för svensk industri när det gäller att få hem produktion; automation. – När man ska göra nästa stora versionsförändring av en produkt är det ett bra tillfälle att se över möjligheterna att plocka hem produktionen, säger Hans Bergmark. Där har vi bra förutsättningar. Sverige ligger ju i framkant när det gäller

automation. Detta tillsammans med att vi är väldigt duktiga på att samarbeta och är väldigt transparenta mellan företagen ger oss goda förutsättningar att samarbeta. Det krävs att flera företag samlas kring en produkt och gemensamt skapar en produktionsprocess som är konkurrenskraftig.

FÄRRE OCH FÄRRE I INDUSTRIN – När teknologin och kunskapen inte finns i Sverige, går det inte att producera här. Vi har varken folk eller konkurrenskraftiga löner för en viss typ av tillverkning i Sverige.

Det säger James Ahrgren, vd för AQ Group. – Försök att ha en svetsverkstad i Sverige och få den att växa med tio procent per år; du hittar inte svetsare, det finns inte. Vi utbildar svetsare varje år och vi anställer många som invandrat till Sverige och som redan har kompetens. – Försök sätta upp en produktion av formsprutningsverktyg; det finns inget folk. – Människor som vill arbeta i tillverkningsindustrin blir färre. Det gäller manuellt arbete och det gäller teknisk kompetens. Även högutbildade som vill jobba i industrin blir färre. Vi konkurrerar med mjukvaruföretag, appar och så vidare. – Vi kan stärka konkurrenskraften med automation på viss typ av volymtillverkning, men det vi primärt sysslar med – låga volymer och stor mix – är svårare att automatisera. Det är för dyrt och för oflexibelt i många fall. Det går att göra på alla typer av produkter men då blir de för dyra och inte konkurrenskraftiga. – Att sätta upp en kundanpassad, automatiserad produktionsline är dessutom mycket dyrare i Sverige än i Kina, så även om du kör helautomatiserat här, så är samma process billigare i Kina. – Det är ett problem.

EUROPA – Pratar vi däremot Sverige/Europa blir det lite lättare. I Östeuropa finns det jättemånga duktiga ingenjörer och många som vill arbeta inom industrin. Där finns det folk.

– Och jag upplever också att många av våra kunder ser fördelar, precis som vi, med att man har produktion i alla fall i samma världsdel. – Fördelar förstås med att transportera saker, men också för samarbetets skull. Det är mycket lättare när man befinner sig i samma tidszon, även om man inte behöver resa til varandra.

James Ahrgren pekar hellre på faktorer som är bestående än de speciella omständigheter som pandemin skapar när han berör ämnet nära produktion. – Det finns väldigt många stora fördelar med att vara nära både sina leverantörer och kunder. Det ökar flexibiliteten, det går snabbare att skala upp och skala ner och när det blir problem har man närmare för samarbete. Dessutom tar man bort risker med exempelvis transporter. Närhet har många fördelar. – En viktig faktor är naturligtvis också miljön. Man tillverkar saker nära där de faktiskt ska användas istället för att transportera dem över hela Jorden. – Men miljön får inte kosta extra, säger Ahrgren. Det är tråkigt. Man kan tycka att när man är snäll mot miljön skulle man kunna ta bättre betalt, men min uppfattnig är att man inte kan det. Tyvärr. Å andra sidan sparar man på transporter när man producerar nära och då sparar man pengar. Både en kostnadsfördel och en miljöfördel. – Min uppfattning är att det går att ta bättre betalt för miljöanpassade produkter i konsumentledet – det ser vi ju på matvaror till exempel – men för oss som kontraktstillverkare spelar det ingen roll om vi har en anläggning som drivs av förnyelsebar energi med solceller på taket eller om den ligger i ett land med väldigt dålig energimix med koleldade kraftverk. Det tar man ingen hänsyn till som inköpare, även om man påstår att det är viktigaste. – Vi försöker så långt som möjligt producera så nära våra kunder vi kan. Volvo Buss är exempelvis en kund där vi har en fabrik i Litauen som levererar till Sverige och Polen, en fabrik i Indien som leverar till Volvo i Indien, en fabrik i Mexiko som levererar till Volvo i Mexiko... och samma sak i USA och i Kanada.

Största utmaningen för att ta hem produktion? – Att hitta folk med rätt kompetens. Det är den största utmaningen för oss när

våra kunder vill att vi producerar i Sverige, säger James Ahrgren.

SAMHALLS ERBJUDANDE

Samhall arbetar väldigt konkret med att få företag att ta tillbaka produktion till Sverige – och att förhindra att produktion läggs ut.

Toni Davidsson är affärsutvecklare på Samhall och där har man tagit fram en modell där Samhall kan göra mycket för att stötta företag i just dessa frågor. – Vi testkör redan nu med några företag, både när det gäller outsourcad produktion utomlands och de som är på väg att lägga ut jobb. – Vi har idag kompetens i produktionsteknik och logistik och vi erbjuder företag ett starkt partnerskap där vi tillsammans tittar på möjligheterna att bedriva produktion i Sverige som ett alternativ till utlandet. – Vi har ett antal lyckade case där vi tagit hem produktion från både Polen, Ungern och Kina. – Vårt primära uppdrag i Samhall är att skapa arbete åt medarbetare som har någon form av funktionsnedsättning. – Vi tittar just nu på ett antal företag, bland annat ett som av konkurrensskäl är på väg att flytta från Sverige. Det ska vi försöka behålla i landet. I ett annat fall försöker vi få hem produktion.

Tanken på konceptet har Toni haft under några år, men de konkretiserades förra våren. – Vi har gjort liknande övningar – som vi kallar hemtagning – under några år, så vi har en grund att stå på, säger Toni Davidsson som var med på den tiden då Samhall i princip bara körde egna industrier. – Idag jobbar 97-98 procent av våra närmare 25 000 medarbetare ute hos kund i olika leveranser. – Kan vi med vårt uppdrag skapa förutsättningar genom hög kompetens att ta hem mer produktion till Sverige, får det flera positiva effekter; kunderna har nytta av det av olika anledningar, kundernas anställda får nytta av det då produktionen finns kvar, våra anställda får ett bra jobb och vi får större möjligheter att fullgöra vårt uppdrag.

JÄMFÖR ÄPPLEN MED ÄPPLEN – Den stora utmaningen för oss är att få en möjlig att jämföra äpplen med äpplen och inte äpplen med päron. Vid en outsourcing gäller det naturligtvis att räkna in alla ingående kostnader och även kapitalisera risker och andra delar i en outsourcad version. Det är ofta en stor utmaning för företag att göra det. – Vi sitter inte på kammar´n och räknar på en offert, utan det handlar om ett partnerskap med kunden. Vi måste jobba otroligt nära varandra, där vår kompetens förs ihop med deras kompetens. – Under de senaste 7-8 åren har vi byggt upp en gedigen kompetens inom produktionsteknik och logistik. – Vi kan inte konkurrera med lönekostnader. Vi måste konkurrera med bästa know how. Såna jobb är vi riktigt bra på. – Samhall har som statlig bolag en inbyggd stabilitet, vi har en långsiktighet i det vi gör, vi har i många fall en hög grad av uthållighet, att gå från ett nuläge till ett önskat läge. En stabil samarbetspartner. – Vi utgör inte heller något hot. Vi stjäl inte idéer och sätter upp en egen produktion nånstans... Vårt fokus är att skapa ett riktigt bra jobb år våra anställda. – Och inte minst viktigt är natuligtvis samhällsnyttan. När Samhall träder in finns det alltså både hårda och mjuka värden.

Samhall är en stor resurs, både personellt och geografiskt eftersom man finns i hela landet – en betydande resurs för att ta hem produktion till Sverige. – Vi kan bidra ganska rejält, säger Toni.

AUTOMATION NYCKELFAKTOR

IUC – Industriellt UtvecklingsCentra – jobbar ständigt för att stärka svensk industri på olika sätt och bidrar mer till att behålla produktion i Sverige än att ta hem produktion som redan finns utanför landets gränser. – Det handlar mycket om att skapa en hög produktivitet för att förhindra företag att lägga ut produktion och istället lägga den på svenska företag, säger Thomas Nilsson, vd för IUC Sverige. – En tydlig konkurrensfaktor är naturligtvis ökad automationsgrad. – Vi har sett det pågående projektet Robotlyftet där många små och medelstora företag ingått och ingår för att automatisera sin produktion. – Det är en av nycklarna till ökad produktivitet och därmed ökad konkurrenskraft. – Men viktiga bitar är också traditionell produktionsteknisk utveckling, det vill säga ha effektiva flöden, jobba med sina processer – helt enkelt få ut så mycket man kan av befintlig verksamhet. Det är inte alltid automation är lösningen för ökad konkurrens. Det finns oftast en del att göra innan man är redo för en ökad automationsgrad.

Här finns också behov av mer kompetens hos företagen som står i begrepp att öka sin automationsgrad. – Här har vi en pågående satsning som heter Automation & Robotik. Det handlar mycket om omställning och det påverkar inte minst medarbetarna som ofta får helt nya och andra uppgifter än tidigare när man ökar automationsgraden på företaget.

ATTRAKTIVA SVERIGE

Thomas Nilsson menar att förutsättningarna för Sveriges företag att få hem produktion är goda. – Med ökade krav utifrån hållbarhet och så vidare, ser vi att Sverige ligger väldigt långt fram och är ett mycket attraktivt land att producera i. Möjligheterna framåt är ju därför stora och goda. – Det gäller att ha en bra beredskap även för hemvändande industri så man kan möta dem och ha ett bra erbjudande för dem att lägga sin produktion på ett visst ställe.

Thomas Nilsson ser behovet av ett lpnsiktigt industriprogram för att gynna både befintlig och hemvändande industri. – Tillsammans måste vi behovsanpassat kunna möta företagen där de är idag, bidra till ett nästa utvecklingssteg och till deras totala konkurrenskraft i en global kontext. Det handlar om att stärka befintlig industri men även att skapa förutsättningarna och attraktiviteten för hemvändande industriföretag. Jag efterlyser ett långsiktigt industriprogram som inkluderar effektiva samarbeten i innovationssystemet och att vi ska ta vara på det gynnsamma läget vi faktiskt har i Sverige idag för att ta ytterligare position globalt. – Närheten till sina underleverantörer är en faktor som värdesätts i allt större utsträckning. Än mer just nu när exempelvis materialbrist är så tydligt. – Vissa större företag har som målsättning att ha sina underleverantörer inom en 30 mils radie. Prioriteringen går mer mot säkra leveranser än låg kostnad. – Ökade miljökrav, nya hållbarhetskrav kommer och att storleken på bolagen minskar – allt sånt påverkar naturligtvis också det här.

ATTRAHERA UNGDOMARNA

IUC jobbar också för att öka industrins attraktionskraft hos ungdomar, där det stora problemet är bristen på återväxt, något snart sagt alla industriföretag lider av och ständigt påtalar. – Det genomförs många olika koncept för att få ungdomar att upptäcka industrin och dess möjligheter, att skapa en attraktivitet för industrin, bland annat i samarbete med Teknikcollege.

Han nämner exempelvis Industrinätterna, där ett antal företag öppnar sina portar framåt kvällen och bjuder in ungdomar. – Där får de se verksamheten och prata med medarbetare, får en ordentlig inblick i arbetsuppgifterna på ett tillverkande företag och förhoppningsvis får ungdomarna upp ögonen för hur det faktiskt ser ut och fungerar på en verkstad. – Det är ett exempel på hur man jobbar mot ungdomar. Det finns många sätt att göra det på. Målet är detsamma; att öka attraktionskraften i industrin.

Maskinarbeten

- en komplett legoleverantör

Besök oss på maskinarbeten.se och se hur vi kan hjälpa dig med laserskärning, kantpressning, skärande bearbetning, svetsning, ytbehandling och montering.

Fabriksgatan 19 34232Alvesta Tel: +46 (0)472-45300 info@maskinarbeten.se www.maskinarbeten.se